Åsa redo för nya utmaningar sidan 16

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG Åsa redo för nya utmaningar sidan 16 okt 2012 brukarnas inflytande allt mer i fokus s8 9 drottning silvias systrar tar plats i malmö s7 lärlingsplats med studier ny väg till arbete s14 15

2 KRÖNIKAN av Christin Jonsson. Det är fint att vara gammal! Ä r en liten tidskrift som jag funnit i min svärmors gömmor av Eva Spångberg, som kanske mest är känd som träskulptör. Jag väljer ut ett litet citat hämtat ur hennes bok Det är fint att vara gammal. Det ska vi slå fast från början! Som gammal behöver man inte längre förställa sig. Det är man mycket skickligare på när man är ung. Men det behovet minskar med åren. Man måste få vara den man är när man blir gammal! Man blir kanske kallad original? Men så bra! Då är vi inte gjorda som några kopior - bara original! Så självklart eller hur? Vi pratar ofta om att våra äldre ska få större inflytande på den vård och omsorg vi ger. Vad innebär detta för oss i praktiken? Under många år har jag varit en anhörig som fått följa med både mor, far och svärföräldrar genom åldrandet. Vi har fått uppleva hemtjänst, ledsagning, avlastning, korttid, hemsjukvård och till sist en plats på äldreboende. Så mycket positiva upplevelser, men också stunder av sorg, förlust och ibland missnöje! Min svärfar var dement och avslutade sitt liv på ett demensboende. Min kreativa, starka och drivande far, som genom sin stroke blev en skugga av sitt forna jag och avslutade sitt liv på ett äldreboende. Min ordningsamma och propra svärmor, som blev så svag och trött, släppte taget och fysiskt inte orkade mer, avslutade sina dagar på ett äldreboende. Alla fick en fantastiskt fin vård och omsorg! Har vi haft tur? Vi fick möjligheten att möta klok och kompetent personal. Personalen såg oss anhöriga och upplevde oss som den resurs vi var. Vi samarbetade i att göra det så bra som det bara var möjligt. Vi kan bli bättre på att kommunicera med de äldre och deras anhöriga! Hur vet vi annars vad som är viktigt och har betydelse, och vilka prioriteringar den äldre och de anhöriga vill ha? Hur ska vi låta den äldre få vara det original han eller hon är? Kommunikationen mellan oss personal måste stärkas. Alldeles för ofta får jag frågan ifrån anhöriga: pratar man inte med varandra?!! Tänk på att vi kommunicerar på olika sätt, genom kroppsspråk, samtal, telefon, dator, möten... Det viktigaste är att vi tillsammans ser en helhet och att den äldre får inflytande, och får förbli ett original! Christin Jonsson vård- och omsorgschef i Södra innerstaden sidan 8 2 Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Anna-Lena Hessselroth. Produktion: Maria Sehlin, Redaktionen.nu och Lisa Janzon, Malmö stad. Skribenter: Christina Bruun, Jenny Wickberg och Åsa Ohlsson. Grafisk form: Benny Mårtensson, Fotograf: Peter Kroon, Tryckeri: Holmbergs Beställ fler exemplar av tidningen på sidan 6 sidan 12 sidan 4 sidan sidan sidan sista sidan

3 Vårdutbildning får fin kvalitetsstämpel Malmö och Lund har blivit certifierade som Vård- och omsorgscollege. Målet är mer attraktiva vårdutbildningar som ger fler elever jobb. Mottagare av diplomet var projektledare Kristina Ekelund från Rönnens gymnasium och Anders Söderhamn, från Lunds kommun, som är ordförande i lokala styrgruppen. Spaning ställde några frågor till Kristina Ekelund om certifieringen. Hur känns det? Vi är stolta och väldigt glada att det är färdigt! Det här är ett kvitto på att vår utbildning och samarbetet med arbetsgivaren är bra! Varför vill ni vara certifierade? Det är en kvalitetsstämpel som visar att vi lever upp till kraven på en bra utbildning som är förankrad hos arbetslivet. Vi tror att det lockar fler elever att söka sig hit och det ger våra elever större attraktionskraft på arbetsmarknaden. Hur har ni förberett er för att bli college? Vi har förberett oss i fyra år. Det har inte varit några problem att nå kvalitetskraven men vi har behövt tiden för att prata ihop oss och få med alla samtidigt. Det är stora organisationer som ska samverka. För att bli certifierade måste man uppfylla flera kvalitetskriterier kring exempelvis målsättning, hälsoperspektiv, organisation och lärmiljöer. Vem ska samarbeta här? För arbetsgivarsidan är det Malmö stad, Lunds kommun, Skånes Universitetssjukhus och Psykiatri Skåne. Dessutom fackförbundet Kommunal och för skolorna Rönnens gymnasium, Praktiska Malmö, Gymnasieskolan Vipan, Komvux Lund och Consensum Lund. Vad innebär det att vara college? Det handlar mycket om att det finns en bra samverkan mellan skola och arbetsgivare, att erbjuda bra handledning när eleverna kommer ut på praktik. Genom en bra dialog mellan skola och arbetsgivare kan vi också förnya utbildning och ge den kompetens som efterfrågas. Vad får det för betydelse för Rönnen? Det höjer statusen på utbildningen. Vi hoppas få fler sökande. Eleverna blir mer attraktiva på arbetsmarknaden i och med diplomet. Hur kommer eleverna att märka skillnad? Kanske inte mer än att vi nu marknadsför skolan som college. Det är ingen ny skolform utan en kvalitetsgaranti att det är en bra utbildning. Vi arbetar på som vi gjort hittills men har en mer organiserad samverkan med arbetsgivarna. Syns det i skolbetyget? Ja, alla elever med godkänt i alla ämnen får ett diplom som intygar att de gått på vård- och omsorgscollege vilket är en kvalitetsgaranti som är känd i hela Sverige. På så sätt ska det bli lättare att få jobb. Det gäller både komvuxelever och ungdomar. De första diplomerade går ut i vår, säger Kristina Ekelund. vård- och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege finns över hela landet. Det är Nationella rådet som ger certifieringen till vårdoch omsorgsutbildningar som når upp till kraven. Nationella rådet är en samarbetsorganisation mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunal och vårdarbetsgivarna. Det är en kvalitetsgaranti, som ska gynna både elever och arbetsgivare. Läs mer på hemsida Anders Söderhamn och Kristina Ekelund tog stolt emot certifieringen som Vård- och omsorgscollege. Fler söker vårdgymnasium Rönnens gymnasium har utökats med en klass på grund av årets stora söktryck. I år blir det tre parallella klasser istället för de planerade två klasserna meddelar rektor Helen Andersson. Eleverna har alla sökt vård- och omsorgsprogrammet. Även antalet sökande till komvux undersköterskeutbildning för vuxna har ökat. Rönnens gymnasium flyttar nästa läsår ihop med Universitetsholmens gymnasium som ligger i Centrum, på Citadellsvägen nära Ribersborg och Västra hamnen. Universitetsholmen har redan elever i andra yrkesprogram, framför allt killar i tekniska program. 3

4 De vann silver i Yrkes-SM Sitter bandaget bra? Säg till om det känns obekvämt! När Rönneneleverna Asio Abdinasir och Julia Yunusova tävlade i vård-sm lade de stor vikt vid bemötandet av patienten. Det gav en silvermedalj. 4 ågon riktig patient var det dock inte fråga om här utan en statist som till vardags arbetar inom vården. Hon hade fått i uppdrag att vara lite besvärlig för att göra arbetet krångligt för de tävlande. I vård-sm tävlade fem lag från hela Sverige i dagarna tre. Det sydsvenska laget var från Rönnens gymnasium och hade tagit sig dit via flera deltävlingar. SM-tävlingarna lockade en rejäl publik som följde elevernas arbete på scen. Det hela var uppdelat i flera olika deltävlingar där eleverna ställdes inför olika situationer. Det handlade bland annat om akutsjukvård, att förhindra smittspridning, hemtjänst, demensvård, bäddning av säng med patient i och att hantera livlös person. Det är jättestressigt och nervöst! säger Julia efter sista deltävlingen. När man stiger upp på scenen är man så nervös! Men väl där så glömmer man bort allt folk, säger hon. Vad var svårast? Att det dök upp oförutsedda situationer. Men det var ingenting som vi inte kunde lösa, säger lagkamraten Asio. De konstaterar att det varit både roligt och lärorikt att tävla. Vi har lärt oss jättemycket på kort tid, dels av det vi gör fel men även hur vi ser andra lag göra, säger Asio. Juryn granskar Tävlingsinsatserna bedömdes av en jury som promenerade omkring på scenen med block och penna i högsta hugg. Det är spännande att se hur de arbetar. Eleverna är jätteduktiga och har ett bra bemötande! Så är det ju också de bästa eleverna, säger domaren Pia Schelin från Eksjö som representerar Kommunal. Malmölaget låg stadigt på andra plats genom hela tävlingen medan några olika lag turades om på första platsen. Det slutade med att Malmölaget blev näst bästa vårdeleverna i Sverige efter Hudiksvallslaget. Kul! Vi har fått så mycket beröm och positiva kommentarer, säger Asio. Mycket träning Under sista terminen på gymnasiet har de tränat regelbundet inför tävlingen. De har riktat in sig på de fem delmoment som värderas: hygieniskt arbetssätt, ergonomiskt arbetssätt, kommunikativ förmåga, samarbetsförmåga och praktisk teknik som att ta blodtryck på rätt sätt. Dessutom ska man efteråt kunna utvärdera och reflektera över sin egen förmåga. Omvårdnad är inget enkelt område, det är både praktiskt och teoretiskt. Asio och Julia är väldigt intresserade och har haft detta som sitt projektarbete så det har blivit många timmars träning, berättar vårdlärare Kerstin Frenning som även är lagets coach. Vårdboenden väntade Efter tävlingarna i början av sommaren väntade semestervikariat på vårdboendena Basunen (Julia) och Blombuketten (Asio), och i höst funderar de på att läsa vidare. Julia siktar på sjuksköterska och Asio vill bli biomedicinsk analytiker Jag vill jobba med människor, förklarar Julia. Ett erkännande Det är första gången Rönnens gymnasium är med i vård-sm. Rönneneleverna tog sig dit via flera deltävlingar och fick alltså representera södra Sverige i SM. Vi är så glada att vi kom ända till SM, säger Rönnen gymnasiums rektor Helen Andersson. Det är ett slags kvalitetserkännande på vår utbildning som känns väldigt bra. Vi märker att det ger ringar på vattnet vi fick fler sökande än vanligt och det tror jag kan bero på att det skrevs om vår uttagning till SM just då, säger Helen Andersson. Det finns också förhoppningar om att Yrkes-SM kan ge en skjuts åt yrket. SM är jätteviktigt ur rekryteringssynpunkt!

5 Silvermedaljörerna Julia Yunusova och Asio Abdinasir lägger om benet på statist Cina Johansson som säger fantastiska ungdomar, det här är gräddan av vårdelever i Sverige. Det har varit över ungdomar och tittat på tävlingarna. Jag tror också att det kan höja statusen på yrket, säger Monica Smidje från fackförbundet Kommunal. Julia Yunusova och Asio Abdinasir. Vi har lärt oss jättemycket Julia Yunusova och Asio Abdinasir. SM lockade rekordmånga I år gick yrkes-sm i Malmö på nya mässhallen i Hyllie. Det var många olika tävlingslag: frisörer, plåtslagare, florister, kyltekniker och många flera i ett 30-tal olika yrken med sammanlagt cirka 300 tävlande. Gemensamt för alla är att det är ungdomar som studerar på gymnasiet som tävlar. I år var det rekordmånga besökare, över , som utgjordes av framför allt yngre elever från olika skolor. Det hela är en satsning på att lyfta framtidsyrken. Yrkes-SM arrangeras i ett samarbete mellan Utbildningsdepartementet, Skolverket, Internationella Programkontoret, LO och Svenskt näringsliv. 5

6 Gun är master i demensvård Gun Holm är något så unikt som master i demensvård, eller närmare bestämt filosofie magister i vårdvetenskap med inriktning demensvård. En näst intill unik examen. I hela Sverige är det bara Gun och två stockholmare som erövrat titeln. Var studerade du? På Sophiahemmets högskola i Stockholm. Magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap är en distansutbildning på halvfart. Först läste jag till Silviasjuksköterska, sedan ännu ett år. Varför ville du plugga vidare? För att det är kul och bra att skaffa sig kunskaper som ingen annan har. Studierna gav mig möjlighet att titta på demensvården ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Nu är jag extra duktig på det här med glömska! Vad har du läst? Personcentrerad omvårdnad, forskningsmetodik allt med fokus på demensvård. Utbildningen bygger på den palliativa vårdfilosofins hörnstenar: symtomkontroll, kommunikation och relationer, teamarbete och stöd till närstående. Vad handlar din magisteruppsats om? Sjuksköterskors upplevelser av att identifiera fysisk smärta hos personer med avancerad demenssjukdom. Det är knepigt. 6 Hur då? Vi har svårt att förstå människor som förlorat förmågan att uttrycka sig adekvat. När en boende blir orolig och välter ner en blomkruka i golvet tänker vi Det är demenssjukdomen och ger lugnande medicin. Men oron kan vara ett uttryck för att hon har ont. Var det svårt att skriva uppsatsen? Det var ett hästjobb. Min fritid blev helt uppslukad. Jag intervjuade sju sjuksköterskor här i Malmö. Det är starka berättelser som ordagrant beskriver vad de känner och upplever. Vad kom du fram till? Det finns risk att människor underbehandlas eller ges lugnande när de egentligen behöver smärtlindring. Fysisk smärta är svårbedömd. Vi måste bli bättre på att mäta den. Hur ska det gå till? Genom att vara uppmärksam och skapa rutiner där vi tar hjälp av en smärtskattningsskala. Intervjuerna visar att vi inte använder objektiva instrument som mäter smärta. Sjuksköterskorna känner otillräcklighet och stress. Vem kan ha nytta av din studie? Alla som jobbar i demensvården. Och självklart alla personer med demenssjukdom och deras anhöriga, när vi blir bättre på att tolka smärta och ge rätt behandling. Hur känns det nu? Jag är stolt! Examensdagen den 12 juni var fantastisk. Tal, bubbel och fin musik. I Blå Hallen fick jag gå fram och ta emot min lilla brosch ur prinsessan Christinas hand. vem är gun holm? Gun Holms studier visar att vård och omsorg måste bli bättre på att tolka smärta. Namn: Gun Holm Ålder: 53 Bor: Idyll, i en kulturbevarad liten by på landet utanför Åkarp Bakgrund: Dagisfröken Yrke: Sjuksköterska Specialistutbildning: I psykiatri Jobbar med: Utvecklar demensvården i Södra innerstaden Tidigare arbete: Utrett misstanke om demens hos patienter på SUS i Lund Fritid: Min kära familj, mitt barnbarn Molly, vänner, friskvård, resor, natur och kultur Aktuell: Skånes första magister i demensvård

7 Drottning Silvia frågade Malmöpersonalen om deras arbete och varför de vill de gå utbildningen. Från vänster Stina Arosenius, drottning Silvia, Christina Larsson, Andrea Szabo, Jenny Askelin, Hajrija Gashi och i profil Elise Sandell. Foto: My Olsson, Silviahemmet Silviasystrar på gång Drottning Silvia välkomnade Malmös blivande Silviasystrar till studierna. Mötet skedde vid en introduktionsdag i Stockholm och drottningen var nyfiken på hur man arbetar i Malmö. Utbildningen av 16 undersköterskor i demensvård har nu börjat. De utvalda representerar alla stadsdelar och ska, när de är färdiga, gå tillbaka till sina arbeten och fungera som kunskapskällor i sitt närområde. Det är Sophiahemmets högskola i Stockholm som utbildar personal från hela Sverige i demensvård. Malmö har storsatsat och har köpt in 16 platser till kursen där personal från högskolan kommer till Malmö för föreläsningar. I början av september åkte kursdeltagarna till Stockholm för att besöka Silviahemmet vid Drottningholm och det var där deltagarna fick träffa drottning Silvia. Drottningen brinner för demensvård och är också med vid examen. Vid introduktionsdagen passade drottningen på att samtala med flera av de blivande studenterna om deras arbete med demensvård och vad de hoppas av sin nya utbildning. Utbildningen Specialisering i demensvård för undersköterskor är på 60 högskolepoäng och pågår i 1,5 år. Till stor del är det egenstudier. Nu i höst studerar de på heltid med lön, sedan på halvtid med lön, och arbetar halvtid, fram till examen i Många sökte till de platser Malmö stad bekostar och varje stadsdel fick välja ut sina representanter. Vi frågade några kursdeltagare varför de vill bli Silviasyster och hur det har varit så här långt. Varför vill du bli Silviasyster? Veronika Lindbom, mötesplats Livbojen: Jag har jobbat med demenssjuka i 26 år och vill få mer kunskap så att jag kan hjälpa brukarna och deras anhöriga. Jag vill göra skillnad och kunna sprida kunskap om demensvård. Utbildningen är tuff men oerhört spännande och väldigt utvecklande! Christina Larsson, demensboende Rosengård: Att arbeta med demensvård är väldigt utvecklande och ställer krav på mig. Jag vill lära mer om demensvård, det händer hela tiden mycket saker så jag vill få kunskap om det, och upprepa de kunskaper jag redan har och sedan utveckla demensvården i Rosengård. Jenny Askelin, Söderkulla dagverksamhet: Jag vill att vi ska bli mer professionella i vårt arbete och kvalitetssäkra hela vårdkedjan. Utbildningen är jätterolig, över förväntan! Jag tycker det är fantastiskt att få denna möjlighet att utbildas på arbetstid, ingen annan stad i Sverige satsar så stort som Malmö gör här. Helene Persson, Minnesteamet Södra Innerstaden: Jag vill göra demensvården bättre. Jag är glad att jag kom in på utbildningen, den är så bra! Jag trodde det skulle bli svårt att plugga men det fungerar jättebra, med självstudier och gruppträffar. Resan till Stockholm var intressant och så trevligt att träffa Silvia- vilken ödmjuk kvinna! 7

8 BRUKARINFLYTANDE 8 Brukarna ska vara i centrum Alla är överens. Vi ska sätta brukarna i centrum. Fråga hur de vill ha det. Ändå är det så svårt att leva upp till. Varför? Och vad kan vi göra för att nå våra mål? Spaning har pratat med Helen Hansson, vård- och omsorgschef i Fosie. Det räcker inte med visioner. Vårt ledarskap måste förändras, makten förskjutas nedåt, konstaterar Helen Hansson bestämt. Hur då? Sedan länge har vi i Malmö haft en kultur där vi arbetar utifrån organisationens behov. Vid workshops i vår stadsdel ser vi att vård och omsorg styrs av hur vi organiserar personalen. Vi sitter fast i gamla mönster som krockar med målet att sätta brukaren i centrum. Vad kan göras annorlunda? Scheman och arbetssätt måste förändras. I några hemtjänstområden vill vi prova planeringsverktyget Laps Care och sätta brukarnas egen planering i centrum. Vi frågar: Hur ser dina veckor ut framöver? Sedan lägger vi insatserna när det passar honom eller henne. Vill alla vara med och bestämma? Vi lever med schablonbilder av att äldre människor inte klarar av eller vill ha ökat inflytande. Men även 90-åringar vill välja hur dags de ska gå upp och vad de behöver hjälp med. Jag möter krutgubbar och tanter som vet hur de vill ha det om vi bara lyssnar! Vad innebär det för medarbetarna? För att verkligen gå brukarens önskemål tillmötes måste makten förskjutas nedåt och omvårdnadspersonalen få mandat att påverka mer. Nöjda brukare och medarbetare går hand i hand. Stöter ni på motstånd? Det kan vara smärtsamt att se att just jag måste ändra mitt sätt att jobba. Cheferna har en viktig uppgift att leda förändringen så att den blir meningsfull för både personal och brukare. Vi talar i termer av produktion. Vad är det för ord? Vi jobbar ju med människor, inte i industrin! Det är dags att ta brukarundersökningarna på allvar. Malmö ligger på plats 267 av landets 290 kommuner. Så kan vi inte ha det. Vad kan underlätta? Utbildning. I Fosie och Limhamn satsar vi på individcentrerad omsorg. Cheferna får egen coachning. Är du optimist? Absolut. Ökat brukarinflytande är min hjärtefråga. Det gäller att vara ihärdig. Vi tar stora kliv nu! Vi står redo att ta emot Vård och omsorg i Västra Innerstaden väljer nya vägar. Förr planerades insatserna redan på sjukhuset, innan patienten åkte hem. Nu sker ett stort antal vårdplaneringar i hemmet. Fördelarna är många. rygga vårdtagare som klarar mer. Nöjda anhöriga. Personal som trivs. Bättre kommunikation och mer precisa beslut om de insatser som behövs för att stödja vårdtagaren under den första tiden hemma. Så summeras det nya sättet att arbeta. Kvalitén på vårdplaneringen blir högre när olika kompetenser samlas hemma hos vårdtagaren. I mötet blir det lättare att bedöma vilken hjälp som behövs. Tryggheten ökar, konstaterar Pia Hesselroth Tegel, enhetschef för social och medicinsk omsorg i Västra Innerstaden. Vårdplanering i hemmet infördes på försök förra året. Idén kommer från Höör. Positiva erfarenheter har lett till att modellen nu är ett permanent inslag i Västra Innerstaden. Sedan i somras planeras insatserna oftast i vårdtagarens hem. I samma stund som han eller hon kommer från sjukhuset står vi redo att ta emot, berättar distriktssköterskan Kerstin Nilsson. Alla är på plats: biståndshandläggare, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska. Sektionschefen eller kontaktpersonen är också med. De anhöriga uppskattar att få träffa oss allihop, få chans att framföra sina åsikter och ställa frågor direkt: Till sjuksköterskan om mediciner, till arbetsterapeuten och sjukgymnasten om hjälpmedel och förflyttningar. Många tycker det känns helt fantastiskt! säger Kerstin Nilsson. Det kan låta omständligt och tidskrävande och visst tar det tid, bekräftar Pia Hesselroth Tegel. Vårdplaneringen tar mer tid nu. Men det är det värt. Besluten blir mer precisa, insatserna rätt redan från början, efterarbetet mindre. Vårdtagarna mår bättre och rehabiliteras snabbare och vi får inte lika många telefonsamtal från oroliga anhöriga. Vi spar tid! Vårdplaneringen sker tidigt på förmiddagen. Det ger teamet tid att trolla fram alla hjälpmedel som behövs. Vi går runt i lägenheten och prövar olika situationer. Kan du lägga dig i sängen själv? Kan du sätta dig på toaletten? berättar arbetsterapeut Pernilla Vult von Steyern. På sjukhuset hade många svårt att föreställa sig hur de skulle klara sig hemma. Ofta är det där de ramlat och skadat höft, revben eller axel. Nu upptäcker de hur skönt det känns att komma hem och

9 Främre raden: Eva Ersson, sektionschef vård och omsorg. Pia Hesselroth Tegel, enhetschef för social och medicinsk omsorg. Ann Letorp, vård- och omsorgschef. Bakre raden: Lisbet Gällblad, sektionschef förstärkt hemtjänst. Pernilla Vult von Steyern, arbetsterapeut, Kerstin Nilsson, distriktssköterska. Hur gör du för att öka brukarens inflytande? Maggan Sandell vårdbiträde, hemtjänsten i Kirseberg: Jag frågar mer. Ibland går arbetet på ren rutin. Man bara rusar på, gör som man alltid har gjort. Då försöker jag bromsa mig själv. Det är så lätt att fråga: Är det verkligen så här du vill ha det, eller ska vi göra på något annat sätt? Guldan Rahman samordnare, hem tjänsten i Kirseberg: När jag lägger personalens dagliga schema ser jag till att vårdtagarnas önskemål läggs in. Det är viktigt att människor får önska dag och tid. Jag lyssnar på hur de vill ha det. Vill någon hellre duscha på fredag än på torsdag så får vi se till att det blir på fredag istället. Det brukar lösa sig. pyssla i lugn och ro. Oron släpper, de sover gott och piggar på sig snabbare. I stället för att åka från sjukhuset till ett korttidsboende kan allt fler komma hem direkt, ofta med hjälp av förstärkt hemtjänst som finns till klockan på kvällarna. Många vet inte att vi har de här resurserna. De vill komma till ett konvalescenthem, som förr i tiden. Men det är lättare att rehabiliteras i sitt eget hem där kök och badrum ser ut som man är van vid och ska leva med framöver, säger Pernilla Vult von Steyern. Vårdplaneringen följs upp efter två veckor. Äldre klarar mer än de tror. Det är fantastiskt att se den stora förbättringen när de känner sig trygga och får rätt hjälp direkt, säger vård- och omsorgschef Ann Letorp. Visst kostar det pengar, men det måste jämföras med kostnaden för en korttidsplats. Vi vet att vi ger god vård hemma och ser idel fördelar med att vårdplanera i hemmet. Det är bra för både vårdtagare och personal, summerar Pia Hesselroth Tegel. fördelarna Lättare att avgöra vad vårdtagaren klarar av och behöver Bättre kvalitet på besluten Ökad trygghet för vårdtagare och anhöriga Ökade möjligheter att bo kvar hemma Roligare för personalen Sami Shihab undersköterska, hemtjänsten i Kirseberg: Jag tar mig tid att hälsa på ett bra sätt, alltid med ett leende på läpparna. Då får man kontakt. De börjar prata. Då är det bara att lyssna på hur de vill ha det. Jag hjälper dem gärna och gör inte bara det som står på lappen. Vårdtagarna ska vara nöjda. Då blir det trevligt för oss båda! Pernilla Vult von Steyern arbetsterapeut i Västra innerstaden: Jag kan aldrig göra något om inte vårdtagaren är med på noterna. Han eller hon har alltid makt över sitt eget liv. Man får vara ödmjuk. Jag gör det så bra som möjligt för dem med träning och hjälpmedel, inom ramarna för vad som är möjligt. 9

10 Utbildning via datorn är ett bra sätt lära Satsningen på att utbilda medarbetare med hjälp av internet är här för att stanna. Två utbildningar används nu och fler är på gång. För undersköterska Ewa Gagol på Blomstergården passar studieupplägget bra. 10 Malmö stad är den första kommunen som testar TILDA, ett verktyg för lärande via internet som kommer från intensivvården på Skånes Universitetssjukhus. Hittills har två utbildningar blivit verklighet i Malmö: undernäring och fallprevention. I mars började vårdpersonal i Hyllie använda utbildningen om undernäring. Sedan i maj kan medarbetare i Oxie lära sig förebygga fallskador. Bodil Lindberg, sektionschef för hemsjukvård och rehab i Oxie, jobbar halvtid med projektet. Hon talar sig varm för distansutbildningen, men höjer ett varningens finger. Man ska akta sig för att tro att nätbaserat lärande löser alla problem. Man måste prata om frågorna i teamet också. Satsningen är i sin linda. Hittills har knappt 40 medarbetare fullföljt en kurs och erövrat sitt kompetensbevis. Det är för tidigt att säga hur det funkar, men de som testat säger att det känns väldigt bra. Enkelt, snabbt och lättillgängligt. Bodil Lindberg ser stora möjligheter med utbildning via internet. När som helst I datorn ser man 25 minuter långa program. Allt är ljudsatt. Det underlättar för den som har läs- och skrivsvårigheter eller problem med språket. Kvällsoch nattpersonal kan lätt ta del av utbildningen. Med lärande på nätet är det heller ingen risk att någon missar en utbildningsdag på grund av sjukdom. Det är smidigt att kunna ta del av kursen när som helst, menar Bodil Lindberg. Tanken är att hela teamet ska ha samma grundkunskaper. Undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, biståndshandläggare, sjuksköterskor, chefer Alla ska gå. Det hjälper oss att tala samma språk och tänka i samma banor. Utbildningen gör till exempel att man uppmärksammar tecken på undernäring och hur man får fart på aptiten. Alla pratar mat! Kunskapen testas genom ett frågeformulär på nätet. Du ser direkt om du svarat rätt. Om det är fel får du rätt svar och lär dig mer. Testet kan göras hur många gånger som helst, eftersom du varje gång får olika frågor. Chefen kan se om du klarat testet, men inte hur många gånger du provat. För undersköterska Ewa Gagol, som arbetar med demenssjuka på Blomstergården i Oxie, är Tildakurser på datorn bättre än att studera i bok. Det fungerar jättebra för mig. Jag kommer från Polen och det är bra att kunna lyssna på datorn. Mycket bättre än att läsa i en bok, säger Ewa. Hon har läst två kurser, om att förebygga fallskador och undernäring. Det har varit väldigt intressant! En bra repetition. Jag har lärt mig om måltider och näring, tips om hur vi ska göra för att våra gamla ska må bra. Jag jobbar ju för brukarna! Det enda hon kan sakna i upplägget är gruppträffar där man kan titta på programmet och sedan prata om innehållet. Hon tycker att kunskapskontrollen fungerar bra. Efter kursen få man svara på en massa frågor på nätet. Om man gör fel är det bara att göra om testet. Varje gång kommer det nya frågor. Jag gjorde testet tre fyra gånger, övade och blev godkänd. Ewa Gagol tycker att utbildningarna behövs, inte minst för att friska upp kunskap. När man bara jobbar och jobbar glömmer man lätt. Jag älskar mitt jobb, brukarna ska ha det bra! Fler utbildningar Inom kort sjösätts utbildningen om tryckskador. Fosie och Södra Innerstaden ligger i startgroparna. Kurser om läkemedelshantering och genomförandeplanen blir klara senare i höst. Till nyår tar projektet slut. Vård- och omsorgscheferna har bestämt att nätbaserat lärande ska fortsätta och fler licenser upphandlas. Om valet faller på TILDA eller något annat verktyg får framtiden utvisa. Vi kan skapa utbildningar inom många områden. Bemötande, diabetes, psykisk hälsa Med tiden får alla tillgång till samma kunskap, säger Bodil Lindberg. En vision är att alla program ligger på kommunens hemsida så att vem som helst kan ta del av dem. Brukare och anhöriga ska kunna se vad personalen utbildas i och själva ha chans att lära. tilda TILDA är ett verktyg för lärande via internet. TILDA står för Tool for Interactive Learning and Daily Assistance. För vård och omsorgsanställda i Malmö stad finns i dag utbildningarna undernäring repsektive fallprevention och inom kort startar tryckskadeprevention. På sikt kommer även utbildningar om läkemedel och om genomförandeplanen.

11 Ewa Gagol bestämmer själv när hon ska studera. 11

12 12

13 Samir Hajrula är fixare på Rosengård, som har till arbete att byta glödlampor, spika, borra och bära upp saker på vindar åt gamla och åt personer med funktionsnedsättning. Han är en händig man. Men lika viktig är hans förmåga att lyssna och att se andra människors behov. tätt inpå Namn: Samir Hajrula. Ålder: 39 år. Familj: Fru, tre barn, 18, 12 och 9 år. Har dessutom en syster, föräldrar och en stor släkt spridd över världen. Bor: Villa i Åkarp. Fritid: Fotbollspappa som följer sina barn på träningar och matcher. Fixar också på huset och i trädgården. Har just bytt ut 28 fönsterrutor. Semester: Har lägenhet i Makedonien där familjen bor en månad varje sommar. Dit kommer samtidigt alla andra släktingar, från Sverige, USA och andra delar av världen. Många passar på att gifta sig då, så det kan bli fyra, fem bröllop under en semester. Varje bröllop håller på i två, tre dagar och som nära anhörig måste man vara med hela tiden. Känner sig hemma: Sverige är mitt hemland, även om jag ibland längtar efter Makedonien. Men efter ett par veckor i Makedonien längtar jag alltid hem till min soffa. Är noga med: Att man passar tider. Trivs bäst med det svenska systemet, där människor kommer den tid man har bestämt och inte en timme senare. är vi går över Rosengårds centrum så hälsar och vinkar Samir till många av dem vi möter. Han bor sedan flera år i Åkarp, men det är på Rosengård han har en del av sina rötter. Det var dit han flyttade som 16-åring, nyss kommen från Makedonien. Det är också där han haft hela sitt yrkesliv, i 20 år som fritidsledare för barn och sedan ett år som fixare åt de äldre. Jag trivs med att jobba här, säger han. Det är spännande med en plats där kulturer från hela världen möts. Det är dessutom ett område som det satsas mycket på i dag och där många bra människor jobbar. Som fixare rör sig Samir Hajrula över hela området. Alla som har fyllt 75 och bor på Rosengård kan anlita honom och det kan också de som har hjälp från hemtjänsten eller som får hjälp enligt LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade. Det Samir gör är ett förebyggande arbete, då han undanröjer situationer där hans klienter riskerar att trilla och skada sig. Han halksäkrar mattor, fäster upp sladdar, fixar saker som kräver att man måste högt upp, som att skruva i glödlampor eller sätta upp gardiner. Det kan ibland vara många ärenden som rings in, men Samir låter sig inte stressas. Jag har jobbat på fritidshem med hundra, hundrafemtio ungdomar omkring mig, säger han med ett leende. Jag är stresstålig. Det handlar om att kunna planera. Men vissa saker måste göras direkt, som om en glödlampa har gått sönder i någons badrum. Det kan vara farligt för den som bor där, som kan trilla i mörkret. Samir Hajrula trivdes med sitt förra jobb som fritidsledare. Att arbeta med människor är det han helst gör och känner att han är bra på. Men han har alltid varit en person som gillar att fixa och på fritidshemmen var han den som brukade ta tag i det som behövde lagas. När han fick höra talas om tjänsten som fixare så valde han att byta bana. Det han hade tröttnat på var inte jobbet i sig utan de arbetstider han hade. Det var mycket jobb under helger och kvällar, vilket gjorde det svårt att göra saker med den egna familjen. Min familj är det viktigaste av allt för mig, säger han. Samirs arbete handlar mycket om att kommunicera och att skänka lite trygghet åt dem som behöver. När jag var fritidsledare var det en del barn som tydde sig till mig, berättar han. De kunde komma och sätta sig hos mig i soffan och bara vara tysta. Just deras sätt att inte säga något var en signal om att det var något som inte var bra. I dag kommer jag till dem som är gamla och ensamma. Jag kommer för att de behöver hjälp med något, men lika viktigt är att jag kan få dem att känna sig tryggare. En av Samirs tillgångar i jobbet är hans språkkunskaper. Han växte upp som turk i Makedonien och kan samtala på svenska, turkiska, makedonska och serbokroatiska. I den mångkulturella stadsdel där han verkar är det många äldre som blir lyckliga över att få prata med någon på sitt gamla hemlands språk. Här finns många som lämnade Jugoslavien under kriget i början av 90-talet, när de var 50, 60 år, säger han. Det är inte lätt att lära sig ett nytt språk vid den åldern. Nu är de 70, 80 år och har ännu svårare att förstå svenska. Många är ensamma och tycker att det är skönt när det kommer någon som talar deras språk. Att göra andra människor lyckliga är sådant som förgyller Samirs vardag. Jag älskar mitt jobb och känner att jag har hamnat helt rätt, säger han. När jag hjälper de gamla så blir de glada, och jag blir glad över att ha gjort dem glada. När Samir Hajrula inte fixar med trasiga saker i de gamlas hem, så kör han minibussen som används vid utflykter. De som är 80, 90 år kan inte ta sig härifrån på egen hand. Att få åka ut och uppleva något annat än Rosengård är viktigt för dem, säger han. Omväxling är viktigt för oss alla. Får vi inte uppleva lite olika saker så blir vi nog tokiga till sist. 13

14 Katarina Lundgren. Lärling ny väg till anställning 14 Ett lärlingsprojekt i Limhamn Bunkeflo spås ge goda möjligheter till arbete. Inte bara det medverkan ger rätt till studiebidrag och möjlighet att hoppa in som timvikarie. Lärlingsprojektet i Limhamn Bunkeflo är en fortsättning på ett tidigare projekt som drevs tillsammans med JobbMalmö. Det bestod av tre praktikperioder à 6 veckor inom LSS/särskilt boende och hemtjänst, totalt 18 veckor. Parallellt studerade deltagarna på Lernia gymnasium och hade svenskundervisning. De som klarade utbildningen blev erbjudna semestervikariat. Eftersom det projektet föll väl ut, föreslog AIC att vi skulle arbeta vidare tillsammans. Resultatet blev detta lärlingsprojekt, berättar Katarina Lundgren, HR-konsult i Limhamn Bunkeflo. Elva deltagare antogs. Idag är de sju stycken eftersom några hoppade av. Dessutom var det någon som vi inte tyckte hade hamnat helt rätt, säger Katarina Lundgren. Eftersom projektet är så litet och enbart drivs i en stadsdel är beslutvägarna korta, vilket gör det förhållandevis lättarbetat anser hon, till exempel när man behöver se över deltagarna. Erfarenheterna av projektet sprids ändå till andra stadsdelar till exempel genom HR-nätverket där Katarina Lundgren deltar. En dag i veckan studerar deltagarna vid omvårdnadsprogrammet på Rönnen, 12 timmar i veckan ägnas åt lärlingspraktik och resterande tid kan deltagarna till exempel söka extra jobb inom samma verksamhet. Deltagarna kan söka studiebidrag under tiden som de deltar i projektet. Tanken är också att de ska kunna tjäna extra pengar på timanställning på praktikplatsen. Katarina Lundgren förklarar att lärlingarna har handledare och kan på så sätt lära sig mer kvalificerade saker så som medicinering. På den punkten skiljer sig lärlingspraktiken från tillfällen när deltagarna hoppar in och arbetar extra. Efter de 70 veckorna som projektet varar kan deltagarna söka arbete som undersköterskor, förutsatt att de klarat av studierna. Våra förväntningar på deltagarna har varit att de verkligen ska vilja jobba inom vård och omsorg. Och för dem som klarar utbildningen finns det gott om jobb, säger Katarina Lundgren. Limhamn Bunkeflo har som mål att 100 procent av vårdoch omsorgspersonalen ska ha utbildning till undersköterska, men dit har inte stadsdelen nått än. Detta är ett ytterligare ett sätt att nå det målet. Dessutom kan vi erbjuda goda arbetsvillkor med större möjligheter för deltagarna att få fasta anställningar och bättre lön, när de är utbildade undersköterskor, säger Katarina Lundgren. Vara lärl Betty Arboleda har bara bott i Sverige i 1,5 år. Men chansen att bli kvalificerad undersköterska genom lärlingspraktik, kombinerat med studier på omvårdnadsprogrammet, ville hon inte missa.

15 Betty gör lärlingspraktik på Högsåkernsvårdboende. ing passar Betty entrén till Högsåkerns vårdboende står ett bord vackert uppdukat med sköra kaffekoppar och en konstgjord tårta. Det är här Betty Arboleda gör sin lärlingspraktik sedan en dryg månad. Men hon är inte ny här tidigare har hon både praktiserat och varit semestervikarie här. Även nu arbetar hon som vikarie här vid sidan om lärlingspraktiken. När jag kom till Sverige kunde jag inte ett ord svenska. Första gången på arbetsplatsen var det jättesvårt att hänga med i samtalen och under rapporteringen. Men arbetskamraterna var fantastiska och hjälpte mig, berättar hon. Att lära sig svenska har varit hennes främsta mål sen hon kom hit för 1,5 år sen. Ursprungligen kommer hon från Ecuador. I sitt fyrtioåriga liv har hon även hunnit med att bo tre år i Tyskland, och pratar därför även tyska. Samt engelska och franska. Betty Arboleda är en av de sju deltagarna i lärlingsprojektet. För projektet är det viktigt att de som är med verkligen vill arbeta inom vård och omsorg. Och det är tydligt att Betty är på rätt plats bland de äldre. Jag behandlar dem som jag skulle behandlat min mamma och pappa. Jag tycker det är fantastiskt att få ta del av de äldres erfarenheter, deras liv och historier. Möjligheten att kunna kombinera studier med praktik och arbete passar Betty perfekt eftersom hon har två tonårsbarn att försörja. Hon är utbildad idrottslärare i Tyskland. Det har hon nytta av, bland annat i den kurs hon går just nu medicin. Kanske är det därför Betty skulle vilja att lärlingsprojektet gick lite fortare fram. För i framtiden vill hon gärna fortsätta studera till sjuksköterska och om det är möjligt även till läkare. Att vilja arbeta med människor och relationer är helt självklart för henne. Betty Arboleda varvar studier med lärlingspraktik. 15

16 NY PÅ JOBBET Viktigt ge medarbeta 16 En chef ska vara lyhörd, tro på dialog och vara prestigelös. Det tycker Åsa Qvarsebo som går vidare inom Malmö stad och blir ny enhetschef för Fosies LSS-verksamhet. Vad lockade till detta jobb? När jag såg annonsen blev jag lockad av att få arbeta mer övergripande med LSS genom att vägleda och stötta andra chefer. Dessutom är Fosie en spännande stadsdel med mycket nytänkande när det gäller vård och omsorg. Som enhetschef blir jag chef för tio sektionschefer, med en total verksamhet på cirka 450 anställda. Vad har du gjort innan detta? Jag kommer från en tjänst som sektionschef för Habilitering, som jag haft förmånen att bygga upp, samt dietistverksamheten där jag varit i fem år. I över tjugo år har jag arbetat med LSS som målgrupp på olika befattningar, både före och efter jag utbildade mig till arbetsterapeut. Jag har även studerat ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Vad ser du framför dig i det nya jobbet? En LSS-verksamhet där brukarnas självbestämmande präglar verksamheten. I det tänket ligger Fosie redan långt framme. Det finns några saker som är extra viktiga för mig att se till att medarbetarna har tydliga mål som de känner till, att de vet vilka resurser de har för att nå målen och att man ges möjlighet att använda sitt eget driv och engagemang i arbetet. I tjugo år har du arbetat inom LSS, vad är det som gör att du trivs? Det är en utmaning i den meningen att det inte bara krävs kompetens om specifika funktionsnedsättningar. Många gånger är funktionsnedsättningen inte synlig vid en första anblick. Det krävs god kunskap om hur man bemöter målgruppen.

17 Fler hittar till mötesplatser re möjligheter Jag har insett värdet av att vara prestigelös som person och kreativ i arbetssättet för att bygga förtroendefulla relationer. Min erfarenhet är att flertalet personer som väl börjat arbeta inom LSS-verksamheten sällan söker sig därifrån. Hur ska en bra chef vara tycker du? Det första jag kommer att tänka på är vikten av att ha en genomskinlig ledarstil. Sen tycker jag att en chef ska vara lyhörd, tro på dialog och vara prestigelös. Jag bygger mitt chefskap på andra människors förmåga och att uppmuntra mina medarbetare till ständigt lärande. Det är sådana chefer som har fått mig själv att växa. Åsa Qvarsebo, ny enhetschef för Fosies LSS-verksamhet. åsa Qvarsebo i korthet 40 år, aktuell som ny enhetschef för LSS-verksamheten i Fosie stadsdel. Född i Blekinge, studerade till arbetsterapeut i Linköping. Flyttade till Malmö för fem år sen med uppdraget att starta habiliteringen i Malmö stad. Har sedan start arbetat som chef för Habiliteringen och dietistverksamheten. På fritiden tränar hon styrketräning och springer, men uppskattar även god mat och dryck. Hon har nyligen tagit upp en gammal hobby igen - oljemålning. Malmös mötesplatser för äldre blir allt mer populära. Fler besöker mötesplatserna och antalet aktiviteter ökar. Vår verksamhet syftar till att fler ska kunna bibehålla det friska och att erbjuda ett socialt sammanhang, säger Lena Funke som är sektionschef på Träffpunkten Husie. Olika mötesplatser har olika aktiviteter och olika öppettider men man är välkommen var man än bor i staden. Bland aktiviteterna finns bland annat dans, sittgympa, wiispel, datakunskap, utflykter, läsecirkel, stavgång och mycket annat. Datautbildningar och mobiltelefonutbildningar har blivit väldigt populära, man vill kunna kommunicera med barnbarnen, berättar Lena Funke. I Husie har de också matgrupp en gång i veckan för de som bor i närheten och är berättigade till måltidsservice. Då hämtas gruppdeltagarna och så äter man tillsammans mat som hämtats på restaurang. Vi dukar fint med krusade servetter och ibland har någon äldre med sig en liten flaska vin, det brukar bli en riktig festmiddag med mycket prat, säger Lena Funke. Det finns 12 mötesplatser över staden, det är: Dammfrigården Garaget på Lönngatan Gyllebogården på Mellanheden Havsuttern nära Triangeln Limhamns mötesplats Lindgårdens mötesplats Mötesplats Kirseberg vid Kirsebergstorg Mötesplats Hyllie på Stensjögatan Rundelen i Centrum Seniorum på Rosengård Träffpunkten i Husie på Västra Skrävlingevägen Tuppen i Slottstaden. På Malmö stads hemsida finns program och öppettider för alla mötesplatser, se se/motesplatserforaldre. Dags dela ut Guldgåsen 2012 Den 11 oktober delas årets måltidspris, Guldgåsen 2012, ut. Priset delas ut vid en ceremoni i stadshuset under ett eftermiddagsseminarium med mat och måltidsglädje i fokus. Priset går till en hemtjänstgrupp som gör måltidsservice till en positiv del av dagen. Förra året var första gången priset delades ut. Vinnare då blev Riddargårdens hemtjänst som strävar efter att göra varje måltid till en upplevelse. De har bland annat gemensam lunch varannan torsdag. Priset har instiftats av kommunstyrelsen för att lyfta goda exempel och öka intresset för mat och måltider i hemtjänsten. 17

18 Kickoffen för nya LPA hölls i Båstad. Diskussioner om den goda arbetsplatsen. Kickoff för nya LPA LPA Lärande På Arbetsplatsen är ett lyckat koncept. Nu startar två nya grupper. 52 medarbetare inom LSS och äldreomsorgen får chansen att utbilda sig till undersköterskor. 18 lla tjänar på LPA, både den som får höjd kompetens, brukarna och teamet på arbetsplatsen. Det menar utvecklingssekreterare Pia Nilsson som står bakom utbildningen. Det är en win-win-situation, säger hon. Ett riktigt lyft! LPA bygger broar mellan utbildning och arbete. Erfarenheterna från de fyra första grupperna i Malmö är idel positiva. 120 deltagare har fullföljt studierna. LPA är en succé, konstaterar Pia Nilsson och hennes parhäst Gunilla Mandin, processledare på avdelningen för vård och omsorg, FoU Malmö. Bakom framgången ligger flera faktorer: Studierna utgår ifrån det dagliga arbetet, där praktiskt hantverk och teori vävs samman. Studenten har aktivt stöd av sin handledare på jobbet. Kring dem finns ett stödjande nät som består av arbetsledaren och kamraterna på arbetsplatsen, lärare och kurskamrater. Arbetslaget är jätteviktigt, säger Gunilla Mandin. Vi ser att det blir en tryggare atmosfär med LPA. Teamet reflekterar över sitt arbete, tar vara på varandras kompetens och erfarenhet. De positiva effekterna lever kvar när utbildningstiden är slut. I september rivstartade två nya grupper med en gemensam kick-off. Deltagare, handledare, chefer och lärare strålade samman i Båstad. Vi var 140 stycken på internat. En imponerande grupp, säger Pia Nilsson. Deltagarna kommer från alla stadsdelar i Malmö. Halva gänget läser LPA 5, resten LPA 6. Alla når samma kompetens. Ändå blir deltagarna på LPA 6 färdiga flera månader tidigare. Det är en förkortad LPA för medarbetare som redan läst 500 poäng inom vård- och omsorgsprogrammet, förklarar Gunilla Mandin. Förra vintern läste de etik, psykologi, vård- och omsorgsarbete på Rönnens gymnasium. Nu kompletteras studierna på deras egna arbetsplatser. Den allra första LPA- startade När LPA 5 och 6 avslutas nästa år kommer totalt 172 medarbetare inom vård och omsorg i Malmö att ha skaffat sig undersköterskekompetens. Detta är en stor satsning med stöd av politiker och tjänstemän, konstaterar Gunilla Mandin. Handledarna är vana undersköterskor som läst pedagogik och vet att vuxna lär sig på ett annat vis än barn. De gör ett fantastiskt jobb. Dem ska vi vara rädda om! Foto: Gunilla Mandin. detta är lpa Du är på din arbetsplats under hela utbildningen 1,5 dag i snitt per vecka ägnas åt studier En studiehörna med dator finns på din arbetsplats Lärarna kommer till din studiegrupp varje vecka Du måste vara beredd att plugga på fritiden När du klarat utbildningen får du gymnasiebetyg

19 Bra hemtjänst ska garanteras Personal inom hemtjänst ska alltid bära legitimation, vårdtagaren ska kontaktas om okänd personal kommer och det görs uppföljningar på biståndsbeslut. Det är några av löftena i förslaget till lokala värdighetsgarantier i Malmö. Nu finns ett förslag till lokala värdighetsgarantier för hemtjänst i ordinärt boende. Det innehåller fem garantier som gäller både brukarna och medarbetarna. Den ena berör myndighetsutövningen, de övriga fyra garantierna berör utförandet. I första hand är garantin till för att brukare och anhöriga ska veta vad de har rätt till och för att personalen ska veta vad som förväntas av dem. Det handlar också om hur insatser ska utföras grundat på den värdegrund, etik och moral som gäller. Förslaget har tagits fram av stadskontoret i Malmö stad och är nu ute på remiss och väntas komma upp i vård och omsorgsberedningen den 12 december och kommunfullmäktige i februari. Det kan alltså bli justeringar i förslaget. Om förslaget godkänns i alla instanser så införs garantierna sedan så snart som möjligt. Hela förslaget finns att läsa på Komin. Fotnot: Att ett förslag är ute på remiss innebär att det skickas till de nämnder och organisationer som kan tänkas beröras av beslutet. I det här fallet bland annat stadsdelarna, sociala resursförvaltningen, centrala pensionärsrådet, rådet för funktionshinderfrågor, de olika pensionärsorganisationerna, de fackliga organisationerna och Malmö Anhörigförening. Ny plan för vård och omsorg på remiss Den 17 oktober ska nya planen för vård och omsorg tas upp i vård- och omsorgsberedningen. Arbetet har skjutits fram något och det finns vid denna tidnings pressläggning ännu inget färdigt förslag. Den nya planen ska ange den värdegrund och det förhållningssätt som ska finnas i Malmös vård- och omsorgsverksamhet. Den ska ange de politiska målen för verksamheten, så att brukare och anhöriga kan få en uppfattning om vad de kan förvänta sig. förslag fem garantier: 1. Den som fått ett biståndsbeslut erbjuds uppföljningssamtal efter senast tre månader. Detta för att kontrollera om behovet tillgodoses och ge ökad delaktighet. 2. Genomförandeplanen skrivs gemensamt och det står hur brukaren vill bli hjälpt. Planen ska uppdateras minst två gånger per år. Detta ska ge större inflytande. 3. Garanti om att personal som besöker brukare i hemmet legitimerar sig. 4. Om personal inte kan komma på avtalad tid (med en halvtimmes marginal), eller om okänd personal kommer, tas kontakt med brukaren. 5. Om beviljad hjälp inte utförs vid avtalad tid garanteras att hjälpen utförs snarast, senast inom fem dagar. Förslagen är här sammanfattade. Till varje punkt finns en mer utförlig kommentar om vad som avses, läs på Komin. Förslaget kan komma att justeras innan det antas. När förslaget varit uppe på vård- och omsorgsberedningens oktobermöte ska det skickas ut på remiss, troligtvis under november till januari. Bland remissinstanserna finns stadsdelarna, sociala resursförvaltningen, fackliga organisationer och pensionärs- och anhörigorganisationer, samt organisationer för personer med funktionsnedsättning. Enligt planen ska ärendet behandlas av kommunfullmäktige under våren och kan komma att antas från halvårs skiftet Om funktionshinder på ny utbildning Den första högskoleutbildningen som vänder sig till arbete med personer med funktionsnedsättning har nu startat i Malmö. Det är en helt ny utbildning med inriktning på vård och omsorg där Malmö högskola blir först ut. Programmet heter Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet och är på 180 poäng. Vi är väldigt nöjda med intresset, utbildningen är fulltecknad, säger Ingrid Runesson som är programansvarig och lektor på Malmö högskola. Det är framför allt personer som redan har arbetat med personer med funktionsnedsättning som sökt till utbildningen. Efter utbildningen kan de sedan arbeta inom många olika fält, till exempel inom daglig verksamhet, på boende, Ingrid Runesson. inom handikapprörelsen, på habilitering eller rehabilitering men även inom andra verksamheter där man möter personer med funktionsnedsättning, till exempel på Arbetsförmedlingen. Studenterna får forma sin egen framtid. De utvecklar förhoppningsvis ett pedagogiskt förhållningssätt i syfte att kunna arbeta nära människor med funktionsnedsättning och stärka dem, förklarar Ingrid Runesson. Utbildningen är ett sätt att höja yrkeskompetensen inom funktionshinderfältet. Den är resultatet av en efterfrågan från bland annat Socialstyrelsens utredning, handikapprörelsen och från verksamheten, där man såg att det behövdes fler kompetenser, säger hon. Utbildningen kräver grundläggande behörighet och leder till en kandidatexamen i huvudämnet handikapp och rehabilitering. Utbildningen hålls på institutionen Hälsa och välfärd på Malmö högskola på sjukhusområdet och första kullen går ut våren Studenterna får under utbildningen personlig kontakt med en yrkesverksam mentor och dennes arbetsplats. Kurslitteratur från Malmö Två skrifter som tagits fram av FoU Malmö har blivit kurslitteratur på yrkeshögskolan Consensum i Lund. Petra Björne. Det är riktigt kul! Jag är stolt över att arbeta i Malmö som satsar så på utvecklingsarbete, säger Petra Björne på FoU Malmö som också är medförfattare till den ena. Det handlar om forskningsöversikten Utmanande beteende. Utmanande verksamheter av Petra Björne, Ingela Andersson, Magnus Björne, Mats Olsson och Sylvester Pagmert. Här sammanfattas relevant forskning om människor med en utvecklingsstörning, eller en diagnos inom autismspektrat, som skadar sig själva eller andra. Här finns också ett handlingsprogram för hur man kan arbeta. Även Nils-Erik Hanssons FoU-traineeuppsats Bostad med särskild service enligt LSS Din arbetsplats eller mitt hem? har blivit kurslitteratur. Syftet med den är att se vilka möjligheter personer med funktionsnedsättning har till självbestämmande, delaktighet och ett bra bemötande. Spaning har beskrivit båda publikationerna i tidigare nummer. De finns även att läsa på malmo.se. Nils-Erik Hansson. 19

20 De vill stimulera det friska Att som äldre få uppleva kultur stimulerar hälsan. Och för demenssjuka kan sjuk gymnastik göra att de är självständiga längre. Det är några av slutsatserna som Eva Martinsson och Katarina Jeglertz gjort som FoU-traineer. 20 va Martinsson är distriktssjuksköterska i Centrum och Katarina Jeglertz sjukgymnast i Hyllie. Under våren har de båda varit FoU-traineer. Vi träffas på FoU-enheten, det pampiga huset mitt emot konserthuset, dit de kommit en dag i veckan för att studera svaret på den fråga de ställt sig. Bådas frågor utgår från arbetet men är helt olika: sjuksköterskan Eva har studerat Kultur och hälsa i hemvården medan sjukgymnasten Katarina studerat Effekter av fysisk träning hos personer med demenssjukdom. Tror på kultur Jag tror att kulturupplevelser kan hålla oss friska längre. I dag är det inte så enkelt för folk i hemvården att uppleva kultur, jag vill lyfta frågan för att se om det kan öppnas möjligheter, säger Eva som även har disputerat i litteraturvetenskap och länge brunnit för kulturfrågor. Hon skriver att inom vården tillgodoses ofta de fysiska behoven, medan de existentiella behoven missas. Jag ser ett självklart samband mellan hälsa och kultur. Forskningen visar att om man är mer aktiv och stimulerar hjärnan så mår man bättre. När man är ensam blir det lätt för stort fokus på hur man mår istället för att få nya intryck att bearbeta, säger Eva Martinsson. Hon tycker att hon hittade intressanta forskningsstudier som visar på olika sätt att använda dans och musik i vården av dementa. I dansen kunde de dementa uttrycka saker de inte kunde formulera verbalt. Hon blev även imponerad av Kultur för seniorer i Umeå där man, i samarbete med gymnasieskolor, skapar meningsfulla kulturaktiviteter som boule, rullstolsdisco, konstvandringar och föreläsningar. Det finns även goda exempel i Malmö, som guldstunder och läsombud - men de är främst till för äldreboenden. Genom att träna håller de sig friska längre. Nya arbetsuppgifter För Katarinas del var det en förändring i arbetet som ledde till frågeställningen, hon fick som sjukgymnast plats i Hyllie demensteam. Jag visste inte så mycket om hur man ska arbeta då, är det annorlunda? Dessutom undrade jag om fysisk aktivitet kan begränsa försämringarna av själva demenssjukdomen, berättar Katarina. Hon läste de avhandlingar och vetenskapliga studier hon kunde hitta i ämnet och fick en del nya tankar om hur hon kan arbeta. Hon insåg bland annat att demenssjukdomar kan ge nedsatt initiativförmåga, vilket kan leda till inaktivitet och ökad fallrisk. Fysisk träning kan minska risken att falla. Fysisk aktivitet påverkar minnet. Rörelseminnet finns kvar länge hos personer med demens, längre än det vanliga minnet. Det kan utnyttjas vid träning av personer med demenssjukdom. Genom att sätta igång det naturliga rörelsemönstret kan minnet aktiveras och personen med demens exempelvis klara att gå eller simma, säger Katarina. Finns beröringspunkt Även om deras frågeställningar rör helt olika ämnen så kommer de fram till att det finns något som förenar: Vi letar vägar för att stimulera det friska, säger Katarina Jeglertz. Ja, medicinsk forskning föreslår att man ska vara fysiskt, socialt och kulturellt aktiv för att behålla sina förmågor, säger Eva. Efter en termins studier är de nu klara med sina uppsatser. Stimulerande tid Det har varit jättestimulerande att få sitta ner och studera ett ämne i lugn och ro. Jag jobbar gärna vidare med de här kulturfrågorna inom hemsjukvården, säger Eva Martinsson som i höst kommer att prata om sina studier på Vård- och omsorgsdagarna. Jag hoppas Malmö kan inspireras av Umeås modell. Jag hade gärna sett en webbportal där man sammanställer alla kulturevenemang så att det blir enklare att hitta rätt, och att det fanns en ansvarig för kultur för äldre, säger Eva. Sjukgymnasten Katarina hoppas att fler med demenssjukdom får tillgång till sjukgymnastik: Min förhoppning är att alla med demenssjukdomar som bor hemma kan ingå i ett demensteam. Sjukgymnaster skulle kunna göra så mycket! Fysisk träning har visat sig ha positiva effekter som kan förhindra, eller i alla fall fördröja, försämringen av rörelseförmågan för personer med demenssjukdom. Genom att träna håller de sig friska längre, hjälpbehovet minskar och de framtida resurserna inom vård och omsorg räcker längre, säger Katarina. Fou-trainee Som FoU-trainee gör du litteraturstudier i ett ämne du själv väljer. Studierna pågår en dag i veckan under en termin och resulterar i en uppsats. Uppsatserna läggs sedan ut på KomIn, de senaste är: Katarina Jeglertz Effekter av fysisk träning hos personer med demenssjukdom och Eva Martinsson Kultur och hälsa i hemvården.