Det levande träet. En granskning av tolv antropomorfa och abstrakta träfigurer i tio jylländska våtmarker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det levande träet. En granskning av tolv antropomorfa och abstrakta träfigurer i tio jylländska våtmarker"

Transkript

1 Det levande träet En granskning av tolv antropomorfa och abstrakta träfigurer i tio jylländska våtmarker Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2014 Daniel Matsenius Handledare: Torun Zachrisson

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion Det förhistoriska trädet Att avgränsa bred forskning Syfte Frågeställningar 3 2. Jyllands träfigurer Det jylländska materialet, en sammanställning Kragelund 1 & Rebild Skovhuse Broddenbjerg Hjeds Sø Rosbjerggård Forlev Nymølle Hedeliskær Spangerholm Ejsbøl Sø 1 & Skjelmose Träfigurernas våtmarker Topografi Karaktärsdrag och variation Iakttagelser kring den typiska våtmarken Träfigurer och deras tillhörigheter Iakttagelser kring den typiska träfiguren Konstruktioner Depositioner över lång tid, återkommande ritualer 26 Sammanfattning 27 Referenser 28 Abstract: This paper deals with wooden figures and their related findings in bogs and wetlands on the Jutish peninsula in present day Denmark. The different wetlands were wooden figures have been found are analyzed and the aim is to get a better understanding of the characteristics and variations of the sites were wooden figures have been found. Omslagsbild: 14 C dateringar över Broddenbjerg figuren, en av Kragelund figurerna samt ett tygstycke ifrån Rebild Skovhuse. Kalibrerat genom Ox Cal (c14.arch.ox.ac.uk/)

3 1. Introduktion 1.1. Det förhistoriska trädet Träd och trä som material är ett fenomen som återkommer genom hela den Nordeuropeiska forntidens historia, från de neolitiska träfigurerna funna vid Alvastra pålbyggnad, (Oldeberg 1957:248) genom bronsåldern och bohusländska hällristningar ifrån Lökeberg och Kasen Lövåsen (Dahl 2007: 89). Folkvandringtidens goter hade enligt kyrkohistorikern Sozemenos en vagn som de drog med sig under sina krigståg försedd med en helig träpåle (Näsström 2002:198), 700-talets saxare sades dyrka en stor rest trädstam vid namn Irminsul som Karl den store sedermera ska förstört, som även har jämförts med det nordiska världsträdet Yggdrasil som likt Irminsul skall haft samma funktion och fungerat som en sorts världsaxel (Näsström 2002: 117, Sundqvist 2004:149). Vikingatidens människor hade även de en stark koppling till trädet, detta återberättas främst av Adam om Bremen, om än möjligen överdrivet i hans beskrivning av Uppsala tempel. Kropparna hänger de upp i en helig lund nära templet. Denna lund är så helig för dessa hedningar att varje enskilt träd anses ha en gudomlig kraft genom offrens död och förruttnelse. Här hänger också hundar och hästar tillsammans med människor. En kristen har berättat för mig, att han hade sett 72 kroppar hänga där, djur och människor om varandra Adam av Bremen. (Näsström 2002:111) Anders Andrén har studerat mytologiska och reella träd inom den nordiska förkristna religionen. Där han har komplicerat tolkningarna av trädet Yggdrasil och ser ett mer brett trädtema, med flera olika mytologiska träd samt träd som visar sig arkeologisk i form av treuddar samt symboliska träd gestaltade i treflikiga spännen (Andrén 2004:390ff). Allt detta utspelar sig som sagt över en väldigt långt tid och tar sig ett flertal olika former kontextuellt. I det här arbetet ska jag avgränsa mig geografiskt för att få ett mer lokalt perspektiv, samt arkeologiskt för att utgå från ett specifikt material. Jag fokuserar på tolv antropomorfa och abstrakta träfigurer som påträffats i tio olika våtmarker på den danska halvön Jylland. Dessa är daterade från början av bronsåldern fram till vikingatid vilket ger ett tidsspann på cirka 2200 år ca 1400 f.kr. 800 e.kr. Figur 1. Neolitisk träfigur ifrån Alvastra, Tollstad socken, Östergötland (Oldeberg 1957:248). Figur 2. Yggdrasil, världsträdet. Illustration av Oluf Olufsen Bagge Bild ifrån vikingmythology.com 1

4 1.2. Att avgränsa bred forskning There s no end to the list of questions that remain unanswered. And the answers will be difficult to find. The study of the wooden anthropomorphic figures has actually only just begun - Wijnand van der Sanden & Torsten Capelle (2001:96) Det som framförallt är unikt med de förhistoriska träfigurer som återfunnits i Nord- Nordvästeuropa genom åren är att de är av just trä. Ett material som logiskt sätt inte borde kunna hålla i flera tusen år men som tack vare lyckosamma förhållanden bevarats i dessa våtmarker. Endast en bråkdel av alla som en gång i tiden varit i bruk har bevarats tills idag. Detta gör dessa träfigurer till ett svårtolkat material, vilket kan vara en av anledningarna till att det inte har bedrivits så mycket forskning med fokus på just träfigurer. För med ett sådant fantastiskt material så tänker man sig då möjligen att det borde ha studerats djupgående men så är inte riktigt fallet. Dessa träfigurer har fått stå åt sidan eftersom de ofta återfinns i samma våtmarkskontext som andra praktfynd. Däribland kan särskilt nämnas de mosslik som bevarats på liknande sätt som träfigurerna gjort, ett fyndmaterial som kan erkännas vara än mer extraordinärt än träfigurer (Asingh & Lynnerup 2007:278, Glob 1969:165). När man talar om mossfynd talar man också ofta om begreppen ritual och offer (Berggren 2009:34,45). Ett tema som väcker många känslor och är väldigt komplext, såpass komplext att det förs en debatt för att ens komma fram till en enhetlig definition av ordet ritual (se Kyriakidis 2007). Rituellt är ett ord som tidigare ofta använts inom arkeologi när något inte kan ses som logiskt eller funktionellt för vår tids människor (jfr Brück 1999:316, Marcus 2007:43). Då detta lätt kan leda till högsvävande tolkningar söker jag istället efter ett hur och inte efter varför (jfr Berggren 2009:40, Nilsson & Berggren, 2010:191), där jag fokuserar på hur dessa våtmarkers topografi har sett ut samt vilka ting som återfinns tillsammans med dessa träfigurer. Den litteratur som skrivits med träfigurer i fokus har arbetat överlag med att katalogisera och sammanställa materialet för Nord- Nordvästeuropa (Capelle 1995 & Dahl 2007, Sanden & Capelle 2001). Noterbart är också att denna litteratur är skriven på danska och tyska och vi får gå tillbaka till 1957 för att hitta ett forskningsbidrag på svenska som fokuserar på just träfigurer (se Oldeberg 1957). Det är härifrån jag tar avstamp för mitt eget arbete, ett arbete som skiljer sig från tidigare forskning på det viset att jag fokuserar på ett specifikt geografiskt område, nämligen den jylländska halvön. En legitim fråga är då, varför fokusera på just Jylland? Svaret kan kopplas till tidigare forskning. Bryony Coles har fokuserat på träfigurer ifrån Irland och Storbritannien (se Coles 1998) och avgränsat sig där. Detta är då ganska tacksamma platser att avgränsa sig till för att de är just öar, relativt små öar också. Då behöver man inte bekymra sig med massiva hopflytande landmassor samt sentida nationalstatsgränser och den politiska påverkan det kan ha. Det är därför jag möter Bryony Coles halvvägs och avgränsar mig till den halvö som är dagens Jylland Syfte Att få ökad förståelse för variation och karaktärsdrag på de jylländska platser där träfigurer påträffats 2

5 1.4. Frågeställningar Hur ser en jylländsk träfigur ut? Förekommer de tillsammans med någon typ av konstruktion? Hur ser dessa våtmarker ut där träfigurer påträffats? Är fyndmaterialet i våtmarkerna samtida med träfigurerna? 2. Jyllands träfigurer 2.1. Det jylländska materialet, en sammanställning Extremley confusing are the dates obtained for the two figures from Kragelund. The two, one of which is much larger than the other, were found lying very close together in the peat and show close similarities, but their dates are aeons apart: the large figure was found to be more than 2500 years older the small one - Wijnand van der Sanden & Torsten Capelle (2001:58) Vissa träfigurer och deras våtmarker har undersökts mer än andra, ofta beroende på hur mycket övrigt fyndmaterial man funnit, samt typen av material. Våtmarker där vapenfynd funnits undersöks ofta utförligt (se Jørgensen, Storgaard, Birger & Thomsen 2003). Träfiguren och våtmarken vid Forlev Nymølle som kallats för en fredlig mosse, utan vapenfynd (Monikander 2009:9) där P.V. Glob tyckte sig se självaste gudinnan Nerthus i träfiguren som återfanns på denna plats (Glob 1969:155). Står här ut i mängden som en extremt väl undersökt plats (Lund 2002:144), dock finns det tyvärr stora luckor i undersökningen kring platsens topografi som jag återkommer till nedan. För att kunna få en överblick över de jylländska träfigurerna och mossarna där de återfinns i kommer jag nedan att göra en sammanställning av dem en och en. Yvonne Dahl (se Dahl 2007) har sammanställt i stort sett alla nordeuropeiska träfigurer och fört samman dem i ett stort arbete. Det är mycket tack vare hennes övergripande arbete som jag kan göra ett utdrag och en närstudie av det jylländska materialet. Eftersom hennes arbete är så pass övergripande med så pass många figurer och platser finns det inget utrymme för några djupgående analyser och tolkningar och det blir mer av ett makroperspektiv. Min avsikt är att få ett mikroperspektiv på den jylländska halvön. Denna analys skulle sedermera kunna tillämpas på ett mer övergripande makroperspektiv. Vid första anblick kan det kanske kännas underligt att kalla en undersökning som berör ett så pass stort område som Jylland för en mikroanalys. Men ingenting är någonsin naturligt stort eller litet förrän man gör en jämförelse med någonting (Gosden & Kirsanow 2006:27). Så i kontrast till tidigare forskning får en undersökning av endast det jylländska materialet ses som en mikroanalys. I min sammanställning går jag genom träfigurerna i kronologisk ordning samt ett urval av uppgifter för varje träfigur. Dessa är baserade på konkreta mätbara fakta som figurernas höjd i cm, träslag, fyndplats, karaktärsdrag som maskulina/feminina drag. Samt relativa dateringar och hur man kommit fram till dessa, detta kan vara via relaterade fynd eller naturvetenskapliga metoder. Även våtmarkstyp och våtmarkens övergripande användnings period samt om det återfinns någon sorts synbar konstruktion kring träfiguren. 3

6 2.2. Kragelund 1 Fynd plats Krage lund Silke borg Jyllan d The heads of these Danish planks appear to have horn-shaped projections. The supposed faces of all these planks show no details, but they may very well have been painted on - Wijnand van der Sanden & Torsten Capelle (2001:45) Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Daterad via 14 C, 3030 ± 70 BP Ek Funnen tätt 83,5 Abstrakt (Se Sanden & Capelle 2001:57). närliggande med den planka/träpåle, Kalibrerat via OxCal med 95,4 % mindre figuren, även tydliga horn på sannolikhet till BC. i våtmarken, ett huvudet, taggiga cal BC (94,6 %) mosslik med tunika utstickningar cal BC (0,8 %). (BR) med en uppskattad från kroppen, datering till tidig medeltid Referenser: Dahl Appendix, Mannering 2010:261, Sanden & Capelle 2001:57 Våtmarks typ Myr, idag torvmosse Våtmarkens användnings period 1433 f.kr. ca 1100 e.kr. daterad efter träfiguren och mosslikets tunika. Fynd plats Krage lund Silke borg Jyllan d Kragelund 2 Datering Daterad via 14 C, 310 ± 80 BP (Se Sanden & Capelle 2001:57). Kalibrerat via OxCal med 95,4 % sannolikhet till AD cal AD (84,8 %) cal AD (8,1 %) 1930 cal AD (2,5 %). Mest troligen konserverings kemikalier som påverkat 14 C analysen och förstört proverna. Trä slag Ek Konstruktioner Funnen tätt närliggande med den större figuren, även i våtmarken, ett mosslik med tunika med en uppskattad datering till tidig medeltid Höjd i Cm Karaktärsdrag 38 Abstrakt planka/träpåle, tydliga horn på huvudet, taggiga utstickningar från kroppen Våtmarks typ Myr, idag torvmosse Våtmarkens användnings period 1433 f.kr. ca 1100 e.kr. daterad efter den mer troliga 14 C analysen gjord på den äldre Kragelund figuren (1) träfiguren och mosslikets tunika. Referenser: Dahl Appendix, Mannering 2010:261, Sanden & Capelle 2001:57f Figur 3. Kragelunds-figurerna, (t.v.) den äldre figuren, mer kompletta figuren samt (t.h.) den mindre av figurerna med mer otydlig datering. Bild ifrån Sanden & Capelle 2001:45. Figur 4. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Kragelund figurerna markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 4

7 2.3. Rebild Skovhuse Navnet betyder Reb-hylt = den rebede skov. Bøndernes inddelte skov. Historisk tegner sig da billedet af et little samfund af bønder, der i årtusinder har hælet livet på den ringe jord Peter Riismøller (1952:124) Fyndplats Datering Trä slag Rebild Skovhuse Skørping Himmerland Jylland Tidigare daterad genom pollenanalys till 400 e.kr. 14 C datering ska senare gjorts, sifferdata saknas från denna analys men resultaten ska uppskattats till Y BR (se Kaul 1994:12). Ca f.kr. (Y BR- FÖRROM) Bjö rk Konstruktioner Funnen med ett 1,2 x 1,5 m långt tygstycke som mycket troligen varit längre, hoplappat och slitet innan det lades ner i våtmarken. Daterat genom c 14 till 2170 ± 25 BP (se Mannering 2010:265). Kalibrerat, (68,2 %) BC (95,4 %) BC Lab nummer Ua-336 (FÖRROM) Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period 105 Naturformad, sittande, kan haft fötter, bort ruttnad nederdel, fyra horisontella skåror i magpartiet, en horisontellt skåra samt en vertikal lägre ner, feminint kön? Cylindriskt huvud med möjliga kinder Högmosse, ca 2760 m 2, väldigt djup återkommande torvbrytning i senare tid, idag högmosse Ca f.kr. datering efter träfiguren och tygstycket. (Y BR- FÖRROM) Referenser: Dahl 2007:54, Glob:1969:157, Johannsen 1981: 87, Kaul 1994:12, Mannering 2010:265, Riismøller 1952:121ff. Figur 5. Rebild Skovhuse figuren. Bild ifrån Riismøller 1952:120, sedd framifrån samt ifrån sidan. Figur 6. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Rebild Skovhuse figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 5

8 2.4. Broddenbjerg Att denna gudinna [Rebild Skovhuse] också hade en manlig motsvarighet är uppenbart, även om Tacitus inte nämner något om det. En sådan kan den kraftfulla bilden av en fruktbarhetsgudom vara som år 1880 hittades i Broddenbjergs mosse vid Viborg P.V. Glob (1969:157) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Broddenbjerg Viborg Jylland Daterad via 14 C, 2450 ± 35 BP (Se Sanden & Capelle 2001:57). Kalibrerat via OxCal med 95,4 % sannolikhet till BC cal BC (25,5%) cal BC (16,4%) cal BC (53,5%) (Y BR-FÖRROM) Ek I tjärnens södra del, stenröse, ca 200 stenar, så små att det gick att ta bort med en hand, 5 stenar har används som något sorts redskap, figuren stod upprest bredvid detta stenröse, vitkvarts spritt omkring i mossen, även flertal fynd av keramik i den östra delen av 88, fallos 28 Naturformad ekgren/stam, tillhuggen, maskulin, stark fallos markering, skägg(?), djupare hugget vänster öga, vänster ben bort ruttnat Tjärn, ca 8300 m 2 oregelbund enform, 60 m maxbredd, ca 4, 8-5, 4 m djup, idag torvmosse tjärnen Referenser: Dahl 2007:49f, Appendix, Feddersen 1881:369ff, Glob 1969:157, Sanden & Capelle 2001:63f f.kr. (Y BR- FÖRROM) daterat efter 2 armband samt en halsring i brons som återfanns m bort från figuren samt figuren och keramiken Figur 7. Broddenbjerg figuren med sin tydliga fallos och respektingivande ansikte. Bild ifrån Sanden & Capelle 2001:18 Figur 8. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Broddenbjerg figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 6

9 2.5. Hjeds Sø Unfortunately there is also a third category of paper figures [*Figurer som ej finns bevarade idag]: the figures that actually made their way into a museum, but whose whereabouts are now unknown. - Wijnand van der Sanden & Torsten Capelle (2001:36, *min redigering) Fyndplats Datering Träslag Konstruktioner Höjd i Cm Hjeds Sø, Suldrup Himmerland Jylland Ej naturvetenskapligt daterad, daterad efter områdets geologiska förhållanden och bosättnings mönster samt de liknande Wittemoor plankorna till 500 f.kr. 0 Okänt Funnen några få meter från den ursprungliga sjökanten med en fyrkantig träskål, troligen stått framför figuren, Karaktärsdrag 67 Abstrakt rektangulär plankformad kropp, diskformat huvud med en förtjockning i mitten, en möjlig spetsig krona på huvudet, tillverkad med ett metallföremål Våtmarks typ Insjö, m 2 rekonstrukt ions arbete pågår vid dagens mosse Våtmarkens användnings period 500 f.kr. 0. (FÖRROM) daterat efter träfigurens uppskattade datering (FÖRROM) Referenser: Capelle 1995:22, Dahl 2007:123, Appendix, Johansen 1981:87, Nielsen 1958:15 Sanden & Capelle 2001:34, naturstyrelsen.dk/ Figur 9. Den unika Hjeds Sø figuren och dess träskål, idag försvunnen i oklart museimagasin. Bild ifrån, Nielsen 1958:15 Figur 10. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Hjeds Sø figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia 7

10 2.6. Rosbjerggård Kombinationen stendynge-trærfigur-lerkar er imidlertid ikke ukendt. Allerede det af Sophus Müller omtalte fund fra Rosbjerggård. C. J Becker (1971:48) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Rosbjerggård Hobro Himmerland Jylland Ej naturvetenskapligt Okä Det största stenröset i ett Okänt Benen hos figuren Myr, nt område med flera mindre och stenröset låg myrmark daterad, stenrösen, figuren stod skyddad av vatten än idag daterad efter rest i mitten av denna, och växtlighet, den den byggd av mindre stenar, övredelen har intilliggande omkringliggande därefter ruttnat bort, keramiken till keramik kärl vid figurens de kvarvarande 500 f.kr. 200 stenröse samt flera andra benen hos figuren e.kr. stenrösen i området, vid samt fyndkontexten (FÖRROM - andra rösen har det även påminner om den Ä RJÄÅ) återfunnits träkol, yngre dryckeshorn, djurhorn, Broddenbjergsfiguren stubbar från barrträd figuren samt ett etruskiskt (2.4) bronskärl Referenser: Becker 1971:48,49, Capelle 1995:47, Johansen 1981:87, Müller 1898:179f 500 f.kr. 200 e.kr. (FÖRROM - Ä RJÄÅ) daterat efter keramik fynd Figur 11. Rosbjerggård-figurens stenröse, där de kvarvarande benen stått placerade i mitten av röset. Bild ifrån Müller 1898:179 Figur 12. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen Rosbjerggård figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 8

11 2.7. Forlev Nymølle På en av platserna hade stenarna samlats till en hög, och under denna kom en knappt tre meter lång, kluven ekgren i dagen. Det var gudinnan själv P.V. Glob (1969: 155) Fyndplats Datering Trä slag Forlev Nymølle Skandersborg Jylland Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Ej Ek Sydlig strandkant vid en 274 Naturformad Insjö, i naturvetenskapligt nordlig sluttning, ett ekgren, området kring möjligt fyrkantig stenröse tillhuggen, ådalen vid daterad, ca 2,5x2,5 m, sten tydliga feminina Illerup, idag daterad efter återfanns både över och drag, markerat myr, 325 m 2 intilliggande under träfiguren, kvinnligt kön i utgrävt till tillsammans med lin, grenklykan f.kr. keramik och träpinnar. (FÖRROM) Omkringspridd vit kvarts, keramik, träpinnar, djurben, återfanns även i kringliggande stenrösen samt ett mänskligt skulderblad Referenser: Dahl 2007:59, Appendix, Glob 1969:155, Kaul 2003:34, Lund 2002:144ff, f.kr. (FÖRROM) daterad efter keramiken Figur 13. Bild visande träfiguren från Forlev Nymølle samt tillhörande keramik, träklubba, skidliknande pinnar samt ett linknippe och sten från den funna stenhögen. Bild ifrån Becker 1971:49. Tecknad av Harald Andersen. Figur 14. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Forlev Nymølle figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 9

12 2.8. Hedeliskær Most of the many offerings should probably be seen as part of a prehistoric fertility cult. Human, animal and soil fertility were all crucial for the survival of the agricultural society. Offerings in the bogs were perhaps both supplication to the gods for fertility and expressions of thanks. Great powers were at work and, from time to time, human life was also at stake in the dark bogs of the Iron Age - Pauline Asingh (2007:286) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Hedeliskær Åstrup/ Skødstrup Jylland Ej naturvete nskapligt daterad, daterad efter keramik fynd till e.kr. (Ä RJÄÅ) Ek Relativ torr och fast yta i mossen, tillsammans med obrända människokranier och armben, i närheten av ett 3-4 kvadratmeters område med träkol, brända får/människoben, keramikskärvor, 2 järnknivar, 13 kompletta hundskelett, stora stenar, 2 hundar bundna till en sten, nerkörda pinnar runt omkring i mossen 55 Ekgren, tydligt bearbetad, maskulin, fallos kontur, S- formad med möjligt handtag Torvmosse ca 90 x 120 m = m 2, delvis vattenfylld, 200 m 2 undersökt område, e.kr. (Ä RJÄÅ) daterat efter keramik till ca 100 e.kr. samt vapen daterade till den andra halvan av den romerska järnåldern, e.kr. Referenser: Asingh & Lynnerup 2007:286, Christensen 2003:352, Dahl 2007:63, Appendix, Illkjær 2003:47, Lund 2002:187, Sanden & Capelle 2001:62f, dk.geoview Figur 15. Hedeliskær figuren, sedd som en tydlig fallos symbol. Bild ifrån Asingh & Lynnerup 2007:286 Figur 16. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Hedeliskær figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 10

13 2.9. Spangerholm Den enklast utförda av alla manliga gudabilder är dock den figur som drogs upp ur Spangerholms mosse i Vendsyssel, stående mitt i ett hav av offerkrukor från äldre järnåldern en kraftigt erigerad manslem, fruktbarhetsgudens starkaste symbol P. V. Glob (1969:157) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Spangerholm Hjørring Vendsyssel Jylland Ej naturvetenskapligt daterad, daterad efter närliggande keramik till e.kr. (Ä RJÄÅ) Ek I mitten av mossen, ståendes bland rester efter keramik krukor, delar av keramiken placerad i stenkantade vattenhål, tillhuggna kvistar och grenar spridda runt om i mossen 64 Ekgren, bearbetad, tydlig maskulin, falloskontur Myr, idag torvmosse 500 f.kr. 200 e.kr. daterat efter en eldhund i keramik från FÖRROM, samt keramik från Ä RJÄÅ Referenser: Dahl 2007:64, Appendix, Glob 1969:157f, Johansen 1981:87 Sanden & Capelle 2001:62 Figur 17. Spangerholm-figuren, ståendes kring dess keramik kärl. Bild ifrån Glob 1969:159 Figur 18. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Spangerholm markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 11

14 2.10. Ejsbøl Sø 1 Two separate concentrations were distinguished a small one in the south and a large one in the north. The northern concentration is the older of the two, dating from around AD 300; the southern concentration is some 100 years younger - Wijnand van der Sanden & Torsten Capelle (2001:65) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Ejsbøl Sø Haderslev Jylland Ej naturvetenskapligt daterad, daterad efter närliggande vapenfynd till ca 300 e.kr. (Y RJÄÅ) Okä nt Nordlig sjökant förstärkt med träpinnar, tillsammans med vapen, krigsutrustning, efter en armé på 200 personer 78 Asexuell, pålformad, framtäljt huvud samt torso, möjliga armar längsmed torson, spetsformad botten, påminner om norska Grimstadsfiguren daterad till samma tid Insjö, idag en rekonstruerad insjö av järnålderns Ejsbøl, 300 x 1,000 m = 300,000 m e.kr. (Ä RJÄÅ FvT) daterad efter lansspetsar, ska vara 14 C daterade till ca år 0 (se Andersen 2003:249) samt vapen utrustning från officerare daterat till 400 e.kr. Referenser: Andersen 2003:246ff, Dahl 66f, Appendix Sanden & Capelle 2001:20,63f, Illkjær 2003:51, kulturarv.dk Ejsbøl Sø 2 Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Ejsbøl Sø Haderslev Jylland Ej naturvetenskapligt daterad, daterad efter närliggande vapenfynd till ca 400 e.kr. (Y RJÄÅ/FvT) Okä nt Sydlig sjökant förstärkt med träpinnar, tillsammans med elitfynd av krigisk art från 3 personer, armégeneraler? samt rester efter en båt 400 Asexuell, naturligt formad gren, torso och 2 ben, påminner om Forlev Nymøllefiguren dock utan könsmarkering Insjö, idag en rekonstruer ad insjö efter järnålderns Ejsbøl, 300 x 1000 m = 300,000 m e.kr. (Ä RJÄÅ FvT) Daterad efter lansspetsar, 14 C daterade till ca år 0 (se Andersen 2003:249) samt vapen utrustning från officerare daterat till 400 e.kr. Referenser: Andersen 2003:246ff, Dahl 66f, Appendix, Illkjær 2003:51 Sanden & Capelle 2001:20,63f, 12

15 Figur 19. Till vänster, den samtida norska Grimstad figuren tillsammans med den äldre Ejsbøl Sø (1) figuren, notera likheten. Bild ifrån Sanden & Capelle 2001:20 Figur 20. Ejsbøl Sø figur 2, notera likheten med Forlev Nymølle figuren. Bild ifrån Sanden & Capelle 2001:13 Figur 21. Den idag rekonstruerade sjön Ejsbøl Sø som den ungefärligt sett ut under järnåldern. Sett från syd. Bild ifrån kulturarv.dk Figur 22. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Ejsbøl Sø figurerna markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 13

16 2.11. Skjelmose Igjen er det rimelig å oppfatte trefiguren som mottager av offergaver satt ned på et stenalter. Öystein Johansen (1981:87) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Skjelmose Lysgård Viborg Jylland Ej vetenskapligt daterad, uppskattad datering av T. Capelle e.kr. (Y RJÄÅ VIK) Ek Vid mossens västliga kant, stenröse, kringliggande keramikkärl, i röset återfanns även brända kilformade träpinnar, vitkvarts, 1x bränd träsked, 1x handkvarn i granit 100 Ej bevarad idag, ej illustrerad, beskriven som abstrakt urgröpt cylindrisk ekstock med barken fortfarande intakt, fylld med avskalade kilformade träpinnar Myr, ca 1379 m 2, idag torvmosse, 30 meter bred max bredd e.kr. (Y RJÄÅ VIK) uppskattad datering efter T. Capelle s datering av figuren Referenser: Capelle 1995:44,47f, Dahl Appendix, Feddersen 1881:376ff, Johansen 1981:87 Figur 23. Ingen sorts illustration finns kvar över hur ekstocken från Skjelmose sett ut så vi kan endast försöka föreställa oss hur den sett ut efter den skriftliga beskrivningen. Illustration Daniel Matsenius Figur 24. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Skjelmose figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 14

17 3. Träfigurernas våtmarker 3.1. Topografi The Germans do not think it in keeping with the divine majesty to confine god within walls Cornelius Tacitus (Sanden & Capelle 2001:72) En stor resurs som ofta tyvärr inte använts till fullo av tidigare forskare som berört det här området, är det omkringliggande landskapet samt själva våtmarken. Detta är förståeligt till en viss mån, då den senare forskningen har arbetat mer övergripligt (Capelle 1995, Dahl 2007, Sanden & Capelle 2001). Där har det inte funnits tid eller intresse att gå in mer djupgående på varje plats. Men i den äldre forskningen har man tyvärr i flera fall förbisett landskapsperspektivet helt. Ett tillhörande problem med detta är att de platser jag har tagit upp har alla påträffades och undersöktes för väldigt länge sedan. Detta tillför komplikationer när det kommer till att göra uppföljande undersökningar på ett så pass dynamiskt landskap som våtmarker. Platser som Broddenbjerg upptäcktes redan 1880 och undersöktes sedan av Arthur Feddersen (Dahl 2007:49), Hedeliskær figuren påträffades 1886 av Henry Petersen (Dahl 2007:63). Arkeologin var här fortfarande ett ungt ämne och det är förståligt att man proriterat de materiella tingen istället för ett ämne som topografi. Ironiskt då, att den nämnda undersökningen av Broddenbjergs lokalen gjord 1880 av Arthur Feddersen, faktiskt är en av de lokaler som beskrivits bäst topografiskt (Feddersen 1881:369). Tillsammans med Forlev Nymølle lokalen som upptäcktes 1947 och som började grävas ut 1960 som även den är topografiskt dokumenterad (Lund 2002:144). För att ge lite perspektiv till sammanhanget ska sägas att en välbeskriven plats består av ca en halv A4 sida med text. I dessa fall rör det sig endast om en omgivnings beskrivning och det dras inga tolkningar från denna information. Kvantiteten och inte kvaliteten av fyndmaterialet kan tyvärr vara skillnaden mellan om en plats dokumenteras topografiskt eller inte. Kragelund figurerna återfanns i samma våtmark som ett 2000 år yngre mosslik, trots detta finns det ingen som helst topografisk beskrivning av fyndplatsen, jämför detta med Forlev Nymølle och Broddenbjerg lokalerna som båda innehåller rika mängder fynd. De topografiska beskrivningarna behöver därför få mer uppmärksamhet i rapportarbeten av de arkeologer som arbetat med platsen. Då det är både ett resursmässigt och tidsmässigt problem för senare forskare att personligen besöka dessa platser och att dra slutsatser från dem. Då behövs denna information finnas för att nya tolkningar och komparativa studier ska kunna genomföras. Detta arbete är därför ett försök till att belysa ett problem inom forskningen som överskuggats och visa på vikten av ett landskapsperspektiv och den information det kan ge oss. Men även vatten- och våtmarkslandskapet som område under forntiden och hur olika sorters vatten har använts (jfr Yates & Bradley 2010:405ff) Karaktärsdrag och variation Platser likt dessa som definieras som rituella eller kultiska kan tolkas som mikro rekonstruktioner av den kosmologiska världsbilden, likt föreställningarna om världsträdet i den nordiska mytologin (Nordberg 2011:218). Hur såg då en typisk jylländsk våtmark ut där träfigurer återfunnits? Med hjälp av min sammanställning ska jag nedan försöka komma fram till ett svar på denna fråga. Jag ska här framförallt fokusera på våtmarkstypen och dess storlek samt det omkringliggande landskapet. Träfigurer återfinns i en rad olika sorters våtmarkstyper och det är en stor variation i storlekarna på dessa. Alla dessa våtmarker är tyvärr inte uppmätta och den topografiska beskrivningen av platserna är ofta knapphändig. 15

18 Insjö (3x): De största av dessa träfigurers våtmarker är insjöarna, där Ejsbøl Sø (2.10) lokalen med en storlek på ca 300,000 m 2, ca 300 x 1000 m samt Hjeds Sø (2.5) lokalen med en area på 250,000 m 2, Forlev Nymølle (2.7) figuren återfanns även den på en plats som varit en insjö vid tiden för deponeringen dock finns det ingen dokumentation angående hur stor sjön kan ha varit vid tiden för deponeringarna. Ejsbøl Sø har fungerat som deponeringsplats mellan ca e.kr. medan Hjeds Sø har en uppskattad datering till 500 f.kr. 0 och Forlev Nymølle lokalen har en uppskattad datering till f. Kr (Se Kap 2 Sammanställning). Ejsbøl Sø ligger i ett ängslandskap på södra Jylland med kringliggande kullar (jfr Fig. 30 Illerup-Ådal) i närheten till Haderslev fjord som rinner ut i Lilla Bält, området är idag tyvärr stört av bebyggelse och grustäkter (Andersen 2003:246,255). Hjeds Sø ligger på Nordjylland med närhet till Nibe Bredning som sedermera flyter samman med Limfjorden (se Fig. 19), även den kring ett ängslandskap med böljande kullar (Hansen 1999:2f). Forlev Nymølle lokalen ligger i ett öst-västligt stråk utifrån nordsidan av den breda och arkeologiskt välkända Illerup-ådalen (se Fig 30), med tydliga omkringliggande backpartier samt nedsänkt vid en nordlig sluttning (Lund 2002:144). Således kan sägas att de insjöar på Jylland som innehållit träfigurer hade en storlek på över 250,000 m 2, varit i bruk mellan 500 f.kr. 500 e.kr. De har alla legat i anslutning till större vattendrag vilket skulle kunna betyda att fler människor har rört sig inom dessa områden, de kringliggande backpartierna har säkerligen gett platsen en speciell karaktär, särskilt Forlev Nymølle-lokalen som legat vid en sluttning som människor tvingats vandra ner för, för att komma ner till sjön. Dessa sjöar har funnits över hela Jylland, från syd till norr. Figur 26. Tavla som avbildar Hjeds Sø år Bild ifrån Hansen 1999:2. Målad av Niels G. Rademacher Figur 27. Karta över Haderslev fjord och närheten till Ejsbøl Sø. Se figur 22 för helhets perspektiv. Skala: 1 cm = 1500 m. Bild ifrån museum-sonderjylland.dk Myr (4x): Kragelund (2.2), Rosbjerggård (2.6), Spangerholm (2.9) och Skjelmose (2.11) figurerna återfinns alla i våtmarker som varit myrmark under deras respektive tidsperiod, där fyndplatsen för Rosbjerggård figuren än idag är myrmark. Intressant nog är Skjelmose den enda av dessa våtmarker som är närmare dokumenterad. Den är beskriven som en avlång våtmark med en max bredd på 30 m och är beräknad att ha en area på ca 1379 m 2. Totalt är det fyra våtmarker som inte är dokumenterade, tre av dem är myrmarker, Kragelund (2.2), Rosbjerggård (2.6) och Spangerholm (2.9). Den fjärde våtmarken som inte är dokumenterad är Forlev Nymølle (2.7) lokalen som idag är just myrmark. Detta kan ge en inblick i varför dessa våtmarker inte är uppmätta. Myrområdet kan ha setts som för otydligt och 16

19 svårberäkneligt för att kunna göra några begränsningar. Kragelunds figurerna är daterade till f.kr. dock har våtmarken varit okontinuerligt använd under 2500 år, Rosbjerggård och Spangerholm lokalerna har båda uppskattningsvis varit i bruk mellan 500 f.kr. 200 e.kr. medan Skjelmose-lokalen har en uppskattad datering till e.kr. (Se Kap 2 Sammanställning) Endast en av dessa våtmarker är som sagt uppmätt och tyvärr är det endast topografin kring Spangerholms våtmark och Skjelmose som finns någorlunda dokumenterad. Spangerholmvåtmarken beskrivs som omgiven av backar, (Dahl 2007:64) det ger intrycket att man har vandrat ner till våtmarken från dessa höjdpartier, likt insjön vid Forlev Nymølle. En närhet till Jammerbugten och Skagerrak går även här att notera (se Fig. 18). Den topografiska beskrivningen är väldigt svag för Skjelmose dock speciell då våtmarken beskrivs liggandes på en höjd (Feddersen 1881:376) den ända utav dessa nämnda våtmarker som återfinns på detta vis. Skjelmose ligger även i anslutning till Hjarbæk fjord vilken också är sammanlänkad med Limfjorden (se Fig. 24). Landskapet kring Kragelund är idag omgivet av mindre sjöar och vattendrag (Google maps), detta kan ge en liten inblick i hur landskapet sett ut under våtmarkens användnings period. Det som går att säga om Rosbjerggård är att även denna våtmark återfinns i anknytning till ett större vattendrag, nämligen Mariager-fjorden som har sin början vid dagens Hobro (se Fig. 12). Myrmarkerna är således de våtmarker där minst information finns angående storleken på en förhistorisk våtmark där träfigurer påträffats, trots att det är de mest frekventa. Endast Skjelmose med sin area på ca 1379 m 2 tillför oss någon sorts information kring hur stora eller små dessa myrar har varit. Noterbart här är dock den extrema skillnaden i storlek, Skjelmose är den minsta våtmarken på Jylland där en träfigur har återfunnits. Skillnaden gentemot de största våtmarkerna där träfigurer återfinns är gigantisk, där Ejsbøl Sø och Hjeds Sø uppmäter en storlek på 250,000 m 2 till 300,000 m 2. Vidare kan vi alltså se att två av fyra myrar har alla legat i anknytning till ett större vattendrag, Rosbjerggård med anknytning till Maringer fjorden samt Skjelmose med anknytning till Hjarbæk fjord. Dessa forntida myrmarker har varit i bruk mellan ca 1400 f.kr. 800 e.kr. med en betoning på romersk järnålder. Spangerholm och Skjelmose ger två olika bilder av en förhistorisk myr, där Spangerholm påminner om Forlev Nymølle insjön som varit nersänkt i landskapet omgiven av backar och kullar. Skjelmose återfinns istället uppe på en höjd. Geografiskt ligger myrar där träfigurer har påträffas på Nordjylland, Rosbjerggård (2.6), Spangerholm (2.9) samt Midtjylland, Kragelund (2.2), Skjelmose (2.11). Tjärn (1x): Broddenbjergs figuren (2.4) är den enda träfiguren på Jylland som återfunnits i en tjärn. Broddenbjergs tjärnen är oregelbunden i formen dock så är maxbredden 60 m och den uppskattade arean på tjärnen är 8300 m 2. Detta skulle ge tjärnen en diameter på ca 140 m. Det här skulle kunna placera Broddenbjerg storleksmässigt i en mellankategori tillsammans med Hedeliskær (2.8) ca m 2 (se nedan) mellan de största våtmarkerna Ejsbøl Sø och Hjeds Sø (250,000 m 2 300,000 m 2 ) samt de minsta, Skjelmose ca 1379 m 2 och Rebild Skovhuse (2.3) ca 2760 m 2 (se nedan). Se Fig. 29 för en grov skiss av storleksskillnaderna för de fyra våtmarker som har dokumentrats längd och bredmässigt. Broddenbjerg är som sagt den enda tjärn i sitt slag där en träfigur har påträffats med en uppskattad användningsperiod mellan f.kr. (se Kap 2 Sammanställning). 17

20 Broddenbjergs tjärnen återfinns som flera andra våtmarker i närheten till ett större vattendrag, precis som Skjelmose i närhet till Hjarbæk fjord och således Limfjorden (se Fig. 8). Själva tjärnen har legat omgiven av backar som ligger ca m över havet och ca 15 m över tjärnens yta (Feddersen 1881:369). Ca 500 m österut återfinns en torvmosse som under denna tid också varit en tjärn, inga fynd har påträffats i denna. Strax väster om tjärnen ligger Broddenbjergs kulle som gett namn åt mossen (Sanden & Capelle 2001:64). Vidare västerut ligger idag en insjö vid namn Søndersø samt den nutida staden Viborg (se Fig. 28). Denna tjärn återfinns likt flera andra nämnda våtmarker som ligger på Midtjylland kring just dagens Viborg. Slutligen kan det återigen se att den förhistoriska träfigurens våtmark legat kring tydliga backpartier med en närhet till ett större vattendrag Figur 28. Karta med fyndplatsen markerad i mossens sydliga del med ett X, västerut syns Broddenbjergs-berget, österut en till förhistorisk tjärn som idag även den är en torvmosse. Norrut syns den nutida staden Viborg. Bild ifrån Sanden & Capelle 2001:64. Figur 29. En grov översikt över storlekarna på våtmarker där träfigurer återfunnits. Från vänster, Ejsbøl Sø (1), Hedeliskær (2), Broddenbjerg (3) och Skjelmose (4). Bild Daniel Matsenius Odefinierade våtmarker (2x): Alla våtmarker är inte klart definierade hur de har sett ut under tiden de använts, utan man vet endast hur platsen såg ut när fynden gjordes. Till dessa hör Rebild Skovhuse (2.3) och Hedeliskær (2.8); lokalerna som idag är klassade som högmosse och torvmosse. En mosse bildas genom att växter som växer vid vattenkanten dör och försvinner ner i våtmarken, bristen på syre gör dock att de inte bryts ner fullständigt. Detta pågår tills hela vattenmassan har absorberat all växtlighet (Asingh & Lynnerup 2007:275). Med hjälp av storleken på dessa två våtmarker samt den kringliggande topografin ska jag försöka göra en uppskattning hur de sett ut under deras brukningstid. Rebild Skovhuse lokalen är ca 2760 m 2 stor där våtmarken ligger i en dal som börjar utifrån den nutida sjön Store Økssøs sydligaste spets som sedan rör sig i sydvästlig riktning till den idag uttorkande insjön Brodsø, några hundra meter öst återfinns Rebild Skovhuse-lokalen. Trots sin ringa storlek ska mossen ha varit väldigt djup (Riismøller 1952:122f). Detta är idag 18

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Klovsten 2009, gravfält

Klovsten 2009, gravfält Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Kolberga 2:4. Arkeologisk förstudie 2010 Oskarshamns socken, Oskarhamns kommun, Kalmar län. KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:23

Kolberga 2:4. Arkeologisk förstudie 2010 Oskarshamns socken, Oskarhamns kommun, Kalmar län. KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:23 Kolberga 2:4 Arkeologisk förstudie 2010 Oskarshamns socken, Oskarhamns kommun, Kalmar län Helena Victor KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:23 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Kolberga 2:4 Arkeologisk

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Tebacken. Småland Kalmar län KALMAR LÄNS MUSEUM. Tjärdal, Raä 349:1 Madesjö socken, Nybro kommun. Arwo Pajusi

Tebacken. Småland Kalmar län KALMAR LÄNS MUSEUM. Tjärdal, Raä 349:1 Madesjö socken, Nybro kommun. Arwo Pajusi Tebacken Småland Kalmar län Tjärdal, Raä 349:1 Madesjö socken, Nybro kommun Arwo Pajusi KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk undersökning 2007 Tebacken Småland - Kalmar län Tjärdal, Raä 349 Madesjö socken,

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12 Undersökning: Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Lst:s dnr: 431-1566-2003 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 2119/02-5331

Läs mer

Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1

Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 UV VÄST RAPPORT 2000:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 Västergötland, Mölndals kommun, Fässbergs socken, Alvered 1:18 m.fl., Balltorp 1:124 Gundela Lindman UV

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar

Läs mer

Skelett under trottoaren

Skelett under trottoaren Skelett under trottoaren Arkeologisk förundersökning 2000 RAÄ 93, Domherren 19/Esplanaden, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:26 Gärdslösa kyrka

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning Gårdstomt sökes Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 144 inför planerna på byggnation av djurstall och anläggande av gödselbrunn Askeryds socken i Aneby kommun Jönköpings län

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

18 hål på historisk mark

18 hål på historisk mark 18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här

Läs mer

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk

Läs mer

Trehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön

Trehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön En stockbåt vid sjön Trehörningen Dokumentation av ett stockbåtsfynd vid sjön Trehörningen, Gullarängens gård, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Kjell Andersson Rapport 2001:18 STOCKHOLMS LÄNS

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Sollentuna kommun, Stockholms län November 2004 Dan Carlsson ArkeoDok Rapport 2005:3 www.arkeodok.com Antikvarisk utredning

Läs mer

Hotell Skansen. Arkeologisk förundersökning Färjestaden 1:7, Torslunda socken, Öland. KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport februari 2009:11

Hotell Skansen. Arkeologisk förundersökning Färjestaden 1:7, Torslunda socken, Öland. KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport februari 2009:11 Hotell Skansen Arkeologisk förundersökning Färjestaden 1:7, Torslunda socken, Öland Cecilia Ring Ulrika Söderström KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport februari 2009:11 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Sundskogen, Uddevalla, 2008 Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.

Läs mer

Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll

Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll Ultuna, hus C4:16 Antikvarisk kontroll I anslutning till fornlämning Uppsala 401:1 och 472:1, fastighet Ultuna 2:23, Uppsala stad (fd Bondkyrko sn), Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2010:25 Fredrik

Läs mer

Schaktning på Torget i Vimmerby

Schaktning på Torget i Vimmerby Schaktning på Torget i Vimmerby Fornlämning 313, Vimmerby Stad & Kommun, Småland Arkeologisk förundersökning, 2007 Veronica Palm Rapport April 2007 Kalmar läns museum & Västerviks Museum RAPPORT Datum

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Lämningar på Trollåsen

Lämningar på Trollåsen UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar

Läs mer

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23

Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Dnr 421-2619-1997 och 421-4445-1997 Kart- och ritmaterial: Henrik Pihl, UV Syd och Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild Kartor ur allmänt

Läs mer

Strandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län

Strandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län Strandängen Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:68 Ann-Marie Nordman Rapport, ritningar: Ann-Marie Nordman

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 Arkeologisk förundersökning 2014 Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 HUSBYGGE Källstorps socken, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:12 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens

Läs mer

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Torshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras.

Torshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras. Webbkarta Lyssna Lättläst Innehåll A till Ö Kontakta oss Sök Startsida > Nyhetsarkiv > Tor vige! Skriv ut Tor vige! Dela informationen Publicerad 2013-03-23 Torshammaren som påträffades på boplatsen vid

Läs mer

Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2. Petra Aldén Rudd

Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2. Petra Aldén Rudd Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2 Petra Aldén Rudd Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2 Petra Aldén Rudd Tuve 10:143

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar

Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar Sabine Sten Osteologisk Rapportserie 2015:2 Institutionen för arkeologi och antik historia Uppsala universitet Campus Gotland INLEDNING

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN

KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAPPORT 2015:42 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAÄ 21 SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST Kabelskåp

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade

Läs mer

VA vid Ledberg och Lindå vad

VA vid Ledberg och Lindå vad Rapport 2010:102 Arkeologisk förundersökning VA vid Ledberg och Lindå vad RAÄ 8 Ledberg 6:1 och 10:1 m fl Ledbergs socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Schaktkontroll Spånga

Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.

Läs mer

Under Rocklundas bollplaner

Under Rocklundas bollplaner Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:36 Under Rocklundas bollplaner Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 34:1 m.fl. Rocklunda Skerike socken Västerås kommun Västmanland Ulf Alström

Läs mer

Henriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på

Henriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stensträngar och murar på Henriksdalsberget Arkeologisk förundersökning av vallanläggning vid Henriksdal, RAÄ 100:1-2, Nacka socken och kommun, Södermanland

Läs mer

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr

Läs mer

Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06

Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 ArkeoDok Rapport 2007:2 Rapport Dyple Bakgrund År 1899 påträffades vid Dyple i Tofta socken

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Utredning inför Va mellan Torslunda och Kåtorp

Utredning inför Va mellan Torslunda och Kåtorp Utredning inför Va mellan Torslunda och Kåtorp Arkeologisk utredning 2011 Torslunda, Torslunda socken, Mörbylånga kommun, Öland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:24 Gärdslösa kyrka

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape

l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape Cosmographic Expression and Territorial Structure Uppsala 2000 INNEHALLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Grävning för elkabel på gravfält

Grävning för elkabel på gravfält arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning

Läs mer

Stenåldersboplats i trädgård

Stenåldersboplats i trädgård Arkeologisk rapport 2013:3 Stenåldersboplats i trädgård Askim 181 Hult 126:7 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson och Magnus von der Luft ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM

Läs mer

Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i:

Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i: Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i: samla.raa.se M E D D E L A N D E N och distinkta definitionerna.

Läs mer

Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg

Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg

Läs mer

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:13 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 RAÄ 30:1, Riseberga kloster 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun,

Läs mer

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. MÅNGA SLIP OCH LITE MAGRING: En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. Thomas Eriksson, Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds Universitet Thomas.eriksson@geol.lu.se Våren

Läs mer

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:19 Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232:1 Kv. Kol 15, Sturegatan Västerås domkyrkoförsamling

Läs mer

Dagvattenledning vid Gamla stan

Dagvattenledning vid Gamla stan Dagvattenledning vid Gamla stan Antikvarisk kontroll 1973 Järnvägsgatan-Slottsvägen, Kalmar, Kalmar kommun Magnus Petersson KALMAR LÄNS MUSEUM Rapport 2009:32 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Dagvattenledning

Läs mer

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969 Goteborg Angered 1 Angered Resta stenar Inv. nr. Fyndrapporter 1969 ANGERED * FORNLAMNING NR 19:1 INOM GDTEBORGS STAD 385 19:1 RESTA STENAR Tva resta stenar, tidigare undersbkta och flyttade. LAGE OCH

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Tre nya tomter i Ekängen

Tre nya tomter i Ekängen Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR

Läs mer

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. KMV AB Kulturmiljövårdarna i Härnösand AB Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. Raä 76, Kakuböle 1:9, 1:3, 1:5, 1:12, 1:24, 1:25 och 1:30, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun,

Läs mer

Vid Finnveden motell

Vid Finnveden motell Arkeologisk utredning, etapp 1 Vid Finnveden motell Utredning inför planerad nybyggnation inom Tånnö 1:2, 1:7 och 1:8 Tånnö socken i Värnamo kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport

Läs mer

Nya bostäder i Läckeby

Nya bostäder i Läckeby Nya bostäder i Läckeby Arkeologisk utredning Läckeby 2:4, Åby 6:2, Åby socken, Kalmar kommun, Småland Kenneth Alexandersson KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:20 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk undersökning, schaktövervakning Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur Närke; Örebro stad; Eker 14:140 Lena Beronius Jörpeland uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats

Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats RAPPORT 2015:9 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Malmen 2:7 Dnr 3.1.1-03876-2014 (RAÄ) Dnr

Läs mer

Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås

Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:08 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås 232:1, Västerås stad och kommun, Västmanland Dnr: 431-4884-10

Läs mer

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson

Läs mer