4. UPPNÅDD FUNKTION. Effekter på resandet
|
|
- Margareta Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Effekter på resandet Utgångsläge - delmarknader För att kunna analysera olika alternativ för trafik till Sturup måste totalresandet i korridoren längs Ystadbanan beaktas. Gjorda analyser visar att totalresandet uppgår till ca 8,4 miljoner resor. Tack vare moderniseringen av Ystadbanan bedöms kollektivtrafikens marknadsandel till ca 25%, en siffra som också påverkas av den speciella transittrafiken till Bornholm. Delresemarknaderna kan grovt delas in i följande delar: Pågatågstrafiken och korridortrafiken längs E65 Sturuptrafiken d.v.s. trafik till och från flygplatsen i Sturup Bornholmstrafiken Fördelning och volymer för 1999 presenteras i tabell Tabell Respektive delmarknad i utgångsläget 1999 Delresemarknad Restyp Totalt 1999 Med Tåg/buss Marknadsandel kollektivtrafik Pågatåg och Arbetsresor % korridortrafiken Övriga resor % Pågatåg och korridortrafiken totalt % Sturupstrafiken Matarresor till reguljärflyg % Matarresor till charterflyg % Arbetsresor till Sturup 7 7 1% Sturupstrafiken totalt % Bornholmstrafiken Matarresor till färja totalt % Total trafik % 4. UPPNÅDD FUNKTION Marknad för Busstrafi k-jämförelsealternativet Marknaden för flygbussalternativet antages kunna ligga på två olika nivåer : 6% marknadsandel = innebärande trafikvolymer mellan resor per år. Siffran vald av Railize som ingångsvärde i baskalkylen 23% marknadsandel = dagens marknadsandel för busstrafik tillämpad på bedömd totalmarknad år 21, innebärande 1 38 alt 2 7 bussresor per år. (6 alt 9 milj årsresor) Siffran vald efter samråd med Skånetrafiken (huvudman för nuvarande Sturuptrafik) Resemarknaden antages fördelad på resrelationen enligt samrådshandling maj 1999, baserad på förstudien En järnväg till Sturup. Fördelning och volymer presenteras i tabell Tabell Resemarknaden - resrelationer och totala volymer för år 21 Resrelation Antal miljoner resande Fördelning per resrelation Totalt antal resor med Sturup som mål Sturup-Kastrup,2-,4 4 Sturup-Köpenhamn,6-1, 11 Totalt över bron,8-1,4 15 Sturup-Malmö 3,2-4,8 53 Sturup-Lund 1,-1,4 16 Sturup-Ystad,4-,6 7 Sturup-övriga områden,5-,8 9 Summa 6,-9, 1 6%-marknadsandel för Min Max busstrafiken Sturup-Kastrup,5,1 14/17 Sturup-Köpenhamn,5,75 14/13 Sturup-Hyllie-Malmö,15,25 44/44 Sturup-Lund,75,1 21/17 Sturup-Ystad,25,5 7/9 Summa,35,575 1/1 23%-marknadsandel för Min Max busstrafiken Sturup-Kastrup,2,35 14/17 Sturup-Köpenhamn,2,3 14/14 Sturup-Hyllie_Mälmö,6,9 43/43 Sturup-Lund,3,4 21/19 Sturup-Ystad,1,15 8/7 Summa 1,4 2,1 1/1 Källa Aros Rail 81
2 4. UPPNÅDD FUNKTION Utredningsalternativen effektberäkningar prognosalternativ Utredningen har genomfört egna prognosbearbetningar. Tidigare prognoser som gjorts av SIKA och LFV har används som underlag. Som basår har valts 1999 och prognosår 21. Två alternativ har beräknats: 21 A Basprognos med kända tillväxtfaktorer och utbudsförändringar baserat på stickspårsalternativet 21 B Med en strukturell omfördelning av charter och lågprisflygverksamhet mellan Kastrup och Sturup och utbudsförändringar baserat på genomgående bana Luftfartsverket har gjort prognoser för flyget bl a i en rapport Flygplatskapaciteten i Stockholmsregionen LFV Där görs separata prognoser för inrikesflyget, utrikesflyget och för chartertrafiken. Tillväxtfaktorer har beräknats utifrån ett basår som var 1996 till bl a år 21 vilka utnyttjas här. Med en positiv BNP-utveckling på 1,7% per år beräknas inrikesflyget öka med 44% från år 1996, utrikesflyget med 18% och chartertrafiken med 1%. Dessa tillväxtfaktorer har applicerats på flygplatserna i Skåne och på Kastrup och på så sätt har en basprognos erhållits kallad 21A. Därefter har en alternativ prognos gjorts där en omfördelning av flygtrafiken skett och delvis överförts från Kastrup till Sturup kallad 21B. I tabell presenteras statistik och prognoser för flygplatserna i regionen. Effektberäkningar för Sturuptrafi ken Tabell Utvecklingen av flygplatserna i Öresund och prognoser till 21. Miljoner flygpassagerare per år Sturuptrafiken kan delas in i resor som är beroende av utvecklingen för flyget enligt följande: - Inrikesflyg - Utrikesflyg - Charterflyg från Sverige och från Danmark - Arbetsresor och övriga resor till flygplatsen Gjorda prognoser över lågprisflyg, charter och reguljärflyg har utförts för Sturup i detta arbete. Prognoserna benämns 21A och 21B med 3,3 resp 4,3 miljoner flygpassagerare per år A 21B Förändring Förändring 2-21 Sturup 1,3 1,4 1,8 2 3,3 4,3 + 57% % Ängelholm,4,3,4,4,5,5-8% + 16% Kristianstad,2,1,3,3,4,4 + 24% + 45% Summa Skåne 1,9 1,9 2,5 2,7 4,2 5,2 + 39% % Andel Sturup av Skåne 68% 77% 75% 77% 79% 83% Kastrup 12,2 14,3 17,1 18,2 27,3 26,3 + 49% % Summa Öresund 14 16,2 19,6 2,9 31,5 31,5 + 49% + 51% Källa: Bo-Lennart Nelldal, KTH Effektberäkningar för Pågatågstrafiken En enkel prognos har gjorts för Pågatågstrafiken. Den allmänna tillväxten i trafiken har antagits vara 15% till år 21 vilket är ungefär samma nivå som i SIKA:s prognoser. Arbetsresorna har dock bedömts öka snabbare bl a som följd av en ökad marknadsandel tack vare ett förbättrat utbud med ökad turtäthet och nya tåg. En grundprognos har gjorts med ett stickspår till Sturup 21A där det totala antalet tågresor ökar till 1,4 miljoner år 21 och marknadsandelen ökar från en bedömd andel år 1999 på 22% till 25% i denna korridor år 21. För alternativet med ny genomgående Ystadbana via Sturup där turtätheten ökats till två tåg per timme hela dagen ända till Ystad har marknadsandelen bedömts kunna öka till 28% och det totala tågresandet till 1,6 miljoner i detta alternativ 21B. Vi får på detta sätt en lägre nivå (21A) och en högre nivå (21B) i analogi med flygprognoserna. Denna volym fördelar sig i utgångsläget lika på arbetsresor och övriga resor men med en något högre andel arbetsresor i prognoserna. Effektberäkningar för Bornholmstrafi ken En möjlig framtida utveckling är att dels den totala trafiken till Bornholm ökar, dels att det sker en fortsatt omfördelning mellan Köpenhamnslinjen (färja Köpenhamn Bornholm) och Ystadslinjen (tåg Köpenhamn Ystad och färja Ystad Köpenhamn). I grundprognosen 21A har det totala resandet bedömts öka till 1,4 miljoner varav,2 miljoner på Köpenhamnslinjen och 1,2 miljoner på Ystadslinjen. I prognosen 21B med direkttåg både från Odense- Roskilde och Köpenhamn bedöms totalnivån kunna öka till 1,5 miljoner resor. I detta fall har antagits att all persontrafik sker via Ystadslinjen (en godsfärja kan tänkas gå kvar Köpenhamn-Rönne) som således får 1,5 miljoner passagerare eller dubbelt så mycket som i dag. För att beräkna de presumtiva tågresenärerna måste de som reser med bil räknas bort, vilket gjorts med utgångspunkt från antalet personbilar på de olika linjerna och en schablonbeläggning på 2,5 personer per bil. Det ger som resultat antalet landgångspassagerare som beräknas uppgå till,6 miljoner år 1999 varav,25 miljoner från Köpenhamn och,35 miljoner från Ystad. Prognosen 21A ger som resultat,66 miljoner landgångspassagerare från Ystad och med hela persontrafiken koncentrerad till Ystad i alt 21B blir det,9 miljoner passagerare. 82
3 Sammanfattning - Total marknad för tågtrafi ken En sammanställning har gjorts av resandevolymerna för de olika delmarknaderna Pågatågstrafiken, Sturuptrafiken och Bornholmstrafiken för följande alternativ: Utgångsläget 1999 med flygbusstrafik Nollalternativ 21 utan tågtrafik till Sturup och med fortsatt flygbusstrafik. Prognosalternativ 21A med stickspår till Sturup Prognosalternativ 21B med ny genomgående Ystadsbana via Sturup Det totala resandet för varje alternativ har fördelats på delsträckor längs korridoren och därefter på de olika tåglinjerna. Därefter har antalet personkilometer kunnat beräknats per linje och totalt. Utbudet har lagts upp och trafiken har dimensionerats, dvs en kontroll har gjorts av att medelbeläggningen för varje linje blir rimlig och ibland har utbudet justerats. Detta resultat, i form av antalet personkilometer, platskilometer och tågkilometer per linje har sedan används som ingångsvärde i de företagsekonomiska och samhällsekonomiska kalkylerna. I tabell redovisas en översiktlig beräkning av antal resor 1999 och i den högre prognosen 21B. Tabell Översiktlig beräkning av antalet resor i utgångsläget 1999 och prognos 21B (tusental resor per år.) Delresemarknad Restyp Totalt 1999 Med tåg/buss Andel % Totalt 21B Med tåg Andel % Pågatågstrafiken Arbetsresor % % Övriga resor % % Pågatåg och korridortrafiken totalt % % Sturupstrafiken Matarresor till reguljärflyg % % Matarresor till charterflyg % % Arbetsresor till Sturup 7 7 1% % Sturupstrafiken totalt % % Bornholmstrafiken Matarresor till färja totalt % % Total trafik % % Källa: Bo-Lennart Nelldal, KTH 4. UPPNÅDD FUNKTION 8 7 % 7 Tusental resor per år B A Arbetsresor Övriga resor Matarresor till Pågatåg Pågatåg reguljärflyg Figur Andel tågresor av totala resandet i prognos 21B 26 Matarresor till charterflyg 15 Arbetsresor till Sturup Matarresor till färja 1 2 km km Kastrup Malmö Sturup Ystad Simrishamn Köpenhamn Svedala Skurup 2 Befi ntlig trafi k år 2 21A Prognos 21A år 21 21B Prognos 21B år 21 Figur Linjebelastningen i antalet tågresor för olika delsträckor och prognosalternativ speglar utbudsalternativen. 83
4 4. UPPNÅDD FUNKTION 4.3 Kapacitetsanalys Den här analysen är utförd genom att ett antal olika trafikeringskoncept eller driftsupplägg genomgåtts noggrant med avseende på kapaciteten. Ett antal alternativa utbyggnadsscenarier har identifierats. Insamlade data har lagts in i en datorbaserad simuleringsmodell vilken sedan kan brukas till att verifiera driftsupplägg, beräkna körtider, utarbeta körplaner, påvisa placering av nödvändiga mötesstationer eller dito spår samt bestämma kvaliteten, dvs. stabiliteten, av de valda driftsuppläggen. Förutsättningar för analysen är att: 1. Citytunneln byggs i Malmö. 2. En direktförbindelse (shunt) är etablerad mellan Öresundsbanan och Ystadsbanan söder om Fosieby. 3. Anslutande bansträckningar (Öresundsbanan, Kontinentalbanan m.fl.) har tillräcklig kapacitet för att hantera de valda driftsuppläggen. Eftersom den exakta kapaciteten och slutgiltiga konfigurationen via länken Malmö C och Öresundsbanan inte är fastställd ännu har vi dock valt att låta de flesta tågsystemen gå via Kontinentalbanan. Kapaciteten på Ystadsbanan är oavhängig av om länken används eller ej. 4. De existerande Pågatågsfordonen bedöms ha utgått och ersatts med så kallade Reginatåg vilka används parallellt med befintliga Öresundståg Stickspår till Sturup Alt Flygskyttel Detta driftsupplägg belastar projektets delsträckor enligt figur Var stapel anger det totala antalet tåg i varje riktning under den mest belastade timmen. Som synes av figuren nedan är belastningen störst mellan Svedala och Lockarp. Tidtabellen är anpassad så att tågmöten sker vid Lemmeströ, Skurup, Rynge samt i Ystad. De flesta tågmötena ligger mellan Oxie och Skabersjö. Det rekommenderas att man låter bygga en lång mötesstation/ dubbelspårssektion från (och eventuellt inklusive) Oxie till och med Skabersjö, en sträcka på runt 3-3,5 km. Det skulle då också bli plats för ett tåg Köpenhamn-Kastrup-Sturup i enighet med driftsupplägget. En enda lång mötesstation/dubbelspårssektion är mer fördelaktig än två korta mötesstationer, inte bara på grund av bättre flexibilitet, men också på grund av kortare restid mellan Malmö och Sturup. Det sistnämnda beror på att korta mötesstationer kräver längre uppehålls- och väntetider, vilket strider mot önskemålet om en så snabb förbindelse mellan flygplats och Malmö som möjligt Roskilde Kastrup København Kastrup Kastrup/Malmö Malmø Figur Antal tåg i båda riktningar vid den mest belastade timmer Alt Flygskyttel Malmø Lockarp Lockarp Svedala Befi ntligt dubbelspår Befi ntligt enkelspår Nytt dubbelspår Nytt enkelspår (ev parallellt med befi ntligt) Befi ntlig station Ny eller ändrad station Figur Principiell spårplan Alt Flygskyttel Svedala/Lemmeströ Sturup Sturup Ystad Stickspår till Sturup Alt Genomgående Öresundståg Detta driftsupplägg belastar projektets delsträckor enligt figur Var stapel anger det totala antalet tåg i varje riktning under den mest belastade timmen. Genom att anpassa och optimera för tågmöten i Lemmeströ, Skurup och Rynge kan driftsupplägget liksom tidigare genomföras utan att ytterligare mötesstationer på den östliga delen av Ystadbanan måste anläggas. För att klara DSBs Öresundståg krävs två nya mötesstationer, en i Svarte och en mellan Lemmeströ och Skurup. Det rekommenderas att dubbelspåret förlänges från Lockarp till en punkt strax öster om shuntens anslutningspunkt på Kontinentalbanan (ca 2 km). Dessutom bör man justera blocklängder och eventuellt införa extra signaler för att kunna optimera tågdriften med hänsyn till direkttåget Köpenhamn-Ystad (Bornholmståget) Roskilde Kastrup København Kastrup Kastrup/Malmö Malmø Figur Antal tåg i båda riktningar vid den mest belastade timmen Alt Genomgående Öresundståg Malmø Lockarp Lockarp Svedala Befi ntligt dubbelspår Befi ntligt enkelspår Nytt dubbelspår Nytt enkelspår (ev prarallellt med befi ntligt) Befi ntlig station Ny eller ändrad station Figur Principiell spårplan Alt Genomgående Öresundståg Svedala/Lemmeströ Sturup Lemmeströ Ystad Genomgående bana via Sturup Alt Pågatåg och Öresundståg via Sturup Detta driftsupplägg belastar projektets delsträckor enligt figur Var stapel anger det totala antalet tåg i varje riktning under den mest belastade timmen. En uppenbar fördel med detta driftsupplägg är att man uppnår en bättre servicenivå med färre tåg. Sålunda kommer det att vara högfrekvent förbindelse från Ystad och till Malmö, Sturup och Kastrup under hela dagen. Förutom själva Sturupsbanan behövs det bara en ny mötesstation i Skabersjö. De tidigare gjorda betraktelserna avseende flexibilitet etc för förbindelsen Ystad-Sturup gäller även i detta fall. På samma sätt som i alternativ Genomgående Öresundståg - stickspår till Sturup finns det i detta alternativ en möjlighet att skicka tåg till Kastrup (Köpenhamn och Roskilde) via Malmö. På det sättet erhålls 4 tåg i timmen från Malmö till Sturup, dock med en viss förlängning av restiden mellan Sturup och Kastrup Roskilde Kastrup København Kastrup Kastrup/Malmö Malmø Figur Antal tåg i båda riktningar vid den mest belastade timmen Alt Pågatåg och Öresundståg via Sturup Malmø Lockarp Befi ntligt dubbelspår Befi ntligt enkelspår Nytt dubbelspår Nytt enkelspår (ev parallellt med befi ntligt) Befi ntlig station Ny eller ändrad station Figur Principiell spårplan för Alt Pågatåg och Öresundståg via Sturup Lockarp Svedala Svedala Sturup Sturup Ystad 84
5 4. UPPNÅDD FUNKTION 85
6 5. PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLSPLANERINGEN 5. PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLSPLANERINGEN Sammanfattning Att skapa god tillgänglighet är transportsektorns viktigaste bidrag för att åstadkomma en positiv regional utveckling. Sturupspendeln innebär att järnvägsystemet utvecklas och medför att regionens två stora fl ygplatser knyts samman och samverkan mellan transportslagen tåg och fl yg erhålls. Tillgängligheten till Sturups fl ygplats ökar såväl i Skåne som på Själland. Detta kommer att medföra stora möjligheter för den regionala utvecklingen i Skåne och Öresundsregionen. Denna järnvägsutredning omöjliggör inte en spårförbindelse norrut mot Dalby från fl ygplatsen vilken pekats ut i Lunds översiktsplan 1998 och fördjupad översiktsplan för Sturup Utredningen innehåller dock inga förberedelser för en sådan anslutning. Den planerade motorvägsutbyggnaden av väg E65 mellan Svedala och Börringe berörs av de olika järnvägssträckningarna. De två stråken för utbyggnad av väg E65 är benämnda Norra korridoren (ny sträckning) och Södra korridoren (längs befi ntlig väg). Med en järnvägssträckning enligt UA1v uppstår inga större konfl ikter med ny E65 i den Norra korridoren eftersom järnvägen går över både E65 och väg 813, Sturupsvägen. Med en järnvägssträckning enligt UA1v och en ny E65 i den Södra korridoren kan större konflikter uppstå eftersom järnvägen passerar närmare det område där vägens trafi kplats är belägen. Sturup fl ygplats är som anläggning och funktion ett riksintresse enligt 3 kap. 8 Miljöbalken. Luftfartsverket bedömer att en järnvägsanslutning till Sturups fl ygplats är av strategisk betydelse för utvecklingen i Öresundsregionen. Den fysiska utbredningen av utredningsalternativen är anpassade till Luftfartsverkets planer för utbyggnad av Sturups fl ygplats varför det inte fi nns några konfl ikter mellan fl ygplatsens expansionsplaner och järnvägens sträckning. En järnvägsförbindelse till Sturup överensstämmer i stort med mål och inriktning för kommunikationer i kommunernas översiktsplaner. Att utveckla förbindelsen går helt i linje med Svedala kommuns mål att bevara och utveckla Ystadsbanan och att ansluta Sturup till järnvägsnätet. 5.1 Regional utveckling Att skapa god tillgänglighet är transportsektorns viktigaste bidrag för att åstadkomma en positiv regional utveckling. Ett väl fungerande och integrerat transportsystem är en viktig del i regioners utveckling. Sturupspendeln är ett projekt som kommer att medföra stora möjligheter för den regionala utvecklingen i Skåne och Öresundsregionen. Förbindelsen innebär att järnvägsystemet utvecklas vilket medför att regionens två stora flygplatser knyts samman och samverkan mellan transportslagen tåg och flyg erhålls. Genom att trafiksystemet expanderar och förtätas förbättras den inomregionala tillgängligheten. Transportmöjligheterna förbättras för människor och företag vilket är positivt för samhällsutvecklingen. Sturupspendeln är en strategisk kommunikationslänk som bidrar till att stärka Öresundsregionen som flerkärnig region. Detta sker genom förbättring av förbindelserna mellan internationella/nationella och regionala/lokala transportnät vilket leder till att ett mer balanserat och flerkärnigt system av städer och målpunkter uppnås. En järnvägsanslutning till Sturup bidrar till ett integrerat transportsystem. Detta är en viktig förutsättning för att möjliggöra integration av kärnor inom regionen samt att underlätta kommunikationen till angränsande regioner. Den regionala tillgängligheten är beroende av vilket systemalternativ som väljs. Ett stickspårsalternativ gynnar främst tillgängligheten till målpunkter väster om flygplatsen. Ett systemalternativ med genomgående bana är bättre för hela regionens utveckling än ett stickspårsalternativ. En genomgående spårförbindelse knyter samman flygplatsen med fler tätorter och målpunkter och förbättrar därigenom tillgängligheten till och från flygplatsen, både på väster och öster sida om flygplatsen. 5.2 Spårförbindelse norrut från Sturup I Lunds översiktsplan 1998 och fördjupad översiktsplan för Sturup 1993 finns önskemål att i en framtid bygga en spårförbindelse norrut mot Dalby i Lunds Kommun. Denna järnvägsutredning omöjliggör inte en sådan anslutning, men innehåller heller inga förberedelser för det. Innan en sådan anslutning kan studeras fysiskt erfordras en analys av hur den skall fungera och vilka transportbehov som skall tillgodoses. En möjlighet kan vara att från nordväst ansluta till Sturupspendeln söder om tunnelmynningen (vid ca Km 6). En annan variant kan vara att från norr ansluta till östra sidan av tunneln under Sturups flygplats. De största konflikterna med en anslutning från norr och nordväst är: Planerad utbyggnad av Sturups flygplats, med framtida banor åt norr och nordväst. Naturreservat och Natura 2 områden på östra sidan Sturups Park nuvarande och planerade etableringar 5.3 Vägar Den planerade motorvägsutbyggnaden av väg E65 mellan Svedala och Börringe berörs av de olika järnvägssträckningarna. De två stråken för utbyggnad av väg E65, Norra korridoren (ny sträckning) och Södra korridoren (längs befintlig väg), bör därför samordnas med den järnvägssträckning som väljs. Det gäller även för motorvägens trafikplats vid anslutningen till väg 813, Sturupsvägen, samt en planerad ny anslutningsväg till flygplatsen från korsningen mellan väg 813 och 816. Med tanke på att väg E65 är hårt belastad redan idag och att Vägverkets planering för utbyggnad är långt gången är det sannolikt att vägutbyggnaderna blir aktuella innan en järnvägsförbindelse till Sturup kan komma till stånd. Med en järnvägssträckning enligt UA1v uppstår inga större konflikter med ny E65 i den Norra korridoren eftersom järnvägen går över både E65 och väg 813, Sturupsvägen. Med en järnvägssträckning enligt UA1v och en ny E65 i den Södra korridoren kan större konflikter uppstå eftersom järnvägen passerar närmare det område där vägens trafikplats är belägen. Det innebär att nivåerna måste hanteras i tre plan på höjden: järnvägen, motorvägen respektive ramperna i trafikplatsen. Vid en vägutbyggnad i den Södra korridoren krävs alltså mer planering och samordning mellan projekten. I järnvägsalternativ UA1o uppstår inga större konflikter med utbyggnaden av väg E65 vare sig i Norra eller Södra korridoren, eftersom järnvägen här kommer att korsa planskilt över vägen i båda fallen. Ett önskemål är dock att vägen läggs så lågt som möjligt för att begränsa höjden på järnvägsbankarna. Utformningen av den planerade nya anslutningen till flygplatsområdets södra del är samordnad med järnvägsutredningen och järnvägen passerar planskilt under den planerade vägen. 86
7 5.4 Sturups flygplats Sturups flygplats är som anläggning och funktion ett riksintresse enligt 3 kap. 8 Miljöbalken. Luftfartsverket bedömer att en järnvägsanslutning till Sturups flygplats är av strategisk betydelse för utvecklingen i Öresundsregionen. En järnvägsanslutning, som binder samman Sturup med Kastrup, är en strategisk investering av hög dignitet som kommer att stärka regionens utvecklingsbetingelser. Sturups förmåga att både konkurrera och samverka med Kastrup kommer att öka. En järnvägsförbindelse till Sturups flygplats kommer att ytterligare förstärka kollektivtrafikens konkurrenskraft. Det faktum att väsentliga delar av Öresundsregionen erbjuds direktförbindelse varje halvtimma till Sturups flygplats kommer självfallet att få en avgörande betydelse för utvecklingsmöjligheterna för flygplatsen. Den fysiska utbredningen av utredningsalternativen som presenteras i denna utredning är anpassade till Luftfartsverkets planer för utbyggnad av Sturups flygplats. Det innebär att det inte finns några konflikter mellan järnvägens föreslagna sträckningar och de utvecklingsplaner som Luftfartsverket har för flygplatsen. I samtliga alternativ placeras järnvägsstationen i underjordiskt läge i en tunnel mellan den befintliga och planerade terminalen. Det innebär att mycket god kontakt erhålls mellan järnvägens och flygplatsens terminaler. 5.5 Kommunal planering Kommunernas översiktsplaner De föreslagna utredningsalternativen för Sturupspendeln påverkar kommunernas planer. Generellt kan konstateras att det finns en vilja att satsa på kollektivtrafik och spårburna förbindelser samt ett miljöanpassat transportsystem. Att utveckla förbindelsen går helt i linje med Svedala kommuns mål att bevara och utveckla Ystadbanan och att ansluta Sturup till järnvägsnätet. De föreslagna utredningsalternativen bidrar i stort till måluppfyllelse av de huvudmål som ställts upp i fördjupad översiktsplan för Sturup. En järnvägsanslutning till Sturup överensstämmer med ställningstagandet i den fördjupade översiktsplanen att prioritera flygplatsen och dess utbyggnadsbehov, samt erforderliga strategiska kommunikationer. En järnvägsanslutning går också i linje med kraven på goda kollektiva kommunikationer och behov av goda internationella och inomregionala förbindelser. I den fördjupade översiktsplanen från 1993 finns reservat på delar av den mark som alternativen UA1v och UA1o berör. Reservat för Länk triangel öst finns med på längre sikt än 2 år. Möjlighet till anslutning norrut mot Dalby i enlighet med Lunds översiktsplan 1998 och reservat i fördjupad översiktsplan för Sturup behandlas i avsnitt 5.2 Spårförbindelse norrut från Sturup. År 25 påbörjades ett nytt arbete med en fördjupad översiktsplan för Sturups flygplats. Arbetet utförs som ett sammarbetsprojekt mellan Svedala och Lunds kommuner samt Luftfartsverket. Malmö kommun deltar också i arbetet då de är en stor fastighetsägare i området. Sturupspendeln finns med som en av förutsättningarna i arbetet. Gällande detaljplaner En järnvägstunnel och station i anslutning till och under flygplatsen kräver förändringar av befintlig detaljplan för Sturups flygplats och av detaljplan för del av Sturup 1:129 m fl Sturup Park. Detta kan göras genom att nya detaljplaner tas fram alternativt att ändring eller tillägg görs till befintliga detaljplaner. 5. PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLSPLANERINGEN Övriga planerade projekt i närområdet Vid den fortsatta planeringen av Sturupspendeln måste kommande beslut om lokalisering av EES forskningsanläggning beaktas. Projektet och Sturupspendeln måste samordnas eftersom de kan komma i konflikt med varandra. Sturupspendeln gynnar Sturup Park och Sturup golfs verksamheter och står inte i konflikt med deras utbyggnadsplaner. Flygbild över delar av fl ygplatsområdet 87
8 6. MILJÖKONSEKVENSER 6. MILJÖKONSEKVENSER Sammanfattning Ett projekt av den omfattning som en ny dragning av en järnväg innebär medför konsekvenser lokalt för miljön och de boende i området. Landskapet har olika karaktär i de olika delarna varför konsekvenserna blir olika. Konsekvenserna av järnvägen skiljer sig också mycket åt mellan de olika profi lerna. Generellt sett för profi l 1 promille med sig avsevärt större konsekvenser för landskapet än 25 promille som är lättare att anpassa till det kuperade landskapet. I profi l 1 promille fi nns dock långa landskapsbroar i fl era av alternativen, vilket minskar järnvägens påverkan. Störst konsekvenser får järnvägen i de öppna landskapsavsnitten där järnvägen ligger över omgivande mark. Särskilt känsligt för påverkan är backlandskapet norr och öster om Björkesåkrasjön som UA2o passerar genom. Samtliga alternativ och profi ler innehåller skärningar där det fi nns risk för yt- och grundvattenpåverkan. Profi lerna med 1 promille medför längre sträckor med mycket stor till stor effekt vid yt- och grundvattenpåverkan, än profi ler med 25 promille. De sist nämnda innehåller dock längre sträckor med måttlig - liten effekt vid påverkan. Störst risk för grundvattenpåverkan är det vid Olsbjär (UA1v), vid tunneln under fl ygplatsen (samtliga alt.), vid Slätteröd, Lemmeströtorp och Dalstorp (UA2v4). Alternativ UA2o medför mycket stor risk för påverkan vid Österskog. Längs sträckorna fi nns en risk för dränering av småvatten och våtmarker. Vid djupa skärningar och i närheten av vattendrag fi nns det risk för föroreningsspridning vid en olycka. Gemensamt för samtliga alternativ är att de passerar rakt över den mycket viktiga grundvattenresursen Alnarpssänkan. Risken för påverkan är dock mycket liten genom de mäktiga lager av relativt täta jordlager som täcker den. Järnvägen tar naturmark i anspråk och skapar barriärer som delar upp naturligt sammanhängande områden. Samtliga alternativ går genom riksintresse för naturvården. Vid alternativ UA1o finns det risk för påverkan på våtmarker väster om flygplatsen och alternativet skär även genom en allé. UA1v kan leda till konsekvenser för områdets insektsfauna genom att ett kärnområde för vedinsekter med många grova lövträd korsas. Påverkan blir större om E65 byggs ut till motorväg i den södra korridoren. UA1v berör även våtmarksområdet väster om flygplatsen. Risken för påverkan på dessa är större vid profil 1 än vid 25 promille. UA2v4 passerar i närheten av två Natura 2-områden. Områdena berörs inte direkt och åtgärder kan vidtas för att begränsa påverkan eller helt undviks om ett planläge i den östra delen av korridoren väljs. Järnvägen kommer att ha en viss barriäreffekt, vilket på sikt eventuellt kan påverka Natura 2-områdenas artrikedom. I övrigt riskerar järnvägen vid UA2v4 att dränera småvatten med lövgroda vid Skanör, vilket skulle kunna begränsa artens möjlighet att överleva i området. Risken för påverkan på våtmarkerna är större vid profil 1 promille. UA2o går genom Häckeberga naturreservat där landskapet idag är relativt ostört av större infrastrukturelement. Konsekvenserna av en ny dragning i denna del bedöms som stora och riksintresset enligt MB 4 kap bedöms påtagligt skadas då en järnväg genom landskapet påverkar riksintressets värdegrund. UA2o medför även stora konsekvenser för naturmiljön vid Österskog där järnvägen går i en mycket djup skärning (1 ; 18 m, 25 ; 1 m) genom ett sammanhängande skogsområde. Det är även risk för påverkan på värdefulla småvatten och våtmarker på flera ställen längs sträckan. Det rörliga friluftslivet (strövande, svamp- och bärplockning etc) påverkas av järnvägens barriärverkan då den skär av befi ntliga skogsbilvägar och stigar. Jakten i området påverkas dels genom den barriär som järnvägen utgör för människan, men även genom den påverkan som den kan ha på viltet. Samtliga alternativ går inom område med särskilda bestämmelser enl miljöbalken 4 kap. Området har stort värde för friluftslivet och järnvägen leder till en minskad attraktivitet. Men bedömningen är att det bara är alternativ UA2o som påtagligt skadar områdets värde genom att det till stor del går genom ett ostört landskap. Övriga alternativ medför inte påtaglig skada. Området har höga kulturhistoriska värden och järnvägen kommer att påverka dessa både direkt och indirekt. UA1o och UA1v går båda genom riksintresseområdet runt Börringe kloster. UA1o har mycket stor påverkan på detta område då det skär av sambandet mellan bebyggelsen vid Börringe kloster och Byn från kyrkan i Börringe och Nötesjö. Alternativet delar även av godsets ägor och skär av en allé av stor betydelse. UA1v går mer perifert i riksintresseområdet, men kan komma att påverka viss värdefull bebyggelse. Även detta alternativ skär av ägor som tillhört godset under lång tid. UA2v4 berör fornlämningstäta områden väster om Björkesåkrasjön och passerar flera gamla bebyggelselägen i Slätteröd och Skanör. UA2o går genom landskapsavsnitt med en äldre struktur där bl a vägar har en gammal dragning. Vid Julbäck finns ett fornlämningstätt område. Alternativet går in i riksintresseområde för Svaneholm där även Stjärneholm ingår. Järnvägen kommer att gå närmare borgruinen än dagens järnväg och banan kommer att vara väl synlig från godset. Det gäller framförallt vid profil 1 promille där järnvägen föreslås gå på lång landskapsbro. Järnvägen medför en försämring av boendemiljön i området genom barriäreffekter, intrång i närmiljön, buller och ev vibrationer. Flest boende kommer att störas av buller vid en genomgående bana med 25 promille där godset transporteras på befi ntlig bana. Det bor fl er längs UA2o än UA2v4. Gods, särskilt farligt gods, som går tillsammans med persontrafi k i tunnel medför en betydligt ökad risk för tågresenärer och personer i terminalen jämfört med risken när gods transporteras på spår på öppen mark. Om godset transporteras på den befi ntliga järnvägen är risken med tunneln under fl ygplatsen betydligt mindre. Järnvägen medför en fragmentering av jordbruks- och skogsarealer vilket försvårar för brukarna. Projektet berör ett antal grustillgångar och försvårar utnyttjandet av dessa. Vid samtliga alternativ krävs en omfattande omfl yttning av material. Det är framförallt vid profi l 1 promille som den omsatta mängden massor blir mycket stora. Projektet kräver ett tillskott på massor från bergtäkter utanför utredningsområdet eftersom högkvalitativt byggmaterial saknas. Under anläggningstiden uppstår störningar för människor och miljö som är av tillfällig och övergående karaktär. Det är t ex buller, vibrationer, grumling av vattendrag och luftföroreningar. Bedömning av miljökonsekvenser Projektets miljökonsekvenser beskrivs för de olika alternativa sträckningarna UA1o, UA1v, UA2v4 samt UA2o. I de fall som konsekvenserna skiljer sig åt mellan de olika profilerna 1 respektive 25 promille beskrivs detta. I de fall som det inte är någon skillnad mellan de olika profilerna beskrivs endast konsekvenserna av sträckningsalternativet. Även konsekvenserna av borttagande av Ystadbanan beskrivs. Banan förutsätts i konsekvensbeskrivningen tas bort helt, dvs banvallen jämnas ut och landskapet återställs. Enstaka broar och andra kulturhistoriska värden behålls. Projektets miljökonsekvenser jämförs med nollalternativet, se beskrivning i avsnitt 3.5 Nollalternativ. I avsnitt 5. Samlad bedömning beskrivs konsekvenserna av systemalternativen: Stickspår (UA1o profil 25 ), Etapp av genomgående bana (UA1v profil 25 ) Genomgående bana med gods (UA1v+UA2v4/ UA2o+borttagande av Ystadbanan, profil 1 ) Genomgående bana utan gods (UA1v+UA2v4/ UA2o+godstrafik på Ystadbanan, profil 25 ) Projektets konsekvenser beskrivs utifrån modellen i matrisen nedan. Projektets påverkan på området vägs samman med områdets värde för att ge en bedömning av storleken på konsekvenserna. Påverkansklasserna respektive värdeklasserna indelas enligt följande: Tabell 6.1 Indelning av värden Högt Måttligt Lågt Natura 2-område, Riksintresse, Reservat Regionalt värde, Nyckelbiotop Lokalt värde, Skogligt naturvärde (SVO), Sumpskog (SVO) Tabell 6.2 Indelning av påverkansgrad Konsekvenserna beskrivs som ringa - små - måttliga - stora - mycket stora och är negativa, om inget annat anges. De konsekvenser som är bestående tas upp i respektive avsnitt medan konsekvenserna under byggtiden tas upp i avsnittet 6.9 Byggskedet. Konsekvensbedömningen bygger på en bedömning av en järnväg inom illustrerad korridor. I vissa fall, där t ex beräkningar utförts, bygger konsekvensbedömningen på en linje inom korridoren (den som presenteras i avsnitt 3.6 Studerade alternativ). Detta gäller bedömningen av hydrogeologisk påverkan samt buller. Konsekvenserna av projektet kan bli något annorlunda när järnvägslinjen flyttas inom korridoren. Skillnaderna bedöms dock inte som stora. I nästa skede vidtar arbetet med att lokalisera linjen inom korridoren så att konsekvenserna av järnvägen kan begränsas. Även studierna av profilen fortsätter. Konsekvenserna av projektet beskrivs utifrån idag kända fakta. För att begränsa projektets konsekvenser kommer ytterligare undersökningar genomföras i nästa skede. Det kan även vidtas åtgärder för att förhindra påverkan eller minska konsekvenserna av påverkan. Detta beskrivs under rubriken Fortsatt arbete och möjliga åtgärder i respektive avsnitt. Det fortsatta arbetet finns även beskrivet samlat i kapitel 9. Fortsatt arbete. Tabell 6.2 Konsekvensbedömning Områdets värde Högt Måttligt Lågt Större konsekvenser Liten Måttlig Stor Påverkan 88
3. UTREDNINGSALTERNATIV
3. UTREDNINGSALTERNATIV Figur 3.6.1 Översikt över studerade alternativ 65 3. UTREDNINGSALTERNATIV UA1o med triangel öst UA1o innebär att Ystadbanan bibehålls och kompletteras med ett stickspår till Sturups
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs mer3 Utredningsalternativ
3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att
Läs mer8.14 Samlad bedömning
8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merHplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14
Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras
Läs merI arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:
4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs merFörstudie slutrapport 2011-05-09. Lerums Kommun, Västra Götaland
Förstudie slutrapport 2011-05-09 Västra Stambanan, Göteborg Skövde, Punktinsatser för effektivare tågtrafik Förbigångsspår Lerum/Stenkullen Lerums Kommun, Västra Götaland Ärendennummer: TRV 2011/34318
Läs merDetaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm
Kommunledningskontoret Planbeskrivning Helena Johansson Sidan 1 av 10 Planarkitekt 08-579 216 57 Planbeskrivning Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart
Läs merKOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6
Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merPlanförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna
Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi
Läs merÅtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)
Åtgärdsstrategier Flexibilitet är ett nyckelord för studier/analyser i tidiga planeringsskeden. Trots prognoser och utvecklingstrender är det svårt att veta exakt hur rv 55 kommer att utvecklas framöver,
Läs merFlerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009
Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merTrafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne
Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar
Läs merEffektiva tågsystem för godstransporter
Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar
Läs merMålbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken
Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 8 Västlänken 1 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 8: Västlänken Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland
Läs merSAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021
SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens
Läs merSammanfattning. Uppdraget
Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta
Läs mer6. MILJÖKONSEKVENSER. Sturupspendeln - Järnvägsutredning
85 80 75 db(a) Planeringsmål för buller, maximal ljudnivå utomhus vid uteplats. 65 6. MILJÖKONSEKVENSER db(a) FRIFÄLT Figur 6.7.4 Maximala bullernivåer 2 m över markyta vid profil 25 promille år 2020.
Läs merSvar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/270 2012-05-21 Kommunstyrelsen Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270
Läs mer3 Vägprojektet en översikt
3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet
Läs merVÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68
3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors
Läs merDetaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka
Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs mer2.14 Grundvatten, grus och berg
2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt
Läs merVälsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18
Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:
Läs merTunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Läs mer3. UTREDNINGSALTERNATIV
3. UTREDNINGSALTERNATIV spendeln - Järnvägsutredning Figur 3.6.16 Utredningsalternativ UA2o utgör en möjlig fortsättning på UA1v till en genomgående bana 73 3. UTREDNINGSALTERNATIV spendeln - Järnvägsutredning
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merUtreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.
Kollektivtrafikstråket Helsingborg - Höganäs Juliet Leonette-Lidgren Samråd med allmänheten i Höganäs avseende Förstudie enligt lag om byggande av järnväg 2012-11-07 1 Förstudien ska... Utreda behovet
Läs merRemiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
Läs mer3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter
3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att
Läs merMotion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne
Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE som tillhör detaljplan för område öster om SVÅGERTORPS STATION i Hyllie i Malmö
2011-02-02 Dp 5063 SAMRÅDSREDOGÖRELSE som tillhör detaljplan för område öster om SVÅGERTORPS STATION i Hyllie i Malmö Planförslaget har varit utsänt på remiss och för samråd med länsstyrelsen, berörda
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merRAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN
RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN 1 Storstad Stockholm De objekt som ger nyttor till Stockholms
Läs merReflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet
Reflektion från seminarium 2 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Region Skånes arbete med tillgänglighet och tillväxt -Stina Nilsson, Region Skåne Processen bakom strukturbild Skåne: - Ett långvarigt
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merMötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel
Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande
Läs merSamhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier
Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Anders Larsson, SLU Alnarp Makten över marken, KSLA, 2014-03-13 Alla på kartan markerade tätorter med mer än 836 invånare I Skåne samlade i ett
Läs merDETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
1 av 7 DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,
Läs merRemiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merI funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:
3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning
Läs merPreliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter
Läs merÄrendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort.
JIL TJÄNSTEUTLÅTANDE Stockholms läns landsting 2015 os 03 Förvaltning för utbyggd tunnelbana LS 2015-0140 FUT 1501-0022 Ankom Stockholms läns landstin-' Landstingsstyrelsens beredning för utbyggd tunnelbana
Läs merFörstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING. Trollhättans Stad, Västra Götalands län
Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING Trollhättans Stad, Västra Götalands län Objektnr: 108113 Juni 2012 Publicerad 2012-06-21 Beställare Kontaktperson Trafikverket Örjan
Läs merJärnvägssystemet Järna Stockholm
Järnvägssystemet Järna Stockholm Kapacitetsanalys och objektsbeskrivning Underlag till Sverigeförhandlingen Stockholm C Älvsjö Flemingsberg Södertälje Syd Saltå Ostlänken Titel: Järnvägssystemet Järna
Läs mer4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap
Läs mer4 Tänkbara åtgärder. 4.1:1 Prognos för totalt trafikflöde år 2020, nollalternativ.
4 Tänkbara åtgärder Utifrån system- och bristanalysen och tidigare genomförd förstudie och vägutredning redovisas i detta kapitel förslag till åtgärder. Förslagen ställs mot ett nollalternativ som är referensram
Läs merStorstadspaket för infrastruktur i Skåne
Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket
Läs merInkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner
Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län Förslagshandling 2010-09-24, kompletterad 2010-10-13 Projektnummer: 88 1065
Läs merOmläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)
Utlåtande 2004: RIII (Dnr 314-1934/2002) Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:36 av Per Ohlin (v) anses
Läs merLängs delsträcka 11 föreslås fyra hållplatslägen:
Vid handelsområdet i Väla lokaliseras den norra ändhållplatsen av spårvägen mellan Väla centrum och IKEA, spårvägen lokaliseras söderut under Djurhagshusvägen och Ängelholmsleden (E4) till norra änden
Läs merMalmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:
Läs merDEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Läs merSammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun
ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00
Läs merStorstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling
Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla
Läs mer111 Information om Byggstart Skåne
PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-25 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2015/184 111 Information om Byggstart Skåne Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tackar för informationen.
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merGöteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid
Tågförbindelsen mellan Göteborg och Oslo är i dagens läge mycket långsam och därmed knappast attraktiv, gäller främst person- men även godsstrafik. IC-förbindelsen Oslo-Göteborg är till och med långsammare
Läs merTrafikanalys Drömgården
Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merKommunikationer. Planeringsunderlag. Vägar. Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken
ÖP 2002 Tanums kommun 3 Allmänna intressen Kommunikationer Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken "Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för... kommunikationer... skall så långt möjligt
Läs merÖresundsbron ur Malmös synvinkel
Öresundsbron ur Malmös synvinkel Paket processer utveckling Med grova penseldrag Klas Nydahl Malmö stad NVF 15 okt 2010 Paket -byggen i en ständig utvecklingsprocess exempel Malmö Öresundsbron med anslutn.
Läs merKOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar
Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Läs merB EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)
1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 22 oktober 2010 A N
Läs merUnderlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Läs merJärnvägsbygge är också samhällsbygge!
Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Samhällsutveckling Samtliga trafikslag, fjärr-, gods-, region- och pendeltåg, efterfrågar ytterligare tåglägen. Därför behöver Västra Stambanan tillföras mer spårkapacitet
Läs merBlekinge i Sverigeförhandlingen
Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos
Läs merCentrala Nacka trafikutredning
Nacka Kommun Stockholm 2014-10-22 Datum 2014-10-22 Uppdragsnummer 1320004296 Utgåva/Status Carl Chytraeus Magnus Kusoffsky Jevgenij Petoukhov Uppdragsledare Kollektivtrafik Trafikmängder, kapacitet Ramböll
Läs merÄLVDALSBANAN 2009-07-01
ÄLVDALSBANAN 2009-07-01 Mora Älvdalens Järnväg AB Byggtid 1898 1900 Trafik MVJ t o m 1909 Broförbindelse över Österdalälven i Mora år 1896. FRMJ Trafikerades av GDJ under åren 1909 1948. Banan förstatligades
Läs merKapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på Ostlänken
Kapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på OSKAR FRÖIDH TORLEIF JANSSON Slutrapport 2005 TRITA-INFRA 05-017 ISSN 1651-0216 ISRN KTH/INFRA/--05/017 SE ISBN 91-7323-123-1 KTH Arkitektur
Läs merHöghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.
STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret
Läs merUr karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten
Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett
Läs merLångsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid
Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merYttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025
Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en
Läs merTrafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg
Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...
Läs merHur skulle detta kunna vara möjligt?
MEDBORGARFÖRSLAG Behåll Hudiksvall station oförändrad för passagerartrafiken Inget dubbelspår och godstrafik genom Hudiksvall Nytt dubbelspår via ny godsterminal i Medskogs- området Ny bussterminal i direkt
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,
Läs merMotion 1983/84:415. Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Transportrådets bedömning
16 Motion 1983/84:415 Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik bör hänföras till riksbanenätet eller erhålla ett statsbidrag av samma omfattning
Läs merKapitel 10. Riksintressen
Kapitel 10. Riksintressen Miljöbalkens 3 och 4 kap reglerar vad som omfattas av riksintressen, det vill säga. Särskilda områden eller anläggningar som har så stort värde eller stor betydelse i ett nationellt
Läs merTrafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor
Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18 Beställd av Structor BROPORTEN Version 2 Stockholm 2014-03-31 BROPORTEN Datum 2014-03-31 Uppdragsnummer Utgåva/Status
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp. Kvarntorp-Haninge kommun
Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp Kvarntorp-Haninge kommun PLANBESKRIVNING Planområdet Enkelt planförfarande Laga kraft 2014-01-09 Dnr PLAN.2013.17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merGötalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg
Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan
Läs merBilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316
Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316 Sammanfattning Vägverket planerar en färjeled mellan Bergs oljehamn, Nacka, och Frihamnen, Stockholm. Syftet med färjeleden
Läs merVindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14
Område 10 8 9 10 68 Översiktlig beskrivning av området Områdets area Vindförhållandena Terräng Vegetation Landskapets karaktär Visuell påverkan Markanvändningsintressen Särskilda värden Förekomst av landmärken
Läs merReservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken
Reservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken Allmänt Vägvalet anser att de föreslagna detaljplanerna inte bör genomföras. Motiveringen framgår nedan: Tågtunneln i Göteborg (Västlänken) var från början ett
Läs merDetaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun
1(6) Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun Handlingar Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser Fastighetsförteckning Handelsutredning (finns tillgänglig
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merRegional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar
2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional
Läs mer7 Trafik- och samhällsrelaterade effekter
7 Trafik- och samhällsrelaterade effekter 7.1 Transportkapacitet och restider 7.1.1 Metodik och bedömningsgrunder Konsekvensbedömning av korridorer i järnvägsutredningen fokuserar på alternativskiljande
Läs merTrafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE
SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk
Läs merMKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen
Biliga 4 1/5 MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen Utredningen Trafiklösning för Stockholmsregionen Beslut, vård och uppföljning av denna överenskommelse är tecknad mellan statens förhandlare och ledande
Läs mer