SLUTRAPPORT DIGITAL DOKUMENTATION I FÖRSKOLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT DIGITAL DOKUMENTATION I FÖRSKOLAN"

Transkript

1 Slutrapport Projekt 102 Version 1.5 Diarienr: /2004 SLUTRAPPORT DIGITAL DOKUMENTATION I FÖRSKOLAN Ort och datum Ort och datum Monica Ulvede Beställare/ Styrgruppens ordförande Cecilia Rydell Projektledare Författare/ Telefon Projektnummer Senast ändrat Förnamn Efternamn Telefonnummer Lilla Ratten

2 Projektets namn är: Digital dokumentation i förskolan Projektnumret är: :1706 Projektets diarienummer är: /2004 Kontaktperson Kompetensfondens kansli: Kicki Berg Datum för projektets start och slutdatum: Projektansvarig: Bromma stadsdelsförvaltning, Monica Ulvede Projektledare: Cecilia Rydell 1

3 Innehållsförteckning Inledning 3-4 Projektbeskrivning Sammanfattning av aktivitet och tidsplan 6-8 Effektmål Frågor till sammanfattningen. 12 Kunskapsspridning Datakunskaper. 15 Datautrustning Projektorganisation Projektbudget 23 Personuppgiftslagen Skolwebben.. 24 Sammanfattning

4 Inledning Bakgrund Genom Brommas kontakt på Norrmalms SDF, som genomfört IT-projekt på förskolorna på Norrmalm, beslutade Brommas förskoleavdelning tillsammans med IT-avdelning att söka pengar på Kompetensfonden för ett liknande ITprojekt. Förskoleavdelningen i Bromma beslutade att det skulle ske på pedagognivå och därmed fick Idébanken i Bromma uppdraget. Uppdraget sammanföll med behovet av ökad kunskap inom digital teknik och multimedia och det sågs som ett viktigt nästa steg för pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation. En pedagoghandledare deltog i en grundläggande bildbehandlingskurs som Norrmalm stod för, att se om det kunde appliceras i Brommas förskolor. Idébanken formulerade en projektskiss till Kompetensfonden för att se om det var möjligt att få medel, då vi hört att kompetensfonden skulle satsa på förskolans utveckling av datakunskaper. Det visade sig att vi redan hade fått pengar och att de skulle delas med skolan. Brommas förskolor fick slutligen kronor och därmed måste projektansökan omformuleras. Den 1 augusti 2005 startades IT-projektet, Digital Dokumentation i Förskolan. Bromma SDF, förskoleavdelning skrev en ny ansökan om medel och blev beviljade kronor fram till den 31 december Cecilia Rydell utsågs till Projektledare av Monica Ulvede som är chef för förskoleavdelningen i Bromma. Cecilia har arbetat 10t/v med projektet och resterande tid som biträdande förskolechef i Nockeby Förskoleenhet. Cecilia har en bakgrund som både förskollärare och pedagog inom multimedia/digital teknik och var därmed lämpad som projektledare. Cecilia började uppdraget med att skriva en projektplan som godkändes. Utifrån Projektplanen kunde arbetet börja. Utifrån våra styrdokument, stadens e-strategi och förskolans pågående pedagogiska utvecklingsarbete i Bromma såg Bromma vikten av att utveckla våra kunskaper inom IT, digital teknik och multimedia. Vi önskade en gemensam grundkunskap för alla pedagoger på förskolan samt liknande eller samma digitala utrustningssystem och mjukvaruprogram för alla förskolor. Detta skulle förenkla, vara ekonomiskt fördelaktigt som grund, för att tillsammans utveckla verktyget både pedagogiskt och tekniskt. Mål Målet med projektet var att utveckla den pedagogiska dokumentationen på förskolan, för att bli bättre på att se och reflektera kring barns läroprocesser. För att kunna nå målet har pedagogerna behövt relevant kunskap inom IT, digital teknik och multimedia. Förskolorna har behövt köpa in relevant data och kringutrustning till förskolorna. Genom ökad kunskap inom digital teknik, har vi fått det pedagogiska verktyg och utvecklingsunderlag som pedagoger, enheter och hela Bromma behöver och barnen har rätt till. Vi har gjort barnens och förskolans arbete mer synligt för föräldrar och det har blivit ett verktyg som bidrar till att säkerställa kvalitén. Vi har utvecklat IT och 3

5 digitalkunskapen för att få ett material där förskola, skola ska kunna mötas runt barnsyn, lärande och kunskapande. Genom det har vi fått syn på barns läroprocesser, vilket är nödvändigt för att forma och utvärdera våra verksamheter och nå vårt gemensamma mål. Projektbeskrivning Christina Granström, ansvarig på Idébanken, Monica Ulvede och Cecilia Rydell presenterade projektet för samtliga förskolechefer i Bromma. Vi ville se hur stort intresset var för detta inom Brommas förskolor. I samband med detta gav vi alla enheter ett antal kriterier för att få söka och för att kunna delta i projektet. Kriterier Lust, nyfikenhet och vilja hos pedagoger och förskolechefer Pedagogerna använder dokumentation regelbundet som ett verktyg i sin praktik. Fördel om pedagogerna har gått kursen pedagogisk dokumentation eller har viss grundkunskap i användandet av datorer och digital teknik. Har avsatt tid för reflektion i sin enhets organisation. Inte deltar i något annat projekt Dela med sig sin kunskap till andra med bl.a. studiebesök Fyra enheter anmälde sitt intresse genom att skriva en motivering till varför man ville delta och dessa fyra kom också med i projektet. Samtliga enheter uppfyllde i stort de kriterier vi önskade. De fyra enheter var Ålsten, Blackeberg, Nockeby och Ängbybarnens förskolor. Innan projektet började hade vi vida idéer om hur varje enhet skulle organisera sig, men valde till slut och lyckligtvis att låta varje enhet själva bestämma sin organisation och struktur på sin enhet. Det har visat sig bidra till många olika perspektiv och erfarenheter. Det viktigaste i vårt projekt har varit att hålla fokus på vårt mål, dvs att få utveckla den pedagogiska dokumentationen med hjälp av det digitala verktyget. Hur vi når målet spelar ingen roll. Många vägar bär till samma mål insåg vi. Att ta lärdom av processen var viktigt eftersom vi ville i ett senare skede visa för andra enheter i Bromma olika sätt att gå till väga. Målet har varje projektmedlem haft i fokus och samtidigt i projektgruppen har vi arbetat med processen. Hur går vi tillväga och kan vi hjälpa oss av varandra med de olika tankarna varje förskola har haft, har bland annat varit projektgruppens fokus. Ålstens Förskolor valde att delta med tre projektmedlemmar och en pedagoghandledare. De tre projektmedlemmarna arbetar tillsammans på 4

6 avdelningen Flingan och avdelningen ligger i ett enskilt hus i nära anslutning till de övriga fyra avdelningen på förskolan. Avdelning Flingan har barn från 4-5 år och arbetslaget har arbetat länge tillsammans och har lång erfarenhet inom förskolan. Fördelarna att ha med en avdelning i projektet än flera övervägdes för att de lättare skulle hitta tiden och förståelsen för varandra. För att sprida projektet i sin enhet fanns det tankar om att använda APTtiden och eventuellt studiedagar. De har tidigare använt digitalkamera, tagit kort, skrivit text, skrivit ut bilder och satt upp bilder på väggen. Det fanns en enkel dator på avdelningen. Alla tre pedagoger har tyckt att det är roligt med den nya tekniken, men att IT kunskapen varit ojämn. De önskar att få en jämnare kunskap inom personalgruppen och fortsätta ta bilder men låta barnen vara mer delaktiga. I och med den nya tekniken önskar de inte alltid att behöva skriva ut bilder som de har tagit. Pedagogerna arbetar sedan ett par år tillbaka med pedagogisk dokumentation som ett sätt att synliggöra arbetet med barnen. Eftersom mycket av den pedagogiska dokumentationen sker med digitalkamera, har det ökat pedagogernas lust att bredda och fördjupa sina kompetenser inom detta område. De önskar också att få reflektera tillsammans med andra pedagoger. Utifrån detta perspektiv väcktes pedagogernas nyfikenhet att vilja bli utmanade och lära mer inom detta spännande, expansiva område. Nockeby Förskolor består av sex förskolor, där alla förskolorna har visat ett intresse för att lära sig mer om datorn som ett levande verktyg på förskolan. Datakunskaperna har varierat men viljan att lära sig den nya tekniken har varit stor. Nockeby förskolor valde att ha med en representant från varje förskola i projektet och en pedagoghandledare. Projektdeltagarna har alla uttryckt en önskan, lust och vilja att få lära sig mer om den digitala tekniken, för att kunna utveckla den pedagogiska dokumentationen och reflektera med både kollegor och barn. Alla har också deltagit i Ann Åberg och Carina Tengnér Eks pedagogiska dokumentationskurs det senaste året och använder mer eller mindre dokumentationen regelbundet i verksamheten. De har en viss förkunskap inom digital teknik. En dator på varje avdelning skulle bidra till ett möte med barnen när pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation på avdelningen. Varje förskola i enheten har två datorer, men bara en som är nätverksuppkopplad. Varje förskola har mer eller mindre tagit kort, fört över dem till datorn för att sedan skriva ut dem och sätta upp dem på väggen. För att sprida kunskaperna i enheten var tanken att använda APT-tiden eller pedagogisk forum. 5

7 Blackebergs förskolor har valt att ha med fem projektmedlemmar från tre av deras förskolor i projektet Dessa 5 pedagoger arbetar på 5 olika avdelningar och med olika åldersgrupper i enheten. De har arbetat mycket med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg för att utveckla sin pedagogiska verksamhet. Det har funnits både lust, nyfikenhet och vilja hos pedagogerna att ingå i projektet. Några av pedagogerna hade gått pedagogisk dokumentationskurs och hade viss kunskap av data/digital teknik. Alla avdelningar hade avsatt tid till dokumentation och reflektion i den organisationen de håller på att bygga upp. En del av dessa avdelningar hade tagit emot studiebesök från hela Sverige. Förskolorna har använt digitalkamera under några år och har haft datorer på förskolan sen två år tillbaka. De önskade inför projektet att de får datorer till varje avdelning. Då kan barnen vara med att delta och de kräver att vi hänger med i utvecklingen. De önskar att hålla kurser för varandra, allteftersom mer kunskap kommer till. Ängbybarnens förskolor valde att ta med 12 projektmedlemmar från tre av enhetens förskolor. Ängbybarnens förskolor vill utveckla reflektionerna runt deras pedagogiska dokumentationer tillsammans med pedagoger från andra förskolor. En av tankarna var att alla skulle vara uppkopplade på nätet och över det gemensamma nätverket kunna diskutera projekt tillsammans med andra förskolor barn och pedagoger. De ville även arbeta närmare barnen med dokumentationerna och där använda de digitala verktygen som ett hjälpmedel. Ett av målen har varit att barnen själva ska kunna äga sin dokumentation, både i digitalt och fysiskt format. Ett långsiktigare mål är att tillsammans med barnen bygga upp multimedieprogram som utgår från de pågående projekten, och på det sättet göra projekten levande genom hela förskolevistelsen. En del pedagoger har tidigare skrivit ut bilder, men skrivit texten till bilderna med penna. De vill kunna skriva text till bilderna direkt i datorn. Med projektet har önskan varit att få en mer uppdaterad och modern datautrustning. En jämnare kunskapsnivå är önskvärd för att skapa förståelse för arbetet med den digitala dokumentationen. Ängbybarnen vill nå ut till föräldrar genom bland bildspel på föräldramöten eller kunna visa aktuella bilder dagligen när de hämtar sina barn. Sammanfattning och resultat av aktivitet och tidsplan Hösten

8 IT-projektet, Digital Dokumentation i Förskolan startades 1/8-05. Projektledaren fick i uppdrag att börja skriva en projektplan som godkändes av Kompetensfonden. Därefter gick vi vidare och bildade en projektorganisation med en styrgrupp och projektgrupp. Vi beslutade att styrgruppen skulle träffas 1-2 gånger per termin och projektgruppen en gång per månad. Styrgruppen har varit den beslutsfattande gruppen, där förskolechefer från enheterna har deltagit, projektledaren, ansvarig på Idébanken och Monica Ulvede, chef för Förskoleavdelningen i Bromma som ordförande. Innan terminens slut tog Christina Granström över ordförandeskapet efter Monica Ulvede på grund av Monicas sjukskrivning. Protokoll har noga förts och samtliga pedagoger i projektet har fått ta del av den. Projektgruppen beslutade vi, skulle vara den arbetande gruppen, med två deltagare från varje enhet. Cecilia och Christina önskade att en pedagog och en pedagoghandledare från varje enhet deltog i projektgruppsmöten. Alla utom Ängbybarnen valde att ha med en pedagoghandledare i projektgruppen. Däremellan valde Christina och Cecilia att träffas för att bolla tankar och idéer. Den första tiden bestod i förberedelser och insamling av information. Bilda projekt och styrgrupp, planera upplägget av projektet, skriva projektplan och göra en budgetkalkyl. Vi har fått stor hjälp från förskoleavdelningens budgetcontroller. Nästa steg var att i projektgruppen göra en inventering i vilken datautrustning varje förskola i projektet hade och även vilka datakunskaper pedagogerna besatt. Utifrån detta beställde vi data och kringutrustning till cirka hälften av summan vi fick, för att kunna testa och utvärdera materialet. Varje enhet fick lämna in en lista på datautrustning man önskade med motivering. Projektet fick både hjälp med val av utrustning av Åke Törnqwist på IT-avdelningen i Bromma och Tony Johansson på Norrmalms SDF. Kurserna kunde nu också planeras tillsammans med kursledaren Tony Johansson på Norrmalm SDF. Grundläggande bildbehandling med programmet Photoshop elements skulle den första kursen innehålla. Samtliga 30 projektmedlemmar i projektet skulle gå denna kurs. Några fick delta under ht 05 och resten under vt 06. Under denna tid gick projektledaren en kurs i projektstyrning som kompetensfonden arrangerade. Brommas förskolor har inte en vana att arbeta i projektform på detta sätt, så kursen var välbehövlig. Våren 2006 Under våren fortsatte de grundläggande bildbehandlingskurserna samtidigt som vi planerade hur vi skulle sprida vår nyvunna kunskap till 7

9 övriga pedagoger och enheter i Bromma. Projektgruppen beslutade att anordna två föreläsningskvällar och en workshop. Vi föreläste både själva och bjöd in föreläsare från Skarpnäck. En referensgrupp bildades som träffades en gång per månad med de handledare som var med i projektet. Vi valde att inte vara med på Inspiration Stockholm, men däremot föreläste projektledare och två pedagoger på ett pedagogiskt café som Kompetensfonden arrangerat. Brommas förskolechefer fick också en föreläsning om projektet för att de skulle kunna se om de kan applicera liknande IT-projekt i deras enheter Projektgruppen har provat ett internt digitalt nätverk som vi arbetade fram, där tanken var att pedagoger skulle kunna träffas virtuellt för att reflektera över bilder som man hade lagt in på den interna sidan. För att få en inblick i och stötta pedagogerna på förskolorna, besökte projektledaren ett antal förskolor under våren. Projektets enheter följde upp och utvärderade både kurserna och den datautrustning man hade köpt in. Därefter kunde vi planera de nya kurserna som skulle hållas hösten 2006 och även göra de sista inköpen av datautrustning för de resterande pengarna vi hade fått beviljat. Innan sommaren skrev alla enheter sin första sammanfattning av sitt arbete i projektet och en planering för hösten 2006 gjordes. Hösten 2006 I september anordnande projektgruppen en egen föreläsningskväll, där bara projektets medlemmar föreläste för varandra. Vi arrangerade också en föreläsningskväll för hela Bromma, som tyvärr blev inställd på grund av för få anmälningar. Nya kurser med Tony Johansson har hållits där ljud, skanning, bildspel och webbgrafik varit innehållet. Varje enhet har också skrivit och lämnat in en slutlig sammanfattning av det totala arbetet under projektet. Projektledaren har skrivit slutrapporten för projektet. Under hösten blev projektet beviljat ytterligare sek. Vi har då satsat på vikarieersättning för pedagogerna i projektet och även på datautrustning till Idébanken. Effektmål Projektet förväntades leda till att pedagogerna på förskolan ska ha relevant kunskap inom digital teknik så att de kan genomföra och utveckla den pedagogiska dokumentationen på förskolan. 8

10 - varje medlem i projektet har deltagit i, under projektets gång, en grundläggande kurs i digital bildhantering á 3x3 timmar med programmet photoshop elements som hjälpmedel. Under ht 06 har varje projektmedlem gått en kurs innehållande digitalt ljud, PowerPoint och webbgrafik á 3x3timmar eller heldag och slutligen en skannerkurs på 2 timmar. Tony vår kursledare har anpassat kurserna efter våra behov. Kurserna har utvärderats och visat sig generellt vara mycket bra och uppskattade. På grund av de olika kunskapsnivåerna hos deltagarna, har inlärningstakten sett olika ut. En del deltagare har ansett att kurserna har gått för fort fram medan andra att det varit för långsamt. Alla har fått gå tillbaka till sina förskolor för att träna på sin nyvunna kunskap på sin utvecklingstid på förskolan eller till och med hemma vid behov. Det har inte alltid varit enkelt på grund av att all data och kringutrustning som varit beställd inte har kommit i tid eller på oförståelse hos vissa kollegor på förskolan. Ålstens enhet som valde en avdelning där samtliga tre fick gå alla kurser har förståelsen för att tillåta sina kollegor att träna varit stor. De som har haft kollegor som inte haft någon kunskap om digital teknik, har känt sig både ensamma och har inte haft förståelse för att gå ifrån för att träna på datorn. Under projektets gång har det självklart skapats en nyfikenhet och en mer tillåtande miljö och förståelse för den digitala tekniken på samtliga förskolor i projektet. Viljan att lära sig den nya tekniken har varit stor men rädslan har också varit ett hinder. Flera förskolor har placerat sina stationära eller bärbara datorer inne på avdelningen för att slippa gå ifrån vid dokumentation av barnens görande. Projektet förväntades leda till att pedagogerna och barnen ska ha tillgång till data och kringutrustning, så att de tillsammans kan se barnens läroprocesser. 40 procent av den totala summan skulle gå till data och kringutrustning, det vill säga sek fördelat på fyra enheter ( sek var). Varje enhet fick till en början beställa data och kringutrustning för sek för att kunna prova och utvärdera den nya tekniken på förskolan. Alla fick också till en början motivera sina inköp skriftligt. Under vt 06 och ht 06 har den slutliga beställningen gjorts för de resterande pengarna. Förskolorna har fått erfarenhet och kunskap av olika data och kringutrustning för att göra nya inköp. Den kringutrustningen som har varit bra, har beställts igen av samma modell. Detta för att fler ska kunna känna igen sig i tekniken. Flera förskolor har tagit in sina stationära och bärbara datorer på avdelningen för att få barnen mer delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Det är lättare och snabbare för pedagogerna att ge tillbaka och visa för barnen det de har gjort. Barnen har också varit med och dokumenterat sina arbeten eller varandras görande med hjälp av digitalkameran. Relevant data och kringutrustning har köpts in. Pedagogerna har dokumenterat barnen när de har använt tekniken. Frågor har ställts som 9

11 vilken teknik använder barnen, vad är de mest intresserad av när det gäller teknik, hur använder de tekniken, vilka frågor ställer barnen i samband med användandet osv. Några pedagoger har använt den bärbara datorn dagligen tillsammans med barnen. De flesta pedagoger använder den digitala kameran själva och några tillsammans med barnen. Däremot har vi inte kunnat köpa in tillräckligt med teknisk utrustning för att utmana barnen och pedagogerna i den pedagogiska dokumentationen. Varje förskola skulle behöva en dator på varje avdelning, för att den pedagogiska dokumentationen ska vara en daglig och naturlig del i arbetet. Projektet förväntades leda till att pedagogerna kommunicerar med varandra genom ett digitalt nätverk med andra pedagoger för att synliggöra barns läroprocesser. Under vt 06 tog projektledaren kontakt med Jeanette Woiski som är webbansvarig på SDF. Hon hjälpte projektgruppen att skapa en intern webbsida med möjlighet till ett chattrum, där pedagoger också kunde visa upp bilder på barns görande och sedan reflektera tillsammans med varandra. Projektgruppen fick sedan prova det digitala nätverk och även ta med sig bilder att lägga in i chattrummet. Utvärderingen av det tillfället var inte så positiv. Deltagarna ansåg att de kunde för lite om tekniken för att kunna arbeta på detta sätt. De sa att de behövde mer tid för att kunna träffas över ett digitalt nätverk. Vi la det digitala nätverket åt sidan. Projektet förväntades leda till att inspirera och skapa nyfikenhet och vilja att forska mer om vad barn egentligen gör och lär sig på förskolan. Genom den nya kunskap som projektmedlemmarna har fått har den på olika sätt spridit inspiration, glädje och nyfikenhet. När pedagogerna i projektet har fått prova tekniken med barnen på förskolan har det väckt nyfikenhet hos de övriga kollegorna när de har sett vad bilderna och reflektionsarbetet har bidragit till. När pedagogerna har öppnat en dörr har de sett att det inte är så svårt att öppna nästa dörr. Många har tänkt, klarar de av det, borde jag också klara av det. Vissa pedagoger på förskolan har dock känt sig ensamma om sin kunskap. Det har ibland varit svårt att inspirera kollegor och skapa en förståelse för varför tekniken ska in i förskolan. Både rädslan för tekniken och ett samband med förståelsen för varför vi vill dokumentera pedagogiskt. Samtliga projektmedlemmar har peppat och inspirerat varandra genom de föreläsningskvällar och workshopsdagar vi har haft. Det har också varit viktigt att träffas i sina egna enheter och dela med sig av sina erfarenheter. Den organisation varje enhet har bildat med kontinuerliga möten mm ha fått projektmedlemmarna att känna sig uppbackade och förstådda, trots att de mött hinder på vägen. 10

12 Projektet förväntades leda till att pedagogerna har möjlighet att stödja barnen med den kunskap barn redan har inom digital teknik och skapa en nyfikenhet genom att de själva kan se sina läroprocesser. Det ha visat sig att de flesta barn har använt digitalkamera tidigare. De flesta barn har också lärt sig tekniken relativt snabbt. Vi har sett att de inte samma rädsla som vi vuxna. Avdelning Flingan har också sett att många flickor på deras avdelning har intresserat sig för tekniken mer än pojkarna. Återigen har vi sett vikten av att den digitala utrustningen finns tillgänglig för barnen på avdelningen. Genom att många barn har själva tagit bilder med digitalkameran och fört en dialog med en närvarande pedagog, har barnen förstått hur viktig deras arbete är och har därmed lust att se och fortsätta sitt görande på förskolan. Projektet förväntades leda till att barnen upptäcker den röda tråden i sin utveckling. Genom att pedagogerna ständigt på ett naturligt sätt kommunicera med barnen med hjälp av bilderna hittar de ett samband med det de gör. De förstår meningsfullheten i sin lek och förstår att deras lek betyder något. Projektet förväntades leda till en ökad insyn och förståelse bland föräldrar av det arbete som förskolan bedriver och öka föräldrars delaktighet på förskolan. Förståelsen bland föräldrarna har till viss del ökat eftersom aktuella bilder har satts upp på väggen. På föräldramöten har föräldrar fått ta del av mer proffsiga bildspel på vad barnen har gjort. På någon förskola fortsatte ett sagoberättande tema som dokumenterades med videokamera på ett föräldramöte. Föräldrarna berättade en gemensam saga som barnen nästa dag fick se och lyssna på. Barnen var mycket stolta över deras föräldrar. Någon förälder berättade också att sagotemat fortsatte i hemmet. Projektet förväntades leda till att högre krav ställs på pedagoger vilket också innebär att förskolans kvalitet och status ökar. Vi kommer att skapa en förskola med medvetna pedagoger och barn. Den nya kunskapen inom tekniken har bidragit till en stolthet hos pedagogerna. Många har tagit sig över stora och svåra hinder och märkt att de klarar av det. Varje pedagog har också fått på ett djupare sätt, sätta sig in i vad pedagogisk dokumentation innebär och vilket hjälpmedel det är att få syn på vad barnen gör. Nu när det finns en grundläggande kunskap inom digital teknik, är man inte längre rädd att gå vidare och prova nya tekniska hjälpmedel med barnen. Från början var man rädd att prova ny teknik tillsammans med barnen. Pedagogerna ville ha mer kunskap innan, men nu kan pedagoger och barn forska tillsammans på samma gång. 11

13 Barn lär oerhört fort och vi kan utnyttja deras självsäkerhet för den nya tekniken. Pedagogerna har varit tvungna i projektet att motivera och ifrågasätta det de gör, inte enbart mot projektet, utan framförallt mot sina egna kollegor. Frågor till sammanfattningen Enheternas ansvar Alla 30 projektdeltagare har haft ansvar att sprida kunskaperna och informationen vidare till resterande pedagoger i sin enhet. De pedagoger som har varit med i projektgruppen har helhetsansvaret för detta. Projektgruppen har stöttat varandra och hjälpt varandra att komma fram till lösningar kring detta. Projektgruppen fick ett antal utvärderingsfrågor som de ständigt har haft med sig i projektet. De har funnits som stöd för att kunna utvärdera och sammanfatta projektet på deras förskolor. I början av projektet har mycket kretsat kring tekniska frågor och funderingar, vilket vi har insett varit en nödvändighet för att kunna ta nästa steg. Men allteftersom pedagogerna har känt sig säkrare på den digitala tekniken har vi velat ställa nya frågor till pedagogerna och satsa mer på att fokusera på barnens delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Vi har behövt knyta pedagogik och teknik närmare varandra och reflektera över detta. Utvärderingsfrågor våren 2006 Data och kringutrustning motivering och syfte till inköpslistan av data och kringutrustningen som man har beställt. En plan för hur man har tänkt att använda sig av just den data och kringutrustning man har beställt. Var ska den finnas på förskolan? Vem ska använda den? Hur ska den användas? En kontinuerlig sammanfattning och redovisning av hur datautrustningen används. Hur använder vi data och kringutrustningen vid pedagogisk dokumentation osv? Datakunskaperna Hur tar vi vara på datakunskaperna som vi får på kurserna? Hur använder vi kunskaperna i pedagogisk dokumentation? Barnens process. Information och kunskapsspridning Hur sprider vi kunskaperna till andra i vår enhet? 12

14 Hur sprider vi information om hur vi arbetar med den digitala dokumentationen på förskolan. Hur inspirerar vi andra pedagoger att vilja arbeta med digital dokumentation i vår enhet. Utvärderingsfrågor hösten 2006 Vad har projektet gjort för skillnad för: barnen oss pedagoger föräldrarna Kunskapsspridning Föreläsningskvällar Två föreläsningskvällar genomfördes under våren Syftet med den första kvällen var att projektets enheter skulle samlas och träffas för att dela med sig av de påbörjade projekt och arbeten som projektet bidrog till. Syftet med den andra föreläsningskvällen var att nå ut till samtliga förskoleenheter i Bromma. Vid både tillfällen föreläste två pedagoger från Skarpnäck, Anna Bernemyr och Lena Hallboth. Förskollärare Anna Bernemyr som arbetar på Åkervägens förskola, berättade om ett projekt där 3-5 åringar undersöker, prövar och skapar teorier om hur datorn och skannern fungerar. Tänk om man kunde krypa in i sladdarna till datorn hette föreläsningen. IT-pedagog och förskollärare Lena Hallboth berättade hur hon har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. Att arbeta kreativt och skapande med dator, skanner, digitalkamera och ritbord med barn i förskolan 1-5 år. Eftersom flera förskolor i projektet hade påbörjat och prövat den nya tekniken och kunskapen, fick varje enhet 15 min den sista timmen av kvällen att presentera sina arbeten. Både kvällarna var mycket lyckade. Man kunde både inspireras och inspirera varandra. Kvällen gav också tid till att prata mellan enheterna och ställa frågor till varandra. Anna Bernemyr och Lena Hallboths föreläsningar kompletterade varandra mycket bra. Annas föreläsning handlade om ett helt projekt där hon beskrev processen i arbetet. Lenas föreläsning gav många tekniska och praktiska tips och exempel på hur man kan arbeta med de mindre barnen. Vi genomförde en liknande kväll i början på hösten 2006, som vi kallade en uppstartskväll för alla projektets deltagare. Anledningen till uppstartskvällen var att vi såg att förskolorna hade kommit mycket långt i arbetet med den digitala tekniken och kunde själva dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till varandra. Många nya projekt hade påbörjats och genomförts som samtliga projektmedlemmar ville ta del av. 13

15 Varje enhet fick 45 minuter var att presentera hur långt man hade kommit i sitt arbete. Presentationen innehöll en tillbakablick och vad man stod i just nu och även tankarna inför hösten. Det visade sig och har visat sig tidigare att varje enhet har något nytt och unikt att berätta. Enheternas arbeten har sett olika ut, men i grunden har alla strävat efter att utveckla den pedagogiska dokumentationen på förskolan. På samtliga föreläsningskvällar har vi bjudit in personer utifrån för att sprida vad vi gör i projektet och för att skapa en förståelse för det pedagogiska arbetet förskolan driver. Vi upplever att vi har blivit tagna på allvar och att många har sett vilket lyft, stolthet, glädje och pedagogisk medvetenhet pedagogerna har i projektet. Några av de inbjudna har varit Monica Ulvede, chef för förskoleavdelningen, förskolechefer i Bromma, Gunilla Wigert från Skolan, Åke Törnqwist från Brommas IT-avdelning, Jeanette Woiski, webbansvarig på Bromma SDF och Claes Johannesson på Stadsledningskontoret. Vi planerade och annonserade en föreläsningskväll under hösten 2006 också, men föreläsningen blev inställd på grund av för få anmälningar. Eftersom många i IT-projektet har kommit långt med sin nyvunna kunskap och fått prova dem på förskolan, var det tänkt att enheterna själva skulle föreläsa. Annonsen gick ut till hela Bromma och fanns med i Idébankens kurskatalog som kommer ut varje termin. Workshopsdagar Projektet har genomfört två workshopsdagar, en under våren och en hösten Syftet med dessa workshopsdagar var att nå ut till alla enheter i Bromma och att projektet fick dela med sig av sin tekniska kunskap. Vi delade in oss vid båda tillfällena i fyra stationer där varje enhet ansvarade för en station. Innehållet i dagarna var att få lära sig mer om: Rita i paintprogrammet Ta kort, föra över korten till datorn och sedan skriva ut. Infoga text till bilder Skapa mappar och ett mappsystem för förvaring av bilder. Skapa bildspel Använda digitalt ljud och mikrofon. Hur man arbetar med skannern Att använda Digitalvideokamera i arbetet med barnen. Efter varje workshopsdag har vi ägnat en stund till reflektion och utvärdering av dagen för de som har föreläst. Vid båda tillfällena har pedagogerna känt sig stolta och förvånade över alla den kunskap som de 14

16 besitter. Att få presentera eller föreläsa för andra har gjort att pedagogerna fått sammanfatta deras arbeten och se allt de har lärt sig i projektet. Förskolecheferna har varit inbjudna till både föreläsningskvällar och workshopsdagar. På vårens workshop deltog många förskolechefer för att se om de kunde applicera ett liknande arbete i sina enheter. Förskolechefsdag i Bromma Cecilia presenterade hela projektet och dess organisation för samtliga förskolechefer i Bromma. Syftet var att blicka framåt år 2007 för att projektet inte ska stanna av utan att det ska få leva vidare och spridas till alla förskolor i Bromma. Trots den sena eftermiddagen, var responsen positiv bland cheferna. Cheferna för de enheterna som har ingått i projektet delade också med sig av sina erfarenheter. Många utav cheferna har viljan, men känner att de inte har kunskapen av den nya tekniken för att kunna vidareutveckla liknande projekt. Det var positivt att kunna visa på olika sätt att strukturera och organisera sig för att nå samma mål. Syftet var att så ett litet frö och det är jag övertygad att vi gjorde. Pedagogiskt café på Kompetensfonden Eftersom vi inte valde att vara med på Inspiration Stockholm, valde vi att presentera vårt projekt på Kompetensfondens pedagogiska café. Cecilia berättade om projektet i stort med dess organisation, medan Åse och Anna-Carin berättade om deras projekt och arbeten på förskolan. Datakunskaper Alla 30 projektmedlemmar har genomfört en grundläggande bildbehandlingskurs á 3x3 timmar under hösten 2005 och våren Digital bildbehandlingskurs 1 innehöll: Ordning och reda i mappsystemet. Ritaövningar i programmet Adobe Photoshop elements Hur man arbetar med lager i Adobe Photoshop elements Digital bildbehandling Montera bilder i programmet Word och skriva text till. Under hösten 2006 har alla projektets deltagare genomfört en kurs i datorgrafik, digitalt ljud, en grundkurs i PowerPoint och en skannerkurs á 3x3 timmar. Samtliga kurser har kursledare Tony Johansson på Norrmalms SDF hållit i. Kommunikationen med Tony har varit mycket god bland annat på grund av den vilja att hjälpa oss och flexibiliteten. Han har både hjälpt oss i att skräddarsy våra kurser, samt att ge råd till inköp av datautrustning. 15

17 Övrigt Några projektdeltagare gjorde studiebesök där Lena Hallboth arbetar i Skarpnäck med de små barnen och datorer. Samtliga i projektet fick lyssna på Giovanni, genom Reggio Emilia Institutet, Digitalkamerans poesi i Skarpnäck. Datautrustning Hösten 2005 gjorde vi första beställningen av datorer och kringutrustning. 40 procent av den totala summan som vi blivit beviljade i projektet fick gå till data och kringutrustning sek fördelades på fyra enheter och det innebar att varje enhet fick köpa utrustning för sek var. Vi valde i projektgruppen att köpa in datautrustning för sek till varje enhet först, för att kunna prova tekniken själva och sen med barnen och utvärdera den. Efter den första beställningen var frustrationen hög hos pedagogerna eftersom tekniken var ny och många tyckte att den krånglade. Inte nog med det, fick man inte datorerna i tid. Vi beställde allt genom IT-avdelningen på Bromma SDF som inte alltid fungerade till belåtenhet. Datautrustning levererades ibland till fel adress och kom inte i tid. Många kände sig frustrerade eftersom man hade önskat datorerna i samband med kurserna så att man hade kunnat träna på det man hade lärt sig. Varje enhet har köpt den utrustning efter sina egna behov och lämnat en noga motivering till beställningen. Stationär dator, HP Innan projektets början hade de flesta förskolor redan en stationär dator, nyare eller äldre modell. På många förskolor har datorn funnits på ett kontor och inte på avdelningen. I och med projektet har de flesta flyttat sin dator till en avdelning eller en mer central plats på förskolan, där den har kommit till större användning och varit lättillgänglig för barnen. Datorn och digitalkameran blir mer och mer integrerad i de pågående projektarbeten tillsammans med barnen och inte data för sig och projekt för sig. Att datorerna har fått en mer central plats har bidragit till att barnens görande fått bli mer synlig för föräldrarna. Bärbar dator, Hewlett packard och Dell Bärbara datorer har köpts in på grund av den flexibiliteten den har. Pedagogerna har kunnat ta med sig dem till workshopsdagar och pedagogiska nätverk för att visa och reflektera över bilder med andra pedagoger. Den har också kunnat flyttas enkelt från rum till rum på förskolan och har även använts vid barnens utvecklingssamtal. Photoshop Elements 16

18 Programmet Photoshop Elements är ett bra bildbehandlingsprogram, där man bland annat kan göra bildspel. Bildspel har varit mycket positivt och har särskilt använts i samband med föräldrakontakt. Den första kursen har utgått från detta program. Ritbord A4, trådlöst,trust Detta är ett verktyg som vi inte har använt ännu. Lena Hallboth som föreläste från Skarpnäck, använde det mycket tillsammans med de minsta barnen. Det är mycket lättare för ett litet barn att hantera en penna än en mus. USB minne 1GB, Scandisk cruzer Titanium USB-minnet har vi haft stor användning för när vi har flyttat bilder och dokument mellan datorer. De har kommit till särskilt stor användning vid våra föreläsningskvällar och workshopsdagar. De har inte använts till förvaring, utan som ett överflyttningsverktyg. Färglaserskrivare HP Fördelarna med en färglaserskrivare har varit mest av ekonomiska skäl. De förskolor som har haft en bläckstråleskrivare vet hur snabbt bläckpatronerna går åt. Digitalkamera, Pentax Optio W20 De flesta enheterna har köpt in en digitalkamera till varje avdelning. Pedagogerna har uttryckt en önskan att kameran alltid ska finnas på plats, så att inte någon annan avdelning har den när man vill dokumentera något barnen gör. Flera förskolor har låtit barnen själva varit med och fotografera. Vi har prioriterat en liten och lätt kamera som också tål regn och rusk. Skanner, HP Scanjet, modell G3010 Många förskolor inspirerades av Lena Hallboths användning av skannern på sin småbarnsavdelning i Skarpnäck. Allt har kunnat skannas. Pedagogerna har tagit av locket för att kunna placera stående arbeten på glasskivan. Detta har varit ett kreativt verktyg, där barn och pedagoger har forskat tillsammans och provat vad som händer beroende på vilket föremål man placerar på skannern. IRiver Irivern är ett ljudupptagningsverktyg, som förskolorna precis har lärt sig på den senaste kursen. Tanken är att kunna använda det vid intervjuer eller också låta barnen använda det till att undersöka och jämföra olika ljud. IRivern är ett litet och lätt verktyg 17

19 Dataprojektor, Infocus LP70 Dataprojektorn har kommit till stor användning på förskolorna. Tyvärr är den fortfarande ganska dyr, så den har inte kunnat köpas in i den utsträckning som förskolorna hade önskat. Den har använts vid våra föreläsningskvällar, workshopsdagar och vid många föräldramöten på förskolorna. Förskolorna har också använt den med barnen, där barnen har bland annat fascinerats av ljuset som har kommit från projektorn, men framförallt att deras bilder eller inskannade verk syns på en stor yta. Digitalvideokamera, JVC GZ-MG67, 20GB HÅRDDISK Det har bara köpts in två digitalvideokameror. En förskola har använt sin DVkamera flitigt med de små barnen. Barnen har fängslats av att se dem själva på bildskärmen och blivit inspirerade av sitt eget görande och har upprepat det de sett på bildskärmen. Idébanken Med de nya pengarna som vi ansökte om och blev beviljade innan hösten 06, önskade vi att Idébanken skulle ha en grundutrustning av all den datautrustning som förskolorna har köpt in. Vi önskar att Idébanken har ett rum med denna datautrustning för att pedagoger i Bromma ska kunna komma dit och få prova de digitala verktygen för att se om de skulle passa på deras förskolor. Internt digitalt nätverk Projektgruppen har provat ett internt digitalt nätverk som Jeannette Woiski, webbansvarig på Bromma SDF, har arbetat fram tillsammans med projektledaren. Syftet var att bilda digitala nätverk där pedagoger kunde synliggöra för varandra och reflektera över barns görande och utveckling via en intern webbsida. Detta skulle innebära en tidsbesparing eftersom varje pedagog kunde sitta kvar på sin förskola och slippa slösa tid på att förflyttas till en gemensam mötesplats. Brommas interna webbsida innebar att vi kunde logga in oss och skapa en presentation av bilder som man sedan tillsammans med andra kunde reflektera över. Projektledaren tillsammans med Jeanette tog fram olika förslag för att sedan testa dem i projektgruppen på en workshop. Projektgruppen tog med sig bilder för att lägga in i den interna webbsidan och chattrummet testades. Resultatet av workshopen blev inte vad vi hade tänkt oss. Flera i projektgruppen kände sig utarbetade och kände att de inte kunde ta till sig mer ny kunskap. Vi insåg att det inte låg rätt i tiden att tvinga fram ett sådant arbetssätt. Med den utvärderingen la vi det digitala nätverket åt sidan. Extern webbsida Vad vi önskade med en extern webbsida var att synliggöra vår verksamhet till intresserade föräldrar som letar förskoleplats för sina barn i Bromma. 18

20 Genom att vi synliggör vår verksamhet ökar vi förskolans status och skapar en stolthet hos pedagogerna. Detta medför att vår verksamhet också blir attraktiv för lärare som söker arbete på förskolan i Bromma. På grund av tidsbrist och var hela projektgruppen befann sig kunskaps och tidsmässigt, kunde vi inte verkställa detta inom projektets ramar. Vi valde att gå långsammare fram med den övriga kunskapsinhämtningen som vi fått. Projektorganisation Styrgruppen Styrgruppen har träffats minst två tillfällen per termin och fler tillfällen vid behov. Styrgruppen har bestått av förskolechefer, biträdande förskolechefer, projektledare och ordförande, Christina Granström som blev ordförande vid Monica Ulvedes sjukfrånvaro. Vid dessa möten har vi främst tagit beslut om inköp och ekonomi. Mötena har också bestått av information om hur projektet har framskridit. Det har varit viktigt att förskolecheferna varit insatta i det arbetet som pedagogerna har lagt ned i projektet och för att pedagogerna fått det stöd de har behövt, inte bara nu under projektets gång utan även i framtiden. Protokoll har noga förts av projektledaren. Protokollen har sedan lästs upp på nästkommande projektgruppsmöten. Förskolecheferna har visat stöd och engagemang för sina pedagoger som har deltagit i projektet. Pedagogerna har fått tid till möten, kurser och till viss del utvecklingstid. I och med de nya medel som har blivit tilldelade oss, kan enheterna få tillbaka den kostnaden de har lagt ut för vikarier och mertid som pedagogerna har använt. Förskolecheferna har gett pedagogerna databehörighet, så de kan kommunicera via och även ha tillgång till projektets gemensamma mapp. Projektgruppen Projektgruppen har varit den arbetande gruppen i projektet. Projektgruppen har bestått av två personer från varje enhet. Tre enheter har valt att ha med sin pedagoghandledare för att stötta i pedagogiska frågor och för att hålla pedagogiskt fokus. Projektgruppen har träffats minst vid ett tillfälle i månaden á 2 timmar. Mötena har hållits på Idébanken och för det mesta mellan för att alla ska ha lättare för att ta sig från sin förskola. Tiden har däremot varit knapp och vid några tillfällen har tiden överskridits. Minnesanteckningar har förts vid dessa möten och sparats i den gemensamma mappen. Projektgruppen har ansvarat för att driva IT projektet själva på sin egen enhet. Varje medlem i projektgruppen har i sin tur skapat en struktur och organisation på sin egen enhet för att utveckla den pedagogiska dokumentationen. 19

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation

Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation 160429 Vi välkomnas till skattkistan på ett härligt sätt där material fanns estetiskt uppdukat till oss Eva har konstruerat en vävram

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (8) 2011-11-07 HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 Barn kommer tidigt i kontakt med IT och det är

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Enligt läroplanen 2.6 skall förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola Rektor: Åsa Karlsson Rektors telefonnummer: 035-152791 Skolområde: Norr Datum: 1 dec 2010 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015 Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Huvudman/Ledning för LEKA Barnens Förskola AB och

Läs mer

Akvarellens förskola Helsingborg 110909

Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2014 Förskolan Pärlan Cecilia Ström Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2013-2014...1 Innehållsförteckning...2 1. VÄRDEN/VERKSAMHETSIDÉ...3 2. REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE...3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR...4

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Liatorps förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan... 3 2. Årets utvecklingsområden... 4 3. Normer och värden... 4 4. Utveckling och lärande...

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem Sammanfattande projektstatus Projektet är på god väg mot projektmålen. Projektet kan inte ansvara för att projektmålen uppfylls för de skolor som valt att inte

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013.

Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013. Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013. 1 Normer och värden. 1. Vi vill att vi tillsammans, både barn och vuxna ska ta ansvar för att alla trivs i gruppen och att vi är rädda om våra leksaker och vår närmiljö.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014. Lingonets pedagogiska planering 2013/2014. Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi vill i vårt tema införliva empati

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Strålarnas förskola. Rapport September Innehållsförteckning

Strålarnas förskola. Rapport September Innehållsförteckning Strålarnas förskola Rapport September 2008 Innehållsförteckning INLEDNING.. 3 1. Utvärderingens genomförande...3 1.1 Utvärderingsgrupp...3 1.2 Genomförande...3 2. Iakttagelser...4 2.1 Kunskaper, utveckling

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete 1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Forssaängskolans fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal...

Läs mer

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 2010-10-20 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Inventering av IT struktur... 3 4. Datorer...3 5. Personal PC... 4 6. Interaktiva skrivtavlor,

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Min förskoleresa. Norrbyområdet Min förskoleresa Norrbyområdet Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Lpfö-98/10 Fagersta 2014-04-14 Syftet med portfolio/dokumentation

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola

Läs mer

Förskolan Skogsgöken

Förskolan Skogsgöken Sid 1 (7) Förskolan Skogsgöken Barns lärande genom lek Enheten består av två förskolor, Gökboet som ligger i Rågsved Och Skogsstjärnan i Ormkärr. Genom ett forskande arbetssätt och barns lärande genom

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft Vår förskola Fylld av tillit och växtkraft Tillit känna sitt eget värde våga lita på andra Växtkraft våga vara sig själv ta ansvar ha inflytande erövra kunskaper växa genom utmaningar och erfarenheter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Årsberättelse

Årsberättelse Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Fritidshemsnätverk 24/11-16 Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Tanden www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Läs mer

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga

Läs mer

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer