Sirenen. Brandmän lär elever för livet. Handikappbussen en dödsfälla. nr Storstäderna misslyckas med mångfalden. Rapport från Brand 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sirenen. Brandmän lär elever för livet. Handikappbussen en dödsfälla. nr 4 2002. Storstäderna misslyckas med mångfalden. Rapport från Brand 2002"

Transkript

1 Sirenen Räddningsverkets tidning nr Brandmän lär elever för livet sidan 6 Handikappbussen en dödsfälla sid Rapport från Brand 2002 sid 7-11 Storstäderna misslyckas med mångfalden sid 12-13

2 2 Inledaren Sirenen Nr Vi antar ministerns utmaning gör ni? Framtidens räddningstjänst måste återspegla det samhälle vi lever i, för att kunna möta kraven. Ökad mångfald är ökad styrka. Olika människor kan bidra med olika saker och göra helheten bättre. Citatet är hämtat från försvarsminister Björn von Sydows anförande vid Brand 2002 i Uppsala i mitten av maj. Ministerns utmaning om att öka inslaget av kvinnor och människor från andra kulturer i räddningstjänsten måste vi alla anta. Sverige har blivit ett allt mer mångkulturellt samhälle, men olika offentliga verksamheter speglar inte detta förhållande. Svensk räddningstjänst tillhör de sämsta i det avseendet. Det finns tiotalet heltidsanställda kvinnliga brandmän och drygt 100 deltidsanställda. Det är inte ens en procent av det totala antalet brandmän. De kvinnliga brandingenjörer och förvaltningschefer som finns lyfter inte upp statistiken till en acceptabel nivå. Innehåll Gynnsamma förutsättningar Vi är många som kan medverka till ökad jämställdhet och etnisk mångfald. Det är bland andra Räddningsverket, kommuner, politiker, fackliga företrädare och forskare. Förutsättningarna för att förbättra situationen har aldrig varit gynnsammare än nu. Inom försvarsdepartementet fortsätter arbetet med en modernisering av nuvarande räddningstjänstlagstiftning och på Räddningsverket jobbar vi för fullt med att reformera utbildningen. Den nya längre utbildningen för skydd mot olyckor stimulerar till jämställdhet och etnisk mångfald. Utbildningens innehåll uppmuntrar andra kvaliteter än de som av tradition utestängt kvinnor från räddningstjänsten. Tillsammans med fackliga och kommunala företrädare har Räddningsverket ett stort ansvar för att marknadsföra denna nya utbildning så att den framstår som ett alternativ för kvinnor och personer från andra kulturer. Jag delar helt försvarsministerns uppfattning om att denna utveckling är nödvändig. Räddningsverket bör fungera som en stimulator i arbetet, men då måste vi själva först visa att vi går i den riktningen. I vår plan för etnisk mångfald hävdar vi att detta arbete på sikt höjer vår effektivitet. Det handlar också om demokrati och humanism. Räddningsverket ska som statlig myndighet spegla Sverige och vara ett föredöme. Vi är övertygade om att mångfald ger bättre service till medborgarna och att den hjälper oss till en större insikt om de behov och krav som medborgarna ställer på vår verksamhet. Intresse finns Alltsedan 1997 har Räddningsverket jobbat för ökad jämställdhet i räddningstjänsten. Våra prova på-veckor för kvinnor som vill bli brandmän har visat ett stort intresse för yrket. Hittills har 125 kvinnor genomgått kursen. Sex gånger så många har sökt. Vi har anordnat seminarier för att med räddningschefer och kommunpolitiker diskutera åtgärder för att förbättra jämställdheten. Som ett led i detta arbete har kommunerna nu övertagit ansvaret för prova-på-utbildning. Sådana dagar anordnas med ekonomiskt bidrag från Räddningsverket i kommunal regi. Det finns alltså goda möjligheter för räddningstjänsten att bidra till att omvandla den sista nästan enkönade offentliga verksamheten. Det borde dessutom öka kommunernas benägenhet att anställa utexaminerade från den nya utbildningen, när det blir så dags. Lagen ställer nya krav Betänkandet om Lag om skydd mot olyckor som föranleder räddningsinsatser lägger tydligt koncentrationen på de olycksförebyggande åtgärderna. De arbetsuppgifter, som ska lösas av kommunerna enligt lagförslaget, ställer andra krav på personalens sammansättning och kompetens än hittills. Kommunernas nya uppgifter inom krishantering kan också bli ett incitament att lägga andra aspekter än konventionella vid anställningar både i kommunen generellt och i räddningstjänsten specifikt. Men ska vi få en räddningstjänst som kännetecknas av jämställdhet och etnisk mångfald är det många murar som måste rivas och åsikter förändras. Det ligger decennier av tradition i de nu rådande värderingarna. Räddningscheferna har ett stort ansvar för att konkreta resultat blir konsekvensen av de nya utbildningarna. År 1997 fanns inte en enda heltidsanställd kvinnlig brandman. I dag är de tio. År 2007 då de första årskullarna gått ut den nya utbildningen bör det vara rimligt att antalet kvinnor i svensk räddningstjänst är minst 100. Vi antar den utmaningen. Gör ni? Christina Salomonson Generaldirektör, Räddningsverket Nyheter Så organiseras nya utbildningen 4 Snuskylar en brandfara 5 Brandmän som barfotapedagoger 6 Brand 2002 sid 7-11 von Sydow vill se fler tjejer och invandrare 7 Förebyggande bara värt en isglass 8 Skydda hellre än att rädda 8 Brandman förkastar dygnsarbete 9 Öckerös idéer uppskattas 9 Saluhallen kulturbyggnad som brann 10 Räddningstjänsten om tio år 11 Mångfalden: Noll rekryterade i storstäder 12 Mångfalden: Dög i Lund inte i Malmö 13 Prova-på-kurs i Södertörn 14 I Morokulien är brandsyn ett gränsfall 15 Skogsbrandssläckning med gamla metoder Räddningsverket räddningen för FN i Palestina 18 Krig och malaria hinder i Angola 19 Stockholms brandmän på krogrunda 20 Sirenens räddningsskola Miljöhänsyn i räddningstjänsten Erfarenheter Handikappbussar en dödsfälla Ordet fritt Nya lagen en stor förändring 26 Skärsläckaren engagerar läsekretsen 27 Behåll obligatoriska yrkesutbildningen 28 Göd kreativiteten, döda den inte 29 Näst sista Nytt om namn, kalendarie, kolumn 35 Sista sidan Anders är idel öra för böcker 36 Omslagsbilden: Foto: CHRISTER HÖGLUND Brandmän och befäl i Karlstad jobbar extra som barfotapedagoger i Karlstad bland sjätteklassare. Det handlar om respekt, konfliktlösning och mycket annat. På bilden lär brandmannen Claes Hagenmarck Aram Walizadha konstgjord andning.

3 Sirenen Nr Debatt 3 Räddningstjänsten som sjukvården det vore ett skräckscenario D et har nu gått 15 år sedan vi fick en modern räddningstjänstlagstiftning. Jag tror att de flesta bedömare håller med om att räddningstjänstlagen påskyndat utvecklingen på flera viktiga områden, exempelvis samverkan mellan kommunerna. Bildandet av Räddningsverket har också bidragit till en nödvändig modernisering av räddningstjänsten. Kjell Wahlbeck, räddningschef i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, framförde en hel del tankeväckande synpunkter på denna sida i förra numret av Sirenen. Jag kan dock inte dela alla hans slutsatser. Till skillnad från Wahlbeck anser jag att den svenska räddningstjänsten håller en mycket hög internationell nivå. Jag har själv några års erfarenheter från en stor räddningstjänstorganisation, Göteborg, och har mycket svårt att finna enskilda insatser under den senaste tioårsperioden som gått fel på det sätt som Wahlbeck antyder i sitt inlägg. Hans allmänna och svepande kritik mot de svenska insatserna vid Estoniaolyckan och insatserna vid Backaplansbranden i Göteborg har jag mycket svårt att förstå efter att ha tagit del av de olika utvärderingar som gjorts av insatserna. Positivt helhetsgrepp Vad som däremot är uppenbart och här delar jag Wahlbecks kritik är att det förebyggande arbetet inte har utvecklats på det sätt som räddningstjänstskommittén en gång tänkte sig. Därför tror jag att det helhetsgrepp på det förebyggande arbetet som nu tas i det av utredaren Harald Dryselius nyligen presenterade förslaget till lag om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser är mycket positivt. Inte minst viktigt för hela det förebyggandet arbetet är att den Hög tid att damma av Kommunförbundets utredning enskildes och de olika samhällsfunktionernas eget ansvar betonas så starkt. I Kjell Wahlbecks debattartikel saknar jag en mycket avgörande fråga för den svenska räddningstjänstens långsiktiga positiva utveckling nämligen hur man ska lösa finansieringen. Med andra ord hur se till att den kommunala räddningstjänsten har en solid ekonomi, som möjliggör en kreativ utveckling av verksamheten. I denna viktiga fråga har Foto: ULF STRANDBERG Räddningstjänstens största tillgång är en kompetent och engagerad personal. För att åstadkomma en långsiktig sund utveckling krävs att ledningen konsekvent och målmedvetet gentemot politikerna arbetar för en god ekonomi, skriver Åke Lewensjö. räddningscheferna under de senaste åren haft en alldeles för låg profil. Sanningen är ju att det inte går att bedriva en effektiv räddningstjänst som klarar av både operativa och förebyggande insatser om det inte finns en trygg och sund ekonomisk situation i organisationen. Det kommer heller inte i framtiden att gå för den kommunala räddningstjänsten att vare sig rekrytera eller behålla rätt personal om villkoren för personalen inte är rimliga i förhållande till de krav som ställs. Måste tänka i nya banor Det är inte trovärdigt och inte ens acceptabelt att en arbetsgivare först ställer upp mycket höga krav på personalens utbildning, erfarenheter, engagemang, ansvar etcetera och sedan inte är beredd (läs gärna klarar av ) att låta detta slå igenom i lönekuvertet. För det är väl inte meningen att brandpersonalen ska hänvisas till extraknäck för att få en rimlig privatekonomisk situation? Den turbulens i lönefrågan för brandmän som i dag råder i vissa större räddningskårer visar att något mycket snabbt bör göras i syfte att stärka ekonomin för räddningstjänsten. Jag har i många år tyckt att räddningstjänsten måste tänka i helt nya banor när det gäller finansieringen. Kommunförbundet genomförde för ett tiotal år sedan en bra och framåtsyftande utredning i denna fråga. Förslaget avsåg att lätta trycket på kommunerna när det gäller räddningstjänstens finansiering. Fler finansiärer Enligt förbundets förslag skulle även bilisterna och försäkringsbolagen, till exempel genom det obligatoriska trafikförsäkringssystemet, industriföretagen och fastighetsägarna vara med och finansiera en stor del av räddningstjänsten. Jag tror fortfarande på den här idén och förstår inte varför så få, om ens någon, av landets räddningschefer engagerat sig i denna fråga. En sund utveckling av räddningstjänsten kan endast ske om erforderliga ekonomiska resurser tillförs. Denna fråga måste snabbt lösas. En liknande utveckling som den inom sjukvården med dålig tillgång till snabb vård och stora budgetunderskott är ett skräckscenario. Det är således hög tid att damma av Kommunförbundets utredning. En annan viktig fråga är att få in invandrare och kvinnor i räddningstjänsten. Flera bra initiativ har tagits och detta är utmärkt. Se nu till att det i praktiken också händer något. Namn: Åke Lewensjö Ålder: 55 Hemort: Göteborg Yrkesbakgrund: Förbundsjurist Kommunförbundet , departementssekreterare kommundepartementet , chef Kommunförbundets räddningstjänstsektion , vice VD för Larmtjänst AB , förvaltningschef räddningstjänsten Göteborg/Mölndal , stadsjurist i Göteborg , numera advokat och delägare i advokatfirman Gärde Egnell & Hjelström i Göteborg. Fritidsintressen: Idrott (tennis, löpning, pistolskytte med mera) Sammanfattningsvis: Räddningstjänstens största tillgång är en mycket engagerad och kompetent personal i verksamhetens hela grundorganisation. För att åstadkomma en långsiktig sund utveckling krävs att ledningen konsekvent och målmedvetet gentemot den politiska ledningen arbetar för en god ekonomi. Här är bristerna på många håll stora. Det räcker att studera debattartiklarna i några nummer av Sirenen för att inse att många personer i chefsställning inom räddningstjänsten engagerar sig i fel frågor. Brand- och räddningsteknisk kompetens finns det mycket gott om i de kommunala räddningstjänsterna. Det verkar dock vara betydligt sämre tillgång på personer som vill och vågar inse att de övergripande frågorna, exempelvis managementutveckling och ekonomi, är av fundamental betydelse för verksamheten. Enskilda frågor av brand- och räddningsteknisk natur är, i vart fall i de större räddningstjänsterna, normalt inte chefsfrågor utan kan och bör med fördel delegeras till en lägre organisatorisk nivå. Mot denna bakgrund tycker jag att ledande personer inom svensk räddningstjänst i betydligt större omfattning än hittills bör delta aktivt i debatten om de övergripande frågorna. Åke Lewensjö Välkommen att delta i Debatt! Inläggen på denna sida måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver. Telefon Textlängd: cirka 50 maskinskrivna rader eller omkring tecken (inklusive blanksteg). Adress: Debatt, Sirenen, L 257, Karlstad. E-post:

4 4 Nyheter Sirenen Nr Systemskifte i skolfabriken Vi ger oss ut i obanad terräng Nästa år inrättas ett Centrum för Risk- och säkerhetsutbildning inom Räddningsverket. Hösten samma år startar den nya, kraftigt utökade och förändrade utbildningen för kommunal räddningstjänst. Vi står inför ett paradigmskifte. Problemet är att vi måste gasa och bromsa samtidigt, säger Stefan Lundqvist, Räddningsverkets utbildningschef. Centrum för risk- och säkerhetsutbildning bildas 1 januari 2003 inom Räddningsverket men med egen styrelse. Hösten 2003 ska den nya tvååriga brandmannautbildningen dra igång och det pågår ett intensivt förändringsarbete som drivs i nio olika projekt. Den nya centrumet kommer i huvudsak att ha fyra grenar: Den tvååriga brandmannautbildningen Räddningsmannautbildningen Nya Risk- och säkerhetsutbildningen Utbildningen för internationella hjälpinsatser. Bäras av egna intäkter De två första kommer även fortsättningsvis att vara anslagsfinansierade medan Riskoch säkerhetsutbildningen och internationella utbildningen ska bäras av egna intäkter. Det här är den stora utmaningen. Nu måste vi marknadsföra oss för att hämta in kunder. Vi ger oss ut i obanad terräng. Bildandet av ett fristående centrum ska ge kunderna ökat inflytande på alla nivåer. Kursplanerådet ska finnas kvar i någon form liksom en utvecklad variant av kursråden på skolorna. Fortbildningsutbudet kommer att styras av kunderna. Fokus på skolorna Överhuvudtaget ska fokus flyttas från Räddningsverket centralt ut till skolorna. Skolorna får större ansvar och självständighet. De får ett uppdrag och en påse pengar och sedan ansvarar skolorna för att genomföra utbildningen. Det här ska ge möjlighet till lokal och regional prägel, säger Stefan Lundqvist. Tidigare har Räddningsverket detaljstyrt och sagt hur de ska göra. Nu blir vi mer likt ett högskoleverk och säger vad de ska göra, säger Lars Bjergestam, ställföreträdande utbildningschef Vid årsskiftet bildas Centrum för Risk- och säkerhetsutbildning dit utbildningsstaben och de fyra skolorna flyttas. Under detta paraply kommer det huvudsakligen att finnas fyra utbildningar. En enkät till kommunerna visar att det finns ett relativt stort behov av en mjuk övergång till nya utbildningen. Den gamla 15-veckorsutbildningen för heltidsbrandmän kommer troligtvis att köras parallellt under Det är vår utgångspunkt, men det hänger bland annat på ekonomin, säger Lars Bjergestam. Brandmännen är kärnan Kärnverksamheten kommer även fortsättningsvis att vara den anslagsfinansierade brandmannautbildningen men Stefan Lundqvist tror att den nya Risk- och säkerhetsutbildningen kommer att bli en stor del av Räddningsverkets utbildning i framtiden. Efter terroristattackerna 11 september finns det till exempel ett skriande behov av ledningsutbildning. Vi har erfarenheten och fantastiska utbildningsanläggningar. Risk- och säkerhetsutbildningen riktar sig till andra myndigheter, kommuner och landsting samt inte minst näringslivet. Den kom till sedan Gerd Engman-utredningen efterlyst en bredare, tvärsektoriell utbildning för hela området Skydd mot olyckor. Gemensam utbildning Stefan Lundqvist nämner Högre räddningstjänstkurs (HRK) som ett exempel. I HRK-utbildningen samlas människor från olika sektorer till en gemensam utbildning. Genom det blir de bättre på att genomföra insatser när det händer något i en kommun. Med vår erfarenhet kommer vi också att bli intressanta internationellt. Tillsammans med Danmark har vi presenterat ett utbildningskoncept för EU:s internationella hjälpinsatser. Lars Bjergestam Kvalitét och kompetens är nyckelord inför framtiden. Först och främst måste vi säkerställa rätt kompetens, det är en förutsättning för att vi ska ha en framtid. Genom kvalité når vi de nya kundgrupperna. Räddningsverket ska ha en Räddningsverket står inför de största förändringarna sedan bildandet Oförändrade budgetramar i kombination med en rad nya uppgifter tvingar fram omfattande strukturförändringar inom hela myndigheten. Det är inte uteslutet att antalet skolor kommer att förändras, säger Räddningsverkets överdirektör Lars Hedström. Prioritering och nedskärningar är nya begrepp för Räddningsverket som i regel haft regeringens gehör i budgetförhandlingar. Inför 2003 är regeringens utgångsbud att inga kärnkompetens och sedan köpa in det man saknar från högskolor, universitet eller annan expertis. Det rör sig om både individer och kurser. Utifrån sina förutsättningar ska skolorna väva in kompetens från lokala högskolor och andra institutioner. Vidgat synsätt Vi måste vidga våra tankar. Kanske vill någon annan komma till oss och genomföra sin utbildning vid våra miljösäkrade utbildningsanläggningar. För mig är det en självklarhet att kommunerna åker till våra anläggningar och övar i stället för att bygga egna. Eller att vi åker till dem. Det viktigaste är vår kompetens och den kan flyttas. Den nya utbildningen innebär en kraftig utökning, från 15 veckor till två år, och kostar betydligt mer. Stefan Lundqvist har redovisat en kostnadsanalys för verksledningen som visar att det perioden behövs ytterligare miljoner kronor årligen för att klara utbildningen med nuvarande struktur. Räddningsverket har begärt ett extra omställningsanslag för 2003 och besked kommer först sent i höst när budgetförhandlingarna är klara. Går inte att spara Utbildningsavdelningen har tittat på var man kan spara men inom själva utbildningen finns inte mycket att hämta. Vi har till och med tittat på att korta utbildningen till ett myndigheter får mer pengar. Samtidigt får Räddningsverket nya uppgifter. Nya centrum bildas Två nya centrum bildas: Centrum för risk- och säkerhetsutbildning som bildas inom Räddningsverket och som innehåller nuvarande utbildningsstab och de fyra skolorna samt Centrum för erfarenhetsuppföljning efter olyckor som startas i Karlskoga. En ny lag (Lagen om skydd mot olyckor) kommer, utbildningen förnyas och förlängs. Den ekvationen går inte ihop utan ökade anslag. I och med det nya utbildningscentrumet behöver den år men förändringar i utbildningen sparar inte alls så mycket som behövs. Vi sitter på stora fasta kostnader som vi har oavsett elevunderlag, säger Lars Bjergestam. Strukturella förändringar kan innebära att en av de fyra skolorna läggs ner. Vilken skola som i så fall är hotad och vilken besparing det skulle ge vill inte Stefan Lundqvist diskutera, bara att en avveckling inte ger några besparingar inledningsvis. Samtidigt säger han: Måste ha kvalitét Vi måste ha kvalitét i utbildningen och för att skapa utrymme för det krävs strukturella förändringar inom Räddningsverket. Han hoppas få besked före semestern om någon enhet ska läggas ner. Det viktigaste är omtanken om personalen och jag har sagt att om det blir strukturella förändringar vill jag ha ett snabbt beslut. GUNNO IVANSSON Foto: GUNNO IVANSSON Stefan Lundqvist, Räddningsverkets utbildningschef, ständigt på väg till ett möte med sin ständige följeslagare: mobiltelefonen/handdatorn. Han leder ett intensivt förändringsarbete inför den nya, tvååriga brandmannautbildningen. Skolnedläggning k Lars Hedström nya utbildningsorganisationen ses över. Antalet skolor, kostnadseffektivitet, struktur och utformning behöver utvärderas och förmodligen förändras, säger Lars Hedström. Den praktiska delen är dyr och det har diskuterats att differentiera utbildningen så att skolorna får olika specialinriktningar. En annan tanke kan vara samlokaliseringar med andra. Även om vi skulle tvingas

5 Sirenen Nr Nyheter 5 Snuskylar en brandfara De allt mer vanliga snuskylarna har visat sig brandfarliga. Det senaste halvåret har ett 30-tal snuskylar brunnit eller orsakat brandtillbud. Det finns cirka snuskylar på marknaden. Varuhus, butiker, kiosker och andra försäljningsställen har numera ett särskilt kylskåp för förvaring och exponering av snus. Ett 30-tal av dem har under det senaste halvåret drabbats av brandtillbud eller allvarligare bränder. Vi ser allvarligt på det här och fruktar att det när som helst kan inträffa en storbrand i ett varuhus, säger Ulf Erlandsson, Räddningsverket. Vid samtliga mindre brandtillbud handlar det om smältskador eller mindre bränder i glimtändare till något av de sammanlagt fem lysrör som finns i kylarna. Förutom alla mindre brandtillbud i glimtändare har det inträffat tre mera allvarliga bränder. I dessa fall är brandorsaken inte helt fastställd, men mycket talar för att det också här är glimtändarna och deras hållare som är boven i dramat. Snuskylarna säljs eller tillhandahålls av Swedish Match men tillverkas av ett företag i Varberg. Kylarna är 1,6 eller 2,1 meter höga pelare som är öppna framåt. Varorna ligger på hyllor eller ställningar av plast och är belysta av lysrör. Glimtändarna och deras hållare är tillverkade av två olika företag i de östra delarna av Tyskland. Tillverkarna har blivit uppmärksammade på problemet. För att Räddningsverkets brandutredarprogram ska få bättre underlag för våra åtgärder vill vi få kännedom om alla bränder och brandtillbud i specialkylar för butiksändamål. Har du information i ämnet? Kontakta Ulf Erlandsson, tel , fax , eller via e-post an inte uteslutas lägga ner en skola måste vi komma närmare våra kunder. Vi kanske ska göra nyetableringar där det redan finns en infrastruktur för den teoretiska utbildningen och där man har en kompetens som vi saknar. Ett annat alternativ är samverkan med institutioner som forskar inom något av våra områden. Gjort prioriteringar För att möta de nya förutsättningarna har direktionen under våren arbetat med en planering på lång sikt och fattat beslut om att följande tre områden ska ges högsta prioritet: Den nya lagstiftningen, nya utbildningen samt Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, som ska bildas i Karlskoga. Internt ska Räddningsverket satsa på komptensutveckling av sin personal. En översyn kommer att ske av administration och administrativa stödsystem. Ambitionssänkningar sker inom civilt försvar, teknik- och metodutveckling samt tekniska stödsystem Mycket kraft ska läggas på att vara ett stöd för kommunerna om den nya lagen införs 1 januari Ett projekt ska se över och utveckla Räddningsverkets roller inom tillsyn, normgivning och rådgivning. Tillsynen ska utvecklas och anpassas till den målstyrning som nya lagen talar om. Ska bli målstyrt Även Räddningsverket ska bli målstyrt och har satt som mål att bli en säkerhetsmyndighet Då gäller samverkan, stöd och utveckling i stället för styrning. En offensivare myndighet som på alla plan. Vi ska bli tydligare i vår roll. Vi är en expertmyndighet och bör ha en uppfattning i olika frågor, men inte ta över kommunernas roll och ansvar, säger Lars Hedström. GUNNO IVANSSON Foto: ULF ERLANDSSON Snuskylar är en tämligen ny företeelse. Nu har de visat sig vara brandfarliga.

6 6 Nyheter Sirenen Nr Brandmän lär sjätteklassare vad ordet respekt betyder Han är stark, stabil och sträng. Och lite som en superhjälte. I alla fall i barnens ögon. I Karlstad har brandmannen plockats in i skolan för att lära unga att inte slåss. Det är tisdag förmiddag på räddningstjänstens övningsfält i Karlstad. Eleverna i 6C från Frödingskolan lär sig släcka köksbränder och rädda liv. Brandförman Tom Stålfors visar med ett lätt tryck över ryggen på bebisdockan som fått något i halsen och proppen flyger ut. Coolt. Man är lite som en superhjälte när man räddar liv! Har ni bra betalt? frågar Hanna. Nej, svarar Tom. Men får man mer betalt om man räddar några liv? undrar Aram. Nej, det ingår i jobbet, förklarar Tom, som förutom brandförman också är barfotapedagog på barnens högstadieskola. Foto: CHRISTER HÖGLUND Tom Stålfors, brandförman och barfotapedagog i 6C, visar Sanna Sjönneberg hur man räddar bebisdockan från att kvävas. Konfliktlösning Tom Stålfors känner sina elever bra vid det här laget. De träffas i skolan varje tisdag förmiddag och har lektion. Då står konfliktlösning på schemat. Att vara barfotapedagog innebär att man tar med sig sina egna erfarenheter, kunskaper och värderingar in i skolan. I Karlstad finns idag åtta barfotapedagoger sex brandmän och två poliser. Första gången Tom träffade sin klass skrev han RESPEKT med röd krita över hela svarta tavlan. Det ordet har fått följa klassen som en röd tråd genom läsåret. Vi vill förmedla sunda värderingar och vi lär barnen att våld inte är någon lösning. Att det finns andra sätt att lösa konflikter på, säger Tom, som ser positivt på att räddningstjänsten engagerar sig i angelägna samhällsfrågor. Tanken är att fånga upp de barn som riskerar att bli våldsverkare i framtiden. Det är viktigt att få in andra delar av samhället i skolan. Det handlar inte om att ersätta lärarna. Att det blev brandmän och poliser beror på att barn ofta ser upp till våra yrken. Vi kan vara goda förebilder för dem. Syftet är ju inte att bara prata brand och brott, utan att få barnen att växa upp till goda medborgare. Manliga förebilder Som brandman har Tom fört in en ny diskussion i klassrummet. Något som skolan inte alltid lyckats med. Han pratar etik, våld, relationer och ödmjukhet. Eleverna har jobbat med värderingsövningar och gruppövningar, allt för att stärka klassandan och lära barnen att lita på varandra. I skolan är man positiv till projektet: Det är ett hårt klimat i skolan och vi har stora problem med mobbning. Vi är otroligt glada över att vi får förstärkning från andra delar av samhället. Tom är stark, stabil och sträng. Och dessutom man. Det är viktigt att vi får in manliga förebilder i skolan, säger klasslärare Susanne Lindberg. Att utrota mobbning och våld görs förstås inte i en handvändning, men jag ser att det väcks många tankar hos barnen. De får träna på hur de ska bete sig som människor. Vi sår frön som förr eller senare kommer att utvecklas till något bra hos de här barnen, tror hon. Det absolut svåraste har varit att få tyst på 30 elever i klassrummet, säger Tom. Efter ett läsår med barnen börjar han se resultat: De har lugnat sig betydligt. Och fler vågar uttrycka sina tankar och åsikter. I början var det knappt någon som vågade säga vad dom tyckte. Fortfarande har många dåligt självförtroende. Känslig ålder Bakom idén med barfotapedagoger i skolan står Rädda Barnen i Värmland och Karlstad Zontaklubb II. Och skolförvaltningen i Karlstad nappade genast. Att det blev just sexorna som valdes ut beror på att de befinner sig i en känslig ålder, på väg in i tonåren. De har börjat på högstadiet och hamnat i en ny miljö med nya lärare och kamrater. Aram och Glenn i 6 C gillar sin barfotapedagog: Det är faktiskt spännande varje tisdag. Man lär sig viktiga saker ifall det skulle hända en olycka på riktigt. Och så pratar vi mycket om respekt. Hur man ska vara och så. Det är bra, men det är svårt det också, säger dom. Men brandmän vill dom inte bli. Nej, det är för dålig lön. Jag ska bli kock, säger Aram. Och jag ska jobba på bygge, säger Glenn. KATARINA SELLIUS Barfotapedagoger I projektet Barn i Karlstad får nio sjätteklasser på två skolor i Karlstad regelbundet träffa brandmän och poliser i undervisningen. Skolorna ligger i områden med sociala problem. En stor andel av eleverna kommer från familjer med flyktingbakgrund. Under läsåret har sex brandmän och två polismän utbildat 260 tolvåringar i hur man löser konflikter utan våld. Projektet kommer att fortsätta nästa läsår. Barfotapedagog är en benämning som FN använder för ickeprofessionella personer med enkel, kort utbildning med uppgift att ge barn baskunskaper. Projektet finansieras genom pengar från Allmänna Arvsfonden, Zonta international, BRÅ, landstinget, länsstyrelsen och ungdomsfullmäktige i Karlstad. BILDEN: Claes Hagenmarck har under ett helt läsår följt en egen sjätteklass och undervisat i konfliktlösning. Här testar Sandra Budisa konstgjord andning. Foto: CHRISTER HÖGLUND

7 Sirenen Nr Brand Brand 2002 i Uppsala lockade 384 deltagare. Sirenen var förstås där. Vi rapporterar på sidorna 7-11 Ingen pardon, sa von Sydow Kommunerna ska raskt redovisa en ökning av kvinnor och invandrare inom räddningstjänsten Foto: PER LARSSON På en punkt är försvarsminister Björn von Sydow definitivt missnöjd med svensk räddningstjänst: Jämställdheten. Han kräver fler kvinnor och invandrare i yrket. Och jag tänker inte kompromissa. Försvarsministerns budskap kunde inte misstolkas av räddningschefer och andra befäl på Brand 2002 i Uppsala. von Sydow anser att räddningstjänsten måste bli en rimlig avspegling av samhället när det gäller kön och etnisk bakgrund. Backabranden i Göteborg hade kanske hanterats bättre om räddningstjänsten återspeglat samhället bättre. Om det är någon gång jag tänker peka med hela handen, så kan ni gissa när. Ingen pardon, sa von Sydow också. Men vad kräver han egentligen? Kommunerna ska raskt redovisa en ökning av kvinnor och invandrare inom räddningstjänsten. Om inte så sker? Jag säger inte mer. Vad är innebär raskt? Inom överskådlig framtid. Det är bara att börja till höstterminen. Enligt uppgift är andelen kvinnor bland heltidsanställda brandmän 0,2 procent. Jag kan säga: det är för lite. Alla andra sektorer i samhället mår bra av blandning av kön. Det kommer att visa sig här också. Försvarsministern ifrågasatte också yrkestiteln brandman. Är det rätt benämning på någon som jobbar med så mycket annat än bränder? Och är ordet man rätt? Nya vägar för deltidare Björn von Sydow håller även ögonen på problemet med att rekrytera deltidsbrandmän. Jag tror vi måste prova nya vägar. Utbildning på distans har tydligen fungerat bra, enligt de uppgifter jag fått. Men jag har ingen lösning på problemet. Här finns ett förändrings- och förslagsbehov. I övrigt gjorde von Sydow bedömningen att svensk räddningstjänst fungerar väl, även om fler förändringar som ny utbildning och ny lag är nödvändiga. von Sydow om utbildningen: Nu blir det utbildning först, anställning sedan. Det är viktigt trendbrott. En del frågor behöver diskuteras, men det blir en ny utbildning. Syftet är framförallt att bredda kompetensen och stärka det förebyggande arbetet. von Sydow om nya Centrum för risk- och säkerhetsutbildning: Det är svaret på frågan om huvudmannaskapet för Räddningsverkets skolor. Ja, det ska vara en statlig uppgift, men med ökat inflytande från kommunerna. Det viktigaste för mig har varit att inflytandet Foto: PER LARSSON Kräver en mer jämställd räddningstjänst. Försvarsminister Björn von Sydow tänker inte kompromissa, det sa han på Brand 2002 och även till Skyddsnätets (www.skyddsnatet.nu) Ulf Strandberg som sände ut på internet från konferensen. måste öka. Viktigt är också ett bredare utbildningsutbud. Men det räcker inte med att det offentliga förbereder sig. Verksamheten där är inte tillräcklig för att säkerställa ett säkert och robust samhälle. Många för samhället viktiga verksamheter bedrivs privat och problem måste därför lösas i samverkan mellan offentligt och privat. Utbildningar inom området störningar i samhällsviktig verksamhet ska också erbjudas privata företag. von Sydow om nya lagförslaget: Jag är positiv till moderniseringen och är övertygad om att det leder till en bättre räddningstjänst. Den nuvarande lagen är inte anpassad till dagens samhälle. Jag räknar med att lämna lagförslaget till riksdagen våren von Sydow om internationella uppgifter: Medierna fortplantar snabbt vad som händer och vi kan inte dra oss undan. Vi måste vara inställda på att öka det gränsöverskridande arbetet. Jag vill rikta ett varmt tack till Räddningsverket för det internationella arbete man utför. Men jag är medveten om att det inte hade varit möjligt utan stöd från kommunal räddningstjänst. Signal för snabb insats Sida finansierar svenska insatser som Räddningsverket genomför i biståndsländer. En proposition som lades i mars innebär ökade möjligheter till insatser i icke-biståndsländer. Försvarsdepartementet får resurser att finansiera och ta beslut om den här typen av insatser, det kan exempelvis vara vid översvämning i Polen. Det är för mig en viktig signal att vi vill ta vårt ansvar och att vi vill kunna agera snabbt, sa von Sydow. Han berättade också att en förordning om försvarsmaktens stöd till andra myndigheter kommer att tas i sommar. Den kommer att öppna möjligheter för polis, tull, kustbevakning att begära bistånd från försvaret. Min bedömning är att försvaret får större frihet att hjälpa till. Kryptiskt svar Försvarsministern fick frågan om pengar från försvaret kan styras över till civila uppdrag, exempelvis till det erfarenhetscentrum som ska öppnas i Karlskoga. Svaret blev något kryptiskt. Alla andra än räddningsledaren kan begära hjälp, där får försvaret ta ställning. När räddningsledaren begär hjälp kan försvaret inte säga nej. Det finns ingen invändning från mig mot frågan, men vi föreskriver inte. Däremot öppnas nu möjligheter. En rak fråga var: när tas beslut om radiokommunikationssystemet Tetra? Jag vet inte, svarade von Sydow. PER LARSSON

8 8 Brand 2002 Sirenen Nr Linus sticker ut hakan Förebyggande inte värt mer än en Piggelin En-två procent av räddningstjänstens kommunala anslag satsas på förebyggande. Det betyder att förebyggande tydligen inte är värt mer än vad en Piggelin kostar, sa Linus Eriksson, brandingenjör i Malmö, i ett uppmärksammat inlägg på Brand I snitt ger vi som skattebetalare 430 kronor per person och år till räddningstjänsten. Linus Erikssons jämförelse är talande, det förebyggande värderas inte högre än en av de billigaste glassarna. Av de kommunala anslagen går enbart en-två procent eller cirka sex kronor till förebyggande, som vi dessutom har intäkter från. Så egentligen satsar vi inte ens en Piggelin på det som alla snackar om som viktigast. Linus Eriksson redovisade ett antal intressanta siffror: Nettokostnaden för kommunal räddningstjänst är 4 miljarder kronor per år. Enbart brandskadorna uppgår varje år till 3,8 miljarder kronor hade vi utryckningar i Sverige. Det betyder att varje utryckning kostade i snitt kronor. 10 miljoner kronor per liv Räddningstjänsten i Danmark kostar bara en tredjedel per invånare jämfört med i Sverige. Enligt insatsrapporterna räddades förra året 394 liv vid bränder. Alla dessa hade inte omkommit även om räddningstjänsten uteblivit, men låt oss anta att siffran är sann den betyder att varje räddat liv kostar 10 miljoner kronor. Dödsbrandstatistiken visar att fler, och inte färre, dör i bränder, 137 förra året. 120 drunknar, dör i olyckor i hemmet, 650 i trafiken, av stroke. Snedfördelat Malmö har 28 brandmän och befäl i tjänst dygnet runt, ambulanssjukvården åtta-tio personer en vardagsnatt. Sannolikheten för en dödsbrand en natt är en på hundra, för ett fall med stroke 100 procent. Alltså hundra gånger större än för en dödsbrand. Ändå finns det fler än dubbelt så många brandmän som ambulanssjukvårdare i tjänst. Vi ska fortsätta hålla hög kvalitet på vår operativa verksamhet, men det är helt klart att vi måste omfördela våra resurser från operativt till förebyggande om vi ska få ner skade- och dödsstatistiken. Detta kommer att innebära ändrad resursfördelning och annorlunda beredskap än vad vi har i dag. I Sverige finns brandmän och befäl ständigt i beredskap, 960 av dem är heltidare. Heltidarna inom räddningstjänsten är ute på larm 3,4 procent av arbetstiden, deltidarna 0,8 procent. I region Skåne, område sydväst, är motsvarande siffror på ambulanssjukvårdarna procent. Dålig flexibilitet Vad gör brandmännen och befälen resten av tiden, drygt 96 procent av arbetstiden för heltidarna? Vi har samma bemanning dygnet runt trots att larmfrekvensen skiljer sig åt kraftigt. Vi har låg flexibilitet när det Foto: STIG DAHLÉN Linus Eriksson vågar säga vad han tycker och vara obekväm. Och visst borde förebyggande vara värt mer än en isglass. gäller att anpassa arbetstiden till behov och efterfrågan, konstaterade Linus Eriksson. 57 procent av alla bränder inträffar i bostäder, 0,6 procent i industrihotell, 0,4 procent i förskolor. Vad gör vi konkret åt bränder i bostäder? Inte mycket. Linus Erikssons frågor, funderingar och konstateranden blev en tankeställare för företrädarna för svensk räddningstjänst som besökte Brand Flertalet chefer med stort inflytande över den fortsatta utvecklingen av räddningstjänsten i deras hemkommuner. En väckarklocka ringde hur många vaknade? STIG DAHLÉN Vi måste våga tänka skydda hellre Kommunerna kommer inte att drabbas av någon osämja mellan den nya Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket. Det försäkrade de båda myndigheternas kvinnliga generaldirektörer på Brand Foto: PER LARSSON Frontfigurer under första konferensblocket, Tryggare kan ingen vara..., på Brand 2002, från vänster försvarsutskottets ordförande (och blivande chef på Försvarshögskolan) Henrik Landerholm, nya Krisberedskapsmyndighetens generaldirektör Ann-Louise Eksborg, Kommunförbundets Thord Eriksson och Räddningsverkets chef Christina Salomonson. Krisberedskapsmyndigheten inrättas den 1 juli med Ann- Louise Eksborg som ny chef och ersätter Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). I det inledande konferensblocket i Uppsala ställde förre räddningschefen i Stockholm, Lars Henricson, denna fråga till Eksborg och Räddningsverkets chef Christina Salomonson: Tydliga besked är viktiga. När både Räddningsverket och Överstyrelsen för civil beredskap fanns hade vi i kommunerna ofta svårt att tjäna två herrar samtidigt. Blir det bättre nu? Jag vet inte vad som varit tingens ordning tidigare, men för Krisberedskapsmyndigheten blir det oerhört viktigt att samverka med Räddningsverket. De uppgifter som åligger Räddningsverket är ganska klart definierade och på dessa ska den nya myndigheten inte klampa in, svarade Eksborg och Salomonson fyllde på: Vi är helt inriktade på en god samverkan mellan de båda myndigheterna. Högsta prioritet Salomonson redovisade vilka frågor Räddningsverket kommer att ge högsta prioritet framöver införandet av nya lagen om skydd mot olyckor, den nya utbildningen och det nya nationella centrumet för erfarenhetsåterföring i Karlskoga. Den tvååriga eftergymnasiala utbildningen till heltidsbrandman införs hösten 2003 och anpassas till nya lagens vidgade perspektiv om skydd mot olyckor. Utbildningsreformen skapar också förutsättningar för rekryteringen av brandmän en föryngring, fler kvinnor och fler med invandrarbakgrund. Framtidens brandman blir bättre rustad att möta kraven på säkerhet och trygghet, sa Salomonson. Hon fick frågan från publiken hur övergången från den gamla/nuvarande utbildningen till den nya kommer att säkerställas. Jag räknar med att de som

9 Sirenen Nr Brand Brandman: Dygnsarbete är förkastligt Dygnsarbete är förkastligt. Vi ska arbeta delat dygn, inriktningen är 42 veckotimmar. För brandman Owe Halvors handlar det om yrkets status och trovärdighet. För två år sedan startade Kommunal ett branschråd för räddningstjänst. En av medlemmarna är Owe Halvors från Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Det bästa som hänt, ett kanoninstrument, tycker Halvors. Varje län har en representant i rådet, storstäderna och Norrland två vardera. Dessutom har regionala råd byggts upp i varje län. Med hjälp av dem har vi kartlagt hela Sverige och det florerar en hel rad olika arbetstider. Dygnsarbete är en variant, men förkastligt enligt Halvors. Precis som när man har bråttom till extraknäcket så fort man är ledig. Det ger ingen status för yrket. Branschrådets granskning av arbetstiderna har även omfattat sommar och semester. Det finns räddningstjänster där man jobbar 90 timmar i veckan för att semestern ska gå än rädda redan är anställda och inte hunnit gå femtonveckorsutbildningen får möjlighet att göra det under en övergångsperiod. Ann-Louise Eksborg redogjorde för Krisberedskapsmyndighetens uppgifter: Vi ska samordna och se till att berörda myndigheter samverkar, fördela statliga pengar mellan myndigheterna, arbeta för ett helhetsperspektiv och samordna frågor om kriskommunikation. Vi ska inte ha någon operativ roll, ej heller ta över ansvar från någon annan aktör. Vi är helt beroende av samverkan med andra berörda organ i samhället. Klarar vi inte det kommer vi att misslyckas. Våga se sociala samband Thord Eriksson, brandingenjör vid Kommunförbundet, bidrog till öppningsblocket med tankar om framtiden: Olyckor innebär stora problem för samhället. Fler än omkommer årligen och söker vård på grund av Branschrådet för räddningstjänst är det bästa som hänt, anser Owe Halvors. ihop. Vi ska utan förbehåll ha rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna, säger Halvors. Han har även synpunkter på ledarskapet i dagens räddningstjänster: Numera bildar vi förbund och organisationerna blir som medelstora företag. Ska vi ha så stora enheter så måste vi ha andra chefer, Räddningsverkets utbildningar är inte tillräcklig. Vi måste hitta nya sätt att rekrytera ledare. PER LARSSON olyckor. Vi måste våga tänka skydda hellre än rädda. Gör vi det räddar vi indirekt fler liv. Samhällets arbete för trygghet och säkerhet behöver utvecklas, samordnas och inriktas mot gemensamma mål. Sambandet mellan segregation, sociala problem och olyckor, brott och bränder är belagt. Därför måste vi även våga se sociala samband, både i riskperspektiv och konsekvenser efter en olycka. Han välkomnade att vi med den nya lagen om skydd mot olyckor går från det regelstyrda till att sätta fokus på enskildas ansvar. Nu måste vi alla tydliggöra ansvaret, ge kunskap och insikt om att säkerhet och trygghet byggs upp i en verksamhet av dess anställda. STIG DAHLÉN Stort intresse för Öckerö-modellen Öckerö skiljer på livräddning och rökdykning. Vid förmodad livräddning skickas en mindre styrka för att snabbare kunna ge hjälp. En styrka på 1+4, rökdykarkravet, anses inte som ett måste för att påbörja livräddningsinsats. Men vi utför även rökdykning. Det gör vi för att rädda egendom, säger räddningschefen Kenneth Ericson Sirenen har tidigare berättat om den nya väg som räddningstjänsten på västkusten valt. Föreläsningen på brandkonferensen möttes av stort intresse. Vad tycker du om Öckerös sätt att jobba? Arto Koivumaa räddningschef Östra Norrbotten Jag håller med Kenneth Ericson i allt. Vi har hinder i lagstiftning i dag, ska vi livrädda måste vi vara fem personer. Men när vi är det finns inga liv att rädda. Det är rätt att skilja på livräddning och rökdykning. Tord Pålsson räddningschef Vilhelmina Jag tycker det är bra. Många har varit inne på detta, men att ingen gjort det tidigare är konstigt. Nu görs alla uppgifter inom ramen för rökdykning. Peter Carlstedt räddningschef Kramfors Det verkar intressant. Öckerös situation är lite folk. Men även vi som har heltid kan översätta det till att frigöra mer resurser på dagtid. Som det är i dag låser vi konstant upp folk. Och att ha två personer för livräddning är bättre än att ha ingen. Mats Granat räddningschef Gästrike Det är kanonbra. Det finns en fortsättning också, att nyttja heltidspersonal på fler sätt. Nya synsätt skapas. I stället för att samlas i vagnhallen kan vi samlas på skadeplatsen. Det breddar möjligheten att även göra annat. Jag är övertygad om att det blir så här. I storstadsperspektiv, jag har ju jobbat i Stockholm, kan jag se hur man borde ha fler och mindre brandstationer med snabba styrkor. Med GPS-systemet som hjälp kan man också tänka sig att väktare och hemtjänst, som jobbar nattetid, kan användas för att åka direkt till skadeplats. Men då är vi inne på logistik. Rolf Orsén stf räddningschef Mora Jag tror på det här. Har jobbat i branschen i 33 år och det måste hända något. Just att åka ut med mindre styrkor, där fordonet är utrustat med vissa grejer för att klara vissa uppgifter är intressant. Det handlar ju också om att ta sig fram snabbt i tätortsträngsel. Göran Schnell Räddningsverkets expert i Nato Jätteintressant. Positivt att det finns folk i räddningstjänsten som vågar tänka i nya banor. Alla nya vägar som man prövar bidrar till utveckling. Huvuddelen av Öckerös sätt att tänka är bra. Visst finns det vissa frågetecken, men man kan inte bara leta fel, då blir det ingen utveckling. Christer Dahlsjö räddningschef Trelleborg Väldigt spännande. Positivt att någon vågar se på arbetssättet med nya ögon. Sedan finns det förstås frågor om hur detta kan genomföras i kommunerna, men på det hela taget är jag positiv. Jan Wisén räddningschef Södra Roslagen Bra! Mest intressant är idén att arbeta med andra typer av styrkor än 1+4. Jag tror på mindre och snabbare livräddande styrkor, inte bara i samband Varför har ni inte tagit upp argumenten? De har legat framför fötterna på er, sa Kenneth Ericson till åhörarna. Med mentometrars hjälp svarade 75 procent av åhörarna att de ställde sig bakom Öckerös framtidstankar. På frågan om dagens arbetsskyddslagstiftning utgör ett hinder för effektiv räddningsinsats svarade 50 procent ja, 35 procent nej. Sirenen frågade ett antal konferensdeltagare vad de tyckte om Öckerös sätt att jobba. Så här svarade de: med bränder, utan lika mycket vid andra insatser som trafikolyckor och drunkningslarm. Det här passar både storstad och glesbygd. Rökdykning med 1+4 kan behållas, men blir en försvinnande liten del av räddningstjänstens totala verksamhet. Håkan Höglin ordförande Brandmännens riksförbund Helt perfekt. Det här är något vi saknat, att någon vågar ta nya grepp. Jag hoppas att fler tar efter Öckerö. Vi i svensk räddningstjänst måste anpassa oss till den verklighet vi jobbar i. Bengt-Arne Nebrelius räddningschef Sydöstra Skåne Öckerö har visat på ett nytt sätt att tänka och jag tycker att man ska se möjligheterna med detta och inte hindren. Det här kommer att sprida sig. Det svåra blir att hitta arbetsformerna, men jag tror på den väg Kenneth Ericson och Öckerö stakat ut. Lars Henricson redaktör Räddningsledaren f d räddningschef Stockholm Det är åtminstone annorlunda. Bra att verksamheten ifrågasätts, det behövs för utvecklingen. Jag ställer inte upp till hundra procent, men jag tycker att Kenneth Ericson har startat en bra debatt. Brandförman fick kronor Brandförman Sven Johnson, Stockholm, fick på Brand 2002 ta emot Svenska Brandbefälets riksförbunds stipendie (Kaare Brandsjös stipendiefond) på kronor. Stipendiet ska Johnson använda för fortsatta studier av hur man arbetar mot terrorism på Nordirland.

10 10 Brand 2002 Sirenen Nr Saluhallsbranden Oväntat fokus på skydd av kulturbyggnader Kulturarvets brandskydd var ett huvudnumren på Brand Några dagar innan konferensen i Uppsala totalförstördes kulturbyggnaden Saluhallen i en storbrand. Snacka om marknadsföring av det konferensblocket! Men stadens invånare och räddningstjänsten hade mycket gärna avstått denna extra fokusering på bränder i kulturbyggnader. Saluhallen i skuggan av domkyrkan var en märkesbyggnad i Uppsala, omtyckt av flertalet. Byggnaden från 1909 saknade såväl automatlarm som sprinkler. Här fanns en rad butiker och restauranger. Tidigare ägaren JM var inför försäljningen inte intresserad av att installera en automatlarmsanläggning för cirka kronor, nye ägaren fastighetsbolaget Kungsleden har varit mer positiv. Det skulle även innebära innebära ett utrymningslarm och godkännande att släppa in fler människor i lokalen... Det är inte säkert att ett automatlarm hade räddat byggnaden, men visst hade möjligheterna ökat om vi fått en tidigare upptäckt, säger Mats Sundelius, ställföreträdande räddningschef i Uppsala. Däremot skulle vattensprinkler kunnat ha räddat Saluhallen. Här handlar det om en miljonaffär och då blir det genast svårare. Å andra sidan, om man slår ut kostnaden på tio år, då blir utgiften mer överkomlig. Branden upptäcktes vid åttatiden på morgonen. När vi kom fram var det mycket vit rök och vi trodde att vi hade en chans, men det visade sig att branden satt sig rejält och troligen hade den pågått en god stund innan vi larmades, säger räddningsledaren Håkan Bergström. Brandskydd i kulturbyggnader Många brandkällor Byggnaden var helt öppen inomhus, den fanns inga avgränsningar. Många trinettkök, kylanläggningar och andra potentiella brandkällor. Insatsstyrkan bestod snart av ett 30-tal man. På plats var Uppsalas tre stationer (Centrum, Rosendal och Fyrislund, alla med 1+5) samt fyra deltidsstyrkor (Almunge, Storvreta, Skyttorp, Järlåsa). Saluhallen gick inte att rädda. Kvar efteråt var nästan bara ytterväggarna. Brandorsaken är inte fastlagd. En del elutrustning har skickats till SKL för undersökning. Beslut har nyligen fattats om att Saluhallen ska återuppbyggas. Besökarna på Brand 2002 var inbokade på en kamratmåltid i Saluhallens restauranger. Nu blev det inte så och branden födde frågor om skyddet av kulturellt viktiga byggnader generellt och vad räddningstjänsten kan göra. Känner du att brandsyneförrättarna kan kräva ett bättre egendomsskydd i kulturellt värdefulla byggnader och hota med föreläggande om ägaren inte gör som ni säger, Mats Sundelius? I huvudsak är känslan att det är svårt att förelägga ifråga om egendomsskyddet. Med byggnader som ligger under Fastighetsverket kan det bli annorlunda eftersom verket senaste året har skärpt kraven på brandskydd av sina kulturbyggnader. Vi kan säkert göra mer i våra kontakter med objektsägare och de som driver verksamhet i byggnader. Det kan handla om att tydliggöra deras ansvar, betona vikten av kontroll av elektriska apparater, exempelvis vanlig rengöring. Sundelius tycker att det är bra att den nya lagen om skydd mot olyckor ställer krav på dokumentation av brandskyddet. Det kan få ägaren att inse sitt allvar. Däremot saknar jag i lagförslaget att det inte krävs certifikat efter auktoriserad utbildning för ägare av samlingslokaler med plats för fler än exempelvis 150 personer. STIG DAHLÉN Foto: STIG DAHLÉN Mats Sundelius anser att en sprinkleranläggning kunde ha räddat den gamla Saluhallen när den började brinna. Resurser behövs innan något brinner Brandskyddet i kulturbyggnader uppmärksammades på Brand 2002 och riksdagsmannen Carl Erik Hedlund (m) konstaterade: Ingen vill att det ska brinna i dessa byggnader, men frågan tycks hela tiden falla mellan en massa stolar. Hedlund har motionerat i riksdagen, fört interpellationsdebatt med kulturminister Marita Ulvskog och sökt skapa opinion i riksdagshuset för en större medvetenhet om brandskyddet i dessa viktiga byggnader. Nationens kulturarv måste skyddas bättre, men det kostar pengar och ska vi få någon lösning måste regering och riksdag anslå pengar. Carl Erik Hedlund är dock hoppfull och tror på ett genomslag inom fem år. Mycket har hänt senaste året. Olle Johanssons outtröttliga arbete och Sirenens temanummer förra året har startat en process. Det har blivit ett uppvaknande hos många och Fastighetsverket har påbörjat en seriös plan för ett bättre brandskydd i sina många kulturbyggnader, sa Hedlund. Han tycker att det är förfärligt hur verkstäder med brandfarliga vätskor kan finnas vägg i vägg med oersättliga kulturskatter i landets viktigaste museer. Listan över brister kan göras hur lång som helst. Frågan har inte varit prioriterad på politisk nivå tidigare, men det har börjat röra på sig. Bara att hoppas att resurserna kommer fram innan Nordiska museet eller något annat med oersättliga värden förstörs i en storbrand. Skulle det inträffa uppstår plötsligt en bred opinion för pengar, men till vilken nytta. Stulna tavlor kommer i regel tillbaka, det gör aldrig de skatter som slukats av lågorna. Bästa sätta att hedra Olle Hedlund går i pension i samband med valet i höst, men tänker inte släppa sitt engagemang för ett bättre brandskydd i våra kulturbyggnader. Jag ska fortsätta predika detta bland gamla och nya riksdagsledamöter. Det nyväckta intresset på många håll får bara inte dö med Olle Johansson. Det bästa sättet vi kan hedra Olles minne är att alla vi som insett att brandskyddet är under all kritik drar vårt strå till stacken. Han hoppas att kul- Carl Erik turdeparte- mentet ska Hedlund äska särskilda pengar för nästa års budgetarbete. Jag är optimist av naturen, men in det här fallet känns mina förhoppningar också realistiska. Det har hänt så mycket senaste året. Bortgångne eldsjälen Olle Johanssons namn återkom gång på gång under eftermiddagsblocket på Brand Förre skadechefen på Göta Lejon Lennart Klang inledde konferensblocket med att citera Olle Johansson ifråga om räddningstjänstens möjligheter att ingripa när branden är ett faktum: Jag litar inte på brandkåren. Sätt i stället en sprinkler i varje rum, så har du ständigt en brandman i varje rum. Allt kan inte sprinklas, det blir för dyrt, men det finns andra åtgärder som kan ge stor effekt. Sprinkler och larmanläggningar är bra, men egentligen bara hjälpmedel. Det viktigaste av allt är motiverade människor, sa Klang. Kerstin Alexandersson från Riksantikvarieämbetet känner tingens ordning bättre än de flesta och hon uttryckte oro på konferensen: Brandskyddet är katastrofalt dåligt på många håll. Ni inom räddningstjänsten har en stor uppgift att inspirera till ett bättre skydd och se till att fokuseringen inte enbart blir på personskyddet och utrymning om det börjar brinna, utan också på egendomen. Kerstin Westerlund, Fastighetsverket, bekräftade att fokus legat på personskyddet. Hon redovisade en omfattande satsning verket gått ut med, främst kraven på riskanalys av de byggnader som förvaltas. Rådet ett bra verktyg Räddningsverket var också representerat i detta konferensblock. Brandingenjör Erik Egardt berättade om hur man kan arbeta systematiskt med brandskyddet i kulturbyggnader och gjorde en uppdelning i organisatoriskt och tekniskt brandskydd. Organisatoriskt handlar det om utbildning, övning, brandskyddspolicy, brandskyddsdokumentation, systematiskt brandskyddsarbete och annat. På det tekniska området blir sprinkler vanligare i framtiden, automatiska brandlarm likaså. Brandsektioneringar kan göras effektivare, inte minst på vindar, sa Egardt. I det nya rådet om systematiskt brandskyddsarbete är kulturellt värdefulla byggnader särskilt omnämnda. Där poängteras bland annat krav på skriftlig dokumentation och brandskyddsansvarig. Rådet är ett bra verktyg som kommunernas brandsyneförrättare med fördel kan använda sig av när de anser att ägaren/innehavaren bör förbättra egendomsskyddet. STIG DAHLÉN

11 Sirenen Nr Brand Räddningstjänst om tio år Hela kommunens jour Vad gör vi om tio år? var rubriken för en programpunkt där tre räddningschefer och två politiker fick blicka in i framtiden. Vi har ägnat mycket tid åt att motivera vårt sätt att jobba. Det är dags att vi blir öppna för vad folk vill ha av oss, sade Arne Jonsson, räddningschef i Södertörn. Arne Jonsson erkände att steget inte är lätt att ta, men däremot nödvändigt. Jag har själv varit rädd för det, osäker. Det är lätt att låsa in sig på station och bestämma från vårt eget perspektiv. Ökade kommunala krav och beställningar är vad Arne Jonsson ser framför sig. Jag tror vi ska ha en kommunal jour. Varför inte jobba med säkerhetsbesiktningar? Det förebyggande arbetet kan omfatta klotter och andra företeelser i det moderna samhället. Vi måste erbjuda det samhället vill ha, annars får vi svårt att motivera vår existens. Arne Jonsson ser även andra händelser som kan rasera förtroendet för yrkesgruppen. När jag läser att brandmän i konflikt sjukskriver sig, så är det farligt. Likaså när jag läser att brandmän enbart ska öva för larm och inte förebygga. Arne Jonsson anser att de rubriker han sett kan göra brandmän blir lika påpassade som poliser är. Ger vi oss in på den arenan, då måste vi också acceptera mediernas roll att granska oss. Allt kommer att resultera i minskat förtroende. Gerillabrandmän Positiva tendenser som Arne Jonsson noterat är satsningen på trygg och säker kommun och olika nya arbetssätt. Vi behöver se över våra arbetsmetoder. Ska vi rökdyka? Jag tror på gerillabrandmän. Foto: PER LARSSON Kunskap blir ett nyckelord, sa Cecilia Uneram. Vi måste öppna oss för vad folk vill ha av oss, ansåg Arne Jonsson när räddningstjänstens framtid diskuterades. Cecilia Uneram, räddningschef i Västra Sörmland, ser kunskap som det viktigaste verktyget de närmaste tio åren. Vi som organisation har kunskap och vi måste få med politikerna på en gemensam plattform. Hon tror att räddningstjänsten om tio år har ändrat arbetstiderna och att den statistik som i dag finns måste användas och analyseras bättre. En annan fråga är externutbildningen. Ger vi utbildning till de som behöver eller till de som betalar? Ungas budskap ska fram Tommy Ekstrand, räddningschef i Uppsala, lyfte fram tre nyckelord: synas, höras och effektivitet. Vi har hållit fanan högt, men är vi så bra som vi tycker oss vara? Det finns lokala initiativ som är värda beundran, annars är det inte så värst. Ekstrand ställer sitt hopp till en ny generation räddningstjänstpersonal. Det kommer nya, unga medarbetare som kan mer än jag. Det är deras budskap som ska ut. Jörgen Linder (s), kommunfullmäktiges ordförande i Göteborg, ansåg att politikerna inte ska rota i det vardagliga arbetet. Viktigast för oss är att sätta mål, hantera ekonomi och anställa rätt chef. Högre löner I Göteborg strider räddningstjänstens personal för bättre löner. Linder hade en generell uppfattning: Lönespridningen i samhället har ökat och lönerna måste öka inom offentlig förvaltning. Partikollegan Leif Landén, ordförande i Nerikes räddningstjänstförbund, tycker det är dags för ett större engagemang från politiker i räddningstjänstfrågor. Vi behöver mötas och diskutera på regional och central nivå. Han framförde även större mångfald och att kårandan bryts som viktiga frågor. Nu krävs målstyrning och delegering. Det går inte att vända vid kommungränsen som räddningstjänsten i Arboga gjorde vid ett tillfälle. För Kommunförbundet och Kommunal är det viktigt att börja titta på nya och mer flexibla kollektivavtal som är anpassade till den nya lag som kommer. Jag tycker också att Räddningsverket måste gå samma väg som den kommunala räddningstjänsten. Nu har verket varit mycket på den internationella banan, man måste ägna sig mer åt nationella frågor. PER LARSSON Bemanna efter riskerna Risken är inte konstant. Varför är då bemanningen det? Lars Olsson, Centrum för säkerhetsforskning, ställde frågan och pekade på att det går att dimensionera efter risker. Sannolikhet är en del. Men enligt Olsson är det viktigt att ta hand om de faktorer som är svåra att klä i siffror. De rör egna personalen och de viktigaste faktorerna är arbetsförhållanden (trygghet, förmåga), utrustning (beprövad, avancerad teknik) och social miljö (kamratstöd, fritid). Vi måste ta hand om såna erfarenheter och verktygen finns. Riskbaserad bemanning är ingen utopi. Ulrika Nygren, brandingenjör i Stockholm men som just nu jobbar i EU för Räddningsverket, pratade också om risker. Riskbilden måste i högre grad styra utvecklingen. Och det gäller inte bara inom räddningstjänsten. Brandmän ska ut på grönbete Det är lätt att stå här och prata, svårare att få något gjort. Tommy Rosenberg, Räddningsverket, resonerade med auditoriet om ledarskap och utveckling. Och om att räddningstjänsten tillsammans med andra kommunala förvaltningar måste planera för trygghet Bristen på utveckling ligger inte hos brandmännen. Den som säger det har fel. Men brandmän ska släppas ut, de ska på grönbete. Hur går man från ett förhållningssätt att reagera först när något händer till att vara steget före? Rosenberg konstaterade: Vi på Räddningsverket borde förbereda oss för ledarutveckling. Nu får det vara slut med att rakt ut i öknen ropa vi måste förebygga. Vad kan Halmstad ha i fickan? Smått å gott Foto: PER LARSSON Sluta snacka. Det var inte alla talare som höll tiden. Vad värden Anders Bergqvist tyckte om det är ganska uppenbart. Landskrona satsar på kombination Landskronas brandförmän och brandmästare, totalt tolv personer, har numera kombinationstjänster där de jobbar lika mycket förebyggande som operativt. Ansvar har fördelats ut och organisationen plattats till. Det har gett mer stimulerande arbete, en möjlighet till mer lärande. En nackdel är att utryckningstjänsten halverats, säger brandmästare Paavo Frick. Dags att flytta brandstationer? I Hamburg började man på 70-talet analysera risker med avsikten att finna vilka resurser räddningstjänsten behövde och hur de skulle fördelas. Efter långvarigt arbete gjordes 1994 en analys som bland annat resulterade i att brandstationer flyttades för att placeras mer strategiskt. Det har väl aldrig hänt i Sverige? undrade föreläsaren Kristina Lindfeldt, brandingenjör från Göteborg. Alla fick göra sin röst hörd Deltagarna på konferensen fick med hjälp av mentometrar tycka till i olika frågor med anknytning till föreläsningarna. Det gav följande utslag. 85 procent var positiva till Härjedalens modell där rekryteringsproblem lösts med att brandmän även jobbar inom hemtjänsten. 70 procent var positiva till Landskronas modell med kombitjänster. 22 procent ansåg att riskbilden styrde dagens räddningstjänst. Foto: PER LARSSON Hans Ekberg fick hjälp av Sally (Maria Lundqvist) att hälsa välkommen till Brand 2003 i Halmstad. Men vad hittade Sally i Hans ficka?

12 12 Nyheter Trögt med mångfalden Noll rekryterade i storstäderna Ingen tjej den här gången heller. Och inte heller någon med invandrarbakgrund bland de nyanställda brandmännen varken i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Arbetet med att öka mångfalden inom räddningstjänsten i våra tre största städer går trögt. I höstas inledde räddningscheferna i de tre storstäderna ett samarbete med fokus på jämställdhet och mångfald. Fler kvinnor och fler personer med rötter i andra länder och kulturer måste in i räddningstjänsten. Sedan dess har man på olika sätt jobbat för att marknadsföra brandmannayrket. Inför den senaste rekryteringen satsade räddningstjänsten i Malmö kronor i syfte att främja mångfalden. Affischer trycktes och sattes upp i idrottshallar, gym och föreningslokaler, där idrottstjejer håller till. Man vände sig till lokala invandrarföreningar och arbetsförmedlingar. I mars anställde räddningstjänsten nio brandmannaaspiranter. De valdes ut bland cirka 400 sökande. Tolv ansökningar kom från kvinnor, några få kom från personer med rötter i andra kulturer. Varför ger mångfaldsarbetet inget resultat? Det är synd att vi inte lyckades nå några konkreta resultat. Vi hade önskat det. Och vi har verkligen ansträngt oss, både ledning och politiker har varit aktiva och tydliga i frågan. Men vi måste ha fler sökande om vi ska komma någon vart, säger Lars Berg, räddningschef i Malmö. Jag är besviken på att de fackliga företrädarna inte är mer aktiva på central nivå. De borde gå ut till sina medlemmar med klara budskap kring mångfaldsfrågorna och bli tydligare var de står. Varför läggs ingen kraft på att lyfta fram goda exempel och diskutera mer öppet? undrar Lars Berg. Han anser att det återstår mycket arbete med att öka kunskapen och bearbeta attityderna ute i organisationerna. Jag tycker att Kommunal ligger och lurpassar istället för att hjälpa oss i våra strävanden att öka jämställdheten och mångfalden i yrket och på vår arbetsplats. I dagens Malmö har 50 procent av ungdomarna invandrarbakgrund. Det är nödvändigt att vår arbetsplats hänger med och speglar samhället om vi fortfarande ska vara trovärdiga om tio år, anser han. Nyligen anställdes två kvinnliga brandmän i Lund. De sökte även i Malmö, men klarade inte kraven där. Hur kan det komma sig att de duger som brandmän i Lund, men inte i Malmö när ni säger er prioritera att få in kvinnor i yrket? Jag är medveten om att det kan te sig konstigt. En brandman är ju en brandman. Men dels beror det på att vi ser olika på testerna. Vi värderar de olika momenten annorlunda. Men vi måste förstås vara självkritiska nu. Vi kanske bör ompröva kraven och testerna? Det är vi beredda att titta på, säger Lars Berg. Det är en process som måste få ta tid. Vår organisation är inte mogen för detta ännu. Och vi måste ha med oss personalen som ska arbeta med de nya brandmännen. Jag gratulerar Lund till att de anställt tjejerna. Det tyder på att de kanske nått längre i synen på de här frågorna än vad vi har, konstaterar Lars Berg. Det lokala facket sa nej Vid den senaste rekryteringen i Malmö ville arbetsgivaren införa lättnader i rekryteringskraven. Tanken var att underlätta för de kvinnor som sökte. Men det sade Kommunal på arbetsplatsen nej till. Det pågående jämställdhetsoch mångfaldsarbetet är orsak till att man diskuterat lättnader i de fysiska kraven. Vår personal vill inte ha lättnader eftersom de anser att våra fysiska krav är yrkesrelaterade och relevanta. Vi för fram våra medlemmars krav och det är fackets uppgift, konstaterar Magnus Swane, brandförman och förträdare för Kommunal. 95 procent av arbetstiden behöver man visserligen inte den där muskelmassan. Men när vi åker på en lägenhetsbrand och kanske måste bära ut folk, då är det väldigt bra om vi kan klara av det. Vi är anställda för att rädda folk i Malmö, då måste vi fixa det. Vi ställer inga onormala krav, menar Swane, som framhåller att man gjorde vissa lättnader när det gäller tyngder att bära på ryggen. Inför den senaste rekryteringen i Malmö testade man noga ut en bana med arbetsrelaterade moment. Den sökande måste få godkänt på varvet för att gå vidare i rekryteringsprocessen. Målet är att personen ska visa att han eller hon är allsidigt tränad och kan disponera sina krafter under upprepade ansträngningar. Vi testade först banan på våra egna brandmän. Det som vi klarar här bör ju även de nya klara, menar vi. Maxtiden vi kom fram till blev då 7 minuter. Varvet testades även på sex mycket vältränade kvinnor, bland andra några elitidrottare, som fungerade som referensgrupp. Vi hade bland annat en malmötjej som är med i tv:s Gladiatorerna. Hon är extremt vältränad och tränar sju dagar i veckan. Vi hade även en mycket stark boxartjej, berättar Swane. Ingen av kvinnorna i referensgruppen klarade banan på sju minuter. Betyder det att det är omöjligt för kvinnor att bli brandmän i Malmö? Nej, men problemet för tjejerna är att de är korta. Då blir de här momenten mycket svårare. Att släpa docka, dra upp vikter på en balkong eller dra hem slang, säger Swane. När rekryteringen kom igång, kallades 252 personer som till varvet. 179 killar godkändes och gick vidare till andra tester. I mars kunde nio brandmannaaspiranter anställas. Duger i Lund, men inte i Malmö. Linda Ljung och Lina Thulin arbetar nu som brandmän i Lund. Till och med räddningschefen i Malmö, Lars Berg, gratulerar Lund till att ha anställt de två kvinnorna. Stockholm: Våra tester är relevanta Räddningstjänsten i Stockholms erbjöd nyligen 20 nya brandmän anställning. De har valts ut bland 447 sökande. Av dessa var endast nio kvinnor och 16 av de sökande hade utländsk bakgrund. Det är förstås inte bra att inte fler ur dessa underrepresenterade grupper vill arbeta hos oss. Ändå har vi ansträngt oss och bland annat sökt upp föreningar inom damidrotten för att marknadsföra räddningstjänsten, kommenterar räddningschefen Hans Lagerhorn. Vi måste analysera varför vi inte lyckas få fler sökande. Nästa gång ska vi gå grundligare tillväga. Vi har till exempel inte sökt upp folk i invandrartäta områden. Jag tror att vi måste Bernadottegymnasiet ut och presentera oss där folk bor, för att de ska få en bild av yrket. Vi kan också tänka oss prova-på-dagar för tjejer. Är de hårda testerna ett hinder för mångfaldsarbetet? Det kanske kan upplevas så. Men vi tycker att våra tester är relevanta med tanke på de arbetsuppgifter en brandman har. Man får heller inte glömma att konkurrensen om de här tjänsterna är väldigt hård. Bland alla de som söker finns många kompetenta personer som vi inte kan erbjuda jobb, säger Hans Lagerhorn. Anmärkningsvärt är också att så gott som samtliga av de sökande med invandrarbakgrund, misslyckades i simprovet, konstaterar han. är en 3-årig gymnasieskola med samhällsinriktad utbildning som förbereder för arbete inom uniformsyrken räddningstjänst, polis, kustbevakning, försvar och tull. Syftet med utbildningen är att få in fler ur samhällets underrepresenterade grupper i dessa yrken. Därför prioriteras flickor och ungdomar med invandrarbakgrund vid antagningen. Skolan finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

13 Nyheter 13 Dög inte i Malmö fick jobb i Lund Göteborg: Grundkraven borde vara lika över hela landet I år har 28 nya brandmän anställts vid räddningstjänsten i Göteborg. Av cirka 300 sökande var ett tiotal kvinnor och lika många personer med invandrarbakgrund. På kort sikt har vårt mångfaldsarbete inte gett några resultat. De som söker till oss ser likadana ut som de alltid gjort, konstaterar räddningschef Åke Jacobsson i Göteborg. Samtliga tjejer föll bort redan efter de fysiska testerna. Samma visa var det för de tjejer som sökte till räddningstjänsterna i de andra två storstäderna. Om nu mångfald har hög prioritet, borde det då inte göras möjligt även för tjejer att klara testerna? Det är sant att nästan inga tjejer klarar testerna, men det är ju heller inte så många som prövat. Problemet är att alldeles för få söker jobb hos oss. Får vi ett större underlag, ökar chanserna att fler klarar testerna. Vi är inte beredda att kvotera in tjejer, det är ingen bra väg att gå. Alla måste anställas på lika villkor, menar Åke Jacobsson. Han ser ett problem i att det är olika antagningskrav i olika kommuner. Det stör mig att vi inte har kunnat enas om de grundläggande kraven för en brandman. Självklart borde det vara samma krav, oavsett var i landet man söker, anser Jacobsson, som hoppas att något fruktbart kommer ur Räddningsverkets arbete med den nya utbildningen. Vi måste arbeta långsiktigt med de här frågorna eftersom vi anser att det är viktigt att även vår arbetsplats speglar samhällets sammansättning. Vi har börjat med att gå ut i skolan och berätta om vad vårt jobb innebär och det kommer vi att satsa ännu hårdare på. Vi tror att vi måste börja med att påverka gymnasieungdomarna för att få dem att i framtiden söka sig till räddningstjänsten. Framför allt satsar vi på Bernadottegymnasiet där vi fått en hel del gensvar, både från tjejer och killar med utländsk bakgrund. TEXTER: KATARINA SELLIUS Foto: GERRY GÖRNERUP Linda Ljung och Lina Thulin sökte som brandmän i Malmö. Linda föll bort i de stenhårda fystesterna och Lina blev inte ens kallad. I stället fick de jobb som brandmän i grannkommunen Lund. Linda Ljung är 25 år och har jobbat som deltidsbrandman i Ängelholm under två år. Jag trivdes med det och kände att jag även kunde göra stor nytta som heltidare. Jag sökte tjänster i Göteborg, Malmö, Täby och Lund, berättar hon. I oktober kallades hon, som en bland 252 sökande, till första steget i Malmös rekryteringsprocess. Totalt var de sex tjejer som genomförde det fysiska testet som består av åtta olika arbetsrelaterade moment. För att bli godkänd måste man klara varvet på sju minuter. Linda Ljung är vältränad och har spelat innebandy i Ängelholm på elitnivå. Hon är fortfarande aktiv idrottare. Varvet var det jobbigaste jag nånsin gjort. Man släpar grovslang, drar en docka ett visst antal meter, bär slangkorgar och genomför andra fysiskt tunga uppgifter på tid längs en bana. Visserligen klarade jag att genomföra det, men tyvärr på en tid lite över sju minuter. Så det var tack och hej, berättar Ljung om sitt försök att söka till räddningstjänsten i Malmö. Och hon var inte ensam samtliga sex tjejer kuggades efter varvet. Klarade kraven i Lund I stället satsade Ljung vidare på rekryteringen i Lund. Här klarade hon kraven och vid årsskiftet kunde hon börja sitt nya jobb som vikarie. Jag ser mig som en lika kompetent brandman som Nationellt framtagna fysiska krav för brandmän gemensamma för hela landet. mina kollegor. Jag har kommit in för att jag har gjort bra ifrån mig och på samma grunder som mina manliga kollegor. Jag skulle inte vilja kvoteras in bara för att jag är tjej, menar Ljung, som dock är kritisk till de hårda kraven i Malmö. Den råstyrka och uthållighet som krävdes där är inte relevant. Andra egenskaper borde också vägas in. Som hur man fungerar i grupp, hur man reagerar under stress, om man har sjukvårdskunskaper eller annat som kan tillföra något värdefullt till gruppen. Ytterligare en tjej, Lina Thulin, 22 år, gjorde bra ifrån sig i testerna i Lund och fick jobb samtidigt. Hon kvalificerade sig aldrig till rekryteringen i Malmö på grund av ett synfel. Kraven i Lund är något annorlunda och där ser man inga problem i att hon använder linser. Jag tycker det är märkligt att man duger som brandman på ena stället men inte på det andra. Det borde vara samma krav i hela landet, anser Thulin. Styrka väger inte tyngst Från början var tanken att Malmö och Lund skulle samrekrytera brandmän och ha samma antagningskriterier. Men eftersom man inte kunde komma överens om bedömningsgrunderna, valde man att göra testerna separat. I Malmö ville man ha en tuffare bedömning av de fysiska kraven. Därför stannade samarbetet vid det inledande pappersarbetet. Men vi kommer sannolikt att ta upp samarbetet igen, konstaterar Mats Paulsson, vicechef i Lund. I Lund har man en annorlunda syn på rekryteringsarbetet. Vi tycker att det tidigare lagts för stor vikt vid de fysiska testerna. Visst är vi överens om Det skulle vara ett stort steg i utvecklingen av räddningstjänsten. Då vet alla vad som gäller och då kommer också fler kvinnor, säger Lasse Thörn, ombudsman på Kommunalarbetareförbundert (Skaf) i Stockholm. Vi har länge arbetat för att få in fler kvinnor i yrket. Men det har ju inte direkt varit någon "boom" de senaste åren, när man nästan kan namnen på de som finns, konstaterar Lasse Thörn. Trots det upplever han en hög medvetenhet ute bland medlemmarna vad gäller utvecklingen av yrket. Vi säger inte att varannan brandman ska vara kvinna, men de ska finnas. Det är utvecklande för räddningstjänsten och för killarna inom yrket. Alla jublar kanske inte. Det finns alltid dom som tycker att att det krävs bra fysisk för att vara en bra brandman. Men vi har också ställt oss frågan: är det verkligen så att den som är starkast, är den bästa brandmannen? Nej, så är det givetvis inte. Vi tycker att det räcker med att man har tillräckligt bra fysik och att man har ett egenintresse i att träna och hålla sig i form, säger Mats Paulsson. Ingen skickas hem Vid rekryteringen i Lund testas sex sökande åt gången. Under en hel dag grillas de i fysiska test, intervjuer och olika övningar. Man har en liknande testbana som den i Malmö, men man knäpper inga tider och mäter inga vikter. I stället görs en subjektiv bedömning av de sökande. Ingen skickas hem om han eller hon misslyckas i något moment. Vi tittar på hur personen använder kroppen tekniskt. Vi bedömer helheten och lägger större vikt vid intervjuerna och mötet med personen. Vi anser inte att man måste klara att släpa sin rökdykarkompis 25 meter. Det räcker att man klarar att påbörja en livräddning. Att någon hamnar i den situationen att man ensam måste släpa ut sin kamrat, är ytterst ovanligt. Särskilt med tanke på att Arbetsmiljöverket kräver ett befäl och fyra brandmän för att genomföra en rökdykarinsats. Vi gör så här för att vi vill ha olika individer som är bra på olika saker. Det finns en gammal tradition inom yrket att man ska forma de nya till duktiga brandmän. Men vem är det egentligen som ska forma vem? Vi menar att de nya ska forma oss, de är ju framtidens brandmän, säger Paulsson, som också framhåller det goda samarbetet med facket lokalt. Kommunal centralt: Efterlyser gemensamma krav de som gör flest armhävningar är de bästa brandmännen. Fast de är inte så många i dag. Fackets ståndpunkt är att det krävs fler kompetenser hos framtidens brandpersonal. Och det jobbar vi för, bland annat i det branschråd där vi samlat 30 brandmän och där två kvinnor ingår från hela landet för att jobba med framtidens räddningstjänst.

14 14 Nyheter Sirenen Nr Alla måste bli delaktiga Räddningsverket driver eller står bakom flera projekt i syfte att öka jämställdheten och mångfalden i räddningstjänsten. Men utfallet hittills är magert. Varför är det så? frågade vi Räddningsverkets Ann-Cathrine Andersson. Hon driver ett projekt som ska få fler kvinnor att bli brandmän: Det är mycket som kan göras för att förbättra jämställdheten och mångfalden, men som allt förändringsarbete så tar det tid. Räddningscheferna har det största ansvaret när det gäller rekryteringsarbetet och värderingsfrågorna. De måste vara tydliga och driva detta förändringsarbete. Alla anställda på räddningstjänsten måste bli delaktiga i diskussionerna om fördelarna med ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbetet på sin arbetsplats. Det är många som söker jobben som brandman och konkurrensen är därför stor. För att göra ett urval bland alla sökande används ofta de fysiska testerna som urvalsmetod. Detta gäller inte generellt utan fler och fler räddningstjänster värderar numera andra kompetenser lika högt som den fysiska styrkan. Riktade prova-på-kurser För att nå fler kvinnor och sökande med annan etnisk bakgrund krävs särskilda insatser i god tid före en rekrytering. Till exempel kan riktade prova-påaktiviteter eller dylikt genomföras för att informera om arbetet och de krav som ställs. Alla räddningstjänster har olika krav och tester vid rekrytering. Det är svårt för dem som söker att veta exakt vilka krav som ställs eftersom det sällan framgår av annonsen. Det är därför viktigt att informera om det som gäller på andra sätt. I samband med den nya tvååriga utbildningen av heltidsbrandmän förbereder Räddningsverket en informationsoch marknadsföringskampanj för att sprida dels innehållet i utbildningen, men också vilka krav som ställs för att vara komma in på utbildningen. I dag vet kvinnor att de kan bli brandmän, den barriären är redan bruten. Men mycket arbete återstår innan vi får ett påtagligt inslag av kvinnliga brandmän, säger Ann-Cathrine Andersson. Prova-på-kurs i Södertörn Nedräkningen har börjat Det ligger ett moln av tjock, svart rök över Berga Örlogsskolor. Annette och Jenny avancerar mot eldhärden med slangen i högsta hugg. Södertörns brandförsvarsförbund sparade inte på krutet när man arrangerade sina prova-på-dagar för tjejer i slutet av april. Det är första gången vi kör ett sånt här arrangemang, men absolut inte den sista, säger Tommy Jansson, som tillsammans med Lars Ekfeldt planerat helgens kurs. Intresset var stort. 24 tjejer fick plats denna gång, resten hoppas man kunna fånga upp vid ett nytt tillfälle i höst. Tommy och Lars påpekar att man redan innan Räddningsverkets projekt med prova-på-dagar inleddes strävat efter en jämnare könsfördelning. Så har Södertörn i dag också två av landets få heltidsanställda kvinnor. Skulle du kunna tänka dig att jobba som brandman? Annette Jonasson, 27 Ja, absolut. Det fysiska arbetet och kamratskapen lockar och att få hjälpa människor, förstås. Anita Sundberg, 33 Ja, det skulle jag. Det verkar vara en spännande utmaning att få lära sig hantera olika Foto: SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND Anna Lindqvist, en av prova-på-eleverna på rullbandet. Daniel Lundgren, brandman i Huddinge, kontrollerar hennes värden. Olika kön lika villkor Sylvia Demery och Mona Hjortzberg är vana vid uppmärksamhet. De deltog i det så kallade Stockholmsprojektet 1998, vars syfte var att undersöka om kvinnor klarade av att jobba som brandmän. Det gjorde de, uppenbarligen. Numera jobbar Sylvia och Mona på Haninge brandstation och ser gärna att de får fler kvinnliga kollegor i framtiden. Absolut. Men det är viktigt att tjejer kommer in på samma villkor som killarna. Fyskraven måste alltid uppfyllas, kvotering är ingen bra lösning, säger Mona. Fyskraven, ja. För tjejernas del inleddes helgen med en rivstart på rullbandet. 24 kilo luftpaket och larmställ tråcklades på och sedan var det bara att köra. Mats Ljung, som ingår i rekryteringsgruppen för Södertörn, imponerades av att så många av tjejerna klarade det direkt. Rullbandstestet brukar annars vara det som kvinnor faller på. Och givetvis ska man klara av de fyskrav vi har satt upp, men man behöver inte vara vassast på allt för att vara intressant för oss. Vi ser till helheten. Testfrågan verkade dock inte vara något som avskräckte tjejerna. Det enda som fick några att sucka trött var det faktum problemsituationer varje arbetsdag. Jenny Carlsson, 25 Ja. Jobbet är rörligt, fysiskt krävande och varierat, sånt gillar jag. Fler kvinnor skulle att det är ett halvår kvar till nästa rekryteringstillfälle. Jag ska absolut söka dessutom ge mer dynamiska arbetslag, tror jag. Therese Vargas, 33 Jag ska absolut söka, men det hade varit bra om provapå-dagarna legat närmare rekryteringen. Någon slags uppföljning är nog bra för att hålla intresset levande och modet uppe hos tjejerna. Bred yrkesroll lockar Tjejerna fick även känna på rökdykning, losstagning, släckteknik, klättring på stegbil samt sjukvårdsteori. Den samlade upplevelsen i gruppen var att brandmannayrket innefattar mer än vad man får läsa om i tidningarna. Det verkar vara ett tungt jobb både fysiskt och psykiskt, men kul att få jobba i grupp. Och det handlar om så mycket mer än att bara släcka bränder. Det visste jag inte innan jag kom hit, säger Fia Olsson. Väldigt positivt att man jobbar så mycket med förebyggande verksamhet. Om fler tjejer visste hur brett yrket är hade de kanske sökt i högre omfattning än i dag, tror Therese Vargas. Rekrytera, men hur? På Södertörns brandförsvarsförbund har man inte märkt någon ökning av antalet sökande kvinnor på senare år, trots en mer uppluckrad attityd inom räddningstjänsten generellt. Hur ska man ändra på den bilden? Jag tror att man måste visa på nya förebilder så att inte bara män får representera yrket i medierna, säger Lars Ekfeldt. Vi jobbar ju med alla sorters människor, då borde ju räddningstjänsten spegla den verkligheten även till sin sammansättning. Att informera mer om yrket och testerna kan nog göra att fler vågar söka, tror Sylvia Demery. Och vem vet, kanske ger den information och de förebilder som presenterades under helgen utslag på personalstyrkan redan nästa år? Det var i alla fall 24 högst motvilliga tjejer som klev ur de trygga larmställen på söndagskvällen. Man känner sig som ett nyklippt får som just blivit av med pälsen, huttrade någon. Äh, vi ska ju i kläderna snart igen peppade en annan. Bara 35 veckor kvar till nästa rekrytering! Nedräkningen har börjat. Johanna Lundberg Frilansjournalist Debattera mångfalden! Räddningsverket, räddningschefer, försvarsministern och andra vill att räddningstjänsten i högre grad än hittills ska spegla befolkningssammansättningen i Sverige med andra ord behövs fler kvinnor och personer med invandrarbakgrund. Har du synpunkter i ämnet, skriv till Sirenen, Ordet fritt, Karlstad eller e-post

15 Sirenen Nr Nyheter 15 En byggnad två länder Här är tillsynen ett gränsfall Där Sverige och Norge möts står ett hus, riksgränsen delar det i två delar. Det kräver dubbel insats när brandsyn ska göras. Vi har våra regler att följa, förklarar brandförman Jan-Erik Lundberg från Arvika och Harald Bjerkan, brandchef i Eidskog, Norge. De går runt i lokalerna, tittar bakom gardiner och kollar utrymningsvägar. De är viktigast för brandsäkerheten, säger Jan-Erik Lundberg. Men dörrarna här är onödigt stora, med norska mått mätt, säger Harald Bjerkan. Det har inget med kroppsvolym att göra, snarare skillnaden på svensk och norsk bedömning. Svenskarna har givna mått, vi anpassar dem efter antal personer i lokalen, berättar norrmannen. Han kan bocka av utrymningsvägarna som godkända. Linje genom huset De befinner sig i Morokulien Infocenter, huset som ligger mitt på riksgränsen. Den är markerad med en vit linje rakt igenom huset. Där kommer Lundberg och Bjerkan så småningom att mötas. Men först efter rundvandringen som tar båda till ett annat land. Har du öppningsbart fönster här, frågar Lundberg platsförmedlaren i huset. Kjell Olsén visar att han har det. Hur stora är de?, fortsätter Harald Bjerkan, men inser snabbt sitt misstag och ber om ursäkt. På svensk mark har han inget att säga till om, kan heller inte ifrågasätta. Fast reglerna visar sig vara lika när det gäller den typen av utrymningsväg. Fönster som mäter 40x60 centimeter är godkända både i Sverige och Norge. Lundberg och Bjerkan kan bara peka på detaljer eller administrativa skillnader när det gäller brandsynen. Polisen har det yttersta ansvaret i Norge, i Sverige är det ju räddningschefen. Vi kan heller inte ändra lokalerna fysiskt, påpekar Harald Bjerkan. Brandsynen ska för båda bekräfta: Att uppkomst av brand förhindras. Trygg utrymning. Hindra brandspridning. Underlätta släckning. Ser inte skylt Harald Bjerkan upptäcker en allvarlig brist i den halvmåneböjda byggnaden. Från sin position i Norge kan han inte se nödutgången i Sverige. Samma sak för Lundberg i andra änden av lokalen. Konsekvensen av det får Eda kommuns fastighetsingenjör ta. Han måste se till att anvisningsskyltarna syns för nödutgången vid den trappa Foto: LARS SWANÖ De har inte riktigt samma syn på brandsyn. Men Jan- Erik Lundberg, Arvika, och Harald Bjerkan, brandchef i Eidskog tvingas göra den tillsammans. Mette Kirkemo, VD för infocenter, höll sig som synes neutral. som på den svenska sidan går ner till bottenplanet. Skylten ska sitta mitt över trappnedgången, inte på väggen, säger Lundberg. Alla skyltar ska ha belysning, annars blir de omöjliga att upptäcka om lokalen skulle fyllas av rök, fyller Bjerkan i. Här gör Lundberg bock i kanten: måste åtgärdas. Annars kan han hota med föreläggande. Men ofta löser vi problemen på plats. Det handlar i de flesta fall om sunt förnuft. Det bästa för publikum, påpekar Harald Bjerkan. Men vad är det här? Larmet slår inte till. Lundberg skakar på huvudet, noterar och ber Mette Kirkemo om en förklaring. Hon är VD för infocenter på den plätt som döptes i Lennart Hylands radioprogram "Över alla gränser" på 1950-talet. Annars går platsens historia tillbaka till freden mellan Norge och Sverige. Till hundraårsminne av den restes 1914 Fredsmonumentet mitt emellan Eda och Eidskogs kommuner. Nästan så att den kommit att gestaltats av ländernas räddningstjänst. Brinner det på andra sidan åker vi över. Som tack för det kommer svenskarna till oss när det behövs, berättar Harald Bjerkan. Morokulienkoppling Även om inte slangarna går att montera ihop så löser man det med en "Morokulienkoppling". Norrmännen är uppfinningsrika. Ni skulle se deras nya brandbil, säger Lundberg. När den gamla tankbilen hade gjort sitt på en flygplats köpte Eidskogs brannvesen den och byggde om till räddningstjänst. Nu kan vi sno runt på riksvägen utan problem, berättar Harald. Herrarna fann fem fel i infocenter, och bjöd på ett tips: Skaffa ett par pulversläckare, en häruppe och en därnere. De närmade sig gränsen. Där undertecknades brandsyneprotokollet i de fredligaste ordalag. Det första som upprättats sedan byggnaden restes Harald Bjerkan kan bara erinra sig en gränsövergång till på jorden där brandsyn torde göras på samma sätt. Det huset ligger på gränsen mellan Syd- och Nordkorea. LARS SWANÖ

16 16 Nyheter Sirenen Nr Gamla släckmetoder åt Räddningstjänsten i Västernorrland prövar nya sätt att bekämpa skogsbränder i sommar. Det sker med gamla beprövade, men ofta glömda metoder som skyddsavbränning och moteld och modern lättviktsutrustning som 17 millimeters slang och lätta terrängenheter. 100 brandmän och 32 befäl går kurs i skogsbrandsteknik och - taktik, en utbildning som räddningstjänsterna i länet själva tagit fram. 75 procent av Västernorrland är skog. Skogsbränder är en del av vardagen på sommarhalvåret och den helt dominerande taktiken har hittills varit direkt metod : angrip branden från flera håll samtidigt och släck med vatten. Gammal teknik till heders Men det finns fler sätt. Metoder som ofta fallit i glömska sedan de som kunde konsten lämnat yrkeslivet i skogen. Vad räddningstjänsterna i Västernorrland gör är enkelt uttryckt att med utbildning återupptäcka förlorad kunskap och med lite ny utrustning ta gammal teknik till heders igen. Idén till det som blev en tvådagarskurs för befäl i skogsbrandstaktik och en dagskurs för brandmän i skogsbrandteknik väcktes vid en länsträff för räddningschefer i höstas. Vi tyckte att det gått slentrian i skogsbrandsläckning. Vi har vår utrustning, vi åker på larm och gör som vi alltid gjort, berättar brandingenjör Sven- Olov Hansson från Sundsvall- Timrå. Tillsammans med Ånges räddningschef Lars Nyman står han bakom vårens kurser. Skräddarsytt program I samarbete med det nystartade företaget Wildland Fire AB, som bland annat säljer utbildningar utifrån erfarenheter från skogsbrandsbekämpning i Kanada och USA, skräddarsyddes ett kursprogram för räddningstjänstens behov. Delar av innehållet är lika för både brandmän och befäl, som brandtyper, brandens beteende, bekämpningsmetoder, utrustning och säkerhet. Sedan ägnar befälen ytterligare en dag åt taktik, väderpåverkan, organisation och ledarskap medan brandmännen varvar teori och praktik under sin kursdag. Kan inte släcka utan eld Och så var det det där med den traditionella metoden mängder av vatten: Man kan inte släcka en stor skogsbrand utan att använda eld, hävdar kursledaren Mats Andersson. Det har gått rätt bra hittills, kontrar några brandmän från bänkarna i teorilokalen, en skola i Hallsta utanför Ånge. Ja, visst kan det sluta brinna: bränslet kan ta slut, fuktigheten öka, väder och vind ändras. Men då är det inte några brandmän som släcker utan moder natur, vidhåller Mats Andersson. Används ofta i Kanada I Kanada och USA, där skogsbrändernas intensitet och omfattning kan vara betydligt större än i Sverige, använder man mycket oftare metoder som skyddsavbränning och moteld. Kontroversiella åtgärder som kräver taktisk kunskap och ett visst mått av mod hos den som står i beslutsposition. Men även enklare insatser som att gräva mineralgator (30 centimeter breda brandgator ned till mineraljorden) försummas ofta, menar Mats Andersson. Ingen av de 25 brandmännen på den första kursdagen hade prövat; men alla fick göra det innan dagen var slut. Man är ju van att ha mycket vatten, kommenterade Lennart Sundqvist från räddningstjänsten Sundsvall-Timrå. Man börjar alltid med att köra på vatten, jobbar sig trött och sedan funderar man på hur det går. Hackorna i bruk igen Hackorna hör till den nygamla utrustning som räddningstjänsterna i Västernorrland tänker ta i bruk igen. De har också köpt in ryggpumpar för snabb handsläckning, små lätta grenrör och sprutor, 17 millimeters slang och brännkannor. En del av det här är prylar som vi slängde för år sen, säger Sven-Olov Hansson. Annat är helt nytt för svensk räddningstjänst: den smala 17- millimeters trädgårdsslangen, högtryckspumpar och särskild personlig utrustning som skyddsglasögon och lätt ansiktsmask. Vi har också börjat köpa in material och fordon gemensamt i länet. Det sparar både tid och pengar, fortsätter Sven- Räddningsverket är positivt till att bortglömda metoder för skogsbrandsläckning tas i bruk igen. Bra att intresset för dessa äldre metoder ökar. Räddningstjänsten behöver bli bättre på dem och vi måste få in det i utbildningen, säger Leif Sandahl, Olov Hansson och visar den lätta terrängenhet som specialutrustats för skogsbrandsläckning: en sexhjuling på släp efter en Volkswagen pick-up. Deltidsstyrkorna i Stöde och Söråker är först med var sin enhet, som vi får till samma pris som en större terränggående skogsbrandsjeep. Lagt ut kronor Räddningstjänsten i Sundsvall- Timrå har lagt ut cirka kronor på den nya lätta utrustningen, plus 600 kronor per person för utbildning och kursdag i skogsbrandsprojektet. Till hösten ska det utvärderas, och om resultatet blir godkänt kan det bli en fortsättning med bland annat en taktisk fördjupningskurs för befäl. Visst kan man diskutera vad man ska satsa på i en snäv budget. Men att utveckla skogsbrandsläckningen är i högsta grad motiverat i vårt län, anser Sven-Olov Hansson. Det är ju bara att se sig om vi har skog överallt. EVA-LENA LINDBÄCK Moteld Större skogsbränder kan hejdas genom moteld, utifrån begränsningslinjer på lämpligt avstånd och i rätt vindriktning. Genom brändernas syreförbrukning och den omgivande turbulensen mister båda sin syreförsörjning när de möts. Branden lägger sig och kan släckas. Skyddsavbränning Utifrån naturliga eller grävda begränsningslinjer anläggs eld med syfte att under kontrollerade former bränna av allt brännbart material i området. Då finns inget bränsle för skogsbranden när den når fram, den slocknar eller mattas av och kan släckas med vatten. Räddningsverket positivt Räddningsverket. Att metoderna fallit glömska är effekter av urbanisering och mekanisering. Det har funnits en övertro på helikopter och en stor brandbil med vattenslang. Det är bra om kunskaperna återförs så att vi åter kan klara det man kunde förr. Lätt utrustning gammal teknik. Man kommer långt i skogsbrandbekämpning med en hackyxa och en ryggpump. Tommy Jansson från räddningstjänsten i Sundsvall-Timrå lovordade ryggpumpen sedan han prövat den på övningsgräsbranden. Det här var suveränt, effektivare än man kan tro.

17 Sirenen Nr Nyheter 17 eruppväcks Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Bananarullning och åtta. Medan Mats Andersson till höger lär ut kanadensisk bananarullning i brist på slangrullare ett sätt att samla ihop slang för transport visar Lennart Sundqvist den i Sverige vanligare åttan. Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Den lätta terrängenheten specialutrustad för skogsbrandsläckning visades på första kursdagen för brandmän i Västernorrland. Sexhjulingen är ett komplement till räddningstjänstens fullstora jeepar och får med sig både slangar, armatur, pump och eget vattenmagasin på 300 liter vid behov. Riksdagsbeslut om samhällets säkerhet och beredskap Riksdagen beslutade 23 maj, utifrån försvarsutskottets betänkande Samhällets säkerhet och beredskap, i flera viktiga frågor som berör Räddningsverket och räddningstjänsten. Beslutet innebär att det sattes punkt för en lång utredningskedja. Riksdagen godkände regeringens förslag om bland annat mål för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar och om att inrätta en ny myndighet med planeringsuppgifter (Krisberedskapsmyndigheten, som 1 juli ersätter Överstyrelsen för civil beredskap). I förslaget för området Skydd mot olyckor inryms bland annat bildandet av ett Centrum för risk- och säkerhetsutbildning inom Räddningsverket, den breddade räddningstjänstutbildningen samt inrättandet av nationell resurs i Karlskoga för olycksuppföljning och statistikförsörjning. Vidare togs beslut om att stärka kravet på säkerhetsrådgivare vid transporter av farligt gods. Med skärpa slog riksdagen fast vikten av att regeringen driver på frågan om ett gemensamt system för radiokommunikation (det så kallade Tetra-systemet). Betänkandet (2001/0:FöU10) finns på nätet: riksdagen.se/debatt/0102/utskott/fou/fou10/htframe.htm Tjänsteman fälld för mutbrott En tjänsteman vid Räddningsverket har av Karlstads tingsrätt dömts för mutbrott. Domen blev villkorlig samt dagsböter på kronor. Mannens hustru hotades av uppsägning från sitt jobb, på grund av nedskärningar. Firman där hon var anställd hade anlitats av Räddningsverket i verksamhet där tjänstemannen var projektledare. Tjänstemannen skrev i ett brev till firman: Det säger ju sig självt, att jag personligen inte kan uppbåda någon större entusiasm att styra uppdrag till er (som jag upplever att jag ganska framgångsrikt gjort under ett stort antal år!) om min fru tvingas sluta!! Tjänstemannan motsäger sig mutbrott, men tingsrätten ansåg att åtalet var styrkt och gav fällande dom. Räddningsverkets generaldirektör Christina Salomonson anser att ett allvarligt brott har begåtts. Ett mutbrott rubbar inte bara arbetsgivarens förtroende för tjänstemannen i fråga. Det skadar dessutom allmänhetens tilltro till offentlig verksamhet. Av de skälen skildes tjänstemannen från sina arbetsuppgifter redan vid misstanken om mutbrott. Felaktig upphandling av Lund Länsrätten har dömt Lunds kommun att göra om en upphandling av larmtjänster. Kommunen hade ställt krav som enbart SOS Alarm kan uppfylla och det får man inte göra enligt länsrätten. Lund har redan avtal med SOS Alarm och i en egen dygnetruntbemannad larmcentral följs samtalen till SOS Alarm via medlyssning. Detta ger snabb utlarmning men organisationen är tajt. Vi har sex operatörer och vid en långtidssjukrivning måste vi göra en nyrekrytering vilket tar nio månader. Vi har också svårt att samla personalen för vidareutveckling, säger Mats Paulsson, ställföreträdande räddningschef i Lund. Man såg en lösning i att larmoperatören med sin större organisation tog över personalen. Kommunen har avtal med SOS Alarm och vände sig direkt till SOS Alarm med upphandlingen utan att ge andra leverantörer chansen. Främsta skälet var kravet på att samtalen inte fick vidarekopplas, vilket man ansåg att bara SOS Alarm kunde uppfylla. Genom medlyssningen tjänar vi sekunder vid ett larm och det tyckte vi var ett starkt motiv för att ställa det kravet. När Samres AB fick kännedom om upphandlingen vände sig företaget till länsrätten och begärde att upphandlingen skulle avbrytas. Samres hävdade att det rör sig om en direktupphandling som utestängt andra leverantörer, vilket är ett brott mot lagen om offentliga upphandlingar. I sitt domslut gör länsrätten bland annat en annorlunda tolkning av avtalet mellan staten och SOS Alarm än kommunen. Enligt länsrätten finns det inget i avtalet som hindrar vidarekoppling av larm, inte heller något hinder för annan larminstans att använda Coordcom eller att det skulle var tekniskt omöjligt att ansluta ett likvärdigt system. Det står heller inget om att SOS Alarm har ensamrätt att driva alarmeringstjänst. Länsrätten skriver att vid en upphandling får man inte ställa så specifika krav att endast en leverantör kan uppfylla dem. Upphandlingen bryter mot reglerna för offentlig upphandling och ska därför göras om.

18 18 Internationellt Sirenen Nr Räddningsverket i Palestina Viktig insats när FN saknar personal Räddningsverket har rent mjöl i lasten. Transporterna till palestinska flyktingläger på Västbanken går enligt de inblandade mycket bra. Det understryks av FN som offentligt tackar för imponerande arbete. Räddningsverket har två styrkor baserade i Jerusalem. Uppdraget är det samma; att förse palestinska flyktingar med mat. 21 personer jobbar för WFP (FN:s livsmedelsprogram). Sida finansierar den två månader långa insatsen. 12 personer jobbar för UNRWA (FN:s flyktingorganisation i Palestina). Sida finansierar insatsen som nyligen förlängdes till slutet av augusti. Richard J Cook, chef för UNR- WA på Västbanken, är imponerad av den svenska insatsen och har skriftligen tackat. Han konstaterar att styrkan under första månaden, till slutet av maj, genomförde 99 konvojer med ton mat, mediciner och annat, reparerade 80 fordon och utförde 100 eskorter. Personalbrist UNRWA:s problem är att lokalanställda haft svårt att passera vägavspärrningar. Bara procent av personalen, totalt cirka 350, har kunnat ta sig till kontoret i Jerusalem. Därför behövdes akutstöd med flyktinghjälpen. Richard J Cook skriver: Det jobb som Räddningsverket utfört har varit ytterst viktigt för att upprätthålla UNRWA:s insatser. Jag vill tacka svenska regeringen, styrkan och Räddningsverket för det oumbärliga stödet. Curt Näslund, lärare vid Räddningsverkets skola i Sandö, var chef för den första styrka som nu blivit avlöst. På grund av att personalen inte tagit sig till jobbet hade verksamheten nästan kollapsat. Fordonsparken var helt nedkörd när vi kom. Vår personal har ensam klarat att tillgodose två tredjedelar av behoven i flyktinglägren. Lastbilarna har lastats med framförallt mjöl, ris, socker och linser. Men även verktyg, mediciner och sjukvårdsutrustning har körts ut. Styrkan som jobbar för UNR- WA har använt FN:s fordon. Räddningsverkets styrka som jobbar för WFP har egna fordon på plats. Insatsen går över all förväntan. Alla fordon är hela och vi har jobb hela tiden, säger styrkechefen Göran Andtbacka, till vardags lärare i Skövde. Flyter på bra Bra infrastruktur, inga problem med drivmedel. Det är några förklaringar till att hjälpinsatsen flyter på tämligen smärtfritt. Avstånden är också korta. 15 mil till Jenin är längsta transporten. Andra och kortare destinationer är Bethlehem, Nablus, Tulkarm och Jeriko. Enda hindret på vägen är egentligen vägspärrar. Det har hänt att vi stått i en vägspärr en halv dag, och sedan fått vända hem. Men det är ju mest för vår egen säkerhet som de då inte släppt igenom oss. Egna bedömningar Den svenska styrkan gör sina egna säkerhetsbedömningar, exempelvis anses Nablus i dag för osäkert att åka till. Vi ser ingen avmattning i konflikten, snarare en stegring. Men samtidigt är det inget vi i styrkan märker av. Mjöl, socker och matolja är vad lastbilarna oftast lastas med. Mjöl hämtas ibland direkt från kvarnen. Lossning av last sker för hand, vilket kan ta sin tid. Riksdagsledamoten Gunilla Wahlén (v) besökte Jenin i maj i annat ärende. Men med sig hem fick hon också FN:s och lokala administrationens tacksamhet över den svenska insatsen. Wahlén kontaktade själv Sirenen och sa: Det känns bra att ha fått ta Klart Afghanistan nytt uppdrag i höst? Räddningsverket har lämnat Afghanistan. Men återkommer eventuellt i höst. Jag tror FN är nöjt med vårt arbete, det är åtminstone det budskap vi fått, säger styrkechefen Urban Rönnqvist. Rönnqvist har, förutom en femveckorsperiod, varit med hela tiden. Från det att man i november satt i Turkmenistan och väntade på att bli insläppta i Afghanistan. Då handlade det om att FN skulle anse säkerheten godtagbar. Nu har de sista nio i styrkan transporterat fordon till Iran, för båttransport hem, och själva flugit mot den svenska sommaren. Säkerhetsmässigt har det totalt sett fungerat jättebra, tycker Rönnqvist. Räddningsverket hade som mest 28 personer på plats samtidigt. Arbetet var förlagt till tre orter, med huvudkontoret i Herat. Den tyngsta uppgiften var att hålla vägen fram till Chaghcharan öppen över vintern. Det var viktigt, både för att få fram mat och som en symbol för ansträngningarna. Vi hade snö fram till slutet av mars, och det var tydligen första gången någonsin som vägen snöröjdes. Räddningsverket hade fyra hjullastare som användes i två stora bergspass för att hålla vägen körbar. I provinsen bor människor. Vägen från Herat är enda vägen fram. En sträcka på 35 mil som vid bra förutsättningar tar tre dagar, men som också kan ta tre veckor. En period flögs mat in till området. Normalt klarar sig folk i området utan hjälp. Kriget är förstås ett skäl till hjälpbehovet, men det största problemet är faktiskt att man haft torka i fyra år. Men nu har regnet kommit och det grönskar i området. Hur bra skördarna blir vet dock ingen än. WFP (FN:s livsmedelsprogram) kör in mat till Chaghcharan för att man ska klara vintern. Vilka var intrycken när ni lämnade Afghanistan? Det verkar finnas framtidstro. I Herat, som är en gammal handelsstad, ökar kommersen. Räddningsverket var stödstyrka åt WFP, byggde och skötte läger i Herat, Chaghcharan och Mazar-e-Sharif. Foto: INSATSSTYRKAN Snöplogning i bergspassen var en av Räddningsverkets viktigaste uppgifter i Afghanistan. Enligt uppgift var det första gången någonsin som vägarna snöröjdes Uppdraget är slutfört. Men det kan bli mer jobb i Afghanistan för Räddningsverket. Sida har lagt undan åtta miljoner kronor för att bygga broar på vägen från Afghanistan och norrut till Salangtunneln. Det uppdraget får vi tidigast i höst, säger Hans Martinsson på Räddningsverkets internationella avdelning. PER LARSSON

19 Sirenen Nr Internationellt 19 del av hur Räddningsverkts internationella arbete uppskattas. En tredje insats som Räddningsverket basar för i Israel är att säkra byggnader som tillhör palestinska administrationen. Jobbet görs av tre britter. Vi har inte kompetensen själva, därför har vi anlitat britterna, säger Hans Martinsson, på Räddningsverkets internationella avdelning. PER LARSSON Foto: CURT NÄSLUND UNRWA-styrkan delar ut förnödenheter och mediciner till barn vid en skola. Krig och malaria är två risker för insatspersonal i Angola. Samtidigt är effekten av insatserna påtaglig. Samhället fungerar allt bättre i takt med att den färdiga vägsträckan växer, säger Hans Martinsson på Räddningsverkets internationella avdelning. Angolas vägar har förstörts av återkommande inbördeskrig. Foto: INSATSSTYRKAN Räddningsverkets styrka för WFP lastades i Köpenhamn. Med på resan, i ryska Antonovplan, fanns förutom personal även åtta lastbilar och fyra jeepar. Trots ett fredsavtal 1994 har Angola även sedan dess omväxlande befunnit sig i krig. Fler än 4 miljoner människor, cirka en tredjedel av befolkningen, befinner sig på flykt och cirka 30 procent av alla barn dör innan de fyllt fem år. WFP anser att den dåliga vägstatusen är ett avgörande problem för distribution av nödhjälp, säger Räddningsverkets styrkechef Luis Andersson. Räddningsverket har sedan Foto: JAN EMANUELSSON Avlastning sker för hand. Lokal personal lastar av WFP-styrkans åtta lastbilar med mjöl. Två lastbilar åt gången, fyra man per lastbil. Fortsatt satsning i Mocambique? Räddningsverket har nyss avslutat en insats för att bidra till reparationen av vägar i de översvämningsdrabbade provinserna Gaza och Maputo i Mocambique. Sida satsade 2,5 miljoner kronor och insatsen pågick februarimaj. Torgny Quick, Kristinehamn, ansvarade för uppdraget. Min uppgift var att för Mocambiques vägverk utbilda fordonsförare och mekaniker i service, underhåll och reparationer av maskiner. I materiel bidrog Sverige med krigsbroar, entreprenadmaskiner, trailer, mobil verkstad, motorcykel samt diverse reservdelar. En fortsättning kan bli aktuell i höst. Sida har förklarat sig mycket nöjt med insatsen och berett att skjuta till mer pengar. Det var för två år sedan som södra Afrika drabbades av extremt kraftiga regn och följande översvämningar, de värsta på mer än 50 år. Hundratusentals människor blev hemlösa och vägarna raderades ut i stora delar av Mocambique. Olyckor vid minröjning i Eritrea Flera minröjare har avlidit efter minolyckor i Eritrea. Ett antal minolyckor har också inträffat på vägarna i den tillfälliga säkerhetszonen, säger insatschefen Lars Lundberg. Räddningsverkets huvuduppgift i Eritrea är att kontrollera kvalitén hos de organisationer som arbetar med minröjning. Eritrea blev självständigt 1993 och är ett av världens yngsta länder. Efter år av gränskrig skrev Eritrea och Etiopien i december 2000 under ett fredsavtal. Behovet av humanitärt stöd till Eritrea är stort och efter fredsavtalet har stora insatser gjorts för att människor ska kunna återvända till sina hemtrakter. Ett hinder är den minerade marken. Foto: LARS LUNDBERG Räddningsverket fungerar som stöd åt FN:s minröjningsorganisation (Unmacc) En nyfiken get tittar och har tre personer på plats. Lars Lundberg kontrollerar att minröjningsarbeterielen kontrolleras. på när sjukvårdsmatarna har den sjukvårdskunskap som krävs och genomför även sjukvårdsutbildning. Matz Wennerström tar fram en fungerande databas för behandling av information och Rickard Hartmann utbildar lokala minröjare. Uppdraget ska vara slutfört vid årskiftet, Sida finansierar det med 4 miljoner kronor. Det förs diskussion om en fortsättning. 350 hus snart klara i Bosnien I höst ska återuppbyggnad av drygt 350 krigsskadade hus i fem byar i Doboj, Derventa och Bratonac kommuner i Bosnien vara klart. Då beräknas över personer ha kunnat flytta tillbaka till sina hem. Uppdraget, värt 28 miljoner kronor, ingår i Sidas självhjälpsprojekt. Räddningsverkets återuppbyggnadsinsatser i Bosnien har förlängts etappvis sedan regeringen gav det första uppdraget Eventuellt blir det nya uppdrag i höst. Insatserna i Bosnien väntas pågå till 2004, säger Hans Martinsson på Räddningsverkets internationella avdelning. Kaj Gennebäck är projektledare i Bosnien och stationerad i Tuzla där han på kontoret har hjälp av fyra lokalt anställda. Alla byggnationer går bra eller ganska bra, förutom i Potpec där vi har problem med två hus som inte påbörjats än. Dåligt väder, med regn mest varje dag, gör vägarna knappt farbara och det är svårt att köra ut materiel, säger Gennebäck. Vägar för ett bättre Angola krig och malaria hinder 1998, under ledning av WFP, EU och Sida, byggt broar och reparerat vägar. Just nu återupprättas en väg på en tio mil lång sträcka mellan Chibia och Quipungo i sydvästra Angola. Även broar anläggs. I maj transporterades cirka 30 ton bromaterial från huvudstaden Luanda till Lubango med två Herculesplan. Räddningsverket arbetar på uppdrag av EU:s program för återuppbyggnad av infrastruktur i Angola (PAR). Europeiska utvecklingsfonden (EDF) finansierar projektet med totalt 7 miljoner kronor. 18 juni ska jobbet vara klart. Nu diskuteras med EU ett nytt kontrakt över sex månader, säger Hans Martinsson. Luis Andersson och ingenjören Kenneth Andersson är Räddningsverkets personal på plats, till sin hjälp har de ett 50-tal lokalt anställda. Angola har, på grund av kriget, varit ett av de osäkrare länder där Räddningsverket jobbat. Insatserna har periodvis var nedlagda. En annan risk är malaria. En epidemi drabbade insatsstyrkan i april 16 personer insjuknade under perioden, däribland jag själv. Vi har en person kvar på efterbehandling på klinik, en vårdas i hemmet och en har avlidit, säger Kenneth Andersson.

20 Sirenen Nr Foto: PER LARSSON Här blir det brandsyn. Peo Sjölund besöker restaurang Razmahal, och konstaterar att krogen är av den storleken att brandsyn krävs. Brandmännen på krogrunda Brandbilen stannar utanför restaurang Razmahal. Men det varken brinner eller är dags för hämtmat. Peo Sjölund och Roger Ejderfeldt inventerar restaurangen för att se om den är aktuell för brandsyn. Kungsholmens brandstation hade 100 restauranger registrerade i släckområdet. Brandinspektör Kenneth Möller konstaterade att listan borde uppdateras. Personalen lusläste telefonkatalogen, pratade med tillståndsmyndigheter och hittade ytterligare 65 restauranger. 65 nya brandsyneobjekt? Det blev utryckningsstyrkans uppgift att ta reda på. Vi såg uppgiften ur brandmännens perspektiv. De skulle besöka restauranger från operativ synvinkel, säger Möller. Styrkan skrev inte protokoll, men fyllde i en lathund med uppgifter om dörrar går inåt eller utåt, om alternativa angreppsvägar, utrymningsskyltar, antal gäster och förekomst av gasol. Vi fick besked om restaurangen tar emot fler än 50 gäster, eller om där förvaras gasol. Då blir lokalen föremål för brandsyn för oss som jobbar förebyggande. Hälften blev brandsyner Utryckningspersonalen gjorde besöken på kvällstid när verksamheten var i full gång. De 65 restaurangerna betades av på två månader. Hälften blev brandsyneobjekt, säger Kenneth Möller. Sirenen följde med en kväll när brandförman Peo Sjölund och brandman Roger Ejderfeldt skulle besöka fyra restauranger. Restaurang Razmahal på Torsgatan visade sig ha plats för 60 personer, där fanns gasoltub. Blir ett brandsyneobjekt, konstaterade Sjölund. Nästa restaurang var för liten för att bli brandsyneobjekt, den tredje var stängd och den fjärde visade sig finnas i rullorna under gammalt namn. De här turerna ger oss bättre lokalsinne. Det är inte alla som tycker det är kul. Men jag är positiv, tycker att man som brandman ska ha vissa miniminivåer inom förebyggande. Uppgiften är heller inte betungande och vi blir oftast positivt bemötta, säger Sjölund. Roger Ejderfeldt erkänner att han inledningsvis var negativ. Mest för att det stjäl arbetstid, i huvudsak från översyn av utrustning men även från övning. Och det har känts som lite förtäckt besparing att vi ska göra jobbet. Men samtidigt är det positivt att komma ut på orientering och vi får en generell bild av problem som kan dyka upp vid en rökdykning. Annorlunda i Stockholm Det kan konstateras att Stockholm inte är som de flesta andra kommuner, där folk känner till en ny restaurang redan innan den öppnat. I Stockholm är det omsättning, restauranger kommer och går. Räddningstjänsten får inte med automatik information när en ny näring öppnar. I Kungsholmens släckområde, som även täcker Liljeholmen, Alvik, samt delar av Vasastan, Södermalm och Bromma, bor människor. Där finns vad man nu vet 165 restauranger. Men det finns restaurangtätare områden. Östermalms station har närmare 600 i sitt område, de Kenneth Möller ligger i startgroparna för det här arbetet. Sten Johansson, stationschef på Kungsholmen, exemplifierar problematiken i Stockholm ytterligare: Jag har jobbat i en mindre kår och där gjorde vi orientering så fort ett nytt automatlarm dök upp. Det är omöjligt här. Självstyrande Idén med att inventera restauranger är inget centralt direktiv, utan Kungsholmens eget. Varje brandstation i Stockholm ska ansvara för sitt distrikt, både förebyggande och operativt, och har inte så mycket kontakt uppåt när det gäller detaljstyrning, säger Kenneth Möller. Vilken är den största vinsten med projektet? Att vi fått bra kontroll på det antal restauranger som finns och vilken riskbild de uppvisar. Förebyggande arbete kan utföras på många, kanske bättre sätt, än den gamla brandsynen. Att kontrollera restauranger kan vara ett sätt. Projektet ska nu redovisas, den inblandade personalen kommer att få ge synpunkter på hur man går vidare. Ett syfte är att den information som styrkorna samlat in ska de själva få ut, via skrivare i bilen eller som muntlig information, på väg till brandplats. Och nu har Kungsholmen ett nytt projekt på gång för insatsstyrkorna. Vi har pratat om att göra oannonserade förevisningar av hjärt- och lungräddning på badplatser i sommar, säger Peo Sjölund. PER LARSSON Brandvarnare räddade fyra Fyra personer hade blivit allvarligt skadade eller förolyckade om inte brandvarnaren ljudit. Det säger Bo Pettersson, räddningsledare vid en brand i Halmstad 31 maj. Oljan i en fritös, som inte var ordentligt avslagen, började brinna i ett flerfamiljshus. En yngre kvinna i lägenheten där fritösen fanns, vaknade av brandvarnaren kvart över ett på natten. Hennes skrik väckte sambon som försökte släcka elden. Samtidigt vaknade ett par på våningen ovan och en kvinna på våningen under av brandvarnaren. Mannen klarade inte att släcka elden. Paret fann då för gott att sätta sig i säkerhet. Det gjorde även övriga tre i huset. Räddningstjänsten larmades. För de två paren på våning två och tre svarade brandvarnaren för en ren livräddande insats. När vi kom till platsen stod lågorna tre meter ut ur fönstren, säger Bo Pettersson. Hans visste då inte att de boende redan lämnat huset. Inriktningen var därför att slå ner branden och få ut folk. Senare gav sig de boende, som flytt till grannhuset, till känna. Branden blev häftig och hann sprida sig till tredje våningen. Räddningstjänsten hade branden under kontroll klockan fyra på morgonen. Huset blev totalskadad. Säkrare cigarettändare En orsak till bränder i hemmet är att barn leker med tändstickor eller cigarettändare. Nu har flera stora butikskedjor börjat sälja tändare försedda med barnsäkerhetsspärr. Konsumentverket hoppas att antalet bränder därigenom ska minska. I USA har antalet bränder minskat dramatiskt sedan det 1994 lagstadgades om att cigarettändare av billigare sort måste ha någon typ av spärr. En europeisk standard som följer den amerikanska har just antagits i Europa, men det kommer att dröja tre år innan den träder i kraft. Ny Rib-utgåva i höst I höst kommer en ny utgåva av Rib (Räddningsverkets integrerade beslutstöd för skydd mot olyckor). Större nyheter som kan noteras är: I farliga ämnen kommer klassificering enligt de nya regelverken för ADR och RID att finnas med. Programmet för självstudier i räddningskemi har fyllts på med mer information och en ny del för NBC (Nukleära, Biologiska och Kemiska stridsmedel). Operativt gränssnitt (OP-Rib) är en ny programdel, utvecklad för mobil användning vid insatser mot olyckor. I OP-Rib finns ett urval av information för att snabbt få en överblick över fakta. Vill man ha all information växlar man med ett knapptryck till Rib, säger Stefan Jönsson på Räddningsverket. I programdelen insatsstöd kan användaren lägga in egna dokument som presenteras i mappstruktur som man själv kan påverka. Dessutom har användargränssnitt och sökfunktioner förbättrats. Information om åskskydd Vilka följder kan ett åsknedslag få i ditt hem? En ny skrift som reder ut begreppen och ger råd om hur man kan skydda sig har tagits fram. Skriften kräver inga förkunskaper i ämnet och är lämplig både för personal inom räddningstjänsten och andra som vill veta mer om hur man skyddar sig mot åskskador. Den kan beställas från Dan-Ove Andréasson, Länsförsäkringar Göteborg- Bohus, tel Brand-SM i orientering Svenskt brandmästerskap i orientering genomförs i Växjö augusti med kamratföreningen vid Värends räddningstjänst som arrangör. Onsdag 28 augusti avgörs klassisk distans, dagen därpå kortdistansen. Tävlingarna är ett samarrangemang med polis-sm. Sista anmälningsdag är 1 augusti. Anmälan skickas till: Värends Räddningstjänst, Box 1232, Växjö.

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01

Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01 Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01 Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2000 om en säkerhetsutbildning för kommunens anställda. Syftet med säkerhetsutbildningen

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ledarskapskriterier. Sida 1/5

Ledarskapskriterier. Sida 1/5 Sida 1/5 Ledarskapskriterier Den policy för ledarskap och medarbetarskap som antogs av kommunfullmäktige den 12 maj 2005 utgör, i de delar som rör ledarskapet, grunden för vad som förväntas av en ledare

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Mer kriterier/hållpunkter behövs av MSB för att vara lämpad!? Förändrade rekryteringskriterier för SMO utbildningen

Mer kriterier/hållpunkter behövs av MSB för att vara lämpad!? Förändrade rekryteringskriterier för SMO utbildningen Sammanfattning av gruppdiskussionerna utifrån fyra frågor: Vad skulle mer mångfald i räddningstjänsten leda till? Vad skulle behövas för att uppnå mångfald? Hur är arbetsklimatet i räddningstjänsten? Hur

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014 MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) UB USAM Irén Andersson 010-240 5303 iren.andersson@msb.se Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

SKTFs undersökning om socialchefers roll och ansvar Det behövs en politisk kompass för socialtjänsten!

SKTFs undersökning om socialchefers roll och ansvar Det behövs en politisk kompass för socialtjänsten! SKTFs undersökning om socialchefers roll och ansvar Det behövs en politisk kompass för socialtjänsten! - Socialchefer efterlyser klarare prioriteringar. Oktober 2009 Förord SKTF är fackförbundet för dig

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31 YTTRANDE 21 oktober 2014 Dnr A 2014/2170/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden,

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 POLICY & RIKTLINJER Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Intern utbildning. Hur skall vi förändra attityden till intern utbildning?

Intern utbildning. Hur skall vi förändra attityden till intern utbildning? Intern utbildning Vid träff i Kramfors 2007-05-23 deltog Hampe Wiklund, Lars Hanson och Björn Mattson. Det var livliga och givande diskussioner, och vi konstaterade att det var väldigt olika övningsverksamhet

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Protokoll. Förbundsdirektionen 2015-06-12 12-19

Protokoll. Förbundsdirektionen 2015-06-12 12-19 Förbundsdirektionen 12-19 2 12 Godkännande av dagordning... 5 13 Utseende av justeringsperson... 6 14 Firmatecknare för Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund... 7 15 Vitesföreläggande asylboende

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård och omsorg

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Västra Sörmlands Räddningstjänst

Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionen 2012-09-20 24 (34) Plats och tid Brandstationen i Högsjö, den 20 september 2012, klockan 18.00 21.35. Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Ola Lindgren (S), ordf. Marie-Louise Karlsson

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Säkerhets och sjukvårdsplan. För. Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010. Quesadatältet

Säkerhets och sjukvårdsplan. För. Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010. Quesadatältet Säkerhets och sjukvårdsplan För Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010 Quesadatältet Arrangerad av Boo FF F12 1. Innehåll 1. Innehåll 2. Syfte med planen, dess innehåll och distribution 3. Säkerhetsaspekter

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Larmcentral Kalmar kommun

Larmcentral Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gert Friberg 2013-08-19 SFN 2012/0227 0480-45 75 21 Servicenämnden Larmcentral Kalmar kommun Förslag till beslut Brandkåren har utrett den kommunala

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete.

Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete. Backe rektorsområde Backe centralskola 2007-08-22 1 (12) Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete. Denna plan skall vara ett hjälpmedel för ett systematiskt brandskyddsarbete vid Backe

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer