SLUTRAPPORT DIGITAL DOKUMENTATION I FÖRSKOLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT DIGITAL DOKUMENTATION I FÖRSKOLAN"

Transkript

1 Slutrapport Projekt 102 Version 1.5 Diarienr: /2004 SLUTRAPPORT DIGITAL DOKUMENTATION I FÖRSKOLAN Ort och datum Ort och datum Monica Ulvede Beställare/ Styrgruppens ordförande Cecilia Rydell Projektledare Författare/ Telefon Projektnummer Senast ändrat Förnamn Efternamn Telefonnummer Lilla Ratten

2 Projektets namn är: Digital dokumentation i förskolan Projektnumret är: :1706 Projektets diarienummer är: /2004 Kontaktperson Kompetensfondens kansli: Kicki Berg Datum för projektets start och slutdatum: Projektansvarig: Bromma stadsdelsförvaltning, Monica Ulvede Projektledare: Cecilia Rydell 1

3 Innehållsförteckning Inledning 3-4 Projektbeskrivning Sammanfattning av aktivitet och tidsplan 6-8 Effektmål Frågor till sammanfattningen. 12 Kunskapsspridning Datakunskaper. 15 Datautrustning Projektorganisation Projektbudget 23 Personuppgiftslagen Skolwebben.. 24 Sammanfattning

4 Inledning Bakgrund Genom Brommas kontakt på Norrmalms SDF, som genomfört IT-projekt på förskolorna på Norrmalm, beslutade Brommas förskoleavdelning tillsammans med IT-avdelning att söka pengar på Kompetensfonden för ett liknande ITprojekt. Förskoleavdelningen i Bromma beslutade att det skulle ske på pedagognivå och därmed fick Idébanken i Bromma uppdraget. Uppdraget sammanföll med behovet av ökad kunskap inom digital teknik och multimedia och det sågs som ett viktigt nästa steg för pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation. En pedagoghandledare deltog i en grundläggande bildbehandlingskurs som Norrmalm stod för, att se om det kunde appliceras i Brommas förskolor. Idébanken formulerade en projektskiss till Kompetensfonden för att se om det var möjligt att få medel, då vi hört att kompetensfonden skulle satsa på förskolans utveckling av datakunskaper. Det visade sig att vi redan hade fått pengar och att de skulle delas med skolan. Brommas förskolor fick slutligen kronor och därmed måste projektansökan omformuleras. Den 1 augusti 2005 startades IT-projektet, Digital Dokumentation i Förskolan. Bromma SDF, förskoleavdelning skrev en ny ansökan om medel och blev beviljade kronor fram till den 31 december Cecilia Rydell utsågs till Projektledare av Monica Ulvede som är chef för förskoleavdelningen i Bromma. Cecilia har arbetat 10t/v med projektet och resterande tid som biträdande förskolechef i Nockeby Förskoleenhet. Cecilia har en bakgrund som både förskollärare och pedagog inom multimedia/digital teknik och var därmed lämpad som projektledare. Cecilia började uppdraget med att skriva en projektplan som godkändes. Utifrån Projektplanen kunde arbetet börja. Utifrån våra styrdokument, stadens e-strategi och förskolans pågående pedagogiska utvecklingsarbete i Bromma såg Bromma vikten av att utveckla våra kunskaper inom IT, digital teknik och multimedia. Vi önskade en gemensam grundkunskap för alla pedagoger på förskolan samt liknande eller samma digitala utrustningssystem och mjukvaruprogram för alla förskolor. Detta skulle förenkla, vara ekonomiskt fördelaktigt som grund, för att tillsammans utveckla verktyget både pedagogiskt och tekniskt. Mål Målet med projektet var att utveckla den pedagogiska dokumentationen på förskolan, för att bli bättre på att se och reflektera kring barns läroprocesser. För att kunna nå målet har pedagogerna behövt relevant kunskap inom IT, digital teknik och multimedia. Förskolorna har behövt köpa in relevant data och kringutrustning till förskolorna. Genom ökad kunskap inom digital teknik, har vi fått det pedagogiska verktyg och utvecklingsunderlag som pedagoger, enheter och hela Bromma behöver och barnen har rätt till. Vi har gjort barnens och förskolans arbete mer synligt för föräldrar och det har blivit ett verktyg som bidrar till att säkerställa kvalitén. Vi har utvecklat IT och 3

5 digitalkunskapen för att få ett material där förskola, skola ska kunna mötas runt barnsyn, lärande och kunskapande. Genom det har vi fått syn på barns läroprocesser, vilket är nödvändigt för att forma och utvärdera våra verksamheter och nå vårt gemensamma mål. Projektbeskrivning Christina Granström, ansvarig på Idébanken, Monica Ulvede och Cecilia Rydell presenterade projektet för samtliga förskolechefer i Bromma. Vi ville se hur stort intresset var för detta inom Brommas förskolor. I samband med detta gav vi alla enheter ett antal kriterier för att få söka och för att kunna delta i projektet. Kriterier Lust, nyfikenhet och vilja hos pedagoger och förskolechefer Pedagogerna använder dokumentation regelbundet som ett verktyg i sin praktik. Fördel om pedagogerna har gått kursen pedagogisk dokumentation eller har viss grundkunskap i användandet av datorer och digital teknik. Har avsatt tid för reflektion i sin enhets organisation. Inte deltar i något annat projekt Dela med sig sin kunskap till andra med bl.a. studiebesök Fyra enheter anmälde sitt intresse genom att skriva en motivering till varför man ville delta och dessa fyra kom också med i projektet. Samtliga enheter uppfyllde i stort de kriterier vi önskade. De fyra enheter var Ålsten, Blackeberg, Nockeby och Ängbybarnens förskolor. Innan projektet började hade vi vida idéer om hur varje enhet skulle organisera sig, men valde till slut och lyckligtvis att låta varje enhet själva bestämma sin organisation och struktur på sin enhet. Det har visat sig bidra till många olika perspektiv och erfarenheter. Det viktigaste i vårt projekt har varit att hålla fokus på vårt mål, dvs att få utveckla den pedagogiska dokumentationen med hjälp av det digitala verktyget. Hur vi når målet spelar ingen roll. Många vägar bär till samma mål insåg vi. Att ta lärdom av processen var viktigt eftersom vi ville i ett senare skede visa för andra enheter i Bromma olika sätt att gå till väga. Målet har varje projektmedlem haft i fokus och samtidigt i projektgruppen har vi arbetat med processen. Hur går vi tillväga och kan vi hjälpa oss av varandra med de olika tankarna varje förskola har haft, har bland annat varit projektgruppens fokus. Ålstens Förskolor valde att delta med tre projektmedlemmar och en pedagoghandledare. De tre projektmedlemmarna arbetar tillsammans på 4

6 avdelningen Flingan och avdelningen ligger i ett enskilt hus i nära anslutning till de övriga fyra avdelningen på förskolan. Avdelning Flingan har barn från 4-5 år och arbetslaget har arbetat länge tillsammans och har lång erfarenhet inom förskolan. Fördelarna att ha med en avdelning i projektet än flera övervägdes för att de lättare skulle hitta tiden och förståelsen för varandra. För att sprida projektet i sin enhet fanns det tankar om att använda APTtiden och eventuellt studiedagar. De har tidigare använt digitalkamera, tagit kort, skrivit text, skrivit ut bilder och satt upp bilder på väggen. Det fanns en enkel dator på avdelningen. Alla tre pedagoger har tyckt att det är roligt med den nya tekniken, men att IT kunskapen varit ojämn. De önskar att få en jämnare kunskap inom personalgruppen och fortsätta ta bilder men låta barnen vara mer delaktiga. I och med den nya tekniken önskar de inte alltid att behöva skriva ut bilder som de har tagit. Pedagogerna arbetar sedan ett par år tillbaka med pedagogisk dokumentation som ett sätt att synliggöra arbetet med barnen. Eftersom mycket av den pedagogiska dokumentationen sker med digitalkamera, har det ökat pedagogernas lust att bredda och fördjupa sina kompetenser inom detta område. De önskar också att få reflektera tillsammans med andra pedagoger. Utifrån detta perspektiv väcktes pedagogernas nyfikenhet att vilja bli utmanade och lära mer inom detta spännande, expansiva område. Nockeby Förskolor består av sex förskolor, där alla förskolorna har visat ett intresse för att lära sig mer om datorn som ett levande verktyg på förskolan. Datakunskaperna har varierat men viljan att lära sig den nya tekniken har varit stor. Nockeby förskolor valde att ha med en representant från varje förskola i projektet och en pedagoghandledare. Projektdeltagarna har alla uttryckt en önskan, lust och vilja att få lära sig mer om den digitala tekniken, för att kunna utveckla den pedagogiska dokumentationen och reflektera med både kollegor och barn. Alla har också deltagit i Ann Åberg och Carina Tengnér Eks pedagogiska dokumentationskurs det senaste året och använder mer eller mindre dokumentationen regelbundet i verksamheten. De har en viss förkunskap inom digital teknik. En dator på varje avdelning skulle bidra till ett möte med barnen när pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation på avdelningen. Varje förskola i enheten har två datorer, men bara en som är nätverksuppkopplad. Varje förskola har mer eller mindre tagit kort, fört över dem till datorn för att sedan skriva ut dem och sätta upp dem på väggen. För att sprida kunskaperna i enheten var tanken att använda APT-tiden eller pedagogisk forum. 5

7 Blackebergs förskolor har valt att ha med fem projektmedlemmar från tre av deras förskolor i projektet Dessa 5 pedagoger arbetar på 5 olika avdelningar och med olika åldersgrupper i enheten. De har arbetat mycket med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg för att utveckla sin pedagogiska verksamhet. Det har funnits både lust, nyfikenhet och vilja hos pedagogerna att ingå i projektet. Några av pedagogerna hade gått pedagogisk dokumentationskurs och hade viss kunskap av data/digital teknik. Alla avdelningar hade avsatt tid till dokumentation och reflektion i den organisationen de håller på att bygga upp. En del av dessa avdelningar hade tagit emot studiebesök från hela Sverige. Förskolorna har använt digitalkamera under några år och har haft datorer på förskolan sen två år tillbaka. De önskade inför projektet att de får datorer till varje avdelning. Då kan barnen vara med att delta och de kräver att vi hänger med i utvecklingen. De önskar att hålla kurser för varandra, allteftersom mer kunskap kommer till. Ängbybarnens förskolor valde att ta med 12 projektmedlemmar från tre av enhetens förskolor. Ängbybarnens förskolor vill utveckla reflektionerna runt deras pedagogiska dokumentationer tillsammans med pedagoger från andra förskolor. En av tankarna var att alla skulle vara uppkopplade på nätet och över det gemensamma nätverket kunna diskutera projekt tillsammans med andra förskolor barn och pedagoger. De ville även arbeta närmare barnen med dokumentationerna och där använda de digitala verktygen som ett hjälpmedel. Ett av målen har varit att barnen själva ska kunna äga sin dokumentation, både i digitalt och fysiskt format. Ett långsiktigare mål är att tillsammans med barnen bygga upp multimedieprogram som utgår från de pågående projekten, och på det sättet göra projekten levande genom hela förskolevistelsen. En del pedagoger har tidigare skrivit ut bilder, men skrivit texten till bilderna med penna. De vill kunna skriva text till bilderna direkt i datorn. Med projektet har önskan varit att få en mer uppdaterad och modern datautrustning. En jämnare kunskapsnivå är önskvärd för att skapa förståelse för arbetet med den digitala dokumentationen. Ängbybarnen vill nå ut till föräldrar genom bland bildspel på föräldramöten eller kunna visa aktuella bilder dagligen när de hämtar sina barn. Sammanfattning och resultat av aktivitet och tidsplan Hösten

8 IT-projektet, Digital Dokumentation i Förskolan startades 1/8-05. Projektledaren fick i uppdrag att börja skriva en projektplan som godkändes av Kompetensfonden. Därefter gick vi vidare och bildade en projektorganisation med en styrgrupp och projektgrupp. Vi beslutade att styrgruppen skulle träffas 1-2 gånger per termin och projektgruppen en gång per månad. Styrgruppen har varit den beslutsfattande gruppen, där förskolechefer från enheterna har deltagit, projektledaren, ansvarig på Idébanken och Monica Ulvede, chef för Förskoleavdelningen i Bromma som ordförande. Innan terminens slut tog Christina Granström över ordförandeskapet efter Monica Ulvede på grund av Monicas sjukskrivning. Protokoll har noga förts och samtliga pedagoger i projektet har fått ta del av den. Projektgruppen beslutade vi, skulle vara den arbetande gruppen, med två deltagare från varje enhet. Cecilia och Christina önskade att en pedagog och en pedagoghandledare från varje enhet deltog i projektgruppsmöten. Alla utom Ängbybarnen valde att ha med en pedagoghandledare i projektgruppen. Däremellan valde Christina och Cecilia att träffas för att bolla tankar och idéer. Den första tiden bestod i förberedelser och insamling av information. Bilda projekt och styrgrupp, planera upplägget av projektet, skriva projektplan och göra en budgetkalkyl. Vi har fått stor hjälp från förskoleavdelningens budgetcontroller. Nästa steg var att i projektgruppen göra en inventering i vilken datautrustning varje förskola i projektet hade och även vilka datakunskaper pedagogerna besatt. Utifrån detta beställde vi data och kringutrustning till cirka hälften av summan vi fick, för att kunna testa och utvärdera materialet. Varje enhet fick lämna in en lista på datautrustning man önskade med motivering. Projektet fick både hjälp med val av utrustning av Åke Törnqwist på IT-avdelningen i Bromma och Tony Johansson på Norrmalms SDF. Kurserna kunde nu också planeras tillsammans med kursledaren Tony Johansson på Norrmalm SDF. Grundläggande bildbehandling med programmet Photoshop elements skulle den första kursen innehålla. Samtliga 30 projektmedlemmar i projektet skulle gå denna kurs. Några fick delta under ht 05 och resten under vt 06. Under denna tid gick projektledaren en kurs i projektstyrning som kompetensfonden arrangerade. Brommas förskolor har inte en vana att arbeta i projektform på detta sätt, så kursen var välbehövlig. Våren 2006 Under våren fortsatte de grundläggande bildbehandlingskurserna samtidigt som vi planerade hur vi skulle sprida vår nyvunna kunskap till 7

9 övriga pedagoger och enheter i Bromma. Projektgruppen beslutade att anordna två föreläsningskvällar och en workshop. Vi föreläste både själva och bjöd in föreläsare från Skarpnäck. En referensgrupp bildades som träffades en gång per månad med de handledare som var med i projektet. Vi valde att inte vara med på Inspiration Stockholm, men däremot föreläste projektledare och två pedagoger på ett pedagogiskt café som Kompetensfonden arrangerat. Brommas förskolechefer fick också en föreläsning om projektet för att de skulle kunna se om de kan applicera liknande IT-projekt i deras enheter Projektgruppen har provat ett internt digitalt nätverk som vi arbetade fram, där tanken var att pedagoger skulle kunna träffas virtuellt för att reflektera över bilder som man hade lagt in på den interna sidan. För att få en inblick i och stötta pedagogerna på förskolorna, besökte projektledaren ett antal förskolor under våren. Projektets enheter följde upp och utvärderade både kurserna och den datautrustning man hade köpt in. Därefter kunde vi planera de nya kurserna som skulle hållas hösten 2006 och även göra de sista inköpen av datautrustning för de resterande pengarna vi hade fått beviljat. Innan sommaren skrev alla enheter sin första sammanfattning av sitt arbete i projektet och en planering för hösten 2006 gjordes. Hösten 2006 I september anordnande projektgruppen en egen föreläsningskväll, där bara projektets medlemmar föreläste för varandra. Vi arrangerade också en föreläsningskväll för hela Bromma, som tyvärr blev inställd på grund av för få anmälningar. Nya kurser med Tony Johansson har hållits där ljud, skanning, bildspel och webbgrafik varit innehållet. Varje enhet har också skrivit och lämnat in en slutlig sammanfattning av det totala arbetet under projektet. Projektledaren har skrivit slutrapporten för projektet. Under hösten blev projektet beviljat ytterligare sek. Vi har då satsat på vikarieersättning för pedagogerna i projektet och även på datautrustning till Idébanken. Effektmål Projektet förväntades leda till att pedagogerna på förskolan ska ha relevant kunskap inom digital teknik så att de kan genomföra och utveckla den pedagogiska dokumentationen på förskolan. 8

10 - varje medlem i projektet har deltagit i, under projektets gång, en grundläggande kurs i digital bildhantering á 3x3 timmar med programmet photoshop elements som hjälpmedel. Under ht 06 har varje projektmedlem gått en kurs innehållande digitalt ljud, PowerPoint och webbgrafik á 3x3timmar eller heldag och slutligen en skannerkurs på 2 timmar. Tony vår kursledare har anpassat kurserna efter våra behov. Kurserna har utvärderats och visat sig generellt vara mycket bra och uppskattade. På grund av de olika kunskapsnivåerna hos deltagarna, har inlärningstakten sett olika ut. En del deltagare har ansett att kurserna har gått för fort fram medan andra att det varit för långsamt. Alla har fått gå tillbaka till sina förskolor för att träna på sin nyvunna kunskap på sin utvecklingstid på förskolan eller till och med hemma vid behov. Det har inte alltid varit enkelt på grund av att all data och kringutrustning som varit beställd inte har kommit i tid eller på oförståelse hos vissa kollegor på förskolan. Ålstens enhet som valde en avdelning där samtliga tre fick gå alla kurser har förståelsen för att tillåta sina kollegor att träna varit stor. De som har haft kollegor som inte haft någon kunskap om digital teknik, har känt sig både ensamma och har inte haft förståelse för att gå ifrån för att träna på datorn. Under projektets gång har det självklart skapats en nyfikenhet och en mer tillåtande miljö och förståelse för den digitala tekniken på samtliga förskolor i projektet. Viljan att lära sig den nya tekniken har varit stor men rädslan har också varit ett hinder. Flera förskolor har placerat sina stationära eller bärbara datorer inne på avdelningen för att slippa gå ifrån vid dokumentation av barnens görande. Projektet förväntades leda till att pedagogerna och barnen ska ha tillgång till data och kringutrustning, så att de tillsammans kan se barnens läroprocesser. 40 procent av den totala summan skulle gå till data och kringutrustning, det vill säga sek fördelat på fyra enheter ( sek var). Varje enhet fick till en början beställa data och kringutrustning för sek för att kunna prova och utvärdera den nya tekniken på förskolan. Alla fick också till en början motivera sina inköp skriftligt. Under vt 06 och ht 06 har den slutliga beställningen gjorts för de resterande pengarna. Förskolorna har fått erfarenhet och kunskap av olika data och kringutrustning för att göra nya inköp. Den kringutrustningen som har varit bra, har beställts igen av samma modell. Detta för att fler ska kunna känna igen sig i tekniken. Flera förskolor har tagit in sina stationära och bärbara datorer på avdelningen för att få barnen mer delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Det är lättare och snabbare för pedagogerna att ge tillbaka och visa för barnen det de har gjort. Barnen har också varit med och dokumenterat sina arbeten eller varandras görande med hjälp av digitalkameran. Relevant data och kringutrustning har köpts in. Pedagogerna har dokumenterat barnen när de har använt tekniken. Frågor har ställts som 9

11 vilken teknik använder barnen, vad är de mest intresserad av när det gäller teknik, hur använder de tekniken, vilka frågor ställer barnen i samband med användandet osv. Några pedagoger har använt den bärbara datorn dagligen tillsammans med barnen. De flesta pedagoger använder den digitala kameran själva och några tillsammans med barnen. Däremot har vi inte kunnat köpa in tillräckligt med teknisk utrustning för att utmana barnen och pedagogerna i den pedagogiska dokumentationen. Varje förskola skulle behöva en dator på varje avdelning, för att den pedagogiska dokumentationen ska vara en daglig och naturlig del i arbetet. Projektet förväntades leda till att pedagogerna kommunicerar med varandra genom ett digitalt nätverk med andra pedagoger för att synliggöra barns läroprocesser. Under vt 06 tog projektledaren kontakt med Jeanette Woiski som är webbansvarig på SDF. Hon hjälpte projektgruppen att skapa en intern webbsida med möjlighet till ett chattrum, där pedagoger också kunde visa upp bilder på barns görande och sedan reflektera tillsammans med varandra. Projektgruppen fick sedan prova det digitala nätverk och även ta med sig bilder att lägga in i chattrummet. Utvärderingen av det tillfället var inte så positiv. Deltagarna ansåg att de kunde för lite om tekniken för att kunna arbeta på detta sätt. De sa att de behövde mer tid för att kunna träffas över ett digitalt nätverk. Vi la det digitala nätverket åt sidan. Projektet förväntades leda till att inspirera och skapa nyfikenhet och vilja att forska mer om vad barn egentligen gör och lär sig på förskolan. Genom den nya kunskap som projektmedlemmarna har fått har den på olika sätt spridit inspiration, glädje och nyfikenhet. När pedagogerna i projektet har fått prova tekniken med barnen på förskolan har det väckt nyfikenhet hos de övriga kollegorna när de har sett vad bilderna och reflektionsarbetet har bidragit till. När pedagogerna har öppnat en dörr har de sett att det inte är så svårt att öppna nästa dörr. Många har tänkt, klarar de av det, borde jag också klara av det. Vissa pedagoger på förskolan har dock känt sig ensamma om sin kunskap. Det har ibland varit svårt att inspirera kollegor och skapa en förståelse för varför tekniken ska in i förskolan. Både rädslan för tekniken och ett samband med förståelsen för varför vi vill dokumentera pedagogiskt. Samtliga projektmedlemmar har peppat och inspirerat varandra genom de föreläsningskvällar och workshopsdagar vi har haft. Det har också varit viktigt att träffas i sina egna enheter och dela med sig av sina erfarenheter. Den organisation varje enhet har bildat med kontinuerliga möten mm ha fått projektmedlemmarna att känna sig uppbackade och förstådda, trots att de mött hinder på vägen. 10

12 Projektet förväntades leda till att pedagogerna har möjlighet att stödja barnen med den kunskap barn redan har inom digital teknik och skapa en nyfikenhet genom att de själva kan se sina läroprocesser. Det ha visat sig att de flesta barn har använt digitalkamera tidigare. De flesta barn har också lärt sig tekniken relativt snabbt. Vi har sett att de inte samma rädsla som vi vuxna. Avdelning Flingan har också sett att många flickor på deras avdelning har intresserat sig för tekniken mer än pojkarna. Återigen har vi sett vikten av att den digitala utrustningen finns tillgänglig för barnen på avdelningen. Genom att många barn har själva tagit bilder med digitalkameran och fört en dialog med en närvarande pedagog, har barnen förstått hur viktig deras arbete är och har därmed lust att se och fortsätta sitt görande på förskolan. Projektet förväntades leda till att barnen upptäcker den röda tråden i sin utveckling. Genom att pedagogerna ständigt på ett naturligt sätt kommunicera med barnen med hjälp av bilderna hittar de ett samband med det de gör. De förstår meningsfullheten i sin lek och förstår att deras lek betyder något. Projektet förväntades leda till en ökad insyn och förståelse bland föräldrar av det arbete som förskolan bedriver och öka föräldrars delaktighet på förskolan. Förståelsen bland föräldrarna har till viss del ökat eftersom aktuella bilder har satts upp på väggen. På föräldramöten har föräldrar fått ta del av mer proffsiga bildspel på vad barnen har gjort. På någon förskola fortsatte ett sagoberättande tema som dokumenterades med videokamera på ett föräldramöte. Föräldrarna berättade en gemensam saga som barnen nästa dag fick se och lyssna på. Barnen var mycket stolta över deras föräldrar. Någon förälder berättade också att sagotemat fortsatte i hemmet. Projektet förväntades leda till att högre krav ställs på pedagoger vilket också innebär att förskolans kvalitet och status ökar. Vi kommer att skapa en förskola med medvetna pedagoger och barn. Den nya kunskapen inom tekniken har bidragit till en stolthet hos pedagogerna. Många har tagit sig över stora och svåra hinder och märkt att de klarar av det. Varje pedagog har också fått på ett djupare sätt, sätta sig in i vad pedagogisk dokumentation innebär och vilket hjälpmedel det är att få syn på vad barnen gör. Nu när det finns en grundläggande kunskap inom digital teknik, är man inte längre rädd att gå vidare och prova nya tekniska hjälpmedel med barnen. Från början var man rädd att prova ny teknik tillsammans med barnen. Pedagogerna ville ha mer kunskap innan, men nu kan pedagoger och barn forska tillsammans på samma gång. 11

13 Barn lär oerhört fort och vi kan utnyttja deras självsäkerhet för den nya tekniken. Pedagogerna har varit tvungna i projektet att motivera och ifrågasätta det de gör, inte enbart mot projektet, utan framförallt mot sina egna kollegor. Frågor till sammanfattningen Enheternas ansvar Alla 30 projektdeltagare har haft ansvar att sprida kunskaperna och informationen vidare till resterande pedagoger i sin enhet. De pedagoger som har varit med i projektgruppen har helhetsansvaret för detta. Projektgruppen har stöttat varandra och hjälpt varandra att komma fram till lösningar kring detta. Projektgruppen fick ett antal utvärderingsfrågor som de ständigt har haft med sig i projektet. De har funnits som stöd för att kunna utvärdera och sammanfatta projektet på deras förskolor. I början av projektet har mycket kretsat kring tekniska frågor och funderingar, vilket vi har insett varit en nödvändighet för att kunna ta nästa steg. Men allteftersom pedagogerna har känt sig säkrare på den digitala tekniken har vi velat ställa nya frågor till pedagogerna och satsa mer på att fokusera på barnens delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Vi har behövt knyta pedagogik och teknik närmare varandra och reflektera över detta. Utvärderingsfrågor våren 2006 Data och kringutrustning motivering och syfte till inköpslistan av data och kringutrustningen som man har beställt. En plan för hur man har tänkt att använda sig av just den data och kringutrustning man har beställt. Var ska den finnas på förskolan? Vem ska använda den? Hur ska den användas? En kontinuerlig sammanfattning och redovisning av hur datautrustningen används. Hur använder vi data och kringutrustningen vid pedagogisk dokumentation osv? Datakunskaperna Hur tar vi vara på datakunskaperna som vi får på kurserna? Hur använder vi kunskaperna i pedagogisk dokumentation? Barnens process. Information och kunskapsspridning Hur sprider vi kunskaperna till andra i vår enhet? 12

14 Hur sprider vi information om hur vi arbetar med den digitala dokumentationen på förskolan. Hur inspirerar vi andra pedagoger att vilja arbeta med digital dokumentation i vår enhet. Utvärderingsfrågor hösten 2006 Vad har projektet gjort för skillnad för: barnen oss pedagoger föräldrarna Kunskapsspridning Föreläsningskvällar Två föreläsningskvällar genomfördes under våren Syftet med den första kvällen var att projektets enheter skulle samlas och träffas för att dela med sig av de påbörjade projekt och arbeten som projektet bidrog till. Syftet med den andra föreläsningskvällen var att nå ut till samtliga förskoleenheter i Bromma. Vid både tillfällen föreläste två pedagoger från Skarpnäck, Anna Bernemyr och Lena Hallboth. Förskollärare Anna Bernemyr som arbetar på Åkervägens förskola, berättade om ett projekt där 3-5 åringar undersöker, prövar och skapar teorier om hur datorn och skannern fungerar. Tänk om man kunde krypa in i sladdarna till datorn hette föreläsningen. IT-pedagog och förskollärare Lena Hallboth berättade hur hon har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. Att arbeta kreativt och skapande med dator, skanner, digitalkamera och ritbord med barn i förskolan 1-5 år. Eftersom flera förskolor i projektet hade påbörjat och prövat den nya tekniken och kunskapen, fick varje enhet 15 min den sista timmen av kvällen att presentera sina arbeten. Både kvällarna var mycket lyckade. Man kunde både inspireras och inspirera varandra. Kvällen gav också tid till att prata mellan enheterna och ställa frågor till varandra. Anna Bernemyr och Lena Hallboths föreläsningar kompletterade varandra mycket bra. Annas föreläsning handlade om ett helt projekt där hon beskrev processen i arbetet. Lenas föreläsning gav många tekniska och praktiska tips och exempel på hur man kan arbeta med de mindre barnen. Vi genomförde en liknande kväll i början på hösten 2006, som vi kallade en uppstartskväll för alla projektets deltagare. Anledningen till uppstartskvällen var att vi såg att förskolorna hade kommit mycket långt i arbetet med den digitala tekniken och kunde själva dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till varandra. Många nya projekt hade påbörjats och genomförts som samtliga projektmedlemmar ville ta del av. 13

15 Varje enhet fick 45 minuter var att presentera hur långt man hade kommit i sitt arbete. Presentationen innehöll en tillbakablick och vad man stod i just nu och även tankarna inför hösten. Det visade sig och har visat sig tidigare att varje enhet har något nytt och unikt att berätta. Enheternas arbeten har sett olika ut, men i grunden har alla strävat efter att utveckla den pedagogiska dokumentationen på förskolan. På samtliga föreläsningskvällar har vi bjudit in personer utifrån för att sprida vad vi gör i projektet och för att skapa en förståelse för det pedagogiska arbetet förskolan driver. Vi upplever att vi har blivit tagna på allvar och att många har sett vilket lyft, stolthet, glädje och pedagogisk medvetenhet pedagogerna har i projektet. Några av de inbjudna har varit Monica Ulvede, chef för förskoleavdelningen, förskolechefer i Bromma, Gunilla Wigert från Skolan, Åke Törnqwist från Brommas IT-avdelning, Jeanette Woiski, webbansvarig på Bromma SDF och Claes Johannesson på Stadsledningskontoret. Vi planerade och annonserade en föreläsningskväll under hösten 2006 också, men föreläsningen blev inställd på grund av för få anmälningar. Eftersom många i IT-projektet har kommit långt med sin nyvunna kunskap och fått prova dem på förskolan, var det tänkt att enheterna själva skulle föreläsa. Annonsen gick ut till hela Bromma och fanns med i Idébankens kurskatalog som kommer ut varje termin. Workshopsdagar Projektet har genomfört två workshopsdagar, en under våren och en hösten Syftet med dessa workshopsdagar var att nå ut till alla enheter i Bromma och att projektet fick dela med sig av sin tekniska kunskap. Vi delade in oss vid båda tillfällena i fyra stationer där varje enhet ansvarade för en station. Innehållet i dagarna var att få lära sig mer om: Rita i paintprogrammet Ta kort, föra över korten till datorn och sedan skriva ut. Infoga text till bilder Skapa mappar och ett mappsystem för förvaring av bilder. Skapa bildspel Använda digitalt ljud och mikrofon. Hur man arbetar med skannern Att använda Digitalvideokamera i arbetet med barnen. Efter varje workshopsdag har vi ägnat en stund till reflektion och utvärdering av dagen för de som har föreläst. Vid båda tillfällena har pedagogerna känt sig stolta och förvånade över alla den kunskap som de 14

16 besitter. Att få presentera eller föreläsa för andra har gjort att pedagogerna fått sammanfatta deras arbeten och se allt de har lärt sig i projektet. Förskolecheferna har varit inbjudna till både föreläsningskvällar och workshopsdagar. På vårens workshop deltog många förskolechefer för att se om de kunde applicera ett liknande arbete i sina enheter. Förskolechefsdag i Bromma Cecilia presenterade hela projektet och dess organisation för samtliga förskolechefer i Bromma. Syftet var att blicka framåt år 2007 för att projektet inte ska stanna av utan att det ska få leva vidare och spridas till alla förskolor i Bromma. Trots den sena eftermiddagen, var responsen positiv bland cheferna. Cheferna för de enheterna som har ingått i projektet delade också med sig av sina erfarenheter. Många utav cheferna har viljan, men känner att de inte har kunskapen av den nya tekniken för att kunna vidareutveckla liknande projekt. Det var positivt att kunna visa på olika sätt att strukturera och organisera sig för att nå samma mål. Syftet var att så ett litet frö och det är jag övertygad att vi gjorde. Pedagogiskt café på Kompetensfonden Eftersom vi inte valde att vara med på Inspiration Stockholm, valde vi att presentera vårt projekt på Kompetensfondens pedagogiska café. Cecilia berättade om projektet i stort med dess organisation, medan Åse och Anna-Carin berättade om deras projekt och arbeten på förskolan. Datakunskaper Alla 30 projektmedlemmar har genomfört en grundläggande bildbehandlingskurs á 3x3 timmar under hösten 2005 och våren Digital bildbehandlingskurs 1 innehöll: Ordning och reda i mappsystemet. Ritaövningar i programmet Adobe Photoshop elements Hur man arbetar med lager i Adobe Photoshop elements Digital bildbehandling Montera bilder i programmet Word och skriva text till. Under hösten 2006 har alla projektets deltagare genomfört en kurs i datorgrafik, digitalt ljud, en grundkurs i PowerPoint och en skannerkurs á 3x3 timmar. Samtliga kurser har kursledare Tony Johansson på Norrmalms SDF hållit i. Kommunikationen med Tony har varit mycket god bland annat på grund av den vilja att hjälpa oss och flexibiliteten. Han har både hjälpt oss i att skräddarsy våra kurser, samt att ge råd till inköp av datautrustning. 15

17 Övrigt Några projektdeltagare gjorde studiebesök där Lena Hallboth arbetar i Skarpnäck med de små barnen och datorer. Samtliga i projektet fick lyssna på Giovanni, genom Reggio Emilia Institutet, Digitalkamerans poesi i Skarpnäck. Datautrustning Hösten 2005 gjorde vi första beställningen av datorer och kringutrustning. 40 procent av den totala summan som vi blivit beviljade i projektet fick gå till data och kringutrustning sek fördelades på fyra enheter och det innebar att varje enhet fick köpa utrustning för sek var. Vi valde i projektgruppen att köpa in datautrustning för sek till varje enhet först, för att kunna prova tekniken själva och sen med barnen och utvärdera den. Efter den första beställningen var frustrationen hög hos pedagogerna eftersom tekniken var ny och många tyckte att den krånglade. Inte nog med det, fick man inte datorerna i tid. Vi beställde allt genom IT-avdelningen på Bromma SDF som inte alltid fungerade till belåtenhet. Datautrustning levererades ibland till fel adress och kom inte i tid. Många kände sig frustrerade eftersom man hade önskat datorerna i samband med kurserna så att man hade kunnat träna på det man hade lärt sig. Varje enhet har köpt den utrustning efter sina egna behov och lämnat en noga motivering till beställningen. Stationär dator, HP Innan projektets början hade de flesta förskolor redan en stationär dator, nyare eller äldre modell. På många förskolor har datorn funnits på ett kontor och inte på avdelningen. I och med projektet har de flesta flyttat sin dator till en avdelning eller en mer central plats på förskolan, där den har kommit till större användning och varit lättillgänglig för barnen. Datorn och digitalkameran blir mer och mer integrerad i de pågående projektarbeten tillsammans med barnen och inte data för sig och projekt för sig. Att datorerna har fått en mer central plats har bidragit till att barnens görande fått bli mer synlig för föräldrarna. Bärbar dator, Hewlett packard och Dell Bärbara datorer har köpts in på grund av den flexibiliteten den har. Pedagogerna har kunnat ta med sig dem till workshopsdagar och pedagogiska nätverk för att visa och reflektera över bilder med andra pedagoger. Den har också kunnat flyttas enkelt från rum till rum på förskolan och har även använts vid barnens utvecklingssamtal. Photoshop Elements 16

18 Programmet Photoshop Elements är ett bra bildbehandlingsprogram, där man bland annat kan göra bildspel. Bildspel har varit mycket positivt och har särskilt använts i samband med föräldrakontakt. Den första kursen har utgått från detta program. Ritbord A4, trådlöst,trust Detta är ett verktyg som vi inte har använt ännu. Lena Hallboth som föreläste från Skarpnäck, använde det mycket tillsammans med de minsta barnen. Det är mycket lättare för ett litet barn att hantera en penna än en mus. USB minne 1GB, Scandisk cruzer Titanium USB-minnet har vi haft stor användning för när vi har flyttat bilder och dokument mellan datorer. De har kommit till särskilt stor användning vid våra föreläsningskvällar och workshopsdagar. De har inte använts till förvaring, utan som ett överflyttningsverktyg. Färglaserskrivare HP Fördelarna med en färglaserskrivare har varit mest av ekonomiska skäl. De förskolor som har haft en bläckstråleskrivare vet hur snabbt bläckpatronerna går åt. Digitalkamera, Pentax Optio W20 De flesta enheterna har köpt in en digitalkamera till varje avdelning. Pedagogerna har uttryckt en önskan att kameran alltid ska finnas på plats, så att inte någon annan avdelning har den när man vill dokumentera något barnen gör. Flera förskolor har låtit barnen själva varit med och fotografera. Vi har prioriterat en liten och lätt kamera som också tål regn och rusk. Skanner, HP Scanjet, modell G3010 Många förskolor inspirerades av Lena Hallboths användning av skannern på sin småbarnsavdelning i Skarpnäck. Allt har kunnat skannas. Pedagogerna har tagit av locket för att kunna placera stående arbeten på glasskivan. Detta har varit ett kreativt verktyg, där barn och pedagoger har forskat tillsammans och provat vad som händer beroende på vilket föremål man placerar på skannern. IRiver Irivern är ett ljudupptagningsverktyg, som förskolorna precis har lärt sig på den senaste kursen. Tanken är att kunna använda det vid intervjuer eller också låta barnen använda det till att undersöka och jämföra olika ljud. IRivern är ett litet och lätt verktyg 17

19 Dataprojektor, Infocus LP70 Dataprojektorn har kommit till stor användning på förskolorna. Tyvärr är den fortfarande ganska dyr, så den har inte kunnat köpas in i den utsträckning som förskolorna hade önskat. Den har använts vid våra föreläsningskvällar, workshopsdagar och vid många föräldramöten på förskolorna. Förskolorna har också använt den med barnen, där barnen har bland annat fascinerats av ljuset som har kommit från projektorn, men framförallt att deras bilder eller inskannade verk syns på en stor yta. Digitalvideokamera, JVC GZ-MG67, 20GB HÅRDDISK Det har bara köpts in två digitalvideokameror. En förskola har använt sin DVkamera flitigt med de små barnen. Barnen har fängslats av att se dem själva på bildskärmen och blivit inspirerade av sitt eget görande och har upprepat det de sett på bildskärmen. Idébanken Med de nya pengarna som vi ansökte om och blev beviljade innan hösten 06, önskade vi att Idébanken skulle ha en grundutrustning av all den datautrustning som förskolorna har köpt in. Vi önskar att Idébanken har ett rum med denna datautrustning för att pedagoger i Bromma ska kunna komma dit och få prova de digitala verktygen för att se om de skulle passa på deras förskolor. Internt digitalt nätverk Projektgruppen har provat ett internt digitalt nätverk som Jeannette Woiski, webbansvarig på Bromma SDF, har arbetat fram tillsammans med projektledaren. Syftet var att bilda digitala nätverk där pedagoger kunde synliggöra för varandra och reflektera över barns görande och utveckling via en intern webbsida. Detta skulle innebära en tidsbesparing eftersom varje pedagog kunde sitta kvar på sin förskola och slippa slösa tid på att förflyttas till en gemensam mötesplats. Brommas interna webbsida innebar att vi kunde logga in oss och skapa en presentation av bilder som man sedan tillsammans med andra kunde reflektera över. Projektledaren tillsammans med Jeanette tog fram olika förslag för att sedan testa dem i projektgruppen på en workshop. Projektgruppen tog med sig bilder för att lägga in i den interna webbsidan och chattrummet testades. Resultatet av workshopen blev inte vad vi hade tänkt oss. Flera i projektgruppen kände sig utarbetade och kände att de inte kunde ta till sig mer ny kunskap. Vi insåg att det inte låg rätt i tiden att tvinga fram ett sådant arbetssätt. Med den utvärderingen la vi det digitala nätverket åt sidan. Extern webbsida Vad vi önskade med en extern webbsida var att synliggöra vår verksamhet till intresserade föräldrar som letar förskoleplats för sina barn i Bromma. 18

20 Genom att vi synliggör vår verksamhet ökar vi förskolans status och skapar en stolthet hos pedagogerna. Detta medför att vår verksamhet också blir attraktiv för lärare som söker arbete på förskolan i Bromma. På grund av tidsbrist och var hela projektgruppen befann sig kunskaps och tidsmässigt, kunde vi inte verkställa detta inom projektets ramar. Vi valde att gå långsammare fram med den övriga kunskapsinhämtningen som vi fått. Projektorganisation Styrgruppen Styrgruppen har träffats minst två tillfällen per termin och fler tillfällen vid behov. Styrgruppen har bestått av förskolechefer, biträdande förskolechefer, projektledare och ordförande, Christina Granström som blev ordförande vid Monica Ulvedes sjukfrånvaro. Vid dessa möten har vi främst tagit beslut om inköp och ekonomi. Mötena har också bestått av information om hur projektet har framskridit. Det har varit viktigt att förskolecheferna varit insatta i det arbetet som pedagogerna har lagt ned i projektet och för att pedagogerna fått det stöd de har behövt, inte bara nu under projektets gång utan även i framtiden. Protokoll har noga förts av projektledaren. Protokollen har sedan lästs upp på nästkommande projektgruppsmöten. Förskolecheferna har visat stöd och engagemang för sina pedagoger som har deltagit i projektet. Pedagogerna har fått tid till möten, kurser och till viss del utvecklingstid. I och med de nya medel som har blivit tilldelade oss, kan enheterna få tillbaka den kostnaden de har lagt ut för vikarier och mertid som pedagogerna har använt. Förskolecheferna har gett pedagogerna databehörighet, så de kan kommunicera via och även ha tillgång till projektets gemensamma mapp. Projektgruppen Projektgruppen har varit den arbetande gruppen i projektet. Projektgruppen har bestått av två personer från varje enhet. Tre enheter har valt att ha med sin pedagoghandledare för att stötta i pedagogiska frågor och för att hålla pedagogiskt fokus. Projektgruppen har träffats minst vid ett tillfälle i månaden á 2 timmar. Mötena har hållits på Idébanken och för det mesta mellan för att alla ska ha lättare för att ta sig från sin förskola. Tiden har däremot varit knapp och vid några tillfällen har tiden överskridits. Minnesanteckningar har förts vid dessa möten och sparats i den gemensamma mappen. Projektgruppen har ansvarat för att driva IT projektet själva på sin egen enhet. Varje medlem i projektgruppen har i sin tur skapat en struktur och organisation på sin egen enhet för att utveckla den pedagogiska dokumentationen. 19

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Tanden www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentägare Agneta Forsvik Lundmark Dokumentnamn Verktyg för arbetet med digitalt lärande i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014/2015 Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare FÖRSKOLA: Vigelsjö gårds förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Ett år med satsningar på matematik

Ett år med satsningar på matematik Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport

Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport AV-Media Kronoberg Mathias Ahrn Kungsmad Eva-Maria Johnsson Susanna Henningsson Iréne Wirdelöv Per-Håkan Jonestrand Teleborgs Centrum

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Sångsvanens förskola Tranan Övergripande På Sångsvanens förskola avdelning Tranan arbetar 2 förskollärare, 100

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015 Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015 Traditioner kring och jul Sammanslagning av förskolor Projektarbetet återupptas Projektavslut Utvärdering av hösten Projektperiod Projektarbete Traditioner kring

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Skolförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Eklanda 2 förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet "Mölndal är den hållbara staden där alla får

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ickorrbackens förskola Agneta Lindbergh Förskolechef Norra förskoleenheten Sid 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning 3-4 2 System för kvalitetsarbete.4 3 Områden som ska

Läs mer

Blankaholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Blankaholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Blankaholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Bitr. rektor Kerstin Almström

Bitr. rektor Kerstin Almström KVALITETSREDOVISNING Läsåret 09-10 Lärande Lek för Livet! Rektor Eva Axelsson Bitr. rektor Kerstin Almström Innehåll INLEDNING... 3 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 09/10 KVALITETSREDOVISNING... 4 SPECIALPEDAGOGENS

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer