JÄ J M Ä N MKO A N R A E M R MUN 1

Transkript

1 JÄMNARE JÄMNARE KOMMUN 1

2 styrgruppen har ordet KVINNOR OCH MÄN SKA HA RÄTT TILL lika livsvillkor, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att utvecklas, med andra ord jämställdhet. Jämställdhet är inte för kvinnor mot män, jämställdhet är för både kvinnor och män. Jämställdhet skapas i vardagen, och där kan också ojämställdhet uppstå. En hållbar jämställdhet styrs inte av slumpen utan uppnås genom medvetna val. Vi behöver förändra strukturer i samhället, på våra arbetsplatser och i våra skolor, vi behöver också förändra våra egna personliga värderingar. Att se och erkänna kvinnors och mäns, flickors och pojkars lika rättigheter och möjligheter är en mycket viktig målsättning för oss här i Lycksele. Jämnare kommun blev namnet på vårt utvecklingsarbete som innehåller två huvudspår: Utbildning av chefer och politiker samt ett GIS-baserat analysverktyg. Med kompetenta projektledare, en engagerad styrgrupp, tjänstepersoner, chefer och politiker som visat ett stort intresse i vårt arbete tycker vi att Lycksele kommun tagit ett stort steg på vägen mot att bli en jämnare kommun. Vi vill avsluta med att tacka våra projektledare Marie och Helena, som på ett utomordentligt sätt har sporrat och inspirerat oss i detta intressanta ämne. STYRGRUPPEN FÖR JÄMNARE KOMMUN Marika Lindgren, ordförande Inger Hardell, Kurt Fällman, Stig-Lennart Karlsson Helena Lindblom, Marika Lindgren, Stig-Lennart Karlsson, Lilly Bäcklund, Bibbi Jonsson, Ulf Öhlund och Marie Öhlund har just tagit emot pris för verktyget JämGIS (sidan 18). Lyckseles var ett av tre bland över 80 projekt som uppmärksammades av bland andra jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. 2 3 FOTO OMSLAG: MARKUS ERIKSSON INNEHÅLL 4 De ser mer och nytt 7 Goda exempel 1: Skolan 8 Före och efter 10 Goda exempel 2: Trygg närnatur 11 Goda exempel 3: Nämndsprotokoll 12 Hur ska en man vara och göra för att vara en bra chef? 14 Goda exempel 4: Omsorgen 15 Intervju: John-Gunnar Jönsson 18 Goda exempel 5: GIS fritid 21 Goda exempel 6: Räddningstjänsten 22 Vett och etikett i mötesrummet 24 Intervju: Gertrud Åström 26 Intervju: Ingalill Bergman 28 Intervju: Helena Österlind 30 Och sen? Lilly Bäcklund, kommunalråd

3 FOTO: PIA SJÖGREN DE SER MER OCH NYTT För tio år sen gjordes en jämställdhetsplan i Lycksele kommun. Men så småningom hamnade den i glömska. Den hyllvärmaren hittade Marie Öhlund MARIE JOBBADE DÅ med ett projekt kring näringsliv och jämställdhet och väckte tanken om ny jämställdhetsplan hos kommunens personalstrateg och så småningom hos politikerna. I december 2007 hade kommunen en ny jämställdhetsplan. Den var framtagen av jämställdhetsgruppen där representanter från alla förvaltningar samt de fackliga organisationerna ingår. Följande år, 2008, satsade regeringen stora pengar på kommuners arbete med jämtställdhetsintegrering. Vi var heltända på idén. Det kändes så rätt. Vi hade ju ett jämställdhetsarbete 2002, det var bra då, men hade ju gått så Vad är genus & jämställdhet? Genus = begrepp som används för att urskilja vad som formar kvinnor och mäns sociala beteende. Jämställdhet = Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vilket förutsätter lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Kön är inte något vi är, utan något vi gör. Vi föds lika. Sedan bekräftas, beskrivs och bestraffas vi olika. lång tid sen dess, säger Marika Lindgren (S), ordförande i kommunfullmäktige. Hon blev med tiden ordförande i styrgruppen för Jämnare kommun, det utvecklingsarbete som Lycksele kommun fick 1,8 miljoner kronor från Sveriges kommuner och landsting för att genomföra Ska vi bli en attraktiv kommun måste vi mena allvar med att ge kvinnor och män samma förutsättningar. Att fördela resurserna jämnt mellan män och kvinnor är ett bra sätt att öka tillväxten, slår Marika Lindgren fast. När hon växte upp i Kroksjö på Stöttingfjället var hennes mamma den ena av två kvinnor i byn som arbetade utanför hemmet, hennes moster den andra. Marikas pappa var snickare och duktig på det mesta, även hushållsarbete och matlagning. Kanske har det bidragit till att projektet Jämnare kommun har engagerat kommunfullmäktiges ordförande så mycket: Man tror att man är så medveten, det är så solklart. Men så upptäcker man ideligen att man inte är så jämställd som man tror eller tycker, att man gör saker som får en att undra Varför gjorde jag så här?. Jämnare kommun handlar inte i första hand om jämställdhet, utan om jämställdhetsintegrering. Det går ut på att kvinnor, män, flickor och pojkar ska få samma service och samma förutsättningar beslutade Lycksele kommunfullmäktige: Jämställdhetsperspektivet ska integreras i all verksamhet och alla beslut ska vara jämställda och medvetna för att skapa lika villkor för kommunens medborgare. Hur ska vi veta om vårt arbete ger resultat om vi inte vet vad som har gjorts tidigare, säger Helena Lindblom, som tillsammans med Marie Öhlund har lett projektet Jämnare kommun. De satte sig ned för att plöja igenom tidigare kommunala årsredovisningar: Det var inte mycket att hurra för, men vi hittade några guldklimpar. Fritidsenheten hade räknat och reflekterat över att 68 procent av de besöken på fritidsgårdarna var av killar. så lär vi oss att hålla oss till normerna: Flickor Blir inte arga Är tysta, snälla och söta Är lojala och duktiga Håller ordning pojkar Visar inte känslor Är stora, starka och aggressiva Syns och hörs Tävlar och klättrar Men... Hur vill jag vara? Vem är jag? Hur kan jag få andra att må bra? Och är vi inte alla både starka och snälla, lojala och arga och så vidare? 4 5

4 I kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 2008 omtalas hur arbetet går framåt: Gårdarna arbetar vidare på att få en jämnare könsfördelning genom tjejgrupper och förändringar i utbudet. Jämnare kommun ett utvecklingsarbete En annan enhet rapporterade att Jämställdhetsfrågor beaktas fortlöpande i såväl externt som internt arbete. Det var ju snyggt formulerat, men egentligen säger det ju ingenting! Och troligen har de inte gjort något alls. Om man jämför de här två kan man snacka om farmarlag och elitserie, säger Marie Öhlund. En utbildning med fem träffar har erbjudits 60 chefer (tjänstepersoner) och 63 politiker under projektets gång. Utgångspunkten var att vi gör saker i jobbet som gör att vi behandlar kvinnor och män olika. Vi tänker inte på det. Vi bara gör det, säger Marie Öhlund. Därför började utbildningen med teoretiskt lärande om organisationskultur och mannen som norm. Kursen har också tagit upp mer praktiskt om hur man kan göra jämställdhetsanalyser innan beslut fattas. En ny strandpromenad användes som konkret exempel. Hur tänka och bygga för att både kvinnor och män upplever att den är tillgänglig och trygg? Se mer om projektet Trygg närnatur på sidan 10. Ett verktyg för jämställdhetsanalys har tagits fram av Lyckseleföretaget Chartiks. Fritidsenheten utsågs till pilot. Det visade sig vara ett klurigt och tidskrävande arbete att skapa en helt ny databas som bakar ihop verksamhet på anläggningar och i föreningar med kommunens budget, allt för att kunna se vart pengarna egentligen går. Läs mer om JämGIS på sidan 18. Med projektet Jämnare kommun har också kommunens tjänsteskrivelse gjorts om. Numera förväntas konsekvenser av varje ärende bedömas ur könsperspektiv. Det återkommer sen i de politiska protokollen. Se mer på sidan 11. Jämställdhetsintegrering är ett kunskapsområde. Inom kommunens verksamheter ska insikten om likvärdig service utifrån kön öka. Därför utbildas politiker och chefer i jämställdhet. Jämställda beslut ska öka. För att göra det behöver kvinnors och mäns förutsättningar synliggöras och varje besluts effekter för kvinnor och män bedömas. För att underlätta för tjänstepersoner att handlägga ärenden ur ett genusperspektiv utvecklas ett GIS-baserat analysverktyg inom kommunen. Lycksele kommun ska också arbeta för att säkerställa en jämn fördelning av makt och resurser mellan könen. Jämställdhet betyder inte att könen ska göras lika. Jämställdhet betyder lika rättigheter och möjligheter för båda könen. goda exempel 1 skolan Tjejer får högre betyg i skolan, det är ett faktum sen länge. De killar som får höga betyg i läsämnen brukar också ha det i praktisk-estetiska. Men inte i Lycksele. DETTA ÄR BAKGRUNDEN till det utvecklingsprojekt som kultur- och utbildningsförvaltningen gjort, med pengar från Skolverket. Målet är att tydliggöra höga förväntningar på alla elever så att samtliga kunskapsresultat kan höjas. Just det här projektet har handlat om ämnena hem- och konsumentkunskap, bild och slöjd. Här kan det ibland ske att till exempel ordning och uppförande spelar roll för betygen. Det ska de inte. Det händer att vi lärare ägnar oss åt könsbundet agerande som inte är till gagn för elevernas lärande, och som vi behöver bli bättre på att se. Utvecklingsarbetet har medfört att medvetenheten om det i organisationen har ökat. Bland annat har berörda lärare gjort klassrumsbesök hos varandra, säger Jonny Fjellner, förvaltningschef i Lycksele. Tjejerna då, vad har de för glädje av skolans jämställdhetsarbete? Vi vill uppmuntra dem också mer. Säga Vad du är smart och strategisk, om jag kunde ge dig mer än MVG skulle jag gärna göra det. Inte säga: Du är så stressad och högpresterande, ta det lugnt. Jonny Fjellner gör jämförelsen med en hockeyspelare som gör många mål. Ingen skulle säga åt honom eller henne att lugna ner sig och försöka göra färre mål. FOTO: MOA OHLSSON 6 FOTO: MARIE ÖHLUND 7

5 före och efter Gör utvecklingsarbetet Jämnare kommun någon skillnad? HUNDRA HÖJDARE SATTES PÅ PROV. Och svaret blir jodå och njae Alla politiker och kommunala chefer (139 personer) fick samma enkät att svara på i december 2009 och tio månader senare, i oktober På många områden finns en god kunskap. Generellt vet vi vad vi pratar om när vi säger jämställdhet, att det inte är samma som jämlikhet. Och att jämställdhetsintegrering handlar om att vi jobbar ut mot medborgarna, säger Helena Lindblom, projektledare. Men kunskapen är ojämn och det finns områden där hon ser att det finns mer jobb att göra. Här är några av svaren i början och slutet av projektet, med Helenas kommentarer. Är statistik en viktig del i jämställdhetsintegrering? 100% 50% 0% FÖRE 91% 9% EFTER 91% Ja Nej Ja Nej Har jämställdhetsintegrering någonting med budgetprocessen att göra? 100% 50% 0% FÖRE 61% 39% EFTER 67% 9% 30% Ja Nej Ja Nej Kommentar Kanske det är svårt att se kopplingen, att bakom siffror i statistik och budget finns människor och därmed jämställdhetsfrågan, säger Helena Lindblom och hänvisar till jämställdhetsexpert Gertrud Åström (sidan 24) som säger att det allra allra viktigaste är att jämställdhetsintegrera just budgetprocessen. Känner du till det inriktningsmål för jämställdhet som är fastställt av Kommunfullmäktige? 100% 50% 0% FÖRE 68% 32% EFTER 73% 27% Ja Nej Ja Nej Vilken grupp förlorar mest på besparingar inom kommunal sektor? 100% 50% 0% FÖRE 68% Kvinnor 32% Kvinnor och män EFTER 75% SISTA ORDET till några av de som svarat på enkäten och frågan På vilket sätt kan du som politiker/chef bidra till att kommunens verksamhet blir mer jämställd? Kvinnor 25% Kvinnor och män Genom att i alla lägen behandla människor som människor. Ha frågan på agendan på mina möten med medarbetarna. Ständigt arbeta med detta perspektiv i allt som vi gör. Kommentar Det är fortfarande för många som inte känner till målet, 27%! Jag är faktiskt förvånad. De flesta politiker har ju varit med och tagit just det beslutet om inriktningsmål. ( alla beslut ska vara jämställda och medvetna se hela på sidan 5). Kommentar Här har vi en större andel rätt svar. Att det är så här beror på att mer än 70% av de kommunanställda är kvinnor. Och om till exempel omsorgen minskas är det oftast kvinnorna som tar vid med skötsel av anhöriga, säger projektledare Helena Lindblom. 8 9

6 goda exempel 2 trygg närnatur LYCKSELE SKA HA EN ATTRAKTIV LIVSMILJÖ där vardagsnaturen är lätt att nå för upplevelser och möten. Alla har vi rätt att vistas och trivas i våra gemensamma uterum, det offentliga rummet. Vilka strukturer är det som gör att det inte är så? Som en del i jämställdhetsarbetet fick vi stöd från Boverket/Länsstyrelsen för utbildningar, förbättrad belysning på Gammplatsen och för att titta närmare på stadens naturområden och parker. Vad kan vi göra för att de ska upplevas trygga och tillgängliga för alla kvinnor och män fl ickor och pojkar alla tider på dygnet? Utbildningarna gav oss mer kunskap om vad trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv innebär och vilka metoder som fi nns. Vi valde att testa trygghetsvandringar, en grupp människor av olika ålder, kön och bakgrund vandrar tillsammans genom ett område och diskuterar vad som är bra och dåligt: Är det vackert och välskött? Behövs rensning och gallring för bättre sikt? Är det belyst där det behövs? Varför känner man sig trygg eller otrygg? Kan alla röra sig fritt? Vandringarna var mycket givande och förslag fi nns att de ska bli årligt återkommande. FOTO: INGELA FORSBERG OCH MARIE ÖHLUND Den nya belysningen på Gammplatsen ökar upplevelsen av trygghet. Tidigare var här dåligt belyst eller mörklagt. Centralt för upplevelsen av trygghet är att kunna identifiera och se människors ansiktsuttryck. Generellt är det fler kvinnor som känner sig otrygga när det är mörkt ute. Det här arbetet ger därför en mycket positiv effekt ur ett jämställdhetsperspektiv genom att kvinnor i större grad kan vistas och trivas på området. Ingela Forsberg projektledare Trygg närnatur goda exempel 3 Nämndsprotokoll Bara 2% hittills är resultat av ett av Jämnare kommun-projektets mål hittills, nämligen hur ärenden analyseras av politiker. MÅLET ÄR ATT beredande tjänstepersoner ska handlägga alla ärenden ur ett jämställdhetsperspektiv. En ny mening har därför tillkommit i mallen för tjänsteskrivelser till de politiska nämnderna: Bedöm ärendets konsekvenser ur ett könsperspektiv på vilket sätt påverkas kvinnor respektive män av beslutet. I samband med detta gör nämndssekreterarna en notering i sammanträdesprotokollen när jämställdhetsperspektivet diskuteras i något ärende. Nämndssekreterarna har fått en checklista med ord som hjälp under mötena. Av de 841 ärenden som till och med oktober 2010 var uppe i Lyckseles nämnder diskuterades endast 19 ur ett jämställdhetsperspektiv, enligt nämndsekreterarnas noteringar. Vi måste bli bättre på att dokumentera. Samtidigt är det inget självändamål, ibland är det viktigare att se resultatet, säger kommunalrådet Lilly Bäcklund (S) som tror att fler beslut har beaktats ur ett könsperspektiv än vad som syns i statistiken

7 Hur ska en man vara och göra för att vara en bra chef? Att vara manlig chef handlar också om att lära sig om genus och jämställdhet. ALDRIG HADE JAG KUNNAT TRO att någon skulle kunna vrida om huvudet på mig så där, säger Bengt Svensson, chef för vatten, avlopp och renhållning, om kursen Att leda som man som han har börjat i höst. Kursen tar bland annat upp hur man ser på sig själv, identitet och värderingar, varför man har dem och hur de påverkar det vi gör och tänker. Så mycket av ens tankar är så djupt rotade. Men jag hann bara komma hem så ser jag arbete och medarbetare ur en annan synvinkel, mer könsneutralt. Jag ägnar mig mer åt vad det faktiskt är vi ska göra. Jag lägger inte ut mer uppgifter på männen på ett så där tufft sätt längre. Och jag ser inte på kvinnorna som att de är just kvinnor. Alla är medarbetare, helt enkelt! säger Bengt. Han är omskakad och ivrig, som en nyfrälst, hungrig på mer. Bengts chef, Nestor Lindström, har gått samma kurs tidigare och lutar sig mer självklart tillbaka, som jaktledaren som skjutit flest 20-taggare och inte längre behöver bevisa något: Genus är inget som man tycker och känner. Det är en utbildning, en skolning helt enkelt. Och kanske oväntat från en som har 200 medarbetare under sig inom samhällsbyggnadsförvaltningen, så ogillar han ett av vår tids populära talesätt: De levererar. Jag hatar de orden, typiskt grabbighetsuttryck. Män som sitter kvar flera timmar varje kväll på kontoret säger att det är för att de gillar sitt jobb. Det handlar för mycket om prestationer och tävling för män. Men våra liv består inte bara av jobb. Vi behöver födas med andra intryck, familj, vänner, andra intressen. På ett tidigare jobb i näringslivet skickade Nestor hem män på föräldraledighet. En del blev glada. Andra ville inte, sa att de inte hade tid att vara hemma från jobbet. Då svarade chefen: Jobbet kan någon annan göra! Du är utbytbar här. Men inte i din familj. Själv har Nestor jobbat så mycket att han förlorade familjen på grund av det. Nu vill han inte att hans medarbetare ska göra samma misstag. Bengt gjorde likadant: Jag var inte så smart. Jag skickade familjen på semester och själv var jag kvar hemma och jobbade. Jag sa att någon måste ju tjäna pengar. Min förra fru sa att hon och barnen hellre hade haft mig med på semesterresorna. Med dålig jämställdhet är alla förlorare. Ingen är vinnare. Män tappar sina familjer och förstår inte varför. Kvinnor jobbar så hårt att de går in i väggen. Att vara en god chef handlar om att kunna delegera, hjälpa de chefer man har under sig att delegera och få in genus i arbetssätt och beslut, säger Nestor. Stolt talar han om fritidsenhetens budget som mer och mer analyserar hur pengarna fördelas mellan kvinnor, män, pojkar och flickor: Det är klart att det är viktigt att jag stöttar fritidschefens arbete. Om jag satt och flinade och sa Är det så nödvändigt det där?, då skulle han ju sluta med det så småningom. Blir det aldrig fel då? Halkar han tillbaka i det som han och vi alla lärt oss, fostrade i detta samhälle i vår tid Jodå! FOTO: PIA SJÖGREN 12 13

8 Häromdagen skulle jag hämta en tung pall. En ung, kort, smal kvinna sa att vi får ta traktorn till den. Då hör jag mig själv säga: Kör du den? Hur dum får man bli? Kvinnan svarade lugnt: Nej, jag kör bara lastbil. Sen fixade hon så att någon körde fram pallen med traktorn, berättar Nestor, mer förtjust än skamset. Det verkar som han mest av allt njuter av att kunna se sitt misstag, lära av det och bjussa på det. Att lära sig om genus eller inte, är det viktigt? Nestor Lindström och Bengt Svensson jämför med multiplikationstabellen. Det är som att ha lärt sig något tal fel, helt enkelt. Den som lärt och tror att 4x5=25 tycker sig ju veta att det är så, tills han/hon får veta att det är fel. Så lever vi med våra tankar om kvinnor och män, tills vi får (lär!) ny kunskap och insikt om hur det egentligen är. Som deras kursledare säger när hon drar det till sin spets: Egentligen är vi könlösa. FOTO: NINA HAGFORS goda exempel 4 omsorgen Händer det att den äldre mannen får disken gjord och kan ta en tupplur mitt på dagen? Men inte den äldre kvinnan. NÄR OMSORGEN I LYCKSELE rannsakar sig själv ser de att de kanske förväntar sig mer av kvinnliga brukare än av de manliga. Och personalen? Får männen mer beröm om de gör ett bra jobb? Och är det mer okej om en kille inte vet hur han ska koka gröt än om den kvinnliga kollegan inte vet? Områdescheferna inom äldre- och handikappomsorgen har tänkt till och anar att de kanske inte ger alla lika service, utan att brukarnas kön faktiskt kan göra att männen får mer hjälp. Och att killarna på jobbet kan komma lättare undan. Medverkar vi till att äldre män vilar en stund på dagen, men inte kvinnorna? Har vi högre toleransnivå om en manlig anställd glömmer att ta ut soppåsen än om en kvinna glömmer det? säger Pernilla Ahlström, avdelningschef. Funderingarna i samband med Jämnare kommun-utbildningarna gav både henne och medarbetarna aha-upplevelser. Man kör ju bara på. Men nu stannade vi upp och tänkte till: Hur gör vi egentligen? Och vi måste nog prata om det här väldigt ofta för vanorna är djupt rotade, säger Pernilla Ahlström. VILL VISA VERKSTAD Nu ser vi sådant som vi inte har sett tidigare. Medvetenheten om jämställdhet har ökat radikalt. Det öppnar ögonen hos tjänstepersoner och politiker, säger kommunchef John-Gunnar Jönsson. SAMTIDIGT PÅMINNER HAN OM att det tar lång tid att ändra gamla strukturer. Det blir lätt modeord, men vi ska visa att vi gör verkstad av jämställdhet. Hur länge har man inte jobbat för att få jämställda styrelser i börsnoterade bolag. Nu hörde jag att det blivit + 0,3%. Det tar tid, men Lycksele ska bli ett föredöme inte bara i länet, utan i hela landet, säger John-Gunnar, Jogge kallad. Här hemma jämför han hockey och ridning. På elitnivå är de flesta ryttare män, men i ridklubben i Lycksele är pojkarna få. Det handlar om tradition. Du ska vara stark som kille och det ses du inte som om du håller på med ridning. En 12-årig kille som rider blir kanske tråkad i skolan och det ger inte status. Och föräldrarna tycker att det är mer glamour, mer att vara stolt över en duktig hockeyson än en grabb som rider. Jag begriper egentligen inte att det är så här, säger John- Gunnar undrande. Så muntrar han upp sig med att mycket ändå har hänt! För 30 år sen spelade inga jäntor fotboll. Nu har Betsele IF duktiga både flick- och damlag. För tio år sen spelade tjejer inte hockey, men nu. Men vi har inte kommit så långt att frågorna driver sig själva. Även om det inte är illa ment är det lätt att halka tillbaka i gamla hjulspår, säger John-Gunnar och är nöjd med att politikerna efter projektet finansierar en del av en tjänst som primus motor inom jämställdhetsarbetet. Så mycket starkare vi blir när alla drar åt samma håll, jobbar på ett nytt sätt och när ingen här i kommunen inte kommer till sin rätt! Kommunchef Jönsson låter ivrig. Det låter nästan lätt. I alla fall helt klart värt mödan! FOTO: PIA SJÖGREN

9 Genus är inget som man tycker och känner. Det är en skolning helt enkelt. Nestor Lindström, förvaltningschef Får männen mer beröm om de gör ett bra jobb? Pernilla Ahlström, avdelningschef 16 BENGT SVENSSON, CHEF FÖR VATTEN, AVLOPP OCH RENHÅLLNING FOTO: MARKUS ERIKSSON MARIKA LINDGREN, KOMMUNFULLMÄKTIGES ORDFÖRANDE FOTO: MARKUS ERIKSSON 17

10 goda exempel 5 gis fritid Det är allas pengar, men vem får glädje och nytta av dem på fritiden? Och var? Lycksele är först i Sverige med att kunna se det i prydliga tårtdiagram på kartan! FOTO: PIA SJÖGREN projektpengarna föll bland annat för just idén att väva in kommunens kostnader i geografiska informationssystem. Vi har fått reaktionerna att vi är först, säger Jonas Bäckström, dataingenjören vid Chartiks i Lycksele som har gjort det tekniska. Han har fått vara uppfinnarjocke bland ettor och nollor i databaserna. Ur kommunens ekonomisystem kunde han nämligen inte enkelt ta fram det han behövde. Efter hundratals timmar kodknackande finns nu programmen som kan tala om det politiker och förvaltning vill veta. Det kommer att vara lätt att se om det ändras över tid eller inte. Sen kan man ta ställning till om det är fel på verksamheten eller på besluten, säger Jonas. En del är svårt att mäta, som skidspåren. Vem åker där? Kön och ålder? Ja, jo, vi vill ju mäta allt, men det kan ju inte bli storebror ser dig. Det får finnas någon rim och reson, säger fritidschefen. Skidspåren fortsätter att prepareras, utanför statistiken. Men med nya aktivitetskort, där föreningarna fyller i på nätet vilka som har varit på träningar och andra sammankomster är det lätt att mäta. Och på anläggningar som simhall och fritidsgårdar räknas redan tjejer, killar, kvinnor och män. Vi måste vara medvetna om de mål som är beslutade. En del tror att vi redan är där, att det inte krävs något mer. Men att göra jämt handlar om att arbeta och faktiskt göra något, säger Ulf...nu kan vi lägga fakta på bordet och sluta att bara tycka. DET HANDLAR OM 25 MILJONER kronor som fritidsenheten fördelar på anläggningar och föreningar. Kvinnor och män, vilka badar i simhallen? Flickor eller pojkar, vilka hänger på fritidsgårdarna? Vi har under flera år haft jämställdhetsmål, att vi ska fördela resurserna jämt. Men vi kunde inte mäta. Vi var lyckligt ovetande Men nu kan vi lägga fakta på bordet och sluta att bara tycka. Sen får politikerna bestämma hur pengarna ska fördelas. Då kommer vi in i den verkliga verksamhetsförbättringsfasen, säger Ulf Öhlund, fritidschef i Lycksele. Fritidsenheten är pilot i arbetet med Jämnare kommun. Och tillsammans med de diagram som ett GIS-företag i Lycksele gör för att visa hur pengarna fördelas mellan pojkar, flickor, kvinnor och män, och var, är detta något nytt. Sveriges kommuner och landsting, SKL, som beviljade Bowlinghall Simhallen Dansens Hus Exempelbild på hur JämGIS-verktyget kan visa var fritidskontorets pengar går. Lycksele PRO Öråns Sportklubb Lycksele Golfklubb Kvinnor Flickor Män Pojkar Tj

11 FOTO: PIA SJÖGREN Räddningstjänstens bilder från övningar. På fritidskontoret är Bibbi Jonsson spindel i nätet: Vi behövde ta reda på fördelningen mellan till exempel fl ickor och pojkar. Med projektet blev vi både tvingade och peppade att få fart på det. Redan 2008 var Lycksele kommun banbrytande. Politikerna beslutade att tjejidrotten skulle prioriteras. Det ledde till att damfotbollslagen sedan dess väljer träningstider före herrarna, om de spelar i samma eller högre division. Det blev lite upproriskt på mötet, men vi stämde av med politikerna och jag sa det är det här som gäller nu, sen dess har det varit lugnt, berättar Bibbi. Med mer än 20 år som sambandscentral för föreningar har hon förstås haft en viss aning om hur tider och pengar fördelas mellan killar och tjejer. Nu börjar hon veta, svart på vitt. Och chefen håller med: Om du frågar mig så tror jag också att vi fördelar mer pengar till manliga idrottsintresserade än till andra. Jag är helt säker på att det kommer att bli rejäla diskussioner i föreningslivet och bland tjänstepersoner och politiker. Jag tycker det är positivt även om det blir en massa jobb. Vi kan i alla fall sluta diskutera på lösa grunder. Och om man menar allvar med jämställdhet, att alla medborgare ska få lika service, då kan vi inte göra som strutsen och sticka huvudet i sanden och tänka att vi har ett mål, men vi struntar i att följa upp det, säger Ulf Öhlund, fritidschef. Vi måste skryta upp oss: Vi tar jämställdhet på allvar i Lycksele. Därför analyserar vi seriöst och investerar pengarna därefter, säger Jonas Bäckström. goda exempel 6 räddningstjänsten Åtta av 50 brandmän i Lycksele kommun är kvinnor. Det är en mångdubbelt större andel än snittet i Sverige. VI BÖRJADE SÖKA TJEJER AKTIVT för några år sen. Nu är det alltid ett antal kvinnor som är intresserade när vi söker nytt folk, säger Gunnar Jonsson personalansvarig vid Lycksele räddningstjänst. Och han är nöjd. Med bredare kompetens i grupperna blir arbetet effektivare. Ja, räddningsledaren är så nöjd att han gärna skulle anställa ännu fler tjejer. När tjejerna kommer till tester är de mer förberedda än killarna. En del män tänker att det är en macho grej det här, bara att köra. Men det handlar inte bara om fysik och styrka utan minst lika mycket om förståelse för andra människor. Vi är till för att hjälpa andra, säger Gunnar Jonsson

12 VETT OCH ETIKETT I MÖTESRUMMET! Härskarteknikerna används för att få makt över andra i arbetslivet och i det sociala livet och används av både män och kvinnor. 1. Osynliggöra När andra inte lyssnar på vad du har att säga, glömmer bort dig eller nonchalerar dig. 2. Förlöjligande När någon gör sig rolig på din bekostnad som gör att värdet av det du säger eller gör blir mindre värt. 5Härskartekniker 3. Undanhållande av information När informationen är otydlig eller några hålls utanför. 4. Dubbel bestraffning Hur du än gör blir det fel! Du uppmanas att ta för dig och säga ifrån men när du väl gör det blir du besvärlig och obekväm. Dubbelbestraffning hänger ofta ihop med fördomar. 5. Påförande av skuld och skam När förlöjligande och dubbelbestraffning kombineras, till exempel genom att tala ironiskt om någon som är engagerad, ett resultat av att under lång tid utsättas för de andra fyra härskarteknikerna, att systematiskt bli betraktad som underlägsen. Med några enkla knep kan du motverka härskartekniker och skapa goda demokratiska möten, där alla känner sig delaktiga. 1. Synliggörande - Synliggör alla i gruppen - Blir någon avbruten bolla tillbaka frågan till personen - Referera tillbaka till föregående talare - Ge rätt person cred för idén 5Främjartekniker 2. Respektera - Skratta aldrig med när du själv eller andra förlöjligas - Säg ifrån, låt inte skämtet passera okommenterat - Ifrågasätt vad menar du med det? - Respektera alla i gruppen - Fråga efter allas uppfattning och synpunkter 3. Framhållande av information - Arbeta aktivt för att sprida information - Berätta bakgrundsinformation - Delge mellanmötesdiskussioner till de övriga - Fatta beslut när alla är med och kan påverka 4. Dubbelbelöning - Påminn dig själv om att alla alltid gör så gott de kan - Stötta andra i deras prioriteringar Föregå med gott exempel genom att: - Synliggöra - Respektera - Informera - Belöna dubbelt - Bekräfta goda normer 5 motdrag - Ta plats - Ifrågasättande - Kräv korten på bordet - Bryt mönstret - Intellektualisera 5. Avlastning och bekräftelse - Ge bekräftelse, uppbackning och stöd - Uppmärksamma det positiva personen bidrar med - Hjälp till med avlastning erbjud praktiskt stöd - Skapa stämning i gruppen där martyrskap inte är idealet - Bekräfta personer som ber om hjälp eller som faktiskt säger att de har för mycket att göra Läs mer om kommunens jämställdhetsarbete på Jämnare kommun är ett utvecklingsarbete som bedrivs av Lycksele kommun med finansieringsstöd av Sveriges Kommuner och Landsting under

13 Det vi jobbar med är att skapa det samhälle vi har sagt att vi vill ha. en budget är att vilja Det handlar inte om känna efter och sitta och diskutera till exempel kvinnligt och manligt språk. Jämställdhetsintegrering är mycket knallhårdare än så! DET SÄGER JÄMSTÄLLDHETSEXPERT Gertrud Åström, som har varit med! Både nu i Lycksele och sen 1990-talet när Riksdagen tog stora jämställdhetspropositionen. Då slogs fast att jämställdhetsintegrering är strategin för att uppnå målen i den nationella jämställdhetspolitiken. Det vi jobbar med är att skapa det samhälle som vi har sagt att vi vill ha. Vi tror ju inte att vi är vid historiens slut, utan på en punkt och vi rör oss framåt, säger Gertrud på distinkt kalixmål. Och det handlar om att arbeta, jobba, utföra, verkställa och gå vidare. Det är inte projekt som behövs, inte fler idéer eller svåra samtal. Nu är det bara att börja skotta. Bit för bit. Nåja, bara och bara, det tar ju tid men det gör sig inte självt. Det här arbetet hör till ordinarie verksamhet och ska synas i varje kommuns styrkedja, på varje nivå. Från kommunfullmäktige via budget, mål, riktlinjer, handlingsplaner, program och så vidare till varje anställd i vardagen. På varje nivå måste alla se hur de fattar beslut, arbetar och ta ansvar för det. I det ordinarie arbetet, alltså! Vi pratar inte om någon liten likabehandlingsplan! Gertrud Åström låter bestämd-glad. Det är inget snack om vad som gäller, inget att fundera över eller vela om längre. Nu blir det verkstad. Tuff verkstad. Men också En budget är en berättelse om hur man vill att det ska vara. Man kan inte göra en kraftfull budget utan att veta vad man vill. Och könsuppdelad statistik är en förutsättning. Annars vet man inte för vem man gör vad. Eller så gör man bara som man alltid har gjort. Skarpt nog. Gertrud skärper till det: Finns det några mål? Ja eller nej?! Gertrud Åström har framför allt jobbat med JämGIS-projektet, som hon tycker är pragmatiskt och innovativt, inte bara med Sverigemått. På releasepartyt för JämGIS i november höjde hon ribban: Nu tycker jag att ni ska gräva i mycket större penningpåsar, som näringslivets utvecklingsmiljarder. Så intressant är det! FOTO: PIA SJÖGREN 24 25

14 Ska man vara en tillväxtkommun får man nog ligga i framkant för både kvinnor och män. Foto: Pia Sjögren NU GÅR TÅGET Är det fler som känner igen sig i det här: Man och kvinna på arbetsplatsen är oeniga om en sakfråga. När det visar sig att kvinnan haft rätt hela tiden blir den manlige kollegan arg. Mycket arg. DET ÄR EN AV DE BERÄTTELSER som kommit upp i den grupp som följeforskare Ingalill Bergman träffat under projektets gång i Lycksele. Hon känner igen bilden från många andra håll. Det händer att män blir obefogat arga när det visar sig att de haft fel mot en kvinna, och ett sätt att hantera det blir ibland att prata strunt om henne. Detta hör till de så kallade härskarteknikerna, se mer på sidorna Ingalill menar att det viktigaste är att fortsätta hantera det hela som en sakfråga, och inte bli upprörd tillbaka: Ge tillbaka frågan. Det här är inte mitt problem, det är ditt. Visst tar det i hjärtat om någon blir arg eller pratar bakom ryggen, men man måste upp i huvudet med det. I sin rapport funderar följeforskaren på om det helt enkelt finns män som har problem med starka kvinnor. Hon skriver att många nog behöver tänka efter om de skulle bete sig på samma sätt om motparten vore man. Den grupp kommunala tjänstepersoner och politiker på sju personer som träffade Ingalill Bergman reflekterade också kring vem som umgås med vem och varför. Ur rapporten: Män förstår varandra bättre, samma invanda jargong, samma kompisgäng. Kvinnor stöttar inte alltid kvinnor, vilket är fullt begripligt då det uppenbarligen inte lönar sig. Alla förhåller sig till normen, till eftersträvansmålet, det vill säga manlighet. Någon i gruppen har hört en äldre manlig politiker säga Det spelar ingen roll det vi gör, för det är ändå skillnad på män och kvinnor. Följeforskarens reflektion: Att få med de som inte alls vill och kanske inte heller förmår, känns nästan ogörligt Det är väl de som står där sen och inte bara missade tåget utan också missade att det över huvud taget skulle gå ett tåg. En del kanske inte ens förmår se rälsen. Det är i mitt tänk totalt energiläckage att satsa på dem. Jämställdhet är inte en kvinnofråga: Ska man vara en tillväxtkommun får man nog ligga i framkant för både kvinnor och män, säger följeforskare Ingalill Bergman och minns bäst den goda vilja och hoppfullhet hon mötte i Lycksele. FOTO: PER NORDLANDER 26 27

15 I Lycksele säger man: Vi provar väl! Om inte vi provar, vem ska då göra det? ANALYSERA MERA Hon har både varit med i arbetet och följt Lyckseles resa från sidan. Hon tycker att politiker och tjänstepersoner i Lycksele är både orädda och ambitiösa. Men Länsstyrelsens jämställdhetsdirektör Helena Österlind ser också att det finns jobb kvar att göra. LYCKSELE KAVLAR UPP ÄRMARNA och vill göra ett gediget arbete. De tror inte på quick fix och enstaka jippon, det är bra. De är hands on och inte rädda, säger Helena. Är de mer orädda än andra organisationer som du har träffat? Ja, kanske. I Lycksele säger man Vi provar väl! Om inte vi provar, vem ska då göra det? Jag utbildade chefer vid två tillfällen. Det var fascinerande, de fyllde lokalen, alla stannade hela dagen och ville verkligen jobba. Cheferna jobbade kring konkreta exempel och var öppna för att vända och vrida, också på brister. Hur ser det ut på Gammplatsen egentligen? Vad vill vi med den och varför? Hur blev det när vi byggde nya matbutiken och parkeringen där? Hur tänkte vi då? Att ha två projektledare på varsin halvtid var också mycket smart, tycker jämställdhetsdirektören. Hon har träffat andra som är och känner sig alltför ensamma i rollen. Att kommunalrådet Lilly Bäcklund (S) har varit med så länge och var drivande redan vid förra jämställdhetsprojektet, som var kopplat till Länsstyrelsens Genusforum i början av 2000-talet, har också betytt mycket nu. När du ser i backspegeln, vad skulle du ha velat att Lycksele gjort annorlunda? Nu är det viktigt att det blir tydligt vem som ska leda arbetet framöver, vem som har ansvaret. Helena Österlind pratar om system och rutiner. Hur ska kommunen följa upp och säkra att den verkligen gör det den bestämt sig för inom jämställdhetsintegrering. Hon pratar också om verktyg och analys. Nu har man verktyg, en spade. Men man kan ju inte bara gräva hur djupt som helst eller skotta var som helst. Därför behövs analysen. Vad är målet med det här? Och hur implementera det ända ut i all verksamhet? Fler nästa steg är att väva in och lyfta fram hållbar jämställdhet i alla utvecklingsfrågor. Att påminna sig om hur ojämställdheten bromsar och hindrar utveckling. Att se och förstå maktobalansen mellan män och kvinnor. Att helt enkelt (!) bygga en stad och kommun som är attraktiv för både män och kvinnor. FOTO: PIA SJÖGREN 28 29

16 En kommun utan jämställdhetsarbete är för futtigt. Lilly Bäcklund, kommunalråd Genus är inget som man tycker och känner. Det är Därför behövs analysen. en skolning helt enkelt. Vad är målet med det här? Nestor Lindström, förvaltningschef Helena Österlind, jämställdhetsdirektör Länsstyrelsen och sen? Kommunalrådet, en av jämställdhetsarbetets leading ladies i Lycksele, Lilly Bäcklund ser fram emot att fortsätta. Helt enkelt för att hon anser att jämställdhet är attraktivt för en ort. FOTO: NINA HAGFORS FOTO: PIA SJÖGREN NU SKA VI UPPRÄTTHÅLLA den positiva känsla som jag upplever finns, hos politiker, tjänstepersoner och medborgare! En kommun utan jämställdhetsarbete är för futtigt. När Sveriges kommuner och landsting, SKL, nu har fått ytterligare 80 regeringsmiljoner att ge till utvecklingsarbete för hållbar jämställdhet tvekar inte Lilly Bäcklund: Självklart ska vi söka nya pengar för att förstärka arbetet som vi har kommit igång med. Att Lycksele fick pris i november satte Lycksele på kartan ännu mer. Det var fantastiskt roligt, väldigt lyckat. Många hör av sig och undrar vad vi har på gång här uppe i inlandet, långt från storstäderna, säger ett märkbart stolt kommunalråd. Från 2011 ansvarar den nya personalnämnden för utvecklingsarbetet med jämställdhetsintegrering i Lycksele kommun. Nytt projekt eller inte, så är pengar redan avsatta i budgeten för 2011 till en del av en tjänst som ska fungera som drivande kraft

17 JÄMNARE JÄMNARE KOMMUN ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i Lycksele kommun, fi nansierat av SKL.. lycksele kommun kommun@lycksele.se Nina Hemmingsson produktion/text: pia sjögren AB form: kvanne grafiska 32