NYHETSBREV. Landsbygdsnätverket 2020

Transkript

1 NYHETSBREV Landsbygdsnätverket 2020 samverkan för utveckling Tema: från Landsbygdsnätverket Inspiration från övriga Europa Landsbygdsnätverket satsar på fiskerifrågorna sid 3 Nr Överföring av kunskap fokus i Dublin Finsk inspiration ska ge fler utbyten sid 4 sid 5 Engelsk förlaga till Mat är livet Den kommande svenska satsningen Mat är livet har en förebild i brittiska Food for Life. På åtta år har organisationens kamp för bättre skolmat blivit något av en folktext: Jakob Hydén Foto: Jens Vikingsson rörelse. Alltsammans startade med beslutsamheten hos skolkocken Jeanette Orrey. Hon bestämde sig för att göra något åt den bedrövliga skolmaten i England och drog igång organisationen Food for Life. Åtta år och över skolor senare är Food For Life ett välkänt fenomen på de brittiska öarna. Profiler som Jamie Oliver har engagerat sig i saken och konceptet har utvidgats till att omfatta även sjukhus, äldreboenden och förskolor. Över skolor har hittills anslutit sig till Food for Lifeprogrammet. Kunskap på utdöende De gör ett fantastiskt jobb. När eleverna lämnar skolan idag vet de var maten kommer ifrån och hur den ska tillagas på ett bra sätt. För inte så länge sedan kändes det som att det var kunskap som var på väg att försvinna helt och hållet, berättar Lyndon McLeod. Han är själv engelsman men bor i Sverige och arbetar som kökschef i Gislaveds kommun. Genom sitt engagemang för skolmaten har han kommit i nära kontakt med Food for Life och bland annat varit på studiebesök på de brittiska öarna för att med egna ögon se hur arbetet går till. De skolor som anmäler sig får besök av organisationens representanter som drar igång arbetet. Sedan handlar det om att utbilda både elever och kökspersonal om råvaror och tillagning. Dessutom gör man studiebesök på gårdar, berättar Lyndon McLeod. Tony Mulgrew, England, och Lyndon McLeod, Sverige, har förenats i sitt arbete för bättre skolmat. Tony Mulgrews skola var en av de allra första i England att ansluta sig till Food for Life. Besöker gårdar Under sina resor har Lyndon McLeod kommit i kontakt med kollegan Tony Mulgrew som arbetar som kökschef på en skola i England. Hans skola var en av de allra första att ansluta sig till Food for Life-programmet. Förändringen har varit markant säger han. Standarden på maten och sättet som den tillagas på har förbättrats otroligt, det går inte att jämföra med hur det var tidigare. Och jag är helt övertygad om att det märks på resultaten i skolan också. Numera tillhör det undervisningen att med jämna mellanrum besöka någon av de gårdar i närheten som levererar varor till skolan. Liknande upplägg Lyndon McLeod är en engelsman med blågult hjärta som engagerat sig för bättre skolmat. Det är fantastiskt att få komma ut på gårdarna och se barnen upptäcka var köttet, äggen eller mjölken kommer ifrån. För många blir det en aha-upplevelse, säger Tony Mul g rew. Food for Life startades med hjälp av ett mångmiljonbidrag från en lotterifond, Big Lottery Fund. Idag finansieras verksamheten från flera olika håll: lokala myndigheter bidrar liksom den statliga hälsomyndigheten NHS. Soil Association, en engelsk motsvarighet till KRAV, har från starten varit en viktig partner och europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling har även varit med och stöttat. Mat är livet kommer ha ett liknande upplägg som Food for Life. Helhetssynen från jord till bord är en bärande princip. Verksamheten kommer vända sig till både skolor, sjukhus, äldreboenden och förskolor och drar igång under 2016.

2 MEDLEM HAR ORDET LEDARE Samarbeten som bådar gott Ungas engagemang behövs på landsbygden Coompanion Kalmar län har under tre års tid ansvarat för flaggskeppsprojektet Sustainable Rural Development through youth, innovation and entrepreneurship. I projektet har ungdomar från Östersjöområdet engagerat sig för att stärka ungas möjlighet att påverka på olika nivåer i samhället. Ett 20-tal organisationer från Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige har funnits med i samarbetet som bygger på Landsbygdsnätverkets goda kontakter i Europa. Redan 2009 fanns ett förslag i EU:s Östersjöstrategi om ett flaggskeppsprojekt om hållbar utveckling på landsbygden och Hans-Olof Stålgren från Landsbygdsnätverkets kansli har har mycket skickligt sammanfört parterna och även varit projektledare. Det blev en fantastisk möjlighet för oss att skapa en plattform för ungdomar att bygga internationella vänskapsband utifrån, och även höja kompetensen kring påverkansarbete på olika nivåer. Ungdomars egna engagemang är nödvändigt för att utveckla och påverka beslutsstrukturer som kan stärka förutsättningarna för att fler unga ska bosätta sig och försörja sig på landsbygden. En del tror att landsbygd är lika med lantbruk, med det stämmer ju inte. Det finns många kompetenser på landsbygden, och de som väljer att stanna kvar är ofta starka entreprenörer som har stor potential om de bara blir sedda. Som stöd för ungas delaktighet har vi har tagit fram en handbok med spännande verktyg och metoder. I den finns också tips på stödstrukturer som vänder sig till unga. Samtidigt har vi upptäckt att det inte finns några riktade medel till landsbygdens ungdomar förutom direkt till jordbruket. Stödet går till ungdomar i allmänhet. Under hösten 2015 har vi haft glädjen att generationsväxla vår satsning på Hållbar utveckling för unga på landsbygden. Camilla Broms, Marianne Blückert, Eva Engström och Niklas Björkegren är några av de svenska ungdomar som nu driver frågorna vidare inom Young Ambassadors of Democracy (YAoD) med stöd av Svenska Institutet. Utan unga kan inte landsbygden överleva och utvecklas, och nu handlar det om att hitta verktyg för ledarskap, delaktighet och innovation för unga på landsbygden. Projektet YAoD arbetar vidare via Östersjöungdomar från flaggskeppet och Hans-Olof Stålgren och jag kan nu luta oss tillbaka och njuta av målmedvetna ungdomars engagemang. kets medlemmar. Du som följer våra webbnyheter får löpande del av vad som sker, men jag vill ändå passa på att lyfta några godingar. En sådan är samarbetet mellan kommunala landsbygdsutvecklare och aktörer i gruppen gröna näringar. De har genomfört uppskattade bushresor för politiker och media för att lyfta jordbrukets värde för landskapet och en attraktiv landsbygd. Ett annat exempel är att vår innovationssupport etablerats. På mindre än ett halvår har de fått samtal kring närmare 200 idéer om innovationer inom framför allt jordbruksteknik, trädgårdsnäringen och förnybar energi. Det inger hopp om många bra innovationsgrupper. Även det europeiska landsbygdsnätverket har kommit igång. Låt dig inspireras av vad som sker runt om i Europa i detta nummer av nyhetsbrevet men framför allt genom europeiska landsbygdsnätver- kets webbplats enrd. ec.europa.eu. Det finns många fler samarbeten att se fram emot inför nästa år. Ett exempel är de gröna och blåa näringarna som bland annat börjat samverka i vår nya satsning Mat är livet. Ett annat exempel är det vår integrationsgrupp jobbar med. Tack vare alla våra nya vänner som sökt tryggheten i svenska landsbygder undan krig och förtryck får vi nu en verklig chans att vända negativ befolknings- Ewa Engdahl, verksamhetsledare, Coompanion Kalmar län utveckling och utveckla svensk landsbygd! Låt oss vara tacksamma för att vi finns i ett sammanhang med så goda förutsättningar. Med det vill jag önska er en riktigt God Jul Titta aldrig ner när du tar nästa steg. Bara den som höjer blicken och fokuserar på horisonten hittar rätta vägen Dag Hammarskjöld, generalsekreterare FN och Gott Nytt År! 2 Foto: Emil Ata verk summerar vi flera produktiva samarbeten mellan nätver- k Ännu ett nätverksår har passerat. Som sig bör i ett aktivt nät-

3 Foto: Björn Beckman Landsbygdsnätverket satsar på fiskerifrågorna Nu ska Landsbygdsnätverket förstärka sitt fokus på fiskerinäringen och vattenbruket. En projektplan för det kommande arbetet är i stort sett klar och medel ska sökas från havs- och fiskerifonden. Text: Jakob Hydén Nätverkets styrgrupp har under den senaste tiden slipat på den projektplan som ska ligga till grund för arbetet med fiskerifrågorna framöver. En process som involverat ett 40-tal olika aktörer. Där läggs fokus på fyra delområden: Sprida kunskap om mindre miljöbelastande system och redskap Stärkt konkurrenskraft genom kompetensutveckling Hållbara förvaltningsmodeller Främja unga inom fiskenäringen Inom fiskenäringen är det svårt med generationsväxlingen, det är svårt för unga att komma in i branschen. Här handlar det om att satsa på utbildning, men det hänger också samman med diversifieringen. Unga som ska in i branschen behöver ofta fler ben att stå på, till exempel förädling, turism Tore Johnsson Gun Rudquist eller andra sidoverksamheter, säger Christina Frieberg, medlem i styrgruppen och ansvarig för lokalt ledd utveckling inom fiskeområdena. Upp till medlemmarna Projektplanen innehåller ett antal aktiviteter som vi tycker är viktiga för att genomföra programmet på ett bra sätt. Det är Landsbygdsnätverkets medlemmar som ska genomföra arbetet genom att sprida kunskap och ge bra exempel, säger Christina Frieberg. Formerna för arbetet är ännu inte fastslagna. Oavsett hur organisationen utformas så handlar det nu om att engagera nätverkets medlemmar i arbetet, säger Gun Rudquist, avdelningschef för hav, jordbruk och juridikfrågor på Naturskyddsföreningen. Christina Frieberg 3 Vi har i projektplanen lyft fram ett antal frågor som vi anser är prioriterade och som stämmer överens med de nationella strategier som Sverige har. Sedan är det upp till nätverkets medlemmar att bestämma hur arbetet ska ske mer konkret. Om det ska handla om att ta fram goda exempel, göra utbildningssatsningar, kartläggningar eller något annat. Det gäller att hitta arbetsmetoder som passar ett nätverk. Pris inrättas Tore Johnsson sitter med i styrgruppen och representerar där Sveriges Fiskares Riksförbund. Han ser positivt på att arbetet med fiskefrågorna nu tydliggörs och förstärks. Det är väldigt viktigt att vi kan göra fiskerifrågorna mer synliga och få ut budskapet om vad vi egentligen gör och vilka regler vi har att följa. Från näringens sida ser vi väldigt positivt på att vara med i det här sammanhanget. Som yrkesgrupp får vi aldrig bli isolerade, säger Tore Johnsson. I styrgruppens planer ingår också inrättandet av ett vetenskapligt råd för fiskerifrågor. Deras uppgift blir bland annat att ge överblick över aktuell forskning, omvärldsbevaka och föra en dialog med nätverkets styrgrupp och olika arbetsgrupper. Ett annat konkret förslag som har lyfts fram är inrättandet av ett pris för att uppmärksamma goda exempel inom fiske- och vattenbruk. Ett fiskeriets motsvarighet till Ullbaggepriset.

4 Överföring av kunskap fokus i Dublin Effektiv informationsöverföring inom lantbrukssektorn stod på agendan när 180 deltagare från 20 EU-länder nyligen träffades i Dublin. Konferensens huvudsyfte var att belysa och diskutera hur kunskapskedjorna inom lantbrukssektorn ser ut i EU:s olika medlemsländer, hur information och kunskap överförs mellan exempelvis rådgivningsföretag, forskningsenheter och industri. I grunden handlar det om att se till att lantbrukarna får tillgång till den information de behöver. Det kan handla om allt från ny teknik till marknadsinformation och företagsledning, förklarar Inger Pehrson, samordnare för innovationsnätverket inom Landsbygdsnätverket. Integrerad rådgivning En diskussionspunkt rörde rådgivningsföretagens struktur. Irland har en heltäckande rådgivningsmyndighet (Teagasc) att jämföra med Sveriges modell bestående av konkurrerande rådgivningsföretag. Vi saknar den typen av integrerad rådgivning som finns exempelvis på Irland och i Danmark. Det innebär att de rådgivningsverktyg som tas fram av en organisation inte är tillgängliga för de andra och det är hämmande och ineffektivt, påpekar Inger Pehrson. En av diskussionsgrupperna Tänka utanför boxen inleddes av en getmjölksproducent från Belgien som berättade om ett annorlunda utformat gårdsråd som räddade den hårt ansatta verksamheten. Det unika här var att de valde att ta in kompetenser inte bara från lantbruksnäringen. Här fanns exempelvis en sjukhusdirektör och livsmedelshandlare med. Det var intressant att höra deras historia. De två i gårdsrådet som inte kunde något om getostproduktion kunde se problemen från ett nytt perspektiv och tillförde mycket, säger Inger Pehrson. Företagaren och havtornsodlaren Paula Widén lyftes under konferensen fram i egenskap av pionjär och innovatör. Hon menar att informationsflödena blir allt viktigare i takt med att lantbrukssektorn förändras. Det finns en fara i att betrakta lantbrukarna som en homogen grupp. Man kan inte dra alla över en kam och säga nu ska vi hjälpa allihop på en gång. Man måste vara medveten om att många lantbrukare idag snarast är entreprenörer som arbetar för att förverkliga en vision. Konferensen hade fokus på att lyfta fram goda exempel, vilket miljöstrategen Katrin McCann tycker var ett bra upplägg. Nyttigt nätverkande Det var gott om intressanta och tankeväckande föredrag, men det mest värdefulla tror jag är nätverkandet. När man får tillfälle att diskutera med andra som står inför liknande problem och utmaningar. Det är inspirerande och nyttigt att höra att det finns mer än ett sätt att angripa ett problem på. En sak som diskuterades flitigt var användningen av Innovationsgrupper Havtornsordlaren och företagaren Paula Widén lyftes fram som pionjär under konferensen. för att skapa forum där olika yrkeskategorier och olika kompetenser kan träffas och utbyta erfarenheter och kunskap. Det är ett riktigt bra verktyg för att spåna ihop lösningar tillsammans. Jag hoppas att det kan bli ännu vanligare i Sverige framöver. Problemet är bara att det ofta saknas pengar för att genomföra konkreta omfattande åtgärder, till exempel att skapa stora sammanhängande areal av betesmark. Där finns det mycket kvar att göra, säger Katrin McCann. Text: Jakob Hyden Katrin McCann hoppas få se många innovationsgrupper i Sverige. Runt 180 deltagare från ett tjugotal länder deltog i konferensen i Dublin. Foto: Europeiska kommissionen 4

5 Leader Blekinges projekt Cross Border Entrepreneurs utsågs 2013 till Östersjöregionens bästa transnationella projekt. De projektansvariga fick ta emot pris och gratulationer vid en ceremoni i Tallinn. Foto: Iwona Slojka Finsk inspiration ska ge fler utbyten Sveriges leaderområden har hittills varit för dåliga på transnationella samarbeten. Nu ska trenden vändas genom inspiration från bland annat Finland. Under förra programperioden genomfördes totalt 64 transnationella samarbetsprojekt, så kallade TNC-projekt, där något av Sveriges leaderområden var delaktiga. Men flera områden deltog i fler än ett projekt och sanningen bakom statistiken är att 25 av landets 63 leaderområden inte deltog i något transnationellt samarbete över huvud taget. Det är en för låg siffra, anser Hans-Olof Stålgren, samordnare på Landsbygdsnätverkets kansli. Det är inte tillfredsställande. Särskilt inte med tanke på att EU-kommissionen har sagt att deras önskan är att varje leaderområde är involverat i åtminstone ett samarbetsprojekt. Politisk vision Det internationella utbytet fyller flera viktiga funktioner. Det europeiska landsbygdsnätverket ENRD innefattar ett kansli som kallas för Contact Point och som fungerar som en resurs för de nationella landsbygdsnätverken. För det europeiska utvärderingsnätverket för landsbygdsutveckling EEN finns Evaluation Helpdesk samt för det europeiska Det kan exempelvis bidra till att unik kompetens sprids eller att lokala näringsidkare ökar sin omsättning. Och i botten finns en politisk vision om att föra EU-länderna närmare varandra. Men det finns också en psykologisk effekt att ta hänsyn till. Många leaderområden som jag har talat med vittnar om att det var först i och med det internationella samarbetet som det verkliga engagemanget på hemmaplan väcktes, säger Hans- Olof Stålgren. Nu förs diskussioner på olika nivåer om hur hindren ska rivas. Ett bekymmer är olikheter i regelverket kring transnationella samarbeten. I många länder måste man exempelvis göra en ny ansökan nationellt för varje enskilt projekt. Finland bäst i EU Finland har så här långt varit bäst i EU när det gäller transnationella samarbetsprojekt. Under förra programperioden var det bara något enstaka finskt leaderområde som inte hade något internationellt projekt etablerat. Tanken är nu att Sverige ska ta inspiration från grannen i öster. I Finland har de arbetet med TNC-koordinatorer och haft stor framgång i detta. Tre eller fyra leaderområden går ihop och har en gemensam samordnare som har kunskap om hur de här projekten bäst kan planeras och vilka fallgropar man ska se upp med. Det är en idé vi är väldigt pigga på att kopiera, säger Hans-Olof Stålgren. Framgång i Blekinge Leader Blekinge har tidigare utmärkt sig för just sitt internationella utbyte. Projektet Cross Border Entrepreneurs utsågs 2013 till Östersjöregionens bästa transnationella projekt. I korthet gick projektet ut på att företagare i Polen och Sverige, främst turism- och matföretag, hjälptes åt för att etablera sig på varandras hemmamarknader. Projektet ledde till att flera nya företag startades och arbetstillfällen skapades både i Sverige och Polen, berättar verksamhetsledare Tommy Svensson. Jag tror vi var lyckosamma eftersom projektet svarade mot ett verkligt behov, företagarna ville verkligen etablera sig utomlands. Och så var vi noggranna med att alltid hålla det på en konkret nivå. Det startas gott om lära-känna-varandraprojekt, men det är ju egentligen bara ett första steg. Det svåra och intressanta är ju att gå vidare därifrån. Text: Jakob Hydén ENRD Contact Point en samlings punkt för nationella landsbygdsnätverk innovationspartnerskapet EIP- Agri Network finns EIP Agri Service Point. ENRD och EIP Agri Network har en gemensam struktur med en samlande Assembly med 196 medlemmar som beslutar om det strategiska ramverket och vilka aktiviteter som det ska satsas på. Under Assemblyn finns permanenta undergrupper på temana: Innovationer för jordbrukets produktivitet och hållbarhet Det planeras också för en grupp med fokus på utvärdering av landsbygdsprogrammen. Leader och lokalt ledd utveckling Det finns även en styrgrupp med representanter för de olika nationella landsbygdsnätverken, utvärderingsmyndigheter, EU-organisationer och rådgivande institut som samordnar aktiviteter och förbereder arbetsplaner för genomförande. Webb: 5

6 Internationellt samarbete för grönt fiske Avståndet kan tyckas långt mellan den sydfranska atlantkusten och finska Österbotten. Men det hindrade inte franska och finska fiskare från att starta ett mycket givande samarbete kring biobränsle för fiskebåtarna. Text: Jakob Hydén Fiskeförbundet i finska Österbotten har under flera år arbetat med olika projekt kring hållbarhet och miljötänk gjorde man en undersökning bland sina medlemmar om attityderna till biobränsle och resultatet blev mycket positivt. Vi vill profilera fiskerinäringen i Österbotten som miljövänlig och då är bränsleanvändningen självklart ett intressant fokus. Vår undersökning visar att 85 procent av yrkesfiskarna är villiga att gå över till biobränsle om prisnivån är den rätta. Det resultatet gav oss energin att gå vidare, berättar Guy Svanbäck, verksamhetsledare för Österbottens Fiskarförbund. Dubbla bränslesystem Högskolan Novia var projektägare och tillsammans med forskare där inleddes tester med biobränsle på två fiskebåtar och en taxibåt. Bränslet tillverkades av fiskrester på en biobränsleanläggning ett tiotal mil från Vasa. Resultaten var uppmuntrande, men visade också att det skulle krävas betydligt mer forskning och kunskapsinhämtning för att gå i mål. Det var då vi hörde talas om projektet i Frankrike. Där har de hållit på i flera år med den här forskningen och bland annat utvecklat dubbla bränslesystem till fiskebåtarna. Det är särskilt intressant eftersom biobränslet är så känsligt för kyla. Med dubbla system skulle vi kunna förlänga säsongen avsevärt, då kan man starta med dieselmotorerna och sedan gå över till biobränsle när motorn är tillräckligt varm, berättar Guy Svanbäck. Hoppas på fortsättning De tog då kontakt med Farnet, det Europeiska nätverket för fiskeområden inom EU, som bistod genom att etablera kontakten och vara med och planera ett gemensamt projekt. Vi hjälpte till genom att initiera ett första besök i Frankrike. Finnarna kom med en grupp och fick träffa både fiskare och experter från biobränsleindustrin. De fick studera det franska projektet väldigt ingående och fick konkreta tips hur de kunde gå vidare, berättar Serge Gomes da Silva på Farnet. Det gemensamma projektet beskrivs som väldigt lyckat från båda håll. Det har varit ett bra samarbete. Vi har lärt oss väldigt mycket om de utmaningar som det innebär att gå över till biobränslen, exempelvis när det handlar om säkerheten till sjöss. Förhoppningen är att vi nu i och med den nya programperioden ska fortsätta att utveckla det här arbetet och sprida intresset och kunskapen inom fiskerisektorn, säger Guy Svanbäck. Stora skillnader Även Serge Gomes da Silva lyfter gärna fram det fransk-finska samarbetet och hoppas på fler liknande projekt framöver. Det har varit ett väldigt intressant arbete och det är exakt den här typen av samarbeten som vi vill initiera och stötta. Visst finns det stora skillnader i teknik och inriktning mellan fiskarna i södra Frankrike och i Österbotten, men det här projektet visar hur lärorikt det ända kan vara. Serge Gomes da Silva, till vänster, lyfter gärna fram samarbetet mellan franska och finska fiskare som ett exempel på hur till synes stora skillnader kan överbryggas. Foto: Farnet Guy Svanbäck, till höger, verksamhetsledare för Österbottens Fiskarförbund, vill profilera fiskeri näringen i Österbotten som miljövänlig. Projektet med biobränsle är ett steg på vägen. Foto: Vellamo Svanbäck God Jul & Gott Nytt År önskar Landsbygdsnätverkets kansli FARNET Support Unit sammanbinder fiskenätverken Europeiska kommissionen har gett i uppdrag att sammanföra människor och organisationer som arbetar med lokalt ledd utveckling inom havs- och fiskerifonden. FARNET samlar LAG-grupper, tjänstemän, medborgare och experter från hela EU för att arbeta med hållbar utveckling av Europas fiskerinäring och kustområden. FARNET Support Unit stöttar de här intressenterna som är involverade i genomförandet av lokalt ledd utveckling. Kansliet drivs av ett permanent team med tio personer stationerade i Bryssel och som assisteras av ett flertal tematiska experter och 18 geografiska experter som är aktiva runt om i Europa. Sveriges geografiska expert är Stig Hansson. Kontaktperson: Serge Gomes da Silva, sgs@farnet.eu Webb: Följ oss även på internet: facebook.com/landsbygdsnatverket Ansvarig utgivare: Maria Gustafsson Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB För att prenumerera på nyhetsbrevet anmäl dig på 6