E-delegationen Vägledning för digital samverkan Version 2.1,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-delegationen Vägledning för digital samverkan Version 2.1, 2013-11-15"

Transkript

1 1(46)

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och mål Vägledningen i sitt sammanhang Läsanvisning Avgränsningar Målgrupp Genomförande Introduktion Vad menar vi med digital samverkan? Spelplan för samverkan Perspektiv för att säkerställa digital samverkan Samverkan mellan oberoende och självständigt styrda myndigheter Utmaningar med digital samverkan Kritiska framgångsfaktorer för digital samverkan Principer D4 Ge en uppgift en gång T2 Bygg tjänsteorienterat T3 Hämta information vid källan T5 Använd öppna standarder S2 Ha rätt spårbarhet och sekretess S5 Undersök rättslig förutsättning Konceptuell modell för digital samverkan Inledning Tjänst Närmare om semantisk interoperabilitet Närmare om teknisk interoperabilitet Informationssäkerhet Organisatorisk interoperabilitet Juridisk interoperabilitet Digital samverkan Inledning Kravfångst Informationsmodellering (46)

4 5.4 Tjänsteutveckling Summering av stegen vid utveckling av en digital samverkan Informationsutbytesöverenskommelse Inledning Avgränsning Avtal som förutsättning för att tillhandahålla tjänster Vad ett samverkansavtal brukar omfatta Vanliga avtalsmönster Parter Syfte och omfattning Servicedeklaration Stödfunktioner Legala frågor Användning av tjänsten Förvaltning Priser och betalningsvillkor Säkerhet och spårbarhet Tjänster för öppen data (PSI) Bilagor (46)

5 1 Inledning 1.1 Syfte och mål Det här är en av flera vägledningar och rapporter som tagits fram av E-delegationen för att stat, kommuner och landsting ska bidra till regeringens digitala agenda för Sverige. Syftet med vägledningen är att långsiktigt främja och öka samhällets digitala samverkan. Vägledningen ska bidra genom att höja vår flexibilitet och vår förmåga att samverka. Den här samverkansförmågan kallas även interoperabilitet (från engelskans interoperability). Vägledningen fokuserar på tre problemområden: 1. Åtgärder for att stödja smidigt och rutinmässigt IT-baserat informationsutbyte inom offentlig förvaltning samt mellan offentlig förvaltning och andra aktörer. 2. Åtgärder för att möjliggöra återanvändning av redan insamlad information. 3. Åtgärder för att säkerställa ett säkert informationsutbyte 1.2 Vägledningen i sitt sammanhang Vägledningen är en del av en struktur för ökad samverkansförmåga i ett europeiskt och nationellt sammanhang med flera nivåer. Varje nivå har sina styrande strukturer och strategier. Helheten sträcker sig från europeiskt samarbete ned till bilateral samverkan. Den här vägledningen inriktas på nationell standardisering. I nästa led finns sektorsamverkan där ytterligare standardisering kan tillföras, i sista ledet samverkar organisationer direkt. Figur 1. Vägledningen för digital samverkan ingår i ett större sammanhang av styrande dokument 5(46)

6 På EU-nivå har flera arbeten påverkat utformningen av denna vägledning, bland annat European Interoperability Strategy (EIS), European Interoperability Framework (EIF) och European Interoperability Architecture (EIA). På nationell nivå finns idag en statlig och en kommunal strategi med stora likheter. Regeringen har presenterat It i människans tjänst en digital agenda för Sverige och Med medborgaren i centrum. Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning. För kommuner och landsting finns Strategi för esamhället Genom E-delegationen utvecklas utöver denna vägledning även Strategi för interoperabilitet, en interoperabilitetsarkitektur, flera förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) och förvaltningsgemensamma tjänster (FGT). Inom vissa sektorer finns sedan mer specifika styrningsstrukturer och styrdokument. Ett exempel är vården. Inom sektorn finns ett antal organisationer, såsom landsting, kommuner och företag, som för sin egen styrning och utveckling har motsvarande styrningsstrukturer och styrdokument. 1.3 Läsanvisning - Avsnitt 2 omfattar en introduktion till digital samverkan. - I avsnitt 3 presenteras styrande principer för digital samverkan. Dessa principer ger stöd för kvalitetssäkring och ledning i vägvalsfrågor. - Avsnitt 4 visar övergripande konceptuell modell för digital samverkan och förklarar centrala begrepp. - Avsnitt 5 beskriver en modell för samverkan steg för steg. - Avsnitt 6 beskriver de olika former av avtal som behövs för att reglera samverkan och vad de bör innehålla. - Avsnitt 7 innehåller bilagor med fördjupningsmaterial (utvecklas senare). 1.4 Avgränsningar Vägledningen beskriver samarbetet mellan olika verksamheter för att skapa digital samverkan sinsemellan (arbetet i sig kräver givetvis även andra samverkansformer). 1.5 Målgrupp Målgruppen för denna vägledning är personal som arbetar med verksamhetsutveckling inom statliga myndigheter, kommuner och landsting samt företag som har behov av digitalt informationsutbyte med offentliga organisationer. Exempel på roller inom dessa organisationer som vägledningen vänder sig till är: - Verksamhetsutvecklare och verksamhetsarkitekter - Jurister och sakkunniga informationsspecialister - Systemanalytiker och systemförvaltare - IT-arkitekter och integrationsspecialister - Säkerhetsansvariga 6(46)

7 1.6 Genomförande Vägledningen har utarbetats under hösten 2012 inom E-delegationens arbetsutskott för interoperabilitet. Kompletteringar har gjorts under hösten 2013 för att överensstämma med arbetet som pågår inom AU Digital Samverkan. Vägledningen med de nya tilläggen har fått version nr Arbetsgrupp I arbetet med att ta fram Vägledningen har följande personer deltagit: Anders Rydén (Lantmäteriet), Per-Anders Karlgren (Lantmäteriet), Per Nilsson (Skatteverket), Magnus Lingström (Transportstyrelsen), Rutger Langland (Skatteverket), Jan Lundh (Kammarkollegiet), Staffan Öhrberg (Försäkringskassan), Lennart Schölin (Transportstyrelsen), Jens Persson (Skatteverket), Per-Ola Niblaeus, Odd Sivertzen, Peter Lindvall, och Jan Sjösten, projektledare (E-delegationens sekretariat) Referensgrupp och förfarande Vägledningen har granskats genom en workshop med deltagare i E-delegationens arbetsutskott för automatiserad samverkan, NIF, Synpunkterna har beaktats och inarbetats i vägledningen Referensgrupp Följande personer ingick i referensgruppen: Anders Holmberg (Jordbruksverket), Andreas Löfberg (Migrationsverket), Birgitta Rydén (Lantmäteriet), Bo Nilsson (Boverket), Ewa Jerilgård (CeHIS), Gunnar Kartman (SKL, Karlstads kommun), Gunnar Öquist (Transportstyrelsen), Göran Wijk (Försäkringskassan), Hans Ahlqvist (Arbetsförmedlingen), Hans Lodin (Bolagsverket), Helena Nilsson (CeHIS), Lena Bengtsson (Lantmäteriet), Lennart Eriksson(CeHIS), Magnus Blomberg (Jönköpings kommun), Magnus Strömbrink (Lantmäteriet), Magnus Lingström (Transportstyrelsen), Maria Rydqvist (Boverket), Markus Olsson (Försäkringskassan), Mats Berggren (Riksarkivet), Mats Gahnström (SKL, Västerås stad), Mikael Jardbrink (Boverket), Per Granstrand (Bolagsverket), Roger Nylander (Försäkringskassan) Ulf Palmgren (SKL, Cesam), Viktoria Hagelstedt (Bolagsverket) Viktiga begrepp En av utmaningarna kring digital samverkan är att tydligt beskriva begrepp. Gemensam förståelse av begrepp behövs givetvis i varje specifik samverkan men också i arbetet med att åstadkomma en effektiv gemensam samverkan. De viktiga begrepp som används i denna vägledning planeras i kommande version att finnas i en bilaga som är under utveckling. 7(46)

8 2 Introduktion 2.1 Vad menar vi med digital samverkan? Interoperabilitet handlar om att möjliggöra samverkan med andra parter. Med digital samverkan menar vi vår förmåga att knyta samman både verksamhet och teknik till digitalt samverkande tjänster för våra användare (medborgare och näringsliv). Vägledningen lägger tonvikten på frågor som möjliggör informationsdelning och informationsutbyte. 2.2 Spelplan för samverkan Vägledningen omfattar informationsutbyte mellan tre organisationstyper; 1. myndighet (statlig, landsting, kommun) till myndighet 2. myndighet till privatperson samt 3. myndighet till företag eller andra privata organisationer Vägledningen beskriver således inte hur informationsutbyte ska ske mellan två företag eller företag till privatperson. Fokus är informationsutbyte som innefattar minst en myndighetspart. Se nedanstående bild, där vägledningens omfattning markeras med den streckade linjen. Figur 2. Vägledningen omfattar digital samverkan där en eller flera offentliga aktörer deltar 8(46)

9 2.3 Perspektiv för att säkerställa digital samverkan Att samverka innebär att två eller flera parter arbetar tillsammans för att nå ett gemensamt resultat. För att lyckas måste man säkerställa förutsättningarna över både ansvars- och organisationsgränser. Tidigare fokuserade man ofta på de tekniska möjligheterna att koppla samman olika system. Men allt eftersom förståelsen och kunskapen om området vuxit har den digitala samverkan utvidgats till att avse även de organisatoriska och rättsliga förutsättningarna. Vägledningen beskriver digital samverkan i fyra perspektiv: Juridiskt Rättsliga frågor i samarbetet och själva utbytet men även med avseende på lagstiftning, förordning, föreskrifter och civilrättsliga avtal. Organisatoriskt Koordinerade processer där flera organisationer samverkar för att uppfylla ett eller flera överenskomna resultat. Avser även förmågan att anpassa den egna organisationen för extern samverkan. Semantiskt Gemensam förståelse av betydelsen av begreppen och tydliga informationsbeskrivningar som används vid informationsutbyte. Förståelsen för begrepp och information gör att det är möjligt att säkerställa att informationsutbytet får avsedd effekt. Tekniskt Förmågan att tekniskt kunna utbyta information med hjälp av tjänster på ett säkert sätt, och med den kvalitet som överenskommits. Digital samverkan förutsätter att tre centrala roller samverkar vid informationsutbyte: - Konsumenten, som har behov av informationen och utnyttjar den. - Producenten, som tillhandahåller informationen och ansvarar för dess kvalitet. - Begreppsägaren, som ansvarar för definitioner av de begrepp som används i informationsutbytet. 9(46)

10 Figur 3. Interoperabilitet - digital samverkan med tre centrala roller 2.4 Samverkan mellan oberoende och självständigt styrda myndigheter Den svenska förvaltningen är uppbyggd av oberoende och självständigt styrda myndigheter och kommuner, som var och en beslutar inom givna ramar om den egna verksamhetens organisation och om användningen av tekniska lösningar. Samverkan med andra myndigheter, företag och medborgare är en viktig del i myndigheternas verksamhet. För att samverkan inom ett så komplext system som den svenska stats- kommun- och landstingsförvaltningen ska fungera, måste olika beroenden minimeras så långt möjligt. Denna vägledning beskriver hur nära samverkan mellan skilda verksamheter kan ske med ett minimum av beroenden. De beroenden som behöver hanteras är gränssnitt i samverkande (dvs. organisationsöverskridande) processer och informationsgränssnitt. I praktiken betyder det att myndigheter, kommuner och landsting som samverkar kan fortsätta att arbeta i stor frihet när det gäller sättet att organisera den interna verksamheten och vid val av IT-lösningar. 2.5 Utmaningar med digital samverkan Idag finns många exempel på samverkan mellan myndigheter och andra aktörer. Det finns vissa utmaningar i digital samverkan och erfarenheter visar att: 10(46)

11 - standardiseringen och återanvändningen i många fall saknas, istället utvecklas nya beskrivningssätt och integrationsformer för varje specifikt informationsbehov, främst gäller det alltså rättsligt, semantiskt och organisatoriskt, - få begreppsdefinitioner är publika och enhetliga så att de kan återanvändas, - många myndigheter har inte internt inom den egna myndigheten en ensad syn på vad begrepp står för eller hur information ska struktureras, - avsaknaden av interna begrepps- och informationsbeskrivningar gör det svårt att definiera begrepp tillsammans med andra vid informationsutbyten. Därför uppstår missförstånd som leder till att informationsutbyten inte får avsedd effekt. - det rättsliga läget är på flera sätt svårhanterligt. Dels lyder olika aktörer under olika lagar, dels görs olika tolkningar av samma lagstiftning. Detta leder ibland till olika syn på krav vid utbyte av information vilket i sin tur kan hota informationssäkerheten för den enskilde, - finansieringsmodellerna i offentlig sektor inte har anpassats till regeringens digitala agenda eller samhällsutvecklingen i stort. En enskild offentlig verksamhet hindras ofta från att bidra till samhällets totala effektivisering då dagens finansieringsmodell inte kan omfördela medel från möjliga besparingar hos andra parter till den part där kostnaden för investeringen uppstår, - kostnaderna för den gemensamma infrastruktur som en digital samverkan skulle behöva ges inte samma förutsättningar i statsbudgeten som dess fysiska motsvarighet som exempelvis järnväg, landsväg och landsbygdsutveckling. Konsekvensen blir att investeringar i den mjuka infrastrukturen blir alltför kortsiktiga och osäkra. 2.6 Kritiska framgångsfaktorer för digital samverkan Kritiska framgångsfaktorer (förutom utmaningarna ovan) för att lyckas med utveckling och förvaltning av olika interoperabilitetslösningar, där identifierade nyttoeffekter verkligen uppfylls: - Ledningens tydliga och uthålliga stöd hos de samverkande parterna. - Gemensamma begrepps- och informationsutbytesmodeller för informationsutbyten är förankrade även internt inom organisationerna. - En långsiktig samordning av alla fyra samverkansperspektiven mellan de samverkande parterna. 11(46)

12 3 Principer Syftet med styrande principer är att stödja utvecklingen av förvaltningsgemensamma lösningar. genom att tillhandahålla E-delegationens arkitekturprinciper för en samverkande e-förvaltning. Dokumentet omfattar tre övergripande styrande principer, samt arkitekturprinciper för digitala möten, tjänstesamverkan och säkerhet. Principerna nedan är en delmängd samt en kortare summering av de principer som gäller för en samverkande e-förvaltning. För att skapa spårbarhet till E-delegationens arkitekturprinciper för en samverkande e-förvaltning har samma nummer för att identifiera respektive princip använts. Princip D4 Ge en uppgift en gång Princip T1 Bestäm och tillämpa gemensamma begrepp, modeller och mönster Princip T2 Bygg tjänsteorienterat Princip T3 Hämta information vid källan Princip T5 Använd öppna standarder Princip S2 Ha rätt spårbarhet och sekretess Princip S5 Undersök rättslig förutsättning Nedan beskrivs principerna mer utförligt med en motivering och konsekvenser förknippade med principen D4 Ge en uppgift en gång En uppgift ska endast behöva lämnas till offentlig förvaltning en gång. Motivering En privatperson eller ett företag ska bara behöva registrera sina uppgifter en gång, finns informationen inom offentlig förvaltning ska den inte behöva efterfrågas flera gånger vid ärendehandläggning. Konsekvenser Bastjänster måste finnas för att tillhandahålla befintliga grunduppgifter om framförallt fysisk person, juridisk person, fastighet, företag och fordon. En e-tjänst, Min Profil, behövs för att lagra och tillgängliggöra användarens uppgifter, med åtkomst från alla förvaltningsgemensamma tjänster. T1 Bestäm och tillämpa gemensamma begrepp, modeller och mönster För att kunna utveckla en samverkande e-förvaltning krävs att gemensamma begrepp, modeller och mönster 2 tillämpas för information som utbyts över organisationsgränser via 1 Se E-delegationens Principer för digital samverkan version 1.0 för hela beskrivningen av principerna. 2 Med mönster avses att återanvända strukturer och arbetssätt. 12(46)

13 bastjänster eller e-tjänster. Myndighetsinterna lagringsformat är i detta sammanhang inte relevanta och intressanta. Motivering Väldefinierade begrepps- och informationsmodeller är en förutsättning för en samverkande e-förvaltning och för att tillhandahålla information för extern vidareförädling. Konsekvens Att upprätta och underhålla begrepps- och informationsmodeller kräver kontinuerliga insatser, men ger besparingar i framtida utvecklingsarbete. 3.2 T2 Bygg tjänsteorienterat Information och funktioner som ska göras tillgängliga för samverkan ska tillhandahållas som tjänster. Sådana tjänster innebär lösa kopplingar och minskar beroenden mellan tjänster och gör dessutom beroenden explicita och synliga. Motivering Genom att exponera tjänster uppnås en lös koppling mellan producenter och konsumenter, där gränssnitten för tjänsterna blir vad som avtalas och definieras. Bakomliggande verksamhets- och it-system göms och blir därmed irrelevanta för sådan samverkan. Den lösa kopplingen gör vidare att tjänsterna bli mer okänsliga för förändringar, t.ex. då flera olika versioner kan tillhandahållas och samexistera parallellt. Konsekvens Teknisk kompetens inom tjänsteorientering krävs av de parter som samverkar och av dem som har ansvar för samverkansarkitekturen. Utvecklare av sådana tjänster är beroende av att test- och utvecklingsmiljöer samt testdata finns tillgängliga. Anvisningar behöver tas fram och förvaltas över vilka tekniska gränssnitt som ska stödjas över tiden. Tjänstebeskrivningar som beskriver tjänsternas syfte, funktion och gränssnitt behöver tas fram och förvaltas. Det ska finnas en eller flera tjänstekataloger som förtecknar och beskriver de tjänster som kan erbjudas på ett enhetligt sätt, med tydlig beskrivning av tjänstens innehåll och förutsättningar. 13(46)

14 3.3 T3 Hämta information vid källan Huvudprincipen är att alltid hämta information vid källan, hos den som producerar och tillhandahåller information via bastjänster. Motivering Genom att hämta information vid källan säkerställs att utlämnande myndighet kan identifiera och logga vem som vill få tillgång till informationen. Konsekvens Informationsägaransvaret måste vara utrett och klarlagt. Källan till informationen behöver vara känd och tillgänglig. De organisationer som har information som efterfrågas av andra aktörer behöver tillgängliggöra den informationen. Det är den som ansvarar för källan som ska varsla om förändrade uppgifter och fatta beslut om uppdateringar. 3.4 T5 Använd öppna standarder När gränssnitt för information och tjänster utformas ska i första hand öppna standarder användas. En standards mognad och etableringsgrad behöver även beaktas för att valet av standard inte ska utgöra ett hinder för samverkan. Om lämpliga öppna standarder saknas ska etablerade branschstandarder användas. Proprietära, slutna standarder ska så långt det är möjligt undvikas. Valet av standarder ska inte inkräkta på samverkande parters rätt att välja teknisk plattform för produktion eller konsumtion av tjänster. Motivering Standardiserade gränssnitt sänker kostnader och bidrar till ökad återanvändning och en öppen marknad (jämför med standardiserad spårbredd för järnväg, format på elektriska kontakter eller e-post). Öppna standarder kan användas fritt utan kostnader och avtalsmässiga begränsningar, och är därför att föredra. Konsekvens Beställare av tjänstegränssnitt behöver ställa krav på att plattformsoberoendet säkerställs genom praktiska tester. 3.5 S2 Ha rätt spårbarhet och sekretess Informationssäkerhet i samband med elektroniskt informationsutbyte förutsätter att varje organisation tar ansvar för sin egen del i relationen, men också att vederbörlig hänsyn tas till behov och krav som behöver tillgodoses hos den eller dem man har relationen med. Motivering Det ska inte vara möjligt för obehöriga att ta del av informationen. All åtkomst som sker ska loggas. 14(46)

15 Konsekvens Spårbarhet säkerställs genom olika kontrollåtgärder i systemen, t.ex. genom loggning och oavvislighetsfunktioner. All integritetskänslig trafik som går över öppna nät behöver insynsskyddas via kryptering. Stark autentisering av användaren kan, utifrån informationsklassning och legala krav, krävas vid åtkomst. 3.6 S5 Undersök rättslig förutsättning Motivering Bas-tjänster ska uppfylla olika lagar och föreskrifter: Personuppgiftslagen (PuL), Offentlighets- och sekretesslagen (OsL), Patientdatalagen (PdL), Socialtjänstlagen (SoL), offentlighetsprincipen m.fl. Beroende på ovanstående juridiska förutsättningar kan utformning av tjänster påverkas, alternativt att det inte finns juridiska förutsättningar för att ta fram vissa tjänster. Konsekvens Rättslig expertis bör involveras tidigt när en e-tjänst och/eller bastjänst ska utvecklas. I arbetet bör också personuppgiftsombud delta, när sådant ombud finns. Se även vägledningen Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling, en rapport från E-delegationen. 15(46)

16 4 Konceptuell modell för digital samverkan 4.1 Inledning Här beskrivs den konceptuella modellen för digital samverkan och centrala begrepp introduceras. Den modell som ska användas för digital samverkan inom offentlig förvaltning är tjänstebaserat informationsutbyte med hjälp av standardiserade gränssnitt. Figur 4. Roller vid samverkan Begreppsägare, Producent och Konsument Samverkan kräver att tre viktiga roller samarbetar; konsumenten, som har behov av information, producenten som tillhandahåller informationen samt begreppsägaren, som ansvarar för begrepp och informationsutbytesmodell som informationen definieras av. I många fall är begreppsägare och producent samma organisation, men i de fall där informationen hanteras av många olika producenter måste det finnas en begreppsägare som säkerställer att begrepp och informationsutbytesmodell är entydigt definierade. En tjänst beskrivs i en tjänstebeskrivning och definieras av ett eller flera tjänstegränssnitt. En tjänstebeskrivning innehåller en beskrivning av tjänsten, t.ex. eventuella villkor för nyttjande, status, tillgänglighet m.m. Tjänstebeskrivningen består i huvudsak av tre delar: 16(46)

17 1. Tjänstens profil (beskriver nytta och verksamhetskontext) 2. Logiskt gränssnitt (säkerställer semantisk interoperabilitet) 3. Tekniskt gränssnitt (säkerställer teknisk interoperabilitet) Ett tjänstegränssnitt definierar på vilket sätt data utbyts. Gränssnittet beskrivs dels på ett teknikoberoende (logiskt) sätt och per teknisk implementation. Den logiska delen av beskrivningen beskriver hur tjänsten fungerar och hur producent och konsument interagerar med varandra i informationsutbytet. Den tekniska delen av gränssnittsbeskrivningen innehåller den information som behövs för att kunna realisera tjänsten i IT-system, som t.ex. protokoll och datastrukturer. Utöver tjänstebeskrivningen finns det informationsutbytesöverenskommelser som är avtal mellan två eller flera parter vilket reglerar nyttjandet och nivån (prestanda, informationsinnehåll, priser och betalningsvillkor m.m.) av tjänsten. Dessa överenskommelser beskrivs ytterligare i kapitel 6. Grundläggande är denna enkla bild: Figur 5. Tjänstebaserat informationsutbyte Tjänstebeskrivning Verksamhet A konsument Fråga Svar Verksamhet B producent Tjänstegränssnitt Informationsutbytesöverenskommelse I figuren ovan hämtar verksamhet A efterfrågad information hos verksamhet B via en tjänst. Information om tjänsten och var den produceras återfinns i tjänstebeskrivningen, villkor för nyttjande m.m. återfinns i informationsutbytesöverenskommelsen. Användningen av standardiserade gränssnitt möjliggör ett effektivt informationsutbyte med ett minimum av tekniska, organisatoriska och verksamhetsmässiga beroenden mellan verksamheterna. Det betyder att konsumenten inte behöver ha kännedom om de tekniska implementeringsdetaljer som producenten använder för att skapa tjänsten. Omvänt gäller att producenten inte behöver veta hur konsumenten använder informationen eller vilken teknik den tar stöd av 3. Både producenten och konsumenten ska ha frihet att organisera sig så som det bäst passar den egna verksamheten och båda har möjlighet att välja IT-stöd och uppgradera IT-stödet helt oberoende av omgivningen. 3 Observera att här beskrivs generella egenskaper för tjänster och tjänstebaserad samverkan. I praktiken kommer producenten att vilja kontrollera hur konsumenten använder informationen och konsumenten kommer att vilja se produktionsmetoderna ur ett kvalitetssäkringsperspektiv. 17(46)

18 Modellen är möjlig att använda i olika situationer: 1. Inom en organisation 2. När två organisationer samverkar bilateralt 3. När en myndighet ska tillhandahålla grunddata till andra myndigheter, kommuner, landsting och företag 4. Vid storskalig inrapportering till en myndighet 5. När olika processteg ska hållas ihop till sammanhållen process Modellen med tjänstebaserat informationsutbyte har också den stora fördelen att den underlättar upphandling i konkurrens av system och tjänster. Både beställare och leverantör får nytta av standardiserade publika tjänstebeskrivningar som grund för fortsatt utveckling. 4.2 Tjänst Sedd utifrån perspektivet teknisk interoperabilitet är en tjänst ett sätt att överföra data från en producent till en konsument. Sedd utifrån perspektivet semantisk interoperabilitet är en tjänst ett sätt att med hjälp av gemensamma och teknikneutrala begrepps- och informationsbeskrivningar överföra information från en verksamhet till en annan. Den gemensamma förståelsen av begreppen och den gemensamma tolkningen av informationen, som förmedlas via tjänsten, är förutsättningen för att digital samverkan och gemensamt nyttjande av informationen ska bli meningsfull. Förtydligande: Informationsbeskrivningen i tjänstebeskrivningen refererar till redan definierade begrepps- och informationsdefinitioner. Tjänsten och dess tjänstebeskrivning definierar alltså inte begrepp och information. Tjänsternas informationsinnehåll kallas meddelande, och transporteras som strukturerat data. Följande figur sammanfattar hur teknisk interoperabilitet och semantisk interoperabilitet tillsammans utgör grunden för effektivt informationsutbyte mellan konsument och producent: Figur 6. Meddelandebaserat informationsutbyte med hjälp av en tjänst. 18(46)

19 Vägledningen bygger på en meddelandebaserad tjänstearkitektur och för att erhålla en bred acceptans och ett enhetligt sätt att utveckla tjänster på ska tjänster och meddelanden i första hand följa etablerade öppna standarder. För överföring av strukturerad data är XML en de-facto-standard för meddelanden och som kommer att användas i denna version av vägledningen. I kommande versioner av vägledningen kan andra utbytesformat komma att beskrivas. 4.3 Närmare om semantisk interoperabilitet Grunden för semantisk interoperabilitet är gemensamt överenskomna begreppsdefinitioner och en gemensam informationsutbytesmodell för den information som ska utbytas. Bägge ska vara beskrivna och publikt tillgängliga. Konceptuell modell för semantisk interoperabilitet Figur 7. Semantisk interoperabilitet struktur, termer och begrepp 19(46)

20 4.3.1 Informationsgränssnitt Informationsutbytesmodellen beskriver informationsutbytet och innehåller informationsutbytesobjekt, som beskrivs enligt en fastställd struktur. Detta blir därmed en tydlig beskrivning av informationsgränssnittet. Beskrivningarna ska bland annat referera till begreppsdefinitioner. Kravet på dem som deltar i informationssamverkan är att 1. Kunna tillhandahålla information enligt informationsutbytesmodellen, 2. Kunna ta emot och tolka information enligt informationsutbytesmodellen. De publika informationsbeskrivningarna bildar tillsammans en informationsutbyteskatalog. Syftet med denna är att beskrivningar och modeller ska gå att förstå och återanvända Informationsansvar och ansvar för informationsgränssnitt Ansvar för informationstillhandahållande Här utgår vi från principen att verksamhetsansvar är förenat med ansvar för att tillhandahålla information som samlas in eller skapas i den egna verksamheten. Det benämner vi informationsansvar. Ansvar för informationsgränssnitt Den som ansvarar för begreppen som ingår i informationsgränssnittet är begreppsägare. Begreppsägaren har ansvar för att skapa och förvalta informationsgränssnitt samt att göra dem publikt tillgängliga i en informationsutbyteskatalog. Begrepps- och informationsbeskrivningar skapas med utgångspunkt i den verksamhet som tillhandahåller informationen. Utgångspunkten är att informationsansvar och begreppsansvar sammanfaller. Men i många fall finns flera organisationer som tillhandahåller samma slags information. Exempel kan hämtas från vården där en central organisation står för begreppsansvaret medan informationsansvaret är fördelat till varje vårdenhet. I sådana fall är lämpligen den myndighet som har utvecklingsansvar för verksamheten begreppsansvarig. Begreppsansvar för centrala gemensamma begrepp I offentlig förvaltning hanteras några begrepp som antingen inte är reglerade i lag och förordning eller som beskrivs på olika sätt i olika författningar. Hit hör begrepp som ärende, handling och beslut m.fl. Flera av dessa begrepp har avgörande betydelse för digital samverkan. Ansvaret för dessa begrepps- och informationsbeskrivningar ligger på förvaltningsgemensam nivå, där utvecklingsmyndigheterna har ett särskilt ansvar. 4.4 Närmare om teknisk interoperabilitet Teknisk interoperabilitet handlar om riktlinjer för att på ett standardiserat sätt transportera data på ett säkert sätt mellan producenter och konsumenter. Interaktionen är baserad på samverkan via bastjänster beskrivna i en nationell tjänstekatalog. Data kan transporteras både från producent till konsument och tvärtom, dock är det alltid konsumenten som initierar meddelandeutbytet. 20(46)

21 Figur 8. Teknisk interoperabilitet Resterande delar i detta kapitel beskriver på en konceptuell nivå de tekniska aspekterna inblandade i digital samverkan, och är tänkt att vara mer tidsbeständig än riktlinjer för teknisk implementation. För tekniska implementationsdetaljer refereras till mer tekniknära riktlinjer i form av tekniska anvisningar som följer vägledningen. SHS 2.0 tekniska anvisningar 4 och RIV tekniska anvisningar 5 är exempel på befintliga specifikationer. Kommande versioner av vägledningen kan kompletteras med ytterligare tekniska anvisningar Upprätta tjänstinteraktion Tjänstekatalogen är en katalog med tillgängliga tjänster för alla myndigheter och offentliga aktörer i Sverige. All information som behövs för att nyttja en tjänst ska finnas beskriven i den nationella tjänstekatalogen. Syftet är att nå största möjliga återanvändning av tjänsterna samt att det ska vara enkelt att överblicka vilka tjänster som finns publicerade. Katalogen ska ses som ett IT-stöd vid verksamhetsutveckling och tillhandahåller de uppgifter som behövs för att hitta, förstå och använda respektive tjänst. Förutom detta är katalogen ett hjälpmedel för spridning och återanvändbarhet av tjänster. Tjänstegränssnitt Den tekniska delen av tjänstebeskrivningen, dvs. det tekniska gränssnittet beskriver hur tjänsten är uppbyggd för att det ska vara möjligt att implementera tjänsten i IT-system. I de fall tjänsten ska kunna konsumeras av maskiner ska det tekniska gränssnittet vara maskinellt läsbart i den notation som vald teknik anger. Till exempel är Web Services där gränssnittet beskrivs med XML i en WSDL-fil och dataschemat i XML-schema 6. Det tekniska gränssnittet ska beskriva: - Vad tjänsten innehåller. Objekt/datatyper som tjänsten kan ta emot och skicka, samt vilka operationer som kan utföras av tjänsten https://code.google.com/p/rivta/ 6 XSD XML Schema Definition, ett XML-schema. 21(46)

22 - Hur man kommer åt tjänsten Mappning till ett nätverksprotokoll, t.ex. SOAP över HTTP. - Var man kan hitta tjänsten Slutpunkt (endpoint), t.ex. en URL om man mappar till SOAP över HTTP. Det bör också vara möjligt att utifrån det tekniska gränssnittet kunna generera klienter. Den del i det tekniska gränssnittet som beskriver vilka objekt/datatyper en tjänst kan ta emot och skicka kallas meddelandesbeskrivning. Varje datatypsobjekt måste korreleras 7 mot den gemensamma informationsmodellen och dess informationsobjekt. Följande bild illustrerar ett exempel på hur en datatypsbeskrivning kan innehålla både enstaka objekttyper och/eller en kombination av en eller flera objekttyper tillsammans med tjänstespecifika datatyper: Figur 9. Exempel på tekniskt tjänstegränssnitt och datatypsbeskrivning. Bastjänster Bastjänster ska konstrueras att endast utföra meddelandeutbyte med konsumerande tjänster som uttryckligen begärt det. En bastjänst är därmed passiv, det vill säga det är alltid konsumenten som initierar meddelandeutbytet. Bastjänster som publiceras i den gemensamma tjänstekatalogen ska ges möjlighet att ha olika grad av överrensstämmelse med vägledningens riktlinjer. Det är viktigt att det framgår i tjänstekatalogen i vilken grad tjänsten validerar mot vägledningen samt eventuellt vilken teknisk anvisning som används för implementation, dvs. typ av tjänst (SHS, RIV m.m.). 7 Med korreleras förstås att det ska finnas spårbarhet från meddelandebeskrivningen till informationsutbytesmodellen/objekttypsbeskrivningen. 22(46)

E-delegationen VLDS 4.1 Juridiska aspekter på digital samverkan v1.0

E-delegationen VLDS 4.1 Juridiska aspekter på digital samverkan v1.0 Innehåll 1 RÄTTSLIGA BEGRÄNSNINGAR VID INFORMATIONSUTBYTE... 2 2 SEKRETESSBRYTANDE BESTÄMMELSER... 2 3 INFORMATIONSUTBYTE OCH PERSONUPPGIFTSLAGEN... 2 4 UTLÄMNANDEFORMER... 3 5 GALLRING... 4 2 (7) Juridiska

Läs mer

Vägledning för digital samverkan

Vägledning för digital samverkan Vägledning för digital samverkan Vägledning från E-delegationen Version 2.0 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte och mål... 3 1.2 Vägledningen i sitt sammanhang... 3 1.3 Läsanvisng... 4 1.4

Läs mer

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket Per Anders Karlgren Lantmäteriet SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess

Läs mer

Vad pågår inom området bastjänster

Vad pågår inom området bastjänster Vad pågår inom området bastjänster Vägledning för automatiserad samverkan publicerad Tjänstetyper enligt e-delegationen Tjänstekatalog Tjänstetyper Egna e-tjänster Gemensamt producerade tjänster Myndighets

Läs mer

Överenskommelse om myndighetssamverkan

Överenskommelse om myndighetssamverkan Överenskommelse om myndighetssamverkan för effektiv informationsförsörjning inom området för ekonomiskt bistånd 2 1. PARTER Denna överenskommelse om myndighetssamverkan har ingåtts mellan de uppgiftslämnande

Läs mer

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Arkitektur- och säkerhetsfrågor Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Agenda Kort om CeSam, Grundläggande strukturella förutsättningar Kort om e-delegationen och arkitekturarbetet Center för

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om krav på informationssäkerhet.

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om krav på informationssäkerhet. Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om krav på informationssäkerhet. Följande allmänna råd ansluter till förordningen (2006:942) om krisberedskap och

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman, E-delegationen I stora drag. 1. Klargöra ändamålet 2. Myndigheten Anställda 3. Identifiera rättsliga krav Åstadkomma en god offentlighetsstruktur

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Metod för klassning av IT-system och E-tjänster

Metod för klassning av IT-system och E-tjänster Metod för klassning av IT-system och E-tjänster IT-FORUM 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Revisionshistorik... 3 2 Klassning av system och E-tjänster... 3 2.1 Säkerhetsnivå 3... 3 2.1.1

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling. En rapport från E-delegationen

Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling. En rapport från E-delegationen Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling En rapport från E-delegationen 2 Förord Denna rapport har tagits fram av E-delegationens expertgruppen för juridiska frågor på uppdrag

Läs mer

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Sid 1/6 1. Syfte I projektets uppdrag ingår att granska och utreda de legala aspekterna av projektet Mina intyg. Syftet med den preliminära rapporten är att initialt

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

mellan myndigheter samt mellan myndigheter och företag principer för användning av e-legitimationer och utformning av åtkomstkontroll.

mellan myndigheter samt mellan myndigheter och företag principer för användning av e-legitimationer och utformning av åtkomstkontroll. YTTRANDE Dnr 2005-11-29 1678-2005 Ert dnr 131 576292 05/111 Skatteverket Att: Johan Bålman 171 94 Solna Förslag beträffande en Vägledning för Elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter samt mellan

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se pf@perfurberg.se Digikult 26 mars 2014 Enklare Öppnare Effektivare Förälder Företagare

Läs mer

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN Vägen mot e-arkiv Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN JANUARI 2014 Detta är en kortversion av förstudierapporten e-arkiv. Varför

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration; SFS 2003:763 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003. Enligt riksdagens

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Enklare Öppnare Effektivare Förälder Företagare Sjuk Nyanländ

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Utlänningsdatalag; utfärdad den 4 februari 2016. SFS 2016:27 Utkom från trycket den 5 februari 2016 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens syfte 1 Syftet med

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

LAGEN.NU. Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkrin... administration. Nyheter Lagar Domar Begrepp

LAGEN.NU. Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkrin... administration. Nyheter Lagar Domar Begrepp 1 of 11 27/09/2010 13:03 LAGEN.NU Nyheter Lagar Domar Begrepp Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration Departement Socialdepartementet Utfärdad 2003-11-13

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag Inledning Inom stadens verksamheter hanteras en stor

Läs mer

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Håkan Johansson Skatteverket Hakan.l.johansson@skatteverket.se 1 Vårt uppdrag - Mina meddelanden Vårt uppdrag är att skapa en ny infrastruktur

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Remiss: Transportstyrelsens framställan om ändringar i lagen (2001:558) och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister.

Remiss: Transportstyrelsens framställan om ändringar i lagen (2001:558) och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. Yttrande Diarienr 1 (5) 2014-12-17 2291-2014 Ert diarienr N2014/2810/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Transportstyrelsens framställan om ändringar i lagen (2001:558) och förordningen (2001:650)

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 750-2011 Landstingsstyrelsen Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut

Läs mer

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33)

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Yttrande Diarienr 1 (5) 2015-10-28 1216-2015 Ert diarienr N2015/3074/FF Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Datainspektionen har granskat

Läs mer

E-delegationen VLDS 4.0 Roller och överenskommelser v1.0 3 (1 ) Innehåll 1 ROLLBESKRIVNINGAR... 4 2 ÖVERENSKOMMELSER FÖR DIGITAL SAMVERKAN...

E-delegationen VLDS 4.0 Roller och överenskommelser v1.0 3 (1 ) Innehåll 1 ROLLBESKRIVNINGAR... 4 2 ÖVERENSKOMMELSER FÖR DIGITAL SAMVERKAN... E-delegationen VLDS 4.0 Roller och överenskommelser v1.0 3 (1) Innehåll 1 ROLLBESKRIVNINGAR... 4 2 ÖVERENSKOMMELSER FÖR DIGITAL SAMVERKAN... 7 E-delegationen VLDS 4.0 Roller och överenskommelser v1.0 4

Läs mer

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-02-26 2529-2014 Ert diarienr S2014/6786/SF Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Sammanfattning

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013 Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv Innehåll 1 Bakgrund och beroenden... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kopplingar till andra e-arkivinitiativ... 5 2 Hämtat från projektdirektivet för earkiv... 7 2.1 Syfte...

Läs mer

Viktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen

Viktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen 2013-03-28 Vård och omsorg Cecilia Unge Viktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen Det framgår att hälso- och sjukvården ibland skickar NY medicinsk information via frågasvarsfunktionen

Läs mer

Anslutning till Mina meddelanden

Anslutning till Mina meddelanden SERIE: UPPHANDLING OCH UTVECKLING AV IT-STÖD Anslutning till Mina meddelanden KRAV FÖR ANSLUTNING AV IT-STÖD TILL MINA MEDDELANDEN Anslutning till Mina meddelanden 1 Förord Med tjänsten Mina meddelanden

Läs mer

Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade en konsekvensanalys (Statskontoret, rapport 2011:28)

Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade en konsekvensanalys (Statskontoret, rapport 2011:28) Yttrande Diarienr 2012-04-13 1825-2011 Ert diarienr Ju2011/1164 Ju2011/7648 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL)

PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) 1 (6) PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) Lagens ikraftträdande PUL trädde ikraft den 24 oktober 1998 och genom PUL:s införande upphävdes 1973-års datalag. För behandling av personuppgifter, som påbörjats före den

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Samrådsyttrande om fördelning av personuppgiftsansvar E-delegationsprojektet Effektiv informationsförsörjning

Samrådsyttrande om fördelning av personuppgiftsansvar E-delegationsprojektet Effektiv informationsförsörjning Datum Diarienr 2014-03-18 195-2014 Centrala studiestödsnämnden - CSN 851 82 Sundsvall Samrådsyttrande om fördelning av personuppgiftsansvar E-delegationsprojektet Effektiv informationsförsörjning Bakgrund

Läs mer

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation Presentation Informationssäkerhet Kim Strandberg Informationssäkerhetsstrateg/jurist kim.strandberg@regionostergotland.se 010-103 03 385 Region Informationssäkerhet, Östergötland 2015-03-11, Kim Strandberg

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

HFD 2015 ref 61. Datainspektionen vidhöll sitt beslut.

HFD 2015 ref 61. Datainspektionen vidhöll sitt beslut. HFD 2015 ref 61 Innebörden av begreppet direktåtkomst i socialförsäkringsbalken ska bestämmas med utgångspunkt i bestämmelserna i 2 kap. 3 andra stycket tryckfrihetsförordningen. Lagrum: 114 kap. 22 socialförsäkringsbalken;

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Innehåll Bakgrund, mål och syfte Vad har vi gjort? Vad gör vi nu? Vad händer sen? Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0)

Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0) Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr:0036/13 Kommunalförbundet ITSAM, Storgatan 36A, 590 36

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 8 januari 2010 Myndigheten

Läs mer

Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm

Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm Vervas allmänna råd till föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-21 AN-2014/390.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Centrala begrepp i vägledningen Mål: Rättsliga modellösningar

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Sociala medier + juridik = sant. Johan Bålman, E-delegationen

Sociala medier + juridik = sant. Johan Bålman, E-delegationen Sociala medier + juridik = sant Johan Bålman, E-delegationen I stora drag. 1. Klargöra ändamålet 2. Myndigheten Anställda 3. Identifiera rättsliga krav Åstadkomma en god offentlighetsstruktur Gränsen mellan

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte Beslut Diarienr 2011-04-01 1523-2010 Försäkringskassan Klara Västra kyrkogata 11 103 51 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte Datainspektionens

Läs mer

Juridik och informationssäkerhet

Juridik och informationssäkerhet 2 KAPITEL Juridik och informationssäkerhet Sammanfattning Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv En presentation från Johan Bålman 1 Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte Beslut Diarienr 2011-04-01 1579-2010 Socialnämnden i Botkyrka Kommun 147 785 Tumba Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Bilaga 4. Normativa specifikationer

Bilaga 4. Normativa specifikationer 1 (5) Bilaga 4 Normativa specifikationer Innehåll 2 (5) 1 Allmänt 3 2 Beslutsordning 3 3 Normativa specifikationer 3 3.1 Styrande specifikationer 3 3.2 Författningar inom området 4 3.3 Rekommenderade och

Läs mer

Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning

Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning Innehållsförteckning 1. INFORMATIONSSÄKERHET...3 2. ORGANISATION OCH ANSVAR INFORMATIONSSÄKERHET...4 2.1 KOMMUNSTYRELSEN... 4 2.2 NÄMND OCH BOLAG... 4

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital post från myndigheter och kommuner Samlat och säkert var du än är Håkan Johansson Sylve Johnsson hakan.l.johansson@skatteverket.se sylve.johnson@skatteverket.se Inger Greve inger.greve@skatteverket.se

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs.

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen

Läs mer

Nationell geodatastrategi

Nationell geodatastrategi Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet

Läs mer

Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital post från myndigheter och kommuner Samlat och säkert var du än är Håkan Johansson Sylve Johnsson hakan.l.johansson@skatteverket.se sylve.johnson@skatteverket.se Inger Greve inger.greve@skatteverket.se

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Känsliga uppgifter 6. Personnummer på klasslistor 8. Uppgifter om familjemedlemmar 8. Bevarande av uppgifterna 10. Innehållsförteckning.

Känsliga uppgifter 6. Personnummer på klasslistor 8. Uppgifter om familjemedlemmar 8. Bevarande av uppgifterna 10. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning Syftet 2 Personuppgiftslagen (1998:204) 3 Behandling av personuppgifter för administrativa ändamål 6 Känsliga uppgifter 6 Personnummer på klasslistor 8 Uppgifter om familjemedlemmar

Läs mer

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande 1(6) Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande Normalt är det tillåtet att lämna ut svarandens person- och organisationsnummer (och andra uppgifter från målet, exempelvis målnummer)

Läs mer

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39) Stab Drazenko Jozic Myndighetsjurist 010-470 05 28 drazenko.jozic@uhr YTTRANDE Datum 2015-11-13 Diarienummer 1.2.3-825-2015 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Postadress Box 45093

Läs mer

Informationssäkerhet, Linköpings kommun

Informationssäkerhet, Linköpings kommun 1 (6) E-Lin projektet 2013-10-28 Informationssäkerhet, Linköpings kommun Delrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Syfte... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Målgrupp... 3 3. Frågeställningar... 3 4. Undersökning...

Läs mer

ORGANISATION OCH ANSVAR ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL)

ORGANISATION OCH ANSVAR ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) För kännedom Landstingsstyrelsen Landstingsjurist Per Blomberg Landstingsdirektör tf, Helena Söderquist ORGANISATION OCH ANSVAR ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) Enligt revisionsplanen genomförs, på uppdrag

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Innehåll Vissa begrepp Juridiska förutsättningar inför

Läs mer

Sjunet Anslutningsavtal Förenklat regelverk för informationssäkerhet

Sjunet Anslutningsavtal Förenklat regelverk för informationssäkerhet Sjunet Anslutningsavtal Förenklat regelverk för informationssäkerhet Innehållsförteckning 1. Generellt... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Berörda dokument... 3 1.3. Sjunet Informationssäkerhet... 3 1.4. Avgränsning...

Läs mer

Slutet av 60-talet. Från magnetband till direktåtkomst. Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se. Hur körde man?

Slutet av 60-talet. Från magnetband till direktåtkomst. Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se. Hur körde man? Slutet av 60-talet Från magnetband till direktåtkomst Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se Länsstyrelsen (SKM) för på magnetband register över befolkningen i länet, 74 folkbokföringskungörelsen

Läs mer

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen PM 1 (6) 2007-05-25 1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen (Texten är baserad på ett kapitel i Vervas rapport om att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer,

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

Principer för digital samverkan. version 1.0. Med syfte att stödja en öppen, enkel och innovativ offentlig förvaltning

Principer för digital samverkan. version 1.0. Med syfte att stödja en öppen, enkel och innovativ offentlig förvaltning Principer för digital samverkan version 1.0 Med syfte att stödja en öppen, enkel och innovativ offentlig förvaltning http://en.wikipedia.org/wiki/file:selfridges_birmingham.jpg P r i n c i p e r f ö r

Läs mer

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Avsikten med denna instruktion är att ge rekommendationer

Läs mer

24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Fastställd av GD 21 juni 2016 Upphör att gälla 21 juni 2019 Ansvarig: GD-stab Dnr: 2016/1002 SEKRETESSPOLICY Policyns omfattning Det finns regler som styr hur uppgifter får lämnas ut från SCB. SCB:s sekretesspolicy

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid

Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-09-15 SN 2014/0380 0480-450885 Socialnämnden Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid Förslag till beslut

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande genom direktåtkomst

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande genom direktåtkomst Beslut Diarienr 1 (7) 2016-12-19 1567-2016 Regionstyrelsen Region Jönköpings län Box 1024 551 11 Jönköping Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande genom direktåtkomst Datainspektionens

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 751-2011 Landstingsstyrelsen Jämtlands läns landsting Box 602 832 23 Frösön Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter i e-post Datainspektionens

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Posthantering och annan överföring av sekretessbelagd och integritetskänslig information

Posthantering och annan överföring av sekretessbelagd och integritetskänslig information Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet informationssakerhet@skane.se Datum: 2012-11-05 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutat Dokumentid:

Läs mer

Vägledning för digital samverkan

Vägledning för digital samverkan Vägledning för digital samverkan Vägledning från E-delegationen Version 4.0, 2014-12-17 Arbetet med att ta fram vägledningen har genomförts av en arbetsgrupp med följande deltagare: Anders Rydén, Lantmäteriet

Läs mer