Genarps kyrka. Antikvarisk rapport INVÄNDIG RESTAURERING. Genarps församling, Genarps socken i Lunds kommun Skåne län.

Transkript

1 Antikvarisk rapport Genarps kyrka INVÄNDIG RESTAURERING Genarps församling, Genarps socken i Lunds kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010: 019 Jörgen Kling

2

3 Antikvarisk rapport Genarps kyrka INVÄNDIG RESTAURERING Genarps församling, Genarps socken i Lunds kommun Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antkvarisk rapport Genarps kyrka Invändig restaurering Genarps församling, Genarps socken i Lunds kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2010:019 Författare: Jörgen Kling Foto: Jörgen Kling Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Genarps kyrka 2010 Malmö Museer 2010

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Sammanfattning av utförda arbeten 5 Historik/beskrivning med relevans för ärendet 5 Interiöra renoveringar och förändringar 5 Restaureringens omfattning Nytt värmesystem 7 Valv och Väggar 7 Snickerier och målning 8 El och ljudanläggning 8 Brand- och inbrottslarm 8 Nytt Pentry 9 Vind 9 Avvikelser/tillägg från handlingarna 9 Iakttagelser under arbetena 9 Antikvarisk kommentar 9 Övriga handlingar med relevans för ärendet 10 Källor 11 Årets rapporter 12 Bilagor Bilaga 1 Fotobilaga

6 Tekniska och administrativa uppgifter Objekt... Genarps kyrka Län... Skåne Kommun...Lund Socken... Genarp Beställare...Genarps församling Länsstyrelsens tillstånd...dnr , Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvariens yttrande Arbetena påbörjades...v.33, 2009 Slutbesiktning Kyrkoantikvarisk ersättning/kyrkobyggnadsbidrag Dnr /07, /07 datum Generalentreprenör...Mur & Puts Bygg AB, Fjälkinge Konsult... Ponnert Arkitekter AB Arbetsbeskrivning... Upprättad av Ponnert Arkitekter AB reviderad Antikvarisk medverkande...malmö Museer genom Jörgen Kling Arkiverat material...förvaras i Malmö Museers arkiv 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:019

7 Sammanfattning av utförda arbeten De invändiga restaureringsarbeten som utfördes, och som i flera fall blev mer omfattande än beräknat, ingick i det huvudsakliga förnyelsearbetet med nytt värmesystem, installation av larm samt komplettering av befintligt elsystem. Det är främst arbetena med valv och väggar som på grund av tidigare användning av felaktiga material blivit mer omfattande än beräknat. Även de omfattande sprickskador som uppstod i samband med jordskalvet den 16 december 2008 har medfört nödvändiga tillägg. Ytterligare nödvändiga tilläggsarbeten var att åtgärda de skadade bjälkarna i kyrkorummet respektive vinden. Båda konstruktionerna har fundamentalt betydelse för kyrkobyggnadens sammanhållning och stabilitet. Arbetena har i huvudsak omfattat: o Installation av nytt intermittent vattenburet värmesystem o Förstärkning av bjälkar i kyrkorummet och vinden o Installation av aspirerande brand- och inbrottslarm o Puts- och målningsarbeten på väggar och valv o Målnings- och reparationsarbeten på kyrkbänkarna samt målning av altarring o Byggnation av landgångar på kyrkans vind o Byggande av pentry i södra sidorummet Historik/beskrivning med relevans för ärendet Vid foten av Romeleåsen ligger Genarps by med en av Skånes största och högsta landsbygdskyrkor. Genarps kyrka är uppförd på bekostnad av den danske riksmarsken Hack Holgersen Ulfstand till Häckeberga som mausoleum över den Ulfstanska släkten. Genarps kyrka är den enda kyrka i Skåne som har nyuppförts och bevarats i sin helhet från 1500-talet. Byggnaden är helt uppförd i tegel och består av långhus med torn i väster och kor i öster samt vapenhus och sakristia. Kyrkans interiör är mycket ljus med stora och vitkalkade väggytor. Genarps kyrka har treskeppigt långhus- något för landsbygdskyrkor ovanligt. Mittskeppet täcks av fem sexkappiga gratvalv. Valven som är av halvstenstyp uppbärs av åtta stycken åttakantiga kolonner med kapitäl, fyra vid varje sida om mittgången. Mellan mittskeppets väggar sitter i valvhöjd fyra träbjälkar tvärs över mittgången. Mittskeppet upplyses av tio fönster, fem åt norr och fem åt söder. De båda sidoskeppen täcks av vardera fem kryssvalv, som slagits från kolonnerna i mittskeppet ut mot pilastrar i yttermurarna. Norra sidoskeppet upplyses av fem fönster medan södra sidoskeppet upplyses av fyra fönster. Kyrkan har ett tresidigt avslutat korparti med ett fönster i sydväggen och vardera ett i nordöstra och sydöstra snedväggen. I den avslutade väggen i öster iakttages ett numera igenmurat fönster. Från kyrkans invigningsår är predikstolen och mittskeppets båda herrskapsbänkar. År 1669 uppfördes en herrskapsläktare vid mittskeppets södra sida av Häckebergas dåvarande ägare fru Mette Rosencrantz. Logen är en liten salong med blåmarmorerade papperstapeter, mattor och stolar samt har fem fönster med glasade rutor som kan skjutas ner och som vetter mot den lägre placerade predikstolen. Genarps kyrka inrymmer gravvalv för innehavarna av Häckeberga, ett större under koret och ett mindre under sakristian. INTERIÖRA RENOVERINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 1669 På långhusets södra sida uppfördes en herrskapsläktare. Sannolikt flyttades predikstolen i samband med detta till sin nuvarande plats 1691 Två läktare uppfördes i långhuset. Det är troligen de kvarvarande, motstående pig- och drängaläktarna som avses men dessa kan också ha tillkommit senare, i slutet av 1700-talet. I så fall föregicks de av två 1600-talsläktare Visitationsprotokoll från 1727 påtalar en nyligen genomförd reparation av kyrkan. Ny bänklängd upprättades samma år vilket kan antyda att det var då den nuvarande bänkinredningen tillkom MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:019 5

8 1787 Ut- och invändig restaurering. Altaruppsatsen tillkom. I denna ingår äldre delar som kan vara från en 1600-talsaltaruppsats eller från ett korskrank. Predikstolen övermålades med grå marmorering i likhet med den nya altarordningen. Eventuellt var det vid denna restaurering som korets östfönster murades igen 1800 Invigning av inköpt medeltida orgel från S:t Petri kyrka i Malmö. Orgelns fasad förskönades genom tillägg i form av ett baldakinartat draperi av bemålat, kontursågat trä Utfördes en omfattande ut- och invändig restaurering. Bland annat skall en fullständig ombyggnad av tornspiran ha utförts, i överensstämmelse med den ursprungliga spirans utseende. Sannolikt var det också vid denna restaurering kyrkans ursprungliga fönster ersattes med de nuvarande.. I restaureringens slutskede förnyades och reparerades medeltidsorgeln Anläggning med varmluftskamin installerades i kyrkan. Värmekällare nedgrävdes i norra sidorummet, dvs i kyrkans nordvästra del Enligt ett dokument upprättat 1944 av den tidigare domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin, insattes omkring 1915 ny dörr i västportalen Kyrkan kalkavfärgades invändigt och mittgångens kalkstensgolv lades om Kyrkan genomgick invändig restaurering efter arbetsbeskrivning av Theodor Wåhlin. Restaureringen omfattade ombyggnad av mittskeppets bänkinredning för ökad sittkomfort, inläggning av brädgolv i samma bänkkvarter, partiella målningsarbeten och ny värmeanläggning. Mittskeppens bänkar fick också nytillverkade dörrar mot mittgången medan de bästa av de äldre dörrarna enligt arbetsbeskrivningen skulle placeras mot sidogångarna. Herrskapsbänkarna förändrades i den mån att de fick nya, bekväma, lutande ryggstöd som monterades framför de äldre som lämnades kvar. Uppvärmningen anordnades som en lågtrycksångvärmeanläggning med kokseldning. Rördragningen skedde under golvet och anläggningen utrustades med kamrörselement under bänkarna och vägghängda gjutjärnsradiatorer. Pannrum anordnades i den befintliga värmekällaren från 1911, i norra sidoskeppets nordvästra del. Källargolvet sänktes ytterligare. Den tidigare anläggningens skorsten återanvändes. Enligt en tidningsartikel fann man vid restaureringen foten av en medeltida dopfunt, vilken med sannolikhet torde härröra från Genarps medeltidskyrka och därmed tyda på att 1500-talskyrkan uppfördes mycket nära platsen för sin föregångare Undersidan på kyrkans fyra läktare med tillhörande trappor samt undersidan på predikstolens trappa målades om med vit, matt oljefärg. Tidigare hade undersidorna varit kalkade Kyrkans medeltidsorgel såldes till Malmö Museum 1937 på grund av dess dåliga skick. Församlingen införskaffade året därpå ny orgel, tillverkad av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund Innanför västportalen uppfördes ett vindfång efter ritningar av Theodor Wåhlin. Västportalen försågs med ny pardörr Ytterdörren fick ett för arkitekten typiskt trycke med kvadratisk, växtornamenterad nyckelskylt. Vapenhusets golv lades om från sluttande till plant Tre av herrskapsbänkarnas dörrar med motivmålningar restaurerades av konservator Hans Erlandsson i Lund Invändiga arbeten genomfördes under överseende av arkitekt Eiler Græbe. Kyrkans västra ingångsportar från 1940-talet sågs över. Invändiga målningsarbeten och elektrisk installation utfördes. Väggarna putslagades och kalkavfärgades, fönsterbänkarna och alla fönster oljemålades ut- och invändigt och övrig träinredning bättringsmålades. Klerestoriefönstren försågs med kondensvattenrännor likt kyrkorummets övriga fönster. Elektrisk belysningsanläggning installerades i kyrkan Nytt textilskåp till sakristian tillverkades efter ritning av Eiler Græbe Orgeln från 1938 såldes till Våmhus församling i Dalarna. Ny orgel invigdes, tillverkad av Marcussen & Søn Orgelbyggeri från Aabenraa i Danmark. Fasaden ritades av Eiler Græbe och dess ljudande pipor grupperades i likhet med piporna i kyrkans tidigare medeltidsorgel Kyrkan blev sannolikt utrustad med sin första ljudanläggning och hörslinga Ny värmecentral inrättad i tillbyggnaden norr om kyrkstugan. Det gamla pannrummet i kyrkans nordvästra hörn fick ny funktion som andaktsrum med fast altarbord 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:019

9 Omfattande konserveringsarbeten utfördes av altaruppsats, predikstol och korets 1700-talsmålning Jesus botar sjuka under ledning av konservator Albert Eriksson. 1986, Orgeln från 1957 restaurerades av Mårtenssons orgelfabrik i Lund Ljudanläggningen förnyades Invändig restaurering under ledning av arkitekt Mikael Forsberg. Väggar lagades och kalkavfärgades. Långhusets vitmålade, högt placerade, sammanbindande bjälkar målades. Två av norra sidoskeppets gördelbågar förstärktes med rostfria kilar och en begränsad del av södra sidoskeppets mellersta valvkappa fick muras om. En kraftigt skadad ekbjälke ovanför dörren mellan koret och sakristian byttes ut mot en ny av samma typ. Vid rengöringsarbetet i korvalvet upptäcktes 55 små, genomgående hål i valvet varav många var igensatta med vitkalkade ekpluggar som murknat. På två av pluggarna fanns fastspikade, utstansade stjärnor av tunn plåt som tidigare varit förgyllda. Under restaureringen kunde konstateras att sidoskeppens och sakristians väggar och valv tidigare varit avfärgade i grått. En del allvarliga misstag begicks under entreprenaden, bl. a. var valven flammiga och hade rinningar på en del ytor efter vittningen. Målaren fäste dessutom skyddsplast för de kulturhistoriskt värdefulla träinventarierna med järnklamrar direkt in i trävirket inför måleriarbetena vilket ledde till stora skador på föremålens färgskikt. Vid demontering av byggnadsställningarna lastades vagnar så tungt att ett antal kalkstensplattor i mittgången sjönk och fick läggas om. Bänkinredning justerades genom uppriktning och ersättning av skadade bänkar och infästningar. Bättringsmålning utfördes på bänkarna. Gjutjärnsfönstren målades, så också förrummets vindfång. En omfattande restaurering av orgeln utfördes. Konservator Lars Sandberg utförde arbeten på orgelläktarens pelare/kolonner, lagade herrskapsläktarens papperstapeter och kalkavfärgade tegelvalvet som utgör tak till denna läktare. Den elektriska anläggningen förnyades med ny huvudcenrtal och delvis ny ledningsdragning. Kyrkans armaturer restaurerades eller förnyades. Ljudanläggningen kompletterades. Värmeanläggningens oljepanna från 1970-talet byttes ut Konservator Lars Sandberg utförde arbeten på herrskapsbänkarna Andaktsrummet putsades delvis om på grund av saltutfällningar och spjälkningar i murarnas nederkant Andaktsrummet kalkavfärgades och dess gjutjärnsfönster målades En begagnad kororgel från 1976 inköptes och placerades i korets norra del. Dopfunten som tidigare haft sin plats i norr flyttades till korets södra del. Räcket till orgelläktartrappan justerades. Skåpsinredning för bland annat konfirmandkåpor uppfördes på orgelläktarens bakre del. Av säkerhetsskäl ersattes den gamla trädörren till sakristian med en gallerdörr av järn Gravkoret under sakristian försågs med ny lucka. Restaureringens omfattning NYTT VÄRMESYSTEM I samband med installation av nytt intermittent vattenburet värmesystem, utfördes nya rördragningar i befintliga kulvertar under kyrkans golv. Således behövdes endast tegelgolvet tas upp på berörda ställen. Tegelgolvet fogades sedan åter med sand. I det nya värmesystemet ingick även montering av nya vägg- och bänkradiatorer. Inomhusgivare placerades i anslutning till bänkdörr vid långhusets nordvästra murpelare VALV OCH VÄGGAR Det visade sig att den befintliga avfärgningen på kyrkans väggar och valv spjälkade vid förnyad avfärgning med kalkmjölk. Vid besiktning på plats konstaterades att befintlig avfärgning sannolikt var cementbaserad och mycket svagt sugande. Vid samråd med representanter för länsstyrelsen den 8 september 2009 beslöts att valvytor i långhusets mittskepp och kor efter erforderlig urkratsning, uppkilning, rensning och ilagning av sprickor och närliggande putsytor skulle rengöras från löst sittande avfärgningsskikt genom varsam is-blästring i kombination med manuell skrapning fram till närmast MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:019 7

10 sugande kalkavfärgade putsyta kom i dagen.. Efter att dessa arbeten utförts tunnputsades valvytorna med sandkalk och kalkavfärgades med kalkmjöl till full täckning. Före tunnputsning dokumenterades sprickornas omfattning, orsakade av jordskalvet, av statiker Svend Jacobsen från Eduard Troelsgård Rådgivende Ingeniører A/S, arkitekt Ola Månsson samt antikvarisk medverkande. Dokumentationen omfattade registrering av sprickors läge, bredd och djup samt sprickornas eventuella statiska påverkan på kyrkans murverk. Efter erforderlig urkratsning, uppkilning, rensning och ilagning av sprickor och närliggande putsytor följde putslagning och därefter kalkavfärgning till full täckning. Samtliga väggar i rummet under orgelläktaren målades. Av jordskalvet den 16 december 2008 orsakade sprickor i valven över långhus och kor ilagades på valvens ovansidor. Omfattning av sprickor i valv och på väggar och triumfbåge var större än vad som först blivit uppskattad. Spricklängden uppmättes till 328 löpmeter. Övriga sprickskador orsakade av jordskalvet uppstod i övre bågen över tornets södra trapplopp samt en skevhet i närliggande vägg som ilagades och partiellt ommurades. I samband inspektionen av de ovan redovisade omfattande sprickorna i kyrkans valv kunde vi konstatera att de bindbjälkar som håller samman byggnaden var delvis nedbrutna av rötangrepp. När vi sedan även kunde konstatera att delar av den andra konstruktionen som håller samman byggnaden nämligen murremmarna på vinden var angripna av röta var det nödvändigt med akuta åtgärder (se även under rubrik vind ). Vid besiktning av bindbjälkarna i kyrkorummet upptäcktes även att ankarjärnen saknades på den östra respektive västra bindbjälken mot norr. Detta löstes med att 20 mm i diameter rostfri gängstav borrades in 30 grader, 50 mm djupt. Ankarjärn och rostfria gängstavar är nu svetsade i plattjärn som ligger på bjälkarna Det uppkomna hålen lagades med kalkbruk. SNICKERIER OCH MÅLNING All målningsarbete på trä utfördes med linoljefärg av fabrikat Ottossons Färgmakeri AB. Arbetena utfördes av Simons Måleri och Glasmästeri AB. o Montering av skyddsbrädor i sidoskeppens bänkkvarter som patinerades o Målning av altarring utfördes som tidigare. Omklädning av altarringen utfördes av tapetserare Pieter Unné o Dörren i sydportalen i vapenhuset tätades med linoljekitt och målades med grå linoljefärg som tidigare. o Bjälkarna som bänkkvarteren står på målades mörkgrå i kulör NCS S 6502B Bättringsmålning av bänkarna utfördes efter handlingar. Nya dynor till mittskeppets bänksitsar tillverkades av tapetserare Pieter Unné. o Nya steg i pig- och drängläktarna trappor ersatte äldre insektsangripna steg. De nya patinerades och målades lika övriga steg. o Befintlig ambo målads i samma grå kulör som altarringen o Kyrkans samtliga ytterdörrar inoljades EL OCH LJUDANLÄGGNING Ljudanläggningsarbetena utfördes av GBL-ljud i Genarp Högtalarna i öster placerades i långhusets nordöstra och sydöstra hörn Manöverpulpet för vaktmästaren placerades i sista bänkraden norr om mittgången BRAND- OCH INBROTTSLARM Det samplande branddetekterings- och brandlarmssystemet utgörs av aspirationsrökdetektorer med rördragningar på vindar. Kyrkorummet är försedd med rörelsedetektorer typ passiv infraröd detektor, och larmdon utgörs av sirener. Dörren i sydportalen i vapenhuset tätades och försågs med magnetkontakter till inbrottslarmet Nyckelskåp är infällt på byggnaden intill sockenstugan, på samma plats placerades blixtljus. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:019

11 NYTT PENTRY Nytt pentry inreddes i förrådet i södra trapphallen, där det tidigare var ett enkelt vaktmästeri/förråd. Skåpsinredningen placerades utanför den murade klacken som lämnades orörd. VIND Mittskeppets taklag är till stora delar från kyrkans uppförande, och längst i öster har bevarats en helt intakt ursprunglig takstol av ek. o Efterhand som murremmarna har blivit försvagade av röt- eller insektsskador har man utfört sekundära förstärkningar på utsatta ställen där man lagt längsgående växelbjälkar ovanpå de tvärgående nedre bindbjälkarna. Beslut togs att fortsätta med samma metod. Således lades längsgående bjälkar på båda både norra och södra sidorna som med plattjärn fästes i sparrarna. På södra sidan lades en ny bjälke utanpå för att inte göra ingrepp i den äldre förstärkningsbjälken. o Landgångar /gångbrädor byggdes på talstolarnas bindbjälkar. o Enkel fast trappa vid dörren till tornet byggdes o Belysning med enkel globarmatur monterads på långhusets vind i anslutning till trappan. o Dragning av rör till brandlarm på vinden Avvikelser/tillägg från handlingarna o I länsstyrelsens beslut ingår mindre putsarbeten på väggar och valv. Det visade sig dock att den befintliga avfärgningen på kyrkans väggar och valv spjälkade vid förnyad kalkavfärgning. Vid besiktning på plats konstaterades att ytan sannolikt var cementbaserad och mycket svagt sugande. I samråd med länsstyrelsen beslöts att ta ner löst sittande färgskikt och efter detta arbete tunnputsa valvytorna och delar av väggytorna med sandkalk för att sedan kalkavfärgas till full täckning. Se rubrik valv, väggar och fönster o Partiella rötskador på klockvåningens golv föranledde byte av brädor, även enstaka steg i trappan mellan klockvåningen och det underliggande våningsplanet fick bytas ut på grund av dåligt skick. o Planerad isolering under sidoskeppens bänksitsar utgick o Planerad fast belysning i bänkarna utfördes ej. o En tidigare upptäckt stormskada på yttertakets södra takfall åtgärdades. Ny kopparplåt lades som dubbelfalsad skivtäckning som övrig plåttäckning. Iakttagelser under arbetena I samband med putsarbeten på valv och väggar framkom att valvkappor, och delar av väggarna, under en period haft en grå nyans. Förutom detta grå färgskikt framkom ett tiotal vita färglager. Antikvarisk kommentar Det är av stor vikt att det intermittenta värmesystem som nu har installerats i kyrkan åtföljs av mätningar under minst ett år och därefter utvärderas av sakkunnig varefter resultatet insändes till länsstyrelsen Stölder och bränder i landets kyrkobyggnader har medfört ett ökat behov av bästa tänkbara inbrotts- och brandskydd i dessa miljöer. De nu genomförda installationerna i Genarps kyrka uppfyller de kriterier som krävs, både ur skyddssynpunkt och med hänsyn till de kulturhistoriska/antikvariska värdena. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:019 9

12 Det inre restaureringsarbetet har fullföljts enligt tidigare inlämnade förslag De redovisade avvikelser/ tillägg som har skett har föregåtts av samråd med antikvarisk medverkande och/eller med länsstyrelsen. Resultatet av den invändiga restaureringen har således varit gott ur antikvarisk synpunkt. I samband med värmeinstallationen utfördes i maj 2010 en utvändig schaktövervakning av ledningsdragning mellan kyrkan och sockenstugan. Arbetena övervakades av personal från Kulturen i Lund. Övriga handlingar med relevans för ärendet Protokoll Projekteringsmöte nr Protokoll Projekteringsmöte nr Revner efter jordskælv med bilagor av E Troelsgård rådgivende ingeniører A/S Elbeskrivning avseende installation av eltekniska anläggningar av Öhrns ingeniörsbyrå Reparation av koppartak. Arbets- och materialbeskrivning Förfrågningsunderlag av Ponnert Arkitekter AB Protokoll Byggmöte nr 1, Fagbeskrivelse varmeentreprisen (arbets- och materialbeskrivning), av E. Troelsgård rådgivende ingeniører A/S daterad 12 mars 2009, reviderad till arbetshandling den 13 augusti Revner i hvælv og tårn Arbetsbeskrivning av E. Troelsgård rådgivende ingeniører A/S daterad 1 september Protokoll Byggmöte nr Reparationer av jordbävningsskador Arbets-, metod- och materialbeskrivning av Ponnert Arkitekter AB Protokoll Byggmöte nr Protokoll Byggmöte nr Nedbrudte bindbjælker Arbetsbeskrivning av E. Troelsgård rådgivende ingeniører A/S Protokoll Samrådsmöte ang rötskador i bindbjälkar och takverk Protokoll Byggmöte nr Protokoll Byggmöte nr Protokoll Byggmöte nr Protokoll Byggmöte nr Protokoll Byggmöte nr 9, Protokoll Byggmöte nr Protokoll byggmöte nr Protokoll byggmöte nr Protokoll byggmöte nr Protokoll byggmöte nr MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:019

13 Källor Andersson, K, Genarps kyrka. Från romanik till nygotik- Studier i kyrklig konst och arkitektur tillägnade Evald Gustafsson Sveriges kyrkor/riksantikvarieämbetet Andersson H, Genarps kyrka Reviderad och kompletterad av Karin Andersson 1993 Jansson, P, Genarp sockenkyrkan, byggnadsarkeologisk undersökning, Landsantikvarien i Malmöhus län 1993 Ponnert Arkitekter AB, Genarps kyrka underhållsplan Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund Årsbok 1997 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:019 11

14 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation. Hamnmästarbostället. Dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:002 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Ravlunda kyrka. Utvändig renovering. Kiviks församling,ravlunda socken i Simrishamns kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:003 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Vinslövs församlings kanslibyggnad. Omläggning av tak.fastigheten Vinslöv 129:2, Vinslövs socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:004 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Södra Rörums kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,södra Rörums socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:005 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Äspinge kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,äspinge socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:006 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Citadellet i Landskrona - Upptagning av ny dörröppning i Kommendantflygeln. M 332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:007 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Lyby kyrka. Utvändig renovering Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:013 Anette Lindgren Antikvarisk rapport. Jonstorps kyrka. Yttre renovering av tornet. Farhult-Jonstorps församling, Jonstorps socken i Höganäs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:014 Anette Lindgren Antikvarisk rapport. Södra Rörums kyrka. Utvändig renovering av fasader. Hörby församling,södra Rörums socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:015 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Citadellet i Landskrona Renovering/ ombyggnad av materialgården. M 332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:016 Jörgen Kling Antikvarisk rapport.farstorps kyrka.konservering av kalkmåleri, altaruppsats och predikstol, Hästveda- Farstorps kyrkliga samfällighet, Farstorps socken i Hässleholms kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:017 Jörgen Kling Antikvarisk rapport.torrlösa kyrka.invändig ombyggnad och renovering,svalövsbygdens församling, Torrlösa socken i Svalövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:018 Jörgen Kling Antikvarisk rapport.hörby kyrka.utvändig renovering, Hörby församling, Hörby socken i Hörby kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2010:019 Jörgen Kling Antikvarisk rapport.genarps kyrka.invändig restaurering, Genarps församling,genarps socken i Lunds kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2010:008 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Citadellet i Landskrona Invändig ombyggnad av Kommendantflygelsens bottenvåning. M332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:009 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Norra Rörums kyrka. Utvändig renovering. Höörs församling, Norra Rörums socken i Höörs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:010 Anette Lindgren Antikvarisk kontroll. Välluvs kyrka. Utvändig restaurering. Välluvs församling, Välluvs socken i Helsingborgs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:011 Olga Schlyter Planeringsunderlag. Limhamns kalkbrott. Kulturhistoriska lämingar. Fastigheten Limhamn 155:355 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:012 Anette Lindgren och Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk förundersökning. Zoologiska institutionen i Lund. Förundersökning inför om- och tillbyggnad. Fastigheten Eskil 9 i Lund, Skåne län.