Vesienhoitoalueet ja päävesistöalueiden rajat

Transkript

1 LIITE 10 Vesipuitedirektiivin 2000/60/EY 5 artiklan mukainen raportointi maaliskuu 2005 Vesienhoitoalueet ja päävesistöalueiden rajat Vesienhoitoalueet 1. Vuoksen vesienhoitoalue 2. Kymijoen-Suomenlahden vesienhoitoalue 3. Kokemäenjoen-Saaristomeren-Selkämeren vesienhoitoalue 4. Oulujoen-Iijoen vesienhoitoalue 5. Kemijoen vesienhoitoalue 6. Tornionjoen kansainvälisen vesienhoitoalueen Suomen osuus 7. Teno-, Näätämö- ja Paatsjoen kansainvälisen vesienhoitoalueen Suomen osuus 8. Ahvenanmaa 7 6 Vesienhoitoalueen raja Päävesistöalueen raja km SYKE Rantaviiva-aineisto: Maanmittauslaitos Lupa nro 7/MYY/05 43

2 LIITE 11 Vesipuitedirektiivin 2000/60/EY 5 artiklan mukainen raportointi maaliskuu 2005 Vesienhoitoalueet ja raportoitavat pohjavedet Vesienhoitoalueet 1. Vuoksen vesienhoitoalue 2. Kymijoen-Suomenlahden vesienhoitoalue 3. Kokemäenjoen-Saaristomeren-Selkämeren vesienhoitoalue 4. Oulujoen-Iijoen vesienhoitoalue 5. Kemijoen vesienhoitoalue 6. Tornionjoen kansainvälisen vesienhoitoalueen Suomen osuus 7. Teno-, Näätämö- ja Paatsjoen kansainvälisen vesienhoitoalueen Suomen osuus 8. Ahvenanmaa Alueelliset ympäristökeskukset Uudenmaan ympäristökeskus 2. Lounais-Suomen ympäristökeskus 3. Hämeen ympäristökeskus 4. Kaakkois-Suomen ympäristökeskus 5. Etelä-Savon ympäristökeskus 6. Pohjois-Savon ympäristökeskus 7. Pohjois-Karjalan ympäristökeskus 8. Länsi-Suomen ympäristökeskus 9. Keski-Suomen ympäristökeskus 11. Pohjois-Pohjanmaan ympäristökeskus 12. Kainuun ympäristökeskus 13. Lapin ympäristökeskus 19. Pirkanmaan ympäristökeskus Vesienhoitoalueen raja Alueellisen ympäristökeskuksen raja Alueellisen ympäristökeskuksen toimipaikka Raportoitavat pohjavedet ROVANIEMI OULU KAJAANI 6 VAASA KUOPIO 7 JOENSUU 19 TAMPERE JYVÄSKYLÄ 2 5 MIKKELI TURKU HÄMEENLINNA 1 3 KOUVOLA 4 HELSINKI km SYKE Rantaviiva-aineisto: Maanmittauslaitos Lupa nro 7/MYY/05 44

3 LIITE 12 Vesipuitedirektiivin 2000/60/EY 5 artiklan mukainen raportointi maaliskuu 2005 Alustavasti voimakkaasti muutetuiksi ja keinotekoisiksi tunnistetut pintavedet Vesienhoitoalueet 7 1. Vuoksen vesienhoitoalue 2. Kymijoen-Suomenlahden vesienhoitoalue 3. Kokemäenjoen-Saaristomeren-Selkämeren vesienhoitoalue 4. Oulujoen-Iijoen vesienhoitoalue 5. Kemijoen vesienhoitoalue 6. Tornionjoen kansainvälisen vesienhoitoalueen Suomen osuus 7. Teno-, Näätämö- ja Paatsjoen kansainvälisen vesienhoitoalueen Suomen osuus 8. Ahvenanmaa 6 Joet 5 Alustavasti keinotekoisiksi tunnistetut joet Alustavasti voimakkaasti muutetuiksi tunnistetut joet Muut raportoitavat joet Järvet Alustavasti keinotekoisiksi tunnistetut järvet Alustavasti voimakkaasti muutetuiksi tunnistetut järvet Muut raportoitavat järvet 4 Rannikkovedet Alustavasti voimakkaasti muutetuiksi tunnistetut rannikkovesialueet Muut raportoitavat rannikkovedet km SYKE Rantaviiva-aineisto: Maanmittauslaitos Lupa nro 7/MYY/05 45

4 LIITE 13 Vesipuitedirektiivin 2000/60/EY 5 artiklan mukainen raportointi maaliskuu 2005 Pintavesien alustava tyypittely Vesienhoitoalueet 1. Vuoksen vesienhoitoalue 2. Kymijoen-Suomenlahden vesienhoitoalue 3. Kokemäenjoen-Saaristomeren-Selkämeren vesienhoitoalue 4. Oulujoen-Iijoen vesienhoitoalue 5. Kemijoen vesienhoitoalue 6. Tornionjoen kansainvälisen vesienhoitoalueen Suomen osuus 7. Teno-, Näätämö- ja Paatsjoen kansainvälisen vesienhoitoalueen Suomen osuus 8. Ahvenanmaa 7 Joet 6 Erittäin suuret vähähumuksiset joet 5 Erittäin suuret humuksiset joet Alavan maan suuret vähähumuksiset joet Keskikorkean maan suuret vähähumuksiset joet Suuret humuspitoiset joet Suuret luonnostaan runsasravinteiset joet Järvet Suuret vähähumuksiset järvet Suuret humusjärvet Suuret luontaisesti runsasravinteiset järvet Rannikkovedet A Suomenlahden sisäsaaristo 4 B Suomenlahden ulkosaaristo Ca Lounainen sisäsaaristo Da Lounainen välisaaristo Ea Lounainen ulkosaaristo F Selkämeren sisemmät rannikkovedet G Selkämeren ulommat rannikkovedet H Merenkurkun sisäsaaristo I Merenkurkun ulkosaaristo J Perämeren sisemmät rannikkovedet K Perämeren ulommat rannikkovedet Alustavasti keinotekoisiksi tunnistetut pintavedet Joet Järvet km SYKE Rantaviiva-aineisto: Maanmittauslaitos Lupa nro 7/MYY/05 46

5 LIITE 14 Vesipuitedirektiivin 2000/60/EY 5 artiklan mukainen raportointi maaliskuu 2005 Huomattavien ihmistoiminnan vaikutusten alaisiksi alustavasti tunnistetut pintavedet Vesienhoitoalueet 1. Vuoksen vesienhoitoalue 2. Kymijoen-Suomenlahden vesienhoitoalue 3. Kokemäenjoen-Saaristomeren-Selkämeren vesienhoitoalue 4. Oulujoen-Iijoen vesienhoitoalue 5. Kemijoen vesienhoitoalue 6. Tornionjoen kansainvälisen vesienhoitoalueen Suomen osuus 7. Teno-, Näätämö- ja Paatsjoen kansainvälisen vesienhoitoalueen Suomen osuus 8. Ahvenanmaa 7 6 Joet Huomattavien ihmistoiminnan vaikutusten alaisiksi alustavasti tunnistetut joet 5 Muut raportoitavat joet Järvet Huomattavien ihmistoiminnan vaikutusten alaisiksi alustavasti tunnistetut järvet Muut raportoitavat järvet Rannikkovedet Huomattavien ihmistoiminnan vaikutusten alaisiksi alustavasti tunnistetut rannikkovesialueet 4 Muut rannikkovesialueet km SYKE Rantaviiva-aineisto: Maanmittauslaitos Lupa nro 7/MYY/05 47

6 48

7 LIITE 15/BILAGA 15/1 Rapport om vattnens karakterisering, konsekvenser av mänsklig verksamhet och en ekonomisk analys av vattenanvändningen för landskapet Åland En sammanfattande rapport enligt vattendirektivets (2000/60/EG) 5 artikel. 49

8 LIITE 15/BILAGA 15/2 Inledning Medlemsländerna skall enligt vattendirektivets artikel 5 och 15.2 senast till kommissionen lämna en sammanfattande rapport om vattnets karakterisering, konsekvenser av mänsklig verksamhet och en ekonomisk analys av vattenanvändningen. Landskapet Åland är en självstyrd del av republiken Finland med egen lagstiftningsbehörighet på bland annat vattenområdet. Åland utgör ett enda avrinningsdistrikt och Ålands landskapsregering har utsetts till behörig myndighet enligt artikel 3.2. Rapporten är utförd av Ålands landskapsregering med beaktande av landskapet Ålands särställning och särdrag, men den strävar till att ta hänsyn till de av kommissionen delgivna rapporteringsriktlinjerna samt till arbetet med motsvarande rapportering i övriga Finland. Åland har angränsande kustvattenområden mot vattenförvaltningsområde 3 (VHA3) i sydvästra Finland. Bedömningarna i rapporten är preliminära och kan komma att förändras under det fortsatta arbetet med ta fram underlag för den första förvaltningsplanen. Bakgrund Ålands landskapsregering har valt att i huvudsak följa upplägget för rapporteringen från de övriga avrinningsdistrikten i Finland (nedan refererad som den finländska rapporteringen). Kapitelindelning och numrering är gjord så att rapporten kan läsas som en bilaga till den finländska rapporten. Underlaget till rapporten har insamlats och sammanställts av Ålands landskapsregering om ej annat anges. Samarbete har skett med främst finländska myndigheter men också med andra nordiska länder. På Åland finns 9 sjöar större än 50 hektar. Enligt den finländska rapporteringen medtas endast sjöar större än 40 km 2 och älvar och vattendrag med ett avrinningsområde större km 2. Detta medför för landskapets Ålands del att det inte finns sjöar och vattendrag att rapportera i detta skede. Eftersom delavrinningsområdena på Åland är små saknas på Åland åar och älvar. Således görs ej hellere någon rapportering om avrinning från sådana. Rapporteringen av grundvattenområden har begränsats till att gälla områden med ett uttag större än 100 m 3 /dygn, vilket innebär för Ålands del att det inte finns några grundvattenområden att rapportera. Kustvattnet har indelats i kustvattentyperna innerskärgård, mellanskärgård och ytterskärgård i enlighet med den finländska indelningen. Kustvattnet sträcker sig från kusten ut till vattendistriktets gränsområde i havet. En preliminär kartläggning av kustvatten som är kraftigt påverkade av mänsklig verksamhet har gjorts. Kartläggningen grundar sig på en översiktlig klassificering av vattenkvaliteten av de finländska vattenområdena utförd av Sydvästra Finlands miljöcentral och på undersökningar vid Ålands landskapsregering. Enligt kartläggningen är ungefär 70 km 2 kustvatten uppdelat på flera mindre vattenområden kraftigt påverkat av mänsklig verksamhet. Dessa områden rapporteras inte i detta skede eftersom enbart sammanhängande områden större än 40 km 2 tas med. En preliminär bedömning har även gjorts av förekomsten av kraftigt modifierade ytvatten. Till sådana räknas områden som hydrologiskt, morfologiskt och estetiskt är mycket kraftigt modifierade. På Åland finns lågt belägna sjöar som avstängts med dammar för att förhindra saltvatteninträngning och därmed kunna tjäna som sötvattenreservoarer. Dessa sjöar är mindre än 40 km 2 och medtas därför inte i denna rapport. 50

9 LIITE 15/BILAGA 15/3 Typspecifika referensvärden för ytvattnen finns ännu inte men arbetet med att ta fram sådana pågår. Ålands landskapsregering samarbetar med de finländska myndigheterna i denna fråga. Lämpliga referensområden har inte hittats, så bestämningen av referensförhållanden grundar sig på utvärderingar av tillgängliga tidsserier för vattenkvalitet, trendanalyser, empiriska och matematiska modeller samt paleolimnologiska undersökningar. Vid bestämningen av referensförhållanden kommer medverkan och tolkningar av expertis behövas. 51

10 LIITE 15/BILAGA 15/4 1 Karakterisering av avrinningsdistriktet 1.1 Allmän beskrivning I rapporten medtagna avrinningsdistrikt och vattenområden. I rapporten beskrivs avrinningsdistriktet Åland. Den geografiska utsträckningen framgår av bilaga 15/1. Åland utgör det åttonde avrinningsdistriktet i republiken Finland och kan därför benämnas avrinningsdistrikt Bilaga 15/Tabell 1. Avrinningsdistriktets ytor, befolkningsantal och täthet år Landyta och Kustvattenyta, Befolkningsantahet, inv/km 2 Befolkningstät- Distrikt Totalyta, km insjöar, km 2 km 2 2 Åland ,3* *) beräknat på landareal km Bilaga 15/Tabell 2. Avrinningsdistriktets hydrologi. Nederbörden och snötäcke är uppmätta mellan vid Ålands försöksstation beläget i den centrala delen av distriktet. Distrikt Nederbörd, mm/a Snötäcke, d/a Åland Källa: Ålands försöksstation Bilaga 15/Tabell 3. Övergripande bild av markanvändningen i avrinningsdistriktet som procent av hela distriktet. Distrikt Skog och impediment % Övrig mark % Sjöar % Kustvatten % Jordbruksområden % Vattenområdet totalt % Åland 1,5 13 2,4 0,3 82,8 83,1 Källa: ÅSUB och Ålands landskapsregering Allmän bild av den åländska geologin Geologiskt är fasta Åland förhållandevis homogent och består till allra största delen av rapakivigranit, medan östra Ålands skärgård tillhör svekofenniderna (urberget) 52

11 LIITE 15/BILAGA 15/5 som inte är homogen utan består av flera olika bergarter så som gnejser, leptiter, amfiboliter, gabbror, graniter m.m. Stora delar av berggrunden är impediment som täcks av tunna moränavlagringar (< 1 meter). De vanligaste kvartäravlagringarna är morän, lera, sand och mo. Generellt är kalkhalten på Åland hög vilket tydligt påverkar vattenmiljön och växtligheten. Åland tar ca 88 % av dricksvattnet från ytvattentäkter resterande är grundvatten. Grundvatten utvinns huvudsakligen från bergsborrade brunnar eftersom de kvartärformationer som finns inte är ändamålsenliga för syftet. 1.5 Kustvatten Avrinningsdistriktets kustvatten. Distriktets kustvatten visas i bilaga 15/ Bilaga 15/Tabell 4. Kustvattnets totala yta (vatten och öar, inkl huvudön), vattenyta, strandlinjens längd, antal öar (> 100 ha), öarnas (> 100 ha) strandlinje. Vatten och öar, Vattenyta, Total strandlinje, km (> 100 ha) linje, km Antal öar Öarnas kust- Distrikt km 2 km 2 Åland Bilaga 15/Tabell 5. Kustvattnets salthaltsvariation Distrikt Promille Åland Bilaga 15/Tabell 6. Preliminär indelning i kustvattentyper, dess vattenyta och procentuella fördelning. Ytornas area, km 2 Distrikt Cb Db Eb Åland Cb = Åland innerskärgård, Db = Åland mellanskärgård och Eb = Åland ytterskärgård. Procent av hela vattendistriktet Distrikt Cb Db Eb Åland 2,6 1,3 96,1 Cb = Åland innerskärgård, Db = Åland mellanskärgård och Eb = Åland ytterskärgård. Typindelningens geografiska fördelning visas i bilaga 15/1. Indelningen följer system B. 53

12 LIITE 15/BILAGA 15/6 Cb 3 % 1 % Db Eb 96 % Bilaga 15/Figur 1. Kustvattnets typer, procentuell fördelning. Kort redogörelse för de indelade kustvattenområdenas egenskaper Kustvattnet har indelats i kustvattentyperna innerskärgård (Cb), mellanskärgård (Db) och ytterskärgård (Eb). Indelningen följer i stort det finländska upplägget med indelning av den sydvästra kustvattnen i huvudtyperna C = innerskärgård, D = mellanskärgård och E = ytterskärgård: C. Sydvästra Finlands innerskärgård och Ålands innerskärgård. Omfattar Skärgårdshavet och Ålands innerskärgård samt västra finska vikens innerskärgård. Landområdena är avsevärt mycket större än vattenområdena, med stora öar och fastland, smala sund, långa vikar skär in i landskapet, väl skyddade med dålig vattenomsättning. Salthalten är 2-6 promille och isen ligger över 60 dagar. D. Sydvästra Finlands mellanskärgård och Ålands mellanskärgård. Omfattar Skärgårdshavet och Ålands mellanskärgård. Mindre öar och öppnare vattenområden än innerskärgården och ögrupperna avskilda från fastlandet. Salthalten är 5-6 promille och isen ligger över 60 dagar. E. Sydvästra Finlands ytterskärgård och Ålands ytterskärgård. Omfattar Skärgårdshavet och Ålands ytterskärgård samt västra finska vikens ytterskärgård. Små öar med vida och djupa fjärdar, landområdena är till ytan små. Förhållandevis öppna eller öppna för sjögång. Salthalten är 5-7 promille och isen ligger vanligen över 60 dagar. 54

13 LIITE 15/BILAGA 15/7 2 Belastning och påverkan förorsakad av mänsklig aktivitet Betydande utsläpp till inlandsvatten av förorenande ämnen bedöms ej ske. Vad gäller betydande utsläpp till kustvatten bedöms de ske endast för kväve och fosfor. Belastningsberäkningarna har utförts av Ålands landskapsregering är ett medeltal av belastningen mellan åren Bilaga 15/Tabell 7. Antalet betydande ytvattenuttag i avrinningsdistriktet för samhällen (> 100 m 3 /d), årligt medeluttag och procentuell andel i förhållande av hela uttaget i distriktet. Distrikt Samhälle Antal m 3 /dygn % Åland Källa: Vattenbolag, inlämnade uppgifter Bilaga 15/Tabell 8. Bruttobelastning av fosfor från punkt- och diffusa utsläpp från land till kustvattnet och den procentuella fördelningen mellan utsläppsgrupperna. Bruttobelastning, t/a Distrikt Diffusbelastning Punktutsläpp Total Jordbruk Skogsbruk* diffus** Annan belastning Samhälle Industri Fiskodling Åland 4,8 3,1 4,1 1,3 1,2 32,4 46,9 *) omfattar skogsmark, tvinmark, impediment, vägar, avlägg etc. **) omfattar hus i glesbygd och stugor samt dagvatten. Procentuell fördelning, % Distrikt Diffusbelastning Punktutsläpp Jordbruk Skogs-bruk* Annan diffus** Samhälle Industri Fiskodling Åland 10,2 6,6 8,7 2,8 2,6 69,1 *) omfattar skogsmark, tvinmark, impediment, vägar, avlägg etc. **) omfattar hus i glesbygd och stugor samt dagvatten. 55

14 LIITE 15/BILAGA 15/8 Punkt- och diffusa utsläpp direkt från land till kustvattnet, tot P t/a 4,8 Punkt- och diffusa utsläpp direkt från land till kustvatten i procent 10,2 3,1 6,6 4,1 8,7 1,3 1,2 2,8 2,6 32,4 69,1 Bilaga 15/Figur 2. Punkt- och diffusa utsläpp direkt från land till kustvattnet, tot P Bilaga 15/Tabell 9. Bruttobelastning av kväve från punkt- och diffusa utsläpp från land till kustvattnet och den procentuella fördelningen mellan utsläppsgrupperna. Bruttobelastning, t/a Distrikt Diffusbelastning Punktutsläpp Total Skogsbruk* diffus** Annan belastning Jordbruk Samhälle Industri Fiskodling Åland 267,4 154,2 31,3 70,7 5,7 261,8 791,1 *) omfattar skogsmark, tvinmark, impediment, vägar, avlägg etc. **) omfattar hus i glesbygd och stugor samt dagvatten. Procentuell fördelning, % Distrikt Diffusbelastning Punktutsläpp Jordbruk Skogsbruk* Annan diffus** Samhälle Industri Fiskodling Åland 33,8 19,5 4 8,9 0,7 33,1 *) omfattar skogsmark, tvinmark, impediment, vägar, avlägg etc. **) omfattar hus i glesbygd och stugor samt dagvatten. Punkt- och diffusa utsläpp direkt från land till kustvattnet, tot N t/a Punkt- och diffusa utsläpp direkt från land till kustvatten i procent 261,8 267,4 33,1 33,8 5,7 0,7 70,7 31,3 154,2 8,9 4,0 19,5 Bilaga 15/Figur 3. Punkt- och diffusa utsläpp direkt från land till kustvattnet, tot N. 56

15 LIITE 15/BILAGA 15/9 3 Prognos och kostnadsberäkning för dricksvattenuttag Bilaga 15/Tabell 10. Vattenanvändningen i vattenverk med ett uttag >100 m 3 /dygn baserat på uppgifter från år 2003 samt en prognos fram till år 2015 (m 3 /d) utgående från tillgänglig information. Distrikt Ytvatten 2003, m 3 /d 2015, m 3 /d Åland Bilaga 15/Tabell 11. En sammanställning av kostnadstäckningen vid större reningsanläggningar för dricksvatten och avloppsvatten för år 2003 i distriktet. Distrikt Åland Antalet vattenreningsanläggningar 4 Intäkter (milj. ) 5,13 Kostnader (milj. ) 4,87 Vinst/förlust (milj. ) 0,26 Kostnadstäckning utan stöd (%) 105,5 Stöd/bidrag (milj. ) 0,07 57

16 LIITE 15/BILAGA 15/10/1 58

17 KUVAILULEHTI Julkaisija Tekijä(t) Julkaisun nimi Julkaisuaika Suomen ympäristökeskus (SYKE) Kesäkuu 2006 Kimmo Silvo, Ville Hokka, Riitta Teiniranta, Elise Järvenpää, Marjut Partanen-Hertell Suomen yhteenveto vesien ominaispiirteiden ja vaikutusten alustavasta tarkastelusta. Vesipuitedirektiivin (2000/60/EY) 5 artiklan mukainen yhteenvetoraportti Julkaisusarjan nimi ja numero Julkaisun teema Julkaisun osat/ muut saman projektin tuottamat julkaisut Tiivistelmä Suomen ympäristökeskuksen raportteja 3/2006 Julkaisu on saatavana myös internetissä: Julkaisussa on yhteenvetona kuvattu vesienhoitoalueiden ja niihin kuuluvien pinta- ja pohjavesien ominaispiirteet. Suomi on jaettu kahdeksaan vesienhoitoalueeseen. Raportoituja jokia oli 82 kpl (6 957 km), järviä 112 kpl ( km 2 ), rannikkovesiä km 2 (Ahvenanmaa mukaan luettuna) ja pohjavesialueita km 2. Pintavedet tyypiteltiin 6 joki-, 3 järvi- ja 14 rannikkovesityyppiin. Lisäksi määritettiin alustavasti keinotekoiset ja voimakkaasti muutetut joet, järvet ja rannikkovedet. Ihmisen toiminnan aiheuttamasta pintavesien kuormituksesta tehtiin yhteenveto vesienhoitoalueittain ja määritettiin merkittävimmät I luokan pohjavesille riskiä aiheuttavat toiminnot. Lisäksi tunnistettiin alustavasti huomattavien ihmistoiminnan vaikutusten alaiset joet, järvet ja rannikkovedet. Raportissa on myös esitetty vesienhoitoalueittain yhdyskuntien vedenhankinnan ennusteet ja yhdyskuntien vesihuollon kustannusten kattavuus. Ahvenanmaan maakunnan laatima ruotsinkielinen raportti on liitteenä. Asiasanat Rahoittaja/ toimeksiantaja Julkaisun myynti/ jakaja Julkaisun kustantaja Painopaikka ja -aika Vesipuitedirektiivi, lainsäädäntö, EU, vesienhoitoalueet, luokitukset, vaikutusten arviointi Suomen ympäristökeskus (SYKE), alueelliset ympäristökeskukset, ympäristöministeriö ISBN ISBN ISSN ISSN (nid.) (PDF) X (pain.) (verkkoj.) Sivuja Kieli Luottamuksellisuus Hinta (sis. alv 8 %) 61 Suomi Julkinen - Suomen ympäristökeskus (SYKE), asiakaspalvelu, PL 140, Helsinki, puh. (09) , faksi (09) , neuvonata.syke@ymparisto.fi Suomen ympäristökeskus (SYKE) Vammalan Kirjapaino Oy, Vammala

18 PRESENTATIONSBLAD Utgivare Författare Datum Finlands miljöcentral (SYKE) Juni 2006 Publikations titel Publikationsserie och nummer Publikationens tema Kimmo Silvo, Ville Hokka, Riitta Teiniranta, Elise Järvenpää, Marjut Partanen-Hertell Finlands sammandrag av den preliminära översikten av vattendragens egenskaper och effekter. Sammandragsrapport enligt artikel 5 i ramdirektivet för vatten (Suomen yhteenveto vesien ominaispiirteiden ja vaikutusten alustavasta tarkastelusta. Vesipuitedirektiivin (2000/60/EY) 5 artiklan mukainen yhteenvetoraportti) Finlands miljöcentrals raporter 3/2006 Publikationens delar/ andra publikationer inom samma projekt Sammandrag Publikationen finns tillgänglig också på internet: Publikationen presenterar ett sammandrag av särdragen hos vattenförvaltningsområdena och de därtill hörande yt- och grundvattnen. Finland är indelat i åtta vattenförvaltningsområden. Raporten omfattar 82 älvar (6957 km, 112 sjöar ( km 2, km 2 kustvatten (Åland medräknad) och km 2 grundvatten. Ytvattendragen indelades i 6 älv-, 3 sjö- och 14 kustvattentyper. Därtill definierades preliminärt de konstgjorda och kraftigt ändrade älvarna, sjöarna och kustvattnen. Av belastningen på vattendragen som orsakats av mänsklig aktivitet gjordes ett sammandrag enligt vattenförvaltningsområde och de viktigaste verksamheterna som utgör risk för grundvattnen av klass I definierades. Därtill identifierades preliminärt de älvar, sjöar och kustvatten som är underkastade betydande mänsklig påverkan. Rapporten ger också prognoser för samhällenas vattenförsörjning och kostnadernas täckning enligt vattenförvaltningsområde. Ålands landskaps svenskspråkiga rapport finns som bilaga. Nyckelord Finansiär/ uppdragsgivare Beställningar/ distribution Förläggare Tryckeri/tryckningsort och -år ramdirektiv för vatten, lagstiftning, EU, vattenförvaltningsområde, klassificeringar, konsekvensbedömning Finlands miljöcentral, de regionala miljöcentralerna, miljöministeriet ISBN ISBN ISSN ISSN (nid.) (PDF) X (pain.) (verkkoj.) Sidantal Språk Offentlighet Pris (inneh. moms 8 %) 61 Finska Offentlig - Finlands miljöcentral (SYKE), kundservice, PB 140, Helsingfors, Finland, tel (09) , telefax (09) , neuvonta.syke@ymparisto.fi Finlands miljöcentral (SYKE), PB 140, Helsingfors, Finland Vammalan Kirjapaino Oy, Vammala

19 DOCUMENTATION PAGE Publisher Author(s) Date Finnish Environment Institute June 2006 Title of publication Publication series and number Theme of publication Parts of publication/ other project publications Abstract Kimmo Silvo, Ville Hokka, Riitta Teiniranta, Elise Järvenpää, Marjut Partanen-Hertell Summary of the preliminary characterization and assessment of impacts of the waters in Finland. Summary report according to article 5 of the Water Framework Directive (2000/60/EC) (Suomen yhteenveto vesien ominaispiirteiden ja vaikutusten alustavasta tarkastelusta. Vesipuitedirektiivin (2000/60/EY) 5 artiklan mukainen yhteenvetoraportti) Reports of Finnish Environment Institute 3/2006 The publication is available also in the internet: The report summarizes for each of the eight River Basin District the characterization of the sur-face and ground waters in Finland. The report covers 82 rivers (6 957 km), 112 lakes ( km 2 ), km 2 of coastal waters (including the Province of Åland) and km 2 of groundwater areas. The surface waters were divided into 6 river, 3 lake and 14 coastal water types. Moreover, artificial and heavily modified rivers, lakes and coastal waters were identified. The pollution load on the surface waters in each River Basin District was summarized and the most considerable anthropogenic pressures causing risks in groundwater areas were identified. Furthermore, the rivers, lakes and coastal waters under considerable anthropogenic pressure were preliminarily determined. The report also presents the forecasts for municipal water supply and the cost recovery of the municipal water services. The report prepared by the Province of Åland in Swedish is annexed. Keywords Financier/ commissioner For sale at/ distributor Financier of publication Printing place and year Water Framework Directive, legislation, EU, River Basin Districts, classifications, assessment of impacts Finnish Environment Institute, Regional Environment Centres, Ministry of the Environment ISBN ISBN ISSN ISSN (nid.) (PDF) X (pain.) (verkkoj.) No. of pages Language Restrictions Price (incl. tax 8 %) 61 Finnish Public - Finnish Environment Institute, Custom service, PO Box 140, Helsinki, Finland, Tel. (09) Fax (09) , neuvonta.syke@ymparisto.fi Finnish Environment Institute, (SYKE), P.O.Box 140, FIN Helsinki, Finland Vammalan Kirjapaino Oy, Vammala

20

21 Julkaisussa, joka on vesipuitedirektiivin (2000/60/EY) 5 artiklan mukainen raportti, on yhteenvetona kuvattu vesienhoitoalueiden ja niihin kuuluvien pinta- ja pohjavesien ominaispiirteet. Suomi on jaettu kahdeksaan vesienhoitoalueeseen. Ihmisen toiminnan aiheuttamasta pintavesien kuormituksesta tehtiin yhteenveto vesienhoitoalueittain ja määritettiin merkittävimmät I luokan pohjavesille riskiä aiheuttavat toiminnot. Lisäksi tunnistettiin alustavasti huomattavien ihmistoiminnan vaikutusten alaiset joet, järvet ja rannikkovedet. Raportissa on myös esitetty vesienhoitoalueittain yhdyskuntien vedenhankinnan ennusteet ja yhdyskuntien vesihuollon kustannusten kattavuus. Ahvenanmaan maakunnan laatima ruotsinkielinen raportti on sisällytetty julkaisuun. SUOMEN YHTEENVETO VESIEN OMINAISPIIRTEIDEN JA VAIKUTUSTEN ALUSTAVASTA TARKASTELUSTA ISBN (nid.) ISBN X (PDF) ISSN (pain.) ISSN (verkkoj.) SUOMEN YMPÄRISTÖKESKUS