Energioptimering av flerbostadshus - En LCC-studie av ett nybyggnadsprojekt i Sannegårdshamnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energioptimering av flerbostadshus - En LCC-studie av ett nybyggnadsprojekt i Sannegårdshamnen"

Transkript

1 Energioptimering av flerbostadshus - En LCC-studie av ett nybyggnadsprojekt i Sannegårdshamnen Energy optimizing of multiple-unit dwelling houses - An LCC-study of a new building project in Sannegårdshamnen Maria Lindahl Magnus Utbult Per Värmsjö EXAMENSARBETE Institutionen för byggteknik Department of Applied Building and Civil Engineering Examinator: Sven Lyngfelt CHALMERS LINDHOLMEN UNIVERSITY COLLEGE Göteborg, Sweden

2 Sammanfattning Inom byggbranschen finns stora möjligheter att påverka utvecklingen så att energianvändningen sjunker genom att konstruera husens klimatskal med väl isolerade väggar samt att installera effektiva ventilations- och värmesystem. Energianvändning i nybyggda flerbostadshus ligger idag på 140 kwh/m 2,år. Norra Älvstranden Utveckling AB är ett av de företag som har tagit initiativ till att uppföra ett hyreshus där energianvändningen ska ligga betydligt under genomsnittet. Deras mål är att energibehovet ska ligga under 85 kwh/m 2,år. Syftet med denna rapport är att visa på vilket sätt isoleringstjocklek, mängd och typ av fönster, samt hur val av ventilations- och värmesystem påverkar byggkostnader och energiförbrukning. Målet är att hitta den kombination av dessa system som genom samverkan ger den mest energiekonomiskt hållbara byggnaden. Resultaten baseras på en referensbyggnad med planerad byggstart hösten 2004 i Norra Älvstranden Utveckling AB: s regi. Den metod rapporten baseras på är en jämförelse av LCC-studier som beräknats för olika klimatskal och installationssystem. De energibehov som olika konstruktioner och system medför har tagits fram genom att använda beräkningsprogrammet BV 2. För att kontrollera att de resultat som har tagits fram ger ett rimligt inomhusklimat för de boende har klimatsimuleringsprogrammet TeknoSim använts. Utgångsvärden och fakta rörande referensbyggnaden baseras på förutsättningar som getts från Norra Älvstranden Utveckling AB. Undersökningar som berör klimatskalets utformning fokuseras på att hitta de U-värden väggar och fönster bör ha samt undersöka vilken mängd fönster i olika väderstreck som bör väljas för att få den mest energiekonomiska byggnaden. Genom att undersöka hur byggnadens energibehov varierar med olika konstruktioner och mängd fönster har en energikostnad samt byggkostnad räknats fram och jämförts. Analys gjordes på tre alternativa klimatskal. Resultat visar att det på lång sikt blir lönsamt att investera i fönster med lågt U-värde och att fönstermängden bör vara stor i sydlig riktning. Väggarna bör byggas med mer isolering än vad som normalt byggs idag. För att bestämma vilka installationssystem som blir de mest lönsamma har LCCberäkningar gjorts på olika värme- och ventilationssystem. De värmesystem som behandlas i studien är fjärrvärme, bergvärmepump och ett kombinerat system med fjärrvärme och värmepump. Vid en jämförelse av dessa system har det visat sig att det är bergvärmepumpsalternativet som blir det mest lönsamma. De ventilationssystem som har behandlats är F-system och FTX-system. Liksom för värmesystemen beräknades en LCC-kostnad även för dessa system. Resultatet visar att F-systemet är det mest lönsamma. Genom att slutligen genomföra en total LCC-beräkning, där de bästa resultaten vägs samman, kan den optimala byggnaden ur energiekonomisk synpunkt konstrueras. 2

3 Då de tre klimatskalen kombinerades med det bästa resultatet för fönster samt de bästa installationssystemen varierade byggnadens energibehov mellan kwh/m 2,år vilket är lägre än uppsatt krav. 3

4 Abstract Today s use of energy for heating multiple-unit dwelling houses is relatively high. Energy consumption for new building is 140 kwh/m 2,year. Norra Älvstranden Utveckling AB is planning to construct a house that has much less use than this. The goal is to construct a multiple-unit dwelling house that has less energy consumption than 85 kwh/m 2,year. Therefore the intention of this report is to look into how to construct the walls, how to choose windows and which installations there should be that together gives the best energy economic building during its lifetime of 50 years. To achieve this, life cycle cost (LCC) has been calculated for every part separately and finally the best results have been combined together. The program BV 2 has been used to get the energy requirements for all the possible combinations. The results show that it is most economical to use a large amount of windows combined with walls that is more isolated than normal. Together with an effective heating pump and a waste air system, the most energy economical building will be obtained. 4

5 Förord Detta examensarbete omfattar 11,0 poäng och ingår i högskoleingenjörsutbildningen, byggteknik 120 p, vid Chalmers Lindholmen i Göteborg. Rapporten är gjord efter förfrågan av Norra Älvstranden Utveckling AB. Arbetet är utfört under våren Vår förhoppning är att denna rapport skall ge läsaren en god inblick i hur ett energisnålt bostadshus kan konstrueras. Vi vill betona att detta är en jämförande studie. Ändamålet med undersökningen avser att visa tendenser som olika alternativa lösningar kan ge. De olika alternativen är jämförda utifrån samma basis och kommer ha samma inbördes förhållande även om prisuppgifterna inte är exakta. Tack Vi vill passa på att tacka de personer som har hjälpt oss att sammanställa denna studie. Ett speciellt tack går till våra handledare Staffan Bolminger, projektledare för Norra Älvstranden Utveckling AB och Kurt Möller, vvs-konsult på Deltate som genom ett stort engagemang och god vägledning bidragit till vårt slutresultat. Vi vill även tacka Stefan Aronsson som hjälpt till med beräkningsprogrammet. Avslutningsvis även ett tack till vår examinator Sven Lyngfelt vid Chalmers Lindholmen. 5

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Avgränsningar Metod Allmänt om energi och ekonomi i byggbranschen Energisituationen i Sverige Ekonomibegrepp Nuvärdesmetoden Kalkylränta Ekonomisk livslängd Kortsiktigt byggande ett problem i byggsektorn Energiförbrukning i flerbostadshus En byggnads energibalans Energikrav enligt BBR Klimatskalet Utformning av klimatskal Fönster Väggar Tak och grundläggning Ventilationssystem Självdragsystem, S-system Frånluftsystem, F-system Från- och tilluftsystem, FT-system Från- och tilluftsystem med värmeåtervinning, FTX-system Ofrivillig ventilation Värmesystem Fjärrvärme Värmepump Värmepumpens komponenter Funktionsbeskrivning av bergvärmepumpsystem Funktionsbeskrivning av frånluftvärmepumpsystem Elvärme Distribution Vattenburet distributionssystem Luftburet distributionssystem

7 4 Referensbyggnaden, lott Förutsättningar Detaljplan Planskisser Miljöplan Energibalansberäkningar LCC-beräkningar Klimatberäkningar Livscykelkostnad klimatskal Definition livscykelkostnad för klimatskal Fönster Avgränsningar och villkor Undersökningar Resultat Väggar Hyresintäkter jämfört med energibesparing Avgränsningar och villkor Beräkning utfackningsvägg i trä Resultat träregelvägg Känslighetsanalys vid förändring av kalkylräntan Beräkning tung konstruktion Resultat tung konstruktion Undersökning av relevanta väggalternativ Resultat av de tre väggalternativen Livscykelkostnad ventilationssystem Definition livscykelkostnad ventilationssystem Ekonomiska förutsättningar Avgränsningar ventilationssystem Livscykelkostnad F-system Systembeskrivning Beräkning Livscykelkostnad FTX-system Systembeskrivning Beräkning Resultat Känslighetsanalys av resultat med avseende på kalkylränta Slutsats

8 7 Livscykelkostnad värmesystem Definition livscykelkostnad för värmesystem Ekonomiska förutsättningar Avgränsningar klimatskal Avgränsningar för värmesystem Livscykelkostnad för fjärrvärmesystem Livscykelkostnad för bergvärmepumpsystem Livscykelkostnad för frånluftsvärmepumpsystem Resultat Underhållskostnad Känslighetsanalys av resultat med avseende på kalkylränta Slutsats Resultat Total LCC- beräkning för tre alternativ Definition av total LCC- beräkning Förutsättningar Resultat av beräkningar Slutsats LCC- beräkningar Simuleringar av inomhusklimatet Energiförbrukningen vid olika inomhustemperaturer Fördelning av värmeförluster Slutord Slutdiskussion Källförteckning...72 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Klimatsimuleringar Fönsterpriser och fönster- och fasadareor Antal fönster och placering av fönster Areaförluster vid breddning av vägg Kostnadskalkyler väggar Kostnadskalkyler ventilationssystem Kostnadskalkyler värmesystem 8

9 1 Inledning Energianvändningen i svenska flerbostadshus har de senaste åren visat tendenser till en ökning, vilket är en oroväckande utveckling. Inom byggbranschen finns stora möjligheter att påverka utvecklingen så att energianvändningen sjunker genom att konstruera husens klimatskal med väl isolerade väggar samt att installera effektiva ventilations- och värmesystem. Dagens värmeenergianvändning för ett nybyggt flerbostadshus ligger på 140 kwh/(m 2 år). (Miljövårdsberedningens dialog Bygga/Bo, s.33) Med god planering och medveten projektering kan energianvändningen sänkas betydligt. Norra Älvstranden Utveckling AB har utifrån detta tagit initiativ till att uppföra ett hyreshus där energianvändningen ska ligga betydligt lägre än dagens nivå. Målet är att byggnaden inte ska ha ett större värmeenergibehov än 85 kwh/(m 2 år) vilket motsvarar Miljövårdberedningens uppsatta mål för energibehovet i byggnader år Denna rapport kommer, efter förfrågan av Norra Älvstranden Utveckling AB, vara en utredande studie om vilken konstruktion som i energiekonomisk synpunkt blir mest lönsam att bygga. Därtill kommer studien att undersöka vilka värme- och ventilationssystem som i samverkan med de undersökta konstruktionerna ger den mest energioptimerade byggnaden. Utgångspunkten för beräkningar och undersökningar är ett trettonvåningshus som Norra Älvstranden Utveckling AB håller på att projektera i Sannegårdshamnen. Byggnaden kommer i rapporten kallas Lott 9. Rapporten inleds i kapitel 2 med en allmän del om energi och ekonomi i byggbranschen. Därefter följer i kapitel 3 allmänt om energiförbrukningen i flerbostadshus. I kapitel 4 redovisas de förutsättningar som gäller för referensobjektet som undersökningarna baseras på. Därefter följer i kapitel 5 en redogörelse för undersökningar som berör klimatskalet för referensbyggnaden. Installationssystem analyseras och jämförs i kapitel 6 och 7. I kapitel 8 redovisas en total LCC för byggnaden och de resultat som åstadkommits. Rapporten avslutas med en allmän diskussion. 1.1 Syfte Syftet med denna rapport är att visa på vilket sätt isoleringstjocklek, mängd och typ av fönster, samt hur val av ventilations- och värmesystem påverkar byggkostnader och energikostnader. Målet är att hitta den kombination av dessa system som genom samverkan ger den mest energiekonomiska hållbara byggnaden. 1.2 Avgränsningar Studien kommer att behandla väggar och fönster i byggnadens klimatskal. De väggtyper som beräkningarna utförs på är en lätt utfackningsvägg och en betongvägg. LCC-beräkningar kommer göras för fjärrvärme, bergvärme och en kombination av fjärrvärme och värmepump vid en analys av det bästa värmesystemet. Därtill 9

10 undersöks F- och FTX-system som alternativa ventilationssystem. Resultaten kommer gälla för referensbyggnaden och ha de förutsättningar som är bestämda av Norra Älvstranden Utveckling AB. 1.3 Metod Den metod rapporten baseras på är en jämförelse av livscykelkostnadsanalyser (LCCanalyser) som undersökts för olika konstruktioner och värmesystem. I de LCCberäkningar som används i rapporten beaktas såväl byggkostnader som investeringsoch energikostnader som uppkommer under hela byggnadens livslängd. För att ta fram byggnadens totala värmeenergibehov har energiberäkningsprogrammet BV 2 använts. Med hjälp av detta program kan energibehovet för olika utformningar och egenskaper på byggnaden studeras. För att tillslut kontrollera att inomhusklimatet blir behagligt för de boende då byggnadens utformning och egenskaper fastställts har simuleringar gjorts med hjälp av dataprogrammet TeknoSim. Utgångsvärden och fakta som använts baseras på förutsättningarna som getts från Norra Älvstranden. 10

11 2 Allmänt om energi och ekonomi i byggbranschen 2.1 Energisituationen i Sverige Sveriges energikonsumtion är till mycket stor del beroende av vad som händer inom byggsektorn. Effektiv energianvändning är ett av de viktigaste medlen för att nå uppsatta miljö- och klimatmål. Byggbranschen står för ca 40 procent av den totala energianvändningen vilket motsvarar ca 150 TWh/år (Andersson H och Klevard Setterwall Å 1995, s.6). Kraven på en byggnads energihushållning skärptes i samband med energikrisen på 1970-talet och det gjorde att energianvändningen minskade. Åtgärder som gjordes i samband med ökade krav var bl.a. tilläggsisolering, minskad ofrivillig ventilation och övergång från 2- till 3-glas fönster. Dessa åtgärder utvecklades vidare under 80-talet och en ökad förståelse för byggnadsfysikaliska samband gav utslag i mer energisnåla byggnader. Energianvändningen per kvadratmeter för bostadshus har genom tiderna varierat mycket beroende på energiförhållandet och prioriteringsnivån berörande miljöfrågor i landet. Hus byggda före 1986 hade ett genomsnittligt energibehov på 200 kwh/(m 2 år) men steg ytterligare under 90-talet. Dagens nybyggda hus har ett genomsnittligt energibehov på 140kWh/(m 2 år). Denna siffra kan dock sänkas ytterligare genom att utnyttja och samordna den kunskap som finns inom flera områden. (Miljövårdsberedningens dialog Bygga/Bo, s.33) Målet är att 2005 ha sänkt energianvändningen till 85 kwh/(m 2 år). Det pågår ständigt en vidareutveckling och forskning inom flera områden, bl.a. undersöks olika material, installationssystem och konstruktionslösningar, vilket öppnar nya möjligheter att effektivisera våra flerbostadshus ytterligare. Utvecklingen går emellertid relativt långsamt eftersom kraven i Boverkets byggregler (BBR) fortfarande är låga och inte svåra att uppfylla. Utmärkande för byggreglerna är dock att de endast ställer krav på byggnadernas värmebehov och inte på bostadshusens elanvändning. Vid en internationell jämförelse av den totala energiförbrukningen per kvadratmeter ligger Sverige på tredje plats i världen efter Danmark och USA. Mycket av energianvändningen består dock av elenergi. Att Sverige ligger så högt rankade kan förklaras med att Sverige har relativt stora bostadsytor per person, drygt 50 m 2, som kräver mycket energi för uppvärmning, samt det kalla klimatet. 2.2 Ekonomibegrepp När det gäller energibesparande åtgärder för en byggnad, både inom bygg- och installationstekniska områden, är det viktigt att kunna göra en bedömning om åtgärden ger en så pass stor besparingseffekt att den är motiverad. För att kunna göra en rättvis ekonomisk jämförelse mellan engångsinvestering och årligt löpande besparingar krävs en arbetsmetod som tar hänsyn till tidsmässigt åtskilda utgifter och intäkter. 11

12 De finns en rad olika sådana ekonomiska metoder och de utgår alla ifrån att inbetalningar och utbetalningar vid olika tidpunkter inte är jämförbara. De pengar vi disponerar över i dag är mer värda än samma summa pengar om t.ex. ett år. Det beror på att pengar kan placeras och förräntas. Pengar föder pengar brukar populärt uttryckas inom företagsekonomin. Därför krävs att en uträkning görs på hur mycket planerade framtida utgifter är värda idag för att kunna göra en total livscykelberäkning (Olsson och Skärvad 2001, s.204) Nuvärdesmetoden Den metod för investeringskalkylering som används vid LCC- beräkningar är den så kallade nuvärdesmetoden. Den kännetecknas av att jämförelsen mellan alla intäkter och utgifter sker vid nutidpunkten. Denna tidpunkt motsvarar investeringstillfället. Alla framtida årliga besparingar och utgifter räknas om till ett nuvärde med hjälp av en förebestämd kalkylränta. Kalkylräntan skall representera den lägsta lönsamhet som kan accepteras för att en investering skall genomföras. För att beräkna nuvärdet av framtida kostnader eller besparingar multipliceras beloppet med en nuvärdesfaktor. Hur nuvärdesfaktorn bestäms varierar beroende på om beloppet uppkommer en enstaka gång eller årligen och om hänsyn tas till exempelvis prisökningar (Institutionen för Byggteknik 2001, s.9:18). Med Formel 1 bestäms nuvärdesfaktorn R för enstaka belopp. R = 1+r - n r = kalkylränta n= antal år Formel 2 bestämmer nuvärdesfaktorn R för årligen återkommande lika stora belopp. Här tas hänsyn till eventuell procentuell prisändring genom termen w. R = 1-1+w 1+r 1+r 1+w - 1 n r = kalkylränta n= antal år w= procentuell årlig prisökning 12

13 2.2.2 Kalkylränta Kalkylränta är ett uttryck för de krav på förräntning som företaget ställer på satsade pengar. Det finns ingen enkel metod för att fastställa kalkylräntans storlek utan hänsyn måste tas bl.a. till: - Den ränta som företaget kan få på lånade pengar. - Andra möjligheter företaget har att placera sina pengar. - Den risk som förknippas med investeringen. En hög ränta innebär i kalkylsammanhang att det krävs en snabb återbetalning av investeringen medan en låg ränta ger möjlighet till återbetalningar över en längre tidsperiod. Då det gäller åtgärder för energibesparing kan det oftast vara lämpligt att ta hänsyn till framtida energiprisökningar. Antas det att energipriset i framtiden ökar snabbare än den normala kostnadsnivån så bör denna ökning räknas med i kalkylen. Oftast antas då en konstant procentuell årlig ökning av energin utöver inflationen Ekonomisk livslängd En investering har en viss teknisk livslängd, d.v.s. den tid det tar innan investeringen är helt oanvändbar. En investering har också en ekonomisk livslängd, d.v.s. den tid som den är ekonomiskt meningsfull att använda. Det är många faktorer som påverkar hur lång ekonomisk livslängd en investering har, t.ex. ränteläge, skatter etc. För att underlätta används dock oftast standardiserade teoretiska värden. 2.3 Kortsiktigt byggande ett problem i byggsektorn För att det ska byggas fler energieffektiva byggnader krävs ett mer långsiktigt tänkande inom byggsektorn. Som det ser ut idag planeras och byggs det nästan enbart utifrån ett ekonomiskt och miljömässigt kortsiktigt perspektiv. Det finns inget direkt incitament att investera i mer energisnåla och effektiva värmesystem, eftersom dessa är dyrare än de system som endast uppfyller minimikraven. Detta, tillsammans med för låga krav i BBR, gör att det går trögt att minska energiåtgången. Många av de problem som finns inom byggbranschen är att projektering och upphandling genomförts utan att byggherren formulerat tydliga krav på vad byggnaden ska uppfylla (Kellner 1997, s.52). Redan i planeringsstadiet bör byggherren specificera sina krav på högeffektiva ventilationssystem och väl utförda konstruktioner. Det är i programskedet förvaltarens erfarenheter ska samordnas med byggherrens krav och projektörens specialistkunskaper. Samtidigt är det ofta ont om tid i detta skede och konkurrens med byggnadens alla teknikområden som också ska hinna klaras ut och samordnas. Utan tydliga krav finns det sedan inte heller några bra mått att stämma av resultatet mot. Konkurrensen mellan olika entreprenader är också väldigt tuff där valet baseras på den entreprenad som ger det billigaste anbudet samt utlovar den kortaste byggtiden. Ofta 13

14 styrs entreprenören av kortsiktiga krav på låg investering samt att livscykelkostnad eller verkningsgrad på olika system inte efterfrågas. Häri ligger en stor del av problemet inom byggbranschen som måste lösas för att hållbar utveckling ska kunna uppnås. Om det är så att byggherren är den som kommer förvalta huset under dess livstid på år blir situationen annorlunda. Det är då i förvaltarens intresse att få låga driftkostnader vilket gör att det lönar sig att investera i mer drifteffektiva värmesystem. Det kostar då mer under själva uppförandet men lönar sig i längden eftersom drift- och underhållskostnaderna blir lägre. För att minska energianvändningen behövs även väl genomtänkta konstruktionslösningar och ett installationssystem som är anpassat för byggnadens funktion och läge. Det gäller att utnyttja bra byggnadsteknik, energieffektiva fönster, bra isolering, minimering av köldbryggor, bygga lufttätt och ha bra värmeåtervinning. Stora energivinster går att uppnå om bättre systemteknisk samverkan kan åstadkommas mellan byggnadsteknik och installationsteknik. Ofta är det denna samverkan samt att byggnaden inte ses som ett system som orsakar svårigheter att utforma en energisnål byggnad. 14

15 3 Energiförbrukning i flerbostadshus 3.1 En byggnads energibalans Det finns ett stort antal metoder för att teoretiskt bestämma energiförbrukningen i en byggnad. För att få en förståelse för energiförbrukningens olika delar är det lämpligt att studera byggnadens energibalans (Abel och Ekberg 2002, s.13). Med en energibalans avses den balans som råder mellan tillförd och bortförd energi. För en bostad bestäms denna balans av: Värmetransporter genom byggnadens klimatskal. Aktiviteter som leder till att värme generas intern i byggnaden. Värmetransporter genom byggnadens klimatskal består av: Transmissionsförluster genom väggar, tak, golv, fönster och dörrar. Luftläckage genom otätheter i byggnadskonstruktionen. Luftinfiltration vid styrd ventilation. Internvärme består av: Solinstrålning genom fönster som leder till värmeavgivning från rummets golv och väggar. Värme som generas av människor. Värme som generas från belysning och utrustning. Om den internt genererade värmen i ett rum är större än värmeförlusterna genom klimatskalet så råder ett värmeöverskott. Om istället den internt genererade värmen är mindre än värmeförlusterna så råder ett värmeunderskott. I bostadshus är den internt genererade värmen ganska måttlig. Till skillnad mot exempelvis en kontorsbyggnad finns det ofta mycket utrymme per person och inte allt för mycket utrustning som avger värme. Det är främst på sommaren som det kan bli ett värmeöverskott och då kan det enkelt åtgärdas genom att öppna fönster eller avskärmning av solen. Därför ställs det inga formella krav på att rumstemperaturen inte får överskrida någon viss temperatur, det ställs endast krav på rumstemperaturens nedre gräns. 3.2 Energikrav enligt BBR Boverket är den myndighet som ansvarar för byggande och boende och därmed även föreskrifterna som styr dessa. Boverkets byggregler, (BBR), innehåller föreskrifter och allmänna råd och riktlinjer för nybyggnader. Generellt för alla byggnader gäller att Byggnader skall vara utformade så att energibehovet begränsas genom låga värmeförluster, effektiv värmeanvändning och effektiv elanvändning (Boverket 2002 s.133). 15

16 Det ställs även mer specifika krav på begränsning av värmeförluster i en byggnad. Bestämmelserna säger att byggnadens genomsnittliga genomgångskoefficient, U m,krav, för den specifika byggnaden inte får överskridas. 3.3 Klimatskalet Utformning av klimatskal Klimatskalet på en byggnad utgörs av tak, väggar, fönster, dörrar och grundläggning. En genomarbetad utformning av klimatskalet är viktig för att minska värmetransmissionen genom de olika delarna och anslutningar mellan dessa. En stor del av den värmeenergin, närmare 30 procent av den totala energitransmissionen, går förlorad där det uppstår köldbryggor (Elmberg, Elmroth och Wannheden 1996, s.51). Köldbryggor förekommer ofta vid; balkonginfästningar, anslutningar mellan grundkonstruktion och ytterväggar, anslutningar mellan ytterväggar och bjälklag respektive innerväggar, balkonger, hörn samt genomföringar av olika slag. Konstruktionsförbättringar av olika byggnadstekniska detaljer som nämnts har inte prioriterats och utvecklats i samma takt som t.ex. installationssystemen. Numera finns det bra lösningar för lätta byggnader där många fabrikstillverkade trähus har goda tekniska lösningar. Problemen med köldbryggor är vanligast för tunga konstruktioner när stora laster ska föras över till olika konstruktionsdelar. Det främsta problemet är att få plats för den extra isolering som krävs. Det kräver även ett noggrannare arbete vid projekteringen och utförandet. Många gånger har slarv vid byggandet medfört att den extra värmeisoleringen, för att minska effekter av köldbryggor, gjort mindre inverkan än projekterat (Andersson H och Klevard Setterwall Å 1995, s.264). Ett standardiseringsarbete bedrivs inom området köldbryggor i CEN/TC89 Thermal Performance of Building Components, WG2 Thermal Bridges and Surface Condensation. Standarden kommer att beskriva hur beräkning av köldbryggor ska ske, men den kommer inte att ställa några krav på att en beräkning skall genomföras i samband med ansökan om bygglov. Idag finns det kunskap inom beräkningar på stålkonstruktioner i högvärdiga isoleringsmaterial. Forskningens praktiska nytta kan ses på de aluminiumreglar som framtagits på senare tid, där lämplig utformning av slitsar i reglarnas liv minskat köldbryggeffekten markant. När det gäller balkonginfästningar kan problemet lösas rent byggnadstekniskt. Genom att låta balkongerna ligga helt och hållet utanpå huset går det att spara procent av totala energiförlusten i huset. Den extra isoleringen som måste läggas in vid infästningen då utkragande balkonger används kan därmed utelämnas. 16

17 Ofta uppstår köldbryggor när fasaden har många fönster. Radiatorer är då det enklaste sättet att motverka dessa men även en god tätning samt fönster med lågt U-värde krävs Fönster Valet av fönster i en byggnad har stor inverkan på hur inomhusklimatet blir och hur stort energibehov byggnaden kommer få. Förutom krav på låg värmegenomsläpplighet ska det dessutom vara estetiskt tilltalande. Ett fönster är en del av klimatskalet och bör därför ha en bra värmeisoleringsförmåga samtidigt som det ska släppa in ljus och tillföra byggnaden värmeenergi i form av solinstrålning. U-värdet beskriver hur bra isoleringsförmågan är genom att ange hur mycket värme, uttryckt i watt, som passerar genom en kvadratmeter vid en temperaturskillnad på en grad Celsius (W/m 2 C). Ju lägre U-värdet är desto bättre är isoleringsförmågan. I bostadshus eftersträvas ett så lågt U-värde som möjligt för att minimera värmeförlusterna. Den vanligaste typen av fönster som används till bostadshus är de öppningsbara. Ett fönster med U-värde runt 1.15 kan sägas vara bland det bästa som finns på marknaden idag. Fasta fönster kan ha ännu lägre U-värde men har då nackdelen att de inte kan öppnas, vilket är olämpligt i ett högt bostadshus. För att ett fönster ska klassas som energieffektivt ställs även krav på hur mycket ljus och solenergi fönstret släpper in, så kallad optisk prestanda. Ett fönsterglas optiska prestanda beskrivs genom den totala solenergitransmittansen, även kallad solfaktorn. Solfaktorn benämns i procentandelar och motsvarar hur stor andel av solens ljus och energi som släpps igenom glaset. Ett normalt fönster har en solfaktor mellan 0,6-0,8 d.v.s. mellan 60 och 80 procent av solenergin värmer upp och tillför ljus till rummet. Figur 1 visar hur solfaktorn fastställs. I är den mot rutan infallande solstrålningen. SR är den solenergi som reflekteras utåt och ST är den direkt transmitterade solenergin. SA är den energi som absorberas i glaset och sedan strålas utåt respektive inåt. Den totalt transmitterade solenergin TST är summan av ST och den andel av den transmitterade energi som strålar inåt. Solfaktorn anger hur stor procentandel TST utgör av den infallande solenergin I. I SR SA ST + TST Figur 1 Solfaktorn anger hur stor del av den infallande solenergin I som transmitteras och strålas till andra sidan av fönstret. 17

18 Utvecklingen inom fönsterindustrin har tagit många steg framåt de senaste decennierna kom ett krav i byggnormen som innebar att det skulle vara 3 glas i fönstren. Det var heller inte ovanligt att det sattes in fönster med 4 glas vilket gjorde fönsterkonstruktionerna tunga och klumpiga. Men efter att utvecklingen tagit fart inom så kallad tunnfilmsteknik i slutet av 1990-talet har fönsterindustrin genomgått en radikal förändring. Med dagens fönsterteknik kan det på ett billigt sätt tillverkas lätta fönster som släpper in solljus och bevarar värmen. Ett fönsters isolerande förmåga ligger inte i själva glasen utan i gasen mellan glasen. Vanligtvis är den gasen vanlig luft men under senare år har andra gaser som t.ex. argon och krypton börjat användas. Dessa gaser har en bättre isoleringsförmåga än luft vilket ger fönstret ett lägre U-värde. För att gasen inte ska läcka ut fogas två glasrutor ihop med en tättslutande list till en så kallad isolerruta. De så kallade energisparglasen är glas som är belagda med ett tunt lågemissionskikt. Det innebär att det på glasytan appliceras ett metaloxidskikt, exempelvis silveroxid. Detta skikt är osynligt för ögat men fungerar som ett hinder för långvågig värmestrålning. Den kortvågiga strålningen från solen tränger in genom fönstret och omvandlas sedan till långvågig värmestrålning när den träffar rummets väggar. Eftersom energisparglasen hindrar den långvågiga värmestrålningen att tränga ut så kan byggnaden behålla värmeenergin från solen. Då utvecklingen med glasrutorna har gått framåt har det blivit viktigare att ha en fönsterkarm som inte släpper genom för mycket värmeenergi. Karmen har betydligt sämre U-värde än vad glasdelen av ett fönster har. Detta innebär att det bör stävas efter att ha så lite karmarea som möjligt. Det gör att stora fönster, där karmen utgör en mindre del av fönstret, har ett lägre U-värde än ett litet då konstruktionen är densamma. Vissa tillverkare har introducerat något som kallas varmkantfönster. I dessa fönster har de metallprofiler, som håller glasrutorna på rätt distans från varandra och sluter inne gasen mellan glasen, bytts ut mot en termoplastisk profil. En sådan profil minskar värmegenomgångskoefficienten i glasrutans kant och kallas därför varmkant. En generell definition på ett energieffektivt fönsterglas är att det består av minst två glas varav minst ett glas har tunnfilmsbeläggning. Vidare måste en bra glasdel kombineras med en bra karm och båge, som har ett lågt U-värde, för att hela fönstret skall vara energieffektivt. Även om detta är en bra definition så måste fortfarande rätt fönster väljas beroende på klimat, typ av byggnad och riktning på fönstret för att det verkligen skall bli den mest energieffektiva lösningen Väggar Eftersom väggarna utgör den största delen av klimatskalet är det viktigt att väggarna har en låg värmegenomgångskoefficient. På lång sikt kan en liten skillnad på 18

19 väggarnas isoleringsförmåga ge ett stort utslag på byggnadens totala energiförbrukning för ett flerbostadshus. Val av konstruktion och inte minst utförandet är viktiga delar i att få en energieffektiv vägg. Att byggandet utförs rätt är en förutsättning för att konstruktionen ska fungera som det är tänkt. Detta gäller främst då isoleringen monteras så att det inte uppstår hål eller springor som fungerar som köldbryggor. För att minimera dessa köldbryggor och få en bra energieffektiv vägg är det bästa isoleringsmaterialet självstående och heltäckande isoleringsskivor. Generellt gäller att ju tjockare isoleringslager det finns i väggen desto mindre energiförluster blir det. Det som oftast styr hur mycket isolering som ska byggas in är dock byggkostnaden. När väggar byggs är det även väldigt viktigt att bygga tätt. Ju tätare väggen är desto mindre blir den ofrivilliga ventilationen och då även värmeförlusterna som denna medför. Vid nybyggen är det detaljplanen som anger den tillåtna byggarean på tomten. Eftersom denna anger yttermåtten på byggnaden kommer väggarnas tjocklek påverka boarean. I de fall där intäkter är beroende av den uthyrbara ytan påverkas lönsamheten då tjockare väggar byggs. Då väggens tjocklek ökas uppnås en minskning av värmeenergibehovet i byggnaden men påverkar samtidigt intäkterna negativt då den uthyrbara ytan minskar. Vilken väggtjocklek som väljs kan motiveras både ur ekonomisk synpunkt och ur miljösynpunkt Tak och grundläggning Beroende på hur en byggnad utformas har grundläggning och tak olika stor inverkan på energiförbrukningen. För enplanshus har grundläggningen, men framförallt taket, en mycket stor betydelse för värmeförlusterna eftersom dessa ytor utgör en stor del av byggnadens klimatskal. Eftersom värmen stiger uppåt är det naturlig att en stor ansträngning bör läggas på en väl isolerad takkonstruktion. När det gäller höghus är det istället väggar och fönster som är de delar av klimatskalet som har störst inverkan på energiförbrukningen. I byggnader med lägenheter i mer än ett plan skiljs lägenheterna åt med ett mellanbjälklag som försvårar transport av värme. Ju högre en byggnad är desto mindre av byggnadens totala värme når taket. Samtidigt minskar även takets och grundläggningens andel av det totala klimatskalet. Ju högre en byggnad blir desto mer arbete bör läggas på väggar och fönster om en minskning av energiförbrukningen eftersträvas. 3.4 Ventilationssystem Begreppet ventilation innebär utbyte av luft i ett slutet utrymme. När det gäller bostäder ventileras det för att föra bort gas- och partikelformiga föroreningar i inomhusluften. Ventilationen kan även transportera bort eller tillföra värme till ett rum. 19

20 Boverket ställer krav på att uteluftsflödet till en byggnad ska vara minst 0,35 l/s,m 2 (Boverket 2002 s. 87). Vid ventilation av bostäder brukar det ibland talas om oms/h (omsättningar/timme) för en byggnad. En omsättning innebär teoretiskt att hela byggnadens inneluftsvolym har bytts ut mot ny uteluft. Grundventilationskravet på 0,35 l/s,m 2 motsvarar ett luftombyte på 0.5 oms/h vid normal takhöjd 2,4m. Det finns en allmän indelning av byggnaders ventilationssystem. De delas in i olika huvudgrupper beroende på om det finns fläktar eller inte och om luften behandlas eller inte. Dessa ventilationssystem brukar benämnas S-system, F-system, FT-system och FTX-system. Dessutom finns det i alla byggnader mer eller mindre ofrivillig ventilation vilket innebär att luften tränger ut ur byggnaden genom håligheter och otätheter Självdragsystem, S-system Ett självdragsystem saknar elektriska installationer och är således en elenergisnål och tyst lösning. Luftflödet beror på termiska drivkrafter, så kallad skorstensverkan. Detta innebär dock att luftflödet varierar med utetemperaturen och under den varma årstiden kan därför ventilationen bli mycket måttlig. Ett självdragsystem kräver mer utrymme för kanaler än ett system med fläktar och kanaldragningen måste vara väl genomtänkt. Ett självdragsystem behandlar inte luften på något sätt i form av uppvärmning eller rening innan den förs in i byggnaden. Det innebär att temperaturen på tilluften i stort sett är densamma som utetemperaturen. Det går att klara ett acceptabelt inomhusklimat om luftflödet inte är större än 0,5 oms/h. Det krävs även att tilluftsdonen är väl utformade och rätt placerade. En bra lösning är att placera donen bakom radiatorerna. Figur 2 Illustration av ett självdragsystem (Warfvinge 2000, s.7:3) 20

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

THERMOTECH MultiLevel. Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus

THERMOTECH MultiLevel. Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus THERMOTECH MultiLevel Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus Kv. Pärllöken, ÖrebroBostäder 2011 MULTILEVEL - ENERGISMART PÅ FLERA PLAN! Det vanligaste sättet att tillföra värme i flervåningshus

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

Energianvändning i monteringsfärdiga småhus en marknadsöversikt

Energianvändning i monteringsfärdiga småhus en marknadsöversikt Energianvändning i monteringsfärdiga småhus en marknadsöversikt kommunala energi- och klimatrådgivare Välkommen! Syftet med denna marknadsöversikt är att hjälpa privatpersoner som dig att hitta småhusföretag

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå En presentation av åtgärder i samband med utbyte av kryddhylleaggregat

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln Staffan Sjöberg & Duncan Watt Studentrapport Byggnadsteknologi Chalmers tekniska högskola Göteborg 2014

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997 Energieffektiva takvärmesystem Highest Credit Rating since 1997 Det naturliga sättet för uppvärmning! Solen är vår mest fantastiska energikälla. Allt liv är beroende av den. Solens värmestrålar färdas

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik 140925 en, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik Vår största energikälla är solen. Den värmer bl.a. upp luften, jorden, berggrunden och vattnet. Bara en minimal mängd av den

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Renovering och tilläggsisolering

Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Termografisk Besiktningsrapport

Termografisk Besiktningsrapport Termografisk Besiktningsrapport Termograferingsdag 2010 04 08 Uppdragsgivare och förutsättningar Beställare Besiktningsman Uppdrag Utomhustemperatur Värmekamera modell Mats Johansson Sveavägen 215 755

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet i Lund Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet är en skola i Lund för barn upp till årskurs tre. När den drabbades av fukt- och mögel skador beslöt kommunen att bygga en

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar

Fakta om värmepumpar och anläggningar Fakta om värmepumpar och anläggningar Svenska Värmepumpföreningen Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare och importörer av värmepumpar. Medlemsföretagen i SVEP lever

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör HESSAM TABRIZI Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS

Läs mer

NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS. Råd & Tips om husets klimatskal, distributionssystem, uppvärmningsformer med mera

NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS. Råd & Tips om husets klimatskal, distributionssystem, uppvärmningsformer med mera NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS Råd & Tips om husets klimatskal, distributionssystem, uppvärmningsformer med mera NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS Ska du bygga nytt hus? Då har du chansen att göra rätt från början!

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Ingen kan mer om värme än vi Att byta värmesystem är ett stort ingrepp i ditt hus, och ofta en stor investering. Det finns många uppvärmningsmetoder

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer