En titt bakom kulisserna

Transkript

1 akademiska sjukhusets personaltidning nummer krönika Själva marken omformas med samma frenesi som sanden i en lekpark En titt bakom kulisserna bma Ronden har låtit en fotograf skildra vardagen på Akademiska sjukhusets laboratorier, där de biomedicinska analytikerna utför ett oumbärligt arbete som de flesta aldrig får se. 21 vård Omfattande planering inför sommaren lokaler Återflytten till 85-huset har påbörjats 3 4 utveckling Värdebaserade synsätt i diabetesvården 8

2 3 Nummer Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan Redaktion ronden@akademiska.se Redaktör Hannes Ljunghall hannes.ljunghall@akademiska.se Ansvarig utgivare Henrik Pederby Tryck Danagård Litho AB, Ödeshög Tryckt på Profi silk 100 g Annonser ronden@akademiska.se Ronden Akademiska sjukhuset Uppsala ronden@akademiska.se Manusstopp nr 4/2014: 8 september Återflytten är påbörjad Sommaren står för dörren och Ronden återkommer nästa gång den 26 september. I det här numret be söker vi bland annat en av de första återinvigda avdelningarna i det ombyggda 85-huset. Framtidens Akademiska-projektet har nu alltså kommit så långt att verksamheten faktiskt har börjat ta dessa framtidens lokaler i anspråk. Ändå är det slutet av början snarare än början av slutet det handlar om; inte förrän 2021 beräknas projektet gå i mål. Därefter ska sjukhuset i stort vara rustat för att klara de kommande 40 åren. Navets dialogforum tar också sommarlov och öppnar igen för inkommande frågor den 11 augusti. redaktör hannes ljunghall I detta nummer 4 13 Biomedicinska analytikern Mari Sandberg i arbete på blodcentralen. 8 30»Man tänker inte alltid på vilket arbete som ligger bakom varje provsvar«omslaget: Biomedicinska analytikern Anna-Karin lannergård bedömer prov i mikroskop för resistenstest av cancerläkemedel. StroKEAVDELNINGEN ÅTERVÄNDE TILL 85-HUSET Efter ett år i ingång 65 har strokeavdelningen återvänt till ombyggda lokaler. Sidan 4 5 värdebaserade synsätt införs inom diabetesvården Nya möjligheter att fånga upp patienter som inte mår bra trots bra mätvärden. Sidan 8 9 Tryggve Nevéus» Att titta på maskinerna har nog för många barn varit roligare än dataspelen och pusslen inne i lekterapin«sidan 11 dagbok från bildoch funktionsmedicinskt centrum Röntgensjuksköterskan Vahe Sanasarian har under sina år på Akademiska sett en ständig utveckling av verksamheten. Sidan 30 Aktuellt»Vi är väl förberedda«omfattande planering inför sommarens platsneddragningar vård I sommar drar Akademiska som vanligt ner antalet vårdplatser. Antalet blir ungefär detsamma som föregående sommar. Vi har förberett oss noga. Alla divisioner har varit delaktiga i planeringen och har gemensamt bidragit till att vi ska få en så jämn fördelning som möjligt av antalet neddragna platser, säger chefsläkare Margareta Öhrvall. Perioden från midsommar fram till mitten av augusti innebär alltid en neddragning av antalet vårdplatser. Inför sommaren har en riskanalys utifrån patientsäkerhetsperspektiv gjorts, där man fått fram att risken för överbeläggningar och utlokaliseringar är påtaglig. Dessutom har man inför planeringen av denna sommar också gått igenom föregående sommars utvärdering. Belastningen på sjukhuset skiftar ständigt och vi ser den typen av risker av och till under hela året. På sommaren har vi generellt färre vårdplatser öppna för att alla ska kunna få ut sina semestrar, och vi måste då vara extra förberedda för att hantera riskerna på bästa möjliga sätt, säger Margareta Öhrvall. Vikarietätheten ställer extra krav Maria Engedahl, chef för Akademiska laboratoriet, menar att sjukhusets bma sällan lyfts fram efter förtjänst. Sidan Akutsjukvårdsavdelningen 30 E förväntar sig hög belastning i sommar, men räknar med att klara situationen på ett bra sätt. Det ser bra ut i förväg i alla fall. Vi har lyckats bra i rekryteringen av vikarier i år också, säger avdelningschefen Roland Söderberg. 30 e hörde till dem som drog det tyngsta lasset på Akademiska förra sommaren, med hårt tryck och överbeläggningar varje dag. Det hårda trycket resulterade dock inte i någon ökning i antalet avvikelser som kunde kopplas till överbeläggningarna. Vi hade duktiga vikarier och alla på avdelningen ställde upp och försökte hjälpa varandra. Även den här sommaren har vi fått tag på de vikarier vi ville ha. De gjorde ett bra intryck i intervjuerna och är väldigt fokuserade på att jobba med den här typen av patienter, säger Roland Söderberg. Roland söderberg, avdelningschef 30 E: Alla på avdelningen ställde upp och hjälpte varandra. Han säger samtidigt att det generellt är svårare att få till en välfungerade vård när en stor del av personalskaran byts ut mot oerfaren personal. De tio sjuksköterskor som fått sommarvikariat på 30 e är samtliga nyutexaminerade, och samma gäller för de flesta av de åtta undersköterskor som fått vikariat. Tillsammans utgör de ungefär en tredjedel av personalstyrkan på 30 e i sommar. Vi fördelar dem så jämnt som möjligt i schemaläggningen, så att det alltid finns tillräckligt med erfaren personal på plats. Vi ser också till att vara tydliga i informationen till läkarna, så att de inte tar för givet att personalen känner till sådant som man kanske inte har lärt sig förrän man har jobbat ett tag. Vi håller fast vid den fyra veckor långa introduktionen för sjuksköterskor (en vecka för undersköterskor), och där utökar vi även det teoretiska momentet för att säkerställa att alla klarar av att hantera till exempel hjärtsvikt, stroke och arytmier. Anledningen till att de lär sig hantera strokepatienter är att patienter med stroke kan hamna på vår avdelning eller utveckla stroke under vårdperioden, och vi vill då kunna ge dem en så god omvårdnad som möjligt i väntan på plats på strokeavdelning, säger Roland Söderberg. HANNES LJUNGHALL Sjukhuset har nu vidtagit ett antal åtgärder. Vad gäller vårdplatser kommer regelbundna platsmöten hållas. För att samarbetet inom länet ska bli så bra som möjligt har Akademiska träffat de andra berörda förvaltningarna inom landstinget och länets kommuner. För att underlätta flödet ut till kommunerna kommer liksom föregående sommar en representant från Uppsala kommun att delta på dessa möten en gång per vecka. De övriga kommunerna kommer att vara tillgängliga om behov finns. Inom varje division pågår också ett arbete med att underlätta platsutnyttjandet under sommaren. Bland annat kommer den planerade vården vara reducerad under sommaren, dock inte akuta operationer eller andra operationer som inte kan vänta. En ytterligare åtgärd inför sommaren är utökat apotekarstöd på avdelningarna för margareta öhrvall, chefsläkare: Alla divisioner har varit delaktiga i planeringen och har bidragit till en så jämn fördelning som möjligt. de patienter som skrivs ut till korttidsboenden. Detta infördes inför sommaren 2013 och Texten fortsätter på nästa sida

3 4 5 Aktuellt/Framtidens Akademiska forts. från föregående sida föll då så väl ut att försöket permanentades. Inför den här sommaren har apotekarstödet utökats ytterligare och gäller nu länets samtliga kommuner. Sjukhuset får också förstärkt apotekarstöd i samband med utskrivningar och utlokaliserade patienter. Tidigare hade vi fler läkemedelsfel vid utskrivningar till korttidsboendena. Det ledde inte sällan till att utskrivningar försenades eller att patienter skickades tillbaka till Akademiska och ökade trycket på avdelningarna, säger Margareta Öhrvall. På grund av att en grupp barnmorskor i våras sa upp sig kommer Akademiska att ha färre barnmorskor än vid normal sommarbemanning. Prognosen vid Rondens pressläggning var att sjukhuset skulle kunna förlösa ungefär 75 procent av alla kvinnor i Uppsala län. bb Sophia har lovat att ta emot vissa kvinnor som ska förlösas med planerat kejsarsnitt och Gävle sjukhus kommer att ta emot kvinnor från norra Uppland. Akademiska samarbetar också med andra förlossningskliniker i Stockholm. På förlossnings- och bb-avdelningen har en rad åtgärder vidtagits. Bland annat har övrig kompetens på förlossningen förstärkts med både läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. En BB-avdelning kommer att stängas ner mellan 19 maj och 17 augusti, men 25 bb-platser består, samt fyra extraplatser på gynekologavdelningen. Sammantaget innebär det att antalet platser på bb minskas med två. HANNES LJUNGHALL 85 B återvände till ombyggda lokaler vård Våren 2013 evakuerades de första vårdavdelningarna i 85-huset på Akademiska sjukhuset som ett led i det fleråriga omoch nybyggnadsprojektet Framtidens Akademiska. Nu har strokeavdelningen 85 B återvänt till ombyggda lokaler. Strokeavdelningen flyttade tillbaka till 85-huset den 22 maj, efter nästan exakt ett år i ingång 65. När Ronden träffar avdelningschefen Mona Bäfve och undersköterskan Katarina Sandberg har de bara hunnit jobba ett par dagar i sina nya lokaler. Det är lite tidigt för att man ska ha hunnit bilda sig en ordentlig uppfattning, men det är förstås nya, fräscha lokaler och det är trevligt att kunna erbjuda patienterna både en god vård och enskilt rum med bra komfort, säger Mona Bäfve. Det som idag är strokeavdelning 85 B var tidigare två separata enheter. Nu har den geriatriska strokerehabiliteringen slagits samman med den akuta Alla rum är enkelrum med egen toalett och dusch. strokevården, vilket har skett parallellt med ombyggnaden. All vårdpersonal på avdelningen tillhör geriatriken, medan läkarna antingen har sin hemvist där eller verksamhetsområdet neurologi/strokevård. Vi har arbetat mycket under det gångna året med att smälta samman avdelningarna. Det handlar om två olika kulturer, som skiljer sig en del både vad gäller rutiner kring det praktiska och vad gäller värderingar och tänkesätt. Akutvården har ett högre tempo och ett annat fokus på det rent livsuppehållande, medan man inom geriatriken betonar vikten av att se till hela människan och hur patienten klarar sig efter utskrivning. Att slå ihop avdelningarna låter lättare i teorin än vad det faktiskt är, men vi har kommit en god bit på väg mot en samsyn nu, säger Mona Bäfve. Vården på 85 B kännetecknas av teamarbete, där läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logoped, kurator och dietist arbetar tillsammans. På så vis erbjuds en sammanhållen vård som täcker patientens totala behov. Vi har fått teamstationer i de nya lokalerna. Varje vårdteam har en teamstation där det administrativa, rondning och Mona bäfve, avdelningschef 85 b: Vi har arbetet mycket med att smälta samman avdelningarna. Det handlar om två olika kulturer, som skiljer sig en del. rapporter utförs av teamets alla professioner, och som tillägg finns allmänna administrativa dataplatser på vårdplanet, säger Mona Bäfve. Sammanslagningen av akut strokevård och rehab främjar målet om en obruten vårdkedja, där spilltiden blir så liten som möjligt. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter går in redan första dagen med aktiv rehabilitering. Det är nu patientens tillstånd som avgör och inte tillgången till rehabplats. Förut gjordes också en ny bedömning av patienten i samband med övergången från akutvård till rehab. Nu när verksamheterna sitter ihop är det ingen som gör sådant en extra gång i onödan. Det är en stor förbättring, som redan känns så självklar att vi knappt tänker på den, säger Mona Bäfve. Det handlar om att så snabbt som möjligt få patienterna på benen och hjälpa dem att klara sig själva. Det finns en tydlig koppling mellan tidig mobilisering och bättre hälsa hos patienterna, säger Katarina Sandberg. Alla rum på nya 85 B är enkelrum med egen toalett och dusch. En viktig fördel är att risken för smittspridning och vårdrelaterade infektioner minskar. Det blir också lättare att värna patienternas integritet och för deras anhöriga att komma på besök. Likaså blir det mindre risk för störd nattsömn. Samtidigt hade patienterna viss koll på varandra när de delade rum och kunde hjälpas åt att till exempel kalla på personal. En del geriatriska patienter kan bli oroliga av att vara ensamma, så vi får hålla lite extra koll på det, säger Katarina Sandberg. Antalet vårdplatser är idag 25, jämfört med 33 före ombyggnaden. Det har inneburit att antalet utlokaliseringar har ökat, den här dagen är det fyra stycken. Utlokaliseringarna hamnar i första hand inom övriga neurodivisionen, i andra hand inom mth-divisionen. Det har gjorts beräkningar i förväg, och baserat på antalet patienter med diagnosen stroke/misstänkt stroke under 2012 och 2013 ska våra platser näst intill täcka behovet sett över hela året. Samtidigt är inte flödet alldeles jämnt och vissa perioder blir trycket hårdare, säger Mona Bäfve. Avdelningen hoppas samtidigt kunna korta vård tiderna, Undersköterskan Wanna Ahlberg och sjuksköterskan Catalina Rådstam i en av de nya teamstationerna på 85 B. Avdelningschefen Mona Bäfve och undersköterskan Katarina Sandberg i en av de nya patientsalarna. Texten fortsätter på nästa sida

4 6 7 Aktuellt forts. från föregående sida bland annat genom en utökning av samarbetet med hemoch dagrehabiliteringen på minnes- och geriatrikmottagningen. Idag är endast patienter över 65 år aktuella för teamets insatser; förhoppningen är att snart kunna omfatta strokepatienter i alla åldrar. katarina sandberg, undersköterska 85 b: Det handlar om att så snabbt som möjligt få patienterna på benen och hjälpa dem att klara sig själva. Det finns en tydlig koppling mellan tidig mobilisering och bättre hälsa hos patienterna. Det kommer att visa sig tydligare efterhand vilka möjligheter de nya lokalerna ger till nya arbetssätt som kan bidra till att korta vårdtiderna. Vi har en del idéer på gång som vi inte har hunnit utreda ordentligt, eftersom vårt fokus främst har legat på hur vi på bästa sätt ska förena den akuta vården med rehab, säger Mona Bäfve. HANNES LJUNGHALL Webbplatsen blir mobilanpassad it Den 20 maj bytte Akademiska sjukhusets externa webbsida utseende. Nu anpassas designen så att webben ska fungera lika bra för alla, oavsett hur stor skärmen är. Den nya designen är så kallad följsam (responsiv) design, vilket innebär att webbsidan anpassar sig efter den enhet man använder när man besöker sidan. Den är också renare och har ett mer avskalat utseende, vilket gör att sidan kan laddas snabbare för dem som har mobil uppkoppling. Allt fler webbesökare använder sig av mobiltelefoner eller surfplattor och en mindre skärm ställer andra krav på Sidan kan laddas snabbare för dem som har mobil uppkoppling innehållet. Därför utgår sjukhuset nu i högre grad från besökarnas behov och lyfter fram den information som är mest besökt och eftersökt. Kontaktuppgifter, kartor och annan praktisk information ligger överst på sidan i en tydlig ruta. Därefter följer information som passar sjukhusets primära målgrupper: patienter, besökare, remittenter och arbetssökande. Syftet med akademiska.se är att vara en stabil informationsplattform för sjukhuset och ett komplement till övriga kontaktvägar. Trygghet, tydlighet och tillgänglighet var de värdeord som planeringen utgick Så här ser akademiska.se ut i sin nya design. Till höger syns webbplatsen i mobilläge. Huvudbilden försvinner, och nyheter och huvudingångar hamnar i fokus. Resterande information hamnar längre ner och nås genom scrollning. från i arbetet med webbsidan. Utöver kommunikationsavdelningen och sex divisionsredaktörer arbetar ytterligare ett antal webbpublicerare med att hålla informationen uppdaterad och välskriven. PIA OLAVE/ANDERS LANGÖ Fakta om akademiska.se Har funnits sedan: Antal besök april 2014: Tio vanligaste sökord april 2014: webbisar, friskhuset, gynekologmottagningen, öron- näsa- halsmottagningen, ögonmottagningen, provtagningsanvisningar, hudmottagning, röntgen, besökstider, ortopedmottagning. Några av de mest besökta sidorna: Webbisar, Kontakta och hitta, Verksamheter, Lediga tjänster, Arbeta hos oss, Karta, Provtagningsanvisningar, Ungdomshälsa, Forskning utbildning, Barnsjukhuset, Förlossning- och BB-avdelning, Akut sjuk. Mer samträning ska förbättra undervisningen utbildning Uppsalas läkarprogram ska bli bättre på att ge de blivande läkarna insikter i hur andra yrkesgrupper inom vården arbetar. Flera åtgärder planeras för att öka det interprofessionella lärandet, bland annat ska planerna på en utbildningsakut på Akademiska till sist bli verklighet. Universitetskanslerämbetet riktade i januari kritik mot läkarutbildningarna i Uppsala, Göteborg och Umeå för brister i det interprofessionella lärandet. Syftet med detta inslag i läkarutbildningen är att göra studenterna bättre på att interagera med andra yrkesgrupper i den kliniska vardag som väntar efter utbildningen. Jag ser den här kritiken som befogad. Idag blir det ganska mycket så att olika studentgrupper hamnar i olika stuprör. sune larsson, forskningsoch utbildningsdirektör: Det ligger i sjukhusets intresse att kunna anställa välutbildad personal, och i det ingår att de ska förstå de andra yrkesgruppernas villkor. Till exempel hamnar läkarstudenterna i ett eget stuprör, medan sjuksköterskestudenterna och andra studentkategorier hamnar i andra stuprör, och så möts de knappt innan utbildningarna är avslutade. Det ligger i sjukhusets intresse att kunna anställa välutbildad personal, och i det ingår att de ska förstå de andra yrkesgruppernas villkor. Det är svårt att jobba kliniskt om man inte vet vad de andra gör, säger Akademiskas forsknings- och utbildningsdirektör Sune Larsson. Vi på Akademiska kan bistå genom att tillsammans med universitetet skapa miljöer och situationer där studenter från olika professioner får träna tillsammans. Ett sådant interprofessionellt inslag infördes på sjukhuset för några år sedan, då läkar- och sjuksköterskestudenterna fick möjlighet att samträna på en särskild övningsdocka på kliniskt träningscentrum. Dockan kan via tekniska hjälpmedel simulera ett antal vanliga tillstånd som lågt blodtryck och blodsocker, utebliven urinproduktion, kräkningar med mera. Detta har varit oerhört uppskattat av studenterna, men omfattningen har hittills varit begränsad, säger Sune Larsson. I januari 2015 ska Uppsala universitet redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra utbildningen i detta avseende. Vi påbörjade det arbetet Läkar- och sjuksköterskestudenter i samträning på kliniskt träningscentrum. omedelbart efter att vi fått ta del av kritiken, säger läkarprogrammets ordförande Eva Tiensuu Janson. Till de åtgärder som planeras hör bland annat särskilda temadagar, där läkarstudenterna får träffa studenter som läser till sjuksköterska, Eva Tiensuu Janson sjukgymnast, bma och logoped, för att diskutera kring fiktiva patientfall utifrån sina respektive yrkesperspektiv. En annan viktig åtgärd är att låta läkarstudenterna på femte terminen ingå i vårdlag med sjuksköterskor och undersköterskor, och under deras handledning utföra vissa av deras arbetsuppgifter. Av de totalt tolv veckornas kliniska placering på femte terminen kommer en vecka att vikas åt detta framöver. Vidare finns planer på att låta studenterna få ökad insikt i interaktionen med den kommunala vården och omsorgen. Detta uppnås genom att studenterna får sitta med vid vårdplaneringsmöten inför utskrivning, och eventuellt även genom att studenterna får följa med hemsjukvårdsteamen. För några år sedan fanns långt gångna planer på en utbildningsakut på Akademiska, där läkar- och sjuksköterskestudenter under handledning skulle ta hand om lättare fall på akutmottagningen. Det hela stupade i slutändan på lokaltillgången, men nu ser det ut som att lokalfrågan kommer att få sin lösning till sist. En pilotverksamhet i mindre skala är planerad till hösten, och om den faller väl ut kan sedan utbildningsakuten lanseras till våren för samtliga studenter på läkar- och sjuksköterskeprogrammen i Uppsala. Diskussioner förs även mellan Uppsala universitet och Lasarettet i Enköping om att återuppliva den nedlagda kliniska utbildningsavdelningen (kuan) i Enköping. Inriktningen var tidigare mot ortopedi, men ska nu istället bli mot geriatrik. Det återstår dock en hel del planering innan det kan bli verklighet. I bästa fall kan avdelningen öppna våren 2017, säger Eva Tiensuu Janson. HANNES LJUNGHALL foto: kliniskt träningscentrum

5 8 9 Aktuellt/Strategiarbetet Bra mätvärden ingen garanti för att må bra Värdebaserade synsätt inom diabetesvården ger möjligheter att sätta in extra resurser som höjer patienternas livskvalitet utveckling Införandet av det värdebaserade synsättet inom diabetesvården på Akademiska innebär ett tydligare fokus på patienternas livskvalitet. Det kan finnas ett betydande glapp mellan mätvärdena och hur patienten upplever sin livssituation. Det är inte alls säkert att en patient som har bra värden upplever att han eller hon mår bra. Här har vi möjligheter att sätta in extra insatser, säger överläkare Jarl Hellman. Jarl Hellman är projektledare för den tvärprofessionella arbetsgrupp som har utrett förutsättningarna för ett värdebaserat synsätt i vården av vuxna patienter med typ 1-diabetes på Akademiska. Gruppens intryck så här långt är enbart positivt. Vi har lång erfarenhet av att följa upp våra patienter noggrant med olika mätvärden, men just de aspekter som rör livskvaliteten har vi inte mätt tidigare. Överlag är det stimulerande för oss med ett större fokus på patientens upplevelse, säger Jarl Hellman, och får medhåll av diabetessjuksköterskan Britt-Inger Bergström. Vi jobbar i multiprofessionella team, där tanken alltid har varit att ha patienten i fokus i mitten. Men frågan är om fokus egentligen har varit på patienterna fullt ut, när vi inte har fångat in deras egna britt-inger bergström, diabetessjuksköterska: Frågan är om fokus egentligen har varit på patienterna fullt ut när vi inte har fångat in deras egna upp levelser. upplevelser, säger hon. Ett centralt begrepp som nu lanseras är sjukdomsbörda, som den upplevs av patienten. Inspirationen kom från ett redan existerande frågeinstrument som kallades Ta tempen på din hälsa, som tagits fram av Uppsalaprofessorn Karin Wikblad. Patienten ombeds där att på skalan värdera sin situation utifrån fyra olika parametrar: fysisk hälsa, känslomässigt välbefinnande, social samvaro och livskvalitet. Poängen sätts både utifrån den faktiska situationen och utifrån en tänkt situation där man inte har sin sjukdom. Ju större differens mellan de två värdena, desto större är sjukdomsbördan. När vi började använda det här instrumentet, som vi hos oss kallar Ta tempen på din diabetes, såg vi att vissa patienter som har extremt dåliga fysiska värden ändå tycker att livs situationen vore samma med diabetes som utan. Skillnaden kan vara så stor mellan dåliga mätvärden och positiv livskvalitet att den är svår att förstå, men vi har sett det här i flera fall. Sedan finns motsatsen: patienter med jättebra värden, där läkaren och sköterskan är jättenöjda, som ändå uppfattar att de har en enorm börda som gör livet foto: magnus laupa fruktansvärt jobbigt. Det är dem som det är viktigast att vi hittar, säger Jarl Hellman. På Akademiska finns resurser med psykolog och kurator inom diabetesvården som kan utnyttjas för att ta hand om dem som bedömer att livskvaliteten blir lidande. Patienter med stor börda kan också få komma in oftare till sjukhuset. Annars blir det lätt att det är värdena som styr hur ofta man går. Nu kanske en del kommer att gå tätare även om de har bra blodsocker. Man kan på ett sätt säga att vi hittar en ny patientgrupp, säger Jarl Hellman. Han ser även ett värde i sig att man belyser patienternas egna upplevelser, eftersom de då känner sig sedda och omhändertagna på ett annat sätt. Resultaten journalförs, vilket gör att den samlade sjukdomsbördan Jan Lundmark har fått vård på Akademiska för sin typ 1-diabetes sedan Han tycker att det är bra att sjukhuset nu mer systematiskt börjar tillfråga patienterna om deras upplevelser av sjukdomen. Han har även tidigare uppskattat dialogen med diabetessjuksköterskan Anja Vidmark, som har varit hans kontaktperson på Akademiska genom alla år. hos varje patient kan följas över längre tid. Det vore fantastiskt om vi kunde visa att bördan blir mindre efterhand. Det här är ju en kronisk sjukdom som patienterna är tvungna att leva med dygnet runt, året om, säger Britt- Inger Bergström. Undersköterskan Jenny Swärdh tror att den som har diabetes och höjer sin livskvalitet även sköter om sin diabetes bättre. Och mår de bättre psykiskt minskar också behovet av antidepressiva mediciner och psykiatrisk vård. De kräver mindre annan vård överlag och får lättare att komma ut i arbetslivet igen, säger hon. Hittills har det nya frågeinstrumentet använts på ett 40-tal patienter inom ramen för ett avgränsat pilotprojekt, men den 15 september blir formuläret standard för alla vuxna patienter med typ 1-diabetes på Akademiska. Det nationella diabetesregistret ndr, som för övrigt är världens största sjukdomsregister, är basen i kvalitetsarbetet för diabetesvården, såväl på Akademiska som på andra svenska sjukhus. ndr har tidigare gjort försök med mätningar som liknar dem som nu införs på Akademiska. Dessa försök har dock inte fallit väl ut och ndr har visat stort intresse för det pågående arbetet på Akademiska. De försöker hitta något i den här stilen som kan införas över hela ndr och är därför intresserade av hur det går i Uppsala. Det jarl hellman, överläkare: Skillnaden kan vara så stor mellan dåliga mätvärden och positiv livskvalitet att den är svår att förstå, men vi har sett det här i flera fall. Sedan finns även motsatsen. skulle kunna bli en modell för hela ndr, säger Jarl Hellman. Diabetesvården på Akademiska belönades tidigare i år för sitt systematiska kvalitetsarbete. Det var första gången som sjukhuset fick det prestigefulla priset, som delas ut årligen av Svensk förening för diabetologi i samarbete med Nationella diabetesregistret, ndr. Ett center of excellence på Akademiska inom typ 1-diabetes etablerades 2012 i syfte att främja samarbetet mellan experter inom olika områden. hannes ljunghall Införandet av värdebaserad vård är en del av Akademiska sjukhusets strategiarbete. Läs mer på nästa sida.

6 10 11 Aktuellt/Strategiarbetet Visionen ska fördjupas Alla nivåer inom Akademiska görs delaktiga i diskussionerna STRATEGIARBETET Det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna så lyder Akademiskas nya vision för framtiden. Nu ska visionen diskuteras och konkretiseras på alla nivåer inom sjukhuset, från sjukhusledningen till de enskilda avdelningarna och mottagningarna. Sjukhusets inledde i höstas ett strategiarbete för att säkerställa Akademiskas position som ett av de ledande universitetssjukhusen. I den inledande fasen fastställdes bland annat den nya visionen för sjukhuset, som nu ska diskuteras och konkretiseras. Varje nivå sjukhusledning, divisionsledning, verksamhetsledning och avdelningar och mottagningar ska klargöra vad visionen innebär konkret just för dem. Vad ska prioriteras, vad ska utvecklas och vad ska varje individ göra för att bidra till helheten? En metod för att genomföra detta i organisationen håller nu på att tas fram så att cheferna har ett stöd och en mall att hålla sig till. Vi är över medarbetare på sjukhuset och det krävs mycket planering för att det här ska kunna genomföras utan att det stör den dagliga verksamheten. Diskussionerna ska vara en energikick för personalen och inte något som man upplever som extrajobb som tar tid från annat. Vi jobbar just nu med att lägga upp ett schema; troligen kommer vi inte att hinna starta hans-olov hellström, biträdande sjukhusdirektör: Diskussionerna ska vara en energikick och inte något man upplever som extrajobb som tar tid från annat. några grupper före sommaren, säger biträdande sjukhusdirektör Hans-Olov Hellström. Boston Consulting Group bistod inledningsvis med projektstöd i strategiarbetet. De har nu avslutat sitt arbete på Akademiska. I samband med den fortsatta förankringen av visionen kommer Akademiska att utbilda 20 processledare som hämtas internt på sjukhuset, som sedan ska fungera som metodstöd till cheferna när de arbetar vidare med sjukhusets vision och målbild. Arbetet inom strategiarbetet är indelat i fyra fokusområden. Ett av dessa är införandet av värdebaserad vård, där grundprincipen är att man fokuserar på kvalitet ur patientens perspektiv, snarare än på produktion mätt i antal åtgärder eller pinnar som produceras. Hittills har sex områden på Akademiska börjat arbeta utifrån det värdebaserade synsättet. Först ut var ortogeriatrik, esofaguscancer och typ 1-diabetes (läs mer om de senares erfarenheter på sidan 8 9). Därefter följde alkoholberoende hos unga vuxna, brännskadevård och barnkirurgi: esofagusatresi, analatresi och VACTERL. Ytterligare tre patientprocesser ska väljas ut före sommaren så att mötestider och deltagare kan bokas i god tid. Uppstart planeras för dessa i november; därefter är planen att kontinuerligt införa värdebaserad vård inom tre nya patientprocesser var 4-6:e månad. Ett andra fokusområde är sjukhusets nätverksroll, där målet är att Akademiska ska ha en etablerad strategisk roll som universitetssjukhus i sitt vårdnätverk. Akademiska har bland annat genomfört flera workshops med regionen i syfte att definiera sjukhusets roll i nätverket och hur Akademiska bör utvecklas för att stödja regionen. Det tydligaste behovet som regionen framfört är att Akademiska behöver förbättra kommunikationen på alla plan, exempelvis genom fler möten med vårdföreträdare. Det har även framkommit behov att hjälpa regionen med utbildning, främst specialistutbildning samt att förbättra stödet vid fakturafrågor. Fokusområde nummer tre är förstärkt spjutspetskompetens. För att säkra sjukhusets position som ledande inom klinisk verksamhet och forskning pågår ett antal aktiviteter. Bland annat har samarbetet med life-science-företag underlättats genom uppbyggnad av ett kansli för administration och ekonomisk hantering vid tester av läkemedel eller medicintekniska produkter. I alf-nämnden har diskussioner påbörjats för att undersöka om det finns skäl att förändra fördelningsprinciperna, så att dessa medel i större utsträckning utlyses för sökning i direkt konkurrens på samma sätt som redan sker inom flera andra universitetslandsting. Det fjärde och sista fokusområdet handlar om utveckling av organisationen. Akademiska ska ha en väl fungerande organisation, vara en attraktiv arbetsgivare och ha en god ekonomisk bas. För att säkra detta pågår till exempel ett antal aktiviteter inom områdena arbetsgivarvarumärke, ledarskapsutveckling, kompetensförsörjning, kompetensutveckling, sjukhusgemensam verksamhetsplaneringsprocess, investeringsprocess och initiativ inom ledning och styrning såsom operations- och slutenvårdsråd. De olika fokusområdena jobbar vidare med sina handlings- och aktivitetsplaner, och vi ligger i fas på de flesta håll. Arbetet fortskrider i stort enligt plan, säger Hans-Olov Hellström. hannes ljunghall Nya yrkestitlar på sjukhuset personal Fysioterapeut är en ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster från och med 1 januari. titeln läkarsekreterare har har ersatts av medicinsk sekreterare. Sjukgymnast fortsätter att vara en skyddad yrkestitel för den som föredrar det, men bara den som är legitimerad har rätt att kalla sig för fysioterapeut, till skillnad mot tidigare. Den som var legitimerad sjukgymnast före 1 januari väljer själv om den vill byta titel och gör i så fall en ansökan om det hos Socialstyrelsen. Det finns flera skäl till att den nya yrkestiteln har införts. Titeln fysioterapeut speglar bättre vad yrkeskåren arbetar med, den internationella och vetenskapliga benämningen är fysioterapi, och titeln fysioterapeut var tidigare inte skyddad i svensk lag och användes av såväl legitimerade sjukgymnaster som icke-legitimerade, vilket skapade förvirring och risk för felbehandling. Sjukgymnastmottagningen på ingång 85 har bytt namn till fysioterapimottagningen. Ett annat titelbyte är det från läkarsekreterare till medicinsk sekreterare, som bottnar i en förändrad yrkesroll och ändrade utbildningskrav. Ändringen är beslutad av landstingsdirektören och gäller från och med den 1 april. HANNES LJUNGHALL Krönika Tryggve Nevéus Om att riva och bygga Akademiska sjukhuset håller som bekant på att byggas om. Gamla hus knackas ned, nya byggs upp och själva marken omformas med ungefär samma frenesi som sanden i lekparken utanför ett större dagis. Varje morgon, när jag med cykeln ska försöka ta mig fram till ingång 95/96, blir jag överraskad av de nya omvägar jag blir tvungen att ta för att komma fram. Jag känner mig ungefär som den lilla metallkulan i min barndoms labyrintspel, ni vet en sån där trälåda med rattar på och en ovansida som man ska vicka hit och dit åt rätt håll för att kulan ska slingra sig fram till målet. Underlaget lutar ju på lika oförutsägbara sätt, det finns stängsel och skiljeväggar överallt och håller man inte tungan rätt i mun kan man störta ner i avgrunden genom ett oväntat hål i marken. Utanför barnsjukhusets lekterapi avdelning har motoriserade gula monster omsorgsfullt demolerat gamla barnpsykiatrihuset och grävt ett djupt dike på dess plats. Ur dikets botten sticker en ensam golvbrunn upp som ett gigantiskt periskop från underjorden. Att stå och titta på maskinerna har nog för många barn varit till och med roligare än dataspelen och pusslen inne i lekterapin. Ganska roligt är det för mig också: jag har fått för vana att stanna en stund både på väg till och från jobbet för att titta hur långt man kommit. Jag får till exempel lära mig att när man ska riva ett hus nuförtiden så slår man inte sönder det med hjälp av en kran försedd med ett stort klot som hänger i en kedja; ett sånt fordon som jag sett i min barndoms Kalle Anka-pocketar, och som alltså har fått en självklar plats i min världsbild. Nej, nu utrustar man i stället en vanlig grävskopa med ett slags stor sekatörliknande näbb och så klipper man sönder huset bit för bit. Och det ser nästan lika roligt ut som om man skulle ha slagit sönder det med ett dinglande järnklot. Som en mekaniserad tyrannosaurus rex som metodiskt betar sig igenom liket av en nedlagd brontosaurus. Ett kreativt sätt att förnya lekterapin för de sjuka barnen, och varför inte för de barn som tills nyligen vistades i det forna buphuset, vore att låta dem turas om att ratta grävskoporna och hjälpa till med grävandet. Är barnen duktiga så kanske till och med landstinget sparar lite pengar? Och de större barnen, alltså alla mina kreativa arbetskamrater, skulle kunna få avreagera sig med att då och då få styra sekatörfordonet och klippa sönder en byggnad eller två. Och sedan fyller vi i enkäter om hur vi trivs på jobbet.»att stå och titta på maskinerna har nog för många barn varit till och med roligare än dataspelen och pusslen inne i lekterapin.«tryggve Nevéus är överläkare på Akademiska barnsjukhuset

7 12 13 Aktuellt/Strategiarbetet Akademiska ska vara en attraktiv arbetsgivare foto: magnus laupa Samlat grepp om arbetsvillkor och rekryteringsarbete personal Akademiska ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan behålla och rekrytera rätt kompetens. Som en del i sjukhusets övergripande strategiarbete pågår ett antal aktiviteter för att nå detta mål. Att vara en attraktiv arbetsgivare handlar både om att erbjuda bra arbetsvillkor och att tydliggöra de fördelar som det innebär att jobba på ett av landets ledande universitetssjukhus. Sjukhusledningen har haft som utgångspunkt att först lyssna på medarbetarna. Vad tycker de är bra idag och vad behöver bli bättre? Under hösten tyckte nästan tusen av sjukhusets medarbetare till i fokusgrupper, workshops och enkäter. Bland de förbättringsområden som framkom märktes bland annat en tydligare målbild för sjuk huset, möjligheter till långsiktig löneutveckling, möjlighet till kompetensutveckling och karriär- och utvecklingsvägar samt optimal bemanning. Vad gäller målbilden har sjukhuset tagit fram en vision det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna - som nu ska diskuteras och konkretiseras på alla nivåer inom sjukhuset, från sjukhusledningen till de enskilda avdelningarna och mottagningarna (läs mer om INGER THORÉN, HR- direktör: Man ska självklart kunna påverka lönen med sina arbetsinsatser och det ska alltid finnas löneutveckling inom alla yrken här på Akademiska. detta i intervjun med biträdande sjukhusdirektör Hans-Olov Hellström på sidan 10). Löneutvecklingen och bemanningen är två områden som har ett nära samband. Från en tid med intensiv nyrekrytering vänder sjukhuset nu fokus och utgår från de redan anställda, där nyckelordet är behålla. Det är ett budskap vi vill ska bli känt av alla. Vi fortsätter att arbeta med att komma tillrätta med personalbristen, öppna upp alla vårdplatser och stärka vår position som attraktiv arbetsgivare. Nycklarna till framgång är många. Två av de allra viktigaste är arbetsmiljön och lönestrukturen. Målet är en arbetsmiljö som är trygg, utvecklande och rolig att arbeta i. Schemaläggningen ska, med tanke på förutsättningarna i verksamheter som pågår dygnet runt, vara så hälsosam och hållbar över tid så mycket som möjligt, säger sjukhusets hr-direktör Inger Thorén. Med avstamp i årets löneöversyn inleder sjukhuset ett långsiktigt arbete för att skapa en lönestruktur med konkurrenskraftiga ingångslöner som lockar nya medarbetare och en lönespridning som visar att det lönar sig att vara trogen sin arbetsgivare. Man ska självklart kunna påverka lönen med sina arbetsinsatser och det ska alltid finnas löneutveckling inom alla yrken här på Akademiska sjukhuset. Vi försöker arbeta på både kort och lång sikt. Samtidigt som det är bråttom är det nödvändigt med en långsiktigt hållbar strategi för dessa frågor. För oss som arbetsgivare är det en framtidsfråga som är viktigare än på många år, säger Inger Thorén. Arbete pågår även för att ta fram en kompetensutvecklingsmodell där sjuksköterskor ska erbjudas en viss form av kompetensutveckling varje år. Samtidigt ses sjuksköterske- och undersköterskerollerna över för att se hur dessa kan renodlas för att minska stressen i vardagen. Det handlar bland annat om att frigöra tid för att kunna arbeta med rätt saker och få avlastning med sådant som inte ingår i rollen. Bland sjukhusets styrkor som arbetsplats ur medarbetarnas perspektiv märks inte minst att personalen har ett stort engagemang både för patienterna och för sin arbetsplats. Detta har blivit kärnan i en bred satsning som lyfter fram hur mycket bra som görs på Akademiska. Genom berättelser ur verkliga livet visar medarbetare vilken värdefull insats de gör för patienterna. Formuleringen engagemang och kunskap för ett bättre liv fångar in sjukhusets officiella arbetsgivarerbjudande, det centrala budskap till nuvarande och framtida medarbetare som ska ges konkret form som annonser, filmer på sjukhusets webbplatser och i sociala medier, vepor i storformat, med mera. Den 10 och 15 september hålls medarbetardagar på Blå korset då allt framtaget material presenteras för medarbetarna. Det kommer då även att delas ut Akademiska-tröjor (se motstående sida) av samma typ som delades ut till den personal som deltog i Blodomloppet. HANNES LJUNGHALL Med engagemang och kunskap för ett bättre liv här syns några av alla dem som deltog i Blodomloppet den 20 maj. Av totalt ca deltagare sprang 687 Akademiskamedarbetare iförda sjukhusets tröjor. Läs mer om strategiarbetet på nästa sida

8 Aktuellt/Strategiarbetet Sjukhuset gör för närvarande en bred satsning som lyfter fram hur mycket bra som görs på Akademiska. Fokus hamnar främst på mötet mellan personal och patienter. Genom berättelser ur verkliga livet visar medarbetare på Akademiska hur deras engagemang och kunskap har hjälpt patienterna till ett bättre liv. Har du egna berättelser som du vill dela med dig av? Hör av dig till din närmaste chef eller till Karin Edenholm Forsell på kommunikationsavdelningen. Åsa Rikner, sjukgymnast, VO LSA, tjänstgöringsområde kvinnokliniken:»hon fick tilltro till framtiden«jag har träffat en ung kvinna tre gånger nu. Hon kom hit och mådde jättedåligt i sin samlagssmärtproblematik. Hon hade ingen kunskap om den här typen av smärta och kände sig oerhört ensam. När hon kom till mig första gången informerade jag henne om att hon inte alls är ensam, utan att det är många som har problem med smärta vid samlag och det blev en lättnad för henne. Vi pratade om att det är hon själv som ska jobba så att hon kommer ifrån besvären, men att det kommer att ta tid. Hon fick vid sitt andra besök mer information om hur bäckenbotten ser ut, hur musklerna fungerar och vad hon kan göra själv för att minska spänningarna. När hon kom för tredje besöket mådde hon redan mycket bättre och kände att hon kommit vidare. I det besöket ingår en undersökning, något som hon hade oroat sig för så mycket att hon funderat på att utebli. Men hon kom. Undersökningen tyckte hon var mycket jobbig, men efteråt så strålande den här unga kvinnan för att hon hade lyckats! Hon hade klarat av undersökningen och kände efteråt att det här kommer bli bra. Hon fick tilltro till framtiden och hon hade vuxit enormt på dessa få veckor. Jag kunde ge henne verktyg att hantera besvären som gjorde att hon kom vidare på egen hand. Det var hon som gjorde jobbet, inte jag, och det är det roligaste att se när en patient klarar av! Josefine Johansson, sjuksköterska, rättspsykiatriavdelning 110:»Han var så stolt«när jag började mitt sommarvikariat som skötare på avdelning 110 hade jag ingen erfarenhet inom psykiatrin. Men jag insåg snart att det rörde sig om människor som, i och med sin psykiska ohälsa, kan ha märkbara funktionsnedsättningar. Vissa har svårigheter med att sköta sin hygien eller de sysslor som ingår i ett hushåll, inte bara på grund av sin psykiska ohälsa utan även för att de kanske aldrig fått lära sig det under uppväxten. Jag har alltid varit pysslig av mig så jag ville dra igång några projekt på avdelningen, bland annat sy lite kuddar och göra lite hemtrevligt. Jag ville få med mig patienterna på det, men det Efter ett tag hade han sytt sin egen kudde. Han var så stolt. Han gick och visade kudden för vår chef och vår överläkare, titta, den här har jag gjort. var ingen som var intresserad. De tyckte att det var lite larvigt att sitta och pyssla. Men jag satte mig i alla fall och sydde ute i matsalen där alla rör sig. Jag satt där vid några tillfällen och en dag kom en patient och satte sig i tv-rummet intill och jag märkte att han var intresserad. Han frågade hur går det, vad ska det bli och lite sådär. Vill du komma och hjälpa till frågade jag, men det ville han inte. Detta upprepades några gånger, men till sist kom han fram till mig. Det slutade med att vi satt där tillsammans och sydde. Och efter ett tag hade han sytt sin egen kudde. Han var så stolt. Han gick och visade kudden för vår chef och vår överläkare, titta, den här har jag gjort. Då kände jag att om jag i mitt arbete bidrar med min kunskap, med det jag kan och tycker är kul och gör det på ett sätt som inspirerar, kanske jag får med mig patienterna så att de blir mer aktiva. När jag sedan började arbeta här som färdig sjuksköt erska startade jag och en kollega, vi har båda kock utbildning, en matlagningsgrupp med teoretiska och praktiska moment. Nyligen hade vi en avslutning där alla patienter och all personal fick äta mat lagad av de patienter som deltog i gruppen. Också dessa patienter är oerhört stolta över sin nya kunskap och det beröm de fick av matgästerna. Det är jättebra när vi i personalen kan tillföra något vi kan utanför vården. I de här fallen har patienterna också lärt sig något som är värdefullt för dem när de lämnar sjukhuset. Anna Ekenberg Abreu, barnmorska, förlossningsavdelningen:»födde jag verkligen barn?«det här handlar om ett patientpar jag mötte en iskall vintermorgon. Graviditeten var inte riktigt fullgången, men det fanns ingen oro för barnet. Den största utmaningen var mammans rädsla. Hon var en skör tjej, varit skör sedan tonåren och hon hade undvikt länge att bli gravid på grund av sin starka sjukhusrädsla. Nu var hon drygt 30 år, gift och tillsammans hade makarna uppbådat mod att bli gravida. Hon ville ha ett planerat kejsarsnitt, för någon förlossning kunde hon absolut inte tänka sig. Men hon hade fått hjälp av sin man och oss att komma fram till att ge en traditionell förlossning en chans. Skulle något haka upp sig var hon lovad ett kejsarsnitt till följd av hennes skörhet. När jag kommer in till föräldraparet är hon öppen fem centimeter, ungefär halvvägs mätt i centimetrar och det var väldigt lugn stämning på rummet. foto: staffan claesson Mamman står vid ett gåbord, hon andas lugnt och vaggar lite från sida till sida. Jag lägger en hand på hennes arm för att få kontakt och då säger hon jösses, vad kall du är för jag kom i princip utifrån. Det är en jätteljus blick som möter mig, jag hade väntat mig ett mer bekymrat ansiktsuttryck. Det här går faktiskt rätt bra, säger hon. Bra, för det är du som bestämmer, jag är bara här för att hjälpa dig, svarar jag. Men jag kan inte föda barn. Jodå det kan du. Sen gick det himla fort, men hon klarade det jättefint. På slutet blev det dock lite fosterljudspåverkan, vilket gjorde att jag fick tillkalla en kollega och en läkare. Det kunde också bli aktuellt att använda sugklocka och jag frågade henne vad hon tänkte om det. Då blev hon lite full i sjutton och sa nej, nu ska den ut! Hennes make bara strålade av stolthet över sin frus styrka. Ut kom ett litet barn som skjuten ur en kanon och som skriker som en hel armé! Vi la barnet på hennes bröst och jag frågade om hon var redo att kika lite. Ge mig en liten stund bara, sa hon och slöt ögonen. Sen tittade hon upp, först på mig och sa födde jag verkligen barn? Ja det gjorde du och med bravur! Det är så häftigt att se en sådan tjej lyckas på det sätt hon gjorde. Att få vara med dem på den biten av deras resa, det var helt fantastiskt.

9 16 17 Aktuellt Närvård avlastar Akademiska Ny avdelning i Kronparksgården med fokus på patientnära vård VÅRD För att avlasta Akademiska sjukhuset öppnar i augusti en ny närvårdsavdelning i Kronparksgården i Uppsala. Avdelningen startar med 13 platser, med en planerad utvidgning till 26, och drivs av Hälsa och habilitering. Den nya vårdformen har fokus på patientnära vård, vilket ger mer tid med patienten, hög vårdkvalitet och ökad patientsäkerhet. Vi ska ta emot patienter som behöver inneliggande sjukvård, men inte tillgång till det stora sjukhusets resurser. Patienterna ska slussas till oss via i första hand Akademiskas akutmottagning, men också från vår äldrevårdsenhet och förhoppningsvis primärvården i ett senare skede, säger Robert Kristiansson, chefsläkare och verksamhetschef. Vår styrka är att samarbeta över gränserna, säger Robert Kristiansson, chefsläkare och verksamhetschef. Bakom den nya vårdformen finns ett politiskt beslut att avlasta Akademiska sjukhuset med en närvårdsavdelning utanför sjukhuset. Att den ska drivas i Hälsa och habilterings regi är bland annat kopplat till att förvaltningen har ett mobilt äldreakutteam och en äldrevårdsenhet. Hälsa och habilitering bildades vid årsskiftet och bland verksamheterna finns den mobila äldreakuten bestående av läkare och sjuksköterskor som gör hembesök under vardagar, äldrevårdsenheten för dem över 65 år som behöver läkarvård i hemmet, en vårdcentral för asylsökande och nyanlända (Cosmos). I förvaltningen ingår också enheter för habilitering, hjälpmedel och folkhälsa samt mottagning för hemlösa. I dessa verksamheter har vi täta kontakter med kommunerna, primärvården och Akademiska sjukhuset. Vår styrka är att samarbeta över gränserna, därför är jag säker på att vi kommer att göra det här till någonting bra! För att lyckas med den nya avdelningen krävs att patienterna finns i en vårdkedja där alla inblandade är delaktiga och informerade. Inför utskrivningen ska förberedelserna för att patienten kan klara sin tillvaro hemma eller i något boende vara de bästa, till exempel när det gäller genomgång av läkemedel och vilken vård eller tillsyn personen behöver. Lika betydelsefullt är det att man följer upp patienterna en kort tid efter utskrivningen. Det är jätteviktigt att vi skapar en gemensam plattform där sjukhus, primärvård och kommuner har samma mål och tar de gemensamma resurser som finns och gör någonting bra av det. En sammanhållen vårdprocess bidrar till tydlighet och trygghet för patienter och anhöriga, vilket minskar risken för återinläggning. Avdelningen består av enkelrum i nyrenoverade lokaler där tidigare hospice låg. Från start finns där 13 vårdplatser, men planeringen för att utöka till 26 platser så fort som möjligt pågår. De patienter som passar i den nya vårdformen är de som behöver sjukvård, men inte högspecialiserad sådan och där Start 18 augusti Enhetschef: Åsa Ekvall Antal anställda: 25. Antal vårdplatser: 13. Startdatum: 18 augusti. foto: lars österberg det finns en plan för behandling, till exempel en patient med lunginflammation som kräver inneliggande antibiotikabehandling eller med en kotfraktur som inte ska opereras utan behandlas med smärtstillande. Patienter som behöver många undersökningar på Akademiska ska även i fortsättningen ligga på sjukhuset. Närvårdsavdelningens patienter kan skickas på enstaka undersökningar, men eftersom det ofta handlar om äldre, sjuka personer är det mer humant att de får lugn och ro genom att inte slussas runt. Vårdtiden på närvårdavdelningen ska ligga mellan fem och åtta dagar. Det innebär en omsättning på två till tre platser per dygn. Landstinget finansierar verksamheten. Det har gått över förväntan att rekrytera personal till den nya avdelningen på Kronparksgården. Både erfarna läkare och sjuk- och undersköterskor har sökt sig hit. Personalen för den första delen om 13 platser uppgår till ett 20-tal personer. Utöver en bra sjukvård lockar en god arbetsmiljö i fräscha lokaler och omgivningar i kombination med möjligheter till att utvecklas på jobbet. Vi har goda förhoppningar om att rekryteringen till utvidgningen av avdelningen, som nu påbörjats, också går bra, säger Robert Kristiansson. Ingela Wiman Effektivare bromsmediciner i sikte Uppsalaforskare hoppas ge hjälp till Alzheimersjuka forskning Forskare vid Akademiska sjukhuset/ Uppsala universitet kan vara en ny bromsbehandling mot Alzhemiers sjukdom på spåren. Närmare svenskar har Alzheimers sjukdom. Dagens behandlingar kan lindra symtom i högst ett år, men stoppar inte sjukdomsförloppet. Nu testas Uppsalamolekylen i en större patientstudie. Behandlingen av den första svenska patienten har startat och vi hoppas ha ett resultat inom två år, säger Lars Lannfelt, överläkare i geriatrik på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet. I Sverige är tre universitetssjukhus involverade: Akademiska, Sahlgrenska och Skåne. Totalt räknar forskarna med att inkludera upp till 800 patienter i sju europeiska länder, Kanada och usa. Målet med behandlingen är att bromsa sjukdomsförloppet i ett tidigt skede genom att oskadliggöra protofibriller, giftiga molekyler som är förstadier till de trådar som finns i plack i hjärnan. Om allt går vägen kan ett läkemedel finnas på marknaden redan om fem-sex år. Det vore ett välkommet tillskott i behandlingsarsenalen med tanke på att sjukdomen kostar Sverige 40 miljarder kronor per år, det mänskliga lidandet lars lannfelt, överläkare och professor: Om allt går vägen kan ett läkemedel finnas på marknaden redan om fem sex år. oräknat, säger Lars Lannfelt. Substansen som testas i läkemedelsstudien är en humaniserad monoklonal antikropp vars föregångare var en musantikropp som utvecklades på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. I säkerhetstester på 80 Alzheimerpatienter i usa har inga allvarliga biverkningar uppdagats. Idén till den nya läkemedelskandidaten fick Lars Lannfelt i slutet av 1990-talet i forskning på en ärftlig form av Alzheimer, den så kallade arktiska mutationen. År 2000 tog han patent på idén. Ambitionen är att bromsbehandlingen ska fungera för alla patienter, men det vore en medicinsk revolution även om endast hälften svarade positivt. Dagens läkemedel har begränsad verkan, säger Lars Lannfelt. För att fungera måste det nya läkemedlet sättas in tidigt i sjukdomsprocessen, vilket ställer krav på tidig upptäckt och diagnos. Men Lars Lannfelt är hoppfull och pekar bland annat på utbyggnaden av minnesmottagningar vid landets sjukhus och genombrottet för amyloid-pet-undersökningar, där Akademiska sjukhuset var pionjärer för cirka tio år sedan. Även biokemisk analys av ryggvätska har gjort stora framsteg och är till stor hjälp vid tidig diagnostik av sjukdomen. I samarbete med experter på avbildningsteknik vid Uppsala Berzelii Centre pågår utveckling av pet, den medicinska avbildningsteknik som används för att mäta halten beta-amyloid i hjärnan, vilket numera ofta används vid diagnostik av Alzheimers sjukdom. ELISABETH TYSK Närmare i Sverige har Alzheimers. I befolkningen över 65 år har närmare fem procent sjukdomen, i befolkningen över 80 år runt var femte person. Vanliga tidiga symtom är försämrat minne, till exempel problem med att hitta på välkända platser. I senare skeden blir den språkliga förmågan allt sämre, det uppstår motoriska störningar, svårigheter att känna igen personer och förstå saker. Till slut blir man

10 18 19 Den 20 maj deltog otokirurgen/önh på Akademiska i en global livesändning över internet där oto- och skallbaskirurgiska team från ett flertal länder medverkade. Evenemanget kallas Lion (Live International Otolaryngology Network) och hölls för nionde gången. I år var första gången som Akademiska hade bjudits in till det prestigefulla evenemanget, som huvudsakligen vänder sig till aktiva öronkirurger, men även till blivande sådana. Ronden fick vara med när dr. Karin Strömbäck i direktsändning utförde en stapedotomi, där hon ersatte patientens stigbygel med en hörselbensprotes av plast och platina. Samma Karin Strömbäck ingrepp, fast med en annan typ av protes, utfördes samtidigt på en klinik i franska Beziers. Öronkirurgi i internationell toppklass foto: MAGNUS LAUPA Moderatorerna/ programledarna befann sig i holländska Utrecht och guidade därifrån publiken genom sändningen och ställde frågor till operatörerna i de båda länderna. Det var ganska nervöst att jobba i direktsändning inför så många skickliga kollegor, men väldigt roligt också. Det är bra att vi kan visa att Norden hänger med i de här sammanhangen. Det är en ära för oss att få vara med, sa Karin Strömbäck efteråt. I teamet på Akademiska ingick även operationssjuksköterskorna Anna Karin Wallin och Marie- Anne Lundin, it-teknikern Björn Höijertz och narkossköterskan Andreas Fruh. Senare under dagen medverkade även kirurgen Niklas Danckwardt-Lillieström och utförde en hörselbensplastik där hörselbenet, städet, kirurgiskt omformades till en hörselbensprotes. HANNES LJUNGHALL

11 20 21 Anna-Karin Lannergård (klinisk kemi och farmakologi, cell- och molekylärbiologilaboratoriet) renar fram tumörceller för resistenstest av cancerläkemedel. Nyckelroll i det fördolda De flesta får aldrig se vilket arbete som ligger bakom varje provsvar, men utan de biomedicinska analytikerna skulle det mesta av vården på Akademiska avstanna helt. text hannes ljunghall foto magnus laupa

12 22 23 Bildreportaget Ovan: Med ny, avancerad teknik tillsätter Kristin Blom (klinisk kemi och farmakologi, cell- och molekylärbiologilaboratoriet) cancerläkemedel till ett patientprov. Sidan 22, mittenbilden: Klinisk patologi. En vävnadsbit har skickats färsk till patologen från en pågående operation. Vävnaden fryses in i en kryogel med hjälp av en blandning av flytande kväve och isopentan. Frysklotsen snittas på kryostat med tekniken tejpsnittning. Snittet fångas upp på den rosa tejpen och överförs till ett objektsglas. Därefter snabbfärgas snittet och patologen ger en snabb diagnos till kirurgen. Denna process ska ta maximalt 20 minuter. Sidan 22, längst ned: Klinisk patologi. En klots med paraffininbäddad hudvävnad grovtrimmas för att synliggöra alla svartmarkerade resektionsränder. Därefter tas ett tunt snitt, cirka 4µ, som färgas och går vidare för diagnostisering. Klinisk kemi och farmakologi. Hematologiprover på väg till analys. Hengameh Sajadi räcker över ett antal blodprover till Elisabeth Thermaenius som sedan ska till CellDyn, en maskin som analyserar röda och vita blodkroppar och mäter Hb-värde. Provsvaren kan sedan användas för att hjälpa den läkare som beställt analyserna att ställa rätt diagnos. Erik Holmberg, bma, (till vänster) och mikrobiologen Björn Herrmann bedömer bakterieodling från ett sår. Finns det patogena stafylokocker? Är de höggradigt antibiotikaresistenta? Dessa är vanliga frågeställningar vid mikrobiologiska laboratoriet. Man arbetar parvis tillsammans för att göra en korrekt bedömning och hantera proverna effektivt. Klinisk patologi. Åsa Kohout har tagit ett tunt snitt med en slädmikrotom som sedan överförs till ett vattenbad där eventuella veck rätas ut och fångas upp på ett uppmärkt objektglas. procent av alla behandlingsbeslut som läkare tar bygger 75 på information från provsvar och diagnostik från laboratorier. På Akademiska kommer de allra flesta från något av Akademiska laboratoriets nio olika laboratorier, som varje år lämnar 6,8 miljoner provsvar. Bara klinisk kemi lämnar ensamt provsvar varje vardag. Man tänker inte alltid på vilka volymer det handlar om. Det är en stödprocess som är absolut nödvändig för vården. Våra bma är de nyckelpersoner som får Maria Engedahl det att fungera, säger Akademiska laboratoriets chef Maria Engedahl. Yrkesrollen för en biomedicinsk analytiker har gått mot att bli allt mer högkvalificerad i takt med att tekniken har utvecklats. Rollen håller även på att bli mer utåtriktad då vården behöver mer stöd vid utförande av olika moment i direkt anslutning till patienter. När de kommer till Akademiska är de grundutbildade; här blir de sedan högspecialiserade inom sina respektive områden. Det kan vara oerhört svårt att ersätta en bma med lång yrkeserfarenhet som går i pension, säger Maria Engedahl. På Akademiska finns idag omkring 300 biomedicinska analytiker. Maria Engedahl menar att de sällan lyfts fram ordentligt efter förtjänst. Det är ett komplext arbete som kräver stor skicklighet och noggrannhet. Man tänker inte alltid på vilket arbete som ligger bakom ett provsvar, det blir lätt något man tar för givet, säger hon.

13 24 25 Bildreportaget Patientsäkerhet Chefsläkarna diskuterar lex Maria-ärenden Okända identiteter ledde till upprepade förväxlingar Blodcentralen. Operations- och vårdavdelningarna ringer många gånger om dagen och beställer blod. Att det blir rätt blodgrupp är livsviktigt. Här tar Mari Sandberg fram de påsar som innehåller rätt sorts blod för just den här patienten. Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Sara Hassanzadeh Fetr förbereder inför arbete med hematopoetisk stamcellsskörd från en patient. När man arbetar i renrum krävs det specifika arbetsförhållandesätt för att skydda produkten i LAF-bänken (som syns på bilden). För att få ett bra arbetsflöde är förberedelser ett viktigt moment. Här förbereder Sara Hassanzadeh Fetr provrör för att kontrollera att man har tillräckligt med stamceller och en ren produkt att frysa in inför en transplantation. Tre barn som kom in till sjukhuset efter en trafikolycka gavs tillfälliga ID-nummer, vilket ledde till att deras identiteter förväxlades upprepade gånger. Risken för allvarliga konsekvenser var uppenbar och händelsen har lex-mariaanmälts. Trots att vi har detaljerade rutiner för identitetskontroll händer det ändå att patienter förväxlas under vården här på Akademiska sjukhuset. Även om det är sällsynt händer det att undersökningar och provtagningar utförs på en annan patient än den som avsågs. Riskerna för förväxling ökar när patienten inte har ett vanligt personnummer. Det kan röra sig om asylsökande eller patienter från andra eu-länder som söker vård här. Det kan också vara helt oidentifierade personer där inte födelsedagen är känd och där inkomstdagens datum ersätter födelsedatum tills det riktiga personnumret är känt. I de fallen finns ju inte heller något namn på patienten. Ett ärende som nyligen anmälts enligt lex Maria rör förväxling av barn med okända identiteter. Tre systrar kom in till sjukhuset efter en trafikolycka. Då deras identiteter inte var kända fick de tillfälliga identitetsnummer, baserade på dagens datum och sedan fyra slumpmässigt tilldelade tecken (tre siffror och en bokstav). Under de kommande femton timmarna skedde flera förväxlingar av systrarnas identiteter. Förväxlingar uppstod vid provtagningar, undersökningar, ändringar i beläggningslistor och när identiteter skulle kopplas ihop i journalerna. Dessbättre fick Förväxlingar uppstod vid provtagningar, undersökningar, ändringar i beläggningslistor och när identiteter skulle kopplas ihop i journalerna. inte dessa förväxlingar några allvarliga konsekvenser, men risken för allvarliga konsekvenser var uppenbar. En händelseanalys har utförts, och man kunde där identifiera flera olika samverkande orsaker. En av dessa är att de nummer som oidentifierade patienter får är alltför lika varandra. Likheten mellan id-numren bidrog till förväxlingarna i dessa fall. Numren ska skapas slumpmässigt, men i praktiken används ett begränsat antal nummer. I detta fall hade alla systrarna identitetsnummer som inleddes med samma (skadedagens) datum och därefter tre påfallande lika kombinationer av tre siffror och en bokstav (500E, 510D, 520C). En ändring av detta har beställts hos leverantören av systemet, så att nummer som är mer olika varandra skapas. Förutom detta har flera andra orsaker identifierats i system och rutiner för hur vi hanterar oidentifierade patienter. Det är dock påfallande att en viktig orsak till att så många förväxlingar uppstod är att man på flera olika enheter och vid flera olika åtgärder inte noggrant kontrollerat och jämfört identiteten på patienternas id-band med de uppgifter som fanns i journalen eller på remisser. Den här händelsen visar att vi behöver enkla och lättanvända system för att kunna göra rätt En viktig orsak till att så många förväxlingar uppstod är att man på flera olika enheter och vid flera olika åtgärder inte noggrant kontrollerat och jämfört identi teten på patienternas ID-band med de uppgifter som fanns i journalen eller på remisser. i situationer som dessa. Den visar också vikten av att följa de rutiner och arbetssätt som finns med kontroll av identitet och id-band. Bengt Sandén är chefsläkare

14 26 27 Noterat Storbygge inleddes lokaler Den 24 april påbörjades bygget av den nya vård- och behandlingsbyggnaden på J-tomten, då det första lastbilslasset med schaktmassor rullade iväg. Landstingsrådet Nina Lagh (M) fick ratta grävmaskinen i några ovanligt väl tilltagna första spadtag. Sammanlagt ska lass fraktas bort för att ge plats för den nya byggnaden, som ska inrymma en rad verksamheter, bland annat vård- och mottagningsrum, operationssalar och röntgen. Den kommer också att fungera som evakueringsbyggnad under tiden som andra renoverings- och ombyggnadsarbeten pågår. Den nya vårdbyggnaden är ett tydligt uttryck för visionen för framtidens vård på universitetssjukhuset Akademiska att alltid ha patienternas behov i centrum och skapa största värde för dem, sa sjukhusdirektör Lennart Persson under ceremomin. Allt fler slutar röka inför operation vård Sedan fem år får patienter hjälp att sluta röka inför operation på Akademiska sjukhuset och allt fler gör en rökpaus. Forskning visar att risken för komplikationer kan halveras om patienten håller uppe med rökningen några veckor före och efter kirurgiska ingrepp. Detta uppmärksammades i samband med internationella dagen mot tobak 31 maj. Flertalet patienter vill medverka till att operationen går bra och många gör en paus spontant när vi förklarar riskerna. Dessutom är man ofta mottaglig för hälsoargument inför större kirurgiska ingrepp och argument om den gynnsamma effekten på sårläkningen ger ytterligare motivation, säger Maria Holmgren, ortoped och hälsoambassadör inom ortopedkliniken. Vid vissa ingrepp är riskerna med rökning faktiskt så stora att vi väljer att inte operera alls. En rökpaus i samband med operation är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för ökad patientsäkerhet. Glädjande nog har hälsomedvetenheten ökat både bland patienter och vårdpersonal. Neurologer höll vårmöte i Uppsala evenemang Den maj hölls svenska neurologföreningens vårmöte i Uppsala. Mötet, som hade temat Den nyaste neurologin, lockade neurologer, sjuksköterskor och sekreterare från hela landet. Bland annat presenterades nya framsteg inom behandling av MS, epilepsi och stroke. De senaste åren har inneburit en revolution med nya behandlingsmöjligheter och förbättrad vård för många patienter med neurologiska sjukdomar. Samarbete med andra specialiteter har ökat. Området är mycket forskningsintensivt och svenska neuroregister omfattar allt fler diagnoser. Ett viktigt syfte med mötet är att vi delar med oss av de senaste genombrotten, säger professor Anja Smits, en av de ansvariga för vårmötet. Anja Smits bibliotek Den 23 april invigdes sjukhusbibliotekets nya lokaler i bottenvåningen mellan ingång 85 och ingång 70. Jag är väldigt nöjd, det här läget är bättre än det vi hade tidigare, säger sjukhusbibliotekets chef Erik Klang (längst fram på bilden, här med kollegorna i sjukhusbiblioteket). Utrymmet kallades tidigare Vinterträdgården och fungerade då främst som en sorts öppet pausrum för patienter och besökare. Nu har en ny vägg rests mot korridoren, vilket har skapat ett nytt rum, med högt i tak och ljusinsläpp från flera fönster. De här lokalerna är ljusa, trevliga och öppna, och det är mer folk som passerar förbi här. Inte minst för oss som jobbar i biblioteket är det verkligen ett lyft, säger Erik Klang. Utrymmet är mindre än tidigare, omkring halva ytan, men Erik Klang ser ingen risk att besökarna ska känna att urvalet har blivit för litet. Vi har ju kvar samma bokmagasin som vi hade tidigare, där det ryms mycket mer än vad vi kan ställa upp på hyllorna, och vår service med bokvagnar, och våra aktiviteter och evenemang som vi anordnar regelbundet, påverkas inte av flytten. Allt fortsätter som tidigare, säger han. Minskad negativ publicitet medier Under perioden marsapril minskade den negativa publiciteten för Akademiska jämfört med perioden innan. Nyheter om forskningsrön och expertutlåtanden fortsatte att dominera ämnesmässigt. Bland annat uppmärksammades studier om sömn/andning, åderförkalkning, fetma- och prostataoperationer. Det framgår av medieanalysen från Opoint, som på kommunikationsavdelningens uppdrag löpande analyserar mediebilden av sjukhuset nationellt och lokalt. Analyserna omfattar två månader och presenteras sex gånger per år. Av den senaste analysen framgår att publiciteten hade potential att nå 75 miljoner mediekonsumenter genom 826 artiklar/inslag. Publiciteten är lägre än föregående period, både sett till antal artiklar och räckvidd, men större än motsvarande period Den negativa publiciteten stod för 27 procent, jämfört med 31 procent perioden innan. Värt att notera är att Akademiska fick positiv press om att sjukhuset bekostar studielön för sjuksköterskor som går viss specialistutbildning samt att sjukhuset medverkar i en studie där man utprovar läkemedel mot Parkinson via videolänk. När det gäller sjukhusets proaktiva pressarbete fick bland annat nyheter om utökat operationssamabete med Lasarettet i Enköping god publicitet. Henrik Åberg årets at-handledare pris Henrik Åberg, st-läkare ortopedi, har tilldelats årets at-handledarpris av at-rådet vid Akademiska sjukhuset. Detta pris delas ut varje år till en handledare som särskilt har utmärkt sig genom god klinisk handledning. Alla at-läkare har möjlighet att nominera en kandidat. At-läkarnas motivering lyder: Henrik Åberg engagerar sig i at-läkarnas utbildning, praktiserar learning by doing. Han är närvarande och ger konkreta tips och råd med stort tålamod. När en lugn stund infinner sig ger han strukturerad undervisning om ortopedisk undersökningsteknik och sjukdomar. Han handleder inte bara i det medicinska utan också i arbetsflöde, logistik och prioriteringar. Henrik delar med sig av sina kunskaper. Priset utgörs av diplom, tavla och en check och delades ut vid en sammankomst den 16 maj Förlängt vårdavtal med Åland Henrik Åberg vård Ålänningar i behov av högspecialiserad vård kan även fortsättningsvis remitteras till Akademiska. Det står klart efter att samarbetet förlängts till årsskiftet 2015/2016. Det är väldigt glädjande att Ålands hälso- och sjukvård gett oss förnyat förtroende. Vi har sedan 2010 ett vårdavtal som omfattar alla specialitetsområden på Akademiska. Att avtalet förlängs är ett uttryck för att våra rutiner för samarbete fungerar väl, säger marknadschef Karolina Sidwall. Vi vinnlägger oss om att ge ålänningarna optimalt omhändertagande i en Karolina sammanhängande vårdkedja Sidwall från diagnos till behandling. Inte minst svensktalande personer på Åland uppskattar att få vård här. Medeltida fynd på parkeringen utgrävning Den stora parkeringen på Akademiska har grävts upp inför bygget av ett nytt parkeringshus. I början av maj hittades skelettdelar och rester av flera tegelugnar, av vilka den äldsta kan vara från 1200-talet. Ugnarna användes ända fram till 1500-talet och teglet har bland annat har använts till att bygga domkyrkan, slottet och numera försvunna klosterbyggnader i Uppsala. Skelettdelarna visade sig sakna direkta kopplingar till tegeltillverkningen. De kan eventuellt härröra från det så kallade Långfredagsslaget 1520, då en svensk bondehär och kung Kristian II:s danska armé drabbade samman i Uppsala. Slagfältet har lokaliserats till området mellan Akademiska sjukhuset och Studenternas IP. Grävningarna avslutades i slutet av maj. Upplands museet kommer att presentera en omfattande slutrapport under vintern, när alla prover har hunnit analyseras ordentligt. Man planerar dock ingen särskild utställning med anledning av fynden. Delvis frilagt golv till en av ugnarna, med en bredd på omkring 15 meter. Arkeologen Dan Fagerlund visar med armen var ugnen tar slut.

15 28 29 Fråga ledningen Sjukhusledningen svarar på frågor från personalen I Navets dialogforum publiceras fortlöpande frågor till sjukhusledningen om verksamheten på Akademiska. Här följer ett urval av dessa. Många klagomål på personal som luktar rök Har många gånger fått klagomål från patienter som upplevt att röklukten från kollegorna varit outhärdlig. Trots landstingets policy om rökfri arbetstid, där det bland annat står att kläder som används i det patientnära arbetet ska inte utsättas för rök, har jag och flera av mina medarbetare upplevt att detta inte efterlevs. Det är snarare regel än undantag att man kan se personal i sjukhuskläder stå och röka i avsedda bås på sjukhusområdet. Och det är inte heller ovanligt att man på mottagningar och avdelningar kan känna av tobaksrök bland personalen, som inte byter kläder i samband med rökpauserna. Har många gånger även fått klagomål från patienter som upplevt att röklukten från kollegorna varit outhärdlig. Undrar nyfiket om ledningen har någon åsikt avseende detta och vad som kan tänkas göras för att bättra på följsamheten i frågan hos landstingets medarbetare???» Det är en jätteviktig fråga som du tar upp, som tyvärr har varit ett återkommande bekymmer på Akademiska. Självklart ska ingen behöva utsättas för passiv rökning eller röklukt på sjukhuset, särskilt inga patienter. Landstinget har sedan ett tiotal år tillbaka ett regelverk som säger att: Anställda får inte röka på arbetstid. Kläder som används i det patientnära arbetet ska inte utsättas för rök. Inte heller patienter eller besökare ska röka i landstingets lokaler. Det är varje chefs ansvar att redan under de första introduktionsdagarna informera om de regler som gäller. Det är mycket viktigt att vi respekterar de regler vi har kring rökning och jag hoppas att din fråga hjälper till att påminna om detta. Henrik Pederby, kommunikationsdirektör Sjuksköterskor måste få utveckla sin kompetens Sjuksköterskor har tidigare använts som slit och slängprodukt men man har nu lyckligtvis ändrat sig. För att sjuksköterskor ska stanna kvar ska de ha möjlighet att utveckla sin kompetens. Sjuksköterskorna på sjukhuset ser konsekvenserna av rökning, dålig metabolkontroll vid diabetes och överkonsumtion av alkohol. Hälsoarbete bedrivs redan delvis på sjukhuset, men kan utökas eftersom sjukhusets budget belastas hårdare av patienter med svåra komplikationer än primärvårdens. På avdelningarna bör sjuksköterskorna ta för sig mer av de grundläggande sjuksköterskeuppgifterna som sårvård och blodsockerkontroll med dialog om diabetesbehandlingen med patient eller anhörig, katetriseringar för att upprätthålla en bred kompetens.» Vill inleda med att säga att jag är glad för att du upplever att inställningen till sjuksköterskor har förändrats till det positiva. Instämmer i att kompetensutveckling är en viktig åtgärd för att minska omsättningen av sjuksköterskor. Det finns många bra kompetensutvecklingsprogram på våra divisioner men jag saknar ett enhetligt kompetensutvecklingsprogram för varje år som sjuksköterska. Planen är att arbetet med kompetensutvecklingsprogrammet startar i höst. Det hälsofrämjande arbetet är viktigt för såväl patienten som för sjukvården, och Akademiska sjukhuset fortsätter sitt arbete med att utveckla det preventiva arbetssättet där det hälsofrämjande arbetet är en del. Kristina Holmberg, chefssjuksköterska Kristina Holmberg Det behövs fler cykelställ vid ingång 70 Skulle man kunna få fler cykelställ vid ingång 70? Det är? svårt att hitta plats vid cykelställena när man kommer vid När cykelställena (vid 70-huset) renoverades fanns det fler cykelställ utställda vid evakueringshuset ingång 65. Skulle de kunna komma tillbaka? Märks stor skillnad på antal cyklister sedan personalparkeringarna stängdes. Det kommer säkert bli fler som cyklar när det blir varmare.» Mycket kommer att ske på Akademiska sjukhuset de närmaste åren. Stora delar kommer att byggas om och förändras. Ett led i ombyggnaden är att öka tillgängligheten för alla, såväl besökare som personal, och en del i det är att möjliggöra och uppmuntra ett ökat cykelanvändande. Bland annat kommer det att tillskapas fler cykelparkeringar utanför ingång 70 i samband med att nuvarande garagenedfart flyttas. Ett arbete som beräknas vara klart i höst (september/oktober). Landstingsservice Kanslister bör också premieras lönemässigt? Hej! Hoppas löneöversynen för läkarsekreterare även innefattar oss kanslister på sjukhuset. Vi är inte så många men vi jobbar också hårt, och får mer och mer pålagda arbetsuppgifter. Barbro Ohldén» Läkarsekreterare tillhör den grupp som får en extra satsning i årets löneöversyn. För att ingå i den gruppen ska man vara anställd och arbeta som läkarsekreterare med de arbetsuppgifter som hör till det yrket. Andra yrkesgrupper, som t ex kanslister ingår inte i denna grupp. Det finns många yrkesgrupper som i likhet med den du tillhör gör enormt värdefulla arbetsinsatser och vars arbetsinnehåll förändras över tid med bland annat nya arbetsuppgifter. Men då det bara finns ett begränsat utrymme till löneökningar måste sjukhuset hela tiden dra ganska snäva gränser för att kunna frigöra medel till extra Inger Thorén satsningar. Alla medarbetare omfattas av en löneöversynsnivå som är jämförbar med löneökningarna i resten av landet. För de som inte ingår i de grupper som prioriterats extra ska löneökningarna ändå vara individuella och differentierade vilket innebär att det även här ska vara möjligt att göra extra satsningar på individnivå. Inger Thorén, HR-direktör Hur kan vi ha mejeriprodukter från Skåne? Hej! Akademiska har en del miljömål uppsatta och vill? skapa en hållbar verksamhet, vilket ni pratar ofta och mycket om. För mig är det då obegripligt att vi ska ha mejeriprodukter från Skåne bara för att de är ekologiska. Känslan av ekologiskt och bra för miljön försvann någonstans. Jag vet att vi köper vår tjänst kring mat och livsmedel av Västerås, men Akkis måste kunna påverka den här knasiga upphandlingen.» Vilka krav landstinget kan ställa vid upphandling styrs av EU-regler. Dessa regler säger att man kan ställa krav på t ex miljö, djurskydd och kvalitet när det gäller hur upphandlade livsmedel produceras, men krav på var de produceras anses vara ett otillåtet handelshinder. Därför är det inte möjligt att kräva närproducerad mat. Therese Olsen, miljöchef Slöseri att ha lamporna tända hela natten?» Hur kan landstinget slösa på lyset i 85-huset plan 2 hela natten? Om det är lampor som ska släckas manuellt är det ett ansvar för verksamheten att släcka dem. Om det finns tids-/ närvarostyrning är något fel, och då ska en felanmälan till oss (fastighetsdriften) göras via Weblord. Ett annat tips är att den som uppmärksammat detta pratar med miljöombudet på sin avdelning/lokalasamordnaren på divisionen och för fram förslaget att sätta in närvarostyrning på belysningen där. I samband med energisparprogrammet har vi fått in över 1000 förslag från miljöombud och andra på sjukhuset och många av dessa gäller just installation av närvarostyrd belysning. Landstingsservice Therese Olsen

16 30 Dagboken Vahe Sanasarian, röntgensjuksköterska 31 foto: magnus laupa Teknikbaserad miljö med människan i centrum Under sina sju år på Akademiska har Vahe Sanasarian sett hur verksamheten ständigt har utvecklats. Bfc, bild- och funktionsmedicinskt centrum är en verksamhet som ingår i dat-divisionen. Här passerar nästan alla patienter som söker sjukvård, allt från frakturfrågesställningar till mer avancerade tumörutredningar. Man kan säga att vi är ett av Akademiska sjukhusets nav. Som röntgensjuksköterska på bfc utför jag undersökningar på patienter som kommer från olika avdelningar på sjukhuset och även från övriga remittenter runt om i landet. Vi utför undersökningar med olika metoder: konventionell röntgen, genomlysning, datortomografi, mrt (magnetisk resonanstomografi) och pet (positronemissionstomografi). Arbetet som röntgensjuksköterska är omväxlande och den snabba utvecklingen av undersökningsmetoder stimulerar till att söka ny kunskap för att kunna under söka patienten med rätt metod och protokoll. Med en utmärkt undersökning och rätt protokoll får våra radiologer ett bra bildmaterial för att ställa en diagnos. En av anledningarna till att man som röntgensjuksköterska trivs är den omväxling som finns inom yrket. Med olika modaliteter finns möjligheten att utvecklas inom yrket och fördjupa sig inom ett specifikt område. I snart sju år har jag jobbat här på Akademiska sjukhuset och fått vara med om den utveckling som pågår på sjukhuset och bfc. Från att ha jobbat inom vår akuta röntgenverksamhet har jag även tagit del av den administrativa biten inom bfc som avdelningschef på vår akutröntgensektion. Idag är akutröntgensektionen en del av muskuloskeletal- och bukavdelningen. Sedan en tid tillbaka jobbar jag på bukavdelningen där jag ingår i vårt perifera interventionsteam. Idag är det Valborg och i år är det jag som har äran att jobba beredskap denna dag. Det man önskar då är att allt ska gå bra och att det inte ska vara allt för rörigt på jobbet. Dagen börjar med att jag tittar på vår placeringstavla för att ta reda på var jag är placerad. Idag är jag placerad på ct-labbet och jag ser att vi har en rf-behandling av»när jag kommer hem från jobbet kan jag verkligen känna mig nöjd med mitt val av både arbetsplats och yrke.«en njurtumör inplanerad. En rf-behandling kan beskrivas kort som att man använder radiofrekvens för att hetta upp celler och tar kål på dem, med hjälp av nålformade elektroder som placeras från hudytan genom tumören. Narkosteamet är redan på plats och förbereder sina apparater. Behandlingen är inbokat till klockan Vi har ett par patienter bokade före halv nio. Jag går ut till väntrummet och hämtar vår första patient. Det är en orolig och rädd patient som jag hämtar med mig till vårt undersökningsrum. Hon berättar att hon är stickrädd och orolig inför denna undersökning. Jag förklarar noggrant för henne hur denna undersökning går till och att vi även kommer att behöva sätta in en pvk (perifer venkateter) för att injicera kontrastmedel in i kärlet. Jag känner hur patienten börjar spänna sig och hur rädslan ökar när det börjar bli dags för att sätta pvk:n. Jag försöker då lugna patienten genom att steg för steg förklara vad jag gör och vad som kommer att ske. Patienten lugnar sig. Det tar inte lång tid innan vi är klara med undersökningen. Jag plåstrar om patienten och hon tackar för det goda bemötandet och omvårdnaden hon fått. Det är vid ett sådant ögonblick man förstår hur pass betydelsefull vår roll som röntgensjuksköterskor är. Vi jobbar i en teknikbaserad miljö, men vår roll som röntgensjuksköterska innebär inte enbart att hantera röntgenapparaterna. En stor del handlar om omvårdnad under ett kort möte. Vi har ofta inte mer än minuter på oss att göra ett så bra jobb som möjligt. Det innebär att ge patienten ett bra bemötande, information om undersökningen, utföra undersökningen och ge den omvårdnad som patienten är i behov av. Klockan 12 är det dags för lunch och det har varit en bra förmiddag. Vi har hunnit med vår rf-behandling utan att dra över tiden så mycket. Det var ett medelsvårt fall, men vi har vår skicklige radiolog Per som även denna gång lyckas att ta kål på tumören. Klockan 16 löser jag av kollegan och påbörjar mitt beredskapspass. Vi har en patient som behöver en perkutan nefrostomikateter för att avlasta njuren. Under undersökningen känner jag hur mobilen börjar vibrera, genast börjar man fundera vem kan det vara som ringer nu?. När undersökningen var över berättar kollegan att vår jourhavande radiolog har sökt mig. Det gällde en patient som transporterats från Gävle sjukhus till oss på Akademiska sjukhuset. Jag fick överrapporterat till mig att vi skulle förbereda oss för att möta upp personalen och patienten på Akademiskas hybridsal (kombinerad operations- och röntgensal) och förbereda för en tipss (transjugulär intrahepatisk portosystemisk shunt). Detta var det första svåra fall av tipss som jag varit med om och även för vår radiolog. Med en erfaren radiolog bakom instrumenten och vårt fokus på att lyckas med detta ingrepp kunde vi slutligen efter sex timmars kamp äntligen pusta ut och känna oss nöjda med vår lyckade insats. Med denna dag har jag kunnat beskriva en del av våra arbetsuppgifter som röntgensjuksköterska på bfc. Vår roll här på Akademiska sjukhuset är viktig då vi medverkar i både diagnostisering av sjuk domar och behandling av patienterna. Varje dag är givande och varierande och när jag kommer hem från jobbet kan jag verkligen känna mig nöjd med mitt val av både arbetsplats och yrke. Jag vill avsluta med att säga att vi alla här på Akademiska sjukhuset har en viktig roll och att varje arbetsuppgift är be tydande genom hela vårdkedjan, från det att patienten anländer till det att den lämnar sjukhuset.

17 Krönika Inger Thorén Har du haft en bra chef? Ja, jag har haft förmånen, eller turen, att ha flera bra chefer under mitt yrkesliv. Mitt första jobb i min profession som hr var ganska utmanande då jag var den första inom hr på det företaget. Förutom att klara mina arbetsuppgifter var jag tvungen att försöka bevisa att hr var berättigat på det företaget. Efter en månad kom min chef med en flaska vin och ett handskrivet brev där han gav mig beröm för min första månad och det jag redan hade åstadkommit jag blev både överraskad och mycket, mycket glad. I ett annat jobb jag hade reste jag mycket internationellt och bland det tråkigaste som fanns var att sitta en fredagskväll på en flygplats någonstans i Europa och vänta på att planet skulle ta mig tillbaks till Stockholm. Då brukade min chef ringa och följa upp veckan samt ge mig lite pep-talk. Helt plötsligt kände jag mig inte ensam längre utan förstod att det jag bidrog med faktiskt betydde något. En annan chef jag hade var otroligt bra på att stretcha mig och tro på mig och ge mig utmaningar som gjorde att jag växte i min självkänsla och självförtroende. Jag har flera exempel på chefer som betytt mycket för mig och jag hoppas att du också har många goda exempel på bra ledarskap. Under 2014 håller vi på att ta fram förhållningssätt och kompetenser för ledarskapet på sjukhuset. Dessa kommer att vara grunden för vårt nuvarande och framtida ledarskap på sjukhuset och ska vara en av de framgångsfaktorer som gör oss till det ledande universitetsjukhuset. Men ledarskapet är också beroende av medarbetarskap och detta ska vi också arbeta med. Det är lätt att kritisera en chef men försök att tänka dig in i din chefs situation ibland ja, då brukar de flesta bli ödmjuka det är inte alltid så lätt! Är du en bra chef? Är jag en bra chef? Frågan är inte alltid enkel att svara på. Ledarskap kan vara lätt i ett team med högpresterande medarbetare som levererar i tid, är kreativa och genomför ständiga förbättringar. Men betydligt svårare i ett team med varierad kompetens och varierad förmåga till prestation. Lägg också till att det beror på vilken situation som företaget, avdelningen eller teamet befinner sig. Är det många svåra beslut som måste tas, dålig ekonomi, många svåra förändringar etc, ja, då kan det vara svårare. Hur jag mår påverkar givetvis också. Har jag för mycket arbetsuppgifter som gör att jag inte hinner med, har jag fel kompetens, eller finns det privata problem? Ledarskap eller chefskap måste tränas såsom vi gör med andra kompetenser. Eftersom det handlar om människor finns det inga facit, utan måste anpassas till olika situationer och olika individer. Vilket stöd jag får av min chef och kollegor i i mitt ledarskap betyder också väldigt mycket. Jag vet att vi har många bra chefer hos oss, men vi måste arbeta med ledarskap och låta oss inspireras av varandra och våra medarbetare till ett ännu bättre ledarskap ja, min målbild är att vi ska vara det bästa universitetssjukhuset med de bästa cheferna! Till slut, bland det bästa som finns är att se individer eller ett team växa och utvecklas mot gemensamma mål det är häftigt! Ni som har haft förmånen att vara chef eller medlem i ett sådant team vet vad jag talar om! Inger Thorén är Akademiska sjukhusets hr-direktör Det är lätt att kritisera en chef men försök tänka dig in i din chefs situation ibland