Val av uppvärmningssystem utifrån ett kostnads- och miljöperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Val av uppvärmningssystem utifrån ett kostnads- och miljöperspektiv"

Transkript

1 Val av uppvärmningssystem utifrån ett kostnads- och miljöperspektiv En jämförelse mellan fjärrvärme och grundvattenvärmepump Selection of a heating system from a cost and environmental perspective A comparison between district heating and groundwater heat pump Examensarbete VT 2012 Gerardo Acuna Patrik Rooth Byggteknik Byggteknik

2 Förord Vi båda som författat detta examensarbete är aktiva styrelsemedlemmar i respektive bostadsrättsförening där vi är bosatta. Vi har under de senaste åren uppmärksammat att uppvärmningskostnader är den tyngsta och kanske inte den roligaste posten i budgeten. Där föddes idén till detta examensarbete. Det resultat vi kommit fram till kommer att berika våra bostadsrättsföreningar. Våra ambitioner är att även andra ska kunna ta del av och intressera sig för rapportens innehåll. Vi hoppas att den ska fungera som en tändgnista så att andra väljer att arbeta mer aktivt med uppvärmnings- och energifrågor. Vi vill rikta ett stort tack till ett antal personer som bidragit på ett eller annat sätt till rapportens resultat. Först och främst vår handledare Mats Persson som erbjudit ett stort stöd och ett granskande öga under processens gång. Ett stort tack till Kjell-Inge Olsson som varit en inspirationskälla och visat på möjligheter till förändring. Vi vill även tacka Laila Jönsson från E.ON och Bo Larsson från Värmia AB som bistått med information och hjälp. Malmö, maj 2012 Gerardo Acuna & Patrik Rooth 1

3 Sammanfattning Uppvärmningskostnader för äldre flerbostadshus utgör oftast en tung post i de löpande driftskostnaderna. Att som fastighetsägare se över vilka alternativ till uppvärmning det finns på marknaden kan leda till stora besparingar i en värld där energikostnader bara ökar och ökar. Lamellhus från perioden utgör en stor andel av Sveriges bostadsbestånd och är i behov av modernisering. I denna rapport studerar vi uppvärmningskällorna fjärrvärme och grundvattenvärmepump för en sådan byggnad ur ett kostnads- och miljöperspektiv. Genom att skapa en modell av byggnaden i VIP Energy beräknas behovet av tillförd energi för uppvärmning och tappvatten. Livscykelkostnader för de olika uppvärmningsalternativen beräknas under en 20-års period. Utsläpp som de olika systemen står för beräknas sedan för ett år. Resultaten från LCC- och utsläppsberäkningen analyseras i diskussionen. De olika systemen bedöms utifrån tre synvinklar: kostnader, miljöpåverkan och samhällperspektiv. En grundvattenvärmepump är klart att föredra ur det ekonomiska perspektivet. I miljö- och samhällsperspektivet är det dock svårare att definiera det bästa alternativet. Sett utifrån den enskilda byggnadens miljöpåverkan minskar grundvattenvärmepumpen utsläppen, dock skapar den ett ökat behov av primärenergi medan fjärrvärme utnyttjar befintliga lågvärdiga restprodukter som bränsle och producerar värme och el, vilket är positivt för både samhälle och miljö. Nyckelord: fjärrvärme, värmepump, grundvatten, luftföroreningar, livscykelkostnad, lamellhus. 2

4 Abstract Heating costs for older multi-dwelling buildings are usually a heavy item of operating expenditure. As a property owner, reviewing the options for heating available on the market can lead to big savings. In this report we study the heating sources district heating and groundwater heat pump for a multi-dwelling building from a cost and environmental perspective. A groundwater heat pump is clearly preferable from an economic perspective. However, it is difficult to define the best option from an environmental and a society perspective. The groundwater heat pump reduces the individual building's emissions although it increases the need for new produced energy on a society perspective. 3

5 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning... 2 Abstract Inledning Bakgrund Syfte Frågeställning Avgränsningar Metod Beskrivning av teknik och byggnad Allmänt om fjärrvärme Allmänt om värmepumpar Grundvattenvärme Teknisk beskrivning lamellhus Kostnads- och miljöteori Kostnadskalkyl Miljövärdering Resultat Tillförd energi i förhållande till köpt energi Kostnadsberäkning Miljöpåverkan Diskussion Kostnadsperspektiv Miljö- och energiperspektiv Samhällsperspektiv Slutsatser Referenser Tryckta källor Elektroniska källor Muntliga källor Bilagor... Bilaga 1 Utskrift er från VIP Energy... Bilaga 2 Dimensionering värmepump... Bilaga 3 LCC kalkyl... 4

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Uppvärmningskostnader är den enskilt största kostnaden för flerbostadshus byggda innan 1980, efter 1980 kom räntekostnader till att utgöra den största posten (SCB 2012, s.26). Att energieffektivisera dessa äldre flerbostadshus innebär ofta stora och omfattande ombyggnationer av hela klimatskalet samt intrång i lägenheterna då ventilationssystemet måste uppgraderas när byggnadens klimatskal blir ordentligt lufttät. Dessa åtgärder innebär stora investeringskostnader och långa payofftider (Energimyndigheten 2011c), vilket kan vara svårt att motivera för boende som ser sin bostad på ett kortare perspektiv än avskrivningar som löper över flera decennier. Investeringar som ger avkastning på längre sikt kan vara väldigt svåra att motivera för de boende eftersom investeringskostnaden belastar de som är boende i fastigheten när den görs medan avkastningen sker långt fram i tiden då de som betalat investeringen redan är utflyttade. Något som är intressant utifrån en fastighetsägares synvinkel är en investering som på sikt kan sänka de löpande uppvärmningskostnaderna. En investering för att sänka kostnaderna kan i sin tur även leda till en energieffektivisering, beroende på valt alternativ kan man t.ex. minska andel köpt energi. Energi- och miljöbesparande åtgärder är inte främst prioriterat för fastighetsföretag, privata fastighetsägare samt bostadsrättsföreningar 1, dock har kommunala fastighetsföretag ett visst ansvar att vara ett gott föredöme inom dessa områden. Fastighetsföretag som drivs i aktiebolagsform har ett ansvar mot sina ägare att producera vinst (SFS 2005:551), för en bostadsrättsförening har styrelsen enligt stadgar till uppgift att främja medlemmarnas ekonomiska intressen (HSB 2011). Det vill säga att intressena är samma, skillnaden är dock i hur arbetet med frågan bedrivs. På ett fastighetsföretag arbetar man dagligen utifrån budget och underhållsplan, driftskostnader kontrolleras noggrant och arbetet sköts professionellt av fackkunniga inom området. I en bostadsrättsförening bedrivs dessa frågor däremot av styrelser som i grund och botten många gånger inte är sakkunniga inom området utan enbart är frivilliga lekmän. Arbetet med ekonomi och underhåll kan ibland hamna i skymundan eftersom arbetet bedrivs på fritiden och omfattning varierar beroende av vilket intresse och engagemang den enskilde har. Fjärrvärme är idag ett vanligt uppvärmningssystem för flerbostadshus, nätet är väl utbyggt i tätorter och expanderar mer och mer. I takt med det ökade behovet av levererad värme och den monopol liknande situationen som råder på denna marknad har lett till att fjärrvärmepriset ökat betydligt snabbare än konsumentprisindex KPI (Nils Holgersson Gruppen 2011). Att se över vilka alternativ som finns till uppvärmningssystem kan vara högst intressant för fastighetsägare eftersom det inte är ovanligt att kostnaden för uppvärmning kan motsvara % av fastighetens driftkostnader. 1 I denna rapport kommer bostadsrättsföreningar, privata och kommunala fastighetsföretag benämnas med samlingsbegreppet fastighetsägare. Det vill säga alla som äger en flerbostadsfastighet. 5

7 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att utreda vad det ekonomiska och miljömässiga resultatet blir för en fastighetsägare vid valet mellan fjärrvärme och grundvattenvärmepump som uppvärmningssystem. Rapporten skall ge ett tydligt exempel på hur Sveriges vanligaste byggnad kan sänka sina kostnader för uppvärmning. Dessutom ska rapporten ge en större ekonomi- och miljömedvetenhet bland fastighetsägare i Sverige samt väcka intresse för att arbeta mer aktivt med dessa frågor. Syftet är även att belysa samhällskonsekvenserna utav en konvertering. 1.3 Frågeställning Utifrån bakgrund och syfte har vi valt att formulera fyra frågeställningar inom områdena ekonomi, miljö, ansvar och samhälle. De frågeställningar vi formulerat och vill besvara med denna rapport är: Hur kan fastighetsägare påverka uppvärmningskostnaderna genom val av uppvärmningssystem? Hur påverkas energi- och miljöaspekterna utifrån de olika valen? Vilka förändringar i ansvar och åtagande innebär en konvertering från fjärrvärme till grundvattenvärmepump för fastighetsägaren? Vilka kan samhällskonsekvenserna bli om det är mer lönsamt med lokal- än centralvärmeproduktion? 1.4 Avgränsningar Huvudfrågan är att kostnadseffektivisera äldre flerbostadshus genom byte av uppvärmningssystem. Det geografiska området vi valt att förlägga studien till är Skåne och närmare bestämt Malmö. De uppvärmningssystem vi valt att analysera och jämföra är fjärrvärme och grundvattenvärmepump. Anledning till att vi valt grundvatten som energikälla är att det finns god tillgänglighet på denna resurs i området samt att det är den mest fördelaktiga energikällan. Vi har valt att avgränsa arbetet till byggnadstypen lamellhus från perioden eftersom detta representerar en stor del av Sveriges äldre flerbostadsbestånd. Anledningen till att vi valt denna huskategori är dels att det gjorts förhållandevis få utredningar för denna kategori jämfört med byggnader från Miljonprogrammet men även att det klimatskal som lamellhus utfördes med är relativt dåligt isolerat och otätt, vilket medför höga uppvärmningskostnader. Modernare byggnader, dvs. de som uppfördes efter Miljonprogrammets era och den oljekris som rådde under 70- talet är oftast betydligt bättre isolerade och tätare. Detta medför att behovet av kostnadseffektivisering av uppvärmningssystemet inte blir lika aktuellt för byggnader uppförda efter denna tid. Med tanke på examensarbetets omfattning har vi valt att lägga fokus på livscykelkostnader för uppvärmning ur en fastighetsägares perspektiv. Vi har även studerat 6

8 vilka miljö- och energikonsekvenser de olika systemen medför samt diskuterat de mer övergripande samhällskonsekvenserna. 1.5 Metod Vi väljer att studera ett typiskt lamellhus då det är Sveriges vanligaste flerbostadshus (Björk et al. 2008, s.31), (SCB 2011), (Energimyndigheten 2011a, s.25). Därefter skapar vi en modell av byggnaden i VIP Energy för att kunna se behovet av tillförd energi för varm- och värmevatten för ett typiskt lamellhus. Anledningen till att vi skapar en modell istället för att välja ett befintligt objekt är att vi vill ha lika förutsättningar för jämförelse mellan olika uppvärmningskällor. Dessutom får vi specifik data som kan användas vid en vidare granskning av byggnaden, samt att det i ett senare skede även kan studeras hur andra åtgärder påverkar byggnadens uppvärmningskostnader, vid en t.ex. tilläggsisolering. När vi har den data vi behöver från VIP Energy ska vi sedan jämföra uppvärmningssystemen fjärrvärme samt grundvattenvärmepump och hur de påverkar kostnadsbilden. Vi ska utföra en LCCkalkyl för konvertering från fjärrvärme till grundvattenvärme. Det hus vi valt att modellera i VIP Energy finns i verkligheten på Vitemöllegatan i Malmö, vi kommer därför göra en hel del undersökningar på plats samt söka efter relevant facklitteratur och rapporter. Vi skall även besöka bostadsrättföreningar som genomfört konverteringar från fjärrvärme för att höra deras erfarenheter ifrån konverteringen så vi kan skapa oss en förståelse för systemen och konverteringen. Slutligen analyserar och sammanställer vi rapporten utifrån våra frågeställningar VIP Energy samt indata VIP Energy är en programvara från Structural Design Software Europe AB som används för att simulera en byggnads totala energibalans. I programmet byggs en fysikalisk modell av byggnaden, sedan matas värde in för ventilation och installationer samt klimatdata. Programmet utför sedan beräkningarna för vilket behov som finns för tillförd energi. För att kunna validera vår modell och de resultat vi har fått i VIP Energy anger vi i detta stycke alla de indata vi har använt och härleder dessa. Med hjälp av detta kan även vårt arbete reproduceras i andra sammanhang. Klimat och allmänna data Klimatort: Vi har valt att använda Malmö som klimatort då studieobjektet är beläget där. Detta är en indata som inte kan generaliseras för hela Sverige. Klimatorten anger data och statistik om hur klimatet beter sig för en viss ort. Programmets standardklimatfil har använts. Horisontvinkel: Vi valde 15 graders vinkel som genomsnitt för skuggning av huset i en stadsmiljö. Detta värde påverkar solinstrålningen och således gratisvärmen i byggnaden. Vi baserade detta på att ett fyravånings lamellhus är ungefär 16 meter högt, och då vi uppskattar att det i en stadsmiljö är i genomsnitt 30 meter fritt mellan byggnader. Detta värde stämmer 7

9 överens med en undersökning vi gjorde i bostadsområdet Annelund i Malmö där samtliga hus är lamellhus. Vindhastighet % av klimatfil: Vi valde 45 % då detta är ett normalvärde för innerstadsbebyggelse (Strusoft 2011). Lufttryck: Sattes till 1000 hpa då det normalt varierar mellan 950 och 1050 hpa i Sverige (SMHI 2009), detta medför ett medianvärde på 1000 hpa. Solreflektion från mark: Valdes till 35 % då normalvärden varierade mellan % (Strusoft 2011). Vridning av byggnad: Vi valde att orientera byggnaden i norr-söder riktning, dvs. 0 grader. Detta eftersom man normalt orienterade byggnaden så att bästa solinstrålning kunde ske mot både väster och öster fasad (Björk et al. 2002, s.75). Antal lägenheter: Sattes till 24 st, vilket motsvarar tre trappuppgångar med fyra våningsplan och två lägenheter per våningsplan. Ventilerad rumsvolym: Sattes till 3809 m 3 då det är 2,69 m i rumshöjd. Golvarea: Sattes till 1416 m 2 då varje våningsplan har 354 m 2 lägenhetsarea. Byggnad Byggnadsdelarna skapades genom att använda programmets katalog. Värden för U-värde, densitet m.fl. är standardvärden för de olika ingående materialens egenskaper. Sammansättningen av byggnadsdelarna baserades på hur dessa lamellhus byggdes. Val av orienteringar samt i vilken nivå byggdelarna placerades baseras på ritningar av studieobjektet. Areorna mängdades med hjälp av ritningar av studieobjektet. Driftschema Eftersom det är ett flerbostadshus så beräknas driften vara relativt lika sett över hela året. Vilket vi också har antagit genom att använda samma driftfall måndag till söndag. För processenergin har vi använt programmets standardvärden för ett flerbostadshus, vad det gäller personvärmen har vi räknat med att varje person ger ett tillskott på 70 W (Boverket 2007, s.48). Enligt en rapport från SCB (2010, s.38) bor det i genomsnitt 2,1 personer per lägenhet i Sverige, där en snittlägenhet är 99,0 m 2. Omräknat till studieobjektet där snittlägenheten är 59 m 2 medför detta att det i genomsnitt bor 1,25 personer per lägenhet. Vilket då resulterar i ett personvärmetillskott på 1,48 W/m 2 bostadsarea. Tappvarmvatten är enligt standard för flerbostadshus enligt programmet. Lägsta rumstemperatur har valts till 21 C (Warfvinge & Dahlblom 2010, s.1:4) och högsta rumstemperatur sattes till 40 C för att programmet inte skulle räkna på passiv kylning. Lägsta dimensionerande utetemperatur för uppvärmning sattes till -11 C enligt programmets klimatfil. Temperatur för tappvatten valdes till 8 C för kallvatten och 55 C för varmvatten vilket är normalvärden (Warfvinge & Dahlblom 2010, s.5:4). 8

10 Tidsstyrd ventilation Ett självdragssystem har skapats där omsättningsgraden valts till 0,5 oms/h (Warfvinge & Dahlblom 2010, s.2:5), vi har valt en förenklad modell där driftfallet inte varierar över dygnet och året. Lägsta och högsta tilluftstemperaturer valdes till -11 C och 26 C i enlighet med klimatfilen LCC och indata Vi har valt att använda Energimyndighetens mall för LCC-beräkning (Energimyndigheten 2011b), de indata som behövs i kalkylen är redovisade nedan. Utrustningens brukstid: För grundvattenvärmepumpsanläggningen har vi valt en brukstid på 20 år, detta beroende på att pumparna har en beräknad livslängd på år (Thermia 2012), för borrhålet är livslängden betydligt längre, minst 50 år. En fjärrvärmecentral har en livslängd på ungefär år (E.ON 2012b), därför har vi valt den kortare livslängden 20 år även här. Kalkylränta: Är ett mått för att räkna om framtida betalningar till dagens penningvärde utan hänsyn till inflation, vi har valt 5 %. Detta eftersom om fastighetsägaren behöver låna pengar till investeringen är det troligt att genomsnittsräntan är ungefär 5 % över en 20-års period. Investeringskostnad: Enligt vedertagen branschpraxis beräknas en installation för grundvattenvärme kosta ungefär SEK per installerad kw (Larsson 2012), installerad effekt för vår grundvattenvärmepump är 60 kw, vilket resulterar i SEK i investeringskostnader. För fjärrvärme har vi ingen installationskostnad då vi räknar med att studieobjektet redan idag har fjärrvärme installerat. Energikostnad: Den fasta årskostnaden baseras på vilken storlek på huvudsäkringen som behövs för grundvattenvärmepumpen. Fastigheten antas behöva en 35A säkring för att täcka det grundläggande behovet, vid grundvattenvärmepumpsinstallation antas fastigheten behöva uppgradera till en 50A (Jönsson 2012). Prisskillnaden som en uppgradering från 35A till 50A innebär SEK skillnad, priserna är hämtade från E.ON:s rådande prislista (E.ON 2012c). För fjärrvärmen är de fasta årskostnaderna inbakade i det löpande priset. Elpris: Priset per kwh för fjärrvärme är inte lätt att ta fram då ett antal invecklade parametrar ingår i ekvationen. Däremot finns ett snittpris på 75 öre per kwh redovisat i Nils Holgersson rapporten (Nils Holgersson Gruppen 2011, s.15), vi kontaktade även E.ON försäljning och fick priset bekräftat till 0,79 SEK per kwh (Jönsson 2012). Priset per kwh för el är förutom själva elpriset (E.ON 2012a) även uppdelat i energiskatt (E.ON 2012d) och nätavgift (E.ON 2012c). Vi har valt att använda ett 1-års fast pris för att kunna göra en jämförelse, då blir priset 1,19 SEK totalt med priser hämtade den 23 april Elanvändning: Värden enligt modell i VIP Energy samt NIBE:s dimensioneringsprogram. Se bilaga 1 och 2. 9

11 Årlig underhållskostnad: För grundvattenvärmepumpen behöver värmeväxlaren rensas vart 10:e år. Utslaget per år räknar vi med 1000 SEK (Larsson 2012). För fjärrvärme räknar vi med ett servicebesök med förebyggande underhåll per år de första åtta åren, resterande 12 år blir det två besök per år enligt E.ON:s rekommendationer (E.ON 2008). Snittpriset per år beräknas till 4275 SEK. 10

12 2 Beskrivning av teknik och byggnad I detta kapitel ska vi behandla de uppvärmningskällor vi valt att analysera samt byggnaden i sin helhet på allmänt och övergripande sätt samtidigt som vi inte lägger in några värderingar utan endast presenterar fakta objektivt om utförandet i nuläget. Vi beskriver även de modeller vi använt för kostnadsberäkningar samt miljövärderingen. Detta för att få en grundförståelse för senare delar i rapporten. 2.1 Allmänt om fjärrvärme Fjärrvärme är ett värmedistributionssystem som är vanligt förekommande i Sverige, för flerbostadshus står fjärrvärmen för totalt 85 % av den totalt uppvärmda arean och denna dominerande ställning har de haft sedan 1980-talet (Energimyndigheten 2011a, s.9). Systemet består av tre huvudsakliga delar, produktionsanläggningar, distributionsnät samt abonnentcentral i respektive byggnad. Produktionsanläggningarna samt distributionsnätet står för det så kallade primärnätet som är ett slutet system. I fjärrvärmecentralen växlas värmen till det sekundära nätet som är abonnentens egna system och används till uppvärmning av tappvatten och värmevatten. Produktionsanläggningarna kan delas upp i huvudtyperna värmeverk och kraftvärmeverk där den huvudsakliga skillnaden är att kraftvärmeverket produceras el utöver värme. Rökrening El Ångturbin Generator Ångpanna Kondensor Bränsle Fjärrvärmecentral Radiator Figur 1: Principskiss för kraftvärmeverk. Grafik: Gerardo Acuna. 11

13 Rökrening Värmeväxlare Hetvattenpanna Bränsle Fjärrvärmecentral Radiator Figur 2: Principskiss för värmeverk. Grafik: Gerardo Acuna. Värmeproduktionen skapas genom förbränning av ett flertal olika bränslen, de vanligaste bränslena är trädbränsle, avfall, eldningsolja samt naturgas (Energimyndigheten 2012b). Vi har delat in bränslena i huvudkategorierna avfall, bio-, fossila bränslen samt övriga. Fördelningen mellan dessa kategorier redovisas i diagrammet nedan. De olika bränslena har varierande energiinnehåll, anledningen till att bränslemixen är fördelad på detta vis är att man försöker utnyttja befintliga resurser inom närområdet, t.ex. från ett närbeläget sågverk eller annan industri. Detta leder även till att lågvärdiga och svårhanterliga bränslen kan utnyttjas i produktionen av värme och el. Bränslemix i värme- och kraftvärmeverk % 16% Avfall 19% Bio bränsle Fossila bränsle 50% Övrigt Diagram 1: Fördelning mellan de olika bränslekategorierna för värme- och elproduktion. Värde: Energimyndigheten 2012b. Grafik: egengenererad. Valet av bränsle har en direkt inverkan på vilka luftföroreningar som uppstår vid produktionen. Med hjälp av den genomsnittliga bränslemixen för Sverige kan man göra en sammanvägd beräkning för utsläppen av luftföroreningar som sker på riksnivå. Vill man se vilka utsläpp som sker regionalt eller lokalt får man studera vilken bränslemix de närliggande produktionsanläggningarna använder. Idag har man ett flertal olika reningsprocesser för att 12

14 kunna minimera luftföroreningarna innan rökgasen släpps ut, dock är utsläpp oundvikliga vid all typ av förbränning. Värmen som produceras i verken distribueras till abonnenterna via distributionsnätet, huvudsaklig värmebärare är vatten och i framledningen hålls en temperatur på C medan det i returledningen normalt är C (Frederiksen & Werner 1993, s.11). Ledningarna är välisolerade för att minimera värmeförlusterna, de variationer som förekommer beror på årstiden och utetemperaturen. Distributionsnätets omfattning begränsas av värmeförlusterna i framledningen. Detta innebär i praktiken att nätet begränsas till tätbebyggda områden då värmetätheten är hög. För glesbebyggda områden blir ledningsnätet för långt och värmeförlusterna för stora för att det ska vara ekonomisk lönsamt för kraftbolagen. Fjärrvärmepriset består av tre olika delar, effekt-, flödes- och energidel. Effektdelen baseras på det högsta dygnsmedeleffekten under en förbrukningsmånad (E.ON 2012e). Flödesdelen motsvarar det flöde som strömmar genom fjärrvärmeväxlaren, energidelen är den mängd energi som växlats från primär- till sekundärkretsen (ibid). Eftersom flödesdelen alltid debiteras oavsett om energi växlas eller inte, så leder detta till att ju mindre energi som växlas desto dyrare blir priset per kwh. Som konsument kan man bara köpa värme från de aktörer som finns på fjärrvärmenätet vid respektive orter och oftast så förekommer ingen konkurrenssituation då det endast finns en aktör per nät, exempel på ihopkopplade fjärrvärmenät finns, till exempel mellan Helsingborg och Landskrona, dock är det väldigt ovanligt. 2.2 Allmänt om värmepumpar Värmepump är ett lokalt uppvärmningssystem där värmen hämtas från byggnadens närmiljö och distribueras inom byggnaden. Värmepumpen består av fyra huvudsakliga komponenter, kompressorn, kondensorn, strypventilen och förångaren, mellan dessa cirkulerar ett flytande köldmedium. Detta medium är ett ämne som lätt kokar vid lågt tryck och temperatur, en viktig egenskap för att systemet ska fungera. Värmeupptagning från extern energikälla Förångare Kompressor Kondensor Värmeavgivning till sekundärkrets Strypventil Figur 3: Principskiss över värmepumpens komponenter. Grafik: Gerardo Acuna. 13

15 För värmepumpar finns det ett antal olika externa energikällor för att hämta energi, t.ex. uteluft, ytjord, sjövatten, grundvatten, vatten i berggrunden och frånluft. Köldbärare kallas det ämne som har till uppgift att transportera energi från energikällan till värmepumpen, därför bör det ha goda värmeöverföringsegenskaper, värmekapacitet och hög densitet. I värmepumpen sänker strypventilen trycket på köldmediet och den passerar sedan genom förångaren med lågt tryck och temperatur, t.ex. -10 C. I förångaren växlas värme från köldbäraren till köldmediet som då förångas, sedan cirkulerar ångan vidare till kompressorn. I kompressorn höjs trycket och därmed även temperaturen enligt de termiska lagarna, till t.ex. +50 C. Den varma ångan transporteras vidare till kondensorn där värmen avges till byggnadens värmesystem. Efter att energin har avgetts i kondensorn övergår köldmediet till flytande form igen och fortsätter sedan till strypventilen där förloppet börjar om igen. Byggnadens värmedistributionssystem är antingen luft- eller vattenburet men för äldre flerbostadshus med självdragsventilation är det uteslutande vattenburen distribution. Detta eftersom den enda distributionsmöjligheten är via radiatorer, dessutom erbjuder vatten en en bättre möjlighet att lagra värme. För att kunna driva ett värmesystem krävs det el till pumparna vilket leder till ett elberoende för att kunna producera värme. Hur mycket el som behövs tillföras systemet styrs därför av värmefaktorn. Värmefaktorn är ett förhållande mellan tillförd el och den gratisvärme som utvinns ur energikällan. Beroende på vilken extern energikälla som används varierar värmefaktorn, då värmekällorna håller olika temperaturer. Valet av energikälla beror i sin tur på vilka geologiska förhållande som finns i närmiljön. Värmefaktorn är summan av den tillförda effekten i kompressorn och den upptagna gratisvärmen i förångaren i förhållande till den tillförda effekten i kompressorn. Högre värmefaktor uppnås i de fall då temperaturen i köldbäraren är högre och jämnare över året. Med nedanstående formel kan man beräkna vilket behov av tillförd energi ett system kräver. (Warfvinge & Dahlblom 2010, s.4:75) där P f = upptagen värme vid förångaren (W) P k = el tillförd vid kompressorn (W) ɛ = värmefaktor eller COP Coefficient of Performance Hur stor miljöpåverkan systemet har beror till största del på vilket ursprung elen har, idag på den svenska elmarknaden förekommer elen främst från källorna kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, kraftvärme, oljekondens och gasturbiner. Men det förekommer även importerad el från kolkraft från Danmark, Finland, Polen och Tyskland. De olika produktionsmetoderna medför olika mängder utsläpp, till exempel ger vindkraftverk i genomsnitt de avsevärt lägst utsläppen medan kraftvärmeverk ger de största mängderna utsläpp (Ahlgren et al 2008, s.58-59). I diagrammet nedan redovisas fördelningen mellan de olika källorna. 14

16 Eltillförsel på svenska elmarknaden % 35% 9% 2% 42% Vattenkraft Vindkraft Kärnkraft Konventionell värmekraft Importerad el Diagram 2: Fördelning mellan de olika källorna för elproduktion. Värde: Energimyndigheten 2012a. Grafik: egengenererad. 2.3 Grundvattenvärme Grundvattenvärme är ursprungligen strålning från solen som värmer upp de yttre delarna jordskorpan. Värmen lagras i mark, sjöar och vattendrag och benämns med samlingsnamnet geoenergi, det är alltså inte huvudsakligen värme från jordens värme. Geoenergi från grundvatten anses vara det bästa valet av energikälla då temperaturen för grundvattnet vanligtvis ligger konstant över året på 4-12 C beroende på ort (SVEP 2012), i Malmö ligger årsmedeltemperaturen på 8.3 C (Knutsson & Morfeldt 2002, s.75) vilket gör det extra fördelaktigt för grundvattenvärme. Där förutsättningarna för grundvattenvärme saknas är bergvärme ett gott alternativ. Dessa två har till skillnad från de övriga energikällor en relativt konstant och hög temperatur över året och ger därför bäst förhållande under årets kallaste månader då värmebehovet är som högst. Värmefaktorn blir därmed hög och lite energi behöver tillföras i förhållande till den värme som kan plockas ut gratis ur grundvattnet. Systemet fungerar så att en eller flera tilloppsbrunnar är borrade ner till en akvifer som är ett grundvattenmagasin med stor lagringskapacitet där geoenergin finns. Djupet på borrhålet till tilloppsbrunnen styrs av var i marken en akvifer kan finnas. Ur denna tilloppsbrunn plockas grundvatten ut med hjälp av dels det tryck som förekommer i grundvattenströmmen och dels med hjälp av pumpar. Systemet fungerar sedan precis som beskrivet i den allmänna beskrivningen av värmepumpar och sedan släpps returvattnet ner i en separat returbrunn placerad minst 30 meter från tilloppsbrunnen för återinfiltration. Detta eftersom det kalla returvattnet inte ska påverka den genomsnittliga temperaturen i uttagsområdet. Systemet är alltså ett öppet system till skillnad från det annars snarlika bergvärme systemet där man istället har ett slutet system med ett köldmedium som pumpas runt i slingan. 15

17 Värmepump Uppvärmningssystem Returbrunn Tilloppsbrunn Figur 4: Schematisk bild över ett grundvattenvärmepumpssystem. Grafik: Gerardo Acuna. En förutsättning för att kunna nyttja denna källa till sin fulla potential är att det finns god tillgång på grundvatten i uttagsbrunnen. En metod att kringgå detta problem är att borra flera uttagsbrunnar med tillräckligt avstånd emellan så de inte påverkar varandra. Om man studerar kartor över grundvattentillgångar i Sverige kan man se att uttagsmöjligheterna i Skåne är mycket goda, i större delarna kan man ta ut mellan till över liter per timme (Knutsson & Morfeldt 2002, s.8-9). Anledningen till detta är den sedimentära berggrunden i Skåne till skillnad från övriga Sverige där hårda kristallina bergarter är dominerande och grundvatten endast förekommer i sprickor i berggrunden. En brist med grundvattenvärmepump är dock att den endast klarar att täcka runt 90 % av energibehovet (Warfvinge & Dalhblom 2010, s.4:75), det resterande behovet behöver komma från spetsvärme av t.ex. elkassett eller fjärrvärme. Då fjärrvärme blir förhållandevis dyr på grund av den lilla effekt som växlas för att täcka spetsvärmen så blir elkassett att föredra. 2.4 Teknisk beskrivning lamellhus Det hus vi valt som studieobjekt är ett så kallat lamellhus som byggdes Det är beläget på Vitemöllegatan 12 i Malmö och ägs av bostadsrättsföreningen Friheten. Anledningen till vårt val är att lamellhusen var den dominerande hustypen under 40- och 50-talet i Sverige (Björk et al. 2008, s.31). I Sverige fanns det totalt lägenheter i flerbostadshus år 2010 (SCB 2011) varav är uppförda mellan 1941 och 1960 (Energimyndigheten 2011a, s.25), vårt studieobjekt representerar därmed en vanligt förekommande hustyp i Sverige. I detta avsnitt beskriver vi studieobjektets konstruktion och utför en jämförelse med ett typiskt lamellhus. Lamellhusen uppfördes under 30-, 40- och 50-talet och förekom i två huvudtyper, tjockhus och smalhus. Tjockhusen hade enkelsidiga smålägenheter och saknade oftast balkonger, hustypen utfördes främst av HSB och lanserades under 30-talet. Smalhuset hade vanligtvis två lägenheter per trapplan och dessa var genomgående därav blev de väldigt ljusa. Lägenheterna var nästan uteslutande 1 till 2 rummare plus kök och detta på grund av smalhusens standardiserade djup och breddmått. Under 40-talet fastställdes smalhusens djupmått beroende på ort till meter för Stockholm, 8-9 meter för Göteborg och cirka 12 meter i 16

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1(8) BILAGA 4 BERÄKNING AV KOSTNADER BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1999-02-15 2 (8) BERÄKNING AV KOSTNADER 1 BERÄKNINGSMODELL För

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 INFORMATION OM MÖJLIGHETEN ATT BYTA FRÅN FJÄRRVÄRME TILL BERGVÄRME UTSKICK TILL MEDLEMMARNA ǀ APRIL 2015 UNDERLAGET ÄR FRAMTAGET AV ENEO SOLUTIONS AB I SAMMARBETE

Läs mer

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE 10 svar du måste ha INNAN du väljer ny uppvärmning Av: Stefan Nilsson, www.varmahus.se Tack för att du skickat efter Värmeguiden! Eftersom jag jobbat länge med värmefrågor och

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus RAPPORT 1 (16) På uppdrag åt Svensk Fjärrvärme: Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus LCC evaluation of six different one-family-housing heating systems Johanna

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Solkraft & Plusenergi

Solkraft & Plusenergi -Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Fortum Värme och miljön 2014

Fortum Värme och miljön 2014 Fortum Värme och miljön 014 En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG Vad skulle fjärrvärme innebära för dig? När du bestämmer dig för att ansluta dig till fjärrvärme får du flera trevliga fördelar.

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör HESSAM TABRIZI Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS

Läs mer

Datum: 2015-03-13. Företag: Byggherre: A-hus Uppvärmning i bostaden via vattenburen golvvärme på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2

Datum: 2015-03-13. Företag: Byggherre: A-hus Uppvärmning i bostaden via vattenburen golvvärme på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2 1 ( 6 ) KOMMENTARER Byggherre: A-hus Uppvärning i bostaden via vattenburen golvväre på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2 Förutsättningar för indata enligt bifogat dokuent. INDATA Allänt Beräkningsperiod

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar

Fakta om värmepumpar och anläggningar Fakta om värmepumpar och anläggningar Svenska Värmepumpföreningen Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare och importörer av värmepumpar. Medlemsföretagen i SVEP lever

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017 Flerbostadshus 20141119 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Kungälv 2012-11-08. Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2

Kungälv 2012-11-08. Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2 Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8 Jan Arstad 121108_1JA Godkänd av Jan Arstad Utgåva A Fastighet: Orust Huseby 1:36 Adress: Björnbärsvägen 2 1 Innehåll 1. Fastighetsuppgifter:... 3 2. Sammanfattning...

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik 140925 en, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik Vår största energikälla är solen. Den värmer bl.a. upp luften, jorden, berggrunden och vattnet. Bara en minimal mängd av den

Läs mer

FJÄRRVÄRME FRÅGOR OCH SVAR OM DIN. Vill du veta mer?

FJÄRRVÄRME FRÅGOR OCH SVAR OM DIN. Vill du veta mer? Vill du veta mer? Om du har frågor och funderingar är du alltid välkommen att titta in på goteborgenergi.se eller kontakta vår kundservice på 020-62 62 62. Välkommen! FRÅGOR OCH SVAR OM DIN FJÄRRVÄRME

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer