JÄMSTÄLLDHET I PRAKTIKEN

Transkript

1 S LUTRAP P O RT LEAD E R P R OJ E KTET JÄMSTÄLLDHET I PRAKTIKEN Projektägare: Föreningen SELMA c/o Harriet Johansen Södra Möinge BILLEBERGA , stilcoaching@telia.com Projektledare: Ylva Nordberg YLVANO AB Eddavägen GLUMSLÖV , ylvano@telia.com 1

2 Jordbruksverket Anvisning till slutrapport för projektstöd och Leader inom landsbygdsprogrammet. A. Uppgifter om stödmottagaren Föreningen SELMA c/o Harriet Johansen Södra Möinge BILLEBERGA , JÄMSTÄLLDHET I PRAKTIKEN B. Uppgifter om kontaktperson Ylva Nordberg Eddavägen , ylvano@telia.com YLVANO AB GLUMSLÖV C. Sammanfattning av projektet C1 Projektet genomfördes under perioden fr o m t o m Projektet genomfördes huvudsakligen i Glumslöv, Landskrona, Tofta, Allerum och Höganäs. Bakgrunden var att många Leader-projekt som genomförts inte har tagit upp hur deras projekt påverkar jämställdheten. Projektidén är att utarbeta ett verktyg, en mall för att - dels kunna se hur jämställdhetsarbetet är integrerat i pågående projekt - dels säkra att jämställdhet blir en integrerad del i kommande projekt. Vi granskade tio genomförda projekt - dels större projekt och dels förstudier. De handlade om kultur, idrott, saluhall, keramik, turism och aktivering av ungdomar på landet. Utifrån en inledande intervju och granskning av projekten tog vi fram en mall i form av tre frågor som presenterades och diskuterades på dels en SELMA-frukost och dels på ett av SELMAs styrelsemöten. Vi intervjuade ett antal projektledare för att testa frågemallen. Efter kompletteringar fungerade frågorna bra. Vi föreslår därför dessa som en mall att använda i kommande projekt. Redan att detta projekt genomförs har medfört att andra projektägare har fått upp ögonen för att beakta jämställdhetsaspekten i sina ansökningar. 2

3 Vi har tagit fram en mall i form av tre frågor som kan användas som kontrollfrågor, både av de som skriver projekten som av de som granskar dem, så att jämställdhetsaspekten inte glöms bort. D. Målgruppen - Vem riktade sig projektet till? Kvinnor och män i allmänhet kommer att få nytta av projektet eftersom jämställdhetsaspekten inte glöms bort. Alla som arbetar med Leader-projekt får en mall som kan användas för att bedöma om jämställdheten har beaktats. E. Genomförande av projektet E1. Varför ville ni genomföra projektet? Ett tidigare projekt som SELMA:s ordförande genomfört visade på att ledningsfunktionerna för de då granskade projekten var väldigt ojämställda. Vi ville se om planeringen och resultaten av projekt trots det var jämställda eller om den aspekten var bortglömd. Om jämställdhetsaspekten var bortglömd så var det ett stort problem eftersom jämställdhet är ett grundläggande horisontellt mål för alla projekt. E2. Vilka har varit med och genomfört projektet? Inga män har medverkat i projektet. Projektägare är föreningen SELMA som är en förening för kvinnor. Projektledaren är kvinna och medlem i SELMA. Medhjälpare till projektledaren är kvinna och medlem i SELMA De intervjuade som varit projektledare eller liknande är också kvinnor. De personer vi talat med på Allerums golfklubbs restaurang och shop samt servitrisen på Saluhallens restaurang i Höganäs är alla kvinnor. E3. Hur har ni förankrat projektet? Det är föreningen SELMA:s projekt så förankring av förslaget till mall är gjort dels vid ett frukostmöte öppet för alla SELMA:s medlemmar och dels på SELMA:s styrelsesammanträde. Dessutom har vi haft samtal med företrädare för Leader i Landskrona. E4. Vilka har ni samarbetat med? Vi har haft kontakt med företrädare för de tio projekt som vi granskat. Två personer har deltagit i den avslutningskonferens som Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne hade den 15 mars 2013 kl 9-16 på Åkersberg i Höör på temat Att välja jämställdhet resursutnyttjande, entreprenörskap, attraktivitet, landsbygdsutveckling mm. 3

4 E5. Vad har ni genomfört i projektet? Projektidén var att utarbeta ett verktyg, en mall för att - dels kunna se hur jämställdhetsarbetet är integrerat i pågående projekt - dels säkra att jämställdhet blir en integrerad del i kommande projekt. Mallen ska bestå av väl definierade frågor och nyckelord som säkrar att projektägaren integrerar jämställdhet på alla nivåer i det aktuella projektet. Målsättning är att mallen lämnas till projektsökande i samband med vägledning och som informationsmaterial till ansökan kommande Leaderperiod. Projektets mål är att på sikt få tydlig fokus på att projekten, med mallen som verktyg, har ett jämställdhetsperspektiv och att detta speglas i LAG s löpande uppföljningsarbete. Vi har valt ut och granskat tio avslutade projekt genom att läsa projektplaner och slutrapporter. Vi har även gått in på projektens olika hemsidor. Vi har tagit fram och studerat de olika jämställdhetsmål som beslutats av EU, den svenska riksdagen, Landsbygdsprogrammet och Leader Skåne nordväst södra. Vi har gått igenom projekten igen för att särskilt studera hur de tagit upp jämställdhetsaspekter. Vi har gjort en studieresa till Allerums golfklubb och sett den nya busshållplatsen. Vi talade då med ansvariga för restaurang och golfshop som båda uttryckte stor glädje över att hållplatsen flyttats till klubbens mark till glädje både för golfklubbens och ridklubbens besökare. Vi har varit i Höganäs och sett den nya Saluhallen och blev helt tagna av hur väl de renoverat byggnaden med bibehållande av den gamla karaktären. Vi åt lunch i restaurangen och servitrisen uttryckte sin stora belåtenhet med att få arbeta i en sådan fantastisk miljö. Vi besökte även Höganäsgruppens butik i samma byggnad. Broschyr bifogas. Vi deltog i konferens om jämställdhet i Höör och blev inspirerade. Vi har haft många och långa diskussioner om hur en mall skulle se ut. Det måste vara få frågor. De måste vara allmängiltiga oavsett projekt. De kan inte vara för provocerande och vi blir olika lätt provocerade. Till slut kom vi fram till tre frågor. För att testa om våra frågor var relevanta och kunde fungera som en mall genomförde vi intervjuer med företrädare för olika projekt. E6. Har något gått bättre än planerat? Uppgiften var svår. Om det hade funnits en enkel mall så borde någon ha tagit fram den redan. Men successivt växte fram ett antal frågor som vi kände var bra. Framför allt har det varit bra att arbeta med projektet intensivt, sedan låta det vila och låta det undermedvetna i hjärnan träda in, arbeta intensivt igen osv. Tiden mellan möten har varit väldigt viktig. Vi är mycket nöjda med att ha tagit fram en mall i form av tre frågor som vi anser är bra. E7. Vilka svårigheter eller hinder har ni upplevt under projektets gång? Alla vi har talat med har varit mycket vänliga och tillmötesgående. 4

5 F. PROJEKTETS MÅL OCH RESULTAT F1. Vilka resultat skapade projektet? Projektet resulterade i följande mall i form av tre frågor med följdfrågor som kan användas både när projekt bedöms i förväg och i efterhand. 1. VILKEN GRUPP GYNNAS MEST AV PROJEKTET? gynnar alla grupper gynnar mest kvinnor gynnar mest män gynnar mest barn och ungdomar 2. HADE PROJEKTET KUNNAT UTFORMAS ANNORLUNDA FÖR ATT ÖKA JÄMSTÄLLDHETEN? JA genom att... NEJ går inte - för att... vill inte - för att... inte möjligt - eftersom HUR PÅVERKAS PROJEKTET I SÅ FALL? positivt - genom att... negativt - därför att... inte samma projekt - eftersom... Eftersom information har gått ut om att detta projekt är igång så har många av de som under våren 2013 sökt Leaderanslag tagit upp jämställdheten i sin ansökan betydligt mer än tidigare. F2. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Målet: Projektidén var att utarbeta ett verktyg, en mall för att - dels kunna se hur jämställdhetsarbetet är integrerat i pågående projekt - dels säkra att jämställdhet blir en integrerad del i kommande projekt. Mallen ska bestå av väl definierade frågor och nyckelord som säkrar att projektägaren integrerar jämställdhet på alla nivåer i det aktuella projektet. I kommande Leaderperiod lämnas mallen till projektsökande i samband med vägledning och informationsmaterial till ansökan. Projektets mål är att på sikt få tydlig fokus på att projekten, med mallen som verktyg, har ett jämställdhetsperspektiv och att detta speglas i LAG s löpande uppföljningsarbete. Resultatet blev en användbar mall som kan användas i framtiden. Är målet uppfyllt? Svar JA 5

6 F3. Har projektet gynnat eller arbetat för någon av följande prioriteringar? Funktionshindrade nej Hållbar utveckling ja ökad jämställdhet ger ökad hållbar utveckling Integration ja ökad chans för invandrade kvinnor att delta Kompetenshöjning ja alltid nyttigt att tänka ett varv till Jämställdhet ja mallen sätter fokus på jämställdhet Kvinnor ja eftersom de oftast är missgynnade Miljö nej Ungdomar ja Är oftast mer omedvetna om den brist på jämtälldhet som finns kvar på många områden. F4. Vilka resultat kan ni se direkt efter projektets slut? 0 på allt G. Eventuella specifika resultat kopplade till mål för ert Leaderområde H. Hur har ni spridit projektets resultat Vi överlämnar resultatet till Leader Skåne Nordväst Södra. Vår mall kan användas av alla som ska bedöma projekt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Mallen kan användas för andra ändamål genom lägga till och/eller byta ut jämställdhet mot integration eller funktionshindrade I. Slutsatser från projektet och rekommendationer till andra Jag hade inte så stor tilltro att det skulle gå att få fram en mall, men jag är glad för att jag hade fel. Bidragande orsak är att vi har haft ställtid. Det är viktigt att tillåta sig att ha ställtid som Bodil Jönsson uttrycker det. Det undermedvetna måste få tid att bearbeta det man arbetar med. J. Hur fortsätter verksamheten efter projektets slut? Hur kommer ni att använda det resultat som projektet skapat? SELMA:s förhoppning är att Leader över hela landet kommer att använda sig av vår framtagna mall när de bedömer projekt. För föreningen SELMA:s del kommer mallen att användas i föreningens fortsatta arbete både intern och externt. Vi kommer också att sprida den till våra medlemmar så att de på sina respektive arbetsplatser, i föreningar och i politiken använder mallen. 6

7 Bilaga till projektet JÄMSTÄLLDHET I PRAKTIKEN, Föreningen SELMA utarbetat av Ylva Nordberg, YLVANO AB BAKGRUND Många människor tar jämställdheten mellan män och kvinnor för given. Man är helt koncentrerad på själva sakfrågan och ser inte att det ofta finns ett mönster av ojämställdhet bakom. Mängder av statistik visar dock att det fortfarande finns mycket att göra som lika lön för likvärdigt arbete, jämnt uttag av barnledigheter, arbetets organisation, värderingen av traditionellt kvinnliga respektiva manliga yrken och vilka projekt som får stöd. Det är viktigt att det kvinnliga sättet att tänka finns med i projekt och samhällsprocesser. Projektidén är att utarbeta ett verktyg, en mall för att - dels kunna se hur jämställdhetsarbetet är integrerat i pågående projekt - dels säkra att jämställdhet blir en integrerad del i kommande projekt. Mallen ska bestå av väl definierade frågor och nyckelord som säkrar att projektägaren integrerar jämställdhet på alla nivåer i det aktuella projektet. Målsättningen är att mallen ska vara med i det informationsmaterial som lämnas till projektsökande samt i samband med vägledning under kommande Leaderperiod. Projektets mål är att på sikt få tydlig fokus på att kommande projekt, med mallen som verktyg, har ett jämställdhetsperspektiv och att detta speglas i LAG s löpande uppföljningsarbete. KRAV PÅ JÄMSTÄLLDHET På olika nivåer finns krav på att arbetet med jämställdhet ska prioriteras. EU:S KRAV PÅ JÄMSTÄLLDHET Inom EU är jämställdhetsperspektiv infört inom alla områden. De sex prioriterade områdena är: 1. Skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män. 2. Skapa bättre möjligheter att förena arbetsliv, privatliv och familjeliv. 3. Verka för en jämn könsfördelning i belutsfattandet. 4. Utrota könsrelaterat våld och människohandel. 5. Bryta stereotypa könsrollsmönster i samhället. 7

8 JÄMSTÄLLDHETSMÅL I SVERIGE Den svenska riksdagen har beslutat att det övergripande målet för jämställdhet är: KVINNOR OCH MÄN SKA HA SAMMA MAKT ATT FORMA SAMHÄLLET OCH SINA EGNA LIV. De fyra långsiktiga delmålen är: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra LANDSBYGDSPROGRAMMET FÖR SVERIGE Jämställdhet, integrering och frågor som rör diskriminering är horisontella mål som alltid ska finnas med i alla projekt Ökad jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig utvecklingsfråga för landsbygden och lantbruket och utgör en horisontell prioritering i den svenska strategin och programmet för landsbygdsutveckling Landsbygdsnätverket har tagit fram ett studiematerial med tillhörande film. GÖRA JÄMT - en handledning för att jämt göra jämt. Den är tänkt att inspirera och problematisera jämställdhetsmålet och bidra till förändringsarbetet. LEADER OMRÅDE SKÅNE NORDVÄST SÖDRA GRUNDLÄGGANDE MÅL FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGEN Ett av de fem horisontella målen för landsbygdsutveckling är jämställdhet: Begreppet jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ges samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Alla projektansökningar måste därför analysera och beskriva projektets konsekvenser för utvecklingen av jämställdheten. URVAL AV PROJEKT Projektet satte igång den 5 februari Då var vi på Leaderkontoret i Landskrona och valde ut 10 avslutade projekt för att kunna studera hur de hade tagit upp jämställdheten i projektplanen och sedan i slutrapporten. Kort presentation av de tio projekt som valdes ut: 1. ENGAGERADE UNGDOMAR PÅ LANDET... ett samverkansprojekt med fokus på ungdomar mellan år med syfte att förverkliga idéer och genomföra egna aktiviteter - delprojekt, som ger mervärde och utgår från deras drömmar och perspektiv. Projektet leddes av den nybildade föreningen Engagerade Ungdomar på landet (E U på landet). Varken projektansökan eller utvärdering tar upp frågan om jämställdhet. Vid intervju den femte februari 2013 med ungdomscoachen Linda Hallberg, som var 8

9 anställd under projektets fyra sista månader, framkom att gruppen inte hade upplevt att jämställdhet var ett problem. Det fanns heller ingen registrering av deltagare efter kön vid de olika arrangemang som genomfördes. Intervjun, som gjordes av Ylva Nordberg och Ann-Sofie Mörne, gav oss nyttig information och inspiration om hur vi skulle lägga upp vårt arbete med att ta fram en mall. 2. NYTT SPÅR I TECKOMATORP - KULTURZON förstudie Idén är att genom att mobilisera olika goda krafter i Teckomatorp med omnejd vända bilden av Teckomatorp som en ort, förknippad med en gammal miljöskandal, till en framtidsort med ett avtryck långt ut i världen men av andra skäl än tidigare. Varken i ansökan eller slutrapport har man tagit upp jämställdhet. 3. FÖRSTUDIE TILL KULLALEDEN Idén är att skapa en attraktiv och sammanhängande vandringsled runt Kullabygdens kust... Ambitionen är också att projektet ska vara nyskapande och innovativt genom att bl.a. utnyttja digital teknik och bygga på nya typer av upplevelser. Därigenom breddas besöksunderlaget och öppnar för nya grupper som t ex ungdomar, de nya svenskarna och rörelsehindrade. På omslagsbilden till både projektplan och slutrapport finns en bild på en man och kvinna med ryggsäckar på vandring. Det kan kanske tolkas som att vandring är en könsneutral aktivitet. 4. PROJEKTPLAN HÖGANÄSGRUPPEN - Skapa en grupp bestående av Skåne Nordvästs bästa keramiker och konsthantverkare under en konstnärlig ledning. - Producera handgjorda serier med högkvalitativa keramiska bruks- och inredningsföremål genom att nyttja hantverkarnas egna färdigheter och deras olika verkstäder, utspridda i länet. - Lansera varumärket Höganäsgruppen och saluföra produkterna i egen butik, via återförsäljare och på webben. Det finns inga jämställdhetsaspekter i vare sig projektplan eller slutrapport. Ett äkta par var projektledare. 5. PROJEKTPLAN HAMNTEATER med SOMMARTEATER PÅ KRAPPERUP Genom att samla enskilda och organisationer från fyra olika hamnar i det konkreta och praktiska samarbetet kring ett hamnteaterprojekt vill vi synliggöra hamnarna som kultur- och naturmiljöer, skapa förutsättningar till framtida samarbeten mellan aktörerna och stimulera lokal kultur- och folkbildningsverksamhet. I planen står: I våra samarbetsgrupper och i teaterteam och ensemble är könsfördelningen jämn. I slutrapporten står: Många kvinnor har varit delaktiga, dels i ensemblen, dels i ham narnas frivilliga. Själva pjäsen Gruffet i hamnen visar många starka och självständiga kvinnor och är en hyllning till gångna tiders tuffa fiskarhustrur. 9

10 6. FÖRSTUDIE TILL LANDSKRONA SALUHALL Skapa en ny mötesplats och bygga upp en saluhall som ska bli en ny gastronomisk träffpunkt där man kan köpa, smaka och lära sig om kulturen bakom produkterna. Vi vill ta till vara den mångfald av kulturer som finns i Landskrona och integrera land och stad. I planen: Saluhallen kommer att ge arbetstillfällen för kvinnor från alla länder som idag har svårt att hitta en plats på arbetsmarknaden. Projektet uppmuntrar speciellt kvinnor och utlandsfödda att ta chansen att spegla nya kulturer i vårt land. Vid en av SELMA:s frukostträffar (21 mars 2013) diskuterades projektet med Ulla Noring-Lindahl från Intresseföreningen Förening för saluhall i Landskrona. Hur det hade gått med projektet, jämställdhetsaspekter och varför det inte blev någon fortsättning. 7. MER ÄN GOLF - SKÅNE NORDVÄST förstudie Vi vill skapa en ny arena för samordning och marknadsföring. Den mindre turistaktören ska ha en chans att skapa en egen nisch och det kan finnas möjlighet för att i kombination med nytt utbud av aktiviteter hitta sitt spjutspetspaket... I planen: Särskilt tror vi att golfande ungdomar, kvinnor och familjer har större benägenhet att inte bara spela golf under en vistelse i regionen, utan kan tänka sig att ta tillfället i akt att även besöka t ex spa, gallerier, krukmakerier, kaféer, butiker, restauranger och uppleva naturen i närområdet. I slutrapporten anges att 87 män och 87 kvinnor har deltagit i projektet som fortsätter. 8. FÖRSTUDIE PROJEKT KULLABYGDENS RIDLED Idén är att skapa en trafiksäker, konfliktfri och attraktiv ridled för våra inhemska och gästande ryttare i kommunen, för att ge dessa möjlighet till ridning i skog och mark. Vi vill även kunna knyta ihop leden med ridleder i angränsande kommuner. Näringsidkare ska vara delaktiga i utformningen av projektet för att kunna utnyttja och marknadsföra leden. Ridleden innebär också en möjlighet att förlänga turistsäsongen. I slutrapporten anges att 127 män och 275 kvinnor deltagit. Samt att jämställdheten har gynnats eftersom: Ridning är en stor flicksport. Nu måste kommunerna satsa på flickor. 9. HÖGANÄS DELIKATESS ORIGINAL (SALUHALL) förstudie I bygden finns många producenter av livsmedel och råvaror men ingen gemensam marknadsplats. Vår idé är att undersöka behovet och möjligheterna för att etablera en saluhall i Kullabygden. Vi vill dessutom se vilka möjligheter vi har att förädla och marknadsföra Kullabygdens råvaror under eget varumärke. Till skillnad från andra saluhallar är livsmedelsproduktion integrerad i Saluhallen. Likaså utbildning med inriktning på från ax till limpa. Ej tagit upp jämställdhet vare sig i projektplan eller slutrapport. 10

11 10. DESTINATION ALLERUM NORR Att stadsbusslinje 5 i Helsingborg skall förlängas 1,5 km till fritidsanläggningarna i norra Allerum samt att bereda plats för och anlägga en ny änd- och vändhållplats. Från projektplanen:.. göra det möjligt för barn, ungdomar och personer utan tillgång till bil att ta sig till fritidsaktiviteter i form av ridning, där föreningens majoritet är flickor, eller golfspel utan att de måste skjutsas i bil av föräldrar/anhöriga. Från slutrapporten: Sammanfattningsvis har projektet bidragit till miljö och hållbar utveckling samt riktat sig särskilt till ungdomar. Ridklubben hade 80 aktiva barn och ungdomar 1 september Dagligen åker av dem (mest flickor) bussen. Golfklubben hade vid samma tid 160 aktiva barn och ungdomar. KONFERENS OM JÄMSTÄLLDHET Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne hade en avslutningskonferens den 15 mars 2013 kl 9-16 på Åkersberg i Höör på temat Att välja jämställdhet resursutnyttjande, entreprenörskap, attraktivitet, landsbygdsutveckling mm. Deltog från detta projekt gjorde Harriet Johansen, ordförande i SELMA, och Ann-Sofie Mörne. Några av de saker som togs upp på konferensen var: ALICE & LUKAS Alice och Lukas, de vanligaste dopnamnen idag, är ett koncept utarbetat av Bettina Rother, EQU. Byt ut Alice mot Lukas, kvinna mot man, hon mot han eller tvärtom i olika situationer och betydelsen kan ändras. DILEMMAN - Tror att vi redan är jämställda - Svårigheter att se betydelsen av kön - Oklar förståelse av jämställdhet - Motstånd - Ovilja mot maktperspektiv TÄNK TVÄRTOM - ALLTID Vikten av att tänka tvärtom baserat på genushanden. T ex tillfrågas kvinnor om sin familjesituation, men sällan mannen. Män rehabiliteras utifrån arbete, medan kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation. 11

12 STUDIERESA Den 10 april gjorde undertecknad och Ann-Sofie Mörne en studieresa. Först körde vi till Allerums golfbana för att studera Allerum - destination norr. Vi lokaliserade gamla och nya ändhållplatsen för stadsbuss 5, ridhuset och golfklubben. Vi intervjuade Eva Sköld på golfklubbens restaurang och Ann-Mari i golfshopen. Båda uttryckte att de var mycket nöjda med att busshållplatsen blivt flyttad. De ansåg att det gynnade alla utan körkort - inte minst de unga flickorna som höll till på ridklubben. Vi konstaterade också att arbetsmiljön för busschafförerna blivit mycket bättre eftersom de kan fika på golfklubben och fått tillgång till golfklubbens toaletter - inte minst är det bra för kvinnliga chafförer. I Höganäs besökte vi Saluhallen i Höganäs (nr 9) och Höganäsgruppen (nr 4). De finns i Höganäsbolagets lerkärlsfabrik från 1800-talet som byggts om. Det är en fullständigt unik miljö. Själva saluhallen innehåller saluhall, bageri, café, restaurang. Vi passade på att äta dagens lunch och uppleva miljön. Vi intervjuade en av servitriserna som uttryckte sin stora glädje över att arbeta i en sån fantastiskt fin miljö. MALL Detta projekts uppdrag var att ta fram en mall: Mallen ska bestå av väl definierade frågor och nyckelord som säkrar att projektägaren integrerar jämställdhet på alla nivåer i det aktuella projektet. Vi har haft många och långa diskussioner om vilka frågor man kan tänka sig att ha i en mall. Är det nödvändigt att vara provocerande? Vad vinner man på det? Samtidigt får frågorna inte vara för mesiga. Det vi vill är ju att de som skriver sina projekt ska fundera över hur projektet påverkar jämställdheten mellan män och kvinnor. Det finns alldeles för många exempel på hur det blir fel när man inte tänker efter före. Vi kom fram till att: - Mallen måste vara så enkel att den verkligen används - Mallen bör vara neutral i sin utformning så att den inte skapar aversion mot jämställdhet. När vi studerat de tio projekten är det påfallande att de flesta inte överhuvudtaget tar upp begreppet jämställdhet. De flesta vänder sig till människor med intressen som ridning, golf, mat, keramik, teater, konst och vandring. I vissa fall är det vanligare med kvinnliga utövare som keramik och ridning, medan golf oftare intresserar män. Jämställdhet har inte upplevts som något problem utan det viktiga är själva aktiviteten. Orsaken till ointresset kan kanske vara en omedvetenhet om jämställdhetsproblematiken. Man kanske anser sig vara jämställda. Man har kanske inte tänkt tvärtom och sett problemet. Eller också har man helt enkelt inget problem med jämställdheten. Vi tog fram några frågor som vi förankrade dels på ett av föreningen SELMA:s frukostmöten och dels i SELMA:s styrelse. 12

13 De frågorna var: 1. VILKEN GRUPP GYNNAS MEST AV PROJEKTET? gynnar alla grupper gynnar mest kvinnor gynnar mest män gynnar mest barn och ungdomar 2. PÅ VILKET SÄTT PÅVERKAR PROJEKTET JÄMSTÄLLDHETEN? DÄRFÖR ATT HADE PROJEKTET KUNNAT UTFORMAS ANNORLUNDA FÖR ATT ÖKA JÄM STÄLLDHETEN? JA genom att... NEJ går inte vill inte inte möjligt 4. HUR PÅVERKAS PROJEKTET I SÅ FALL? positivt negativt inte samma projekt Efter ytterligare analyser och diskussioner ströks fråga 2 eftersom den ansågs onödig och vi beslöt att testa frågorna på några av projekten. INTERVJUER MED MALLFRÅGOR Telefonintervju med Kristina Hansson som var projektadministratör för projektet Kulturzon Teckomatorp i Svalövs kommun av Ylva Nordberg. 1. Vilken grupp gynnas mest av projektet? Svar: Två målgrupper: konstintresserade på orten + turister oavsett kön och etnicitet. 2. Hade projektet kunnat utformas annorlunda för att öka jämställdheten? Svar: Ja troligen om vi jobbat aktivt för det. 3. Hur hade projektet påverkats i så fall? Svar: Troligen ingen större skillnad Telefonintervju med Ros-Mari Paulsson, kontaktperson på Höganäs kommun, om Kullaleden av Ylva Nordberg. 1. Vilken grupp gynnas mest av projektet? Svar: Alla i olika åldrar av båda könen, både boende och turister, som vandrar. Ett nyligen färdigställt uteklassrum gynnar främst elever. 13

14 2. Hade projektet kunnat utformas annorlunda för att öka jämställdheten? Svar: Nej. Vandringsled är en vandringsled. 3. Hur hade projektet påverkats i så fall? Svar: Nej det hade inte kunnat göras annorlunda. Telefonintervju med Ros-Mari Paulsson, kontaktperson på Höganäs kommun, om Kullabygdens ridled av Ylva Nordberg. 1. Vilken grupp gynnas mest av projektet? Svar: Mest flickor och kvinnor eftersom det är flest flickor och kvinnor som rider. 2. Hade projektet kunnat utformas annorlunda för att öka jämställdheten? Svar. Nej, det är nästan omöjligt. Könsfördelningen är som den är. 3. Hur hade projektet påverkats i så fall? Svar: Kan inte göras annorlunda. Efter att ha kompletterat frågorna med några följdfrågor genomfördes: Telefonintervju med Ulla Noring Lindahl, kontaktperson för intresseföreningen Förening för Saluhall i Landskrona och projektet Förstudie för Saluhall i Landskrona av Ylva Nordberg. 1. Vilken grupp gynnas mest av projektet? Svar: Alla grupper gynnas. Kunder som får ökad valfrihet, turister som får en aktivitet och invandrarkvinnor som skulle ha bidragit med sina kunskaper. 2. Hade projektet kunnat utformas annorlunda för att öka jämställdheten? Svar: Ja. Eftersom det var en majoritet kvinnor i projektet hade man mer aktivt kunnat söka upp fler män. 3. Hur hade projektet påverkats i så fall? Svar: Positivt. Projektet hade troligen nått längre eftersom männen sitter med pengar, kontakter med kommunen och har större auktoritet. SLUTSATSER Vi har gått igenom tio olika avslutade projekt med olika inriktning och från olika kommuner. Det framgår klart av både projektplanerna och slutrapporterna att projekten är inriktade på intresseområden som ridning, golf, vandring, kultur och mat. Jämställdheten har i de flesta fall inte spelat någon roll eller tagits upp överhuvudtaget. Av intervjuerna framgår klart att många projekt inte påverkas av jämställdhet. När det gäller ungdomsprojektet hade de inte funderat överhuvudtaget om jämställdhet vare sig det gällde aktiviteter eller vilka som deltog. Oftast beror det på att projekten gynnar intressen i första hand. Men det är nyttigt att fundera över vilka konsekvenser ett projekt har på jämställdhet. Alltför ofta glöms den aspekten bort. Många projekt skulle säkert bli oförändrade efter att mallfrågorna besvarats men vi tror också att en hel del projektägare hade kunnat funderat ett varv till på projektutformningen. 14

15 Vid de intervjuer jag gjorde med mallfrågorna framkom att det var naturligt med följdfrågor som - genom att, - därför att, - eftersom, - för att så att svaren inte bara blir ja eller nej utan även motiverade. De jag intervjuade svarade att projekten knappast hade gjorts annorlunda även om mallen hade använts i förväg. De intervjuade ansåg dock att frågorna var bra och relevanta. Vi anser därför att frågorna som provats i intervjuerna håller men för att få med motiveringar har de kompletterats. FÖRSLAG TILL MALL 1. VILKEN GRUPP GYNNAS MEST AV PROJEKTET? gynnar alla grupper gynnar mest kvinnor gynnar mest män gynnar mest barn och ungdomar 2. HADE PROJEKTET KUNNAT UTFORMAS ANNORLUNDA FÖR ATT ÖKA JÄMSTÄLLDHETEN? JA genom att... NEJ går inte - för att... vill inte - för att... inte möjligt - eftersom HUR PÅVERKAS PROJEKTET I SÅ FALL? positivt - genom att... negativt - därför att... inte samma projekt - eftersom... 15

16 16

17 17