Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande:

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Säven, Sociala omsorgsförvaltningen, Bryggaregatan 15, plan 5, tisdagen den 24 november, kl Sammanträdet förlängs med 1 1,5 timma då nämnden kommer att få ta del av ett av de önskade temaområdena som togs fram under dagarna på Hjortviken. Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl ca Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a ). Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Rödgröna i sammanträdesrum Granen (plan 5), kl Alliansen i sammanträdesrum Tallen (plan 5), kl Sverigedemokraterna i sammanträdesrum Sälgen (plan5), kl YVONNE PERSSON Ordförande ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef Förhinder anmäls alltid till: Marita Magnusson, tfn , eller via e-post: marita.magnusson@boras.se

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Upprop och val av protokolljusterare (Förslag: Patric Silfverklinga med GunBritt Johansson som ersättare, Justeringsdatum: torsdagen den 26 november 2015) 2. Administrativa ärenden: 2.1 Förvaltningschefen informerar inkl. dagens tema 2.2 Månadsuppföljning och prognos t.o.m. oktober 2015 (Bil) 2015/SON Fastställande av ersättning för daglig verksamhet, LSS enligt LOV (Bil) 2015/SON Åtgärder för stöd till unga dementa (Bil) 2015/SON Motion: Inför socialtjänsten online! (Bil) 2015/SON Parkeringsnorm för Borås Stad (Bil) 2015/SON Anslagsframställan för nybyggnation av SOL boende (Bil) 2013/SON Inbjudan till samråd för detaljplan för Fristad, Hedagården 1:73 (Bil) 2015/SON Sociala omsorgsnämndens sammanträdesdagar 2016 (Bil) 2015/SON Anmälningsärenden: 3.1 Redovisning av delegationsbeslut (Bil) 3.2 Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser (Bil) 4. Övrigt

3 1 (1) Dnr 2015/SON0036 Handläggare Jonas Ringström Nämnduppföljning tom oktober Sociala omsorgsnämnden har en budget på tkr för 2015, nämnden har tillåtelse att använda tkr av ackumulerat resultat. Prognosen som är framtagen efter oktober månad visar på en nettokostnad på samma belopp. Det innebär att nämnden ligger på ett prognostiserat nollresultat för I prognosen är alla reserver förbrukade så det krävs stor återhållsamhet och restriktivitet under resten året. Beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa upprättad budgetuppföljning med helårsprognos och översända den till Kommunstyrelsen och Stadsrevisionen. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST Borås Bryggaregatan 15 boras.se socialomsorg@boras.se

4 Månadsuppföljning oktober Sociala omsorgsnämnden

5 1 Inledning Avvikelsen mot budget efter oktoberber månad är tkr motsvarande siffra efter samma månad 2014 var tkr. Inom myndighetssidan finns obetalda kostnader som hör till perioden på ca tkr, det är boenden på entreprenad, daglig verksamhet enligt LOV samt köpta tjänster av stadsdelarna. Det finns också fordringar på sammanlagt ca tkr på Migrationsverket och Försäkringskassan. Nämnden har också erhållit priopengar för psykisk ohälsa motsvarande tkr för Nämnden har tillåtelse att använda tkr av det ackumulerade resultatet för bla engångskostnader vid flytten till Vulkanus. Kostnaderna för institutionsvård inom Individ- och familjeomsorg är inte i balans med budgetmålen. Det är externa placeringar som är kostnadsdrivande. Ett strukturarbete pågår för att i högre grad nyttja familjehemsvård och öppenvårdsinsatser vilket på sikt ger lägre kostnader. Inom närvårdssamverkan med grund i Hälso- och sjukvårdsavtalet och specifika överenskommelser pågår en översyn i VästKom. Översynen förväntas reglera samfinansiering för placeringar inom socialpsykiatrin vars kostnader idag nästan uteslutande bekostas av kommunen. Brist på bostäder försvårar för gruppen hemlösa. Viten gällande personer med LSS beslut som inte kan verkställas förväntas under året. Boendestödsinsatser ökar i antal med fler timmar. Ett arbete pågår för att nå högre effektivitet. I insatsen personlig assistans enligt LSS ökar antalet timmar. Hög rörlighet på chefsnivå och i handläggargrupp LSS påverkar arbetsmiljön inom berörda verksamheter. 2 Nämndens verksamhet 2.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Statsbidrag Avgifter och övriga intäkter Summa intäkter Personal Lokaler Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Buffert (endast i budget) Nettokostnad Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 2(11)

6 Tkr Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet för perioden januari - oktober jämfört med tillgängliga medel är ett överskott på tkr. Motsvarade siffra efter samma period föregående år var tkr och 2014 års resultat var ett överskott på tkr. Nettokostnadsökningen är i jämförelse med motsvarande period förra året 5,93 % och budgetramen har ökat med 3,75 %. I resultatet finns kostnader på ca tkr för vårdformen tvång i öppenvård, dessa kostnader kommer nämnden att begära täckning för av centrala medel i bokslutet. I utfallet efter oktober saknas interna kostnader för daglig verksamhet enligt LOV, köpta tjänster av stadsdelarna och boenden på entreprenad på ca tkr. Nämnden har också fordringar på Migrationsverket på ca tkr. Sammantaget gör det här att nämnden kan visa en nollprognos för helåret. De områden som visar negativ prognos är myndighetssidan både inom funktionshinder och IFO (Individ och familjeomsorg). Det finns en volymökning inom Personlig assistans LSS med antal beviljade timmar jämfört med föregående år. Nämnden ser också ökade kostnader för sjukersättning för privata assistansanordnare. Kostnaderna för institutionsvård och externa placeringar inom IFO är inte i balans med budget. Det är först och främst externa placeringar på institution som är kostnadsdrivande. Ett strukturarbete pågår för att i högre grad använda familjehemsvård och öppenvårdsinsatser vilket på sikt ger lägre kostnader. I dagsläget är det låga kostnader för LVM. 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Gemensam administration Intäkt Kostnad Nettokostnad IFO Vuxen Intäkt Kostnad Nettokostnad Vård och omsorg i ordinärt boende Intäkt Kostnad Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 3(11)

7 Tkr Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Nettokostnad Vård och omsorg i särskilt boende Intäkt Kostnad Nettokostnad Insatser enl LSS och LASS Intäkt Kostnad Nettokostnad Övrig vård o omsorg för äldre och funktionshindrade Intäkt Kostnad Nettokostnad Buffert Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt Kostnad Nettokostnad Gemensam administration De åtgärder som gjordes förra året i samband med handlingsplan för anpassningsåtgärder ger resultat även i år och nämnden räknar med nollresultat trots en del engångskostnader i samband med flytten till Vulkanus. Nämnden har fått tillåtelse att använda tkr av ackumulerat resultat för bl a engångskostnader för Vulkanus. Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 4(11)

8 2.2.2 IFO Vuxen Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Det finns ett underskott gentemot budget vad gäller institutionsvård, boende för psykiskt funktionshindrade, öppenvård för vuxna missbrukare samt familjehem. Orsaker är allt svårare former av samsjuklighet i samband med psykisk sjukdom och missbruksproblem vilket har inneburit svårigheter att ge insatsen på hemmaplan. Under september månad placerades 6 personer på institution varav 2 utredningar öppnades enligt LVM och antalet ligger kvar under oktober månad. Allt fler ärenden gränsar till prövning enligt LVM på grund av svårare former av missbruk. Åtgärder Det pågår ett långsiktigt arbete med att föra över dyrare externa placeringar till mer kostnadseffektiva placeringar där institutionsvård är nödvändig. I ökad utsträckning anlitas extern såväl som intern öppenvård som ett komplement till avslutade behandlingar på institution och familjehemsvård. Detta kommer att sänka dygnsmedelkostnaden per placering över tid kring de personer som har behov av den typen av insats. Inom enheten har ett arbete påbörjats med inventering av brukare där beslut verkställs av externa utförare för att se vilka andra alternativ av öppenvårdsinsatser som krävs för att ersätta externa insatser och placeringar. Det förebyggande arbetet är av stor vikt och behöver utvecklas tillsammans med mobilt team och öppenvård där även bostadsfrågan är en central fråga för att insatser på hemmaplan ska fungera. Gruppen unga vuxna med missbruksproblematik ökar och ansökan om medel är gjord till sociala investeringsfonden med syfte att hitta ny modell för att möta gruppens behov. Samverkan sker med IFO barn och familj. Analys av verksamheten Ett av verksamhetens mål under 2015 kommer att vara att minska inflödet av personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Samverkan internt i kommunen samt externt inom regionen behöver utvecklas ytterligare. I närvårdssamverkan och i närvårdsområde Borås har bl.a. rutinen för gemensamma externa placeringar för personer som behöver vård i specifik miljö varit i fokus, denna behöver implementeras bättre i samverkan då få samfinansieringar förekommer Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Verksamheterna följer budgetprognosen och ger fortfarande ett överskott totalt. Prognosen har dock försämrats under hösten pga. kostnader i den Boendesociala enheten i form av lägenheter som skadats pga. brand och vattenskador. Personalkostnader som har varit lägre än budget på grund av vakanser och partiella ledigheter har påverkat så att underskottet inte blir större. Verksamheterna arbetar med införandet av den nya arbetstidsmodellen som förväntas minska poolkostnaderna. Analys av verksamheten Det vräkningsförebyggande arbetet samordnas av förvaltningen och arbetet utförs med Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 5(11)

9 Arbetslivsförvaltningen, Barn- och familj och Bostäder och arbetar som en del i metodutvecklingen med uppföljningar för att underlätta för de som riskerar hemlöshet att behålla sina kontrakt. Detta arbete är en framgångsfaktor och vi har tillsatt en ny tjänst utifrån omfördelning. Arbetet påverkas negativt av att Sociala kontrakt och förmedling har blivit svårare att använda vilket drabbar samverkan. Arbetsmodellen tillsammans med öppenvårdsinsatser och boendestöd möjliggör ändå att människor behåller sin bostad i större utsträckning. En svårighet är bristen på lägenheter generellt och "special" boenden som passar målgruppen. I något fall innebär det istället ett behov av köpt extern plats. Samverkan med Lokalförsörjningsförvaltningen pågår. Det fortsatta arbetet enligt konceptet "Bostad först" pågår utifrån den överenskommelse som nämnden har med AB Bostäder och ska utvärderas våren Natthärbärget Kastanjen har enligt plan öppnat igen och har inledningsvis fortfarande en låg beläggning. På mötesplatsen Träffen genomfördes en brukarenkät i oktober som kommer att redovisas i december. Kaptensgatans boende har påbörjat sitt utvecklingsarbete utifrån arbetsmiljö och verksamhetsutveckling och det innebär en del omfördelning av kostnader inom verksamheten. Uppdraget med att ta fram en överenskommelse mellan Borås Stad och frivilligorganisationerna har flyttats till Fritid och Folkhälsoförvaltningen utifrån ett stadenperspektiv. Sociala omsorgsförvaltningen fortsätter sitt samarbete med de organisationer som arbetar med hemlöshetsfrågor i form av regelbundna möten. Den Boendesociala enheten fick i november 2015 ett uppdrag att anskaffa utslusslägenheter till Relationsvåldsenheten inom Arbetslivsförvaltningen. De kostnader som uppkommer vid anskaffning och då de tre lägenheterna endast kan nyttjas av ALF fakturerar vi. IFO/Insats Vuxna deltar i arbetet med att utveckla insatser tillsammans med IFO/Vuxen Myndighet. Vi har genom omfördelning tillsatt en tjänst till Mobila teamen och genom detta utvecklingsarbete kommer vi att kunna erbjuda strukturerade insatser på hemmaplan för att ersätta köpta externa öppenvårdsinsatser Vård och omsorg i ordinärt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder I den samlade myndighetsutövningen beslutas om insatser av hemtjänst, korttidsboende, ledsagning, avlösning och boendestöd. Prognosen för helår visar på ett nollresultat för verksamheten. Analys av verksamheten Arbetet med att systematiskt följa upp beslutade insatser och nyckeltal inom hela myndighetsutövningen fortgår och har gett en bättre intern kontroll och underlag för kommande prognostiseringar. Brist på tillgång till korttidsplats inom socialpsykiatrin kan innebära framtida behov av köpt extern plats. From ges möjlighet att välja annan utförare av hemtjänst enligt LOV, tom oktober månad är det 11 personer som valt privat utförare Insatser Boendestödet har fortfarande höga kostnader jämfört med budget. I stora drag handlar det om effektivitetsavvikelser då verksamheten inte klarar av att uppnå de 73 % brukartid som budgeten baseras på. Ett effektivitetsarbete påbörjades under hösten och börjar ge resultat genom minskade Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 6(11)

10 kostnader. Under hösten 2014 sammanfördes de två olika boendestödsgrupperna till en grupp och utgår från samma lokal i staden. Detta skapar i sig restider som försvårar uppfyllandet av budget 73 % brukartid. Införandet av ett verksamhetsstöd (TES) i februari har gett bättre kontroll på planeringen av insatser och även, i större utsträckning, på brukar/kringtid. Detta skapar förutsättningar att effektivisera verksamheten. På sikt kommer sammanslagningen av verksamheten skapa synergieffekter som förbättrar både kvalitet och effektivitet. Införandet av TES har börjat ge positiva ekonomiska konsekvenser. Effektiviteten ökar succesivt månad för månad vilket ger minskade kostnader. Under sommaren ökade boendestödets kostnader temporärt men har minskat igen efter semestrarna. Fortfarande är effektiviteten dock för låg. Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom socialpsykiatrin är begränsad till fyra platser, dessa är i stort sett fullbelagda under hela året. I dagsläget kan nämnden verkställa ytterligare ett beslut genom att det finns en ledig lägenhet på ett särskilt boende. Nämnden köper också en plats hos extern vårdgivare. Kostnader för hjälpmedel följer inte budget, utskrivningar och inköp övervägs noga, vissa är dock nödvändiga utifrån den enskildes behov och säkerhet Vård och omsorg i särskilt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Antalet insatser och beslut om särskilt boende ligger på en jämn nivå. I dagsläget finns dock personer med beslutad insats som ej kunnat verkställas, i avvaktan på boende erbjuds korttidsplats. Verksamheten eftersträvar att andra insatser prövas först, som exempelvis boendestöd i ordinärt boende. Analys av verksamheten För att bibehålla nivån på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor behåller sin bostad i större utsträckning. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet av fler "satellitlägenheter". Initiativ kommer också att tas kring samverkan med äldreomsorgen kring äldre personer med en psykisk funktionsnedsättning och deras behov av boende Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Varje enhetschef ska ha god kontroll över sin bemanningsplanering och budget så att resurser används så optimalt som möjligt utan att kvalitén för brukare försämras. En översyn av bemanning kvällar och nätter inom boenden Socialpsykiatri har genomförts. Förändringen försköts bl.a. på grund av en inspektion från Arbetsmiljöverket samt krav på installation av nya larm på berörda enheter. Den genomfördes fr.o.m. mars 2015 förutom för ett boende som måste ha kvar den tidigare bemanningen utifrån våld och hot. Den nya arbetstidsmodellen fungerar ännu inte fullt ut vilket innebär ökade poolkostnader och gör att prognosen inom socialpsykiatrins boenden visar på ett underskott på drygt kr. En enhet har även ökade kostnader på grund av byte av matleverantör. Enhetscheferna arbetar aktivt ute i på enheterna för att minska poolkostnaderna men det har även varit svårigheter för poolen att kunna erbjuda personal vilket inneburit dyrare lösningar. Starten av det nya boendet Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 7(11)

11 Serenadgatan som ersatte Badhusgatan har inneburit engångskostnader i form av flytt och möblemang. Projekteringen av Dammsvedjan för att ersätta det boendet som vi har på Billdalsgatan har påbörjats. Investeringsbudget för Dammsvedjan kommer i budget Analys av verksamheten Borås Stads införande av heltidstjänster och ny arbetstidsmodell har haft stor påverkan på personalplaneringen och vilka effekter det får på lång sikt kan vi inte riktigt se ännu. Inledningsvis har poolkostnaderna ökat då den flytande tiden försvann och vi har en utmaning i implementeringen av arbetstidsmodellen så att den används optimalt. För att modellen ska vara framgångsrik krävs det att verksamheten samverkar på ett sätt som vi ännu inte riktigt uppnått när det gäller personalplaneringen. Enhetschefernas möjligheter att arbeta med budgetavvikelsen har påverkats negativt av vakanser på chefssidan men alla tjänster är nu tillsatta. Enheterna genomför en inventering av personalens utbildning utifrån den kommande kompetensplanen och det kommer att göras brukarrevisioner och brukarenkäter från SKL i flera av boendena Insatser enligt LSS och LASS Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Den största anledningen till avvikelsen är att det finns kostnader som inte är betalda men som tillhör perioden. Exempel på kostnader är hemtjänst från stadsdelarna, daglig verksamhet enligt LOV och externa boenden LSS. Personer som är beviljade personlig assistans av FK (LASS) har under året i genomsnitt varit 200 personer men det är budgeterat för 192 personer. Det innebär att ersättning för personlig assistans de 20 första timmarna till FK beräknas till tkr mot budget om antalet brukare ligger på samma nivå resten av året. Ärenden gällande personlig assistans där FK bedömer grundläggande behov under 20 timmar har ökat och innebär kostnadsökningar för Sociala omsorgsnämnden. Åtgärder Inom Myndighetsutövningen har ett tydligare arbete påbörjats med att följa upp beslutade insatser och nyckeltal för att säkerställa en god intern kontroll. Beslut om insatser ska följas strikt av aktuell rättspraxis, beslut om eventuellt dubbla insatser som ex. särskilt boende och kontaktperson övervägs noga och följs upp oftare. Inom den gemensamma Myndighetsutövningen (IFO vuxen och funktionshinder) finns en arbetsgrupp som arbetar med utredning kring personer med komplexa behov, syftet är bl.a. att bättre styra rätt insatser samt göra en enhetlig och rättssäker bedömning. Analys av verksamheten Tendensen är att behoven av framtida insatser fortsätter att öka, det gäller även på nationell nivå. För att kunna planera för framtida behov behöver verksamheten tillsammans med såväl interna som externa aktörer vidareutveckla former för samverkan. Insatser ska exempelvis i möjligaste mån kunna erbjudas på hemmaplan. Målgruppen idag har också andra krav på inriktning av verksamhet eller olika former av boenden Insatser Boendesektionen Analys av verksamheten Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 8(11)

12 Teknikgatan som fördes över från Socialpsykiatrin SoL-boende till LSS-boende öppnades enligt planerna i april månad. Den nya gruppbostaden på Kadriljgatan öppnades i september månad. Genomlysning och tät uppföljning av korttidsverksamheten kommer att fortsätta då framtagna siffror visar fortsatt minskad efterfrågan av platser vilket resulterar i att tillgång och efterfrågan av antal platser inte stämmer överens. En omvärldsanalys behöver även göras för att få en uppfattning om kommande behov för målgruppen. En femte lägergrupp har startats upp och bedrivs i en av korttidens lokaler efter den effektivisering som påbörjats. Planering pågår att göra en fördelningsmodell för korttidsverksamheten med anledning av en konstant rörlighet och förändring inom enheterna och resurserna behöver omfördelas under året. Även ny träffpunkt planeras. Under januari - september månad har poolkostnaderna ökat stort i jämförelse med föregående år, sjukskrivningarna är av olika anledningar dels kroniska sjukdomar, olycksfall och infektionssjukdomar. Sjukskrivningstalen följs upp varje månad. De åtta enheter som är pilotgrupper i nya arbetstidsmodellen har till stor del infört den och det visar att den kommer att leda till kostnadsökningar, uppskattning ca 20 mnkr, inom boendesektionen inkl. korttiden på grund av att de långa arbetspassen kortas ner. Det innebär att ca 1800 timmar inte kan läggas ut inom verksamheten då behovet av mer personal under dagtid på vardagar inte finns. Det som direkt framkom när piloterna går in i verksamhetssystemet Time Care är att det inte går att genomföra på det sätt som sagts i den utbildning som Time Care haft med alla chefer och personal. Vad det innebär är oklart och efterfrågan om referenskommuner har lämnats till företaget. Personlig assistans Analys av verksamheten Utmaningar framöver är att fortsätta förbättra personalplaneringen. Förbättringsprocessen är inledd men förändringen kan inte gå för fort då brukarperspektivet är starkare än i andra verksamheter. Brukarna har stor rätt att välja personliga assistenter. Matchning av personlig assistent och brukare utgör en stor del av arbetet för enhetscheferna. Pga ovanstående kan maximal effektivitet ej uppnås. I praktiken innebär det att verksamheten kan ha personliga assistenter tillgängliga men brukaren väljer någon annan och har rätt att göra så. Trots denna svårighet minskar kostnaderna för Borås Stads personliga assistans kontinuerligt. Ett nytt rapporteringssystem för att säkra och effektivisera debiteringen till Försäkringskassan har köpts in och kommer att tas i bruk i slutet av året. Framtagande av bättre nyckeltal gällande hur mycket olika sorters assistansärenden kostar pågår. Av det vi tagit fram hittills kan vi konstatera att nattdelen i ett ärende med sovande jour i genomsnitt kostar ca 300 tkr per år eftersom vi ersätter vår personal med fler timmar enligt kollektivavtal än vad Försäkringskassan ger ersättning för Övrig vård och omsorg för äldre o funktionshindrade Inom denna verksamhet köper nämnden daglig verksamhet av Arbetslivsförvaltningen för personer inom socialpsykiatrin. Här redovisas även delar av verksamheten på Träffen. 3 Verksamhetsmått 3.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna Heldygnsvård Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 9(11)

13 Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Antal placerade personer med heldygnsvård Socialpsykiatri Socialpsykiatri övergripande Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Antal personer med insatser inom psykiatrin SoL Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Antal psykiskt funktionshindrade med hemtjänst i ordinärt boende Funktionshinderverksamhet SOL-verksamhet Särskilda boendeformer Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Köpta platser på särskilt boende med heldygnsomsorg LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Antal personer med beslut om insats LSS-verksamhet Personlig assistans Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 Antal personer Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 10(11)

14 Verksamhetsmått Utfall Okt 2014 Budget 2015 Utfall Okt 2015 med beslut om personlig assistans enligt LSS Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 11(11)

15 BESLUT Datum Diarienummer 2015/SON0128 Sida 1(3) Handläggare Lena Hedberg Fastställande av ersättning, för utförande av LSS daglig verksamhet enligt LOV, från den 1 januari 2016 Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa ersättning för utförande av daglig verksamhet att gälla från den 1 januari Nivå 1 6 räknas upp med 1,7 %. - Nivå 7 ersätts med 150 % och nivå 8 med 200 % av ersättningen för nivå 6. - Bonus, extraersättning vid övergång till anställning på ordinarie arbetsmarknad under minst sex månader, oförändrat en engångssumma på kronor per deltagare. Beslutsunderlag i sammanfattning Lov för daglig verksamhet enligt LSS infördes 1 juni Ersättning och villkor för utförande av daglig verksamhet är lika för privata utförare och för kommunens dagliga verksamhet. Kommunal utförare är Arbetslivsnämndens dagliga verksamhet som också är alternativet för de brukare som inte kan eller vill välja utförare. Borås Stad har avtal med fyra privata utförare. Sociala omsorgsnämnden fastställer ersättningsnivåerna inför varje år. Ersättning för utförande av daglig verksamhet räknas upp med 1,7 % vilket motsvarar den uppräkning av ekonomiska ramen som nämnden fått. Ersättningssystemets möjlighet till extra ersättning utöver normalnivåerna 1-6 för brukare som har exceptionellt stort behov av personalstöd definieras i nivå 7 och 8. Nivå 7 ersätts med 150 % och nivå 8 med 200 % av ersättningen för nivå 6. För att stimulera utförarna att aktivt arbeta för att utveckla brukarens möjlighet till arbete finns en bonus, ett engångsbelopp på kr för varje deltagare som får någon form av anställning på ordinarie arbetsmarknaden under minst sex månader. Bonusen är oförändrad sedan den infördes 2015.

16 2 Beslutsunderlag i sin helhet Valfrihetssystemet och utförare av daglig verksamhet LOV infördes 1 juni Valfrihetssystemet innebär att brukare inom LSS personkrets 1 och 2 i åldern år, ges möjlighet att välja utförare av daglig verksamhet. Cirka 400 brukare har beslut om daglig verksamhet enligt LSS. Villkoren för privata utförare och kommunens verksamhet är likvärdiga. Kommunal utförare är Arbetslivsnämndens dagliga verksamhet som också är alternativet för de brukare som inte kan eller vill välja utförare. Ca 320 har daglig verksamhet inom ALF. För privata utförare krävs tillstånd från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) att bedriva LSS-verksamhet. Fyra privata utförare har godkännande och avtal t o m att bedriva daglig verksamhet inom Borås Stads valfrihetssystem. Totalt finns avtal på 113 plaster hos privata utförare varav ca 75 nyttjas. - Aktivitetshuset Kamgarn, SHS Omsorger AB har tillstånd och avtal för 60 platser för LSS personkrets 1. - Bondgården och Kenneln, Rikamo Stål AB har tillstånd och avtal för platser för LSS personkrets 1 och 2. - Primacura Media, Primacura AB har tillstånd och avtal på 30 platser för LSS personkrets 1. - Stallyckan i Mark/Kusehuset har tillstånd och avtal på 6 platser för LSS personkrets 1 Ersättningssystemet Förfrågningsunderlag och avtalsmall är reviderade genom beslut i Sociala omsorgsnämnden och gäller till och med den 31 december Ett nytt förfrågningsunderlag ska arbetas fram för att gälla från Inför 2015 gjordes ändringar i ersättningssystemet genom att villkoren för ersättning utöver normalnivåerna 1-6 definierades och en bonus vid övergång till ordinarie arbetsmarknad infördes. Ersättningssystemets möjlighet till extra ersättning för brukare som har exceptionellt stort behov av personalstöd definieras i två nivåer, nivå 7 och 8. Beslut om dessa ersättningsnivåer tidsbegränsas och följs upp av LSS-handläggare efter ett år. Nivå 7 ersätts med 150 % och nivå 8 med 200 % av ersättningen för nivå 6. För att stimulera utförarna att aktivt arbeta för att utveckla brukarens möjlighet till arbete finns en bonus, ett engångsbelopp på kr för varje deltagare som får någon form av anställning på ordinarie arbetsmarknaden under minst sex månader. Utförare ska meddela LSS-handläggare som följer upp ärendet. Summan för bonusen är oförändrad sedan den infördes Sociala omsorgsnämnden fastställer ersättningsnivåerna inför varje år.

17 3 Förslag till ersättning för utförande av daglig verksamhet, 2016 Ersättningsnivåerna 1 6 räknas upp med 1,7 %. Ersättning för nivå 7 motsvarar 150 % av ersättningen för nivå 6. Ersättning för nivå 8 motsvarar 200 % av ersättningen för nivå 6. Bonus vid övergång till ordinarier arbetsmarknad, oförändrat kr per deltagare. Förslag till ersättningsnivåerna för 2016 redovisas i bilaga 1 Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

18 Bilaga 1 Diarienummer 2015/SON 0128 * Inklusive 3 % momskompensation Ersättning 2015 Ersättning 2015 Ersättning 2016 Ersättning 2016 Kommunal utförare Privat utförare Kommunal utförare Privat utförare Nivå Beskrivning av nivå per hel dag per hel dag * per hel dag per hel dag * Personen har daglig verksamhet som är individuellt integrerad på ordinarie arbetsmarknad. Arbetshandledare från daglig verksamhet följer upp och kan vid behov ge stöd till personen och eller arbetsplatsens personal. Personen arbetar i ett arbetslag/-grupp med stöd av arbetshandledare inom daglig verksamhet. Personen är självständig i sitt arbete men behöver handledare som finns till hands vid behov, i regel en kortare kontakt per dag. Kan vara placering på företag och/eller egen verksamhet med handledare på plats. Arbetshandledaren behöver i regel stödja personen med att komma igång med arbetsuppgifter/aktiviteter. Arbetshandledaren kan även behöva medverka i enstaka moment, men behöver inte vara med hela tiden som arbetet/aktiviteten pågår. Deltagaren klarar intränade arbetsuppgifter. Kan behöva visst stöd i social samvaro. Arbetshandledaren är ofta närvarande och kan ge stöd vid flera moment när olika aktiviteter/arbetsuppgifter utförs. Arbetshandledaren ger kontinuerligt stöd till personen av fysiska, psykiska och/eller sociala skäl. Kräver utöver normalt en tydlig struktur. Kan behöva visst stöd/hjälp i samband med måltider, toalettbesök osv. En arbetshandledare är närvarande i stort sett hela tiden för personen som kräver nästan oavbruten uppmärksamhet av omfattande fysiska, psykiska eller sociala skäl. Det krävs även tid för motiveringsarbete. Inriktningen är aktivitet/upplevelse. Deltagaren behöver hjälp vid måltider, toalettbesök osv. Personen behöver minst en arbetshandledare för att kunna delta i verksamheten. Ofta krävs speciella lösningar i den dagliga verksamhetens utformning och/eller läge. Personen har ett mycket stort behov av personalstöd. Förutom en "egen" arbetshandledare krävs en annan arbetshandledare i närheten för att kunna ge stöd vid behov. Specialanpassade lösningar krävs vid den dagliga verksamhetens utformning och / eller läge. Personen har ett exceptionellt stort behov av stöd från arbetshandledare. Förutom en eller två "egna" arbetshandledare krävs att ytterligare andra arbetshandledare arbetar i omedelbar närhet för att kunna ge stöd vid behov

19 BESLUT Datum Sida 1(8) Diarienummer 2015/SON0010 Handläggare: Eva Claesson, Kommunstyrelsen Stöd till yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga (2014/KS0592) Nämndens beslutar att tillstyrka de föreslagna åtgärdena för yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga översända utredningen till kommunstyrelsen Nämndens förslag i sammanfattning Sociala omsorgsnämnden har efter beslut i Kommunfullmäktige fått uppdraget att utreda behovet av ytterligare stöd till yngre personer med demenssjukdom samt föreslå åtgärder för stöd till dem och deras anhöriga. Nämnden instämmer i att stöd för unga med olika slags demenssjukdomar är viktigt för att dessa ska kunna leva ett vardagsliv så länge som möjligt. Tidiga insatser för yngre personer med demenssjukdom handlar inte i så hög utstäckning om vård och omsorg utan om rätten att leva ett meningsfullt och aktivt liv trots den funktionsnedsättning den enskilde drabbats av. Utredningen konstaterar efter inhämtande av kunskap från Nationella Riktlinjer (2010), från utvärdering av Nationella riktlinjer (2014) och efter samtal med anhöriga, med Demensteamet och med enhetschef för nuvarande dagverksamhet för personer med demenssjukdom att det utökade behovet av stöd för yngre personer med demenssjukdom och för deras anhöriga ser ut enligt följande: Förbättrat samarbete med primärvården för information om kommunens insatser när den enskilde får sin diagnos. Ett strukturerat arbetssätt med ett fåtal anställda som fullföljer de tidiga insatserna boendestöd, ledsagning, personlig assistans, avlösning och hemtjänst för att uppnå kontinuitet i insatserna. En dagverksamhet för yngre personer under 65 år med ett aktivt och utåtriktat innehåll. Sex nya platser på vård- och omsorgsboende. Förbättrad och uppdaterad information om rättigheter och insatser för den enskilde och anhöriga. Detta gäller bl.a. på Borås Stads hemsida. Möjliggöra för den enskilde att söka insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Regelbunden uppföljning av myndighetsbeslut var tredje månad för att bättre vara följsam till den enskildes sjukdomsprocess. Varaktiga strukturer för regelbundet återkommande utbildnings- och handledningsinsatser.

20 2 Nämndens förslag i sin helhet Inledning och bakgrund Sociala omsorgsnämnden har efter beslut i Kommunfullmäktige fått uppdraget att utreda behovet av ytterligare stöd till yngre personer med demenssjukdom samt föreslå åtgärder för stöd till dem och deras anhöriga. Nämnden instämmer i att stöd för unga med olika slags demenssjukdomar är viktigt för att dessa ska kunna leva ett vardagsliv så länge som möjligt. Föreliggande förslag om ytterligare stöd för yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga har tagits fram i samarbete mellan Stadsdelsnämnd Öster och Sociala omsorgsnämnden. De nationella riktlinjerna för vård- och omsorg vid demenssjukdom publicerade 2010 har fått ett stort genomslag, både inom landstingen och inom kommunerna. Begreppet personcentrerad omvårdnad, som är centralt i de nationella riktlinjerna, har blivit ett viktigt begrepp i verksamheter, som arbetar med personer med demenssjukdom. De Nationella riktlinjerna har utvärderats (2014) av Socialstyrelsen. Olika förbättringsområden lyfts där fram för gruppen yngre personer med demenssjukdom, såsom: samverka med landstingen för att öka andelen personer som får genomgå en demensutredning, så att de med behov upptäcks tidigare se över tillgången till samordningsfunktioner i form av till exempel demenssjuksköterskor eller demenssamordnare utveckla anpassade boenden för yngre personer med demenssjukdom, eller samverka med andra kommuner eller facknämnder kring målgruppen fortsätta att utveckla metoder, kunskap och arbetssätt som leder till en personcentrerad omvårdnad se över organisationen av hemtjänstinsatserna i ordinärt boende, för att säkerställa kontinuitet för den enskilde och kvaliteten på insatserna bygga upp varaktiga strukturer för regelbundet återkommande utbildningsinsatser till personalen erbjuda personalen regelbunden handledning i större utsträckning se över möjligheterna att utveckla dagverksamheter med inriktning mot yngre personer eller de som har ett annat modersmål än svenska utveckla anhörigstöd i form av avlösning, utbildningsprogram och psykosociala stödprogram arbeta mer aktivt tillsammans med landstingen för att upptäcka personer med demenssjukdom som har ett annat modersmål än svenska, samt utveckla kompetensen kring gruppen För att få en bild av behovet i Borås Stad har samtal skett med anhöriga, med make/maka. Kontakt har också tagits med enhetschefen för dagverksamhet för personer med demenssjukdom, som under ett flertal år har kunnat bilda sig en uppfattning om vad just den yngre gruppen behöver. Demensteamet har varit delaktigt i processen i att utreda behov av ytterligare stöd och har också tagit fram ett förslag till en dagverksamhet för yngre. Förekomst av demenssjukdom hos personer under 65 år Det finns ungefär personer med demenssjukdom i Sverige (Socialstyrelsen 2014). Risken att insjukna i demenssjukdom ökar med stigande ålder. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom Man skiljer på primära, eller primärdegenerativa demenssjukdomar såsom Alzheimers sjukdom, och demens som orsakas sekundärt till exempelvis alkoholmissbruk.

21 3 Förekomsten av demenssjukdomar är således starkt relaterat till ålder och det är ovanligt att personer under 65 år drabbas. Enligt en rapport från Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS, Socialstyrelsen) är det ungefär en procent av befolkningen i åldern år som har en primär eller sekundär demenssjukdom och en promille av befolkningen under 60 (Socialstyrelsen, 2007). Det skulle för Borås Stad innebära att under 65 år har ca 130 personer en demenssjukdom (1 procent av och 1 promille av ). På vårdcentralerna genomförs basal utredning för yngre personer med frågeställning om en eventuell demenssjukdom. I de flesta fallen remitteras dessa till Neuropsykiatriska enheten, (SÄS) för en fördjupad utredning. Eftersom det har funnits och finns svårigheter med tillgång till läkare där, så har även flera patienter under senaste året remitterats till Minnesmottagningen i Mölndal, som även utför minnesutredning på specialistnivå. Minnesmottagningen utreder personer med nydebuterad, progredierande minnesstörning/demens och lindrig kognitiv svikt. Enligt uppgifter från Neuropsykiatriska mottagningen (SÄS) fick 11 personer under 65 år en diagnos under perioden januari mars Sedan dess har mottagningen inte haft någon läkare och inte kunnat utreda. Under 2014 fick sex personer under 65 år en demensdiagnos och fyra personer remitterades till minnesmottagningen i Mölndal. Ca tio personer har således fått en diagnos under Ålder och antal personer - utredda för beslut Nedanstående uppgifter har tagits fram av myndighetsutövningen, Sociala omsorgsförvaltningen och visar antalet personer under 65 år med demenssjukdom med beslut om insatser under :1 1964:1 1960:1 1958:1 1957:1 1956:2 1954:2 1952:2 1951:2 1950:2 1949:1 Under 2015 (januari oktober) har 16 ärenden med primär demenssjukdom utretts för beslut. Nuvarande utbud av insatser/stöd för målgruppen Borås Stad erbjuder efter behovsbedömning och beslut vård- och omsorgsboende, dagverksamhet, korttidsplats, växelvård, avlösning i hemmet och ledsagare. För äldre såväl som för yngre personer med demenssjukdom finns en rad övriga insatser att tillgå såsom medicinskt stöd, information, praktisk handledning, trygghetsplatser, trygghetstelefon, matdistribution och anhörigstöd. Dagverksamhet oavsett ålder erbjuds på fyra ställen Kvibergsgatan (10 platser), Rundeln (15 platser), Bodagatan 36 (16 platser) och Skogslid (6 platser). När det gäller tillgång till vård- och omsorgsboende finns idag ett nystartat boende (2012) på Margaretagatan med 12 platser. Det finns även ett boende för demenssjuka med utåtagerande beteende oavsett ålder på Distansgatan med 10 platser. Alla medborgare i Borås Stad som behöver stöd, vägledning eller som har frågor angående demensområdet kan vända sig till Demensteamet. Demensteam erbjuder: Samtalskontakt via telefon på vardagar. Hembesök om den enskilde önskar eller möte på Träffpunkt Simonsland Visningsrum för hjälpmedel som underlättar vardagen. Anhörigcirklar, anhörigträffar eller enskilda samtal för anhöriga.

22 4 Vägledning och kontakt med olika stödfunktioner. Informationsträffar Demensteamet erbjuder således yngre personer med demenssjukdom hembesök och träffar för make/maka kvällstid 2 4 ggr/termin. Både make/maka och barn erbjuds också att delta i slutna face-book-grupper för att bilda nätverk och ha kontakt med andra i liknande situation. Anhörig kan beviljas hemvårdsbidrag med per månad (gäller för 2015 och2016 och utgör 5 % av prisbasbeloppet), under förutsättning att den enskilde har behov av mer än 20 timmar hemtjänst per vecka. Anhörigstödet leds av två anhörigkonsultenter, som har sin anställning på Träffpunkt Simonsland. Anhörigkonsulenternas arbete syftar till att anhöriga ska kunna fortsätta stödja och vårda den enskilde så långt som möjligt i hemmiljön men också stödja anhöriga när den enskilde har kommit till ett demensboende. Arbetet syftar också till att lotsa till olika instanser i samhället, som erbjuder stöd för målgruppen och till föreningar som på andra sätt kan stödja anhöriga. Anhörigkonsulenterna anordnar aktiviteter för alla anhöriga oavsett ålder eller diagnos bl.a. föreläsningar, spa-aktiviteter på Träffpunkten Simonsland, teaterbesök, rekreationsresor till Piperska stiftelsen i Lundsbrunn (2 dagar med övernattning). Innehållet kan vara olika beroende på anhörigas önskemål eller behov. Uttryckta behov av anhöriga En fråga som fördes fram av anhöriga var frågan om eventuell LSS-tillhörighet för gruppen personer med demenssjukdom. Det finns ett behov från anhöriga att få vara personliga assistenter åt make/maka. Enligt anhöriga finns det ett behov av stöd som endast den anhörige kan fullfölja. Det gäller speciellt i de ärenden där det är mycket svårt för den sjuke att acceptera att någon utifrån ska komma in i bostaden och utföra stödet. Gruppen menar att en summa pengar kan göra det möjligt för dem att reducera sin arbetstid eller helt avstå helt från arbete. I vissa kommuner beviljas personlig assistent ett visst antal timmar. Ersättningen kompenserar lön för reducerad arbetstid eller för lön där den anhörige helt har valt att sluta sin anställning. Gruppen menar att vid en anhörigs sjukdom måste den andre maken dels fullfölja sina egna arbetsuppgifter i hemmet, dels fullfölja den andre makens arbetsuppgifter samt dessutom arbeta utanför hemmet. Detta är en ekvation som inte går ihop utan resulterar ofta i att även maken/makan hamnar i sjukdom, exempelvis depression eller utmattningstillstånd. En viss ersättning skulle möjliggöra för den sjuke att bo kvar hos familjen under en längre tid under så normala förhållanden som möjligt, få kontinuitet och ge mindre stress för alla parter. Gruppen vill också föra fram behovet av mer frekvent omprövning av biståndsbeslutet. Under vissa faser förändras sjukdomstillståndet snabbt, funktioner slutar fungera och ger behov av ytterligare stöd. Enligt anhöriggruppen skulle det underlätta om myndigheterna tog initiativ till omprövning var 3:e månad eller var 6:e månad. De anhöriga upplever att det är svårt att nå myndighetsutövningen samtidigt som de har så många uppgifter att bevaka för den enskilde, som t.ex. läkarbesök, tandläkarbesök och besök hos hårfrisörska. Om initiativet till biståndsbedömning togs av myndigheten skulle även detta underlätta. Anhöriggruppen anser också att det finns behov av dagverksamhet fem dagar i veckan för yngre med demenssjukdom. En sådan dagverksamhet skulle kunna ta hänsyn till varje individs behov och intresse, vara mycket flexibel och innehålla aktiviteter som åldrarna år tycker om. Utöver stöd till den sjuke finns också ett behov av psykologiskt stöd för anhöriga. De behöver stöd i sitt sorgearbete, i sin frustration och i sin utsatta situation. Samtalskontakten

23 5 ska även kunna erbjuda verktyg så att anhöriga själva lättare skulle kunna hantera dagliga situationer och för att den enskilde ska orka vara ett stöd. Enligt anhöriga är grunden för allt stöd till personer med demenssjukdom att det måste finnas kunskaper om demenssjukdomar, om den nedbrytande processen och om bemötande. Behov av ytterligare stöd i Borås Stad för yngre personer med demenssjukdom Med bakgrund av föreslagna åtgärder i utvärderingen av Nationella riktlinjer, genom samtal med anhöriga, med Demensteamet och med enhetschefen för nuvarande dagverksamheter, kan konstateras att det finns behov av ytterligare insatser enligt följande: a) Tidiga insatser Insatser behöver sättas in tidigt. Siffrorna om antalet yngre under 65 år med demenssjukdom jämfört med antalet personer som får insatser talar sitt tydliga språk. Personer som har fått diagnosen tar inte kontakt med biståndsbedömare för att få stöd och hjälp. Orsakerna kan vara flera men en orsak kan vara skam och försök från familjen att klara upp situationen på egen hand. Tidiga insatser för yngre personer med demenssjukdom handlar inte i så hög utstäckning om vård och omsorg utan om rätten att leva ett meningsfullt och aktivt liv trots den funktionsnedsättning den enskilde drabbats av. Således kan stödjande tidiga insatser såsom boendestöd tillsammans med ledsagning, avlösning, personlig assistans och/eller daglig verksamhet, insatserna individuellt anpassade efter den enskildes behov, täcka behovet för den sjuke, anhöriga och barn. Efterhand behöver insatserna ofta kompletteras med växelboende då den anhörige behöver mer avlastning. Så småningom uppkommer behov av en permanent plats på ett vård- och omsorgsboende med inriktning mot personer under 65 med demenssjukdom. I Borås Stad finns möjligheter att få boendestöd, ledsagning, och avlösning från Sociala omsorgsnämnden. För att få kontinuitet i insatserna föreslås så få personer som möjligt delar på dessa arbetsuppgifter. Skulle den enskilde i senare skede ha behov av hemtjänst föreslås att boendestödet även utför dessa insatser. Denna fas är ofta inte så lång eftersom situationen ofta blir ohållbar i hemmet och omständigheterna tvingar den enskilde att söka vård- och omsorgsboende. Borås Stad behöver dessutom förstärka stödet med en dagverksamhet för yngre under 65 år. Denna dagverksamhet skulle också kunna också innefatta uppsökande verksamhet för personer som har diagnos men inte insats, se mer under b). Samarbetet mellan vårdcentralerna och Borås Stad behöver dessutom utvecklas med syfte att via vårdcentralerna nå nydiagnostiserade personer och dennes anhöriga med information om de tidiga insatser som erbjuds från Borås Stad. b) Social gemenskap och meningsfull sysselsättning Personer som har tvingats sluta arbeta har ett behov av att fylla sin lediga tid med meningsfull sysselsättning. De flesta har också behov av struktur redan tidigt i demenssjukdomen och behöver en verksamhet att gå till. En dagverksamhet är en mycket viktig tidig insats som kan erbjuda social gemenskap och meningsfull sysselsättning. Det finns dock i nuläget inte någon daglig verksamhet för yngre personer. Flera yngre deltar i de dagverksamheter som finns, men det finns behov en dagverksamhet med en annan inriktning, mer aktiv och mer utåtriktad mot samhället. Nationella riktlinjer (Socialstyrelsen) ger en stark rekommendation (2 på en skala 1 10) till att yngre personer bör erbjudas plats som är specifikt anpassat för deras behov.

24 6 Demensteamet har efter studiebesök och kontakt med dagverksamhet för yngre arbetat fram ett förslag på dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom. Verksamheten bör ligga centralt med närhet till stadens utbud av aktiviteter och restauranger, men också med möjligheter att nå promenadstråk och grönområden. Det kan vara av värde om verksamheten samlokaliseras med annan verksamhet. Den blir inte så sårbar och kan drivas mer kostnadseffektivt. Verksamhetens vision är den ska kunna tillgodose olika idéer och behov, kunna tänka och arbeta flexibelt och vara öppen för att ta dagen som den kommer och att kunna möta personen där den är. Målet är att varje person ska få fortsätta att leva sitt liv utifrån tidigare livsstil och intressen. Detta förutsätter en blandad personalgrupp, eftersom både män och kvinnor utvecklar demenssjukdom. Verksamheten ska arbeta efter ett salutogent och personcentrerat synsätt med personal som kan upprätthålla struktur och organisation trots ett flexibelt arbetssätt. Med en liten grupp av deltagare ökar förutsättningarna för att dessa ska lära känna och få förtroende för varandra. Gruppen blir viktig, deltagarna stöttar varandra men det ska också finnas möjlighet för samtal med personalen. Demensteamet förordar en personaltäthet på en tjänst på två deltagare. Det har framkommit i samtal med andra orter, ex Malmö, Stockholm, Göteborg och Helsingborg att för att det ska kunna bli en bra verksamhet med flexibelt, individanpassat arbetssätt och med flexibla öppettider samt dessutom med en öppen tid med uppsökande verksamhet för gruppen som ännu är under utredning, så krävs den personaltätheten. Enhetschefen för nuvarande dagverksamheter förordar 0,75 1 tjänst på varje deltagare. c) Vård- och omsorgsboende Enligt uppgifter från kommungemensam äldre- och funktionshinderverksamhet, Stadsdelsnämnd Öster finns behov av ytterligare sex platser utöver de 12 platser som finns idag. När Margaretagatan öppnades fanns ett uppdämt behov av plats på vård- och omsorgsboende. Dessa platser är nu fyllda och det finns behov av fler platser. Behovet bedöms vara sex nya lägenheter. Lokalmässigt finns möjligheter att på Margaretagatan öppna ytterligare en halv avdelning med sex lägenheter. Hänvisning till dokument Ändrad inriktning av platser på vård- & omsorgsboendet på Margaretagatan 9B av Annica Olausson, Stadsdelsförvaltning Öster, kommungemensam äldre- och funktionshinderverksamhet, bilaga 1. d) Samlad information Personer med demenssjukdom och deras anhöriga behöver lättillgänglig och samlad information om rättigheter och vart de ska vända sig för att göra olika ansökningar om stöd av olika slag. De behöver också konkret information om vilka dagverksamheter, korttidsboenden och vårdoch omsorgsboenden som erbjuds i kommunen. Den enskilde och anhöriga behöver fortlöpande information allteftersom personen med demens försämras i sin sjukdom. Anhöriga behöver stöd för att förstå den förändring som sker gradvis. I vård- och omsorgsprojektet Ett Gott Liv var dag som berörde äldre- och funktionshinderverksamheten i Borås Stad och som avslutades 2015, har tagits fram en rad olika förbättringsförslag. I projektets verkställighetsplan framgår att Sociala omsorgsnämnden har uppdraget att ta fram tillgänglig information vid erbjudandet av boende, val av daglig verksamhet eller planering av boendestöd och personlig assistans. Här föreslås att uppdraget kompletteras med att förbättra informationen om rättigheter för yngre personer med demens