Det levande träet. En granskning av tolv antropomorfa och abstrakta träfigurer i tio jylländska våtmarker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det levande träet. En granskning av tolv antropomorfa och abstrakta träfigurer i tio jylländska våtmarker"

Transkript

1 Det levande träet En granskning av tolv antropomorfa och abstrakta träfigurer i tio jylländska våtmarker Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2014 Daniel Matsenius Handledare: Torun Zachrisson

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion Det förhistoriska trädet Att avgränsa bred forskning Syfte Frågeställningar 3 2. Jyllands träfigurer Det jylländska materialet, en sammanställning Kragelund 1 & Rebild Skovhuse Broddenbjerg Hjeds Sø Rosbjerggård Forlev Nymølle Hedeliskær Spangerholm Ejsbøl Sø 1 & Skjelmose Träfigurernas våtmarker Topografi Karaktärsdrag och variation Iakttagelser kring den typiska våtmarken Träfigurer och deras tillhörigheter Iakttagelser kring den typiska träfiguren Konstruktioner Depositioner över lång tid, återkommande ritualer 26 Sammanfattning 27 Referenser 28 Abstract: This paper deals with wooden figures and their related findings in bogs and wetlands on the Jutish peninsula in present day Denmark. The different wetlands were wooden figures have been found are analyzed and the aim is to get a better understanding of the characteristics and variations of the sites were wooden figures have been found. Omslagsbild: 14 C dateringar över Broddenbjerg figuren, en av Kragelund figurerna samt ett tygstycke ifrån Rebild Skovhuse. Kalibrerat genom Ox Cal (c14.arch.ox.ac.uk/)

3 1. Introduktion 1.1. Det förhistoriska trädet Träd och trä som material är ett fenomen som återkommer genom hela den Nordeuropeiska forntidens historia, från de neolitiska träfigurerna funna vid Alvastra pålbyggnad, (Oldeberg 1957:248) genom bronsåldern och bohusländska hällristningar ifrån Lökeberg och Kasen Lövåsen (Dahl 2007: 89). Folkvandringtidens goter hade enligt kyrkohistorikern Sozemenos en vagn som de drog med sig under sina krigståg försedd med en helig träpåle (Näsström 2002:198), 700-talets saxare sades dyrka en stor rest trädstam vid namn Irminsul som Karl den store sedermera ska förstört, som även har jämförts med det nordiska världsträdet Yggdrasil som likt Irminsul skall haft samma funktion och fungerat som en sorts världsaxel (Näsström 2002: 117, Sundqvist 2004:149). Vikingatidens människor hade även de en stark koppling till trädet, detta återberättas främst av Adam om Bremen, om än möjligen överdrivet i hans beskrivning av Uppsala tempel. Kropparna hänger de upp i en helig lund nära templet. Denna lund är så helig för dessa hedningar att varje enskilt träd anses ha en gudomlig kraft genom offrens död och förruttnelse. Här hänger också hundar och hästar tillsammans med människor. En kristen har berättat för mig, att han hade sett 72 kroppar hänga där, djur och människor om varandra Adam av Bremen. (Näsström 2002:111) Anders Andrén har studerat mytologiska och reella träd inom den nordiska förkristna religionen. Där han har komplicerat tolkningarna av trädet Yggdrasil och ser ett mer brett trädtema, med flera olika mytologiska träd samt träd som visar sig arkeologisk i form av treuddar samt symboliska träd gestaltade i treflikiga spännen (Andrén 2004:390ff). Allt detta utspelar sig som sagt över en väldigt långt tid och tar sig ett flertal olika former kontextuellt. I det här arbetet ska jag avgränsa mig geografiskt för att få ett mer lokalt perspektiv, samt arkeologiskt för att utgå från ett specifikt material. Jag fokuserar på tolv antropomorfa och abstrakta träfigurer som påträffats i tio olika våtmarker på den danska halvön Jylland. Dessa är daterade från början av bronsåldern fram till vikingatid vilket ger ett tidsspann på cirka 2200 år ca 1400 f.kr. 800 e.kr. Figur 1. Neolitisk träfigur ifrån Alvastra, Tollstad socken, Östergötland (Oldeberg 1957:248). Figur 2. Yggdrasil, världsträdet. Illustration av Oluf Olufsen Bagge Bild ifrån vikingmythology.com 1

4 1.2. Att avgränsa bred forskning There s no end to the list of questions that remain unanswered. And the answers will be difficult to find. The study of the wooden anthropomorphic figures has actually only just begun - Wijnand van der Sanden & Torsten Capelle (2001:96) Det som framförallt är unikt med de förhistoriska träfigurer som återfunnits i Nord- Nordvästeuropa genom åren är att de är av just trä. Ett material som logiskt sätt inte borde kunna hålla i flera tusen år men som tack vare lyckosamma förhållanden bevarats i dessa våtmarker. Endast en bråkdel av alla som en gång i tiden varit i bruk har bevarats tills idag. Detta gör dessa träfigurer till ett svårtolkat material, vilket kan vara en av anledningarna till att det inte har bedrivits så mycket forskning med fokus på just träfigurer. För med ett sådant fantastiskt material så tänker man sig då möjligen att det borde ha studerats djupgående men så är inte riktigt fallet. Dessa träfigurer har fått stå åt sidan eftersom de ofta återfinns i samma våtmarkskontext som andra praktfynd. Däribland kan särskilt nämnas de mosslik som bevarats på liknande sätt som träfigurerna gjort, ett fyndmaterial som kan erkännas vara än mer extraordinärt än träfigurer (Asingh & Lynnerup 2007:278, Glob 1969:165). När man talar om mossfynd talar man också ofta om begreppen ritual och offer (Berggren 2009:34,45). Ett tema som väcker många känslor och är väldigt komplext, såpass komplext att det förs en debatt för att ens komma fram till en enhetlig definition av ordet ritual (se Kyriakidis 2007). Rituellt är ett ord som tidigare ofta använts inom arkeologi när något inte kan ses som logiskt eller funktionellt för vår tids människor (jfr Brück 1999:316, Marcus 2007:43). Då detta lätt kan leda till högsvävande tolkningar söker jag istället efter ett hur och inte efter varför (jfr Berggren 2009:40, Nilsson & Berggren, 2010:191), där jag fokuserar på hur dessa våtmarkers topografi har sett ut samt vilka ting som återfinns tillsammans med dessa träfigurer. Den litteratur som skrivits med träfigurer i fokus har arbetat överlag med att katalogisera och sammanställa materialet för Nord- Nordvästeuropa (Capelle 1995 & Dahl 2007, Sanden & Capelle 2001). Noterbart är också att denna litteratur är skriven på danska och tyska och vi får gå tillbaka till 1957 för att hitta ett forskningsbidrag på svenska som fokuserar på just träfigurer (se Oldeberg 1957). Det är härifrån jag tar avstamp för mitt eget arbete, ett arbete som skiljer sig från tidigare forskning på det viset att jag fokuserar på ett specifikt geografiskt område, nämligen den jylländska halvön. En legitim fråga är då, varför fokusera på just Jylland? Svaret kan kopplas till tidigare forskning. Bryony Coles har fokuserat på träfigurer ifrån Irland och Storbritannien (se Coles 1998) och avgränsat sig där. Detta är då ganska tacksamma platser att avgränsa sig till för att de är just öar, relativt små öar också. Då behöver man inte bekymra sig med massiva hopflytande landmassor samt sentida nationalstatsgränser och den politiska påverkan det kan ha. Det är därför jag möter Bryony Coles halvvägs och avgränsar mig till den halvö som är dagens Jylland Syfte Att få ökad förståelse för variation och karaktärsdrag på de jylländska platser där träfigurer påträffats 2

5 1.4. Frågeställningar Hur ser en jylländsk träfigur ut? Förekommer de tillsammans med någon typ av konstruktion? Hur ser dessa våtmarker ut där träfigurer påträffats? Är fyndmaterialet i våtmarkerna samtida med träfigurerna? 2. Jyllands träfigurer 2.1. Det jylländska materialet, en sammanställning Extremley confusing are the dates obtained for the two figures from Kragelund. The two, one of which is much larger than the other, were found lying very close together in the peat and show close similarities, but their dates are aeons apart: the large figure was found to be more than 2500 years older the small one - Wijnand van der Sanden & Torsten Capelle (2001:58) Vissa träfigurer och deras våtmarker har undersökts mer än andra, ofta beroende på hur mycket övrigt fyndmaterial man funnit, samt typen av material. Våtmarker där vapenfynd funnits undersöks ofta utförligt (se Jørgensen, Storgaard, Birger & Thomsen 2003). Träfiguren och våtmarken vid Forlev Nymølle som kallats för en fredlig mosse, utan vapenfynd (Monikander 2009:9) där P.V. Glob tyckte sig se självaste gudinnan Nerthus i träfiguren som återfanns på denna plats (Glob 1969:155). Står här ut i mängden som en extremt väl undersökt plats (Lund 2002:144), dock finns det tyvärr stora luckor i undersökningen kring platsens topografi som jag återkommer till nedan. För att kunna få en överblick över de jylländska träfigurerna och mossarna där de återfinns i kommer jag nedan att göra en sammanställning av dem en och en. Yvonne Dahl (se Dahl 2007) har sammanställt i stort sett alla nordeuropeiska träfigurer och fört samman dem i ett stort arbete. Det är mycket tack vare hennes övergripande arbete som jag kan göra ett utdrag och en närstudie av det jylländska materialet. Eftersom hennes arbete är så pass övergripande med så pass många figurer och platser finns det inget utrymme för några djupgående analyser och tolkningar och det blir mer av ett makroperspektiv. Min avsikt är att få ett mikroperspektiv på den jylländska halvön. Denna analys skulle sedermera kunna tillämpas på ett mer övergripande makroperspektiv. Vid första anblick kan det kanske kännas underligt att kalla en undersökning som berör ett så pass stort område som Jylland för en mikroanalys. Men ingenting är någonsin naturligt stort eller litet förrän man gör en jämförelse med någonting (Gosden & Kirsanow 2006:27). Så i kontrast till tidigare forskning får en undersökning av endast det jylländska materialet ses som en mikroanalys. I min sammanställning går jag genom träfigurerna i kronologisk ordning samt ett urval av uppgifter för varje träfigur. Dessa är baserade på konkreta mätbara fakta som figurernas höjd i cm, träslag, fyndplats, karaktärsdrag som maskulina/feminina drag. Samt relativa dateringar och hur man kommit fram till dessa, detta kan vara via relaterade fynd eller naturvetenskapliga metoder. Även våtmarkstyp och våtmarkens övergripande användnings period samt om det återfinns någon sorts synbar konstruktion kring träfiguren. 3

6 2.2. Kragelund 1 Fynd plats Krage lund Silke borg Jyllan d The heads of these Danish planks appear to have horn-shaped projections. The supposed faces of all these planks show no details, but they may very well have been painted on - Wijnand van der Sanden & Torsten Capelle (2001:45) Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Daterad via 14 C, 3030 ± 70 BP Ek Funnen tätt 83,5 Abstrakt (Se Sanden & Capelle 2001:57). närliggande med den planka/träpåle, Kalibrerat via OxCal med 95,4 % mindre figuren, även tydliga horn på sannolikhet till BC. i våtmarken, ett huvudet, taggiga cal BC (94,6 %) mosslik med tunika utstickningar cal BC (0,8 %). (BR) med en uppskattad från kroppen, datering till tidig medeltid Referenser: Dahl Appendix, Mannering 2010:261, Sanden & Capelle 2001:57 Våtmarks typ Myr, idag torvmosse Våtmarkens användnings period 1433 f.kr. ca 1100 e.kr. daterad efter träfiguren och mosslikets tunika. Fynd plats Krage lund Silke borg Jyllan d Kragelund 2 Datering Daterad via 14 C, 310 ± 80 BP (Se Sanden & Capelle 2001:57). Kalibrerat via OxCal med 95,4 % sannolikhet till AD cal AD (84,8 %) cal AD (8,1 %) 1930 cal AD (2,5 %). Mest troligen konserverings kemikalier som påverkat 14 C analysen och förstört proverna. Trä slag Ek Konstruktioner Funnen tätt närliggande med den större figuren, även i våtmarken, ett mosslik med tunika med en uppskattad datering till tidig medeltid Höjd i Cm Karaktärsdrag 38 Abstrakt planka/träpåle, tydliga horn på huvudet, taggiga utstickningar från kroppen Våtmarks typ Myr, idag torvmosse Våtmarkens användnings period 1433 f.kr. ca 1100 e.kr. daterad efter den mer troliga 14 C analysen gjord på den äldre Kragelund figuren (1) träfiguren och mosslikets tunika. Referenser: Dahl Appendix, Mannering 2010:261, Sanden & Capelle 2001:57f Figur 3. Kragelunds-figurerna, (t.v.) den äldre figuren, mer kompletta figuren samt (t.h.) den mindre av figurerna med mer otydlig datering. Bild ifrån Sanden & Capelle 2001:45. Figur 4. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Kragelund figurerna markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 4

7 2.3. Rebild Skovhuse Navnet betyder Reb-hylt = den rebede skov. Bøndernes inddelte skov. Historisk tegner sig da billedet af et little samfund af bønder, der i årtusinder har hælet livet på den ringe jord Peter Riismøller (1952:124) Fyndplats Datering Trä slag Rebild Skovhuse Skørping Himmerland Jylland Tidigare daterad genom pollenanalys till 400 e.kr. 14 C datering ska senare gjorts, sifferdata saknas från denna analys men resultaten ska uppskattats till Y BR (se Kaul 1994:12). Ca f.kr. (Y BR- FÖRROM) Bjö rk Konstruktioner Funnen med ett 1,2 x 1,5 m långt tygstycke som mycket troligen varit längre, hoplappat och slitet innan det lades ner i våtmarken. Daterat genom c 14 till 2170 ± 25 BP (se Mannering 2010:265). Kalibrerat, (68,2 %) BC (95,4 %) BC Lab nummer Ua-336 (FÖRROM) Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period 105 Naturformad, sittande, kan haft fötter, bort ruttnad nederdel, fyra horisontella skåror i magpartiet, en horisontellt skåra samt en vertikal lägre ner, feminint kön? Cylindriskt huvud med möjliga kinder Högmosse, ca 2760 m 2, väldigt djup återkommande torvbrytning i senare tid, idag högmosse Ca f.kr. datering efter träfiguren och tygstycket. (Y BR- FÖRROM) Referenser: Dahl 2007:54, Glob:1969:157, Johannsen 1981: 87, Kaul 1994:12, Mannering 2010:265, Riismøller 1952:121ff. Figur 5. Rebild Skovhuse figuren. Bild ifrån Riismøller 1952:120, sedd framifrån samt ifrån sidan. Figur 6. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Rebild Skovhuse figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 5

8 2.4. Broddenbjerg Att denna gudinna [Rebild Skovhuse] också hade en manlig motsvarighet är uppenbart, även om Tacitus inte nämner något om det. En sådan kan den kraftfulla bilden av en fruktbarhetsgudom vara som år 1880 hittades i Broddenbjergs mosse vid Viborg P.V. Glob (1969:157) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Broddenbjerg Viborg Jylland Daterad via 14 C, 2450 ± 35 BP (Se Sanden & Capelle 2001:57). Kalibrerat via OxCal med 95,4 % sannolikhet till BC cal BC (25,5%) cal BC (16,4%) cal BC (53,5%) (Y BR-FÖRROM) Ek I tjärnens södra del, stenröse, ca 200 stenar, så små att det gick att ta bort med en hand, 5 stenar har används som något sorts redskap, figuren stod upprest bredvid detta stenröse, vitkvarts spritt omkring i mossen, även flertal fynd av keramik i den östra delen av 88, fallos 28 Naturformad ekgren/stam, tillhuggen, maskulin, stark fallos markering, skägg(?), djupare hugget vänster öga, vänster ben bort ruttnat Tjärn, ca 8300 m 2 oregelbund enform, 60 m maxbredd, ca 4, 8-5, 4 m djup, idag torvmosse tjärnen Referenser: Dahl 2007:49f, Appendix, Feddersen 1881:369ff, Glob 1969:157, Sanden & Capelle 2001:63f f.kr. (Y BR- FÖRROM) daterat efter 2 armband samt en halsring i brons som återfanns m bort från figuren samt figuren och keramiken Figur 7. Broddenbjerg figuren med sin tydliga fallos och respektingivande ansikte. Bild ifrån Sanden & Capelle 2001:18 Figur 8. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Broddenbjerg figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 6

9 2.5. Hjeds Sø Unfortunately there is also a third category of paper figures [*Figurer som ej finns bevarade idag]: the figures that actually made their way into a museum, but whose whereabouts are now unknown. - Wijnand van der Sanden & Torsten Capelle (2001:36, *min redigering) Fyndplats Datering Träslag Konstruktioner Höjd i Cm Hjeds Sø, Suldrup Himmerland Jylland Ej naturvetenskapligt daterad, daterad efter områdets geologiska förhållanden och bosättnings mönster samt de liknande Wittemoor plankorna till 500 f.kr. 0 Okänt Funnen några få meter från den ursprungliga sjökanten med en fyrkantig träskål, troligen stått framför figuren, Karaktärsdrag 67 Abstrakt rektangulär plankformad kropp, diskformat huvud med en förtjockning i mitten, en möjlig spetsig krona på huvudet, tillverkad med ett metallföremål Våtmarks typ Insjö, m 2 rekonstrukt ions arbete pågår vid dagens mosse Våtmarkens användnings period 500 f.kr. 0. (FÖRROM) daterat efter träfigurens uppskattade datering (FÖRROM) Referenser: Capelle 1995:22, Dahl 2007:123, Appendix, Johansen 1981:87, Nielsen 1958:15 Sanden & Capelle 2001:34, naturstyrelsen.dk/ Figur 9. Den unika Hjeds Sø figuren och dess träskål, idag försvunnen i oklart museimagasin. Bild ifrån, Nielsen 1958:15 Figur 10. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Hjeds Sø figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia 7

10 2.6. Rosbjerggård Kombinationen stendynge-trærfigur-lerkar er imidlertid ikke ukendt. Allerede det af Sophus Müller omtalte fund fra Rosbjerggård. C. J Becker (1971:48) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Rosbjerggård Hobro Himmerland Jylland Ej naturvetenskapligt Okä Det största stenröset i ett Okänt Benen hos figuren Myr, nt område med flera mindre och stenröset låg myrmark daterad, stenrösen, figuren stod skyddad av vatten än idag daterad efter rest i mitten av denna, och växtlighet, den den byggd av mindre stenar, övredelen har intilliggande omkringliggande därefter ruttnat bort, keramiken till keramik kärl vid figurens de kvarvarande 500 f.kr. 200 stenröse samt flera andra benen hos figuren e.kr. stenrösen i området, vid samt fyndkontexten (FÖRROM - andra rösen har det även påminner om den Ä RJÄÅ) återfunnits träkol, yngre dryckeshorn, djurhorn, Broddenbjergsfiguren stubbar från barrträd figuren samt ett etruskiskt (2.4) bronskärl Referenser: Becker 1971:48,49, Capelle 1995:47, Johansen 1981:87, Müller 1898:179f 500 f.kr. 200 e.kr. (FÖRROM - Ä RJÄÅ) daterat efter keramik fynd Figur 11. Rosbjerggård-figurens stenröse, där de kvarvarande benen stått placerade i mitten av röset. Bild ifrån Müller 1898:179 Figur 12. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen Rosbjerggård figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 8

11 2.7. Forlev Nymølle På en av platserna hade stenarna samlats till en hög, och under denna kom en knappt tre meter lång, kluven ekgren i dagen. Det var gudinnan själv P.V. Glob (1969: 155) Fyndplats Datering Trä slag Forlev Nymølle Skandersborg Jylland Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Ej Ek Sydlig strandkant vid en 274 Naturformad Insjö, i naturvetenskapligt nordlig sluttning, ett ekgren, området kring möjligt fyrkantig stenröse tillhuggen, ådalen vid daterad, ca 2,5x2,5 m, sten tydliga feminina Illerup, idag daterad efter återfanns både över och drag, markerat myr, 325 m 2 intilliggande under träfiguren, kvinnligt kön i utgrävt till tillsammans med lin, grenklykan f.kr. keramik och träpinnar. (FÖRROM) Omkringspridd vit kvarts, keramik, träpinnar, djurben, återfanns även i kringliggande stenrösen samt ett mänskligt skulderblad Referenser: Dahl 2007:59, Appendix, Glob 1969:155, Kaul 2003:34, Lund 2002:144ff, f.kr. (FÖRROM) daterad efter keramiken Figur 13. Bild visande träfiguren från Forlev Nymølle samt tillhörande keramik, träklubba, skidliknande pinnar samt ett linknippe och sten från den funna stenhögen. Bild ifrån Becker 1971:49. Tecknad av Harald Andersen. Figur 14. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Forlev Nymølle figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 9

12 2.8. Hedeliskær Most of the many offerings should probably be seen as part of a prehistoric fertility cult. Human, animal and soil fertility were all crucial for the survival of the agricultural society. Offerings in the bogs were perhaps both supplication to the gods for fertility and expressions of thanks. Great powers were at work and, from time to time, human life was also at stake in the dark bogs of the Iron Age - Pauline Asingh (2007:286) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Hedeliskær Åstrup/ Skødstrup Jylland Ej naturvete nskapligt daterad, daterad efter keramik fynd till e.kr. (Ä RJÄÅ) Ek Relativ torr och fast yta i mossen, tillsammans med obrända människokranier och armben, i närheten av ett 3-4 kvadratmeters område med träkol, brända får/människoben, keramikskärvor, 2 järnknivar, 13 kompletta hundskelett, stora stenar, 2 hundar bundna till en sten, nerkörda pinnar runt omkring i mossen 55 Ekgren, tydligt bearbetad, maskulin, fallos kontur, S- formad med möjligt handtag Torvmosse ca 90 x 120 m = m 2, delvis vattenfylld, 200 m 2 undersökt område, e.kr. (Ä RJÄÅ) daterat efter keramik till ca 100 e.kr. samt vapen daterade till den andra halvan av den romerska järnåldern, e.kr. Referenser: Asingh & Lynnerup 2007:286, Christensen 2003:352, Dahl 2007:63, Appendix, Illkjær 2003:47, Lund 2002:187, Sanden & Capelle 2001:62f, dk.geoview Figur 15. Hedeliskær figuren, sedd som en tydlig fallos symbol. Bild ifrån Asingh & Lynnerup 2007:286 Figur 16. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Hedeliskær figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 10

13 2.9. Spangerholm Den enklast utförda av alla manliga gudabilder är dock den figur som drogs upp ur Spangerholms mosse i Vendsyssel, stående mitt i ett hav av offerkrukor från äldre järnåldern en kraftigt erigerad manslem, fruktbarhetsgudens starkaste symbol P. V. Glob (1969:157) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Spangerholm Hjørring Vendsyssel Jylland Ej naturvetenskapligt daterad, daterad efter närliggande keramik till e.kr. (Ä RJÄÅ) Ek I mitten av mossen, ståendes bland rester efter keramik krukor, delar av keramiken placerad i stenkantade vattenhål, tillhuggna kvistar och grenar spridda runt om i mossen 64 Ekgren, bearbetad, tydlig maskulin, falloskontur Myr, idag torvmosse 500 f.kr. 200 e.kr. daterat efter en eldhund i keramik från FÖRROM, samt keramik från Ä RJÄÅ Referenser: Dahl 2007:64, Appendix, Glob 1969:157f, Johansen 1981:87 Sanden & Capelle 2001:62 Figur 17. Spangerholm-figuren, ståendes kring dess keramik kärl. Bild ifrån Glob 1969:159 Figur 18. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Spangerholm markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 11

14 2.10. Ejsbøl Sø 1 Two separate concentrations were distinguished a small one in the south and a large one in the north. The northern concentration is the older of the two, dating from around AD 300; the southern concentration is some 100 years younger - Wijnand van der Sanden & Torsten Capelle (2001:65) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Ejsbøl Sø Haderslev Jylland Ej naturvetenskapligt daterad, daterad efter närliggande vapenfynd till ca 300 e.kr. (Y RJÄÅ) Okä nt Nordlig sjökant förstärkt med träpinnar, tillsammans med vapen, krigsutrustning, efter en armé på 200 personer 78 Asexuell, pålformad, framtäljt huvud samt torso, möjliga armar längsmed torson, spetsformad botten, påminner om norska Grimstadsfiguren daterad till samma tid Insjö, idag en rekonstruerad insjö av järnålderns Ejsbøl, 300 x 1,000 m = 300,000 m e.kr. (Ä RJÄÅ FvT) daterad efter lansspetsar, ska vara 14 C daterade till ca år 0 (se Andersen 2003:249) samt vapen utrustning från officerare daterat till 400 e.kr. Referenser: Andersen 2003:246ff, Dahl 66f, Appendix Sanden & Capelle 2001:20,63f, Illkjær 2003:51, kulturarv.dk Ejsbøl Sø 2 Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Ejsbøl Sø Haderslev Jylland Ej naturvetenskapligt daterad, daterad efter närliggande vapenfynd till ca 400 e.kr. (Y RJÄÅ/FvT) Okä nt Sydlig sjökant förstärkt med träpinnar, tillsammans med elitfynd av krigisk art från 3 personer, armégeneraler? samt rester efter en båt 400 Asexuell, naturligt formad gren, torso och 2 ben, påminner om Forlev Nymøllefiguren dock utan könsmarkering Insjö, idag en rekonstruer ad insjö efter järnålderns Ejsbøl, 300 x 1000 m = 300,000 m e.kr. (Ä RJÄÅ FvT) Daterad efter lansspetsar, 14 C daterade till ca år 0 (se Andersen 2003:249) samt vapen utrustning från officerare daterat till 400 e.kr. Referenser: Andersen 2003:246ff, Dahl 66f, Appendix, Illkjær 2003:51 Sanden & Capelle 2001:20,63f, 12

15 Figur 19. Till vänster, den samtida norska Grimstad figuren tillsammans med den äldre Ejsbøl Sø (1) figuren, notera likheten. Bild ifrån Sanden & Capelle 2001:20 Figur 20. Ejsbøl Sø figur 2, notera likheten med Forlev Nymølle figuren. Bild ifrån Sanden & Capelle 2001:13 Figur 21. Den idag rekonstruerade sjön Ejsbøl Sø som den ungefärligt sett ut under järnåldern. Sett från syd. Bild ifrån kulturarv.dk Figur 22. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Ejsbøl Sø figurerna markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 13

16 2.11. Skjelmose Igjen er det rimelig å oppfatte trefiguren som mottager av offergaver satt ned på et stenalter. Öystein Johansen (1981:87) Fyndplats Datering Trä slag Konstruktioner Höjd i Cm Karaktärsdrag Våtmarks typ Våtmarkens användnings period Skjelmose Lysgård Viborg Jylland Ej vetenskapligt daterad, uppskattad datering av T. Capelle e.kr. (Y RJÄÅ VIK) Ek Vid mossens västliga kant, stenröse, kringliggande keramikkärl, i röset återfanns även brända kilformade träpinnar, vitkvarts, 1x bränd träsked, 1x handkvarn i granit 100 Ej bevarad idag, ej illustrerad, beskriven som abstrakt urgröpt cylindrisk ekstock med barken fortfarande intakt, fylld med avskalade kilformade träpinnar Myr, ca 1379 m 2, idag torvmosse, 30 meter bred max bredd e.kr. (Y RJÄÅ VIK) uppskattad datering efter T. Capelle s datering av figuren Referenser: Capelle 1995:44,47f, Dahl Appendix, Feddersen 1881:376ff, Johansen 1981:87 Figur 23. Ingen sorts illustration finns kvar över hur ekstocken från Skjelmose sett ut så vi kan endast försöka föreställa oss hur den sett ut efter den skriftliga beskrivningen. Illustration Daniel Matsenius Figur 24. Karta över dagens Danmark med fyndplatsen för Skjelmose figuren markerat med rött. Bild ifrån Wikipedia. 14

17 3. Träfigurernas våtmarker 3.1. Topografi The Germans do not think it in keeping with the divine majesty to confine god within walls Cornelius Tacitus (Sanden & Capelle 2001:72) En stor resurs som ofta tyvärr inte använts till fullo av tidigare forskare som berört det här området, är det omkringliggande landskapet samt själva våtmarken. Detta är förståeligt till en viss mån, då den senare forskningen har arbetat mer övergripligt (Capelle 1995, Dahl 2007, Sanden & Capelle 2001). Där har det inte funnits tid eller intresse att gå in mer djupgående på varje plats. Men i den äldre forskningen har man tyvärr i flera fall förbisett landskapsperspektivet helt. Ett tillhörande problem med detta är att de platser jag har tagit upp har alla påträffades och undersöktes för väldigt länge sedan. Detta tillför komplikationer när det kommer till att göra uppföljande undersökningar på ett så pass dynamiskt landskap som våtmarker. Platser som Broddenbjerg upptäcktes redan 1880 och undersöktes sedan av Arthur Feddersen (Dahl 2007:49), Hedeliskær figuren påträffades 1886 av Henry Petersen (Dahl 2007:63). Arkeologin var här fortfarande ett ungt ämne och det är förståligt att man proriterat de materiella tingen istället för ett ämne som topografi. Ironiskt då, att den nämnda undersökningen av Broddenbjergs lokalen gjord 1880 av Arthur Feddersen, faktiskt är en av de lokaler som beskrivits bäst topografiskt (Feddersen 1881:369). Tillsammans med Forlev Nymølle lokalen som upptäcktes 1947 och som började grävas ut 1960 som även den är topografiskt dokumenterad (Lund 2002:144). För att ge lite perspektiv till sammanhanget ska sägas att en välbeskriven plats består av ca en halv A4 sida med text. I dessa fall rör det sig endast om en omgivnings beskrivning och det dras inga tolkningar från denna information. Kvantiteten och inte kvaliteten av fyndmaterialet kan tyvärr vara skillnaden mellan om en plats dokumenteras topografiskt eller inte. Kragelund figurerna återfanns i samma våtmark som ett 2000 år yngre mosslik, trots detta finns det ingen som helst topografisk beskrivning av fyndplatsen, jämför detta med Forlev Nymølle och Broddenbjerg lokalerna som båda innehåller rika mängder fynd. De topografiska beskrivningarna behöver därför få mer uppmärksamhet i rapportarbeten av de arkeologer som arbetat med platsen. Då det är både ett resursmässigt och tidsmässigt problem för senare forskare att personligen besöka dessa platser och att dra slutsatser från dem. Då behövs denna information finnas för att nya tolkningar och komparativa studier ska kunna genomföras. Detta arbete är därför ett försök till att belysa ett problem inom forskningen som överskuggats och visa på vikten av ett landskapsperspektiv och den information det kan ge oss. Men även vatten- och våtmarkslandskapet som område under forntiden och hur olika sorters vatten har använts (jfr Yates & Bradley 2010:405ff) Karaktärsdrag och variation Platser likt dessa som definieras som rituella eller kultiska kan tolkas som mikro rekonstruktioner av den kosmologiska världsbilden, likt föreställningarna om världsträdet i den nordiska mytologin (Nordberg 2011:218). Hur såg då en typisk jylländsk våtmark ut där träfigurer återfunnits? Med hjälp av min sammanställning ska jag nedan försöka komma fram till ett svar på denna fråga. Jag ska här framförallt fokusera på våtmarkstypen och dess storlek samt det omkringliggande landskapet. Träfigurer återfinns i en rad olika sorters våtmarkstyper och det är en stor variation i storlekarna på dessa. Alla dessa våtmarker är tyvärr inte uppmätta och den topografiska beskrivningen av platserna är ofta knapphändig. 15

18 Insjö (3x): De största av dessa träfigurers våtmarker är insjöarna, där Ejsbøl Sø (2.10) lokalen med en storlek på ca 300,000 m 2, ca 300 x 1000 m samt Hjeds Sø (2.5) lokalen med en area på 250,000 m 2, Forlev Nymølle (2.7) figuren återfanns även den på en plats som varit en insjö vid tiden för deponeringen dock finns det ingen dokumentation angående hur stor sjön kan ha varit vid tiden för deponeringarna. Ejsbøl Sø har fungerat som deponeringsplats mellan ca e.kr. medan Hjeds Sø har en uppskattad datering till 500 f.kr. 0 och Forlev Nymølle lokalen har en uppskattad datering till f. Kr (Se Kap 2 Sammanställning). Ejsbøl Sø ligger i ett ängslandskap på södra Jylland med kringliggande kullar (jfr Fig. 30 Illerup-Ådal) i närheten till Haderslev fjord som rinner ut i Lilla Bält, området är idag tyvärr stört av bebyggelse och grustäkter (Andersen 2003:246,255). Hjeds Sø ligger på Nordjylland med närhet till Nibe Bredning som sedermera flyter samman med Limfjorden (se Fig. 19), även den kring ett ängslandskap med böljande kullar (Hansen 1999:2f). Forlev Nymølle lokalen ligger i ett öst-västligt stråk utifrån nordsidan av den breda och arkeologiskt välkända Illerup-ådalen (se Fig 30), med tydliga omkringliggande backpartier samt nedsänkt vid en nordlig sluttning (Lund 2002:144). Således kan sägas att de insjöar på Jylland som innehållit träfigurer hade en storlek på över 250,000 m 2, varit i bruk mellan 500 f.kr. 500 e.kr. De har alla legat i anslutning till större vattendrag vilket skulle kunna betyda att fler människor har rört sig inom dessa områden, de kringliggande backpartierna har säkerligen gett platsen en speciell karaktär, särskilt Forlev Nymølle-lokalen som legat vid en sluttning som människor tvingats vandra ner för, för att komma ner till sjön. Dessa sjöar har funnits över hela Jylland, från syd till norr. Figur 26. Tavla som avbildar Hjeds Sø år Bild ifrån Hansen 1999:2. Målad av Niels G. Rademacher Figur 27. Karta över Haderslev fjord och närheten till Ejsbøl Sø. Se figur 22 för helhets perspektiv. Skala: 1 cm = 1500 m. Bild ifrån museum-sonderjylland.dk Myr (4x): Kragelund (2.2), Rosbjerggård (2.6), Spangerholm (2.9) och Skjelmose (2.11) figurerna återfinns alla i våtmarker som varit myrmark under deras respektive tidsperiod, där fyndplatsen för Rosbjerggård figuren än idag är myrmark. Intressant nog är Skjelmose den enda av dessa våtmarker som är närmare dokumenterad. Den är beskriven som en avlång våtmark med en max bredd på 30 m och är beräknad att ha en area på ca 1379 m 2. Totalt är det fyra våtmarker som inte är dokumenterade, tre av dem är myrmarker, Kragelund (2.2), Rosbjerggård (2.6) och Spangerholm (2.9). Den fjärde våtmarken som inte är dokumenterad är Forlev Nymølle (2.7) lokalen som idag är just myrmark. Detta kan ge en inblick i varför dessa våtmarker inte är uppmätta. Myrområdet kan ha setts som för otydligt och 16

19 svårberäkneligt för att kunna göra några begränsningar. Kragelunds figurerna är daterade till f.kr. dock har våtmarken varit okontinuerligt använd under 2500 år, Rosbjerggård och Spangerholm lokalerna har båda uppskattningsvis varit i bruk mellan 500 f.kr. 200 e.kr. medan Skjelmose-lokalen har en uppskattad datering till e.kr. (Se Kap 2 Sammanställning) Endast en av dessa våtmarker är som sagt uppmätt och tyvärr är det endast topografin kring Spangerholms våtmark och Skjelmose som finns någorlunda dokumenterad. Spangerholmvåtmarken beskrivs som omgiven av backar, (Dahl 2007:64) det ger intrycket att man har vandrat ner till våtmarken från dessa höjdpartier, likt insjön vid Forlev Nymølle. En närhet till Jammerbugten och Skagerrak går även här att notera (se Fig. 18). Den topografiska beskrivningen är väldigt svag för Skjelmose dock speciell då våtmarken beskrivs liggandes på en höjd (Feddersen 1881:376) den ända utav dessa nämnda våtmarker som återfinns på detta vis. Skjelmose ligger även i anslutning till Hjarbæk fjord vilken också är sammanlänkad med Limfjorden (se Fig. 24). Landskapet kring Kragelund är idag omgivet av mindre sjöar och vattendrag (Google maps), detta kan ge en liten inblick i hur landskapet sett ut under våtmarkens användnings period. Det som går att säga om Rosbjerggård är att även denna våtmark återfinns i anknytning till ett större vattendrag, nämligen Mariager-fjorden som har sin början vid dagens Hobro (se Fig. 12). Myrmarkerna är således de våtmarker där minst information finns angående storleken på en förhistorisk våtmark där träfigurer påträffats, trots att det är de mest frekventa. Endast Skjelmose med sin area på ca 1379 m 2 tillför oss någon sorts information kring hur stora eller små dessa myrar har varit. Noterbart här är dock den extrema skillnaden i storlek, Skjelmose är den minsta våtmarken på Jylland där en träfigur har återfunnits. Skillnaden gentemot de största våtmarkerna där träfigurer återfinns är gigantisk, där Ejsbøl Sø och Hjeds Sø uppmäter en storlek på 250,000 m 2 till 300,000 m 2. Vidare kan vi alltså se att två av fyra myrar har alla legat i anknytning till ett större vattendrag, Rosbjerggård med anknytning till Maringer fjorden samt Skjelmose med anknytning till Hjarbæk fjord. Dessa forntida myrmarker har varit i bruk mellan ca 1400 f.kr. 800 e.kr. med en betoning på romersk järnålder. Spangerholm och Skjelmose ger två olika bilder av en förhistorisk myr, där Spangerholm påminner om Forlev Nymølle insjön som varit nersänkt i landskapet omgiven av backar och kullar. Skjelmose återfinns istället uppe på en höjd. Geografiskt ligger myrar där träfigurer har påträffas på Nordjylland, Rosbjerggård (2.6), Spangerholm (2.9) samt Midtjylland, Kragelund (2.2), Skjelmose (2.11). Tjärn (1x): Broddenbjergs figuren (2.4) är den enda träfiguren på Jylland som återfunnits i en tjärn. Broddenbjergs tjärnen är oregelbunden i formen dock så är maxbredden 60 m och den uppskattade arean på tjärnen är 8300 m 2. Detta skulle ge tjärnen en diameter på ca 140 m. Det här skulle kunna placera Broddenbjerg storleksmässigt i en mellankategori tillsammans med Hedeliskær (2.8) ca m 2 (se nedan) mellan de största våtmarkerna Ejsbøl Sø och Hjeds Sø (250,000 m 2 300,000 m 2 ) samt de minsta, Skjelmose ca 1379 m 2 och Rebild Skovhuse (2.3) ca 2760 m 2 (se nedan). Se Fig. 29 för en grov skiss av storleksskillnaderna för de fyra våtmarker som har dokumentrats längd och bredmässigt. Broddenbjerg är som sagt den enda tjärn i sitt slag där en träfigur har påträffats med en uppskattad användningsperiod mellan f.kr. (se Kap 2 Sammanställning). 17

20 Broddenbjergs tjärnen återfinns som flera andra våtmarker i närheten till ett större vattendrag, precis som Skjelmose i närhet till Hjarbæk fjord och således Limfjorden (se Fig. 8). Själva tjärnen har legat omgiven av backar som ligger ca m över havet och ca 15 m över tjärnens yta (Feddersen 1881:369). Ca 500 m österut återfinns en torvmosse som under denna tid också varit en tjärn, inga fynd har påträffats i denna. Strax väster om tjärnen ligger Broddenbjergs kulle som gett namn åt mossen (Sanden & Capelle 2001:64). Vidare västerut ligger idag en insjö vid namn Søndersø samt den nutida staden Viborg (se Fig. 28). Denna tjärn återfinns likt flera andra nämnda våtmarker som ligger på Midtjylland kring just dagens Viborg. Slutligen kan det återigen se att den förhistoriska träfigurens våtmark legat kring tydliga backpartier med en närhet till ett större vattendrag Figur 28. Karta med fyndplatsen markerad i mossens sydliga del med ett X, västerut syns Broddenbjergs-berget, österut en till förhistorisk tjärn som idag även den är en torvmosse. Norrut syns den nutida staden Viborg. Bild ifrån Sanden & Capelle 2001:64. Figur 29. En grov översikt över storlekarna på våtmarker där träfigurer återfunnits. Från vänster, Ejsbøl Sø (1), Hedeliskær (2), Broddenbjerg (3) och Skjelmose (4). Bild Daniel Matsenius Odefinierade våtmarker (2x): Alla våtmarker är inte klart definierade hur de har sett ut under tiden de använts, utan man vet endast hur platsen såg ut när fynden gjordes. Till dessa hör Rebild Skovhuse (2.3) och Hedeliskær (2.8); lokalerna som idag är klassade som högmosse och torvmosse. En mosse bildas genom att växter som växer vid vattenkanten dör och försvinner ner i våtmarken, bristen på syre gör dock att de inte bryts ner fullständigt. Detta pågår tills hela vattenmassan har absorberat all växtlighet (Asingh & Lynnerup 2007:275). Med hjälp av storleken på dessa två våtmarker samt den kringliggande topografin ska jag försöka göra en uppskattning hur de sett ut under deras brukningstid. Rebild Skovhuse lokalen är ca 2760 m 2 stor där våtmarken ligger i en dal som börjar utifrån den nutida sjön Store Økssøs sydligaste spets som sedan rör sig i sydvästlig riktning till den idag uttorkande insjön Brodsø, några hundra meter öst återfinns Rebild Skovhuse-lokalen. Trots sin ringa storlek ska mossen ha varit väldigt djup (Riismøller 1952:122f). Detta är idag 18

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969 Goteborg Angered 1 Angered Resta stenar Inv. nr. Fyndrapporter 1969 ANGERED * FORNLAMNING NR 19:1 INOM GDTEBORGS STAD 385 19:1 RESTA STENAR Tva resta stenar, tidigare undersbkta och flyttade. LAGE OCH

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF ==> Download: I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF - Are you searching for I Den Svenska Utmarken Nagra Books? Now, you will be happy that

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Karina Hammarstrand Dehman Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Varför är det viktigt att datera för arkeologin? Relativ datering och absolut datering. Dateringsmetoder och deras tillämpning.

Varför är det viktigt att datera för arkeologin? Relativ datering och absolut datering. Dateringsmetoder och deras tillämpning. Dateringsmetoder Disposition Varför är det viktigt att datera för arkeologin? Relativ datering och absolut datering Dateringsmetoder och deras tillämpning. Dateringsmetoder Hur gamla är de materiella lämningarna?

Läs mer

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF - Are you searching for Ta Betalt Books? Now, you will be happy that at this time Ta Betalt PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Orust förhistoria. Vad trodde man på?

Orust förhistoria. Vad trodde man på? Orust förhistoria Innehåll: Vad trodde man på? Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad trodde man på? Alla funderar vi någon gång på varför vi finns här på jorden, hur vi blev till,

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Vindkraftverket som behövde en elkabel

Vindkraftverket som behövde en elkabel Rapport 2008:34 Arkeologisk förundersökning Vindkraftverket som behövde en elkabel Invid bl a RAÄ 74 Hovgården 1:5 Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Fredrik Samuelsson Ö

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Hällristningar Himmelstalund

Hällristningar Himmelstalund Hällristningar Himmelstalund Hällristningar Norrköping är den stad i världen som har flest hällristningar inom sin stadsgräns. Den största koncentrationen finns vid Motala ström, inom ett par kilometer

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål.

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål. bioscience explained 134567 John A. Barker Formerly of the Department of Education and Professional Studies King s College, London Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke.

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:50 Skävesund Intill gravfältet Glanshammar 4:1 Arkeologisk utredning Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Schaktövervakning intill RAÄ 419 Rapport 2013:74 Arkeologisk förundersökning Schaktövervakning intill RAÄ 419 Intill RAÄ 419 Vasastaden 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê=

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Stadsmuseiförvaltningen ==páç=n=erf OMMSJMQJMS ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Bakgrund Frågan om hur mänskliga kvarlevor som framkommit i samband med

Läs mer

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv Lärarhandledning Nu har ni varit eller kommer att gå på introduktion på Hogslaby. En fortsatt diskussion om det ni varit med om på introduktionen fördjupar förståelsen och lärandet för eleverna. Diskutera

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken

Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport Nr 2013:1 Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken Sjöhistoriska museet har efter beslut av länsstyrelsen i Stockholms län utfört en särskild arkeologisk

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

MELLAN HIMMEL OCH VATTEN - ett flexibelt boende i samklang med naturen

MELLAN HIMMEL OCH VATTEN - ett flexibelt boende i samklang med naturen Hemmet idag måste kunna erbjuda ett flexibelt boende för en modern och hållbar livsstil samtidigt som det harmonierar med omgivningen. Detta ställer nya krav på material och arkitektonisk utformning. Dalslandsstugan

Läs mer