Kartläggning av problem och risker vid förlängt. kvarboende för äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av problem och risker vid förlängt. kvarboende för äldre"

Transkript

1 för äldre En studie med syfte att kartlägga problemområden för äldre i ordinärt boende samt belysa om tekniska hjälpmedel kan minska problemen i vardagen. Studien är baserad på intervjuer med personer inom bostadsbolag, vård och omsorg, brandmyndigheten, försäkringsbolag m.fl. Studien är finansierad av SABO SABO studie 1(63)

2 Index 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE... 3 PROJEKTET HEMMA MED IT... 3 SYFTE... 3 MÅLGRUPP... 4 METOD... 4 FÖRVÄNTAT RESULTAT RESULTAT OCH SLUTSATS... 6 SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN... 6 SLUTSATS... 6 FORTSATT ARBETE KARTLÄGGNING AV SKADOR OCH OLYCKSRISKER... 9 FALL... 9 BRAND...12 ANDRA PROBLEMOMRÅDEN BOSTADSBOLAGEN FIXAR-MALTE VAD TEKNIK KAN GÖRA FÖRSLAG PÅ TEKNIKUTVECKLING...26 BILAGA 1. SAMMANFATTNING AV INTERVJUER...29 SVENSKA BOSTÄDER, FÖRVALTNINGSOMRÅDE INNERSTAD...30 SVENSKA BOSTÄDER, FÖRVALTNINGSOMRÅDE VÄLLINGBY...33 SVENSKA BOSTÄDER, SENIORBOENDE SKINNARVIKEN,...35 S:T ERIKS FÖRSÄKRING...38 STOCKHOLMS BRANDFÖRSVAR...42 STOCKHOLMS STADS STADSBYGGNADSKONTOR, BOSTADSANPASSNINGSAVD...45 FB SERVICEHUS, SERVICEHUSET I HÄSSELBY...48 AB TIERPSBYGGEN OCH AB HUDIKSVALLSBOSTÄDER...51 BILAGA 2. REFERENSER...52 BILAGA 3. LITTERATUR...55 BILAGA 4. UTSKICK INFÖR INTERVJUERNA...56 BILAGA 5. ARTIKEL OM FIXAR-MALTE I KOMMUNALARBETAREN SEPTEMBER BILAGA 6. ARTIKEL OM FIXAR-MALTE I SKYDDSNÄTET SABO studie 2(63)

3 1. Inledning 2. Bakgrund och syfte 1. Inledning Att åldras innebär för alla att kroppen förändras på olika sätt. Skelettet försvagas, muskelmassan minskar, balansen blir sämre och så även syn och hörsel. De som drabbas av olika typer av sjukdomar får ytterligare svårigheter och ibland problem med att klara sin vardag på ett tillfredställande sätt. Att bli gammal kan också för många betyda att ensamheten ökar. När make eller maka går bort och vänner försvinner får man klara sig själv i större utsträckning. Äldre är överrepresenterade både när det gäller brand- och fallolyckor och andelen ökar betydligt med stigande ålder. Många upplever otrygghet och känner oro för att klara sin situation. Vi ser idag en förändring av boendet på äldre dar. Det sker en omfördelning av samhällets resurser för att kunna stötta de som bäst behöver vård. Att bo kvar hemma med stöd av etablerade funktioner som hemtjänst, bostadsanpassning och hjälpmedel bedöms tillräcklig för de flesta. Särskilt boende som servicehus, sjukhem och gruppboenden prioriteras för dem som inte klarar ordinärt boende längre. Vid ett förlängt finns risk att problem som vi ser idag ökar i omfattning. Därför är det viktigt att kartlägga dagens problem och bedöma hur de påverkas vid ett förlängt. 2. Bakgrund och syfte Projektet Hemma med IT Bostadsbolagen Svenska Bostäder, Hudiksvallsbostäder och Tierpsbyggen deltar under i ett projekt kallat Hemma med IT. Projektet finansieras till största delen av pengar från Allmänna arvsfonden och drivs av Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med Stockholms kommun genom Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Hudiksvalls kommun, Tierps kommun och Handikappförbundens samarbetsorgan HSO. Projektets mål är att Skapa möjligheter till ett självständigare och längre i ordinärt boende för främst äldre med kognitiva funktionsnedsättningar. I projektets mål ingår att: Få fram tekniska hjälpmedel som kan göra det lättare för äldre med kognitiva funktionsnedsättningar att bo kvar hemma med god livskvalité och samtidigt bidra till att andra berörda aktörer (bostadsbolaget, bostadsanpassningen, landstinget m.fl.) kan minska sina kostnader genom att tillhandahålla vissa produkter. Klara ut vem/vilka aktörer (brukaren, bostadsbolaget, bostadsanpassningen etc.) som ska stå för kostnaden för respektive produkt/installation och hur detta ska organiseras dvs. ta fram olika affärsmodeller. Syfte SABO har finansierat den här förstudien vars syfte är att kartlägga följande: SABO studie 3(63)

4 2. Bakgrund och syfte Vilka problem målgruppen har i sitt boende och hur problemen påverkar andra berörda aktörer som bostadsbolag, bostadsanpassningen, hemtjänst m.fl. i form av ökade kostnader som merarbete, skador, störningar och liknande. Utifrån resultatet bedöma vilka tekniska förutsättningar som måste finns i fastigheterna där eventuella installationer ska utföras Vilka produkter/installationer som är lämpliga att prova och utvärdera i projektet. Exempel kan vara sådana som: - Minskar risken för skador på individer men också lägenheter/fastigheter och annan egendom. - Bidrar till ett tryggt och säkert boende i ett ökat - Underlättar service och kommunikation med hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, närstående och andra stödpersoner. Målgrupp Kartläggningen gäller gruppen äldre i ordinärt boende. Vi har också lagt extra vikt på äldre, dementa eftersom projektet Hemma med IT framförallt vänder sig till äldre personer med kognitiva funktionsnedsättningar som t.ex. demens. Metod Underlaget till rapporten kommer från intervjuer gjorda med berörda personer inom bostadsbolag, försäkringsbolag, brandmyndigheter, hemtjänst och bostadsanpassningen samt skriftlig information inom ämnesområdet. Intervjuer och sammanställning har gjorts av Jan Beckius,, med stöd av Ingela Sedin-Nilsson, äldreboendeansvarig, Svenska Bostäder samt Maria Andersson, projektledare, Svenska Bostäder. Rapporten är inte en vetenskaplig studie. Avsikten har varit att förmedla en övergripande bild som kan ligga till grund för fortsatt arbete. Intervjuerna genomfördes i huvudsak under perioden maj-juni 2005 och sammanställningen under juli-aug De personer som intervjuades fick ett utskick före intervjun med en beskrivning av projektet samt inom vilka områden vi ville ha deras erfarenheter. Hela utskicket finns i Bilaga 4. Förväntat resultat Det förväntade resultatet av rapporten är att visa hur t kan bli säkrare och bättre. Genom att belysa problem vill vi ge olika intressenter som bostadsbolag, fastighetsägare, kommun, hemtjänst, sociala myndigheter en förståelse för problematiken sedd ur flera synvinklar. För att nå målet och möjliggöra ett längre tror vi att det är viktigt att myndigheter samarbetar på fler plan och på nya sätt. Genom att höja blicken kan man se hur en ökad kostnad i en verksamhet kan ge en mycket större besparing i en annan och därmed ge en lönsamhet som annars inte vore möjlig. SABO studie 4(63)

5 2. Bakgrund och syfte Föreslå ett antal områden där teknik kan förbättra situationen för de äldre. En del lösningar testas redan i projektet Hemma med IT. Hitta fler tekniska lösningar som också kan testas inom projektets ramar. Fastställa om det finns speciella förutsättningar i fastigheterna där lösningar ska testas. Andra resultat av rapporten blir förhoppningsvis initiativ till fortsatt arbete för att hitta lösningar som möjliggör ett förlängt. Lösningar är inte bara tekniska innovationer utan också rutiner, samarbetsformer mellan olika intressenter, informationsspridning och organisatoriska förändringar. SABO studie 5(63)

6 3. Resultat och slutsats 3. Resultat och slutsats Sammanfattning av rapporten Det finns många risker med att bo kvar hemma som äldre. Det gäller framförallt om man är ensam och drabbas av sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Men även fullt friska personer löper en större risk för exempelvis fallolyckor vid stigande ålder. Statistiken visar att höftfrakturer ökar kraftigt från års ålder. Rehabiliteringen är både svår och kostsam. De flesta faller inomhus och till synes av enkla orsaker. Man snavar över en tröskel eller en mattkant. Många faller från en stol eller stege när de ska byta en lampa eller sätta upp gardiner. Många går till badrummet utan att tända lampan på natten. Under den kalla årstiden ramlar många på is men en blöt fläck i trapphuset kan också vara orsaken. Äldre är också överrepresenterade när det gäller bränder. Rökning är den enskilt största orsaken. Det har hänt flera tragiska olyckor där en rullstolsburen eller sängliggande person dött på grund av en tappad cigarett eller glöd. Tröjor och filtar av fleece är populära men otroligt eldfängda och har resulterat i många dödsfall. Utöver det är också många bränder relaterade till spis och matlagning. Det finns en ökad oro och otrygghetskänsla hos många äldre. Rädslan för rån och inbrott ökar och många äldre vågar inte gå ut av den anledningen. Andra kommer inte ut på grund av funktionshinder. Resultatet blir tilltagande isolering och ensamhet. Demens kan debutera redan vid 60 års ålder vilket förvärrar situationen ytterligare. Det finns äldre som aldrig träffar någon annan än personalen från hemtjänsten. Det finns också de som ringer hyresvärden och hittar på ett fel i lägenheten bara för att få prata med någon eller få ett besök av en husvärd! Även hemtjänstpersonal och husvärdar påverkas av den här situationen och känner sig otillräckliga. Många av de här problemen är lättare att hantera i särskilt boende. Det finns övervakade brandlarm och vårdpersonal på plats dygnet runt. Olycksrisker kan lättare reduceras. En vaktmästare kan hjälpa till med farliga saker, social samvaro minskar problemen med ensamhet och oro. Ändå vill många bo kvar hemma. Man vill inte tappa kontakten med grannar och vänner. Att flytta vid hög ålder kan bokstavligt talat bli det sista man gör. Idag sker en omfördelning av resurser för att förbättra för dem som inte kan klara sig längre i eget boende. Därför kommer också många att få bo kvar längre hemma så länge det är möjligt att klara sig med stöttning av hemtjänst och hemsjukvård. Slutsats Med ökat kan problemen komma att öka. För att klara av situationen utan att riskera en ökning av bränder, fallolyckor, personliga umbäranden och personalproblem måste både tekniska, personella och sociala funktioner förbättras. Det handlar om en kombination av nedanstående åtgärder. SABO studie 6(63)

7 3. Resultat och slutsats Tekniska hjälpmedel som ger den boende ökad trygghet, större självständighet och möjlighet till ett reducerat personalberoende Nya former av hjälpmedel och tjänster för äldre med funktionshinder. Exempel är bortalås och bortanyckel som testas i projektet Hemma med IT och är avsedda för äldre med kognitiva funktionsnedsättningar. De här och liknande produkter/tjänster kan komma att vara intressanta även för andra kategorier av hyresgäster och kan exempelvis erbjudas i form av tillval på hyran Bättre och tidigare information till brukare, anhöriga och personal om olika typer av hjälp och hjälpmedel Bättre samarbete mellan olika myndigheter för att se och stödja individen rätt samt skapa samordningsfördelar som ger lägre kostnader, minskad frustration och ökad personaltrivsel Kartläggningen har också resulterat i förslag på ett antal områden där teknikutveckling kan minska risker och förbättra livssituation för många. Lika viktigt är att se över rutiner för samarbete mellan olika myndigheter och arbetsformer för olika grupper. En naturlig följd av kartläggningen är att gå djupare i vissa frågor för att försöka förstå problemorsakerna och hitta praktiska lösningar. På så sätt kan man minska riskerna i ett mer omfattande och även möjliggöra ökad livskvalité för de boende, bättre arbetsmiljö för personalen och troligen också sänkta kostnader. Fortsatt arbete Det är viktigt att ett fortsatt arbete görs för att minska olycksrisker och förbättra möjligheten till ett bra boende för äldre. Genom att göra kraftfulla insatser på nedanstående områden kan kostnaden för brand, vård och omsorg i den här gruppen troligen minskas en hel del. Brandskyddsåtgärder Brandskyddssidan är oerhört viktig att förbättra eftersom riskerna ökar med längre. Utred möjligheterna att förse trygghetstelefoner med brandlarm, utvärdera boendesprinkler, utred möjlighet till grannlarm, lås med nödöppning vid brand. Utred möjligheterna att rensa bort brandfarliga material och utrustning för riskgrupper, möjliggör hjälp med elsäkerhetsbesiktningar för äldre. Bättre spisvakter vore också önskvärt. Fallreducerande åtgärder Utred hur och under vilka former Fixar-Malte (se kap. 6 i rapporten) kan bli verklighet i fler kommuner. Ta fram bättre fallförebyggande teknisk utrustning som ledljus mm. Utred rutiner för att minska fallrisker i hemmet relaterat till mattor, tofflor eller möblering. Vidare bör förebyggande fallbesiktningar göras etc. Ta fram bättre fallalarmsystem för att minska konsekvensen av fall. Öka informationen till kommande riskgrupper. SABO studie 7(63)

8 3. Resultat och slutsats Förbättrade trygghetssystem, lås, porttelefon med video Med t kommer också en ökning av problem vid demens. Att hitta äldre som inte hittar hem. Förhindra nattvandring. Tryggheten måste förbättras för att få äldre som klarar sig själva. Utvärdera olika låslösningar, porttelefon med video, låssystem som underlättar för hemtjänst m.fl. Grannsamverkan Utred tekniska lösningar för att underlätta samarbete mellan grannar. Kan vara säkerhetssystem eller sociala system för att öka kontakt. Hjälp att handla, videotelefon, varning vid brand, hjälp vid fall. Hur kan ett grannsamverkanssystem se ut? Vilka nyttor kan det ge? Samarbete bostadsbolag, sociala myndigheter, bostadsanpassning m.fl. Kartläggningen visar på brister i hantering av boendefrågor mellan olika intressenter. Utred vilka brister som skapar frustration. Hur få ett bättre samarbete mellan hemtjänst/sociala myndigheter/bostadsbolag. Informera och utbilda husvärdar m.fl. om äldre och sjukdomar för att minska frustration. Kan ansökan/hantering av bostadsanpassning göras enklare eller tillsammans med bostadsbolaget. Kan vissa tillval ersätta bostadsanpassning. Hur återanvända gjorda åtgärder? En önskvärd fortsättning på den här kartläggningen är att arbeta igenom ovanstående områden djupare och ta fram en tydlig kravställan samt föreslå en handlingsplan som leder till förbättringar inom brand, fall och trygghet för äldre i förlängt. SABO studie 8(63)

9 4. Kartläggning av skador och olycksrisker 4. Kartläggning av skador och olycksrisker Fall Statistik I åldersgruppen 65 år och uppåt visar statistik att antalet fallolyckor som kräver vård eller som resulterar i dödsfall ökar väsentligt jämfört med yngre grupper. Fallolyckor förekommer både i och utanför hemmet. Fallolyckor som sker i hemmet är dock i stor majoritet. Kvinnor är betydligt mer drabbade än män och olyckorna ökar i antal med stigande ålder. De flesta fall sker på dagtid under vanlig vardagsaktivitet. En övervägande orsak till fallen är att man snubblar eller snavar på något. Det kan vara en mattkant, tröskel eller möbel. Det är också intressant att notera att fall från stege, stol eller liknande är betydligt vanligare för män än kvinnor. De tre vanligaste frakturerna vid fall är höftfraktur, överarmsfraktur och underarmsfraktur. För åldersgruppen upp till 75 år överväger armfrakturer. Över 80 år är höftfrakturer vanligast och de får oftast stora konsekvenser för den drabbade med lång konvalescens. Många blir heller aldrig helt återställda. I Sverige drabbas närmare äldre varje år av fallolyckor och ungefär dör till följd av fall. Samhällskostnaden för fallolyckor år 2000 beräknades uppgå till 4,8 miljarder kronor. Orsaker I våra intervjuer har vi fått många exempel på hur olika fallolyckor har gått till. Det är ofta de spektakulära historierna som kommer fram även om de inte är de vanligaste orsakerna. Exempel på farliga aktiviteter om man kommit över 80 år är fönstertvätt, byte av gardiner och glödlampor. Att ta ner och tvätta gardiner är något som är självklart att göra, likaså att byta en trasig glödlampa. Om man då måste stå på en stol som är uppställd på köksbordet för att nå eller en lätt hushållsstege i aluminium som välter vid minsta obalans så borde det avskräcka eller göra det omöjligt. Ändå går många fall till på det viset. Hemtjänsten får inte klättra på stolar och stegar, husvärdarna ska inte byta glödlampor och anhöriga saknas. Då återstår för många bara att klättra Innemiljön De stora fallriskerna är ändå till synes banala saker i inomhusmiljön där man vistas den mesta tiden. Går man ut tar man sin rollator men inne är den bökig att använda eftersom det ofta är trångt i lägenheten. Efter ett långt liv har man möblerat upp lägenheten efter tidigare rörelsemönster. De som flyttat från en villa vill inte slänga sina fina möbler utan övermöblerar istället. Det svängrum som behövs finns inte. Därför snubblar de på stolsben, utstickande hörn och liknande. Mattor är en stor orsak till fall. Det är lätt att snava på kanterna. Att få de boende att ta bort de fina mattorna är svårt eftersom det är en viktig inredningsdetalj. Vi får aldrig glömma att hemtrevnad är viktigt för att må bra när så mycket annat blir tungt och jobbigt. Nu plockas ändå mycket av detta bort men det som finns kvar skapar alltså problem. Många äldre vill inte göra stora förändringar. En vanlig attityd är jag har alltid haft det så här, ta inte ifrån mig det här som jag alltid haft. Vi kan förmodligen förvänta oss en annan attityd från dem som blir nästa generation äldre. De bör ha en större teknisk förståelse och inte samma inprogrammerade sparkänsla. SABO studie 9(63)

10 4. Kartläggning av skador och olycksrisker När sopnedkasten försvinner så finns det äldre som inte kan slänga alla tidningar, reklam och papper som kommer utan sparar det i högar inne i lägenheten. Förutom att det blir en stor fallrisk så är det en ännu större brandrisk. Fall på natten Fall på natten beror också på att äldre är sparsamma och inte vill tända en lampa när de går på toaletten. Jag vill inte tända lamporna när jag går upp på natten, de drar så mycket elektricitet, jag lever sparsamt och vill inte slösa. Om de har en make eller maka vill de inte tända lampor för att de stör. Äldre är oftare uppe på natten på grund av sömnproblem, behov av att gå på toaletten och andra orsaker. När det gäller dementa kan också en dålig dygnsuppfattning bidra till nattvandring. Trots att flest fallolyckor sker på dagen under vanlig aktivitet så är fall på natten ett problem. Bra skor eller tofflor är viktigt för att förebygga fall. När fötterna svullnar upp eller blir sämre på andra sätt går äldre i strumplästen och halkar mycket lättare. Många fallolyckor som sker på natten beror också på det. Fall utomhus Fall utomhus beror ofta på hala fläckar, is på utsidan respektive vatten inomhus. Det räcker med en blöt fläck i ett trapphus för att någon ska halka och ramla. Många äldre använder stålbroddar för att inte halka på is och snö men om man inte tar av dem när man kommer in i köpcentret eller affären så blir de farliga mot en stenbeläggning eller klinkers som så ofta ligger i entrén för att hindra slitage. Ett speciellt otäckt fall på ett servicehus berodde på en automatisk dörröppnare. En äldre dam med rollator stod framför en utåtgående dörr när dörren öppnades inifrån. Hon hann inte backa undan utan ramlade baklänges och slog sig svårt. Det finns också problem med dementa som inte förstår att hantera bromsen på rollatorn och därför ramlar när rollatorn rullar iväg. Minska fallolyckorna Vad finns det för möjligheter att minska fallolyckorna? Under intervjuerna kom många bra tips upp på sådant som redan finns och sådant som låter självklart men inte används i någon större omfattning. Ett sådant tips är exempelvis att testa om det föreligger en urinvägsinfektion då en äldre person kommer in för en fallolycka på natten eftersom det är en vanlig orsak för nattliga toalettbesök. En synpunkt är att om arbetsterapeuten kunde erbjuda ett par bra tofflor till den boende skulle detta förhindra många onödiga fall. Redan idag ger arbetsterapeuter och hemtjänst tips om att möblera om, ta bort mattor och annat som är fallrisker. Problemet är att många äldre inte vill förändra sin invanda miljö och insikten om riskerna är ibland låg. Det händer inte mig, jag är ju så försiktig är en belysande kommentar. Husvärdarna är ofta de som först ser vilka äldre som kan få problem. Det har varken tid, utbildning eller befogenhet att förändra något men kan ändå tipsa de boende om risker som de ser i samband med andra ärenden till lägenheten. Många husvärdar skulle också vilja göra sådana saker som byta glödlampor, ta ut soporna, flytta ett skåp som SABO studie 10(63)

11 4. Kartläggning av skador och olycksrisker står ivägen och gör säkert också det men det ingår inte i deras ordinarie arbetsuppgifter. Deras arbete är att sköta om fastigheten och lägenheterna, inte ge personlig service på det viset. Fixar-Malte En intressant möjlighet för att förebygga fallskador är att göra som Höganäs kommun. Där har man anställt en allt-i-allo som går under namnet Fixar-Malte. Hans uppgift är att hjälpa alla äldre med enkla uppgifter som att byta lampor och liknande. Han är anställd som vaktmästare på servicehuset men ägnar halvtid åt att hjälpa äldre i kommunen. Om man räknar den totala omsorgsbudgeten så kan en sådan tjänst betala sig direkt genom minskade vårdkostnader. Fixar-Malte beskrivs senare i rapporten. Bostadsanpassning En bostadsanpassning är en viktig åtgärd för att kunna bo kvar i eget boende. Den största delen bostadsanpassningar för att reducera fall gäller borttagning av trösklar, uppsättning av stödhandtag och byte av badkar mot dusch. I den yttre miljön handlar det om att bygga stödhandtag och räcken, ramper för rollator, hissanordningar och på olika sätt skapa tillgänglighet. Bostadsanpassningarna är oftast bra och uppskattade åtgärder som dessutom är positiva rent samhällsekonomiskt. Problemen kan vara att ansökningsproceduren kan uppfattas som krånglig och långdragen. Det finns också de som inte vill bygga om för att bli utpekade som handikappade. Bostadsbolagen skulle kunna bidra mer med information om var man vänder sig för att få olika hjälpmedel och stöd, mer information och bättre planering i samband med stambyten och ombyggnader osv. Belysning För att minska fall på natten kan man installera en avskärmad belysning som aktiveras när den boende går upp nattetid. Här finns en del hjälpmedel idag som t.ex. en trampmatta vid sängen som kopplas till en lämplig nattbelysning. Vad som vore önskvärt är en belysning som lyser upp hela vägen till badrummet utan att blända. En husvärd har vid ett tillfälle kommit till en äldre dam som bara hade en enda fungerande lampa kvar i hela lägenheten! Det för tanken till någon form av långlivsarmatur placerad på strategiska ställen som garanterar grundbelysning om den vanliga belysningen slutar fungera. En annan idé är takarmaturer som går att hissa ner för lampbyte på ett enkelt sätt. Träning En strategi för att minska antalet fall är helt enkelt fysisk träning. Om man kan hålla igång kroppen så ökar muskelmassa, balans och styrkan i skelettet. Det behövs inte särskilt mycket aktivitet för att göra en förändring. Det kan vara allt från promenader själv eller i sällskap, gruppaktiviteter som Chigong eller liknande. Äldre får idag betala för att få promenadsällskap med hemtjänstpersonal vilket förmodligen avhåller en del från den aktiviteten. En variant är extrahjälp från skolungdomar till en lägre ersättning. Frivilligorganisationer kan också spela en viktig roll här. Höftskyddsbyxa Ytterligare ett alternativ för att minska risken för lårbensfrakturer är ett särskilt framtaget höftskydd. Det är dock inte alla som känner sig komfortabla med att använda det även om det har visat sig vara effektivt. SABO studie 11(63)

12 4. Kartläggning av skador och olycksrisker Brand Statistik Brand och brandrelaterade olyckor är en stor riskfaktor för äldre. I Sverige dör cirka personer varje år i bränder. I Stockholm är siffran ungefär per år. Förutom mänskligt lidande innebär det också stora kostnader för samhället. I Räddningsverkets publikation Räddningstjänst i siffror 2003 kan vi läsa följande information angående bränder i flerbostadshus: Då antalet bränder i andra objektstyper är oförändrat eller till och med ökat något fortsätter antalet bränder i flerbostadshus minska. Noteringen för 2003 var 2652, vilket är en minskning med 24 procent sedan Även när det gäller bränder är äldre överrepresenterade i statistiken. På särskilda boenden är riskerna större för olyckor och därför har man de senaste åren installerat brandlarm i samtliga servicehus och utbildat personalen i brandskydd. Det här arbetet har visat sig vara mycket verksamt och antalet dödsbränder har minskat påtagligt. Personalen har gjort många bra insatser och antalet insatser från brandkåren har gått ner. Inom brandförsvaret finns nu en stor oro för att den här utvecklingen kommer att bli negativ i och med att många servicehus omvandlas till seniorboenden. Brandlarm I Svenska Bostäders bestånd finns exempelvis det tidigare servicehuset Skinnarviken som nu har ombildats till seniorboende. Som servicehus har de haft ett brandlarm som är kopplat till brandkåren. I samband med ombyggnation skulle brandlarmet i princip monteras ned eftersom det inte finns någon som betalar avgiften för det och det inte heller finns krav på brandlarm i lägenheter. Detta trots att det är samma personer som bor kvar i lägenheterna och brandrisken troligen ökar eftersom det inte finns personal som kan se till de boende i samma omfattning längre. I det här aktuella fallet har brandmyndigheten valt att bekosta larmet tillsvidare så det finns kvar. Det är ändå ett intressant exempel eftersom det bara i Stockholm finns 1500 lägenheter som ombildas, och är före detta serviceboenden. Ett intressant förslag är att få en samverkan mellan serviceboenden och ombildade seniorboenden när det gäller exempelvis brandlarm och vid larm framkallade av nödsituationer. Brandorsaker Varför är äldre överrepresenterade när det gäller brand? Det finns förstås många svar på den frågan. Under intervjuerna framkom ett antal exempel som belyser olika risker för äldre. Många olyckor sker i samband med rökning. En sängliggande som tappar glöd från cigaretten eller en rullstolsburen som får glöd på en tröja eller i en sittkudde. Många olyckor har sin förklaring i det faktum att personen själv är oförmögen att göra något åt det. Det finns många tragiska exempel på dödsbränder: Ett fall där Hemtjänstpersonal tände levande ljus i köket vid sitt kvällspass och glömde släcka dem vilket ledde till brand. En äldre, rullstolsburen dam som rökte på balkongen och omkom på grund av tappad glöd i kläderna. Lägenheten var utrustad med brandlarm men hon ville inte röka inne för risken att utlösa falsklarm. SABO studie 12(63)

13 4. Kartläggning av skador och olycksrisker En äldre dam som var oförmögen att själv ta sig ur sängen. Hon tryckte på sin larmknapp då cigarettglöd fått sängen att brinna men hann inte räddas eftersom det inte fanns personal i huset. En äldre kvinna som ställde kaffekokaren på en spisplatta och av misstag råkade slå på spisen innan hon gick ner till affären vilket resulterade i brand. Grannarna hörde brandvarnaren men trodde att det var ett falsklarm och brydde sig inte om det. Fleece Det finns många eldfängda material hos äldre. Trots att medvetenheten om att fleece är livsfarligt i händelse av brand använder många äldre tröjor och filtar i det materialet! Om man tappar cigarettglöd på en fleecetröja kan brandförloppet blir explosionsartat och den som bär tröjan dör på mindre än en minut, inte av elden i sig utan av brandgaserna. Ändå finns filtar och tröjor i det här materialet hos äldre eftersom det är lätt, varmt och skönt och äldre ofta är frusna. Det finns alternativa naturmaterial som är lika varma men anhöriga köper kanske en fleecetröja för att den är billigare, de använder fleece själva och har inte kunskap om riskerna. Spisen Andra olycksorsaker är t.ex. brand i köket där spisen är en stor riskfaktor. Många äldre har kokskåp eller små kök där spisen är en naturlig avställningsyta när man diskar. Det finns flera fall där en brand har börjat då äldre ställt en plastbunke på en spisplatta och av misstag slagit på den. Brand i kaffekokare och vattenkokare är också en risk som enkelt kan elimineras med exempelvis en timer. Paradoxalt nog är den övervägande mängden bränder i kaffekokare orsakade av att man ställt kaffekokaren på spisen och av misstag eller av gammal vana satt på plattan! Vid demens är sådana misstag inte ovanliga. Många äldre kokar fortfarande sitt kaffe på spisen vilket kan leda till den här typen av olyckor när en vänlig anhörig köper en kaffebryggare för att underlätta. Spisvakt otillräcklig Någon form av standardiserat larm borde vara obligatoriskt i nya spisar idag för att ta bort risker av den här typen. En induktionshäll t.ex. slår ifrån om inte en kastrull står på plattan. Det finns idag ett stort utbud av spisvakter på marknaden som möjliggör att spisen stängs av vid torrkokning eller liknande. De är antingen utrustade med timer, känner av kritiska temperaturer på kokkärlen, rörelse i rummet eller en kombination av alla tre. Ingen av de spisvakter som finns på marknaden idag är helt optimala. Spisvakten fyller en viktig funktion och är bra för många men det finns de som upplever dem som svåra att hantera. Det är en svår uppgift att göra något som passar bra för alla. Det är framförallt dementa som skulle må bra av att få sysselsättning i form av matlagning men som kanske inte klarar av det på grund av att de inte förstår spisvakten. Här finns plats för innovation eller att övertyga fabrikanterna att ta fram en enkel lösning som finns inbyggd från början. En tanke är förstås att ta bort spisen helt och hållet och ersätta den med en mikrovågsugn och kaffekokare. Idag levereras mat färdig i aluminiumformar till äldre från centrala storkök. Tanken är att det ska bli lätt att värma maten i mikron. Problemet är dock att många äldre inte kan hantera en mikrovågsugn och därför värmer maten på spisen ändå. Tar vi bort spisen finns risk att de äter maten kall. Elektriska apparater Förutom spis är disk- och tvättmaskiner samt torktumlare de vanligaste brandorsakerna i hemmen idag. Det händer också att tv-apparater tar eld, c:a 200 fall om året. Många har SABO studie 13(63)

14 4. Kartläggning av skador och olycksrisker blommor på tv n och råkar vattna i apparaten, andra lägger dukar över ventilationsgallret på bakstycket. Det händer också att en tv får en skada vid ett blixtnedslag men ändå fortsätter att fungera. Efter en tid resulterar skadan i att något blir överhettat och tv n fattar eld. Det kan ske flera månader senare. För övrigt är apparater som är äldre än 10 år generellt en större säkerhetsrisk. Äldre har också ofta gamla elektriska apparater som brödrostar, värmekuddar, våffeljärn och lampor där isoleringen är torkad och kopparledningarna syns. Ett förslag från några husvärdar, som framkom i samband med intervjuerna, är att husvärdarna ska gå igenom alla elektriska apparater för att bedöma deras elektriska status hos äldre när de flyttar in. När de besöker en nyinflyttad äldre idag ber de ibland om att få titta på lampor och apparater för att kunna sålla bort skräckexemplar. Det kan vara lampkronor i metall där koppartrådarna sticker fram och gammaldags brödrostar som saknar inbyggd timer. Men de kan inte slänga något om inte den boende går med på det. Finns det inte jordfelsbrytare i lägenheten kan det här bli dödsfällor ur både brand och elektrisk synpunkt. Det kanske är värt att ge nyinflyttade en ny brödrost i utbyte mot den gamla som en inflyttningspresent eller erbjuda en genomgång av apparater i hushållet som en tjänst eller tillval. Halogenlampor Halogenlampor är populära idag, särskilt den typen som man klämmer fast på en sängkarm eller bokhylla, så kallad kläm-spotlight. Det är ett enkelt och billigt sätt att få en bättre ljuskälla vid läsning. Problemet är att halogenlampans yttemperatur är kritiskt hög och om armaturen lossnar och trillar ner i sängen kan lampan starta en brand. Vanliga armaturer kan också bli brandorsaker på samma sätt men framförallt då en äldre skruvar i för stark lampa för att få bättre läsbelysning. Andra risker är exempelvis en frys i en garderob, skarvsladdar som ligger över golvet för att få el till en extra läslampa eller el-element. Hoprullade skarvsladdar kan bli varma om de är kopplade till högförbrukare som t.ex. värmeelement och utgör då en brandrisk. Lås och brand Vid brand och brandlarm finns problem runt låsning i lägenheterna. Många äldre installerar säkerhetsdörrar och även gallergrindar för att skydda sig mot inbrott. Om brandkåren eller räddningstjänsten får ett larm så bryter man sig in om ingen öppnar. Det har hänt att räddningstjänsten bokstavligt talat huggit sig in i lägenhet där en skrämd äldre står innanför och som inte har vågat öppna i samband med ett falskt brandlarm eller liknande. När det händer blir det förstås en chock för den boende och även en kostnad för att ersätta dörren. Brandlarm Det finns idag exempel på brandreducerande system som är avsedda att endast begränsa spridning av en brand och inte nödvändigtvis rädda liv. I vissa fall har man bytt ut brandvarnare hos äldre som utlöser en massa falsklarm mot värmedetektorer som larmar först när det brinner ordentligt dvs. när blir riktigt varmt i rummet. Vid det laget är en person död för länge sedan och hela resonemanget är cyniskt utifrån värdet av material istället för värdet av ett människoliv. Det finns exempel där man gjort den här typen av brandreducerande system även på dagis! SABO studie 14(63)

15 4. Kartläggning av skador och olycksrisker Som en intressant jämförelse använder Vägverket ett nyckeltal på miljoner för ett liv. En förenklad förklaring till hur detta tillämpas är att om statistik eller riskbedömningar visar att människor dör i en farlig korsning eller ett vägavsnitt och man kan göra en säkrare lösning för mindre än den summan så gör man investeringen. Om investeringar i brandskyddsutrustning gjordes enligt samma resonemang skulle man rent hypotetiskt kunna investera 1-2 miljarder varje år för att förhindra bränder. Lösningar Vid ett förlängt är det troligt att antalet brandolyckor kommer att öka. Statistik visar att incidenterna ökar med stigande ålder. I servicehusen har det varit möjligt att minska olyckorna genom övervakade brandlarm, personalnärvaro och även utbildning av personalen. Vid ett ökat finns inte längre den faktorn kvar. Hur kommer man då tillrätta med problemen? Ja, det finns uppenbara saker som kan minska riskerna som att försöka rensa bort fleece och liknande material hos riskgrupperna, att låta husvärdarna erbjuda besiktning av elektrisk utrustning för att få bort gamla farliga apparater. I speciella fall som till exempel äldre, rörelsehindrade rökare med begynnande demens erbjuda boendesprinkler i sängkammaren. En bra start är också att regelbundet testa brandvarnare för att se om de fungerar. Av nyinstallerade brandvarnare har en skrämmande hög procent slutat fungera redan efter ett år utan att någon märker det. Det ansvaret ligger på den boende idag men hur många äldre vet att de ska testa och hur många når upp till testknappen? Trygghetstelefon Om man ska rädda liv vid en brand måste insatserna ske snabbt, kanske inom några minuter eftersom rökgaserna kväver en människa snabbt. Därför borde brandvarnare som är kopplade till trygghetstelefonen vara obligatoriskt. Vid sängrökning kan röken från en tappad, pyrande cigarett larma hemtjänsten via brandvarnaren och larmtelefonen även om den boende sover eller redan blivit rökförgiftad. Många trygghetstelefoner har idag en möjlighet att koppla till brandvarnare men det görs normalt inte. Det skulle också vara intressant att testa någon form av grannsamverkanssystem med kopplade brandvarnare som larmar en eller flera grannar som därmed kan komma till snabb undsättning. Brandaktiverat lås Vid en utryckning räknas varje sekund för att rädda liv. Då borde det finnas utrymme för tekniska lösningar som ger räddningstjänsten en möjlighet att komma in i en larmande lägenhet istället för att bryta upp dörren. Kanske kan man koppla brandlarmet till en dörröppnare som låser upp automatiskt vid ett larm eller ger räddningstjänsten en elektronisk nyckelbricka som passar till lägenheten i händelse av larm. Samma utrustning kan användas vid grannsamverkan för att ge en granne tillträde utan att ha nyckel. Andra problemområden Fukt och vatten När man bedömer riskfaktorer för äldre i brukar alltid frågan om vatten komma upp. Det är lätt att tänka sig att en dement som glömmer spisen på också kan lämna vattnet rinnande efter handtvätt eller disk med översvämning och vattenskada som följd. Under intervjuerna har det dock framkommit att det här inte är ett problem. Äldre är inte överrepresenterade när det gäller fukt och vattenskador. Vattenskador förekommer betydligt SABO studie 15(63)

16 4. Kartläggning av skador och olycksrisker mer frekvent hos grupper med psykiska problem som t.ex. duschmani. Det har i och för sig hänt att dementa spolat av leriga skor i hallen om duschslangen varit tillräckligt lång men en betydligt vanligare orsak till fuktskador är fönster som står öppna när det regnar. Dusch och fuktskador Det som däremot kan skapa problem är äldre som inte kommer över badkarskanten och duschar sittande på toalettstolen. Vid intervjuerna framkom också att hemtjänsten ibland duschar äldre på det sättet eftersom det är lättare och bekvämare att komma åt att tvätta dem så. I duschkabinen eller badkaret är det svårt att komma åt. Vid en kontroll med Svenska Bostäder visar det sig att de flesta badrum tål den här behandlingen men problem uppstår framförallt om toaletten står nära dörren eftersom vatten lätt rinner ner bakom tröskeln och ut i hallen där tätskikt saknas. Det är alltså viktigt att tänka på detta och informera hemtjänst och andra inblandade om riskerna. Alternativen är givetvis att ta ut badkaret eller söka bostadsanpassningsbidrag för att bygga om badrummet så att det går att duscha på ett sätt som är lämpligt för den boende, personalen och fastigheten. Möjliga risker Äldre glömmer normal inte bort att stänga av vattnet. Däremot kan skador uppstå om man tvättar i handfatet och sköljer under rinnande vatten. Går man därifrån och låter vattnet rinna kan tvätten täppa till avloppet med översvämning som resultat. Andra risker är exempelvis om kranen går att vrida utanför tvätthon. Det går också att köpa skärbrädor som man lägger ovanpå tvätthon och som kan orsaka en översvämning när vattnet inte rinner ner i avloppet utan vidare över diskbänken. Det kan vara klokt att se över den typen av risker då en äldre person flyttar in i en lägenhet. Att komplettera med ventiler som stänger av vattnet när den boende lämnar lägenheten är mer för att minska personens egen oro än den konkreta skaderisken om man utgår från skadefrekvensen. Rädsla, otrygghet, oro Redan idag finns problem som rädsla, otrygghet och oro. Många är rädda för att bli överfallna, rånade och misshandlade. Man vågar inte gå till tvättstugan för risken att bli överfallen. Om någon ringer på dörren öppnar många äldre inte på grund av rånrisken. Även om risken att verkligen bli rånad är väldigt liten så leder det till en negativ utveckling som är till skada för både individen, anhöriga och samhället. Otrygghet och rädsla orsakar i sin tur sömnlöshet, depressioner, isolering, ätstörningar mm. vilket förutom lidande för individen också orsakar ökade samhällskostnader i slutändan. På boendeenkäter hamnar alltid trygghetsfrågor högt på listan över vad som är viktigt i området där man bor. Vid sjukdomar som demens ökar också oro och otrygghet när man inte känner igen sina grannar längre eller inte hittar hem. Det kan därför vara extra viktigt för personer med den här typen av diagnos att kunna bo kvar i sin trygga, invanda miljö så länge det är möjligt eftersom sjukdomen försämrar inlärningsförmågan. Det händer också att människor dör och blir liggande i lägenheten i dagar utan att någon saknar dem. I de få fall där detta verkligen sker blir alltid uppmärksamheten i pressen stor vilket givetvis ökar oron ännu mer. SABO studie 16(63)

17 4. Kartläggning av skador och olycksrisker Det är därför viktigt att dämpa oron genom trygghetsskapande åtgärder, att få känslan jag är inte ensam, det finns hjälp om jag behöver. Inbrott, rån Det förekommer ibland personrån i lägenheter. Någon ringer på och ber att få ett glas vatten eller att få låna telefonen. När de väl kommit in stjäl de framförallt kontanter och smycken. Självklart är äldre en utsatt grupp eftersom de är svagare, ofta har pengar hemma och förmodligen också gärna vill hjälpa till. I servicehus är det här en känd problematik eftersom de boende ofta lämnar dörren olåst för att enkelt kunna släppa in personal och hemtjänst. Det finns många fall av smyginbrott där pengar och annat värdefullt försvunnit både dag- och nattetid. I ett dokumenterat fall på Skinnarviken blev en äldre dam av med pengar genom en stöld. Hon satt och åt i köket när hon helt plötsligt såg att det stod en ung man i hallen. Hon frågade vad han gjorde där och han svarade helt lugnt att han bara ville tala om att dörren stod olåst. När han gick ut upptäckte damen att plånboken som låg i en jackficka saknades. Det är nästan omöjligt att förhindra att okända personer befinner sig i trapphusen. Har de väl kommit in går de runt och känner på alla dörrar för att se om någon är olåst. Pengar och betalning Äldre personer har ofta stora summor kontanter hemma eftersom de har svårt att komma till en bank eller bankomat. De behöver också ha kontanter för att betala hemleveranser eller till hemtjänsten om de får hjälp att handla. Det är inte heller säkert att de har bankomatkort utan har för vana att betala sina räkningar på Posten en gång i månaden. Då hämtar de ut pengar som ska räcka hela månaden. Ofta är det änkor som aldrig hanterat ekonomi och räkningar eftersom deras make alltid skött det. Själva penningfrågan är ett stort problem i sig. De som har hjälp att handla måste kunna lämna pengar till hemtjänsten för att betala i affären. För att få pengar måste de kanske också få hjälp av hemtjänsten att ta ut pengar med bankomatkort och lämnar då ut sin kod. Många inom hemtjänsten tycker det är obehagligt att hantera äldres pengar, kort och koder eftersom de i princip kan bli anklagade för stölder och bedrägerier. Försäkringen gäller inte om man har nycklar ute hos många personer eller dörren olåst. Många säger också upp sin hemförsäkring när de flyttar till ett serviceboende för de tror att det ingår. Ett undantag bland försäkringarna är Tennant s äldreförsäkring som täcker även den här typen av händelser. Mindre kontanter För att minska riskerna med inbrott och rån finns mycket att göra på säkerhetssidan. En sak är att försöka minska behovet för äldre att ha mycket kontanter hemma. Det kanske kan ske genom förenklade betalrutiner och att kunna ge rådgivning i både ekonomi- och säkerhetsfrågor. Det kanske går att skapa någon form av betalkort som Hemtjänsten kan använda när de handlar som betalas månadsvis genom någon anhörig. Man skulle också kunna titta på små säkerhetsskåp för smycken och kontanter som både hjälper de äldre att hitta sina värdesaker och förhindrar stölder. Låssystem SABO studie 17(63)

18 4. Kartläggning av skador och olycksrisker Man kan också överväga att införa bättre låssystem och bättre hantering av nycklar. Nycklar är ett känt problem för alla fastighetsbolag och hemtjänsten. På Skinnarvikens servicehus har man bytt hela låssystemet (160 lgh) 3 gånger på 10 år på grund av att nycklar kommit på avvägar och då det skett inbrott där man misstänker att försvunna nycklar är en komponent. Om man inför låssystem med elektroniska brickor eller nycklar med inbyggda chips som gör det möjligt att spärra vissa exemplar kan man minska ner administrationskostnaden och få en ökad säkerhet och trygghet. Det skulle också kunna underlätta för brandkåren som skulle kunna ha en nyckel som aktiveras vid ett utlöst brandlarm och ger access till den aktuella lägenheten. Porttelefon med kamera En porttelefon, helst med kamera, kan också minska problemet och samtidigt vara en trygghetsskapande åtgärd. Känner man inte igen personen som ringer på kan man låta bli att öppna. Om någon säger i porttelefonen att de vill ha ett glas vatten är det inte lika svårt att säga nej som om man redan öppnat dörren till sin lägenhet. SABO studie 18(63)

19 5. Bostadsbolagen 5. Bostadsbolagen Bostadsbolagens verksamhet Bostadsbolagen kommer dagligen i kontakt med olika problemställningar gällande de boendes sociala situation. Det kan gälla frågor som t ex störningar och vanvård och det är frågor förvaltningspersonal har kunskap om och kan hantera. Dock finns det många frågor som gäller den boende personligen och där ansvar och handläggning ligger hos socialtjänst, hemtjänst och andra myndigheter. Bostadsbolagen har, liksom all annan kommunal verksamhet, satts under luppen för att minska sina kostnader och arbeta med sina kärnfrågor, medan man samtidigt arbetar för att bibehålla en bra boendestandard och servicegrad. Det innebär en försiktighet när det gäller att ta på sig nya arbetsuppgifter. Husvärdar och förvaltare har dagligen ärenden som rör olika förhållanden för äldre. Det kan vara problem i lägenheten, bostadsanpassning som ska utföras eller tas bort, flyttärenden och liknande. Stambyten och ombyggnader fordrar särskilda åtgärder för äldre boende vid evakueringar o dyl. Husvärdar och förvaltare möter problemen Vid intervjun med husvärdar och förvaltare i Svenska Bostäder reagerade de i vissa fall mot förlängt eftersom de ser många fall där människor bor helt ensamma och bundna till sängen eller lägenheten. De har inga anhöriga som bryr sig om dem och de får inga besök förutom hemtjänsten ett par gånger per vecka. En del vågar inte heller gå ut på grund av rädsla för allt farligt som kan hända. Husvärdarna tror att den här problematiken blir större vid förlängt. Det kan bli betungande för husvärdar och förvaltare att hantera den situationen. De har ingen insikt eller delaktighet i de sociala myndigheternas arbete. Deras uppgift är att ta hand om lägenheten. Ändå är det ju de boende som de hjälper genom att se till att deras bostad fungerar. Hur kommer ett ökat att påverka husvärdarnas yrkesroller? Ansvarsområde Det är de allmännyttiga bostadsbolagens uppgift att bygga och förvalta bostäder som passar för kommunens invånare. Inom ramarna för det bygger man exempelvis studentlägenheter och seniorlägenheter för att bättre möta de olika gruppernas behov. Bostadsbolaget har däremot inte ansvar för att specialanpassa lägenheter för särskilda behov. Det är en fråga där enskilda personer söker bidrag för bostadsanpassning av sin bostad. Bostadsbolagets möjligheter - tillval Ett bostadsbolag måste tänka ur lönsamhetsperspektiv när de bygger, förvaltar eller underhåller sitt bostadsbestånd. Det betyder att åtgärder som skulle vara till nytta för äldre även kan vara till nytta för andra boendegrupper men också minska eller åtminstone balansera en utgiftspost. Ett sådant exempel är ett låssystem med elektroniska nycklar eller tags. Det minskar skadegörelse och sänker kostnaden för nyckelhantering, ger bättre säkerhet och trygghet för alla och är enkelt för äldre att hantera. Ett annat sätt är att införa tillval på sådana SABO studie 19(63)

20 5. Bostadsbolagen åtgärder som ligger utanför bostadsbolagens skyldighet men som ändå skulle vara intressanta för flera grupper. Exempel är porttelefon med kamera. De som inte har något behov väljer bort det men en äldre med hörselproblem eller stor rädsla för att bli rånad tar det som tillval. Samma resonemang kan föras med många fler av de hjälpmedel som nu testas inom Hemma med IT-projektet. Det kan vara Bortalås som stänger av allt vatten och elektrisk utrustning när den boende lämnar lägenheten eller Bortanyckel som visar om man kommit ihåg att låsa ytterdörren eller ej. Andra produkter och hjälpmedel, varav en del skulle kunna vara lämpiga som tillval, finns bland förslagen i kapitel 8, Förslag på teknikutveckling. Äldre orsakar få skador Intervjuarbetet visar sammantaget, kanske något överraskande, att äldre vanligtvis inte orsakar särskilt många eller omfattande skador på lägenhet eller fastighet som t.ex. vattenskador. De skapar däremot merarbete för husvärdar, förvaltare och andra yrkeskategorier på andra sätt. Det är framförallt i form av samtal, felanmälningar och besök som inte gäller bostaden, samtal med anhöriga, extra arbeten som att frosta av frysen, byta glödlampor, gå ut med tidningar och annat som ligger utanför ordinarie uppgifter. Bättre samordning mellan olika ansvarsområden För att hantera frågor på ett bra sätt bör bostadsbolagen få ett djupare samarbete med andra myndigheter. Personal hos bostadsbolagen skulle behöva få mer information om vilka olika möjligheter som finns att stödja äldre med särskilda behov. Då personal ofta kontaktas av anhöriga till äldre skulle de må väl av att veta mer om olika ansvarsområden, gränsdragningar och möjligheter via sociala myndigheter. Intervjuerna i rapporten tyder på att det kan finnas en ganska stor frustration hos personal i bostadsbolagen om vad som är rimligt eller inte att utföra inom sitt arbetsområde. Det behöver skapas kontaktvägar mellan bostadsbolagens personal, biståndhandläggare, hemtjänst m.fl. där möjlighet finns att lära mer om vem som ansvarar för vad. En hjälpfunktion som Fixar-Malte kan också avlasta husvärdarna från socialt arbete. SABO studie 20(63)

UPPTÄCK! LARMA! UTRYM!

UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! Vad du inom äldreomsorgen kan göra för att förhindra bränder hos äldre Äldre drabbas oftare av brand i hemmet Risken för att det börjar brinna hemma ökar i takt med åldern på grund

Läs mer

Ett hem där du känner dig trygg och säker

Ett hem där du känner dig trygg och säker Ett hem där du känner dig trygg och säker En bra kontakt med grannarna innebär ofta både större trivsel och större känsla av trygghet. Att kunna be sina grannar hålla ett öga på lägenheten när man reser

Läs mer

Ett hem där du känner dig trygg och säker

Ett hem där du känner dig trygg och säker Ett hem där du känner dig trygg och säker En bra kontakt med grannarna innebär ofta både större trivsel och större känsla av trygghet. Att kunna be sina grannar hålla ett öga på lägenheten när man reser

Läs mer

Faktablad: Brandsäkerhet 2007-01-15. Brandsäkerhet. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007

Faktablad: Brandsäkerhet 2007-01-15. Brandsäkerhet. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 Brandsäkerhet Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET / Henrik Lindquist 1 (7) Brandorsaker År 2002 ryckte räddningstjänsten i Sverige ut på 5610 bränder i bostäder.

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Skapa ökad brandsäkerhet i hemmet. Var rädd om dina vänner och anhöriga!

Skapa ökad brandsäkerhet i hemmet. Var rädd om dina vänner och anhöriga! Skapa ökad brandsäkerhet i hemmet. Var rädd om dina vänner och anhöriga! 1 Innehåll När du känner till riskerna är det lättare att göra något åt dem...3 Inte kunna upptäcka eller agera vid brand...4 Glömma

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

Gör ditt hem riskfritt.

Gör ditt hem riskfritt. Gör ditt hem riskfritt. Tips och råd om hur du förebygger vattenskador, inbrott och bränder hemma. Färre skador ger dig lägre premier. SBC arbetar aktivt för att ta fram attraktiva försäkringslösningar

Läs mer

LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR

LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att kopiera och

Läs mer

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Trygg i bostaden Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Det här är en brottsförebyggande broschyr mot bostadsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott

Läs mer

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA MINSKA FALLRISKEN Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man också skörare och får lättare

Läs mer

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Stå och gå säkert Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Minska fallrisken Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Att tänka efter före. En handbok om att förebygga skador.

Att tänka efter före. En handbok om att förebygga skador. Att tänka efter före En handbok om att förebygga skador. Inbrott Att kunna känna sig trygg i sina lokaler är en självklarhet. Det finns mycket du kan göra för att förebygga inbrott. Med till exempel ett

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09 Rapport Basmätning - Aktiv mot brand MSB 14-9 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 3 7 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad webbpanel. Undersökningsperiod

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Elsäkerhet. Lagstiftning och information

Elsäkerhet. Lagstiftning och information Elsäkerhet v2 Det bedrivs ett ganska omfattande arbete i Sverige för att få ner antalet olycksfall och dödsfall som beror på el. Från att ha varit ca 20 dödsfall per år för 10 år sedan, är det nere i hälften

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Trygga seniorer - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Några enkla tips som får dig att må bättre! Rör dig regelbundet, det stärker benstomme och muskler, motverkar yrsel och ger bra allmän

Läs mer

Stambyte och nytt badrum

Stambyte och nytt badrum Stambyte och nytt badrum 1 2 Vad händer vid stambytet? I huset du bor i eller är på väg att flytta till så börjar rörstammar och vattenledningar bli gamla. De har slitits under årens lopp och måste nu

Läs mer

Trivselregler: Vid akuta fall kontakta Grupplarm 044-10 38 50

Trivselregler: Vid akuta fall kontakta Grupplarm 044-10 38 50 Trivselregler: För att alla hyresgäster ska kunna trivas så bra som möjligt har vi här sammanställt våra trivselregler. Detta är reglerna som gäller i Invectus fastigheter. Inflyttning: Inflyttningsdag

Läs mer

Snart får du ett nytt badrum! Information från Svenska Bostäder om badrumsombyggnad

Snart får du ett nytt badrum! Information från Svenska Bostäder om badrumsombyggnad Snart får du ett nytt badrum! Information från Svenska Bostäder om badrumsombyggnad Alla hus åldras och behöver renoveras Vid en badrumsombyggnad får badrum och el-installationer en ny modern standard

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm. - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar

Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm. - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar att det framför allt handlar om yrkesgrupper som har ett direkt ansvar för vård och omsorg om äldre

Läs mer

Till dig som flyttar in

Till dig som flyttar in Till dig som flyttar in Rev datum 2011-10-10 Välkommen till oss på Invectus... Ni kommer i kontakt med oss via: Telefon 044-21 91 91 Mejl Info@invectus.net Hemsida www.invectus.net Brev Invectus AB Box

Läs mer

Akutmanual för S:ta Annas bostadsrättsförening

Akutmanual för S:ta Annas bostadsrättsförening 1 2011-11-20 Akutmanual för S:ta Annas bostadsrättsförening Styrelsen vill med denna manual öka beredskapen för akuta situationer i huset. Här finns information om: - Viktiga frågor som berör alla bostadsrättsinnehavare

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Nationella inspirationsmiljön

Nationella inspirationsmiljön Nationella inspirationsmiljön Välkommen till vår nationella inspirationsmiljö! Hjälpmedelsinstitutet och Micasa Fastig heter driver gemensamt en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer med

Läs mer

Dags för nytt badrum! Information inför stambytet

Dags för nytt badrum! Information inför stambytet Dags för nytt badrum! Information inför stambytet Vi gör det ännu bättre att vara göteborgare www.bostadsbolaget.se Varför byta stammar? Allt har en livslängd. För vattenledningar och avloppsrör räknar

Läs mer

PW Bad & Bygg AB. Under stambytet

PW Bad & Bygg AB. Under stambytet Under stambytet Det praktiska arbetet med stambytesprojektet börjar med att vi noggrant dokumenterar och fotograferar de utrymmen vi skall arbeta i så att vi vet hur det ser ut före arbete påbörjas. Detta

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Checklista för olycksförebyggande hembesök

Checklista för olycksförebyggande hembesök Checklista för olycksförebyggande hembesök Namn: Personnr: Adress: Telefon: Typ av boende: Datum: Inomhus 1. Allmänt boende Larm tillgängligt dagtid Larm tillgängligt nattetid Bra belysning i hela innemiljön

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet.

Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet. Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet. Dessutom får du ytterligare givande tips i slutet av dokumentet. Vill du ha rådgivning kontakta Bostadslarmet

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

Information från Elsäkerhetsverket

Information från Elsäkerhetsverket 1 Information från Elsäkerhetsverket Har du en elapparat som beter sig underligt? Om något i en apparat glappar, om den låter konstigt, luktar bränt eller får proppar (säkringar) och överhettningsskydd

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Centralenhet med GSM. Larmbricka

Centralenhet med GSM. Larmbricka Trygghet i alla hem Centralenhet med GSM Centralenheten är hjärtat av ditt larmsystem. Den har koll på alla komponenter och kommunicerar trådlöst med både komponenterna och larmcentralen. Håll koll på

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Tips och råd i samband med din inflyttning! Välkommen som hyresgäst!

Tips och råd i samband med din inflyttning! Välkommen som hyresgäst! Tips och råd i samband med din inflyttning! Välkommen som hyresgäst! Praktisk inflyttningsinformation till dig som hyresgäst hos oss på Lorentzon. Varmt välkommen till din nya bostad hos oss på Lorentzon.

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Välkommen som hyresgäst!

Välkommen som hyresgäst! Välkommen som hyresgäst! Här informerar vi om vad som gäller när du är hyresgäst hos Ikano Bostad. Kontakta oss gärna om du undrar över något. Våra telefonnummer och adresser finns anslagna i din trappuppgång.

Läs mer

Känn dig trygg i vått och torrt

Känn dig trygg i vått och torrt Känn dig trygg i vått och torrt Buildings denna broschyr ger dig råd om hur du kan förebygga vattenskador i ditt hem. Ett samarbete alla vinner på Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC, och If har sedan många

Läs mer

Drift, städning och felanmälan sköts av externa företag. Telefonnr till felanmälan mm finns på namntavlan i porten det är dit man ringer vid fel.

Drift, städning och felanmälan sköts av externa företag. Telefonnr till felanmälan mm finns på namntavlan i porten det är dit man ringer vid fel. TRIVSELREGLER Brf Flaggan 9 Beckbrännarbacken 7 Det här bör du veta om föreningens Trivselregler Ansvar för ordningen Styrelsens uppgift är att ta hand om den löpande förvaltningen av föreningen och verkställa

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 5>kaff* brandvarnare. o

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

Människor i samverkan

Människor i samverkan Människor i samverkan Din trygghet börjar hos dig och ingen annanstans. Den skapas i din närmiljö med dina närmaste, dina grannar och arbetskamrater. Verklig trygghet är att kunna leva tryggt i hemmet,

Läs mer

Trivselregler för dig som bor i Brf Solna Majoren För vem gäller reglerna? Styrelsens uppgift Alla boende är skyldiga att rätta sig efter reglerna.

Trivselregler för dig som bor i Brf Solna Majoren För vem gäller reglerna? Styrelsens uppgift Alla boende är skyldiga att rätta sig efter reglerna. Trivselregler Trivselregler för dig som bor i Brf Solna Majoren De regler som här beskrivs har tagits fram för att vi alla har ett ansvar för den gemensamma trivseln. Reglerna innefattar allt ifrån hur

Läs mer

Tillfället gör tjuven

Tillfället gör tjuven Tillfället gör tjuven Det här är en broschyr om lägenhetsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott, vad du kan få hjälp med av andra och vad som händer om du i

Läs mer

Ordningsregler. i boendet

Ordningsregler. i boendet Ordningsregler i boendet 2012-03-12 Stiftelsen Utbildning Nordkalotten Den dagliga kontakten med hyresvärd och med hyresgäster bygger på bestämmelser i hyresavtal och hyreslag, men också på många andra

Läs mer

UNDERHÅLLSANVISNINGAR mm

UNDERHÅLLSANVISNINGAR mm UNDERHÅLLSANVISNINGAR mm FÖR HYRESGÄSTER Några ord om att vårda din lägenhet. Som hyresgäst är du skyldig att vårda och sköta din lägenhet. Det finns ett antal saker som du måste tänka på och fortlöpande

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Tips inför. Råd & tips från Fastighetsägarna

Tips inför. Råd & tips från Fastighetsägarna Tips inför flytten! Råd & tips från Fastighetsägarna Det är mycket att ta hand om när du ska flytta! I den här broschyren får du några tips på hur flytten blir enkel och smidig för alla inblandade. Tips

Läs mer

Exempel på genomförandeplan i hemtjänsten

Exempel på genomförandeplan i hemtjänsten Exempel på genomförandeplan i hemtjänsten Delaktighet Kunden har varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen Övriga deltagare Anna Andersson Kontaktman Lotta Svensson Dotter Utredning ICF-test2

Läs mer

Fysiologihuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Artedigränd 7. Anläggninsnummer: J0008007. Byggår: 1969. Arkitekt: Hans Brunnberg.

Fysiologihuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Artedigränd 7. Anläggninsnummer: J0008007. Byggår: 1969. Arkitekt: Hans Brunnberg. Fysiologihuset Kortfakta Adress: Artedigränd 7 Anläggninsnummer: J0008007 Byggår: 1969 Arkitekt: Hans Brunnberg Allmänt Husansvarig Jag som är husansvarig för Fysiologihuset heter Sven-Erik Harr. Det är

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem VIMARHEM AB Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem Besittningsskydd Du har rätt att bo kvar i Din lägenhet så länge Du följer de regler och föreskrifter som finns och betalar Din hyra i tid. Du kommer att bli uppsagd

Läs mer

GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN

GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN FÖR DEN GEMENSAMMA TREVNADEN gäller några allmänna regler för alla som bor i bostadsrättsföreningen Äppelgården. Att visa

Läs mer

5. (Brand)skyddsregler

5. (Brand)skyddsregler 5. (Brand)skyddsregler Förändringar i verksamheten 2 Automatiskt brandlarm 3 Information till nyanställda och vikarier 4 Heta arbeten i lokalerna 5 Rökning inom vård och omsorg 6 Tv-apparater och datorer

Läs mer

Syfte Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara.

Syfte Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara. Utrymningsväg Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara. Det ej finns lösa belamrande föremål som blockerar utrymningsvägen t ex möbler, skåp eller annan utrustning.

Läs mer

Åtgärdskatalog för ökad brandsäkerhet i hemmet

Åtgärdskatalog för ökad brandsäkerhet i hemmet 2013-02-25 1 (6) Personal som gör hembesök hos socialtjänstens kunder Åtgärdskatalog för ökad brandsäkerhet i hemmet Åtgärdskatalogen är uppdelad efter olika brandrisker som finns i hemmet och visar vilka

Läs mer

Säkrare vardag Råd och tips om hur du kan undvika olycksfall i hemmet och närmiljön.

Säkrare vardag Råd och tips om hur du kan undvika olycksfall i hemmet och närmiljön. Säkrare vardag Råd och tips om hur du kan undvika olycksfall i hemmet och närmiljön. 1 2 Produktion: Affärsområde information, Nacka Partner, Nacka kommun. Foto omslag: Jens Olof Lasthein. Tryckt hos:

Läs mer

Anteckningar från Medborgarmöte i Skärholmen

Anteckningar från Medborgarmöte i Skärholmen Sida 1 (5) 2013-12-04 Anteckningar från Medborgarmöte i Skärholmen Närvarande i panelen: Jan Jönsson stadsdelsnämnden, Kerstin Sandström stadsdelsdirektör och Sara Heppling Trygg samhällsplanerare på en.

Läs mer

RIKTLINJER VID IN- OCH AVFLYTTNING

RIKTLINJER VID IN- OCH AVFLYTTNING RIKTLINJER VID IN- OCH AVFLYTTNING SYFTET MED RIKTLINJERNA Det är viktigt att såväl avflyttande som nya hyresgäster känner sig rättvist och professionellt behandlade i samband med in- och avflyttningar.

Läs mer

Till dig som flyttar

Till dig som flyttar Till dig som flyttar Inför flytten Lite goda råd till dig som flyttar. Det är mycket att tänka på när man skall flytta från sin lägenhet. För att underlätta för dig har vi sammanställt en kom-ihåg-lista

Läs mer

Lärande från bostadsbränder

Lärande från bostadsbränder Lärande från bostadsbränder Fördjupad datainsamling kring individ, agerande, omständigheter och bostadsmiljöer: från torrkokning till dödsbrand Anna Johansson Storstockholms brandförsvar anna.johansson@ssbf.brand.se

Läs mer

Köket. Väggar Dammas eller torkas med fuktig trasa. Golv Dammsug och våttorka. Kom ihåg att torka av golvlisterna.

Köket. Väggar Dammas eller torkas med fuktig trasa. Golv Dammsug och våttorka. Kom ihåg att torka av golvlisterna. Flyttstäda Köket I köket är det många saker att tänka på inför flyttstädningen. Du behöver till exempel rengöra filtret i fläkten, galler, dörrkarmar och plåtar. Om du följer vår checklista får du med

Läs mer

Några råd till dig som flyttar!

Några råd till dig som flyttar! Några råd till dig som flyttar! Några råd till dig som flyttar! Besiktning Alla lägenheter måste besiktigas. Vi kontrollerar då bostadens skick och noterar eventuella fel och brister i ett besiktningsprotokoll.

Läs mer

Några enkla regler för oss som bor i Brf Nötskrikan 16

Några enkla regler för oss som bor i Brf Nötskrikan 16 Några enkla regler för oss som bor i Brf Nötskrikan 16 Att bo i bostadsrätt innebär att vi ingår i en gemenskap. Vår målsättning är att alla skall ha det så trivsamt som möjligt och att boendet ska kosta

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare bra att veta om el så blir du en säker elanvändare Så här produceras elen Öresundskraft producerar både el och värme. Elen förs i elledningar ut till användarna i industrier, hyreshus och villor. Värmen

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Att tänka på när du flyttar ut

Att tänka på när du flyttar ut Att tänka på när du flyttar ut Kreation.se 15-0191 Vi hoppas att du trivts med att vara hyresgäst hos oss på Växjöbostäder. Inför din avflyttning är det några saker du bör tänka på. För att göra det hela

Läs mer

HANDBOK HUR MAN BOR I TORSHAMMAREN

HANDBOK HUR MAN BOR I TORSHAMMAREN BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN TORSHAMMAREN 1-4 HANDBOK HUR MAN BOR I TORSHAMMAREN Gemensamt boende är gemensam trevnad Rev 081118 1( 6) Innehåll: 1. Inledning 2. Styrelsen 3. Gemensamma utrymmen Tvättstugor Vindar

Läs mer

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen.

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen. Bostadsinbrott Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott www.polisen.se/uppsala 114 14 På spår efter gärningsmannen Inbrott i bostaden är något som många

Läs mer

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG ARJEPLOGS KOMMUN Datum Fastighetsbeteckning UPPGIFTER OM SÖKANDEN M.M Sökandes namn Sökandes adress Postnummer och postort Den funktionshindrande namn Sänds till Miljö-,

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Att tänka på när du skall. flytta

Att tänka på när du skall. flytta Att tänka på när du skall flytta Bra att veta när du ska flytta ut Tips på vägen för att underlätta flytten Börja flyttstäda redan veckan innan, avfrosta kyl/frys, städa golvbrunnar, putsa fönster, damma

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig uthyrning av lokaler Räddningstjänsten Tillfällig uthyrning av lokaler Allmänt Detta dokument gäller för lokaler som tillfälligt hyrs ut till andra ändamål än de normalt används till, t ex för övernattning, disco, fest etc.

Läs mer

Kemihuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Linnaeus väg 10. Anläggninsnummer: J0008004. Byggår: 1963. Arkitekt: Hans Brunnberg.

Kemihuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Linnaeus väg 10. Anläggninsnummer: J0008004. Byggår: 1963. Arkitekt: Hans Brunnberg. Kemihuset Kortfakta Adress: Linnaeus väg 10 Anläggninsnummer: J0008004 Byggår: 1963 Arkitekt: Hans Brunnberg Allmänt Husansvarig Jag som är husansvarig för Biologihuset heter Lars Karlsson. Det är jag

Läs mer

Välkommen till din lägenhet!

Välkommen till din lägenhet! Välkommen till din lägenhet! Vi är glada att se Dig som hyresgäst hos oss. Det är vår förhoppning att du skall trivas i din lägenhet och i miljön runtomkring. Vi försöker att göra huset och de närmaste

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Rev 2013-05-02. Frågor & Svar

Rev 2013-05-02. Frågor & Svar Frågor & Svar Fråga: Vad är ett Trygghetsboende? Svar: Trygghetsboende är ett eget normalt boende för äldre där det finns utrymmen för samvaro. Trygghetsboendet har en värdinna under viss del av vardagarna.

Läs mer

Välkommen till Stena Fastigheter!

Välkommen till Stena Fastigheter! Välkommen till Stena Fastigheter! 03 VÄLKOMMEN SOM HYRESGÄST 05 KONTAKT 07 BO HOS OSS 09 TRIVSEL 10 FIXA SJÄLV Välkommen som hyresgäst! Här hittar du några viktiga saker att tänka på för att din inflyttning

Läs mer

VAD KAN VI GÖRA. Boendelista på samtliga hushåll Hålla denna uppdaterad

VAD KAN VI GÖRA. Boendelista på samtliga hushåll Hålla denna uppdaterad VAD KAN VI GÖRA Boendelista på samtliga hushåll Hålla denna uppdaterad Se över våra egna bostäder, garage, insynsskydd m.m. (T.ex. fönsterlås, larm, altandörrar). Tänk på att fönster och altandörrar oftast

Läs mer

Trygga badrum. Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar

Trygga badrum. Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar Trygga badrum Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar Bygg badrum som fungerar för äldre Vi lever allt längre och andelen äldre ökar varje år. De flesta vill bo kvar i sin bostad så länge som

Läs mer

Välkommen hem! Välkommen som hyresgäst! God service Trivsamma miljöer Bra standard. Trevliga grannar

Välkommen hem! Välkommen som hyresgäst! God service Trivsamma miljöer Bra standard. Trevliga grannar Välkommen hem! Välkommen som hyresgäst! Trevliga grannar God service Trivsamma miljöer Bra standard Vi hoppas att du ska trivas i ditt nya hem! Välkommen som hyresgäst hos oss! Fördelen med hyresrätt är

Läs mer

Seniorlägenheter i Malmbäck

Seniorlägenheter i Malmbäck Seniorlägenheter i Malmbäck Vad är en seniorlägenhet? En seniorlägenhet är i princip samma sak som ett vanligt boende. Om du behöver hemtjänst, trygghetslarm eller någon annan sorts hjälp ansöker du om

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer