Åsa redo för nya utmaningar sidan 16

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åsa redo för nya utmaningar sidan 16"

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG Åsa redo för nya utmaningar sidan 16 okt 2012 brukarnas inflytande allt mer i fokus s8 9 drottning silvias systrar tar plats i malmö s7 lärlingsplats med studier ny väg till arbete s14 15

2 KRÖNIKAN av Christin Jonsson. Det är fint att vara gammal! Ä r en liten tidskrift som jag funnit i min svärmors gömmor av Eva Spångberg, som kanske mest är känd som träskulptör. Jag väljer ut ett litet citat hämtat ur hennes bok Det är fint att vara gammal. Det ska vi slå fast från början! Som gammal behöver man inte längre förställa sig. Det är man mycket skickligare på när man är ung. Men det behovet minskar med åren. Man måste få vara den man är när man blir gammal! Man blir kanske kallad original? Men så bra! Då är vi inte gjorda som några kopior - bara original! Så självklart eller hur? Vi pratar ofta om att våra äldre ska få större inflytande på den vård och omsorg vi ger. Vad innebär detta för oss i praktiken? Under många år har jag varit en anhörig som fått följa med både mor, far och svärföräldrar genom åldrandet. Vi har fått uppleva hemtjänst, ledsagning, avlastning, korttid, hemsjukvård och till sist en plats på äldreboende. Så mycket positiva upplevelser, men också stunder av sorg, förlust och ibland missnöje! Min svärfar var dement och avslutade sitt liv på ett demensboende. Min kreativa, starka och drivande far, som genom sin stroke blev en skugga av sitt forna jag och avslutade sitt liv på ett äldreboende. Min ordningsamma och propra svärmor, som blev så svag och trött, släppte taget och fysiskt inte orkade mer, avslutade sina dagar på ett äldreboende. Alla fick en fantastiskt fin vård och omsorg! Har vi haft tur? Vi fick möjligheten att möta klok och kompetent personal. Personalen såg oss anhöriga och upplevde oss som den resurs vi var. Vi samarbetade i att göra det så bra som det bara var möjligt. Vi kan bli bättre på att kommunicera med de äldre och deras anhöriga! Hur vet vi annars vad som är viktigt och har betydelse, och vilka prioriteringar den äldre och de anhöriga vill ha? Hur ska vi låta den äldre få vara det original han eller hon är? Kommunikationen mellan oss personal måste stärkas. Alldeles för ofta får jag frågan ifrån anhöriga: pratar man inte med varandra?!! Tänk på att vi kommunicerar på olika sätt, genom kroppsspråk, samtal, telefon, dator, möten... Det viktigaste är att vi tillsammans ser en helhet och att den äldre får inflytande, och får förbli ett original! Christin Jonsson vård- och omsorgschef i Södra innerstaden sidan 8 2 Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Anna-Lena Hessselroth. Produktion: Maria Sehlin, Redaktionen.nu och Lisa Janzon, Malmö stad. Skribenter: Christina Bruun, Jenny Wickberg och Åsa Ohlsson. Grafisk form: Benny Mårtensson, Fotograf: Peter Kroon, Tryckeri: Holmbergs Beställ fler exemplar av tidningen på sidan 6 sidan 12 sidan 4 sidan sidan sidan sista sidan

3 Vårdutbildning får fin kvalitetsstämpel Malmö och Lund har blivit certifierade som Vård- och omsorgscollege. Målet är mer attraktiva vårdutbildningar som ger fler elever jobb. Mottagare av diplomet var projektledare Kristina Ekelund från Rönnens gymnasium och Anders Söderhamn, från Lunds kommun, som är ordförande i lokala styrgruppen. Spaning ställde några frågor till Kristina Ekelund om certifieringen. Hur känns det? Vi är stolta och väldigt glada att det är färdigt! Det här är ett kvitto på att vår utbildning och samarbetet med arbetsgivaren är bra! Varför vill ni vara certifierade? Det är en kvalitetsstämpel som visar att vi lever upp till kraven på en bra utbildning som är förankrad hos arbetslivet. Vi tror att det lockar fler elever att söka sig hit och det ger våra elever större attraktionskraft på arbetsmarknaden. Hur har ni förberett er för att bli college? Vi har förberett oss i fyra år. Det har inte varit några problem att nå kvalitetskraven men vi har behövt tiden för att prata ihop oss och få med alla samtidigt. Det är stora organisationer som ska samverka. För att bli certifierade måste man uppfylla flera kvalitetskriterier kring exempelvis målsättning, hälsoperspektiv, organisation och lärmiljöer. Vem ska samarbeta här? För arbetsgivarsidan är det Malmö stad, Lunds kommun, Skånes Universitetssjukhus och Psykiatri Skåne. Dessutom fackförbundet Kommunal och för skolorna Rönnens gymnasium, Praktiska Malmö, Gymnasieskolan Vipan, Komvux Lund och Consensum Lund. Vad innebär det att vara college? Det handlar mycket om att det finns en bra samverkan mellan skola och arbetsgivare, att erbjuda bra handledning när eleverna kommer ut på praktik. Genom en bra dialog mellan skola och arbetsgivare kan vi också förnya utbildning och ge den kompetens som efterfrågas. Vad får det för betydelse för Rönnen? Det höjer statusen på utbildningen. Vi hoppas få fler sökande. Eleverna blir mer attraktiva på arbetsmarknaden i och med diplomet. Hur kommer eleverna att märka skillnad? Kanske inte mer än att vi nu marknadsför skolan som college. Det är ingen ny skolform utan en kvalitetsgaranti att det är en bra utbildning. Vi arbetar på som vi gjort hittills men har en mer organiserad samverkan med arbetsgivarna. Syns det i skolbetyget? Ja, alla elever med godkänt i alla ämnen får ett diplom som intygar att de gått på vård- och omsorgscollege vilket är en kvalitetsgaranti som är känd i hela Sverige. På så sätt ska det bli lättare att få jobb. Det gäller både komvuxelever och ungdomar. De första diplomerade går ut i vår, säger Kristina Ekelund. vård- och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege finns över hela landet. Det är Nationella rådet som ger certifieringen till vårdoch omsorgsutbildningar som når upp till kraven. Nationella rådet är en samarbetsorganisation mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunal och vårdarbetsgivarna. Det är en kvalitetsgaranti, som ska gynna både elever och arbetsgivare. Läs mer på hemsida Anders Söderhamn och Kristina Ekelund tog stolt emot certifieringen som Vård- och omsorgscollege. Fler söker vårdgymnasium Rönnens gymnasium har utökats med en klass på grund av årets stora söktryck. I år blir det tre parallella klasser istället för de planerade två klasserna meddelar rektor Helen Andersson. Eleverna har alla sökt vård- och omsorgsprogrammet. Även antalet sökande till komvux undersköterskeutbildning för vuxna har ökat. Rönnens gymnasium flyttar nästa läsår ihop med Universitetsholmens gymnasium som ligger i Centrum, på Citadellsvägen nära Ribersborg och Västra hamnen. Universitetsholmen har redan elever i andra yrkesprogram, framför allt killar i tekniska program. 3

4 De vann silver i Yrkes-SM Sitter bandaget bra? Säg till om det känns obekvämt! När Rönneneleverna Asio Abdinasir och Julia Yunusova tävlade i vård-sm lade de stor vikt vid bemötandet av patienten. Det gav en silvermedalj. 4 ågon riktig patient var det dock inte fråga om här utan en statist som till vardags arbetar inom vården. Hon hade fått i uppdrag att vara lite besvärlig för att göra arbetet krångligt för de tävlande. I vård-sm tävlade fem lag från hela Sverige i dagarna tre. Det sydsvenska laget var från Rönnens gymnasium och hade tagit sig dit via flera deltävlingar. SM-tävlingarna lockade en rejäl publik som följde elevernas arbete på scen. Det hela var uppdelat i flera olika deltävlingar där eleverna ställdes inför olika situationer. Det handlade bland annat om akutsjukvård, att förhindra smittspridning, hemtjänst, demensvård, bäddning av säng med patient i och att hantera livlös person. Det är jättestressigt och nervöst! säger Julia efter sista deltävlingen. När man stiger upp på scenen är man så nervös! Men väl där så glömmer man bort allt folk, säger hon. Vad var svårast? Att det dök upp oförutsedda situationer. Men det var ingenting som vi inte kunde lösa, säger lagkamraten Asio. De konstaterar att det varit både roligt och lärorikt att tävla. Vi har lärt oss jättemycket på kort tid, dels av det vi gör fel men även hur vi ser andra lag göra, säger Asio. Juryn granskar Tävlingsinsatserna bedömdes av en jury som promenerade omkring på scenen med block och penna i högsta hugg. Det är spännande att se hur de arbetar. Eleverna är jätteduktiga och har ett bra bemötande! Så är det ju också de bästa eleverna, säger domaren Pia Schelin från Eksjö som representerar Kommunal. Malmölaget låg stadigt på andra plats genom hela tävlingen medan några olika lag turades om på första platsen. Det slutade med att Malmölaget blev näst bästa vårdeleverna i Sverige efter Hudiksvallslaget. Kul! Vi har fått så mycket beröm och positiva kommentarer, säger Asio. Mycket träning Under sista terminen på gymnasiet har de tränat regelbundet inför tävlingen. De har riktat in sig på de fem delmoment som värderas: hygieniskt arbetssätt, ergonomiskt arbetssätt, kommunikativ förmåga, samarbetsförmåga och praktisk teknik som att ta blodtryck på rätt sätt. Dessutom ska man efteråt kunna utvärdera och reflektera över sin egen förmåga. Omvårdnad är inget enkelt område, det är både praktiskt och teoretiskt. Asio och Julia är väldigt intresserade och har haft detta som sitt projektarbete så det har blivit många timmars träning, berättar vårdlärare Kerstin Frenning som även är lagets coach. Vårdboenden väntade Efter tävlingarna i början av sommaren väntade semestervikariat på vårdboendena Basunen (Julia) och Blombuketten (Asio), och i höst funderar de på att läsa vidare. Julia siktar på sjuksköterska och Asio vill bli biomedicinsk analytiker Jag vill jobba med människor, förklarar Julia. Ett erkännande Det är första gången Rönnens gymnasium är med i vård-sm. Rönneneleverna tog sig dit via flera deltävlingar och fick alltså representera södra Sverige i SM. Vi är så glada att vi kom ända till SM, säger Rönnen gymnasiums rektor Helen Andersson. Det är ett slags kvalitetserkännande på vår utbildning som känns väldigt bra. Vi märker att det ger ringar på vattnet vi fick fler sökande än vanligt och det tror jag kan bero på att det skrevs om vår uttagning till SM just då, säger Helen Andersson. Det finns också förhoppningar om att Yrkes-SM kan ge en skjuts åt yrket. SM är jätteviktigt ur rekryteringssynpunkt!

5 Silvermedaljörerna Julia Yunusova och Asio Abdinasir lägger om benet på statist Cina Johansson som säger fantastiska ungdomar, det här är gräddan av vårdelever i Sverige. Det har varit över ungdomar och tittat på tävlingarna. Jag tror också att det kan höja statusen på yrket, säger Monica Smidje från fackförbundet Kommunal. Julia Yunusova och Asio Abdinasir. Vi har lärt oss jättemycket Julia Yunusova och Asio Abdinasir. SM lockade rekordmånga I år gick yrkes-sm i Malmö på nya mässhallen i Hyllie. Det var många olika tävlingslag: frisörer, plåtslagare, florister, kyltekniker och många flera i ett 30-tal olika yrken med sammanlagt cirka 300 tävlande. Gemensamt för alla är att det är ungdomar som studerar på gymnasiet som tävlar. I år var det rekordmånga besökare, över , som utgjordes av framför allt yngre elever från olika skolor. Det hela är en satsning på att lyfta framtidsyrken. Yrkes-SM arrangeras i ett samarbete mellan Utbildningsdepartementet, Skolverket, Internationella Programkontoret, LO och Svenskt näringsliv. 5

6 Gun är master i demensvård Gun Holm är något så unikt som master i demensvård, eller närmare bestämt filosofie magister i vårdvetenskap med inriktning demensvård. En näst intill unik examen. I hela Sverige är det bara Gun och två stockholmare som erövrat titeln. Var studerade du? På Sophiahemmets högskola i Stockholm. Magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap är en distansutbildning på halvfart. Först läste jag till Silviasjuksköterska, sedan ännu ett år. Varför ville du plugga vidare? För att det är kul och bra att skaffa sig kunskaper som ingen annan har. Studierna gav mig möjlighet att titta på demensvården ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Nu är jag extra duktig på det här med glömska! Vad har du läst? Personcentrerad omvårdnad, forskningsmetodik allt med fokus på demensvård. Utbildningen bygger på den palliativa vårdfilosofins hörnstenar: symtomkontroll, kommunikation och relationer, teamarbete och stöd till närstående. Vad handlar din magisteruppsats om? Sjuksköterskors upplevelser av att identifiera fysisk smärta hos personer med avancerad demenssjukdom. Det är knepigt. 6 Hur då? Vi har svårt att förstå människor som förlorat förmågan att uttrycka sig adekvat. När en boende blir orolig och välter ner en blomkruka i golvet tänker vi Det är demenssjukdomen och ger lugnande medicin. Men oron kan vara ett uttryck för att hon har ont. Var det svårt att skriva uppsatsen? Det var ett hästjobb. Min fritid blev helt uppslukad. Jag intervjuade sju sjuksköterskor här i Malmö. Det är starka berättelser som ordagrant beskriver vad de känner och upplever. Vad kom du fram till? Det finns risk att människor underbehandlas eller ges lugnande när de egentligen behöver smärtlindring. Fysisk smärta är svårbedömd. Vi måste bli bättre på att mäta den. Hur ska det gå till? Genom att vara uppmärksam och skapa rutiner där vi tar hjälp av en smärtskattningsskala. Intervjuerna visar att vi inte använder objektiva instrument som mäter smärta. Sjuksköterskorna känner otillräcklighet och stress. Vem kan ha nytta av din studie? Alla som jobbar i demensvården. Och självklart alla personer med demenssjukdom och deras anhöriga, när vi blir bättre på att tolka smärta och ge rätt behandling. Hur känns det nu? Jag är stolt! Examensdagen den 12 juni var fantastisk. Tal, bubbel och fin musik. I Blå Hallen fick jag gå fram och ta emot min lilla brosch ur prinsessan Christinas hand. vem är gun holm? Gun Holms studier visar att vård och omsorg måste bli bättre på att tolka smärta. Namn: Gun Holm Ålder: 53 Bor: Idyll, i en kulturbevarad liten by på landet utanför Åkarp Bakgrund: Dagisfröken Yrke: Sjuksköterska Specialistutbildning: I psykiatri Jobbar med: Utvecklar demensvården i Södra innerstaden Tidigare arbete: Utrett misstanke om demens hos patienter på SUS i Lund Fritid: Min kära familj, mitt barnbarn Molly, vänner, friskvård, resor, natur och kultur Aktuell: Skånes första magister i demensvård

7 Drottning Silvia frågade Malmöpersonalen om deras arbete och varför de vill de gå utbildningen. Från vänster Stina Arosenius, drottning Silvia, Christina Larsson, Andrea Szabo, Jenny Askelin, Hajrija Gashi och i profil Elise Sandell. Foto: My Olsson, Silviahemmet Silviasystrar på gång Drottning Silvia välkomnade Malmös blivande Silviasystrar till studierna. Mötet skedde vid en introduktionsdag i Stockholm och drottningen var nyfiken på hur man arbetar i Malmö. Utbildningen av 16 undersköterskor i demensvård har nu börjat. De utvalda representerar alla stadsdelar och ska, när de är färdiga, gå tillbaka till sina arbeten och fungera som kunskapskällor i sitt närområde. Det är Sophiahemmets högskola i Stockholm som utbildar personal från hela Sverige i demensvård. Malmö har storsatsat och har köpt in 16 platser till kursen där personal från högskolan kommer till Malmö för föreläsningar. I början av september åkte kursdeltagarna till Stockholm för att besöka Silviahemmet vid Drottningholm och det var där deltagarna fick träffa drottning Silvia. Drottningen brinner för demensvård och är också med vid examen. Vid introduktionsdagen passade drottningen på att samtala med flera av de blivande studenterna om deras arbete med demensvård och vad de hoppas av sin nya utbildning. Utbildningen Specialisering i demensvård för undersköterskor är på 60 högskolepoäng och pågår i 1,5 år. Till stor del är det egenstudier. Nu i höst studerar de på heltid med lön, sedan på halvtid med lön, och arbetar halvtid, fram till examen i Många sökte till de platser Malmö stad bekostar och varje stadsdel fick välja ut sina representanter. Vi frågade några kursdeltagare varför de vill bli Silviasyster och hur det har varit så här långt. Varför vill du bli Silviasyster? Veronika Lindbom, mötesplats Livbojen: Jag har jobbat med demenssjuka i 26 år och vill få mer kunskap så att jag kan hjälpa brukarna och deras anhöriga. Jag vill göra skillnad och kunna sprida kunskap om demensvård. Utbildningen är tuff men oerhört spännande och väldigt utvecklande! Christina Larsson, demensboende Rosengård: Att arbeta med demensvård är väldigt utvecklande och ställer krav på mig. Jag vill lära mer om demensvård, det händer hela tiden mycket saker så jag vill få kunskap om det, och upprepa de kunskaper jag redan har och sedan utveckla demensvården i Rosengård. Jenny Askelin, Söderkulla dagverksamhet: Jag vill att vi ska bli mer professionella i vårt arbete och kvalitetssäkra hela vårdkedjan. Utbildningen är jätterolig, över förväntan! Jag tycker det är fantastiskt att få denna möjlighet att utbildas på arbetstid, ingen annan stad i Sverige satsar så stort som Malmö gör här. Helene Persson, Minnesteamet Södra Innerstaden: Jag vill göra demensvården bättre. Jag är glad att jag kom in på utbildningen, den är så bra! Jag trodde det skulle bli svårt att plugga men det fungerar jättebra, med självstudier och gruppträffar. Resan till Stockholm var intressant och så trevligt att träffa Silvia- vilken ödmjuk kvinna! 7

8 BRUKARINFLYTANDE 8 Brukarna ska vara i centrum Alla är överens. Vi ska sätta brukarna i centrum. Fråga hur de vill ha det. Ändå är det så svårt att leva upp till. Varför? Och vad kan vi göra för att nå våra mål? Spaning har pratat med Helen Hansson, vård- och omsorgschef i Fosie. Det räcker inte med visioner. Vårt ledarskap måste förändras, makten förskjutas nedåt, konstaterar Helen Hansson bestämt. Hur då? Sedan länge har vi i Malmö haft en kultur där vi arbetar utifrån organisationens behov. Vid workshops i vår stadsdel ser vi att vård och omsorg styrs av hur vi organiserar personalen. Vi sitter fast i gamla mönster som krockar med målet att sätta brukaren i centrum. Vad kan göras annorlunda? Scheman och arbetssätt måste förändras. I några hemtjänstområden vill vi prova planeringsverktyget Laps Care och sätta brukarnas egen planering i centrum. Vi frågar: Hur ser dina veckor ut framöver? Sedan lägger vi insatserna när det passar honom eller henne. Vill alla vara med och bestämma? Vi lever med schablonbilder av att äldre människor inte klarar av eller vill ha ökat inflytande. Men även 90-åringar vill välja hur dags de ska gå upp och vad de behöver hjälp med. Jag möter krutgubbar och tanter som vet hur de vill ha det om vi bara lyssnar! Vad innebär det för medarbetarna? För att verkligen gå brukarens önskemål tillmötes måste makten förskjutas nedåt och omvårdnadspersonalen få mandat att påverka mer. Nöjda brukare och medarbetare går hand i hand. Stöter ni på motstånd? Det kan vara smärtsamt att se att just jag måste ändra mitt sätt att jobba. Cheferna har en viktig uppgift att leda förändringen så att den blir meningsfull för både personal och brukare. Vi talar i termer av produktion. Vad är det för ord? Vi jobbar ju med människor, inte i industrin! Det är dags att ta brukarundersökningarna på allvar. Malmö ligger på plats 267 av landets 290 kommuner. Så kan vi inte ha det. Vad kan underlätta? Utbildning. I Fosie och Limhamn satsar vi på individcentrerad omsorg. Cheferna får egen coachning. Är du optimist? Absolut. Ökat brukarinflytande är min hjärtefråga. Det gäller att vara ihärdig. Vi tar stora kliv nu! Vi står redo att ta emot Vård och omsorg i Västra Innerstaden väljer nya vägar. Förr planerades insatserna redan på sjukhuset, innan patienten åkte hem. Nu sker ett stort antal vårdplaneringar i hemmet. Fördelarna är många. rygga vårdtagare som klarar mer. Nöjda anhöriga. Personal som trivs. Bättre kommunikation och mer precisa beslut om de insatser som behövs för att stödja vårdtagaren under den första tiden hemma. Så summeras det nya sättet att arbeta. Kvalitén på vårdplaneringen blir högre när olika kompetenser samlas hemma hos vårdtagaren. I mötet blir det lättare att bedöma vilken hjälp som behövs. Tryggheten ökar, konstaterar Pia Hesselroth Tegel, enhetschef för social och medicinsk omsorg i Västra Innerstaden. Vårdplanering i hemmet infördes på försök förra året. Idén kommer från Höör. Positiva erfarenheter har lett till att modellen nu är ett permanent inslag i Västra Innerstaden. Sedan i somras planeras insatserna oftast i vårdtagarens hem. I samma stund som han eller hon kommer från sjukhuset står vi redo att ta emot, berättar distriktssköterskan Kerstin Nilsson. Alla är på plats: biståndshandläggare, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska. Sektionschefen eller kontaktpersonen är också med. De anhöriga uppskattar att få träffa oss allihop, få chans att framföra sina åsikter och ställa frågor direkt: Till sjuksköterskan om mediciner, till arbetsterapeuten och sjukgymnasten om hjälpmedel och förflyttningar. Många tycker det känns helt fantastiskt! säger Kerstin Nilsson. Det kan låta omständligt och tidskrävande och visst tar det tid, bekräftar Pia Hesselroth Tegel. Vårdplaneringen tar mer tid nu. Men det är det värt. Besluten blir mer precisa, insatserna rätt redan från början, efterarbetet mindre. Vårdtagarna mår bättre och rehabiliteras snabbare och vi får inte lika många telefonsamtal från oroliga anhöriga. Vi spar tid! Vårdplaneringen sker tidigt på förmiddagen. Det ger teamet tid att trolla fram alla hjälpmedel som behövs. Vi går runt i lägenheten och prövar olika situationer. Kan du lägga dig i sängen själv? Kan du sätta dig på toaletten? berättar arbetsterapeut Pernilla Vult von Steyern. På sjukhuset hade många svårt att föreställa sig hur de skulle klara sig hemma. Ofta är det där de ramlat och skadat höft, revben eller axel. Nu upptäcker de hur skönt det känns att komma hem och

9 Främre raden: Eva Ersson, sektionschef vård och omsorg. Pia Hesselroth Tegel, enhetschef för social och medicinsk omsorg. Ann Letorp, vård- och omsorgschef. Bakre raden: Lisbet Gällblad, sektionschef förstärkt hemtjänst. Pernilla Vult von Steyern, arbetsterapeut, Kerstin Nilsson, distriktssköterska. Hur gör du för att öka brukarens inflytande? Maggan Sandell vårdbiträde, hemtjänsten i Kirseberg: Jag frågar mer. Ibland går arbetet på ren rutin. Man bara rusar på, gör som man alltid har gjort. Då försöker jag bromsa mig själv. Det är så lätt att fråga: Är det verkligen så här du vill ha det, eller ska vi göra på något annat sätt? Guldan Rahman samordnare, hem tjänsten i Kirseberg: När jag lägger personalens dagliga schema ser jag till att vårdtagarnas önskemål läggs in. Det är viktigt att människor får önska dag och tid. Jag lyssnar på hur de vill ha det. Vill någon hellre duscha på fredag än på torsdag så får vi se till att det blir på fredag istället. Det brukar lösa sig. pyssla i lugn och ro. Oron släpper, de sover gott och piggar på sig snabbare. I stället för att åka från sjukhuset till ett korttidsboende kan allt fler komma hem direkt, ofta med hjälp av förstärkt hemtjänst som finns till klockan på kvällarna. Många vet inte att vi har de här resurserna. De vill komma till ett konvalescenthem, som förr i tiden. Men det är lättare att rehabiliteras i sitt eget hem där kök och badrum ser ut som man är van vid och ska leva med framöver, säger Pernilla Vult von Steyern. Vårdplaneringen följs upp efter två veckor. Äldre klarar mer än de tror. Det är fantastiskt att se den stora förbättringen när de känner sig trygga och får rätt hjälp direkt, säger vård- och omsorgschef Ann Letorp. Visst kostar det pengar, men det måste jämföras med kostnaden för en korttidsplats. Vi vet att vi ger god vård hemma och ser idel fördelar med att vårdplanera i hemmet. Det är bra för både vårdtagare och personal, summerar Pia Hesselroth Tegel. fördelarna Lättare att avgöra vad vårdtagaren klarar av och behöver Bättre kvalitet på besluten Ökad trygghet för vårdtagare och anhöriga Ökade möjligheter att bo kvar hemma Roligare för personalen Sami Shihab undersköterska, hemtjänsten i Kirseberg: Jag tar mig tid att hälsa på ett bra sätt, alltid med ett leende på läpparna. Då får man kontakt. De börjar prata. Då är det bara att lyssna på hur de vill ha det. Jag hjälper dem gärna och gör inte bara det som står på lappen. Vårdtagarna ska vara nöjda. Då blir det trevligt för oss båda! Pernilla Vult von Steyern arbetsterapeut i Västra innerstaden: Jag kan aldrig göra något om inte vårdtagaren är med på noterna. Han eller hon har alltid makt över sitt eget liv. Man får vara ödmjuk. Jag gör det så bra som möjligt för dem med träning och hjälpmedel, inom ramarna för vad som är möjligt. 9

10 Utbildning via datorn är ett bra sätt lära Satsningen på att utbilda medarbetare med hjälp av internet är här för att stanna. Två utbildningar används nu och fler är på gång. För undersköterska Ewa Gagol på Blomstergården passar studieupplägget bra. 10 Malmö stad är den första kommunen som testar TILDA, ett verktyg för lärande via internet som kommer från intensivvården på Skånes Universitetssjukhus. Hittills har två utbildningar blivit verklighet i Malmö: undernäring och fallprevention. I mars började vårdpersonal i Hyllie använda utbildningen om undernäring. Sedan i maj kan medarbetare i Oxie lära sig förebygga fallskador. Bodil Lindberg, sektionschef för hemsjukvård och rehab i Oxie, jobbar halvtid med projektet. Hon talar sig varm för distansutbildningen, men höjer ett varningens finger. Man ska akta sig för att tro att nätbaserat lärande löser alla problem. Man måste prata om frågorna i teamet också. Satsningen är i sin linda. Hittills har knappt 40 medarbetare fullföljt en kurs och erövrat sitt kompetensbevis. Det är för tidigt att säga hur det funkar, men de som testat säger att det känns väldigt bra. Enkelt, snabbt och lättillgängligt. Bodil Lindberg ser stora möjligheter med utbildning via internet. När som helst I datorn ser man 25 minuter långa program. Allt är ljudsatt. Det underlättar för den som har läs- och skrivsvårigheter eller problem med språket. Kvällsoch nattpersonal kan lätt ta del av utbildningen. Med lärande på nätet är det heller ingen risk att någon missar en utbildningsdag på grund av sjukdom. Det är smidigt att kunna ta del av kursen när som helst, menar Bodil Lindberg. Tanken är att hela teamet ska ha samma grundkunskaper. Undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, biståndshandläggare, sjuksköterskor, chefer Alla ska gå. Det hjälper oss att tala samma språk och tänka i samma banor. Utbildningen gör till exempel att man uppmärksammar tecken på undernäring och hur man får fart på aptiten. Alla pratar mat! Kunskapen testas genom ett frågeformulär på nätet. Du ser direkt om du svarat rätt. Om det är fel får du rätt svar och lär dig mer. Testet kan göras hur många gånger som helst, eftersom du varje gång får olika frågor. Chefen kan se om du klarat testet, men inte hur många gånger du provat. För undersköterska Ewa Gagol, som arbetar med demenssjuka på Blomstergården i Oxie, är Tildakurser på datorn bättre än att studera i bok. Det fungerar jättebra för mig. Jag kommer från Polen och det är bra att kunna lyssna på datorn. Mycket bättre än att läsa i en bok, säger Ewa. Hon har läst två kurser, om att förebygga fallskador och undernäring. Det har varit väldigt intressant! En bra repetition. Jag har lärt mig om måltider och näring, tips om hur vi ska göra för att våra gamla ska må bra. Jag jobbar ju för brukarna! Det enda hon kan sakna i upplägget är gruppträffar där man kan titta på programmet och sedan prata om innehållet. Hon tycker att kunskapskontrollen fungerar bra. Efter kursen få man svara på en massa frågor på nätet. Om man gör fel är det bara att göra om testet. Varje gång kommer det nya frågor. Jag gjorde testet tre fyra gånger, övade och blev godkänd. Ewa Gagol tycker att utbildningarna behövs, inte minst för att friska upp kunskap. När man bara jobbar och jobbar glömmer man lätt. Jag älskar mitt jobb, brukarna ska ha det bra! Fler utbildningar Inom kort sjösätts utbildningen om tryckskador. Fosie och Södra Innerstaden ligger i startgroparna. Kurser om läkemedelshantering och genomförandeplanen blir klara senare i höst. Till nyår tar projektet slut. Vård- och omsorgscheferna har bestämt att nätbaserat lärande ska fortsätta och fler licenser upphandlas. Om valet faller på TILDA eller något annat verktyg får framtiden utvisa. Vi kan skapa utbildningar inom många områden. Bemötande, diabetes, psykisk hälsa Med tiden får alla tillgång till samma kunskap, säger Bodil Lindberg. En vision är att alla program ligger på kommunens hemsida så att vem som helst kan ta del av dem. Brukare och anhöriga ska kunna se vad personalen utbildas i och själva ha chans att lära. tilda TILDA är ett verktyg för lärande via internet. TILDA står för Tool for Interactive Learning and Daily Assistance. För vård och omsorgsanställda i Malmö stad finns i dag utbildningarna undernäring repsektive fallprevention och inom kort startar tryckskadeprevention. På sikt kommer även utbildningar om läkemedel och om genomförandeplanen.

11 Ewa Gagol bestämmer själv när hon ska studera. 11

12 12

13 Samir Hajrula är fixare på Rosengård, som har till arbete att byta glödlampor, spika, borra och bära upp saker på vindar åt gamla och åt personer med funktionsnedsättning. Han är en händig man. Men lika viktig är hans förmåga att lyssna och att se andra människors behov. tätt inpå Namn: Samir Hajrula. Ålder: 39 år. Familj: Fru, tre barn, 18, 12 och 9 år. Har dessutom en syster, föräldrar och en stor släkt spridd över världen. Bor: Villa i Åkarp. Fritid: Fotbollspappa som följer sina barn på träningar och matcher. Fixar också på huset och i trädgården. Har just bytt ut 28 fönsterrutor. Semester: Har lägenhet i Makedonien där familjen bor en månad varje sommar. Dit kommer samtidigt alla andra släktingar, från Sverige, USA och andra delar av världen. Många passar på att gifta sig då, så det kan bli fyra, fem bröllop under en semester. Varje bröllop håller på i två, tre dagar och som nära anhörig måste man vara med hela tiden. Känner sig hemma: Sverige är mitt hemland, även om jag ibland längtar efter Makedonien. Men efter ett par veckor i Makedonien längtar jag alltid hem till min soffa. Är noga med: Att man passar tider. Trivs bäst med det svenska systemet, där människor kommer den tid man har bestämt och inte en timme senare. är vi går över Rosengårds centrum så hälsar och vinkar Samir till många av dem vi möter. Han bor sedan flera år i Åkarp, men det är på Rosengård han har en del av sina rötter. Det var dit han flyttade som 16-åring, nyss kommen från Makedonien. Det är också där han haft hela sitt yrkesliv, i 20 år som fritidsledare för barn och sedan ett år som fixare åt de äldre. Jag trivs med att jobba här, säger han. Det är spännande med en plats där kulturer från hela världen möts. Det är dessutom ett område som det satsas mycket på i dag och där många bra människor jobbar. Som fixare rör sig Samir Hajrula över hela området. Alla som har fyllt 75 och bor på Rosengård kan anlita honom och det kan också de som har hjälp från hemtjänsten eller som får hjälp enligt LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade. Det Samir gör är ett förebyggande arbete, då han undanröjer situationer där hans klienter riskerar att trilla och skada sig. Han halksäkrar mattor, fäster upp sladdar, fixar saker som kräver att man måste högt upp, som att skruva i glödlampor eller sätta upp gardiner. Det kan ibland vara många ärenden som rings in, men Samir låter sig inte stressas. Jag har jobbat på fritidshem med hundra, hundrafemtio ungdomar omkring mig, säger han med ett leende. Jag är stresstålig. Det handlar om att kunna planera. Men vissa saker måste göras direkt, som om en glödlampa har gått sönder i någons badrum. Det kan vara farligt för den som bor där, som kan trilla i mörkret. Samir Hajrula trivdes med sitt förra jobb som fritidsledare. Att arbeta med människor är det han helst gör och känner att han är bra på. Men han har alltid varit en person som gillar att fixa och på fritidshemmen var han den som brukade ta tag i det som behövde lagas. När han fick höra talas om tjänsten som fixare så valde han att byta bana. Det han hade tröttnat på var inte jobbet i sig utan de arbetstider han hade. Det var mycket jobb under helger och kvällar, vilket gjorde det svårt att göra saker med den egna familjen. Min familj är det viktigaste av allt för mig, säger han. Samirs arbete handlar mycket om att kommunicera och att skänka lite trygghet åt dem som behöver. När jag var fritidsledare var det en del barn som tydde sig till mig, berättar han. De kunde komma och sätta sig hos mig i soffan och bara vara tysta. Just deras sätt att inte säga något var en signal om att det var något som inte var bra. I dag kommer jag till dem som är gamla och ensamma. Jag kommer för att de behöver hjälp med något, men lika viktigt är att jag kan få dem att känna sig tryggare. En av Samirs tillgångar i jobbet är hans språkkunskaper. Han växte upp som turk i Makedonien och kan samtala på svenska, turkiska, makedonska och serbokroatiska. I den mångkulturella stadsdel där han verkar är det många äldre som blir lyckliga över att få prata med någon på sitt gamla hemlands språk. Här finns många som lämnade Jugoslavien under kriget i början av 90-talet, när de var 50, 60 år, säger han. Det är inte lätt att lära sig ett nytt språk vid den åldern. Nu är de 70, 80 år och har ännu svårare att förstå svenska. Många är ensamma och tycker att det är skönt när det kommer någon som talar deras språk. Att göra andra människor lyckliga är sådant som förgyller Samirs vardag. Jag älskar mitt jobb och känner att jag har hamnat helt rätt, säger han. När jag hjälper de gamla så blir de glada, och jag blir glad över att ha gjort dem glada. När Samir Hajrula inte fixar med trasiga saker i de gamlas hem, så kör han minibussen som används vid utflykter. De som är 80, 90 år kan inte ta sig härifrån på egen hand. Att få åka ut och uppleva något annat än Rosengård är viktigt för dem, säger han. Omväxling är viktigt för oss alla. Får vi inte uppleva lite olika saker så blir vi nog tokiga till sist. 13

14 Katarina Lundgren. Lärling ny väg till anställning 14 Ett lärlingsprojekt i Limhamn Bunkeflo spås ge goda möjligheter till arbete. Inte bara det medverkan ger rätt till studiebidrag och möjlighet att hoppa in som timvikarie. Lärlingsprojektet i Limhamn Bunkeflo är en fortsättning på ett tidigare projekt som drevs tillsammans med JobbMalmö. Det bestod av tre praktikperioder à 6 veckor inom LSS/särskilt boende och hemtjänst, totalt 18 veckor. Parallellt studerade deltagarna på Lernia gymnasium och hade svenskundervisning. De som klarade utbildningen blev erbjudna semestervikariat. Eftersom det projektet föll väl ut, föreslog AIC att vi skulle arbeta vidare tillsammans. Resultatet blev detta lärlingsprojekt, berättar Katarina Lundgren, HR-konsult i Limhamn Bunkeflo. Elva deltagare antogs. Idag är de sju stycken eftersom några hoppade av. Dessutom var det någon som vi inte tyckte hade hamnat helt rätt, säger Katarina Lundgren. Eftersom projektet är så litet och enbart drivs i en stadsdel är beslutvägarna korta, vilket gör det förhållandevis lättarbetat anser hon, till exempel när man behöver se över deltagarna. Erfarenheterna av projektet sprids ändå till andra stadsdelar till exempel genom HR-nätverket där Katarina Lundgren deltar. En dag i veckan studerar deltagarna vid omvårdnadsprogrammet på Rönnen, 12 timmar i veckan ägnas åt lärlingspraktik och resterande tid kan deltagarna till exempel söka extra jobb inom samma verksamhet. Deltagarna kan söka studiebidrag under tiden som de deltar i projektet. Tanken är också att de ska kunna tjäna extra pengar på timanställning på praktikplatsen. Katarina Lundgren förklarar att lärlingarna har handledare och kan på så sätt lära sig mer kvalificerade saker så som medicinering. På den punkten skiljer sig lärlingspraktiken från tillfällen när deltagarna hoppar in och arbetar extra. Efter de 70 veckorna som projektet varar kan deltagarna söka arbete som undersköterskor, förutsatt att de klarat av studierna. Våra förväntningar på deltagarna har varit att de verkligen ska vilja jobba inom vård och omsorg. Och för dem som klarar utbildningen finns det gott om jobb, säger Katarina Lundgren. Limhamn Bunkeflo har som mål att 100 procent av vårdoch omsorgspersonalen ska ha utbildning till undersköterska, men dit har inte stadsdelen nått än. Detta är ett ytterligare ett sätt att nå det målet. Dessutom kan vi erbjuda goda arbetsvillkor med större möjligheter för deltagarna att få fasta anställningar och bättre lön, när de är utbildade undersköterskor, säger Katarina Lundgren. Vara lärl Betty Arboleda har bara bott i Sverige i 1,5 år. Men chansen att bli kvalificerad undersköterska genom lärlingspraktik, kombinerat med studier på omvårdnadsprogrammet, ville hon inte missa.

15 Betty gör lärlingspraktik på Högsåkernsvårdboende. ing passar Betty entrén till Högsåkerns vårdboende står ett bord vackert uppdukat med sköra kaffekoppar och en konstgjord tårta. Det är här Betty Arboleda gör sin lärlingspraktik sedan en dryg månad. Men hon är inte ny här tidigare har hon både praktiserat och varit semestervikarie här. Även nu arbetar hon som vikarie här vid sidan om lärlingspraktiken. När jag kom till Sverige kunde jag inte ett ord svenska. Första gången på arbetsplatsen var det jättesvårt att hänga med i samtalen och under rapporteringen. Men arbetskamraterna var fantastiska och hjälpte mig, berättar hon. Att lära sig svenska har varit hennes främsta mål sen hon kom hit för 1,5 år sen. Ursprungligen kommer hon från Ecuador. I sitt fyrtioåriga liv har hon även hunnit med att bo tre år i Tyskland, och pratar därför även tyska. Samt engelska och franska. Betty Arboleda är en av de sju deltagarna i lärlingsprojektet. För projektet är det viktigt att de som är med verkligen vill arbeta inom vård och omsorg. Och det är tydligt att Betty är på rätt plats bland de äldre. Jag behandlar dem som jag skulle behandlat min mamma och pappa. Jag tycker det är fantastiskt att få ta del av de äldres erfarenheter, deras liv och historier. Möjligheten att kunna kombinera studier med praktik och arbete passar Betty perfekt eftersom hon har två tonårsbarn att försörja. Hon är utbildad idrottslärare i Tyskland. Det har hon nytta av, bland annat i den kurs hon går just nu medicin. Kanske är det därför Betty skulle vilja att lärlingsprojektet gick lite fortare fram. För i framtiden vill hon gärna fortsätta studera till sjuksköterska och om det är möjligt även till läkare. Att vilja arbeta med människor och relationer är helt självklart för henne. Betty Arboleda varvar studier med lärlingspraktik. 15

16 NY PÅ JOBBET Viktigt ge medarbeta 16 En chef ska vara lyhörd, tro på dialog och vara prestigelös. Det tycker Åsa Qvarsebo som går vidare inom Malmö stad och blir ny enhetschef för Fosies LSS-verksamhet. Vad lockade till detta jobb? När jag såg annonsen blev jag lockad av att få arbeta mer övergripande med LSS genom att vägleda och stötta andra chefer. Dessutom är Fosie en spännande stadsdel med mycket nytänkande när det gäller vård och omsorg. Som enhetschef blir jag chef för tio sektionschefer, med en total verksamhet på cirka 450 anställda. Vad har du gjort innan detta? Jag kommer från en tjänst som sektionschef för Habilitering, som jag haft förmånen att bygga upp, samt dietistverksamheten där jag varit i fem år. I över tjugo år har jag arbetat med LSS som målgrupp på olika befattningar, både före och efter jag utbildade mig till arbetsterapeut. Jag har även studerat ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Vad ser du framför dig i det nya jobbet? En LSS-verksamhet där brukarnas självbestämmande präglar verksamheten. I det tänket ligger Fosie redan långt framme. Det finns några saker som är extra viktiga för mig att se till att medarbetarna har tydliga mål som de känner till, att de vet vilka resurser de har för att nå målen och att man ges möjlighet att använda sitt eget driv och engagemang i arbetet. I tjugo år har du arbetat inom LSS, vad är det som gör att du trivs? Det är en utmaning i den meningen att det inte bara krävs kompetens om specifika funktionsnedsättningar. Många gånger är funktionsnedsättningen inte synlig vid en första anblick. Det krävs god kunskap om hur man bemöter målgruppen.

17 Fler hittar till mötesplatser re möjligheter Jag har insett värdet av att vara prestigelös som person och kreativ i arbetssättet för att bygga förtroendefulla relationer. Min erfarenhet är att flertalet personer som väl börjat arbeta inom LSS-verksamheten sällan söker sig därifrån. Hur ska en bra chef vara tycker du? Det första jag kommer att tänka på är vikten av att ha en genomskinlig ledarstil. Sen tycker jag att en chef ska vara lyhörd, tro på dialog och vara prestigelös. Jag bygger mitt chefskap på andra människors förmåga och att uppmuntra mina medarbetare till ständigt lärande. Det är sådana chefer som har fått mig själv att växa. Åsa Qvarsebo, ny enhetschef för Fosies LSS-verksamhet. åsa Qvarsebo i korthet 40 år, aktuell som ny enhetschef för LSS-verksamheten i Fosie stadsdel. Född i Blekinge, studerade till arbetsterapeut i Linköping. Flyttade till Malmö för fem år sen med uppdraget att starta habiliteringen i Malmö stad. Har sedan start arbetat som chef för Habiliteringen och dietistverksamheten. På fritiden tränar hon styrketräning och springer, men uppskattar även god mat och dryck. Hon har nyligen tagit upp en gammal hobby igen - oljemålning. Malmös mötesplatser för äldre blir allt mer populära. Fler besöker mötesplatserna och antalet aktiviteter ökar. Vår verksamhet syftar till att fler ska kunna bibehålla det friska och att erbjuda ett socialt sammanhang, säger Lena Funke som är sektionschef på Träffpunkten Husie. Olika mötesplatser har olika aktiviteter och olika öppettider men man är välkommen var man än bor i staden. Bland aktiviteterna finns bland annat dans, sittgympa, wiispel, datakunskap, utflykter, läsecirkel, stavgång och mycket annat. Datautbildningar och mobiltelefonutbildningar har blivit väldigt populära, man vill kunna kommunicera med barnbarnen, berättar Lena Funke. I Husie har de också matgrupp en gång i veckan för de som bor i närheten och är berättigade till måltidsservice. Då hämtas gruppdeltagarna och så äter man tillsammans mat som hämtats på restaurang. Vi dukar fint med krusade servetter och ibland har någon äldre med sig en liten flaska vin, det brukar bli en riktig festmiddag med mycket prat, säger Lena Funke. Det finns 12 mötesplatser över staden, det är: Dammfrigården Garaget på Lönngatan Gyllebogården på Mellanheden Havsuttern nära Triangeln Limhamns mötesplats Lindgårdens mötesplats Mötesplats Kirseberg vid Kirsebergstorg Mötesplats Hyllie på Stensjögatan Rundelen i Centrum Seniorum på Rosengård Träffpunkten i Husie på Västra Skrävlingevägen Tuppen i Slottstaden. På Malmö stads hemsida finns program och öppettider för alla mötesplatser, se se/motesplatserforaldre. Dags dela ut Guldgåsen 2012 Den 11 oktober delas årets måltidspris, Guldgåsen 2012, ut. Priset delas ut vid en ceremoni i stadshuset under ett eftermiddagsseminarium med mat och måltidsglädje i fokus. Priset går till en hemtjänstgrupp som gör måltidsservice till en positiv del av dagen. Förra året var första gången priset delades ut. Vinnare då blev Riddargårdens hemtjänst som strävar efter att göra varje måltid till en upplevelse. De har bland annat gemensam lunch varannan torsdag. Priset har instiftats av kommunstyrelsen för att lyfta goda exempel och öka intresset för mat och måltider i hemtjänsten. 17

18 Kickoffen för nya LPA hölls i Båstad. Diskussioner om den goda arbetsplatsen. Kickoff för nya LPA LPA Lärande På Arbetsplatsen är ett lyckat koncept. Nu startar två nya grupper. 52 medarbetare inom LSS och äldreomsorgen får chansen att utbilda sig till undersköterskor. 18 lla tjänar på LPA, både den som får höjd kompetens, brukarna och teamet på arbetsplatsen. Det menar utvecklingssekreterare Pia Nilsson som står bakom utbildningen. Det är en win-win-situation, säger hon. Ett riktigt lyft! LPA bygger broar mellan utbildning och arbete. Erfarenheterna från de fyra första grupperna i Malmö är idel positiva. 120 deltagare har fullföljt studierna. LPA är en succé, konstaterar Pia Nilsson och hennes parhäst Gunilla Mandin, processledare på avdelningen för vård och omsorg, FoU Malmö. Bakom framgången ligger flera faktorer: Studierna utgår ifrån det dagliga arbetet, där praktiskt hantverk och teori vävs samman. Studenten har aktivt stöd av sin handledare på jobbet. Kring dem finns ett stödjande nät som består av arbetsledaren och kamraterna på arbetsplatsen, lärare och kurskamrater. Arbetslaget är jätteviktigt, säger Gunilla Mandin. Vi ser att det blir en tryggare atmosfär med LPA. Teamet reflekterar över sitt arbete, tar vara på varandras kompetens och erfarenhet. De positiva effekterna lever kvar när utbildningstiden är slut. I september rivstartade två nya grupper med en gemensam kick-off. Deltagare, handledare, chefer och lärare strålade samman i Båstad. Vi var 140 stycken på internat. En imponerande grupp, säger Pia Nilsson. Deltagarna kommer från alla stadsdelar i Malmö. Halva gänget läser LPA 5, resten LPA 6. Alla når samma kompetens. Ändå blir deltagarna på LPA 6 färdiga flera månader tidigare. Det är en förkortad LPA för medarbetare som redan läst 500 poäng inom vård- och omsorgsprogrammet, förklarar Gunilla Mandin. Förra vintern läste de etik, psykologi, vård- och omsorgsarbete på Rönnens gymnasium. Nu kompletteras studierna på deras egna arbetsplatser. Den allra första LPA- startade När LPA 5 och 6 avslutas nästa år kommer totalt 172 medarbetare inom vård och omsorg i Malmö att ha skaffat sig undersköterskekompetens. Detta är en stor satsning med stöd av politiker och tjänstemän, konstaterar Gunilla Mandin. Handledarna är vana undersköterskor som läst pedagogik och vet att vuxna lär sig på ett annat vis än barn. De gör ett fantastiskt jobb. Dem ska vi vara rädda om! Foto: Gunilla Mandin. detta är lpa Du är på din arbetsplats under hela utbildningen 1,5 dag i snitt per vecka ägnas åt studier En studiehörna med dator finns på din arbetsplats Lärarna kommer till din studiegrupp varje vecka Du måste vara beredd att plugga på fritiden När du klarat utbildningen får du gymnasiebetyg

19 Bra hemtjänst ska garanteras Personal inom hemtjänst ska alltid bära legitimation, vårdtagaren ska kontaktas om okänd personal kommer och det görs uppföljningar på biståndsbeslut. Det är några av löftena i förslaget till lokala värdighetsgarantier i Malmö. Nu finns ett förslag till lokala värdighetsgarantier för hemtjänst i ordinärt boende. Det innehåller fem garantier som gäller både brukarna och medarbetarna. Den ena berör myndighetsutövningen, de övriga fyra garantierna berör utförandet. I första hand är garantin till för att brukare och anhöriga ska veta vad de har rätt till och för att personalen ska veta vad som förväntas av dem. Det handlar också om hur insatser ska utföras grundat på den värdegrund, etik och moral som gäller. Förslaget har tagits fram av stadskontoret i Malmö stad och är nu ute på remiss och väntas komma upp i vård och omsorgsberedningen den 12 december och kommunfullmäktige i februari. Det kan alltså bli justeringar i förslaget. Om förslaget godkänns i alla instanser så införs garantierna sedan så snart som möjligt. Hela förslaget finns att läsa på Komin. Fotnot: Att ett förslag är ute på remiss innebär att det skickas till de nämnder och organisationer som kan tänkas beröras av beslutet. I det här fallet bland annat stadsdelarna, sociala resursförvaltningen, centrala pensionärsrådet, rådet för funktionshinderfrågor, de olika pensionärsorganisationerna, de fackliga organisationerna och Malmö Anhörigförening. Ny plan för vård och omsorg på remiss Den 17 oktober ska nya planen för vård och omsorg tas upp i vård- och omsorgsberedningen. Arbetet har skjutits fram något och det finns vid denna tidnings pressläggning ännu inget färdigt förslag. Den nya planen ska ange den värdegrund och det förhållningssätt som ska finnas i Malmös vård- och omsorgsverksamhet. Den ska ange de politiska målen för verksamheten, så att brukare och anhöriga kan få en uppfattning om vad de kan förvänta sig. förslag fem garantier: 1. Den som fått ett biståndsbeslut erbjuds uppföljningssamtal efter senast tre månader. Detta för att kontrollera om behovet tillgodoses och ge ökad delaktighet. 2. Genomförandeplanen skrivs gemensamt och det står hur brukaren vill bli hjälpt. Planen ska uppdateras minst två gånger per år. Detta ska ge större inflytande. 3. Garanti om att personal som besöker brukare i hemmet legitimerar sig. 4. Om personal inte kan komma på avtalad tid (med en halvtimmes marginal), eller om okänd personal kommer, tas kontakt med brukaren. 5. Om beviljad hjälp inte utförs vid avtalad tid garanteras att hjälpen utförs snarast, senast inom fem dagar. Förslagen är här sammanfattade. Till varje punkt finns en mer utförlig kommentar om vad som avses, läs på Komin. Förslaget kan komma att justeras innan det antas. När förslaget varit uppe på vård- och omsorgsberedningens oktobermöte ska det skickas ut på remiss, troligtvis under november till januari. Bland remissinstanserna finns stadsdelarna, sociala resursförvaltningen, fackliga organisationer och pensionärs- och anhörigorganisationer, samt organisationer för personer med funktionsnedsättning. Enligt planen ska ärendet behandlas av kommunfullmäktige under våren och kan komma att antas från halvårs skiftet Om funktionshinder på ny utbildning Den första högskoleutbildningen som vänder sig till arbete med personer med funktionsnedsättning har nu startat i Malmö. Det är en helt ny utbildning med inriktning på vård och omsorg där Malmö högskola blir först ut. Programmet heter Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet och är på 180 poäng. Vi är väldigt nöjda med intresset, utbildningen är fulltecknad, säger Ingrid Runesson som är programansvarig och lektor på Malmö högskola. Det är framför allt personer som redan har arbetat med personer med funktionsnedsättning som sökt till utbildningen. Efter utbildningen kan de sedan arbeta inom många olika fält, till exempel inom daglig verksamhet, på boende, Ingrid Runesson. inom handikapprörelsen, på habilitering eller rehabilitering men även inom andra verksamheter där man möter personer med funktionsnedsättning, till exempel på Arbetsförmedlingen. Studenterna får forma sin egen framtid. De utvecklar förhoppningsvis ett pedagogiskt förhållningssätt i syfte att kunna arbeta nära människor med funktionsnedsättning och stärka dem, förklarar Ingrid Runesson. Utbildningen är ett sätt att höja yrkeskompetensen inom funktionshinderfältet. Den är resultatet av en efterfrågan från bland annat Socialstyrelsens utredning, handikapprörelsen och från verksamheten, där man såg att det behövdes fler kompetenser, säger hon. Utbildningen kräver grundläggande behörighet och leder till en kandidatexamen i huvudämnet handikapp och rehabilitering. Utbildningen hålls på institutionen Hälsa och välfärd på Malmö högskola på sjukhusområdet och första kullen går ut våren Studenterna får under utbildningen personlig kontakt med en yrkesverksam mentor och dennes arbetsplats. Kurslitteratur från Malmö Två skrifter som tagits fram av FoU Malmö har blivit kurslitteratur på yrkeshögskolan Consensum i Lund. Petra Björne. Det är riktigt kul! Jag är stolt över att arbeta i Malmö som satsar så på utvecklingsarbete, säger Petra Björne på FoU Malmö som också är medförfattare till den ena. Det handlar om forskningsöversikten Utmanande beteende. Utmanande verksamheter av Petra Björne, Ingela Andersson, Magnus Björne, Mats Olsson och Sylvester Pagmert. Här sammanfattas relevant forskning om människor med en utvecklingsstörning, eller en diagnos inom autismspektrat, som skadar sig själva eller andra. Här finns också ett handlingsprogram för hur man kan arbeta. Även Nils-Erik Hanssons FoU-traineeuppsats Bostad med särskild service enligt LSS Din arbetsplats eller mitt hem? har blivit kurslitteratur. Syftet med den är att se vilka möjligheter personer med funktionsnedsättning har till självbestämmande, delaktighet och ett bra bemötande. Spaning har beskrivit båda publikationerna i tidigare nummer. De finns även att läsa på malmo.se. Nils-Erik Hansson. 19

20 De vill stimulera det friska Att som äldre få uppleva kultur stimulerar hälsan. Och för demenssjuka kan sjuk gymnastik göra att de är självständiga längre. Det är några av slutsatserna som Eva Martinsson och Katarina Jeglertz gjort som FoU-traineer. 20 va Martinsson är distriktssjuksköterska i Centrum och Katarina Jeglertz sjukgymnast i Hyllie. Under våren har de båda varit FoU-traineer. Vi träffas på FoU-enheten, det pampiga huset mitt emot konserthuset, dit de kommit en dag i veckan för att studera svaret på den fråga de ställt sig. Bådas frågor utgår från arbetet men är helt olika: sjuksköterskan Eva har studerat Kultur och hälsa i hemvården medan sjukgymnasten Katarina studerat Effekter av fysisk träning hos personer med demenssjukdom. Tror på kultur Jag tror att kulturupplevelser kan hålla oss friska längre. I dag är det inte så enkelt för folk i hemvården att uppleva kultur, jag vill lyfta frågan för att se om det kan öppnas möjligheter, säger Eva som även har disputerat i litteraturvetenskap och länge brunnit för kulturfrågor. Hon skriver att inom vården tillgodoses ofta de fysiska behoven, medan de existentiella behoven missas. Jag ser ett självklart samband mellan hälsa och kultur. Forskningen visar att om man är mer aktiv och stimulerar hjärnan så mår man bättre. När man är ensam blir det lätt för stort fokus på hur man mår istället för att få nya intryck att bearbeta, säger Eva Martinsson. Hon tycker att hon hittade intressanta forskningsstudier som visar på olika sätt att använda dans och musik i vården av dementa. I dansen kunde de dementa uttrycka saker de inte kunde formulera verbalt. Hon blev även imponerad av Kultur för seniorer i Umeå där man, i samarbete med gymnasieskolor, skapar meningsfulla kulturaktiviteter som boule, rullstolsdisco, konstvandringar och föreläsningar. Det finns även goda exempel i Malmö, som guldstunder och läsombud - men de är främst till för äldreboenden. Genom att träna håller de sig friska längre. Nya arbetsuppgifter För Katarinas del var det en förändring i arbetet som ledde till frågeställningen, hon fick som sjukgymnast plats i Hyllie demensteam. Jag visste inte så mycket om hur man ska arbeta då, är det annorlunda? Dessutom undrade jag om fysisk aktivitet kan begränsa försämringarna av själva demenssjukdomen, berättar Katarina. Hon läste de avhandlingar och vetenskapliga studier hon kunde hitta i ämnet och fick en del nya tankar om hur hon kan arbeta. Hon insåg bland annat att demenssjukdomar kan ge nedsatt initiativförmåga, vilket kan leda till inaktivitet och ökad fallrisk. Fysisk träning kan minska risken att falla. Fysisk aktivitet påverkar minnet. Rörelseminnet finns kvar länge hos personer med demens, längre än det vanliga minnet. Det kan utnyttjas vid träning av personer med demenssjukdom. Genom att sätta igång det naturliga rörelsemönstret kan minnet aktiveras och personen med demens exempelvis klara att gå eller simma, säger Katarina. Finns beröringspunkt Även om deras frågeställningar rör helt olika ämnen så kommer de fram till att det finns något som förenar: Vi letar vägar för att stimulera det friska, säger Katarina Jeglertz. Ja, medicinsk forskning föreslår att man ska vara fysiskt, socialt och kulturellt aktiv för att behålla sina förmågor, säger Eva. Efter en termins studier är de nu klara med sina uppsatser. Stimulerande tid Det har varit jättestimulerande att få sitta ner och studera ett ämne i lugn och ro. Jag jobbar gärna vidare med de här kulturfrågorna inom hemsjukvården, säger Eva Martinsson som i höst kommer att prata om sina studier på Vård- och omsorgsdagarna. Jag hoppas Malmö kan inspireras av Umeås modell. Jag hade gärna sett en webbportal där man sammanställer alla kulturevenemang så att det blir enklare att hitta rätt, och att det fanns en ansvarig för kultur för äldre, säger Eva. Sjukgymnasten Katarina hoppas att fler med demenssjukdom får tillgång till sjukgymnastik: Min förhoppning är att alla med demenssjukdomar som bor hemma kan ingå i ett demensteam. Sjukgymnaster skulle kunna göra så mycket! Fysisk träning har visat sig ha positiva effekter som kan förhindra, eller i alla fall fördröja, försämringen av rörelseförmågan för personer med demenssjukdom. Genom att träna håller de sig friska längre, hjälpbehovet minskar och de framtida resurserna inom vård och omsorg räcker längre, säger Katarina. Fou-trainee Som FoU-trainee gör du litteraturstudier i ett ämne du själv väljer. Studierna pågår en dag i veckan under en termin och resulterar i en uppsats. Uppsatserna läggs sedan ut på KomIn, de senaste är: Katarina Jeglertz Effekter av fysisk träning hos personer med demenssjukdom och Eva Martinsson Kultur och hälsa i hemvården.

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. Du har rätt till ett värdigt liv. I socialtjänstlagen finns en nationell värdegrund som gäller för all äldreomsorg i hela Sverige.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

MÖJLIGHET Läs grundläggande behörighet för högskolestudier! [VO] VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FRISÖR

MÖJLIGHET Läs grundläggande behörighet för högskolestudier! [VO] VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FRISÖR Milnergymnasiet [VO] VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FRISÖR [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FLORIST Gör verklighet av dina framtidsdrömmar! Gymnasietiden är en spännande och viktig del i

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård och omsorg

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans Vårdutbildningar som leder till arbete Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Svensk Vård & Kompetensutveckling vardkompetens@svok.se

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Utvärdering APL frågor till praktikant

Utvärdering APL frågor till praktikant Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 23 34,8 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet och status

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö Ge Er idéer för ett bra arbetssätt

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2009-11-13 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (6) Diarienummer 095/09-739 Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet på hälsouniversitetet, Linköpings universitet, campus Norrköping. 2. Vilket universitet,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad april 2015 Garantier för kvalitet Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Jobbet på det perfekta läget

Jobbet på det perfekta läget Jobba hos oss! Jobbet på det perfekta läget Att bo eller arbeta i Svedala kommun är att ha nära till städer som Malmö, Lund, Trelleborg och Köpenhamn. I kommunen finns allt du behöver natur, kultur, näringsliv,

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Lokala värdighetsgarantier i Norrköping Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden Enligt ett tillägg

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Syfte Att undersöka och få en ökad förståelse för hur utbildningen påverkar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen. Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland

Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen. Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland Kommunförbundet; FoU Västernorrland www.kfvn.se Tillsammans utvecklar

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer