MEDDELANDE från HAVSFISKELABORATORÎET * LYSEKIL 203

Transkript

1 CM Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. This work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct

2 örfamåi, Kvilla»i, Bohuslän Hällristning Rock carving Fiskare från Bronze age bronsåldern fishermen fy tb I b\i MEDDELANDE från HAVSFISKELABORATORÎET * LYSEKIL 203 Dsn svenslca fiskealctiviteten i Kattegatt 1960 ~ 1974 ms AcTcefors August.! 1976

3 Dsn svenska fiskeaktivitaten i Kattegatt I av Hans Ackefors T samband mod de danstc-svenska förhandlingarna om fisket i Kattegatt har det framkastats önskemål om bättre kunskap om den svenska och danska fiskeaktiviteten i Kattegatt. Eftersom vi saknar statistiska uppgifter om fångst, båtantal, redskap m.ra. frår n/er.«k sida har havs f i sk cl nboratoriet med benäget bistånd från SVC utsänt en enkät till samtliga berörda lokalavdelningar inom SVC. Samtliga båtar registrerade i Kalland samt båtar i Göteborgs- och Bohus län upp till Marstrand har tillfrågats om deras fiskeaktivitet under åren i Kattegatt, Till Kattegatt räknas i detta sammanhang området söder cm linjen Skagan-Marstrand ner till Öresund. Dot är klart att vissa ofrånkomliga svagheter finns i en undersökning av dett-, slag. Svårigheten att exakt ange antalet fiskemånader för vissa båtar, som fiskade för år sedan kan vara nog så stor Båtar från norra och. mellersta Bohuslän kan ha fiskat i Kattegatt under perioder med dåligt fiske i Skagerrak och Nordsjön, Men i stora drag torde dock denna undersökning återspegla verkligheten. Till Björn Beckman och hrms medarbetare på 3VC samt till alla fiskare och speciellt då ordförandena i de olika lokalavdelningarna riktas ett varmt tack. Utan deras medverkan hade inte denna mycket viktiga information, om båtar och. redskap kunnat dokumenteras.

4 od c Äntalet båtar och fiskemånader Av tabell 1 och fig. 1 framgår hur många båtar som fiskat under den aktuella perioden. Dessutom anges det totala antalet månader som. fisket bedrivits i Kattegatt. Båtantalet minskade under hela perioden från 192 båtar till 153 båtar trots att åtminstone sillfångsterna ökade fram till Om perioden indelas i 5-årsintarvall så uppgår minskningen inom varje period till 5 % för , för till 3 % och för till 7 %. Totalt över hela perioden är minskningen 13 % med utgångs punkt från I960. De flesta båtarna har angivit att man fiskat hela året i Kattegatt, då fisket varit aktuellt. Vissa månader har man endast fiskat vissa månader av året i Kattegatt. För bägge kategorierna av fiskabåtar har det uppgivna antalet fiskemånader lagts samman och totala antalet fiskemånader har erhållits for varje år* Som framgår av fig. 1 och tabell 1 har antalet fiskemånader minskat från sir 1960 till år 1974«, Det är en minskning på 16 % sett över hela perioden. Det är emellertid inte en jämn minskning under de tre 5-årsperioderna. Störst var don procentuella minskningen åren med 10 %» Under perioden ökade antalet fiskemånader med 1 % för att sedan minska med 4 under åren * Olika redskap i fisket Användningen av olika redskap framgår av tabellerna 1 och 2 samt figurerna 2 och 3 1 tabell 1 redovisas de olika redskapen som finns redovisade i enkäten. Under övriga redskap faller snurra-- vad och tinor* Dessutom tillkommer en kolumn med fiskemånader för viika inget redskap angivits. SilIbofctentrål och fiskbottentrål dominerade bland redskapen under 1960-talet. Under perioden var flyttrålen nästan lika vanlig. Antalet fiskemånader med bottentrålar ( sillbotten trål fisk- bottentrål) utgjorde esa 75 % under perioden Under, nästa 5-årsintervall minskade andelen bottentrålar från 75 % till 66 %a utgjorde dessa redskap % av antalet redovisade fiskemånader Därtill skall läggas för samtliga

5 3 perioder U* ett antal månader med ictce redovisade redskap (se tabell Antalet fiskemånader med flyttrål har fördubblats under perioden I Totalt utgjorda flyttrå1sfisket 12 % år Mellan 1963 och 1971 ökade flyttrålsfiskets andel från 17 % till 28 % för att sedan minska till cua 24 % år 1974 (tabell 1 och 2, fig. 2). Gnörpvadsfisket ökade långsamt under de aktuella, åren från csa 1 % år 1960 till 5 % år Garnfisket har under perioden undergått en. gradvis förändring utgjorde garnmakrillfisket 6 % av redovisade fiskemånader för att minska till 3 founder 1974 (jfr, tabell 1)..3 ill gam s f i sket var mycket obetydligt under nen ökade sedan och utgjorde ,5 % av totala antalet fiskemånader. Under rubriken övriga redskap har redovisats fiskewånader med tinar och snurrevad i Kattegatt (tabell 1}. bet relativt sett omfattande krabbfisket med tinar utgjorde huvuddelen av de redovisade fiskemånaderna* Antalet fiskemånader i absoluta tal och. omräknade till 5-årsmodelvärden finns redovisade i fig. 3. Av den framgår att silloch fiskbottentrål var de dominerande redskapen under 1960-talet. Under 1970-talet är flyttrålen nästan lika vanlig. Makrillgarn och snörpvadfisket utgjorde en mindre del av fisket. 3f.fo.rt eller fiskeansträngning I donna intervjuundersökning har 17 avdelningar inom SVC lämnat detaljerade uppgifter om fisket i Kattegatt, be 17 olika avdelningarna är nr 1 Öckerö, 3 Fiskebäck, 8 Rönninge, 14 Halmstad, 18 Skärhamn, 19 Falkenberg, 20 Träslev ilägo, 24 Klädesholmen, 39 Uönön, 40 Knippla,41 Hälsö, 43 Björkö, 44 Hyppeln, 45 Styrsö, 46 Hörö, 49 Foto och nr 50 urångö. För att utröna fiskeansträngning eller efforten av dessa båtars fiske i Kattegatt under åren har vi multiplicerat varje båts hästkraftsantal med antalet månader per redskap. De

6 4 detaljerade talan finns angivna i tabell 30 För samtliga redskaps' kategorier utom för garnrodskap så har fiskeansträngningen ökat under åren I Trots att arttalet låtar och fiskemåna^er minskat (fig. I) så har alltså den s.k. efforten ökat (tabell 3 och fig, 4}. Flyttrålen har ökat med 200 %, sillbottentrål och fiskbottentrål med 33 %* Totalt for samtliga redskap är ökningen 76 %. Det framgår av 5 ~år smede1värden a att Offerten för sillbottentrål och flyttrål ökade kraftigast under perioden under det att efforten för fiskbottentrålen ökade endast något, Fn tydlig tillbakagång för sillbottentrål under parioden bör observeras. Sammanfattning Antalet fiskebåtar och fiske-månader minskade i Kattegatt under perioden » Båtarna? antal nr'«"kade från 192 till 153 och antalet fiskemånader från 1,550 till 1 364» öra man beskriver denna förändring i antalet månader för olika redskap så visar det sig att användningen av bottentrålar minskade markant under det att användningen av flyttrålar ökade».användningen av snörpvad och sillgarn ökade också under det att användningen av makrillgarn minskade. För samtliga redskap utom. garnredskapen så ökade den s.k» fiskeansträngningen under perioden » I detta fall är fiskeansträngningen uttryckt i fiskemånader per redskap multiplicerat med antalet hästkrafter för varje båt.

7 Tabell 1. Antal båtar och fiskemånader för svenska båtar i Kattegatt Fiske med olika redskap uttryckt i antal månader under samma tid, m anger medelvärden för perioderna , och <y»o»o få 6) fö CU > X CO trj If! 03 *4* to Ö3 fl 03 a fl *4* un O k 0» r-î H CM fl <=3* A O If! O H CO H di 1> *Ö «H H CM fl fl fl H H H H H o c m è k u»fö *rn S «3 CU CM fl 30 to <0 Hk 5k 4» H to A m «fl Ci o fl CO Mi* fl CM Ln 03 fl O *4* CO CM k «30 to to m m!* to fl fl CM fl <3* fl fl fl fl fl fl fl > TS :o <S> k! H *4* *t+ CM H «tt <» %. -K C A CM 00 o r- r- fl fl CO fl fl fl fl fl U1 O *4* O U M in Sfl «5 c0 MT fl fl m V fl fl fl fl fl fl X rö a tn s V KO O $ «*. tt. «tt k H e H O o fl o o fl fl fl m 30 fl fl A 0D 03!Ö H k H H fl H H H H H få k to Üi Ot 1 to CM P-» k tt» «u u «0 CM fl CM C0 t" *4* fl 30 m 03 H 30 fl fl Ot fl (Si :0 fö H H fl fl H H fl fl fl fl fl fl *0* un 4* A «Ö C > få m c o 30 *4* «(O! i». tt- «* ro «ro fl a CM A f- O CD 03 fl 03 tö t" O CO o c. <5\ O O O fl O fl en CO fl CM H fl H k H CM fl CM fl»h CM fl fl fl 00 fl fl m fl fl fl fl i*. fl tn c ih -H rtt c u CM V CO ms +> fl * % K H «. in o o c- ot œ O'. in O A fl vo 63 iti *4* fl 00 H :tö tö O', m LO CD CM O'. O'. *4* fl fl H CO 30 H Mf fl *4* *4* > 4! fl o o O'. 03 0'. O'. 03 O O CO CO CO CO CO CO C 0 fl I-? H «H H fö -* «O. f få d ^ O' CM CM os b»ft. «tt *o b H tm CO CM fl o H fl fl fl O O O fl m 30 O fl H 0 KJ S'. A o Ö>. 30 CM in O'. S3 H fl CO fl fl fl A st fl k A in Lf) V MS' in V MS' *4* m *4* MS' V Ml* *4* Ml* *4* *4* x fl CO H fa c CM fl 30 b «tt Oh tt» 4J ih ro cm oo V Ch fl fl t» CO fl fl 30 r- O CO fl m O 0*(Ö O 03 MS* fl KO fl >4* V fl 30 O fl 03 fl fl A 03 k in <* *4* *ÿ< v m m fl *4* Mf* fl M* fl fl fl m fl H fl H H CO k œ CO CO i O ft* 0k ttr H *Ö o fl t» 00 fl to «4* o 30 H fl Ml* O 03 fl *4* *4* CO (Ö ^ få a cm 00 fl o fl ta fl es;. CM CO 30 fl m O O +J ffl d A m MS* *4* *3* Mf M* MS' <4* <4* 3? 54* *0* <4* fl fl *4* C -H H H fl H H fl H Hi H H H H «H H H H H H 4-j 6 CO O CM H k «* «k tt» <Ö tt) CM eo CDfl fl CD 03fl 03 tû Ml* fl O VO H H CO fl 4J b ch cd 00 CO CO ta «3 fl fl CO CO fl vo 30 A 30 C*»itS H H H fl fl H H H H H H H H H H H H ih < fl O fl CM fl *4* in to fl on O'. O H CM A 3? to to 30 CD to CO to fl fl fl A fl îg is 0% 03 O', 03 03!ß fl fl fl Hl H fl. H H H H H H H H H

8 Tabell 2* Procentuella andelen månader för användningen av sill-«bottentrål# fiskbottentrål, flyttrål och snörpvad i relation till clet totala antalet fiskemånader med känt redskap under åren i Kattegatt«Den procentuella andelen av övriga redskap (sillgarn# makrillgarn etc.) är ej redovisad. Fiskemånåder med känt red skap S*a månader Andel sillbottentrål O/.'O Andel fiskbottentrai c/ Andel flyttråi Andel snörp- I ,1 41,3 12,1 0, ,8 39,5 14,3 0, , 5 39,7 14,5 1, ,4 38,0 15,9 1, ,3 36,6 15,5 1, ,3 34,6 15,7 1, # 3 36, 5 15,0 2, ,7 37,0 15,7 2, ,3 38,9.17,2 3, ,,q 32,9 22,2 3, ,8 32,4 25,3 3, ,0 31,6 28,2 5, ,5 35,2 25,5 5, ,7 35,4 25,3 4, ,2 36,8 24,3 3,8

9 Tabell 3* Ef fort en eller fiskeansträngningen i Kattegatt undo perioden I Sfforten är uttryckt i antal hästkrafter für de olika båtarna multiplicerat med antalet månader par redskap. Samtliga värden i tabellen skall multipliceras mad Fiskbottontrål si 11- bottentrål Flyttrål Snörp- VcL*"^ '9 arc övriga rad skap i v/xlcl i o a* SI Q O O 7 C * * JU, ** 1 "' r\ /** f f} ' 181 P P Q r> Q ?

10 Bildtexter Fig. 1. Antalet båtar och antalet redovisade fiskemånader för dessa båtar i Kattegatt under åren I Fig. 2. Antalet fiskemånader med f.iskbotténtrål, sillfoottentrål flyttrål och snörpvad uttryckt i procent av totala antalet fiskemånader med kant redskap. Fig årsmedelvärden för det absoluta antalet fiskemånader för fem olika redskap. Fig. 4. Effort eller fiskeansträngning med olika redskap i Kattegatt Fiskeansträngningen är uttryckt i antalet hästkrafter för samtliga båtar multiplicerat med antalet månader per redskap. Fig. Efforten i Kattegatt för fem olika redskap uttryckt i 5-årsmedelvärden.

11 Antal båtar Antal fiskemånader Fig. 1

12 Fig* 2

13 Anta! fiskemånader FSSKBOTTENTRAL SiLLBOTTENTRlL.r FLYTTRAL MAKRiLLGARN 5N0RPVAD r* 0 I

14 Fig. 4

15 Fig FtYTTRAL 200! i i i I S1LLBOTTENTRAL i i ä FfSKBOTTENTRAL SNORPVAD GARN 0 1S6Ö

16