E-delegationen Vägledning för digital samverkan Version 2.1,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-delegationen Vägledning för digital samverkan Version 2.1, 2013-11-15"

Transkript

1 1(46)

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och mål Vägledningen i sitt sammanhang Läsanvisning Avgränsningar Målgrupp Genomförande Introduktion Vad menar vi med digital samverkan? Spelplan för samverkan Perspektiv för att säkerställa digital samverkan Samverkan mellan oberoende och självständigt styrda myndigheter Utmaningar med digital samverkan Kritiska framgångsfaktorer för digital samverkan Principer D4 Ge en uppgift en gång T2 Bygg tjänsteorienterat T3 Hämta information vid källan T5 Använd öppna standarder S2 Ha rätt spårbarhet och sekretess S5 Undersök rättslig förutsättning Konceptuell modell för digital samverkan Inledning Tjänst Närmare om semantisk interoperabilitet Närmare om teknisk interoperabilitet Informationssäkerhet Organisatorisk interoperabilitet Juridisk interoperabilitet Digital samverkan Inledning Kravfångst Informationsmodellering (46)

4 5.4 Tjänsteutveckling Summering av stegen vid utveckling av en digital samverkan Informationsutbytesöverenskommelse Inledning Avgränsning Avtal som förutsättning för att tillhandahålla tjänster Vad ett samverkansavtal brukar omfatta Vanliga avtalsmönster Parter Syfte och omfattning Servicedeklaration Stödfunktioner Legala frågor Användning av tjänsten Förvaltning Priser och betalningsvillkor Säkerhet och spårbarhet Tjänster för öppen data (PSI) Bilagor (46)

5 1 Inledning 1.1 Syfte och mål Det här är en av flera vägledningar och rapporter som tagits fram av E-delegationen för att stat, kommuner och landsting ska bidra till regeringens digitala agenda för Sverige. Syftet med vägledningen är att långsiktigt främja och öka samhällets digitala samverkan. Vägledningen ska bidra genom att höja vår flexibilitet och vår förmåga att samverka. Den här samverkansförmågan kallas även interoperabilitet (från engelskans interoperability). Vägledningen fokuserar på tre problemområden: 1. Åtgärder for att stödja smidigt och rutinmässigt IT-baserat informationsutbyte inom offentlig förvaltning samt mellan offentlig förvaltning och andra aktörer. 2. Åtgärder för att möjliggöra återanvändning av redan insamlad information. 3. Åtgärder för att säkerställa ett säkert informationsutbyte 1.2 Vägledningen i sitt sammanhang Vägledningen är en del av en struktur för ökad samverkansförmåga i ett europeiskt och nationellt sammanhang med flera nivåer. Varje nivå har sina styrande strukturer och strategier. Helheten sträcker sig från europeiskt samarbete ned till bilateral samverkan. Den här vägledningen inriktas på nationell standardisering. I nästa led finns sektorsamverkan där ytterligare standardisering kan tillföras, i sista ledet samverkar organisationer direkt. Figur 1. Vägledningen för digital samverkan ingår i ett större sammanhang av styrande dokument 5(46)

6 På EU-nivå har flera arbeten påverkat utformningen av denna vägledning, bland annat European Interoperability Strategy (EIS), European Interoperability Framework (EIF) och European Interoperability Architecture (EIA). På nationell nivå finns idag en statlig och en kommunal strategi med stora likheter. Regeringen har presenterat It i människans tjänst en digital agenda för Sverige och Med medborgaren i centrum. Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning. För kommuner och landsting finns Strategi för esamhället Genom E-delegationen utvecklas utöver denna vägledning även Strategi för interoperabilitet, en interoperabilitetsarkitektur, flera förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) och förvaltningsgemensamma tjänster (FGT). Inom vissa sektorer finns sedan mer specifika styrningsstrukturer och styrdokument. Ett exempel är vården. Inom sektorn finns ett antal organisationer, såsom landsting, kommuner och företag, som för sin egen styrning och utveckling har motsvarande styrningsstrukturer och styrdokument. 1.3 Läsanvisning - Avsnitt 2 omfattar en introduktion till digital samverkan. - I avsnitt 3 presenteras styrande principer för digital samverkan. Dessa principer ger stöd för kvalitetssäkring och ledning i vägvalsfrågor. - Avsnitt 4 visar övergripande konceptuell modell för digital samverkan och förklarar centrala begrepp. - Avsnitt 5 beskriver en modell för samverkan steg för steg. - Avsnitt 6 beskriver de olika former av avtal som behövs för att reglera samverkan och vad de bör innehålla. - Avsnitt 7 innehåller bilagor med fördjupningsmaterial (utvecklas senare). 1.4 Avgränsningar Vägledningen beskriver samarbetet mellan olika verksamheter för att skapa digital samverkan sinsemellan (arbetet i sig kräver givetvis även andra samverkansformer). 1.5 Målgrupp Målgruppen för denna vägledning är personal som arbetar med verksamhetsutveckling inom statliga myndigheter, kommuner och landsting samt företag som har behov av digitalt informationsutbyte med offentliga organisationer. Exempel på roller inom dessa organisationer som vägledningen vänder sig till är: - Verksamhetsutvecklare och verksamhetsarkitekter - Jurister och sakkunniga informationsspecialister - Systemanalytiker och systemförvaltare - IT-arkitekter och integrationsspecialister - Säkerhetsansvariga 6(46)

7 1.6 Genomförande Vägledningen har utarbetats under hösten 2012 inom E-delegationens arbetsutskott för interoperabilitet. Kompletteringar har gjorts under hösten 2013 för att överensstämma med arbetet som pågår inom AU Digital Samverkan. Vägledningen med de nya tilläggen har fått version nr Arbetsgrupp I arbetet med att ta fram Vägledningen har följande personer deltagit: Anders Rydén (Lantmäteriet), Per-Anders Karlgren (Lantmäteriet), Per Nilsson (Skatteverket), Magnus Lingström (Transportstyrelsen), Rutger Langland (Skatteverket), Jan Lundh (Kammarkollegiet), Staffan Öhrberg (Försäkringskassan), Lennart Schölin (Transportstyrelsen), Jens Persson (Skatteverket), Per-Ola Niblaeus, Odd Sivertzen, Peter Lindvall, och Jan Sjösten, projektledare (E-delegationens sekretariat) Referensgrupp och förfarande Vägledningen har granskats genom en workshop med deltagare i E-delegationens arbetsutskott för automatiserad samverkan, NIF, Synpunkterna har beaktats och inarbetats i vägledningen Referensgrupp Följande personer ingick i referensgruppen: Anders Holmberg (Jordbruksverket), Andreas Löfberg (Migrationsverket), Birgitta Rydén (Lantmäteriet), Bo Nilsson (Boverket), Ewa Jerilgård (CeHIS), Gunnar Kartman (SKL, Karlstads kommun), Gunnar Öquist (Transportstyrelsen), Göran Wijk (Försäkringskassan), Hans Ahlqvist (Arbetsförmedlingen), Hans Lodin (Bolagsverket), Helena Nilsson (CeHIS), Lena Bengtsson (Lantmäteriet), Lennart Eriksson(CeHIS), Magnus Blomberg (Jönköpings kommun), Magnus Strömbrink (Lantmäteriet), Magnus Lingström (Transportstyrelsen), Maria Rydqvist (Boverket), Markus Olsson (Försäkringskassan), Mats Berggren (Riksarkivet), Mats Gahnström (SKL, Västerås stad), Mikael Jardbrink (Boverket), Per Granstrand (Bolagsverket), Roger Nylander (Försäkringskassan) Ulf Palmgren (SKL, Cesam), Viktoria Hagelstedt (Bolagsverket) Viktiga begrepp En av utmaningarna kring digital samverkan är att tydligt beskriva begrepp. Gemensam förståelse av begrepp behövs givetvis i varje specifik samverkan men också i arbetet med att åstadkomma en effektiv gemensam samverkan. De viktiga begrepp som används i denna vägledning planeras i kommande version att finnas i en bilaga som är under utveckling. 7(46)

8 2 Introduktion 2.1 Vad menar vi med digital samverkan? Interoperabilitet handlar om att möjliggöra samverkan med andra parter. Med digital samverkan menar vi vår förmåga att knyta samman både verksamhet och teknik till digitalt samverkande tjänster för våra användare (medborgare och näringsliv). Vägledningen lägger tonvikten på frågor som möjliggör informationsdelning och informationsutbyte. 2.2 Spelplan för samverkan Vägledningen omfattar informationsutbyte mellan tre organisationstyper; 1. myndighet (statlig, landsting, kommun) till myndighet 2. myndighet till privatperson samt 3. myndighet till företag eller andra privata organisationer Vägledningen beskriver således inte hur informationsutbyte ska ske mellan två företag eller företag till privatperson. Fokus är informationsutbyte som innefattar minst en myndighetspart. Se nedanstående bild, där vägledningens omfattning markeras med den streckade linjen. Figur 2. Vägledningen omfattar digital samverkan där en eller flera offentliga aktörer deltar 8(46)

9 2.3 Perspektiv för att säkerställa digital samverkan Att samverka innebär att två eller flera parter arbetar tillsammans för att nå ett gemensamt resultat. För att lyckas måste man säkerställa förutsättningarna över både ansvars- och organisationsgränser. Tidigare fokuserade man ofta på de tekniska möjligheterna att koppla samman olika system. Men allt eftersom förståelsen och kunskapen om området vuxit har den digitala samverkan utvidgats till att avse även de organisatoriska och rättsliga förutsättningarna. Vägledningen beskriver digital samverkan i fyra perspektiv: Juridiskt Rättsliga frågor i samarbetet och själva utbytet men även med avseende på lagstiftning, förordning, föreskrifter och civilrättsliga avtal. Organisatoriskt Koordinerade processer där flera organisationer samverkar för att uppfylla ett eller flera överenskomna resultat. Avser även förmågan att anpassa den egna organisationen för extern samverkan. Semantiskt Gemensam förståelse av betydelsen av begreppen och tydliga informationsbeskrivningar som används vid informationsutbyte. Förståelsen för begrepp och information gör att det är möjligt att säkerställa att informationsutbytet får avsedd effekt. Tekniskt Förmågan att tekniskt kunna utbyta information med hjälp av tjänster på ett säkert sätt, och med den kvalitet som överenskommits. Digital samverkan förutsätter att tre centrala roller samverkar vid informationsutbyte: - Konsumenten, som har behov av informationen och utnyttjar den. - Producenten, som tillhandahåller informationen och ansvarar för dess kvalitet. - Begreppsägaren, som ansvarar för definitioner av de begrepp som används i informationsutbytet. 9(46)

10 Figur 3. Interoperabilitet - digital samverkan med tre centrala roller 2.4 Samverkan mellan oberoende och självständigt styrda myndigheter Den svenska förvaltningen är uppbyggd av oberoende och självständigt styrda myndigheter och kommuner, som var och en beslutar inom givna ramar om den egna verksamhetens organisation och om användningen av tekniska lösningar. Samverkan med andra myndigheter, företag och medborgare är en viktig del i myndigheternas verksamhet. För att samverkan inom ett så komplext system som den svenska stats- kommun- och landstingsförvaltningen ska fungera, måste olika beroenden minimeras så långt möjligt. Denna vägledning beskriver hur nära samverkan mellan skilda verksamheter kan ske med ett minimum av beroenden. De beroenden som behöver hanteras är gränssnitt i samverkande (dvs. organisationsöverskridande) processer och informationsgränssnitt. I praktiken betyder det att myndigheter, kommuner och landsting som samverkar kan fortsätta att arbeta i stor frihet när det gäller sättet att organisera den interna verksamheten och vid val av IT-lösningar. 2.5 Utmaningar med digital samverkan Idag finns många exempel på samverkan mellan myndigheter och andra aktörer. Det finns vissa utmaningar i digital samverkan och erfarenheter visar att: 10(46)

11 - standardiseringen och återanvändningen i många fall saknas, istället utvecklas nya beskrivningssätt och integrationsformer för varje specifikt informationsbehov, främst gäller det alltså rättsligt, semantiskt och organisatoriskt, - få begreppsdefinitioner är publika och enhetliga så att de kan återanvändas, - många myndigheter har inte internt inom den egna myndigheten en ensad syn på vad begrepp står för eller hur information ska struktureras, - avsaknaden av interna begrepps- och informationsbeskrivningar gör det svårt att definiera begrepp tillsammans med andra vid informationsutbyten. Därför uppstår missförstånd som leder till att informationsutbyten inte får avsedd effekt. - det rättsliga läget är på flera sätt svårhanterligt. Dels lyder olika aktörer under olika lagar, dels görs olika tolkningar av samma lagstiftning. Detta leder ibland till olika syn på krav vid utbyte av information vilket i sin tur kan hota informationssäkerheten för den enskilde, - finansieringsmodellerna i offentlig sektor inte har anpassats till regeringens digitala agenda eller samhällsutvecklingen i stort. En enskild offentlig verksamhet hindras ofta från att bidra till samhällets totala effektivisering då dagens finansieringsmodell inte kan omfördela medel från möjliga besparingar hos andra parter till den part där kostnaden för investeringen uppstår, - kostnaderna för den gemensamma infrastruktur som en digital samverkan skulle behöva ges inte samma förutsättningar i statsbudgeten som dess fysiska motsvarighet som exempelvis järnväg, landsväg och landsbygdsutveckling. Konsekvensen blir att investeringar i den mjuka infrastrukturen blir alltför kortsiktiga och osäkra. 2.6 Kritiska framgångsfaktorer för digital samverkan Kritiska framgångsfaktorer (förutom utmaningarna ovan) för att lyckas med utveckling och förvaltning av olika interoperabilitetslösningar, där identifierade nyttoeffekter verkligen uppfylls: - Ledningens tydliga och uthålliga stöd hos de samverkande parterna. - Gemensamma begrepps- och informationsutbytesmodeller för informationsutbyten är förankrade även internt inom organisationerna. - En långsiktig samordning av alla fyra samverkansperspektiven mellan de samverkande parterna. 11(46)

12 3 Principer Syftet med styrande principer är att stödja utvecklingen av förvaltningsgemensamma lösningar. genom att tillhandahålla E-delegationens arkitekturprinciper för en samverkande e-förvaltning. Dokumentet omfattar tre övergripande styrande principer, samt arkitekturprinciper för digitala möten, tjänstesamverkan och säkerhet. Principerna nedan är en delmängd samt en kortare summering av de principer som gäller för en samverkande e-förvaltning. För att skapa spårbarhet till E-delegationens arkitekturprinciper för en samverkande e-förvaltning har samma nummer för att identifiera respektive princip använts. Princip D4 Ge en uppgift en gång Princip T1 Bestäm och tillämpa gemensamma begrepp, modeller och mönster Princip T2 Bygg tjänsteorienterat Princip T3 Hämta information vid källan Princip T5 Använd öppna standarder Princip S2 Ha rätt spårbarhet och sekretess Princip S5 Undersök rättslig förutsättning Nedan beskrivs principerna mer utförligt med en motivering och konsekvenser förknippade med principen D4 Ge en uppgift en gång En uppgift ska endast behöva lämnas till offentlig förvaltning en gång. Motivering En privatperson eller ett företag ska bara behöva registrera sina uppgifter en gång, finns informationen inom offentlig förvaltning ska den inte behöva efterfrågas flera gånger vid ärendehandläggning. Konsekvenser Bastjänster måste finnas för att tillhandahålla befintliga grunduppgifter om framförallt fysisk person, juridisk person, fastighet, företag och fordon. En e-tjänst, Min Profil, behövs för att lagra och tillgängliggöra användarens uppgifter, med åtkomst från alla förvaltningsgemensamma tjänster. T1 Bestäm och tillämpa gemensamma begrepp, modeller och mönster För att kunna utveckla en samverkande e-förvaltning krävs att gemensamma begrepp, modeller och mönster 2 tillämpas för information som utbyts över organisationsgränser via 1 Se E-delegationens Principer för digital samverkan version 1.0 för hela beskrivningen av principerna. 2 Med mönster avses att återanvända strukturer och arbetssätt. 12(46)

13 bastjänster eller e-tjänster. Myndighetsinterna lagringsformat är i detta sammanhang inte relevanta och intressanta. Motivering Väldefinierade begrepps- och informationsmodeller är en förutsättning för en samverkande e-förvaltning och för att tillhandahålla information för extern vidareförädling. Konsekvens Att upprätta och underhålla begrepps- och informationsmodeller kräver kontinuerliga insatser, men ger besparingar i framtida utvecklingsarbete. 3.2 T2 Bygg tjänsteorienterat Information och funktioner som ska göras tillgängliga för samverkan ska tillhandahållas som tjänster. Sådana tjänster innebär lösa kopplingar och minskar beroenden mellan tjänster och gör dessutom beroenden explicita och synliga. Motivering Genom att exponera tjänster uppnås en lös koppling mellan producenter och konsumenter, där gränssnitten för tjänsterna blir vad som avtalas och definieras. Bakomliggande verksamhets- och it-system göms och blir därmed irrelevanta för sådan samverkan. Den lösa kopplingen gör vidare att tjänsterna bli mer okänsliga för förändringar, t.ex. då flera olika versioner kan tillhandahållas och samexistera parallellt. Konsekvens Teknisk kompetens inom tjänsteorientering krävs av de parter som samverkar och av dem som har ansvar för samverkansarkitekturen. Utvecklare av sådana tjänster är beroende av att test- och utvecklingsmiljöer samt testdata finns tillgängliga. Anvisningar behöver tas fram och förvaltas över vilka tekniska gränssnitt som ska stödjas över tiden. Tjänstebeskrivningar som beskriver tjänsternas syfte, funktion och gränssnitt behöver tas fram och förvaltas. Det ska finnas en eller flera tjänstekataloger som förtecknar och beskriver de tjänster som kan erbjudas på ett enhetligt sätt, med tydlig beskrivning av tjänstens innehåll och förutsättningar. 13(46)

14 3.3 T3 Hämta information vid källan Huvudprincipen är att alltid hämta information vid källan, hos den som producerar och tillhandahåller information via bastjänster. Motivering Genom att hämta information vid källan säkerställs att utlämnande myndighet kan identifiera och logga vem som vill få tillgång till informationen. Konsekvens Informationsägaransvaret måste vara utrett och klarlagt. Källan till informationen behöver vara känd och tillgänglig. De organisationer som har information som efterfrågas av andra aktörer behöver tillgängliggöra den informationen. Det är den som ansvarar för källan som ska varsla om förändrade uppgifter och fatta beslut om uppdateringar. 3.4 T5 Använd öppna standarder När gränssnitt för information och tjänster utformas ska i första hand öppna standarder användas. En standards mognad och etableringsgrad behöver även beaktas för att valet av standard inte ska utgöra ett hinder för samverkan. Om lämpliga öppna standarder saknas ska etablerade branschstandarder användas. Proprietära, slutna standarder ska så långt det är möjligt undvikas. Valet av standarder ska inte inkräkta på samverkande parters rätt att välja teknisk plattform för produktion eller konsumtion av tjänster. Motivering Standardiserade gränssnitt sänker kostnader och bidrar till ökad återanvändning och en öppen marknad (jämför med standardiserad spårbredd för järnväg, format på elektriska kontakter eller e-post). Öppna standarder kan användas fritt utan kostnader och avtalsmässiga begränsningar, och är därför att föredra. Konsekvens Beställare av tjänstegränssnitt behöver ställa krav på att plattformsoberoendet säkerställs genom praktiska tester. 3.5 S2 Ha rätt spårbarhet och sekretess Informationssäkerhet i samband med elektroniskt informationsutbyte förutsätter att varje organisation tar ansvar för sin egen del i relationen, men också att vederbörlig hänsyn tas till behov och krav som behöver tillgodoses hos den eller dem man har relationen med. Motivering Det ska inte vara möjligt för obehöriga att ta del av informationen. All åtkomst som sker ska loggas. 14(46)

15 Konsekvens Spårbarhet säkerställs genom olika kontrollåtgärder i systemen, t.ex. genom loggning och oavvislighetsfunktioner. All integritetskänslig trafik som går över öppna nät behöver insynsskyddas via kryptering. Stark autentisering av användaren kan, utifrån informationsklassning och legala krav, krävas vid åtkomst. 3.6 S5 Undersök rättslig förutsättning Motivering Bas-tjänster ska uppfylla olika lagar och föreskrifter: Personuppgiftslagen (PuL), Offentlighets- och sekretesslagen (OsL), Patientdatalagen (PdL), Socialtjänstlagen (SoL), offentlighetsprincipen m.fl. Beroende på ovanstående juridiska förutsättningar kan utformning av tjänster påverkas, alternativt att det inte finns juridiska förutsättningar för att ta fram vissa tjänster. Konsekvens Rättslig expertis bör involveras tidigt när en e-tjänst och/eller bastjänst ska utvecklas. I arbetet bör också personuppgiftsombud delta, när sådant ombud finns. Se även vägledningen Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling, en rapport från E-delegationen. 15(46)

16 4 Konceptuell modell för digital samverkan 4.1 Inledning Här beskrivs den konceptuella modellen för digital samverkan och centrala begrepp introduceras. Den modell som ska användas för digital samverkan inom offentlig förvaltning är tjänstebaserat informationsutbyte med hjälp av standardiserade gränssnitt. Figur 4. Roller vid samverkan Begreppsägare, Producent och Konsument Samverkan kräver att tre viktiga roller samarbetar; konsumenten, som har behov av information, producenten som tillhandahåller informationen samt begreppsägaren, som ansvarar för begrepp och informationsutbytesmodell som informationen definieras av. I många fall är begreppsägare och producent samma organisation, men i de fall där informationen hanteras av många olika producenter måste det finnas en begreppsägare som säkerställer att begrepp och informationsutbytesmodell är entydigt definierade. En tjänst beskrivs i en tjänstebeskrivning och definieras av ett eller flera tjänstegränssnitt. En tjänstebeskrivning innehåller en beskrivning av tjänsten, t.ex. eventuella villkor för nyttjande, status, tillgänglighet m.m. Tjänstebeskrivningen består i huvudsak av tre delar: 16(46)

17 1. Tjänstens profil (beskriver nytta och verksamhetskontext) 2. Logiskt gränssnitt (säkerställer semantisk interoperabilitet) 3. Tekniskt gränssnitt (säkerställer teknisk interoperabilitet) Ett tjänstegränssnitt definierar på vilket sätt data utbyts. Gränssnittet beskrivs dels på ett teknikoberoende (logiskt) sätt och per teknisk implementation. Den logiska delen av beskrivningen beskriver hur tjänsten fungerar och hur producent och konsument interagerar med varandra i informationsutbytet. Den tekniska delen av gränssnittsbeskrivningen innehåller den information som behövs för att kunna realisera tjänsten i IT-system, som t.ex. protokoll och datastrukturer. Utöver tjänstebeskrivningen finns det informationsutbytesöverenskommelser som är avtal mellan två eller flera parter vilket reglerar nyttjandet och nivån (prestanda, informationsinnehåll, priser och betalningsvillkor m.m.) av tjänsten. Dessa överenskommelser beskrivs ytterligare i kapitel 6. Grundläggande är denna enkla bild: Figur 5. Tjänstebaserat informationsutbyte Tjänstebeskrivning Verksamhet A konsument Fråga Svar Verksamhet B producent Tjänstegränssnitt Informationsutbytesöverenskommelse I figuren ovan hämtar verksamhet A efterfrågad information hos verksamhet B via en tjänst. Information om tjänsten och var den produceras återfinns i tjänstebeskrivningen, villkor för nyttjande m.m. återfinns i informationsutbytesöverenskommelsen. Användningen av standardiserade gränssnitt möjliggör ett effektivt informationsutbyte med ett minimum av tekniska, organisatoriska och verksamhetsmässiga beroenden mellan verksamheterna. Det betyder att konsumenten inte behöver ha kännedom om de tekniska implementeringsdetaljer som producenten använder för att skapa tjänsten. Omvänt gäller att producenten inte behöver veta hur konsumenten använder informationen eller vilken teknik den tar stöd av 3. Både producenten och konsumenten ska ha frihet att organisera sig så som det bäst passar den egna verksamheten och båda har möjlighet att välja IT-stöd och uppgradera IT-stödet helt oberoende av omgivningen. 3 Observera att här beskrivs generella egenskaper för tjänster och tjänstebaserad samverkan. I praktiken kommer producenten att vilja kontrollera hur konsumenten använder informationen och konsumenten kommer att vilja se produktionsmetoderna ur ett kvalitetssäkringsperspektiv. 17(46)

18 Modellen är möjlig att använda i olika situationer: 1. Inom en organisation 2. När två organisationer samverkar bilateralt 3. När en myndighet ska tillhandahålla grunddata till andra myndigheter, kommuner, landsting och företag 4. Vid storskalig inrapportering till en myndighet 5. När olika processteg ska hållas ihop till sammanhållen process Modellen med tjänstebaserat informationsutbyte har också den stora fördelen att den underlättar upphandling i konkurrens av system och tjänster. Både beställare och leverantör får nytta av standardiserade publika tjänstebeskrivningar som grund för fortsatt utveckling. 4.2 Tjänst Sedd utifrån perspektivet teknisk interoperabilitet är en tjänst ett sätt att överföra data från en producent till en konsument. Sedd utifrån perspektivet semantisk interoperabilitet är en tjänst ett sätt att med hjälp av gemensamma och teknikneutrala begrepps- och informationsbeskrivningar överföra information från en verksamhet till en annan. Den gemensamma förståelsen av begreppen och den gemensamma tolkningen av informationen, som förmedlas via tjänsten, är förutsättningen för att digital samverkan och gemensamt nyttjande av informationen ska bli meningsfull. Förtydligande: Informationsbeskrivningen i tjänstebeskrivningen refererar till redan definierade begrepps- och informationsdefinitioner. Tjänsten och dess tjänstebeskrivning definierar alltså inte begrepp och information. Tjänsternas informationsinnehåll kallas meddelande, och transporteras som strukturerat data. Följande figur sammanfattar hur teknisk interoperabilitet och semantisk interoperabilitet tillsammans utgör grunden för effektivt informationsutbyte mellan konsument och producent: Figur 6. Meddelandebaserat informationsutbyte med hjälp av en tjänst. 18(46)

19 Vägledningen bygger på en meddelandebaserad tjänstearkitektur och för att erhålla en bred acceptans och ett enhetligt sätt att utveckla tjänster på ska tjänster och meddelanden i första hand följa etablerade öppna standarder. För överföring av strukturerad data är XML en de-facto-standard för meddelanden och som kommer att användas i denna version av vägledningen. I kommande versioner av vägledningen kan andra utbytesformat komma att beskrivas. 4.3 Närmare om semantisk interoperabilitet Grunden för semantisk interoperabilitet är gemensamt överenskomna begreppsdefinitioner och en gemensam informationsutbytesmodell för den information som ska utbytas. Bägge ska vara beskrivna och publikt tillgängliga. Konceptuell modell för semantisk interoperabilitet Figur 7. Semantisk interoperabilitet struktur, termer och begrepp 19(46)

20 4.3.1 Informationsgränssnitt Informationsutbytesmodellen beskriver informationsutbytet och innehåller informationsutbytesobjekt, som beskrivs enligt en fastställd struktur. Detta blir därmed en tydlig beskrivning av informationsgränssnittet. Beskrivningarna ska bland annat referera till begreppsdefinitioner. Kravet på dem som deltar i informationssamverkan är att 1. Kunna tillhandahålla information enligt informationsutbytesmodellen, 2. Kunna ta emot och tolka information enligt informationsutbytesmodellen. De publika informationsbeskrivningarna bildar tillsammans en informationsutbyteskatalog. Syftet med denna är att beskrivningar och modeller ska gå att förstå och återanvända Informationsansvar och ansvar för informationsgränssnitt Ansvar för informationstillhandahållande Här utgår vi från principen att verksamhetsansvar är förenat med ansvar för att tillhandahålla information som samlas in eller skapas i den egna verksamheten. Det benämner vi informationsansvar. Ansvar för informationsgränssnitt Den som ansvarar för begreppen som ingår i informationsgränssnittet är begreppsägare. Begreppsägaren har ansvar för att skapa och förvalta informationsgränssnitt samt att göra dem publikt tillgängliga i en informationsutbyteskatalog. Begrepps- och informationsbeskrivningar skapas med utgångspunkt i den verksamhet som tillhandahåller informationen. Utgångspunkten är att informationsansvar och begreppsansvar sammanfaller. Men i många fall finns flera organisationer som tillhandahåller samma slags information. Exempel kan hämtas från vården där en central organisation står för begreppsansvaret medan informationsansvaret är fördelat till varje vårdenhet. I sådana fall är lämpligen den myndighet som har utvecklingsansvar för verksamheten begreppsansvarig. Begreppsansvar för centrala gemensamma begrepp I offentlig förvaltning hanteras några begrepp som antingen inte är reglerade i lag och förordning eller som beskrivs på olika sätt i olika författningar. Hit hör begrepp som ärende, handling och beslut m.fl. Flera av dessa begrepp har avgörande betydelse för digital samverkan. Ansvaret för dessa begrepps- och informationsbeskrivningar ligger på förvaltningsgemensam nivå, där utvecklingsmyndigheterna har ett särskilt ansvar. 4.4 Närmare om teknisk interoperabilitet Teknisk interoperabilitet handlar om riktlinjer för att på ett standardiserat sätt transportera data på ett säkert sätt mellan producenter och konsumenter. Interaktionen är baserad på samverkan via bastjänster beskrivna i en nationell tjänstekatalog. Data kan transporteras både från producent till konsument och tvärtom, dock är det alltid konsumenten som initierar meddelandeutbytet. 20(46)

21 Figur 8. Teknisk interoperabilitet Resterande delar i detta kapitel beskriver på en konceptuell nivå de tekniska aspekterna inblandade i digital samverkan, och är tänkt att vara mer tidsbeständig än riktlinjer för teknisk implementation. För tekniska implementationsdetaljer refereras till mer tekniknära riktlinjer i form av tekniska anvisningar som följer vägledningen. SHS 2.0 tekniska anvisningar 4 och RIV tekniska anvisningar 5 är exempel på befintliga specifikationer. Kommande versioner av vägledningen kan kompletteras med ytterligare tekniska anvisningar Upprätta tjänstinteraktion Tjänstekatalogen är en katalog med tillgängliga tjänster för alla myndigheter och offentliga aktörer i Sverige. All information som behövs för att nyttja en tjänst ska finnas beskriven i den nationella tjänstekatalogen. Syftet är att nå största möjliga återanvändning av tjänsterna samt att det ska vara enkelt att överblicka vilka tjänster som finns publicerade. Katalogen ska ses som ett IT-stöd vid verksamhetsutveckling och tillhandahåller de uppgifter som behövs för att hitta, förstå och använda respektive tjänst. Förutom detta är katalogen ett hjälpmedel för spridning och återanvändbarhet av tjänster. Tjänstegränssnitt Den tekniska delen av tjänstebeskrivningen, dvs. det tekniska gränssnittet beskriver hur tjänsten är uppbyggd för att det ska vara möjligt att implementera tjänsten i IT-system. I de fall tjänsten ska kunna konsumeras av maskiner ska det tekniska gränssnittet vara maskinellt läsbart i den notation som vald teknik anger. Till exempel är Web Services där gränssnittet beskrivs med XML i en WSDL-fil och dataschemat i XML-schema 6. Det tekniska gränssnittet ska beskriva: - Vad tjänsten innehåller. Objekt/datatyper som tjänsten kan ta emot och skicka, samt vilka operationer som kan utföras av tjänsten https://code.google.com/p/rivta/ 6 XSD XML Schema Definition, ett XML-schema. 21(46)

22 - Hur man kommer åt tjänsten Mappning till ett nätverksprotokoll, t.ex. SOAP över HTTP. - Var man kan hitta tjänsten Slutpunkt (endpoint), t.ex. en URL om man mappar till SOAP över HTTP. Det bör också vara möjligt att utifrån det tekniska gränssnittet kunna generera klienter. Den del i det tekniska gränssnittet som beskriver vilka objekt/datatyper en tjänst kan ta emot och skicka kallas meddelandesbeskrivning. Varje datatypsobjekt måste korreleras 7 mot den gemensamma informationsmodellen och dess informationsobjekt. Följande bild illustrerar ett exempel på hur en datatypsbeskrivning kan innehålla både enstaka objekttyper och/eller en kombination av en eller flera objekttyper tillsammans med tjänstespecifika datatyper: Figur 9. Exempel på tekniskt tjänstegränssnitt och datatypsbeskrivning. Bastjänster Bastjänster ska konstrueras att endast utföra meddelandeutbyte med konsumerande tjänster som uttryckligen begärt det. En bastjänst är därmed passiv, det vill säga det är alltid konsumenten som initierar meddelandeutbytet. Bastjänster som publiceras i den gemensamma tjänstekatalogen ska ges möjlighet att ha olika grad av överrensstämmelse med vägledningens riktlinjer. Det är viktigt att det framgår i tjänstekatalogen i vilken grad tjänsten validerar mot vägledningen samt eventuellt vilken teknisk anvisning som används för implementation, dvs. typ av tjänst (SHS, RIV m.m.). 7 Med korreleras förstås att det ska finnas spårbarhet från meddelandebeskrivningen till informationsutbytesmodellen/objekttypsbeskrivningen. 22(46)

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket Per Anders Karlgren Lantmäteriet SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess

Läs mer

Vad pågår inom området bastjänster

Vad pågår inom området bastjänster Vad pågår inom området bastjänster Vägledning för automatiserad samverkan publicerad Tjänstetyper enligt e-delegationen Tjänstekatalog Tjänstetyper Egna e-tjänster Gemensamt producerade tjänster Myndighets

Läs mer

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Arkitektur- och säkerhetsfrågor Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Agenda Kort om CeSam, Grundläggande strukturella förutsättningar Kort om e-delegationen och arkitekturarbetet Center för

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling. En rapport från E-delegationen

Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling. En rapport från E-delegationen Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling En rapport från E-delegationen 2 Förord Denna rapport har tagits fram av E-delegationens expertgruppen för juridiska frågor på uppdrag

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013 Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv Innehåll 1 Bakgrund och beroenden... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kopplingar till andra e-arkivinitiativ... 5 2 Hämtat från projektdirektivet för earkiv... 7 2.1 Syfte...

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 8 januari 2010 Myndigheten

Läs mer

E-delegationen VLDS 4.0 Roller och överenskommelser v1.0 3 (1 ) Innehåll 1 ROLLBESKRIVNINGAR... 4 2 ÖVERENSKOMMELSER FÖR DIGITAL SAMVERKAN...

E-delegationen VLDS 4.0 Roller och överenskommelser v1.0 3 (1 ) Innehåll 1 ROLLBESKRIVNINGAR... 4 2 ÖVERENSKOMMELSER FÖR DIGITAL SAMVERKAN... E-delegationen VLDS 4.0 Roller och överenskommelser v1.0 3 (1) Innehåll 1 ROLLBESKRIVNINGAR... 4 2 ÖVERENSKOMMELSER FÖR DIGITAL SAMVERKAN... 7 E-delegationen VLDS 4.0 Roller och överenskommelser v1.0 4

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm

Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm Vervas allmänna råd till föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Enklare Öppnare Effektivare Förälder Företagare Sjuk Nyanländ

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Juridik och informationssäkerhet

Juridik och informationssäkerhet 2 KAPITEL Juridik och informationssäkerhet Sammanfattning Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs.

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen

Läs mer

Bilaga 4. Normativa specifikationer

Bilaga 4. Normativa specifikationer 1 (5) Bilaga 4 Normativa specifikationer Innehåll 2 (5) 1 Allmänt 3 2 Beslutsordning 3 3 Normativa specifikationer 3 3.1 Styrande specifikationer 3 3.2 Författningar inom området 4 3.3 Rekommenderade och

Läs mer

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Håkan Johansson Skatteverket Hakan.l.johansson@skatteverket.se 1 Vårt uppdrag - Mina meddelanden Vårt uppdrag är att skapa en ny infrastruktur

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation Presentation Informationssäkerhet Kim Strandberg Informationssäkerhetsstrateg/jurist kim.strandberg@regionostergotland.se 010-103 03 385 Region Informationssäkerhet, Östergötland 2015-03-11, Kim Strandberg

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv En presentation från Johan Bålman 1 Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Centrala begrepp i vägledningen Mål: Rättsliga modellösningar

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen PM 1 (6) 2007-05-25 1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen (Texten är baserad på ett kapitel i Vervas rapport om att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer,

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2010/424 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställda av Universitetsdirektören 2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Underlåtelse 3 4 Definitioner 3

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling); RA-FS 2009:1 Utkom från trycket den 1

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-11-27 173 Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 2 Syfte... 4 3 Mål för Informationssäkerhetsarbetet...

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

Slutet av 60-talet. Från magnetband till direktåtkomst. Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se. Hur körde man?

Slutet av 60-talet. Från magnetband till direktåtkomst. Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se. Hur körde man? Slutet av 60-talet Från magnetband till direktåtkomst Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se Länsstyrelsen (SKM) för på magnetband register över befolkningen i länet, 74 folkbokföringskungörelsen

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2009-07-15 1 (9) Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 110 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Innehåll Vissa begrepp Juridiska förutsättningar inför

Läs mer

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag Inledning Inom stadens verksamheter hanteras en stor

Läs mer

Principer för digital samverkan. version 1.0. Med syfte att stödja en öppen, enkel och innovativ offentlig förvaltning

Principer för digital samverkan. version 1.0. Med syfte att stödja en öppen, enkel och innovativ offentlig förvaltning Principer för digital samverkan version 1.0 Med syfte att stödja en öppen, enkel och innovativ offentlig förvaltning http://en.wikipedia.org/wiki/file:selfridges_birmingham.jpg P r i n c i p e r f ö r

Läs mer

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23 UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 09:44 Diarienr: 09/3013 Handläggare: Ulrika Gustafsson Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2009-07-01 Mottagare: Samtliga kommuner

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datum Diarienr 2013-05-08 1552-2012 Socialnämnden i Norrköpings kommun Rådhuset 601 81 Norrköping Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datainspektionens

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Posthantering och annan överföring av sekretessbelagd och integritetskänslig information

Posthantering och annan överföring av sekretessbelagd och integritetskänslig information Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet informationssakerhet@skane.se Datum: 2012-11-05 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutat Dokumentid:

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 749-2011 Capio S:t Görans Sjukhus 112 81 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

och juridik = sant Johan Bålman E-delegationen

och juridik = sant Johan Bålman E-delegationen Sociala medier och juridik = sant Johan Bålman -delegationen Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen bereder IT-chefer Projektgrupper Kanalstrategi,

Läs mer

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e Caspar Almalander Arkivimpulser! Agenda Om e Vad är på gång Riksarkivets eard Att utreda nyttor Viktigt med samarbete Arkivimpulser!

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Informationssäkerhet, Linköpings kommun

Informationssäkerhet, Linköpings kommun 1 (6) E-Lin projektet 2013-10-28 Informationssäkerhet, Linköpings kommun Delrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Syfte... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Målgrupp... 3 3. Frågeställningar... 3 4. Undersökning...

Läs mer

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Genom EF1 tillhandahåller Softronic en plattform (uppsättning tekniska tjänster) som tillsammans med övriga tjänster

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 757-2011 Socialnämnden Lunds Kommun 221 00 Lund Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO)

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) Datum Diarienr 2013-04-17 1822-2012 Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO Box 1110 111 81 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) Datainspektionens

Läs mer

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om it-system, informationssäkerhet och insättningssystem;

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datum Diarienr 2014-12-04 1831-2014 Socialnämnden Luleå kommun Box 212 971 85 Luleå Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datainspektionens

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Parter. 3. Definitioner

1. Bakgrund. 2. Parter. 3. Definitioner Personuppgiftsbiträdesavtal samt fullmakt för såväl direktansluten vårdgivare som Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal enligt 30-31 Personuppgiftslagen (1998:204) Modellavtal 2 riktar sig till

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

BILAGA 3 Tillitsramverk Version: 1.3

BILAGA 3 Tillitsramverk Version: 1.3 BILAGA 3 Tillitsramverk Version: 1.3 Innehåll Allmänt... 2 A. Generella krav... 2 Övergripande krav på verksamheten... 2 Säkerhetsarbete... 3 Granskning och uppföljning... 3 Kryptografisk säkerhet... 3

Läs mer

Stockholm den 28 april 2015

Stockholm den 28 april 2015 R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

Birger Höök. En digital värld

Birger Höök. En digital värld Birger Höök En digital värld 1 Sverige har goda förutsättningar Fungerande byråkrati Lång tradition av att samla och katalogisera data Innovativt klimat Hög kompetens hos medborgarna Duktiga företag Goda

Läs mer

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter www.datainspektionen.se Checklista för skolor Personuppgiftslagen (PuL) innehåller en rad bestämmelser som är viktiga att känna till för skolor som

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Beslut Dnr 2008-02-25 1161-2007 Apoteket AB 118 81Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionen konstaterar följande. Apoteket AB (Apoteket) saknar rutiner för systematiska

Läs mer

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation ELN-0600-v1.4 Version: 1.4 2015-08-14 1 (10) 1 INTRODUKTION 3 1.1 IDENTITETSFEDERATIONER FÖR SVENSK E- LEGITIMATION 3 1.2 TILLITSRAMVERK OCH SÄKERHETSNIVÅER

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Ramverk för digital samverkan bildpaket Bilaga 3 arkitekturvyer för en samverkande e-förvaltning

Ramverk för digital samverkan bildpaket Bilaga 3 arkitekturvyer för en samverkande e-förvaltning Ramverk för digital samverkan bildpaket Bilaga 3 arkitekturvyer för en samverkande e-förvaltning Syfte Syftet med detta bildpaket är att för identifierade målgrupper och intressenter beskriva helhetsbilder/arkitekturvyer

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella kvalitetsregister, 7 kap. patientdatalagen

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella kvalitetsregister, 7 kap. patientdatalagen Datum Diarienr 2010-10-11 1725-2009 Styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella

Läs mer

Utredning av central teknisk lösning för att upptäcka avvikelser och potentiella hot i landstingets nätverk och kritiska IT-system

Utredning av central teknisk lösning för att upptäcka avvikelser och potentiella hot i landstingets nätverk och kritiska IT-system Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Informationssäkerhet SLL IT Handläggare: Vesna Lucassi Landstingsstyrelsens innovationsberedning Ankom Stockholms läns landsting 2015-08-

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

Vad kan man förbereda inför e-arkivering INFORMATION 1(6) Vad kan man förbereda inför e-arkivering I detta dokument beskriver vi ett antal frågor som en myndighet behöver ta ställning till innan man kan börja leverera information till SSC:s kommande

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige 2009-04-23 57 1. Allmänt... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Begreppet informationssäkerhet

Läs mer

Datum: 2011-02-10 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad:

Datum: 2011-02-10 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad: I N T E R N T Säkerhetskrav på extern part För enskild individs direktåtkomst till Datum: 2011-02-10 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad: Dokumentnamn: Säkerhetskrav på extern part

Läs mer