Jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet

Transkript

1 Jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet Nulägesanalys av arbetet med regionala handlingsplaner Stockholm

2 Innehåll Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdraget Genomförande Disposition Utgångspunkter Jämställdhetsintegrering vad är det? P-modellen integrera jämställdhet i regionalt tillväxtarbete Relevans och Scope centrala perspektiv i granskningen Vad är regional utveckling och tillväxt? De regionala handlingsplanerna Handlingsplanernas utgångspunkter Varierande ambitionsnivå i nulägesanalyserna Handlingsplanernas jämställdhetsperspektiv definieras ofta utifrån de nationella jämställdhetsmålen Handlingsplanernas inriktning, mål och aktiviteter Målen är ibland förändrande, ibland inriktade på förståelse Stor variation i de regionala handlingsplanernas aktiviteter Vissa regionala handlingsplaner har SMARTa mål Handlingsplanernas relevans Vissa handlingsplaner har hög relevans, i andra finns brister Relevansen ökar när aktiviteterna ingår i en implementeringskedja Handlingsplanernas scope Många arbetar brett, andra fokuserar på ett eller två sakområden De flesta arbetar med företagande och entreprenörskap Sammanfattning Arbetet med de regionala handlingsplanerna Arbetet med att ta fram handlingsplanerna Kompetensbrist en hämsko men tidigare satsningar och erfarenheter av jämställdhetsintegrering viktig utgångspunkt Uppdraget har tolkats på olika sätt Arbetssättet har varierat, flera har arbetat brett och inkluderande Projektledningen av arbetet har utformats på olika sätt Metoder för jämställdhetsintegrering används sällan Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 2(54) Kontigo AB

3 5.1.6 Tillväxtverket har en viktig roll i genomförandet Genomförandet av handlingsplanerna Viktigt med ledningens stöd för genomförandet av aktiviteterna i de regionala handlingsplanerna Det formella mandatet ses som svagt en utmaning för arbetet Finansieringen av aktiviteterna otydligt i handlingsplanerna Utvärdering är en självklar del av planerna men allmänt beskrivet Sammanfattning De regionala aktörerna Beskrivning av enkätundersökningen Enkäten ska ge en bild av förutsättningarna för arbetet med jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet Enkäten vänder sig till individer vid regionala tillväxtaktörer Arbetet med handlingsplanen Förutsättningar för jämställdhetsintegrering Aktörernas eget jämställdhetsarbete Sammanfattning Aktörerna har i begränsad utsträckning varit involverade i arbetet med handlingsplanen Viktigt med samverkan och förankring av handlingsplanen Summering och slutsatser Kritiska faktorer för genomförandet av handlingsplanerna Insatser för att stärka genomförandet av handlingsplanerna Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 3(54) Kontigo AB

4 1 Sammanfattning I denna rapport presenteras en första granskning av genomförandet av den nationella handlingsplanen för Jämställd Tillväxt. Rapporten har fokus på det arbete som har skett på regional nivå med de regionala handlingsplanerna för arbetet att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet. Utgångspunkten för granskningen är främst Tillväxtverkets riktlinjer samt begreppen relevans (finns det en tydlig programlogik, en röd tråd, från identifierade utmaningar till prioriterade aktiviteter) och scope (har handlingsplanen en tillräcklig omfattning och bredd, vad gäller områden och aktiviteter, för att kunna bidra till en varaktig förändring). De regionala handlingsplanerna har i stor utsträckning en tydlig logik, en röd tråd. Relevansen i de prioriteringar som görs är på ett övergripande plan ofta god. De utvecklingsbehov som finns rör främst målen och aktiviteterna i handlingsplanen. Flera regioner och länsstyrelser står inför utmaningen att konkretisera sina mål och aktiviteter ytterligare. För att nå en varaktig förändring kan det också vara nödvändigt att utöka aktiviteternas djup när handlingsplanerna ska genomföras i praktiken. Handlingsplanerna kan delas in i två grupper. Den ena gruppen har mål som syftar till förändring, medan den andra har mål som främst är inriktade på att skapa förståelse och insikt. Vad gäller scopet finns det i hälften av handlingsplanerna en bredd i aktiviteterna. Där planeras för arbete inom tre eller fler av tillväxtarbetets sakområden. I andra väljer man att fokusera på ett eller två sakområden. Företagande och entreprenörskap är det vanligaste sakområdet. Det är fokus i två tredjedelar av alla handlingsplaner. Andra har en mer generell ansats med inriktning på jämställdhet som ett horisontellt perspektiv som ska integreras i all verksamhet. Arbetet med att ta fram handlingsplanerna och att skapa förutsättningar för genomförandet visar på flera viktiga frågor och vägval. Här kan vi se skillnader i hur man har valt att hantera frågan. Flera regioner och länsstyrelser har strävat efter en öppen och inkluderande process i arbetet med handlingsplanen, detta för att få en förankrad handlingsplan och därmed underlätta genomförandet. Några regioner har av olika skäl valt en mer sluten och intern process. Även i (projekt-)ledningen av arbetet med handlingsplanen finns skillnader. Vissa regioner och länsstyrelser har utsett chefer eller kvalificerade experter i organisationen som ansvariga, medan andra har gett ansvaret till mer juniora personer. I vissa fall till personer som sedan inte är ansvariga eller ens involverade i genomförandet av handlingsplanen, En viktig förutsättning för genomförandet av de regionala handlingsplanerna rör finansieringen. Få av handlingsplanerna innehåller uppgifter om finansiering. Bilden är att finansieringen främst kommer att ske som en del av den egna verksamheten (där regionernas och länsstyrelsernas bristande resurser framhålls som en begräns- Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 4(54) Kontigo AB

5 ning i sammanhanget) samt genom nationella satsningar med koppling till området. I det sammanhanget är det flera som är frågande till att ett uppdrag från nationell nivå inte är finansierat. Några har dock ett annat perspektiv där man betonar att jämställdhet är en självklar del av verksamheten och bör finansieras i den egna verksamheten. Ledningens stöd är av avgörande betydelse för genomförandet av handlingsplanen. Det krävs formellt stöd i form av beslut och reellt stöd genom att arbetsformer och organisation för arbetet skapas. Det krävs även ett informellt stöd i vardagen till arbetet med handlingsplanen exempelvis vad gäller prioriteringar. Detta är inte minst viktigt då handlingsplanerna är otydliga kring finansieringen. Flera framhåller att svagheter i det formella mandatet är en svårighet i arbetet med handlingsplanerna. Det är värt att understryka en bred och inkluderande process som ett sätt att stärka mandatet och förutsättningarna för genomförandet Som stöd för genomförandet av de regionala handlingsplanerna föreslås följande insatser inom följande områden: Stöd till erfarenhetsutbyte och lärande kring genomförandet av handlingsplanerna Stöd till lärande genom Collegial/Peer reviews mellan två aktörer Stöd till utveckling av verktyg och former för uppföljning/utvärdering av arbetet med handlingsplanerna Stöd genom att forma lärandegrupper med likartade förutsättningar som grund för erfarenhetsutbyte Stöd till att konkretisera mål och aktiviteter för lärande och uppföljning Stöd till att utveckla djupet i implementeringskedjan genom aktiviteter som är mer operativt inriktade och verksamhetsnära Stöd till att utveckla ett brett och inkluderande arbetssätt för genomförandet Stöd till användningen av metoder för jämställdhetsintegrering Stöd till en konkretisering av sambanden jämställdhetsintegrering och det regionala tillväxtarbetet Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 5(54) Kontigo AB

6 2 Inledning 2.1 Bakgrund Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att stödja det regionala arbetet för en jämställd regional tillväxt. I detta uppdrag anger Regeringen att jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för att nå hållbar jämställdhet i alla delar av landet. Vidare anges att jämställdheten i det regionala tillväxtarbetet behöver stärkas samt att både kvinnors och mäns kunskaper och idéer behöver tas tillvara för att för att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga regioner. Målet med arbetet beskrivs på följande vis: Regeringens mål med en jämställd tillväxt är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. 1 I Regeringens handlingsplan utvecklas detta ytterligare på följande sätt: Det regionala tillväxtarbetet ska därför främst bidra till att jämställdhetspolitikens delmål om en jämn fördelning av makt och inflytande samt målet om ekonomisk jämställdhet uppnås. 2 Regeringens uppdrag till Tillväxtverket är en viktig del i genomförandet av regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Handlingsplanen syftar till att bidra till en jämställd regional tillväxt och den innehåller en redogörelse för de åtgärder som regeringen vidtagit eller planerar att vidta för att underlätta och skapa bättre förutsättningar för att arbeta med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet Som del av den nationella handlingsplanen har de tillväxtansvariga på regional nivå fått i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för arbetet på regional nivå med att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet. Dessa handlingsplaner har tagits fram av regionerna och länsstyrelserna under hösten 2012 och lämnats in till Tillväxtverket till den 1 februari Som stöd för arbetet med de regionala handlingsplanerna har Tillväxtverket tagit fram särskilda riktlinjer. 3 Tillväxtverket anger bland annat i att riktlinjerna att de regionala handlingsplanerna ska bestå av både jämställdhetsintegrerade insatser, med beröring på hela verksamheterna, samt av mer riktade insatser mot regionalt prioriterade områden. De regionala handlingsplanerna ska också anpassas till de regionala förutsättningarna och områden som är prioriterade i de regionala utvecklingsprogrammen enligt riktlinjerna. 1 Regeringen. Uppdrag att stödja det regionala arbetet för en jämställd regional tillväxt. Regeringsbeslut N2012/1367/RT, , s Regeringen. Bilaga till beslut I 3 vid regeringssammanträde den 8 mars 2012, N2012/1365/RT, s. 1 3 Tillväxtverket. Riktlinjer för handlingsplan om jämställd regional tillväxt, Info 0426, 2012 Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 6(54) Kontigo AB

7 Vidare pekar Tillväxtverket på att det är viktigt att områden som är placerade på Länsstyrelsen t.ex. kommersiell service och företagsstöd också inkluderas i arbetet med jämställd regionalt tillväxt. De regionala utvecklingsprogrammen ligger enligt Tillväxtverket till grund för andra sektorsprogram. Det innebär att även de regionala handlingsplanerna för jämställd regional tillväxt ska utformas efter regionalt prioriterade områden. I arbetet med att utforma handlingsplanen ska enligt Tillväxtverket ett liknande tillvägagångssätt användas, det vill säga: Att till grund för handlingsplanen ska nationella strategin och det regionala utvecklingsprogrammet ligga Att handlingsplanen ska upprättas utifrån en analys av särskilda utvecklingsförutsättningar i länen Att målsättningar, inriktningar och prioriteringar samt en plan för uppföljning och utvärdering ska ingå Att handlingsplanen ska utarbetas i samråd med länsstyrelser, kommuner, landsting, näringsliv och organisationer Att det organ eller aktör som ansvarar för handlingsplanen ska samordna insatserna för genomförandet Att den ansvariga aktören löpande ska följa upp handlingsplanen och säkerställa att aktiviteterna utvärderas Vidare anger Tillväxtverket att de regionala handlingsplanerna ska innehålla tre olika moment: En regional nulägesanalys kopplat till prioriterade områden Identifiering av de viktigaste utvecklingsbehoven i form av aktiviteter Framtagandet av en strategisk handlingsplan, med en plan för förankring, samverkan, återrapportering och utvärdering, för utveckling av en jämställd regional tillväxt När det gäller nulägesanalysen menar Tillväxtverket att nulägesanalysen är en typ av kartläggningen som ska besvara frågorna: 1. Hur ser det ut idag för kvinnor och män i det regionala tillväxtarbetet? (prioriteringar, resurser, riktade insatser, geografisk avgränsning) 2. Vad vill ni uppnå? (Målbild baserad på kvinnor och män) 3. Hur ska ni uppnå det? (Aktiviteter, prioriteringar som preciseras med tidsperiod, mål och syfte, kortfattad beskrivning av innehållet, målgrupp och plan för uppföljning, och kopplas till andra processer och strategier på regional nivå) 2.2 Uppdraget I denna rapport presenteras en första granskning av genomförandet av den nationella handlingsplanen. Den har fokus på det arbete som har skett på regional nivå med att ta fram regionala handlingsplaner för det fortsatta arbetet. Syftet med granskningen är dels att göra en värdering av arbetet med regionala handlingsplanerna samt att Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 7(54) Kontigo AB

8 identifiera områden för gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte samt frågor som kan innebära risker om de inte hanteras i det fortsatta genomförandet. Till grund för granskningen ligger de riktlinjer som Tillväxtverket har tagit fram samt de utgångspunkter som presenteras i efterföljande kapitel Genomförande Nulägesanalysen kombinerar tre typer av underlagsmaterial: Intervjuundersökning totalt har 29 intervjuer genomförts. I undersökningen har samtliga ansvariga för arbetet med handlingsplaner på regional nivå intervjuats. Vidare ansvariga för uppdrag inom den nationella handlingsplanen som Tillväxtanalys, Tillväxtverket samt Sveriges kommuner och landsting. Intervjuer har genomförts med personer ur Tillväxtverkets projektgrupp för Jämställd Tillväxt samt ansvariga för näraliggande satsningar som Främja Kvinnors Företagande och Resurscentra för kvinnor. Slutligen har även representant för Näringsdepartementet intervjuats. Enkätundersökning för att på regional nivå få en bild av förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet och i vilken utsträckning regionala nyckelaktörer har varit involverade i arbetet med handlingsplanen har en enkätundersökning genomförts. Enkätundersökningen är också tänkt som en nollbasmätning kring synen på jämställdhetsintegrering för en möjlig uppföljande enkät i samband med att arbetet med handlingsplanerna avslutas. Målgruppen för enkäten är nyckelaktörer som främjar tillväxt på lokal och regional nivå. Kontaktuppgifter till nyckelaktörer har lämnats av ansvariga för arbetet med handlingsplanen. I en handfull län har manuell insamling skett. Totalt har enkäten skickats till 573 och nått 554 respondenter i 20 län (Stockholms län ingår ej). Svarsfrekvensen är 57%. Portföljanalys en systematisk och strukturerad genomgång och analys av samtliga 21 regionala handlingsplaner har genomförts. Som grund för analysen har en särskild analysmodell tagits fram som bygger på utgångspunkterna för de riktlinjer för arbetet med de regionala handlingsplanerna som Tillväxtverket tagit fram. Analysmodellen bygger vidare på de utgångspunkter för vårt analysarbete som redovisas i efterföljande kapitel. Utgångspunkterna har också präglat utformning av intervjuguide och enkät, detta för att få en sammanhållen ram för arbetet där de olika underlagen kan stödja varandra och bidra till en triangulering av slutsatserna av studien. 2.4 Disposition Kapitel 3 presenterar våra utgångspunkter för följeforskningen av arbetet med att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet. I kapitlet beskrivs 4P-modellen som används som en ram för granskningen samt begreppen Relevans och Scope som är centrala för granskningen av arbetet med de regionala handlingsplanerna. Kapitlet 4 Granskningen är första delen i den följeforskning som är en viktig del i genomförandet av den nationella handlingsplanen. Följeforskningen genomförs av konsultföretaget Kontigo av ett team bestående av Peter Kempinsky, Moa Almerud, Peter Bjerkesjö, Ylva Saarinen och Katarina Pettersson. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 8(54) Kontigo AB

9 innehåller vidare en kortare presentation av begreppet jämställdhetsintegrering samt en modell för hur att beskriva tillväxtbegreppets olika delar i det regionala tillväxtarbetet, den så kallade tillväxtblomman. Kapitel 4 granskar de regionala handlingsplanerna vad gäller innehåll och struktur utifrån begreppen Perspektiv och Policy i 4P-modellen samt begreppen Relevans och Scope. I kapitel 5 granskas arbetet med de regionala handlingsplanerna vad gäller bland annat arbetssätt, medverkan och förankring utifrån begreppen Process och Plattform i 4P-modellen. Kapitel 6 presenterar enkätundersökningen med fokus på tre frågeställningar 1) förutsättningarna för jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet 2) de regionala aktörernas arbete med jämställdhet samt 3) aktörernas deltagande i arbetet med de regionala handlingsplanerna. I kapitel 7 summeras granskningen med fokus på frågor och behov som framkommit i granskningen och där det kan krävas fortsatta insatser från Tillväxtverket och följeforskningen för att stödja genomförandet av de regionala handlingsplanerna. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 9(54) Kontigo AB

10 3 Utgångspunkter I detta kapitel presenteras våra utgångspunkter och referensram för granskningen av arbetet med de regionala handlingsplanerna. Referensramen är viktig då följeforskningen av arbetet med att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet löper över en längre tid och rör såväl nationell som regional nivå och en rad olika aktörer och aspekter av det regionala tillväxtarbetet. Referensramen ger en sammanhållen struktur för arbetet över tid och de olika metoder och perspektiv som är en del av granskningen. 3.1 Jämställdhetsintegrering vad är det? Jämställdhetsintegrering är en metod för jämställdhetsarbete som i mångt och mycket är ett resultat av FN:s kvinnokonferens 1995 i Beijing. Inom EU har jämställdhetsintegrering varit på agendan sedan Amsterdam-fördraget 1997 och medlemsstaterna måste använda sig av metoden för sitt jämställdhetsarbete. EU har definierat jämställdhetsintegrering på följande sätt: ( ) mobilising all general policies and measures specifically for the purpose of achieving equality by actively and openly taking into account at the planning stage their possible effects on the respective situation of men and women (gender perspective).this means systematically examining measures and policies and taking into account such possible effects when defining and implementing them. 5 En annan väl känd definition har formulerats av Europarådet: Gender mainstreaming is the (re)organisation, improvement, development and evaluation of policy processes, so that a gender equality perspective is incorporated in all policies, at all levels and at all stages, by the actors normally involved in policymaking. 6 Jämställdhetspolitiken ska genomsyra alla politikområden och jämställdhetsintegrering utgör strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av en verksamhet. Förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. De nationella jämställdhetsmålen formuleras i den jämställdhetspolitiska propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv (2005/06:155) som antogs av riksdagen Politikens inriktning handlar om att förändra strukturella och ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män och målen uttrycker de centrala jämställdhets- 5 European Commission, Communication: Incorporating equal opportunities for women and men into all Community policies and activities (COM(96)67final). 6 Council of Europe, 1998, Gender mainstreaming: conceptual framework, methodology and presentation of good practices. Strasbourg. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 10(54) Kontigo AB

11 politiska frågorna. Det övergripande målet för politiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Forskning visar att jämställdhetsintegrering har genomförts på olika sätt och ojämnt inom Europa. Olika initiativ har inneburit olika definitioner och förståelser av jämställdhet och genus. Rees (2005) definierar jämställdhetsintegrering på följande sätt: the promotion of gender equality through its systematic integration into all systems and structures, into all policies, processes and procedures, into the organisation and its culture, into ways of seeing and doing. 7 Rees diskuterar jämställdhetsintegrering i relation till tre förhållningssätt till jämställdhetsarbete inom EU, vilka grovt sett överlappar tre tidsperioder: 1970-talet, 1980-talet och 1990-talet och framåt. Den första perioden präglas enligt Rees av ickediskriminering (equal treatment) vilket hon kallar tinkering, vilket kan översättas till att knåpa. Detta förhållningssätt fokuserar på individuella rättigheter och juridiska lösningar på problem med bristande jämställdhet. Den andra tidsperioden och förhållningssättet kallas tailoring, vilket kan översättas till att skräddarsy. Det fokuserar på missgynnade grupper (kvinnor) och särskilda projekt och stöd. Från 1990-talet är förhållningssättet jämställdhetsintegrering och det innebär med Rees begrepp transforming, vilket kan översättas till förändring eller förvandling av rådande omständigheter för att nå jämställdhet. Detta perspektiv fokuserar på de genusstrukturer och system som leder till att vissa grupper (kvinnor) missgynnas, och på att integrerar jämställdhet i mainstream strukturer och system. Dessa begrepp kan också jämföras med Squires (2005) diskussion av begreppen inclusion, reversal och displacement. 8 De två första förhållningssätten att knåpa (tinkering) och att skräddarsy (tailoring) bygger enligt Rees på ett liberal-feministiskt perspektiv där manliga normer fortfarande i någon mening accepteras. Fokus är satt på att hjälpa kvinnor att bli bättre rustade för att kunna konkurrera med män på mäns villkor och inte på att ifrågasätta att spelreglerna (strukturerna och systemen) inte skapats utifrån kvinnors önskningar och behov från början. Jämställdhetsintegrering, däremot, handlar just om att förändra/förvandla rådande strukturer, system och existerande policy. Detta arbetssätt bygger på ett relationellt perspektiv på genus, där skillnader mellan kvinnor, och män emellan erkänns. Jämställdhetsintegrering innebär också en analys av och ett ifrågasättande av rådande maktrelationer mellan kvinnor och män: Hence gender mainstreaming moves away from accepting the male, or rather dominant version of masculinity as the norm. It needs to challenge systems and structures that privilege this dominant version. 9 7 Rees, T. (2005). Reflections on the Uneven Development of Gender Mainstreaming in Europe. International Feminist Journal of Politics, 7(4), Squires, J. (2005). Is mainstreaming transformative? Theorizing mainstream in the context of diversity and deliberation. Social Politics, 12(3), Rees, T. (2005). Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 11(54) Kontigo AB

12 3.2 4P-modellen integrera jämställdhet i regionalt tillväxtarbete Som grund för granskningen av arbetet med handlingsplaner för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet används 4P-modellen. 10 Modellen kan användas i alla faser av ett utvecklingsarbete. I tidiga faser ger den möjlighet att analysera och stödja det pågående arbetet, genom att uppmärksamma både områden där arbetet når goda resultat och områden där det behöver utvecklas ytterligare. Figur 1. 4P modell för integrering av jämställdhet och mångfald. Modellen sätter fokus på såväl utvecklingen och framtagandet av en strategi som genomförandet av densamma. På så vis uppmärksammas både arbetets inriktning och innehåll (VAD-frågan) samt hur arbetsprocessen utformas (HUR-frågan). Figuren ovan visar modellens uppbyggnad i fyra fokusområden: Perspektiv (vad) och Process (hur), som rör utvecklingsfasen, samt Policy (vad) och Plattform (hur), som rör genomförandefasen. I vår granskning av de regionala handlingsplanerna har det efterföljande kapitlet fokus på struktur och innehåll (dvs. frågor som rör Perspektiv och Policy i modellen). I kapitel 4 granskas bland annat arbetssätt och medverkan i arbetet (dvs. frågor som rör Process och Plattform i modellen). 3.3 Relevans och Scope centrala perspektiv i granskningen För granskningen av arbetet med att ta fram handlingsplaner för jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet är två perspektiv centrala. Relevans För att nå resultat måste det arbete som görs vara relevant i förhållande till den analys och problembild som tagits fram i regionen. Detta brukar ofta benämnas som att det ska finnas en program- eller insatslogik i arbetet. Arbetet måste vara utformat så att det finns en röd tråd mellan analys, aktiviteter och mål. Relevansbegreppet använder vi därför för att göra en bedömning av om det är rimligt att aktiviteterna bidrar till de önskade resultaten. 10 Modellen har fokus på jämställdhetsintegrering av regionala utvecklings- och tillväxtprocesser och har utvecklats av konsulterna i teamet i ett uppdrag för länsstyrelsen i Stockholms län och presenterade i rapporten Jämställdhet och mångfald i regional utveckling Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 12(54) Kontigo AB

13 Scope Begreppet scope avser om arbetet har en omfattning som är rimlig utifrån problembilden och de mål och resultat som eftersträvas. Det räcker alltså inte att insatsen är relevant, den måste också vara tillräckligt omfattande för att kunna påverka problembilden i tillräckligt stor utsträckning. Begreppen Relevans och Scope används i granskningen som stöd för att värdera i vilken utsträckning som de regionala handlingsplanerna har förutsättningar att bidra till att målet för arbetet med de regionala handlingsplanerna ska uppnås. Det vill säga att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. 3.4 Vad är regional utveckling och tillväxt? Regional utveckling och tillväxt är en förutsättning för bibehållen och ökad välfärd. Några viktiga faktorer i skapande av regional tillväxt är stärkt innovationsförmåga, ökad regional attraktivitet, effektivare användning av humankapitalet samt stärkt demokrati och fördjupat socialt kapital. Företagandet är en central del i detta. Det finns ett samband mellan jämställdhet och alla dessa faktorer. 11 Regeringen beskriver målet med den regionala tillväxtpolitiken på följande sätt: Den regionala utvecklingspolitikens mål är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Åtgärder inom i princip samtliga politikområden är av betydelse för den regionala utvecklingen och för möjligheterna att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken. 12 Några områden som särskilt tas upp i Regeringens strategi är innovationsförmåga, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, entreprenörskap, tillgänglighet (huvudsakligen infrastruktur och IT), hållbar utveckling, turism, storstädernas och glesbygdens förutsättningar samt gränsöverskridande samarbete. Mot bakgrund av detta, samt en analys av inom vilka politiska sakområden sambanden mellan jämställdhet och tillväxt har störst betydelse, utvecklade vi Tillväxtblomman. 11 Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet, Rapport Regeringen (2007) En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , s.6. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 13(54) Kontigo AB

14 Entreprenörskap och företagande Infrastruktur Turism och landsbygds - utveckling Samhällsplanering Jämställdhet i tillväxtarbetet Storstäder och förorter Sysselsättning och kompetensförsörjning Innovationssystem Figur 2. Tillväxtblomman beskriver vilka sakområden som inbegrips i jämställdhetsintegreringen av tillväxtarbetet. Regionala och nationella aktörer ska ta fram handlingsplaner för jämställdhetsintegrering av tillväxtarbetet, vilket innebär ett omfattande förändringsarbete. Eftersom tillväxtpolitikens sakområden är så olika till sin natur kan jämställdhetsintegrering i praktiken innebära mycket olika saker inom de olika områdena. Inom området företagande och entreprenörskap kan det exempelvis handla om att se betydelsen för ekonomin av alla typer av företag och säkerställa att det företagsfrämjande systemet är lika bra på att tillfredsställa behoven hos företag i både kvinno- och mansdominerade samt kvantitativt jämställda branscher. På området innovation kan det handla om att upptäcka och synliggöra tillväxtpotentialen i både kvinnodominerade, mansdominerade och kvantitativt jämställda branscher. För infrastrukturområdet kan det handla om att mäns och kvinnors resbehov prioriteras lika högt i planering och resurstilldelning. Inom området sysselsättning och kompetensförsörjning kan det exempelvis handla om att synliggöra betydelsen av att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. I praktiken kan ett jämställdhetsperspektiv alltså betyda många olika saker. En övergripande fråga för hela den regionala tillväxtpolitiken skulle emellertid kunna vara: Vilka konsekvenser får prioriteringarna inom området utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 14(54) Kontigo AB

15 4 De regionala handlingsplanerna I detta kapitel granskas innehållet de regionala handlingsplanerna. Kapitlets syfte är att beskriva och analysera vad regioner och länsstyrelser jobbar med inom uppdraget Jämställd tillväxt. Enligt riktlinjerna från Tillväxtverket ska de regionala handlingsplanerna omfatta nulägesanalys, mål, aktiviteter och en plan för utvärdering av arbetet, som nämnts i rapportens inledande kapitel. För att analysera hur regioner och länsstyrelser har hanterat riktlinjerna använder vi oss av 4P-modellen. Den använder vi också för att fördjupa analysen av jämställdhetsintegrering. Vi menar att för att jämställdhetsperspektivet ska kunna integreras i regionens tillväxtarbete bör man ha gjort en grundläggande analys av varför jämställdhet är viktigt för regionen. Jämställdhetsperspektivet bör också definieras inom den givna regionala kontexten: Därför bör handlingsplanerna beskriva på vilket sätt jämställdhet är en del av det regionala utvecklingsarbetets olika delar. Vidare bör handlingsplanerna synliggöra på vilka sätt jämställdheten brister och vilka konsekvenser det ger för den regionala tillväxten och för tillväxtarbetet. I detta kapitel fokuserar vi på två av 4-P-modellens fyra områden Perspektiv och Policy för att bland annat undersöka i vilken utsträckning Tillväxtverkets riktlinjer för arbetet med de regionala handlingsplanerna har följts. Det innebär att kapitlet har två övergripande frågeställningar: Vilka frågor och perspektiv behandlas i de regionala handlingsplanerna? Vilka mål och aktiviteter formuleras i de regionala handlingsplanerna? Utifrån dessa frågor studerar vi de regionala handlingsplanernas problembeskrivningar, målsättningar, inriktningar och prioriteringar, aktiviteter och huruvida resultaten ska följas upp och utvärderas. Vi analyserar de regionala handlingsplanernas nulägesanalyser och kopplingar till prioriterade områden. Vi undersöker också om handlingsplanernas mål är smarta. Det görs utifrån de så kallade SMARTkriterierna: Är målen specifika, mätbara, accepterade, realistiska och/eller tidsatta? Avslutningsvis analyserar vi handlingsplanernas relevans och scope. Vi utgår från tanken att för att nå resultat måste det arbete som görs vara relevant i förhållande till den analys och problembild som tagits fram i regionen. Detta brukar ofta benämnas som att det ska finnas en program- eller insatslogik i arbetet. Arbetet måste vara utformat så att det finns en röd tråd mellan analys, aktiviteter och mål. Relevansbegreppet använder vi därför för att göra en bedömning av om det är rimligt att aktiviteterna bidrar till de önskade resultaten. Begreppet scope använder vi för att fånga om arbetet har en omfattning som är rimlig utifrån problembilden och de mål och resultat som eftersträvas. Det räcker alltså inte att insatsen är relevant. Den måste också vara tillräckligt omfattande för att kunna Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 15(54) Kontigo AB

16 påverka problembilden i tillräckligt stor utsträckning. Bredden och omfattningen av mål och aktiviteter i handlingsplanerna är detsamma som deras scope. 4.1 Handlingsplanernas utgångspunkter Varierande ambitionsnivå i nulägesanalyserna I Tillväxtverkets riktlinjer för arbetet med de regionala handlingsplanerna för jämställd tillväxt betonas att handlingsplanen ska upprättas utifrån en analys av särskilda utvecklingsförutsättningar i länen. Vår analys av de regionala handlingsplanerna som regioner och länsstyrelser har tagit fram visar att nulägesanalyserna varierar i omfattning, kvalitet och ambitionsnivå. Vissa aktörer har varken använt sig av ett regionalt perspektiv eller använt uppgifter om den egna regionen i alla delar av handlingsplanen, vilket riskerar att de särskilda utvecklingsförutsättningarna i länen inte analyseras. Istället har de använt nationell statistik och mer allmänna rapporter. Samtidigt är det många nulägesanalyser som använder sig av regionalt eller länsmässigt baserad könsuppdelad statistik och gör synteser av tidigare rapporter och analyser. Det är också vanligt att referera till de förstudier som togs fram inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande under år 2012 samt till regionala OECD-rapporter. En del regioner och länsstyrelser använder uppgifter från regionala sammanställningar av könsuppdelad statistik (i stil med SCB:s På tal om kvinnor och män). Det gör exempelvis Västra Götalandsregionen som refererar uppgifter i skriften Om kvinnor och män i Västra Götalands län Anknytningen till tidigare rapporter gör att handlingsplanerna blir del av pågående analys- och kunskapsarbete. Många regioner och länsstyrelser kopplar sina nulägesanalyser till utpekade prioriterade områden i de regionala utvecklingsstrategierna och deras övergripande mål och/eller mål för specifika områden, vilket är i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för de regionala handlingsplanerna. Ett exempel på det är Örebro som skriver att handlingsplanen ska utgå från de regionala prioriteringarna och regionens utvecklingsplans fyra utvecklingsområden: kunskap och kompetens; innovationer och entreprenörskap; lustfyllda möten och upplevelser samt den öppna regionen. I handlingsplanen lägger de även till området makt och representation i Örebroregionen. Andra exempel på detta är Jönköping, Kalmar, Västerbotten och Östergötland/ Östsam. Någon har också arbetat med en kvalitativ analys i form av intervjuer och samtal med aktörer inom ramen för det regionala tillväxtarbetet i sin specifika region eller län (Värmland) samt med intervjuer och fokusgrupper (Skåne). Ytterligare någon (Västmanland) har gjort en SWOT-analys. Många regioner och länsstyrelser gör analyser inom de prioriterade områden i sina regionala utvecklingsstrategier och många analyserar könsuppdelad statistik inom områden som könssegregerad arbetsmarknad, skeva utbildningsval, företagande och ledarskap. En del nulägesanalyser inbegriper även andra områden, såsom boende och boendemiljöer, kompetens och arbetsmarknad, innovationssystem och kluster samt infrastruktur (exemplet hämtat från Västernorrland). Örebro inkluderar en analys av organisationen för det regionala utvecklingsstrategiarbetet och Sörmland analyserar av representationen av kvinnor och Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 16(54) Kontigo AB

17 män i olika forum och projekt. Jämtland analyserar landsbygdsutveckling och Kronoberg kulturområdet. Stockholm analyserar klimat och energiområdet. Vi uppfattar några regioner och länsstyrelsers nulägesanalyser som mer utvecklade än andra. Dalarna gör exempelvis en utförlig analys som refererar både förstudien inom Främja kvinnors företagande-programmet, en genomgång av forskning och studier om Dalarna i ett genusperspektiv samt en studie av jämställdhetskontrakt i norra Dalarna. Även exempelvis Norrbotten, Västernorrland och Örebro har mer utvecklade nulägesanalyser. En eller ett par har dock nulägesanalyser som är mer ofullständiga och som skulle kunna utvecklas vidare, bland annat för att följa Tillväxtverkets riktlinjer Handlingsplanernas jämställdhetsperspektiv definieras ofta utifrån de nationella jämställdhetsmålen När regionerna och länsstyrelserna beskriver och definierar vad jämställdhetsperspektivet hänvisar flertalet till Regeringens övergripande mål med jämställdhetspolitiken: Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv samt delmål 1: en jämn fördelning av makt och inflytande och delmål 2: ekonomisk jämställdhet. 13 Det gör att vi kan se att de följer Tillväxtverkets riktlinjer för arbetet med de regionala handlingsplanerna. Många lyfter även fram de fyra samband som beskriver varför ökad jämställdhet mellan kvinnor och män kan skapa bättre förutsättningar för ökad tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Exempel på detta är Blekinge, Dalarna, Gotland, Jämtland, Norrbotten, Skåne och Östergötland. Dessa samband lyfts även fram i Regeringsuppdraget samt i rapporten Att välja jämställdhet. Några regioner och länsstyrelser betonar jämställdhetsintegrering utifrån myndighetens strategiska perspektiv, snarare än befolkningens. Exempelvis nämner Region Gävleborg Europarådets definition: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Några regioner och länsstyrelser beskriver ett genusperspektiv. Stockholm sätter också genus i relation till andra maktordningar och använder sig tydligt av ett maktperspektiv i sin handlingsplan. Västra Götalandsregionen nämner också ett maktperspektiv genom att ta upp att de vill utgå från ett normkritiskt och genusmedvetet förhållningssätt till företagande och innovation. Några regioner och länsstyrelser sätter även fokus på bristande jämställdhet ur männens perspektiv. Exempelvis Blekinge vill få fler unga män att intressera sig för yrken inom vård och omsorg; Norrbotten vill få fler män i traditionellt kvinnliga branscher och Uppsala samt Dalarna nämner behov av att bredda rekryteringen till gymnasieskolan och att höja utbildningsnivån för män. 13 Delmål 3 är: en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och delmål 4: att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 17(54) Kontigo AB

18 Några har ett mer problematiskt perspektiv på jämställdhet genom att de, som vi uppfattar det, till viss del förskjuter jämställdhetsproblematiken till en specifik grupp av människor, snarare än att betrakta den som ett samhällsproblem. Exempelvis omfattar en regions nulägesanalys bland annat en analys av att arbetslösheten bland invandrarkvinnor är betydligt högre jämfört med såväl utrikes födda män som inrikes födda män och kvinnor, och att arbetskraftsdeltagandet är betydligt lägre. Det är ett relevant område att identifiera bristande jämställdhet inom, men vi uppfattar det som potentiellt problematiskt eftersom det riskerar att stigmatisera en grupp kvinnor och se dem som problematiska snarare än de samhälleliga strukturerna. En annan region förskjuter den bristande jämställdheten till ett lågt engagemang och dåliga kunskaper om jämställdhet bland regionens tjänstemän och policyaktörer. Det kan vara problematiskt, eftersom uppdraget från Regeringen omfattar en mer strukturförändrande ambition och att integrera jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. 4.2 Handlingsplanernas inriktning, mål och aktiviteter Målen är ibland förändrande, ibland inriktade på förståelse Målen i de handlingsplaner som regioner och länsstyrelser tagit fram är många. Sammanfattningsvis visar vår analys att aktörerna kan delas in i två grupper utifrån hur deras mål är formulerade. I den ena gruppen syftar målen främst till förändring av dagens situation med bristande jämställdhet för kvinnor och män. I den andra gruppen syftar målen snarare till att skapa förståelse för vad (bristande) jämställdhet, jämställdhetsperspektiv och jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet innebär. I gruppen med förändrande mål är målformuleringarna mer eller mindre ambitiösa, men på en övergripande nivå syftar de till samhällsförändring. Ett exempel på det är Dalarna, som anger att: Målet med handlingsplanen är att Region Dalarna ska ge kvinnor och män likvärdiga möjligheter till inflytande och resurser i Dalarnas tillväxtarbete (s.1). Andra med samma typ av målformuleringar är Kalmar, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Sörmland, Västernorrland, Västra Götalandsregionen, Västmanland samt Örebro. I vissa fall är de förändrande ambitioner främst avgränsade till specifika områden. Målen i Gotlands handlingsplan är exempelvis fokuserade på fördelningen av de så kallade 1:1 medlen och Gotlands exploateringsplan. Likaså är Jämtlands mål fokuserade på regionens aktiviteter och företagande. Detta gäller även Jönköping som har fokus på företagande och näringsliv, Kronoberg som har fokus på företag, utbildning och kultur. Några regioner och länsstyrelser med förändrande målsättningar kopplar arbetet till det regionala utvecklingsstrategiarbetet och dess övergripande mål. Det gäller till exempel Jönköping, Kalmar, Västerbotten, Örebro och Östergötland/ ÖSTSAM. I den andra gruppen, där målen handlar om att skapa förståelse för vad jämställdhetsintegrering och jämställdhetsperspektiv innebär, ingår exempelvis Blekinge. De skriver att: Syftet med den regionala handlingsplanen är att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse av hur ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 18(54) Kontigo AB

19 planeringen och genomförandet av det regionala tillväxtarbetet och vilka vinster detta kan ge (s. 1). Likartade målformuleringar har exempelvis Gävleborg, Värmland och Östergötland/ÖSTSAM. Det kan i det fortsatta arbetet med genomförandet av handlingsplanerna samt i följeforskningen finnas anledning att följa detta närmare. Det innebär exempelvis att analysera vad olika typer av mål innebär för möjligheterna att nå satsningens övergripande syfte, det vill säga att integrera jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Vi menar att det kan finnas en problematik i att främst ha mål som syftar till att skapa förståelse. Det är inte självklart så att ökad förståelse i sig leder till någon förändring i jämställd riktning inom sådana områden som är relevanta för den regionala tillväxten, såsom exempelvis entreprenörskap, sysselsättning och kompetensförsörjning, infrastruktur och samhällsplanering. Det kan vara en förutsättning för att jämställdhetsintegrering ska vara möjlig. Men mer kunskap om jämställdhetsintegrering leder inte nödvändigtvis, eller per automatik, till att en integrering av jämställdhetsperspektivet sker. För detta krävs även ett målinriktat förändringsarbete Stor variation i de regionala handlingsplanernas aktiviteter Det finns en stor variation i de aktiviteter som presenteras i regionernas och länsstyrelsernas handlingsplaner, både inom samma aktör och mellan olika aktörer. Vissa aktörer riktar sina aktiviteter främst mot den egna organisationen. Några vanliga aktiviteter i denna grupp är insatser för att öka jämställdheten i handläggningen, införa könsuppdelad statistik eller genomföra utbildningar och/eller genuscoachning för medarbetare/handläggare, chefer eller politiker. Andra regioner och länsstyrelser uppmuntrar, eller ställer krav på, andra organisationer att arbeta med jämställdhet. Ett par stycken tänker exempelvis villkora bidrag mot att de företagsfrämjande organisationerna tar fram egna planer för jämställdhetsintegrering. Det finns även exempel på att regioner och länsstyrelser ställer krav på jämställdhetsintegrering i ägardirektiv, projektdirektiv och i uppföljningen av de finansierade organisationernas måluppfyllelse. Majoriteten av regioner och länsstyrelser väljer dock att hellre arbeta med mjukare former av styrning. Några av de vanligaste aktiviteterna är att initiera nätverk, sammankalla till träffar eller skapa mötesplatser för organisationer som vill arbeta med jämställdhet i sina verksamheter. Många väljer också att erbjuda organisationerna utbildning i jämställdhet, kunskapsstöd eller lyfta goda exempel i de organisationer som bedriver ett jämställdhetsarbete. Ett fåtal regioner och länsstyrelser uppger att de kommer att arbeta med jämställdhet i relation till strukturfondsarbetet. Några regioner och länsstyrelser, som har aktiviteter som sticker ut från mängden är Blekinge, som tänker börja med skuggning av politiker för att se om jämställdhetsintegrering tillämpas. Stockholm har beslutat att ta fram en modell för könskonsekvensbedömning vid infrastruktursatsningar och Halland tänker se över regionens upphandlingsrutiner. Syftet är se över hur ett jämställdhetsperspektiv ka kunna inkluderas i upphandlingarna. Det kan innebära både att ställa krav på jämställdhetsperspektiv hos företagen i upphandlingarna och att se över kriterierna så att både mansdominerade och kvinnodominerade företag har möjlighet att delta i upphand- Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 19(54) Kontigo AB

20 lingarna. Norrbotten tänker arbeta med mediegranskning och Värmland vill införa genusmedveten kommunikation. Vad gäller de aktiviteter som regionerna och länsstyrelserna avser att genomföra bedömer vi att det finns ett stort utrymme till lärande och erfarenhetsutbyte emellan dem. Det handlar dels om aktiviteter som är av gemensamt slag för flera regioner och länsstyrelser, men där sättet att genomföra dem kan variera. Det handlar också om aktiviteter av mer nydanande karaktär (som de som nämns ovan), där en spridning av idéer och arbetssätt kan bidra till att utveckla aktörernas sätt att arbeta med jämställdhetsintegrering Vissa regionala handlingsplaner har SMARTa mål SMART-kriterierna är ett sätt att värdera mål. De kan även fungera som en checklista för dem som utformar mål. Genom att tillämpa SMART-kriterierna ökar organisationer sina chanser att få mål som fungerar bra, är enkla och tydliga att förstå och möjliga att utvärdera. Mål som följer SMART-kriterierna ska vara: Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsatta Många regioner och länsstyrelser har satt mål på en övergripande nivå, vilket gör att de i vissa fall närmar sig visioner. Med den typen av mål kan det vara svårt att vara tillräckligt konkret för att uppnå SMART-kriteriernas krav. Några av dessa regioner och länsstyrelser har istället formulerat sina aktiviteter så att de ligger nära målformuleringar. Andra har i beskrivningen av sina aktiviteter inkluderat information som gör att målen i sig blir mer uttömmande. Därför har vi i vår analys av SMARTA mål valt att inkludera den information, som finns angiven i anslutning till aktiviteterna, i analysen av målen. Om mål och aktiviteter tillsammans innehåller den information som krävs för att de ska uppnå SMART-kriterierna, bedömer vi dem som SMARTa. Vår analys visar att många regioner och länsstyrelser inte uppnår SMART-kriterierna i de regionala handlingsplanerna. Hälften av dem uppnår få eller inga av dessa kriterier. Det beror ofta på att både mål och aktiviteter befinner sig på en mycket generell nivå, exempelvis jämställdhetsintegrering av tillväxtarbetet. Den typen av övergripande mål är bra för att visa på en ambition och viljeinriktning i regionen. För att bli styrande i den dagliga verksamheten bör målen även bryts ned på en mer konkret nivå. Det är något som flera regioner och länsstyrelser inte alltid redovisar i handlingsplanerna. En fjärdedel av handlingsplanerna uppnår flera, men inte alla SMART-kriterier. Accepterade och realistiska mål är relativt vanligt i denna grupp. Fler har svårigheter med att klara specifika, mätbara och tidsatta mål. Detta beror förstås till viss del på vilka krav som ställs på de olika kriterierna. Målen kan exempelvis vara accepterade i den meningen att de blivit beslutade och upptagna i handlingsplanen. Samtidigt kanske de inte är accepterade i den verksamhet som ska genomföra dem i praktiken. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 20(54) Kontigo AB

21 Handläggare vill kanske inte förändra sina handläggningsrutiner och politiker kanske inte vill efterfråga och ta del av jämställdhetskonsekvensanalyser av besluten, fastän detta är beslutat. Vi har i bedömningen tillämpat en vid definition, där vi hellre bedömer kriterier som uppnådda än inte uppnådda när det råder osäkerhet i frågan. Det innebär att mycket arbete kan återstå, även om SMART-kriterierna är uppnådda på papperet. En fjärdedel av handlingsplanerna når alla eller nästan alla SMART-kriterier. Det visar att man tänkt igenom sina mål och hur de ska fungera styrande i det fortsatta arbetet. Vår erfarenhet från andra utvärderingar och granskningar vad gäller regionalt tillväxtarbete visar att SMARTa mål av olika skäl inte alltid är en självklarhet. Skälen till detta är flera. Ett viktigt skäl är ofta att det upplevs som svårt att bli specifik vad gäller att formulera mätbara mål för den typ av komplext förändringsarbete som regional tillväxt handlar om. Vi har full respekt för de svårigheter som är förknippade med att arbeta med SMARTa mål. Samtidigt är det värt att understryka att en konkretisering av mål och aktiviteter i enlighet med SMART-kriterierna är viktigt för realismen och relevansen i de regionala handlingsplanerna. Konkretiseringen är viktig för att se hur, med vilka resurser och av vem som de identifierade målen och aktiviteterna ska genomföras. Något som kommenteras vidare nedan. 4.3 Handlingsplanernas relevans Relevans avser att det finns en röd tråd mellan nulägesanalys, problematisering, mål, aktiviteter och förväntade resultat. Det kallas även program- eller insatslogik och den är nödvändig för att det ska vara möjligt att genom de planerade aktiviteterna nå mål och syfte med insatsen. För att fungera drivande i arbetet bör även ansvariga för arbetet identifieras, resurser avsättas och ledningens stöd säkras. Det är viktigt i de flesta typer av förändringsarbete, men kanske särskilt när det gäller integrering av jämställdhet och andra horisontella perspektiv. Mycket få regioner och länsstyrelser beskriver något av detta i de regionala handlingsplanerna Vissa handlingsplaner har hög relevans, i andra finns brister Flera regioner och länsstyrelser har tydlig relevans i sina handlingsplaner. Några goda exempel på det är exempelvis Stockholm, Kalmar, Dalarna och Blekinge. I andra brister relevansen i handlingsplanerna. Några vanliga anledningar till detta är att: 1. Aktiviteterna är för ospecifika för att projektlogiken ska gå att bedöma. Det kan exempelvis innebära att målgrupperna för arbetet inte är definierade, eller att de delar av tillväxtarbetet som ska påverkas av arbetet inte beskrivits. Det kan också innebära att information om vilka stödtyper som ska ingå i satsningen på jämställd handläggning inte finns angiven, eller att de aktiviteter som ska leda till att handläggningen blir jämställd inte har definierats. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 21(54) Kontigo AB

22 2. Handlingsplanens aktiviteter har en låg ambitionsnivå. Vi menar att ett par exempel på låg ambitionsnivå är att: a) Ta upp aktiviteter i handlingsplanen som regionen troligen skulle ha genomfört ändå. Ett exempel på det är regioner och länsstyrelser som skriver att de ska genomföra programmet Främja Kvinnors Företagande eller finansiera handlingsplanens aktiviteter genom verksamhetsbidraget Resurscentra för kvinnor. b) Sprida SKL:s startpaket för jämställdhetsintegrering till kommuner och landsting i det egna länet eller i den egna regionen. 3. Handlingsplanens aktiviteter är av en typ som inte självklart leder till varaktiga resultat, om de inte kombineras av andra aktiviteter i en sammanhängande implementeringskedja. Detta beskrivs utförligare i kommande avsnitt. Exempel på aktiviteter som vanligen behöver vara en del av en längre implementeringskedja för att nå varaktiga resultat är exempelvis utbildning, nätverk, mässor och seminarier. För de regioner och länsstyrelser där mål och aktiviteter har en tydlig relevans är det ofta troligt att aktiviteterna kan bidra till målet. Mer sällan är det troligt att aktiviteterna når hela vägen till de egna målen. Det beror på flera olika orsaker: 1. Målen är ofta visionärt hållna. De kan exempelvis handla om att nå ett jämställdhetsintegrerat tillväxtarbetet eller jämställda företagsstöd. Det är mycket ambitiösa mål som kräver stora ansträngningar. Därutöver är målen mycket vagt formulerade. Det gör det svårt att veta om och när målet är nått. 2. Aktiviteterna vilar på en grund implementeringskedja. Det gör det osannolikt att nå varaktiga resultat (se även punkt tre ovan). 3. Resultaten är ofta (delvis) beroende av andras arbete, men många regioner och länsstyrelser upplever att det är svårt att påverka andra organisationer. I vissa fall finns en svag koppling mellan mål och aktiviteter. Med andra ord brister aktiviteternas relevans. Det innebär att det är osäkert om aktiviteterna leder till önskade resultat Relevansen ökar när aktiviteterna ingår i en implementeringskedja Om eller när aktiviteterna i de regionala handlingsplanerna hänger samman och bygger vidare på varandras resultat ökar ofta sannolikheten att de leder till en varaktig förändring. Detta benämner vi som att det finns ett djup i handlingsplanens aktiviteter. Hur djupa aktiviteterna är beror på hur långt de når i en tänkt implementeringskedja, som exempelvis kan se ut som i figur 3 nedan. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 22(54) Kontigo AB

23 Figur 3. Ett exempel på en implementeringskedja, där aktiviteternas djup analyseras utifrån hur långt det når i kedjan. Vår analys visar att regioner och länsstyrelser befinner sig på olika platser i implementeringskedjan. Flera har redan integrerat jämställdhet i övergripande strategier (t.ex. regionala utvecklingsstrategier och -program). Utbildningar har också redan genomförts av flera regioner och länsstyrelser. Vissa har genom sin nulägesanalys en bra bild av utmaningarna för att tillvarata tillväxtpotentialen av jämställdhet i den egna verksamheten. De utformar i flera fall konkreta åtgärder, som tydligt kan leda till ökad jämställdhet. Andra har bara en mycket övergripande analys som inte motsvarar de identifierade behoven inom tillväxtblommans olika områden. I de fall man enbart har tagit del av och sammanställt nationell statistik återstår fortfarande en analys kopplat till deras egna förutsättningar. Vad gäller åtgärder har flera regioner och länsstyrelser konkreta aktiviteter på flera olika områden. För andra är både mål och aktiviteter fortfarande på en mycket övergripande nivå. Det innebär att de börjar på ruta ett eller två i implementeringskedjan (i figur 3 ovan, jämställdhet i övergripande strategier). För dem kan det bli svårt att nå längre än till ruta tre eller fyra (i figur 3 ovan, utbildning och könsuppdelad statistik). Flera regioner och länsstyrelser ser jämställdhet som ett så kallat horisontellt kriterium. Det kan vara ett fruktbart synsätt, men enligt vår mening, har de allra flesta samtidigt inte tillräckligt många eller tillräckligt tydligt formulerade aktiviteter för att säkra att en integrering av jämställdhet sker i praktiken. Aktiviteterna är sällan konkretiserade. Det kan göra det svårt att förstå hur och i vilka sammanhang de ska genomföras. En utmaning i sammanhanget är att implementeringskedjan är ofta är alltför grund. I många handlingsplaner stannar aktiviteterna vid utbildning av ett eller annat slag. I andra stannar de vid framtagandet av könsuppdelad statistik. Detta indikerar ett Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 23(54) Kontigo AB

24 bristande djup i aktiviteterna i implementeringskedjan. Vi ser även risker för bristande djup i aktiviteterna i de handlingsprogram där regioner och länsstyrelser beskriver att de ska integrera jämställdhet i övergripande styrdokument, utan att konkretisera hur detta ska få genomslag i dokument på lägre nivåer (t.ex. programdokument, utlysningar, kriterier, checklistor och dylikt) och arbetssätten i verksamheten. Halland är ett exempel på en region som ser hela implementeringskedjan. De jobbar fokuserat med sin egen roll inom företagande och entreprenörskap. Handlingsplanen visar att de planerar att arbeta internt med många olika frågor i olika delar av i implementeringskedjan inom detta område. Det innebär att arbeta med jämställdhet i övergripande styrdokument, utbildning, checklistor för jämställdhetsanalyser inför beslut, i upphandling, i uppdragsbeskrivningar och i samverkan med andra. De anlitar även utvärderare för att stödja och driva på i genomförandet. I vissa regionala handlingsplaner lägger regioner och länsstyrelser (huvud-)ansvaret för implementeringen hos andra organisationer. Det kan vara problematiskt om processtöd och uppföljning av resultat saknas. När huvudansvaret läggs på andra organisationer kan det innebära att regioner och länsstyrelser får svårt att påverka djupet av integreringen av jämställdhet. I andra handlingsplaner beskriver regioner och länsstyrelser hur de kommer att arbeta tillsammans med andra aktörer. Vissa föregår även med gott exempel genom att arbeta med egna verksamheten parallellt. Några exempel på regioner och länsstyrelser som avser att arbeta med andra och som erbjuder processtöd och samordning för att nå gemensamma resultat med dessa aktörer är Blekinge, Stockholm och Örebro. 4.4 Handlingsplanernas scope Bredden och omfattningen av mål och aktiviteter i de regionala handlingsplanerna är detsamma som deras scope. Det innebär att handlingsplanernas scope kan säga något om sannolikheten att de leder till en varaktig förändring i riktning mot ökad jämställdhet i regionens tillväxtarbete. Analysen av scope säger också något om Tillväxtverkets riktlinjer om att de regionala handlingsplanerna ska bestå av både jämställdhetsintegrerade insatser, med beröring på hela verksamheterna, samt av mer riktade insatser mot regionalt prioriterade områden Många arbetar brett, andra fokuserar på ett eller två sakområden Många regioner och länsstyrelser tänker bedriva ett brett arbete inom ramen för sina handlingsplaner. I hälften av handlingsplanerna finns mål eller aktiviteter inom tre eller fler av de sakområden som brukar anses ingå i det regionala tillväxtarbetet. 14 I tre handlingsplaner finns mål eller aktiviteter inom sex eller flera sakområden. Fem regioner och länsstyrelser har valt att arbeta fokuserat med ett eller två sakområden. Lika många diskuterar jämställdhet huvudsakligen ur ett horisontellt perspektiv. Deras regionala handlingsplaner saknar konkreta aktiviteter inom något av till- 14 Dessa sakområden utgör blombladen i den Tillväxtblomma som vi beskriver i rapportens introduktion. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 24(54) Kontigo AB

25 växtarbetets områden. Där återstår förmodligen arbete, bland annat vad gäller att konkretisera aktiviteter för att arbeta utifrån ett horisontellt och generellt perspektiv med jämställdhetsintegrering, innan någon konkret förändring av tillväxtarbetet kan förväntas. I figur 4 nedan illustreras hur många regioner och länsstyrelser som har mål eller aktiviteter inom få respektive många sakområden områden områden 1-2 områden 0 områden Figur 4. Antalet regioner och länsstyrelser som har mål eller aktiviteter i handlingsplanen inom 6-8, 3-5, 1-2 respektive 0 sakområden, av åtta möjliga De flesta arbetar med företagande och entreprenörskap Två tredjedelar av alla regioner och länsstyrelser arbetar med företagande och entreprenörskap. Detta är det i särklass vanligaste sakområdet i de regionala handlingsplanerna. Det kan hänga samman med att regioner och länsstyrelser medvetet eller omedvetet har kopplat arbetet med handlingsplanerna till det arbete som gjorts inom ramen för Tillväxtverkets program för Främja Kvinnors Företagande och de förstudier kring det företagsfrämjande systemet på regional nivå som under åren har genomförts i samtliga län och regioner. Näst vanligast är att regioner och länsstyrelser arbetar med innovationssystem eller innovationsfrågor överlag. Det gör hälften av regionerna och länsstyrelserna. Lika många arbetar med sysselsättning eller kompetensförsörjning. Bland de regioner och länsstyrelser som arbetar med enbart ett eller två sakområden dessa arbetar alla utom en (Gotland) med företagande och entreprenörskap. Även Halland och Jämtland arbetar endast med detta sakområde. De regioner (Gävleborg och Jönköping) som arbetar med två sakområden lägger i samtliga fall till innovation. I figur fem (nedan) illustreras hur vanligt det är att regioner och länsstyrelser arbetar med de olika sakområdena inom ramen för sina handlingsplaner. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 25(54) Kontigo AB

26 Figur 5. Antalet regioner och länsstyrelser som har mål eller aktiviteter i handlingsplanen inom respektive sakområde. Sammanfattningsvis kan vi se att arbetet med handlingsplanerna har fått olika stort genomslag, inte bara i olika regioner och län, utan också i olika delar av tillväxtarbetet. Medan arbetet i vissa regioner och län kan börja närma sig ett scope som kan nå det övergripande syftet på nationell nivå inom exempelvis entreprenörskapsområdet, förefaller det långt kvar till dess att man inom alla områden i tillväxtarbetet fått upp ögonen för behovet av jämställdhetsintegrering. 4.5 Sammanfattning Ambitionsnivån i handlingsplanernas nulägesanalyser skiljer sig åt. Vissa har gedigna genomgångar av behov och förutsättningar för jämställdhetsintegrering i den egna regionen. Det innebär att de följer Tillväxtverkets riktlinjer för de regionala handlingsplanerna för jämställd tillväxt. Andra refererar huvudsakligen nationell statistik. Handlingsplanernas jämställdhetsperspektiv utgår ofta ifrån de nationella jämställdhetsmålen. Det är också vanligt att referera de fem sambanden mellan jämställdhet och tillväxt som beskrivs i Regeringsuppdraget och Tillväxtverkets riktlinjer samt i Tillväxtverkets skrift Att välja jämställdhet. Handlingsplanerna kan delas in i två grupper. De ena gruppen har mål som syftar till förändring. I den andra gruppen är målen huvudsakligen inriktade på att skapa förståelse för vad jämställdhetsintegrering av tillväxtarbetet kan innebära. Den första gruppen kan därmed mer direkt sägas arbeta på ett sätt som eftersträvas i Tillväxtverkets riktlinjer för arbetet. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 26(54) Kontigo AB

27 Flera regioner och länsstyrelser står inför utmaningen att konkretisera sina mål och aktiviteter ytterligare. För att nå en varaktig förändring kan det också vara nödvändigt att utöka aktiviteternas djup när handlingsplanerna ska genomföras i praktiken. I hälften av handlingsplanerna finns en bredd i aktiviteterna. Där planeras för arbete inom tre eller fler av tillväxtarbetets sakområden. I andra väljer man att fokusera på ett eller två sakområden. Andra har ett mer generell ansats med inriktning på jämställdhet som ett horisontellt perspektiv som ska integreras i all verksamhet. Företagande och entreprenörskap är det vanligaste sakområdet. Det fokuseras i två tredjedelar av alla handlingsplaner. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 27(54) Kontigo AB

28 5 Arbetet med de regionala handlingsplanerna I detta kapitel granskas arbetet med de regionala handlingsplanerna. Detta gör vi med utgångspunkt i två perspektiv i 4P-modellen; Process och Plattform. Med Process menar vi hur arbetet med att ta fram de regionala handlingsplanerna har bedrivits. Vi tittar här närmare på hur förutsättningarna sett ut för arbetet, vilka metoder och arbetssätt som använts, huruvida arbetet skett genom en bred och inkluderande process eller genom en mer intern och sluten process, samt vem eller vilka som ansvarat för framtagandet av handlingsplaner. Med Plattform menar vi vilka förutsättningar för genomförandet av handlingsplanerna som man har skapat. Något som bland annat handlar om vilket stöd ledningen ger till arbetet, vilken organisation som finns i arbetet, vilka som ska involveras i genomförandet och med vilka resurser som arbetet ska genomföras. 5.1 Arbetet med att ta fram handlingsplanerna Kompetensbrist en hämsko men tidigare satsningar och erfarenheter av jämställdhetsintegrering viktig utgångspunkt I intervjuerna diskuteras bland annat förutsättningarna för att få till stånd en jämställdhetsintegrering av regionens tillväxtarbete. Något som bland annat berör förkunskap och kompetens i den organisation som har ansvar för arbetet med handlingsplanen. Flera intervjupersoner menar att kunskapen om jämställdhet och jämställdhetsintegrering vare sig är särskilt djup eller spridd till flertalet medarbetare i den egna organisationen. I vissa fall har utbildningar för medarbetare genomförts eller så uppger man att det finns ett fåtal personer, specialister som är insatta i frågan. Flera framhåller länsstyrelsens jämställdhetsexpert som en viktig resurs för det regionala arbetet med jämställdhetsintegrering och för framtagandet av handlingsplaner med specifikt. Vissa regioner och länsstyrelser, exempelvis i Stockholm, Gävleborg och Östergötland, betonar att man redan idag har en tydlig profil och kompetens kring jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Något som grundar sig på tidigare erfarenheter och ett sedan tidigare pågående arbete med att jämställdhetsintegrera verksamheten. Vissa nämner särskilt att detta perspektiv har funnits med i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin, och att det arbete som skett inom den processen fungerat som en viktig utgångspunkt för arbetet med handlingsplanerna. Både intervjuerna och de regionala handlingsplanerna visar på att det finns en insikt i regioner och länsstyrelser om att jämställdhetsintegreringen av tillväxtarbetet är långsiktigt arbete. De två år som handlingsplanen löper under inte kommer att vara tillräckligt för att jämställdhetsintegrera verksamheten och det regionala tillväxtarbetet. Även de intervjupersoner som framhåller att jämställdhetsarbetet redan är på god väg menar att arbetet kräver ytterligare systematik och tycks vara överens om att ett aktivt jämställdhetsintegrerande arbete måste fortsätta även efter Något som vi också uppfattar är Näringsdepartementets utgångspunkt. Frågor kring hur arbetet Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 28(54) Kontigo AB

29 med att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet ska fortsätta även efter att detta uppdrag har avslutats 2014 bör därför väckas tidigt i Tillväxtverkets dialog med regioner och länsstyrelser Uppdraget har tolkats på olika sätt Flertalet av de ansvariga aktörerna framhåller att man har uppfattat regeringsuppdraget att ta fram regionala handlingsplaner som tydligt. Med utgångspunkt i de slutliga handlingsplanerna kan vi dock konstatera att dessa ser väldigt olika ut, att uppdraget tycks ha tolkats olika. Detta gäller exempelvis synen på jämställdhetsintegrering och vad det innebär för den egna regionen samt val av fokus/scope för handlingsplanerna samt i utformningen av själva handlingsplanen. En del i detta ligger givetvis i en anpassning av utformningen av handlingsplanen till den egna regionens förutsättningar, vilket var en av utgångspunkterna för uppdraget. De olika tolkningarna tycks dock även spegla en viss oklarhet kring vad som egentligen förväntas från regeringens håll. Av intervjuerna framgår att regioner och länsstyrelser haft olika syn på hur pass styrt uppdraget har varit och vilka frihetsgrader som funnits vad gäller anpassning till lokala förutsättningar kopplat till innebörden av jämställd tillväxt. Oklarheter kring handlingsplanerna tycks dock, för flertalet aktörer, främst ha rört tidsplaneringen och hur ambitionsnivån bör anpassas till vad vissa menar var en knapp tid för att arbeta fram handlingsplanerna. Många uppger både att det varit svårt att hinna mobilisera resurser internt för skrivningsarbetet och att hinna planera in och genomföra någon mer omfattande förankringsprocess bland berörda aktörer. Det har även varit en utmaning att hinna förankra och besluta om slutprodukten politiskt innan slutdatumet den 1 februari 2013, eftersom de möten där dessa beslut fatttas inte kunnat koordineras med arbetet och deadline för handlingsplanen. Flera intervjupersoner ser det även som problematiskt att Tillväxtverkets direktiv kommit så sent i processen i förhållande till när regeringsuppdraget offentliggjorts. Vissa regioner och länsstyrelser tycks ha väntat in dessa innan arbetet inleddes och upplever därför att de försenade direktiven bidragit till tidspressen. Vi kan se exempel där arbetet med handlingsplanerna i praktiken kom igång först i november och december, och i något fall i januari, vilket inneburit mycket lite tid för en bredare och inkluderande arbetsprocess Arbetssättet har varierat, flera har arbetat brett och inkluderande Arbetet med att ta fram de regionala handlingsplanerna har organiserats på olika sätt. Regionerna och länsstyrelserna kan placeras längs glidande skala vad gäller ett öppet och inkluderande arbetssätt. De flesta uppger att framtagandet av handlingsplanerna genomförts som en öppen samverkansprocess som, på olika sätt och olika mycket, involverat nyckelaktörer, både i syfte att förankra handlingsplanen och för att få input till dess innehåll och utformning. I vissa fall har dock arbetet skett intern inom den ansvariga organisationen. Vi kan även se att det ibland kan finnas en skillnad i hur processen beskrivs i intervjuer och i de färdiga handlingsplanerna vad gäller processens öppenhet och samverkan med andra aktörer. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 29(54) Kontigo AB

30 I ett antal regioner och länsstyrelser har arbetet med handlingsplanerna, ofta på grund av upplevd tidsbrist, genomförts av en eller några få personer i form av en relativt sluten och ofta intern arbetsgrupp under en mycket begränsad tid. Detta har i praktiken inneburit att det inte funnits möjlighet att till exempel ta fram eller testa innehållet i handlingsplanen i dialog med målgrupper eller tänkta genomförare under framtagandeprocessen. Andra regioner och länsstyrelser har arbetat med olika typer av referensgrupper eller anordnat workshops för berörda aktörer för att denna väg få input till arbetet samt för att förankra arbetet hos dem som man upplever är viktiga för genomförandet av handlingsplanen. I exempelvis Värmland har kvalitativa intervjuer genomfört med ett flertal av de aktörer som upplevs som viktigast för tillväxtarbetet för denna väg att ta del av dessas kommentarer och åsikter. Vissa regioner och länsstyrelser har prioriterat själva förankringsprocessen och tillmätt denna ett stort värde för det fortsatta arbetet. En ordentlig förankringsprocess har setts som grundläggande för att lyckas med genomförandet av handlingsplanen. I dessa fall har arbetet medvetet skett i en bred process som involverat aktörer både inom och utom den egna verksamheten. Exempel på denna typ av process har vi bland annat funnit i Halland och i Stockholm. Vi kan se att ett mer processorienterat arbetssätt har underlättats av om det funnits fungerande och sedan tidigare upparbetade nätverk, forum och/eller arbetssätt, antingen för jämställdhetsfrågor och/eller för tillväxtfrågor. Exempel där vi kunnat se att denna typ av forum spelat en viktig roll är Gävleborg, där det sedan tidigare finns ett Partnerskap för jämställdhet, samt i Stockholm. Några regioner och länsstyrelser har kunnat koppla framtagandet av den regionala handlingsplanen till processen med en ny regional utvecklingsstrategi. Det har underlättat arbetet och satt det i en tydligare kontext, vilket har lett till att handlingsplanen tydligare knyter an till de prioriteringar som man gör i sina regionala utvecklingsstrategier. Ett par regioner och länsstyrelser nämner särskilt att Resurscentra, vars uppdrag har tydlig koppling till jämställd tillväxt, använts som en viktig resurs i arbetet med handlingsplanerna. En viktig fråga för det fortsatta arbetet med genomförandet av de regionala handlingsplanerna och för följeforskningen är i vilken utsträckning genomförandet påverkas av om arbetsprocessen vid framtagandet av handlingsplanen har varit bred och inkluderande eller om det har varit en sluten process där några få personer vid ansvarig regional myndighet i praktiken har skrivit fram handlingsplanen Projektledningen av arbetet har utformats på olika sätt Även när det gäller den direkta (projekt-)ledningen av arbetet med att ta fram de regionala handlingsplanerna finns det en stor variation. I vissa fall har ansvaret lagts på personer med lång och kvalificerad erfarenhet inom området (antingen av jämställdhet eller av regional utveckling) och som har betydande och breda personliga nätverk. I vissa regioner och länsstyrelser har ansvaret legat på enhetschef eller motsvarande, vilket kan bidra till att ge legitimitet åt uppdraget (under förutsättning att det är en enhetschef inom något av de områden som är relevanta för arbetet). I andra fall har ansvaret hamnat på mer juniora medarbetare och/eller personer inom or- Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 30(54) Kontigo AB

31 ganisationen med en tillfällig projektanställning. I något enstaka fall har arbetet i praktiken hamnat hos extern aktör som anlitats genom projektfinansiering. Vi kan även se att det i vissa fall inte är samma person som ansvarat för arbetet med att ta fram handlingsplanen som sedan kommer att ansvara för genomförandet av densamma. Detta beror antingen på att personen har suttit på vikariat eller av annat skäl inte kommer att fortsätta arbeta inom området. Det kan också bero på att ledningen inte har haft någon tydlig plan för bemanningen från arbetet med att ta fram handlingsplanen till dess implementering. Det är inte självklart vilken betydelse det får om det inte är samma aktör som ansvarar för framtagandet som för själva genomförandet av handlingsplanerna. Teamets sammansättning och öppenheten både i framtagandet och i genomförandet kan vara av större betydelse än att det inte är samma person ansvarar för handlingsplanen genom hela processen. Valet av ansvarig för arbetet med att ta fram handlingsplanen är ett strategiskt val som kan få konsekvenser för uppdragets legitimitet och förutsättningarna att genomföra uppdraget vad gäller tillgång till arenor, nätverk och ledningens stöd. Det kan även krävas dubbla kompetenser i denna typ av arbete som både berör jämställdhet och regional utveckling/tillväxt. Det kan därför vara fördelaktigt att arbetet tilldelas ett arbetsteam som utgörs av personer med olika kompetens snarare än en enda ansvarig. Handlingsplanerna ger dock i begränsad utsträckning information om hur genomförandeorganisationen ska utformas Metoder för jämställdhetsintegrering används sällan Av intervjuer och de regionala handlingsplanerna framgår att endast cirka en tredjedel av regioner och länsstyrelser medvetet har använt specifika och beprövade metoder för jämställdhetsintegrering i arbetet, något som särskilt betonas i Tillväxtverkets riktlinjer. Arbetet har snarare hanterats som ett vanligt utredningsarbete med metoder och arbetssätt utan särskild koppling till jämställdhetsintegrering. Vissa intervjupersoner ger uttryck för farhågor om att arbetet med handlingsplanen skulle kunna bli allt för akademiskt eller komplext om man arbetar med specifika jämställdhetsmetoder vilket skulle kunna skrämma bort eller göra handlingsplanens svårtillgänglig för de berörda aktörerna. Ett annat skäl till varför metoder för jämställdhetsintegrering inte använts i någon större utsträckning tycks även vara att det saknats kunskap om vilka metoder för jämställdhetsintegrering som finns och hur de ska användas i praktiken. Bland de aktörer som uppger att de använt sig av specifika metoder nämns den så kallade 4R-metoden (Representation, Resurser, Realia, Realisera) Genus-SWOT (analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot), Genus-budgetering samt metoderna Jämkart (JämställdhetsKartläggning) och MUMS-modellen ( Mål, Utbildning, Metoder och styrning). En fråga som kan vara av intresse att granska vidare är i vilken utsträckning avsaknaden av metoder för jämställdhetsintegrering har betydelse för kvaliteten på handlingsplanerna samt för genomförandet av dessa. Intervjuerna tyder också på att det finns ett kunskapsbehov vad gäller olika metoder och arbetssätt för jämställdhetsintegrering hos de aktörer som är ansvariga för de regionala handlingsplanerna. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 31(54) Kontigo AB

32 5.1.6 Tillväxtverket har en viktig roll i genomförandet I intervjuerna har även diskuterats hur de uppfattat det stöd som Tillväxtverket erbjudit i samband med arbetet med att ta fram regionala handlingsplanerna. För de flesta tycks Tillväxtverkets stöd i denna inledande fas vara synonymt med den informationsträff som anordnades under hösten i samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt Reglab. Denna träff tycks ha varit uppskattad, men flera intervjupersoner konstaterar i att det hade varit bra med ännu mer stöd och erfarenhetsutbyte tidigare i arbetsprocessen. Detta för att, redan innan handlingsplanerna tagits fram inspireras och ta del av andras erfarenheter. Ett flertal intervjupersoner medger dock att de, av olika anledningar inte själva sökt stöd i någon större utsträckning och menar också att de skulle ha kunnat få mer stöd från Tillväxtverket om de bara efterfrågat det. Några betonar särskilt vikten av att Tillväxtverkets olika insatser inom bl.a. Jämställd Tillväxt, Främja Kvinnors Företagande och Resurscentra för kvinnor (där Tillväxtverket ansvarar för fördelning av verksamhetsbidrag till regionala resurscentra) koordineras och går hand i hand vad gäller budskap, aktiviteter och möjligheter till stöd. Vår sammantagna bild är att Tillväxtverket, genom personalunioner internt och genom gemensamma aktiviteter, medvetet arbetar för att utveckla samordningen av insatser som på olika sätt berör jämställdhetsfrågor. 5.2 Genomförandet av handlingsplanerna Frågor kring hur de regionala handlingsplanerna ska genomföras rör det som i 4Pmodellen kallar Plattform. Det handlar här om hur ledningens stöd ser ut och säkras, hur finansieringen för genomförandet av handlingsplanens aktiviteter ser ut, ansvarsfördelning i genomförandet samt hur regionerna och länsstyrelserna avser att följa upp och utvärdera att de aktiviteter som planeras verkligen genomförs så att måluppfyllelse kan nås Viktigt med ledningens stöd för genomförandet av aktiviteterna i de regionala handlingsplanerna För att säkra att genomförandet av handlingsplanerna prioriteras, att handlingsplanerna efterföljs och att resurser som krävs för genomförandet säkras är det viktigt att handlingsplanerna är förankrade och har ledningens stöd. Detta stöd kan se olika ut och säkras på olika sätt. Ledningens stöd kan ha flera olika dimensioner: Formellt stöd Ett formellt stöd har skapats genom att beslut om handlingsplanerna fattats på högsta nivå i regionerna och länsstyrelserna. I ett flertal fall har även ett formellt stöd säkrats genom att handlingsplanerna på ett tydligt sätt kopplats till politiskt förankrade styrande dokument (t.ex den regionala utvecklingsstrategin), eller till de processer som syftar till att ta fram nya styrande dokument. Intervjuerna visar också att det faktum att det rört sig om ett regeringsuppdrag ger legitimitet åt arbetet och har underlättat ett formellt stöd för handlingsplanerna. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 32(54) Kontigo AB

33 Reellt stöd Ett reellt stöd kan skapas genom bildande av gränsöverskridande strukturer, så som grupper eller forum för exempelvis beslut, uppföljning och lärande kring de frågor som rör handlingsplanen. Här kan vi se att det finns skillnader som har koppling till hur arbetet med handlingsplanerna har förankrats och i vilken utsträckning som genomförandet av handlingsplanerna främst är en fråga regionen eller länsstyrelsen. Ett reellt stöd för handlingsplanerna är även beroende av vilka resurser som kan avsättas för genomförandet. Informellt stöd Ledningens aktiva stöd och syn på jämställdhet som en viktig tillväxtfråga är viktigt för arbetet med handlingsplanerna. Här har vi kunnat se att det i praktiken finns vissa skillnader mellan regioner och länsstyrelser. Det finns en vilja hos ledningen av att arbeta med dessa frågor. Hinder utgörs snarast av att kompetensen och insikten om hur jämställdhetsintegrering ska ske i praktiken kan variera samt att jämställdhet ofta utsätts för konkurrens från andra frågor så som miljöaspekten eller ett mångfaldsperspektiv. I vissa fall finns ett stort intresse för jämställdhetsintegrering hos ledningen då jämställdhet tydligt kan kopplas till tillväxt i regionen: Exempelvis i regioner och län som har problem med utflyttning av kvinnor och som måste öka regionens attraktivitet för kvinnor i arbetsför ålder. Eventuellt motstånd mot jämställdhetsfrågor eller jämställdhetsintegrering upplevs främst grunda sig i brister i kompetens och insikt kring hur dessa frågor bäst bör hanteras. I praktiken handlar styrkan i ledningens stöd om hur dessa tre nivåer samspelar och förstärker varandra i arbetet med att stödja genomförandet av handlingsplanen. Inte minst ledningens informella stöd för genomförandet som kommer till uttryck i beslut och prioriteringar i det löpande och operativa arbetet är viktigt att framhålla i detta sammanhang. Detta inte minst mot bakgrund av att nära nog samtliga handlingsplaner redovisar hur genomförandet av aktiviteterna ska finansieras (se nedan) och att flera regioner och länsstyrelser inte har konkretiserat de prioriterade aktiviteterna så att man kan se vad som ska göras, av vem, när och med vilka resurser. Detta innebär att en viktig del av genomförandet av handlingsplanerna i praktiken måste hanteras som del av den mer operativa och löpande verksamheten (det vi kallar informellt stöd ovan). Något som gör det än mer viktigt att arbetet med handlingsplanerna har ett starkt och aktivt stöd från ledningen vid ansvarig aktör och de nyckelaktörer som är centrala för genomförandet av handlingsplanen Det formella mandatet ses som svagt en utmaning för arbetet Intervjuer och även de färdiga handlingsplanerna ger en relativt likartad bild av vilka aktörer som är centrala för arbetet med jämställd tillväxt. De mest frekvent förekommande aktörerna är: Politiker och tjänstemän i regionala och lokala organ (kommuner, landsting, regioner, regionförbund, länsstyrelser) Företags- och innovationsfrämjande aktörer Näringslivet (bl.a. genom branschorganisationer) Universitet och högskolor Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 33(54) Kontigo AB

34 Resurscentra har genom sitt uppdrag på flera sätt en tydlig koppling till arbetet med att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet. Samtidigt kan vi utifrån handlingsplaner och intervjuer konstatera att det visserligen finns några exempel där man framhåller Resurscentra som en central aktör för genomförande av handlingsplanen och identifierade aktiviteter. I de flesta fall tycks dock inte Resurscentra ha involverats i någon större utsträckning, särskilt inte i de fall då processen varit sluten och Resurscentra är inte en aktör som särskilt framhålls i arbetet med handlingsplanerna. I de fall Resurscentra finns inom ett regionförbund verkar man ha haft en mer tydlig roll i arbetet med den regionala handlingsplanen. Beroende på handlingsplanens inriktning lyfter vissa regioner och länsstyrelser även fram andra aktörer som viktiga samverkanspartners. För regioner och länsstyrelser som fokuserar på arbetsmarknadsfrågor är exempelvis Arbetsförmedlingen en viktig samverkanspartner medan andra särskilt lyfter den sociala ekonomin, kulturinstitutioner eller projekt som redan pågår i regionen eller länet som viktiga aktörer att inkludera och samverka med i genomförandet av handlingsplanen. Det är i de regionala handlingsplanerna i många fall otydligt hur samverkan ska ske i genomförandet samt hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de olika aktörerna. Detta kan ses i ljuset av att flera av de intervjuade menar att en utmaning i arbetet är att man har ett svagt formellt mandat för uppdraget. Något som kan försvåra arbetet, särskilt om det rör frågor och områden som inte är självklara för de nyckelaktörerna i tillväxtarbetet. Även om regionerna och länsstyrelserna är de som har det övergripande ansvaret för regionala utvecklingsfrågor menar man att detta begränsar deras möjligheter att ställa konkreta krav på aktörerna i regionen. I ljuset av de ansvariga aktörernas (upplevda) bristande mandat blir betydelsen av att handlingsplanerna arbetats fram genom ett processorienterat arbetssätt extra tydliga. En öppen och inkluderande process ökar möjligheten att förankra aktiviteter som är beroende av andra aktörers aktiva medverkan i genomförandet. Om handlingsplanen arbetats fram i en sluten process kan det därför bli svårare att i efterhand få med sig de aktörer som står utanför regionernas eller länsstyrelsernas ansvarsområden. Bristen på mandat kombinerat med en brist på förankring hos berörda aktörer kan leda till att de aktiviteter som ska genomföras inom ramen av handlingsplanen riskerar att ofta främst fokusera på det interna arbetet vid regionerna eller länsstyrelserna eller på aktörer som man ger ekonomiskt stöd till. Genomgången av handlingsplanerna visar att några regioner och länsstyrelser begränsat sina handlingsplaner så att de endast omfattar aktiviteter som faller inom den ansvarige aktörens mandat. Samtidigt är det värt att notera att några regioner och länsstyrelser medvetet fokuserat på att jämställdhetsintegrera den egna verksamheten och att inte lyfta upp särskilda tillväxtområden som innovation och entreprenörskap. Genom att jämställdhetsintegrera den egna organisationen och förändra den egna verksamheten menar man att man kommer att påverka tillväxtarbetet i regionen så att det blir mer jämställdhetsintegrerat Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 34(54) Kontigo AB

35 5.2.3 Finansieringen av aktiviteterna otydligt i handlingsplanerna En annan fråga som många ansvariga för arbetet med handlingsplanerna menar försvårar möjligheterna att genomföra större och strukturpåverkande aktiviteter inom ramen av handlingsplanen är de begränsade ekonomiska resurser som finns att tillgå för arbetet. Handlingsplanens genomförande ska, i de flesta fall, rymmas inom ordinarie budget. Denna restriktion kommer också till uttryck i handlingsplanerna. Av 21 regionala handlingsplaner är det 18 stycken som saknar eller har en mycket begränsad redogörelse för hur genomförandet av handlingsplanen ska finansieras. Det är bland annat oklart om handlingsplanen ska genomföras som del av ordinarie verksamhet eller om extra resurser kan/ska tillskjutas. Stockholm och Gotland, för i handlingsplanen resonemang om hur arbetet kan finansieras. Där man nämner 1.1-medlen och Landsbygdsprogrammet som möjliga sätt att finansiera aktiviteter inom ramen för handlingsplanen. I ett fall presenteras en slags finansieringsmodell för genomförandet av handlingsplanen. I Västra Götalandsregionens modell ska inga extra resurser tillföras de aktörer som ska genomföra aktiviteter inom ramen för den ordinarie verksamheten. Istället ska aktörer med verksamhets- och projektstöd från Västra Götalandsregionen kunna söka en jämställdhetsbonus för att hämta stöd för att jämställdhetsintegrera sin verksamhet samt få processtöd och stöd till kompetensutveckling. Som framgår så är de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet oklara i handlingsplanerna. Här ser vi en viktig uppgift för såväl för Tillväxtverket som för följeforskningen att fortlöpande ha en dialog och följa hur man i praktiken genomför handlingsplanerna och med vilka resurser. Till en del kan detta sammanhänga med de oklarheter som finns vad gäller förutsättningarna för de kommande strukturfondsprogrammen. Samtidigt är det risk att dessa i praktiken kommer att sättas igång så sent att de i praktiken inte kan fungera som en möjlig finansieringskälla för aktiviteter som ska genomföras inom ramen för handlingsplanen under Några aktörer menar att det är problematiskt att få ett regeringsuppdrag tilldelat sig, utan att några särskilda resurser följer med uppdraget. Bristen på tillgängliga medel för att genomföra handlingsplanen kan då, lite hårddraget, medföra att arbetet får fokus på aktiviteter som man har möjlighet att finansiera (till exempel inom ramen för Främja kvinnors företagande), snarare än aktiviteter som man ser att man behöver göra. Andra menar, tvärtemot, att det jämställdhetsintegrerande arbetet bör vara en självklar del av regionernas och länsstyrelsernas löpande verksamhet som man inte kan förvänta sig extra resurser för. Samt att det skulle hämma en reell jämställdhetsintegrering av verksamheten om arbetet gjordes beroende av tillgången till tillfälliga projektmedel. Till en del kan dessa skillnader bero skillnader i resurstillgång och mandat mellan olika regioner och länsstyrelser. Men det verkar även finnas skillnader i strategi och synsätt kring den regionala rollen som har betydelse kring hur man ser på detta. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 35(54) Kontigo AB

36 5.2.4 Utvärdering är en självklar del av planerna men allmänt beskrivet Uppföljning och lärande kopplat till handlingsplanernas genomförande är viktigt, både för att ge styrfart åt de insatser som ingår i handlingsplanen samt för att mäta konkreta resultat och effekter av handlingsplanerna. För att uppföljning ska vara möjlig krävs att de mål som sätts för arbetet är SMARTa. Det bör även finnas en tydlig plan för hur uppföljningen ska ske samt vem som är ansvarig för detta. Av handlingsplaner och intervjuer framgår att uppföljningen kommer att ske utifrån två olika utgångspunkter: På aktivitetsnivå uppföljning/utvärdering sker av genomförandet av prioriterade aktiviteter. Detta förutsätter att de prioriterade aktiviteterna är konkretiserade på ett sådant sätt att de går att följa upp på ett meningsfullt sätt. På systemnivå uppföljning/utvärdering sker kopplat till mål och strategier i den regionala utvecklingsstrategin samt till regionala lärplaner. Detta gäller då främst de övergripande mål som formuleras för arbetet med handlingsplanerna och som sällan är formulerade på ett sådant sätt att de på ett enkelt sätt låter sig följas upp/utvärderas utan förutsätter en kvalitativ bedömning. Både målstruktur och planer för uppföljning beskrivs allmänt och övergripande i flertalet handlingsplaner. För många regioner och länsstyrelser ligger fortfarande en stor utmaning i att göra både mål och aktiviteter mer konkreta istället för övergripande och visionära. Ytterligare en utmaning för uppföljningsbarheten är att det kan krävas nollbasmätningar för att man ska kunna följa upp förändringen över tid och vilken inverkan handlingsplanens aktiviteter de facto har haft. Det krävs i så fall att resurser kan avsättas för detta, något som sällan framkommer i handlingsplanerna. Intervjuerna visar att det finns en viss osäkerhet hos de regionala aktörerna kring hur pass konkreta handlingsplanerna bör vara när det gäller frågor som rör uppföljning, samt vilket ansvar regionerna och länsstyrelserna har i förhållande till den uppföljning som görs på central nivå. Det tycks finnas ett upplevt behov hos flera av de ansvariga för handlingsplanerna att få hjälp och stöd kring uppföljningen av handlingsplanerna framöver. Följeforskningen tycks av många ses som en viktig del av programmet Jämställd tillväxt och det finns förhoppningar på att följeforskningen ska fungera som ett stöd särskilt vad gäller lärande och utvärdering. 5.3 Sammanfattning Det finns en stor variation i arbetet med att ta fram de regionala handlingsplanerna. Vilket är naturligt då en viktig utgångspunkt var att arbetet skulle utgå från regionala förutsättningar och behov. Samtidigt kan vi se att uppdraget i praktiken, såväl vad gäller innehåll som arbetsprocess, tolkats olika av regioner och länsstyrelser. Förutsättningarna för att genomföra uppdraget varierar mellan regioner och länsstyrelser. Några framhåller vikten av att utgå från tidigare satsningar och erfarenheter av jämställdhet, där man kan ha redan etablerade forum, nätverk eller partnerskap Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 36(54) Kontigo AB

37 att knyta an till. Andra menar att kompetensen och insikten om vikten av jämställdhetsintegrering inte är särskilt utvecklad i den egna verksamheten. Arbetet med de regionala handlingsplanerna har organiserats på olika sätt. Många har strävat efter öppenhet och inkludering där regionala nyckelaktörer involverats. I flera fall utifrån filosofin att det är nödvändigt för ett framgångsrikt genomförande av den regionala handlingsplanen. Några regioner och länsstyrelser har haft en mer sluten intern process. Frågan är vilken betydelse detta får för genomförandet. Ledningen av arbetet med handlingsplanerna har organiserats på olika sätt. I flera fall har uppdraget hamnat på enhetschefer eller kvalificerade specialister med relevant kompetens. Det finns även exempel på hur ansvaret har lagts på mer juniora medarbetare. I några fall så sker byte av ansvarig när handlingsplanen ska genomföras. Om detta får någon betydelse är viktigt att uppmärksamma i genomförandet. En utgångspunkt för handlingsplanerna var att de skulle baseras på metoder och arbetssätt för jämställdhetsintegrering. Det har skett i begränsad utsträckning. Skälen till detta är flera. Det verkar finnas både en viss skepsis men också osäkerhet kring metoderna och hur de ska användas. En fråga är hur de metoder för jämställdhetsintegrering som finns kan få genomslag i det fortsatta arbetet med en jämställd tillväxt. Tillväxtverket har en viktig roll att stödja arbetet med de regionala handlingsplanerna. Det stöd som erbjudits är uppskattat, även om många gärna såg mer stöd i de tidiga faserna av arbetet. Flertalet betonar dock att man inte själva tog den typen av kontakter med Tillväxtverket. En fråga i sammanhanget rör vikten av samordning och samspel mellan Tillväxtverkets olika insatser som rör jämställdhet. En viktig fråga rör förutsättningarna för genomförandet av de regionala handlingsplanerna. En central del i detta rör ledningens stöd för genomförandet av handlingsplanerna. Ledningens stöd rör flera delar från formellt beslut om handlingsplanen till reellt stöd genom att arbetsformer och organisation för genomförandet etableras. Samt ett informellt stöd som bland annat handlar om konkreta prioriteringar i vardagen, exempelvis när olika perspektiv och frågor kan ställas mot varandra. Frågan om ledningens stöd blir särskilt viktig när handlingsplanerna är otydliga kring hur genomförandet ska finansieras. En rad aktörer av betydelse för en jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet inom olika områden presenteras i de regionala handlingsplanerna. Det är dock inte alltid klart hur de ska involveras i arbete. Svagheter i det formella mandatet menar flera är en svårighet i arbetet med de regionala handlingsplanerna. Det är värt att understryka en bred och inkluderande process även i framtagandet av handlingsplanen som ett sätt att stärka förutsättningarna för genomförandet En viktig fråga rör hur genomförandet av handlingsplanen ska finansieras. Detta redovisas sällan i handlingsplanerna. Några extra resurser tillskjuts inte för genomförandet från nationellt håll och det är osäkert i vilken utsträckning som strukturfondsmedel kommer att kunna användas som finansieringskälla. I stor utsträckning måste aktiviteterna finansieras inom befintliga ramar vilket gör att bristande resurser vid Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 37(54) Kontigo AB

38 regioner och länsstyrelser kan hämma genomförandet. Vissa regioner och länsstyrelser är frågande till ett uppdrag från nationell nivå som inte är finansierat medan andra betonar att detta är en fråga som är en självklar del av verksamheten och måste finansieras i verksamheten. Extra projektmedel kan utifrån det perspektivet hämma en reell integration av jämställdhet i verksamheten som helhet. Enligt Tillväxtverkets riktlinjer är uppföljning och utvärdering som stöd för lärande en viktig del av arbetet. De regionala handlingsplanerna innehåller avsnitt och kommentarer kring detta. Uppföljning och utvärdering kopplas där till de aktiviteter som ska genomföras eller formerna för utvärderingen av den regionala utvecklingsstrategin. En viktig utmaning är hur mål och aktiviteter ska kunna konkretiseras så att de blir möjliga att följa upp och utvärdera på ett meningsfullt sätt. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 38(54) Kontigo AB

39 6 De regionala aktörerna 6.1 Beskrivning av enkätundersökningen Detta kapitel behandlar resultaten från en enkätundersökning som genomförts som del av nulägesanalysen. Enkäten kompletterar övrigt material i studien med en bild av regionala tillväxtaktörerna och hur de ser på arbetet med jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet. Målgrupp för enkäten har varit offentliga och offentligt finansierade aktörer som på olika sätt arbetar för att främja tillväxt på lokal och regional nivå. Kontigo har samlat in kontaktuppgifter till de regionala tillväxtaktörerna genom ansvariga för den regionala handlingsplanen. I några län har dock en manuell insamling skett då vi inte fått in kontaktuppgifter. Totalt sett har vi fått kontaktuppgifter till 573 respondenter i 20 län Enkäten ska ge en bild av förutsättningarna för arbetet med jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet Enkätundersökningen har flera olika syften. Ett första syfte är att göra en översiktlig kartläggning av det regionala tillväxtarbetet och arbetet med handlingsplanen samt aktörernas syn på förutsättningar för jämställdhetsintegrering. Ett andra syfte är att kartlägga arbetet med jämställdhet på aktörsnivå. Ett tredje syfte kan också lyftas fram, nämligen att med denna undersökning skapa förutsättningar för en uppföljande enkät i slututvärderingen av uppdraget. Mer specifikt behandlas följande frågeställningar i kapitlet: I vilken utsträckning har aktörerna varit involverade i processen med handlingsplanen? Hur ser aktörerna på förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet? Hur ser aktörernas eget arbete med jämställdhetsfrågor/ jämställdhetsintegrering ut idag? Enkäten vänder sig till individer vid regionala tillväxtaktörer Kontigo har i undersökningen fått tillgång till kontaktuppgifter till 573 individer verksamma för aktörer som på olika sätt främjar tillväxt på regional och lokal nivå. Detta är inte detsamma som 573 olika organisationer, utan i vissa fall har flera personer på samma organisation mottagit enkäten. I dessa fall rör det sig om större organisationer med flera olika typer av verksamheter. Utgångspunkten har varit att respondenten besvarar frågorna utifrån sin enhets/avdelnings perspektiv, i förekommande fall då man är verksam på en större organisation med flera olika typer av verksamhet. I utskicket visade det sig att 8 e-postadresser var ogiltiga, dvs. ej kontaktbara. Vidare har ytterligare 11 aktivt valt att avanmäla sig från utskicket. Återstår gör då 554 re- 15 Stockholms län ingår inte i undersökningen i denna rapport. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 39(54) Kontigo AB

40 spondenter i enkätundersökningen. Av dessa har 314, eller totalt 57 procent, besvarat enkäten. Tabell 6. Bortfall och antal svarande i enkätundersökningen Kategori Antal Kontaktuppgifter i utskick 573 Ej kontaktbara -8 Avanmälda -11 Svarspopulation 554 Svarande 314 Ser vi till svarsfördelningen fördelat efter län, så sticker några län ut positivt och några andra mer negativt. Generellt är det dock ganska liten skillnad mellan länen och de flesta ligger relativt nära den totala svarsfrekvensen för riket. Figur 7. Svarsfrekvens fördelat efter län Totalt Jämtland Västernorrland Blekinge Halland Norrbotten Jönköpings Västmanland Gotland Östergötland Uppsala Kalmar Kronoberg Västerbotten Värmland Skåne Södermanland Västra Götaland Örebro Gävleborg Dalarna 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inom vilka områden är då aktörerna verksamma om vi utgår ifrån de områden för tillväxt som ingår i tillväxtblomman. Framförallt är aktörerna inriktade mot området företagande och entreprenörskap, vilket även ligger i linje med inriktningen i de flesta regioner och länsstyrelsers handlingsplaner. Drygt hälften av aktörerna som besvarat enkäten bedriver verksamhet med inriktning mot innovationssystem, sysselsättning och kompetensförsörjning samt turism och landsbygdsutveckling. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 40(54) Kontigo AB

41 Figur 8. Arbetar din organisation/enhet inom något av följande områden? Företagande och entreprenörskap 91% Innovationssystem Sysselsättning och kompetensförsörjning Turism och landsbygdsutveckling 55% 55% 53% Samhällsplanering Infrastruktur 30% 30% Storstäder och förorter 6% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6.2 Arbetet med handlingsplanen Som vi sett i tidigare avsnitt så har processen med att ta fram handlingsplanen för jämställd regional tillväxt varierat. Vi har i enkäten ställt frågor om aktörerna för det första känner till processen med handlingsplanerna och för det andra om man känner till handlingsplanen eller deltagit i utformningen av planen. Vi kan konstatera att omkring 7 av 10 känner till regeringens beslut om att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet samt att man känner till att varje län ska ta fram en handlingsplan. 6 av 10 känner till att det egna länet tagit fram en handlingsplan. 3 av 10 aktörer har antingen varit delaktiga i arbetet med handlingsplanen eller känner till innehållet i planen. Värt att notera är att regionerna och länsstyrelserna vid enkätundersökningens genomförande (feb-mars 2013), kommit olika långt i sin process med att å ena sidan ta fram en handlingsplan och å andra sidan sprida kännedomen om denna. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 41(54) Kontigo AB

42 Figur 9. Känner du till eller har deltagit i arbetet med den regionala handlingsplanen i ditt län? Jag känner till regeringens beslut om att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet Jag känner till att varje län ska ta fram en handlingsplan Jag känner till att mitt län tagit fram/arbetar med att ta fram en handlingsplan 61% 74% 71% Jag känner till innehållet i handlingsplanen för mitt län Jag deltar i/har deltagit i utformningen av handlingsplanen i mitt län 30% 29% Inget svar 16% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6.3 Förutsättningar för jämställdhetsintegrering Vi har i enkätundersökningen varit intresserade av hur aktörerna ser på förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet. Huvudsyftet här är att identifiera kritiska faktorer för genomförandet av handlingsplanerna. Man kan i detta sammanhang tänka sig kritiska faktorer på egentligen två nivåer. Dels faktorer som är knutna till aktörernas egen verksamhet, dels faktorer som är kopplade till hur samverkan och samspelet på regional nivå fungerar. Inledningsvis riktar vi uppmärksamheten mot aktörernas egen verksamhet och vilja att delta i arbetet med jämställdhetsintegrering. 7 av 10 aktörer ser det som viktigt att delta i arbetet med att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet och ungefär 6 av 10 ser det som en möjlighet att utveckla den egna organisationen. Detta är positivt utifrån perspektivet att de regionalt ansvariga för handlingsplanerna ska kunna driva en framgångsrik och inkluderande process framöver och utveckla en plattform för samverkan inom detta område. När vi frågar aktörerna om de ser att det i praktiken finns hinder för dem att bidra i arbetet med att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet, kopplat till den egna organisationen, förefaller dessa vara relativt begränsade. Framförallt bedöms faktorer som intresse för frågan och begränsade erfarenheter och kunskap inom om- Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 42(54) Kontigo AB

43 rådet som mycket små hinder. Detta är värt att notera att utbildningssatsningar är en återkommande aktivitet i flertalet handlingsplaner. De faktorer som bedöms stort eller ganska stort hinder av en dryg tredjedel av aktörerna är andra mål i verksamheten samt begränsade resurser för att arbeta med jämställdhet. Detta är de två största riskfaktorerna i sammanhanget. Figur 10. Ser du att något av nedanstående i praktiken kan utgöra hinder för din organisation att bidra i arbetet med att jämställdhetsintegrera tillväxtarbetet i länet? Vi har andra, högre prioriterade, mål för verksamheten Vi har begränsade resurser/tid att arbeta med jämställdhet Vi har begränsade möjligheter att påverka i arbetet på regional nivå Det finns begränsat intresse för frågan i organisationen Vi har begränsade erfarenheter och kunskap kring att arbeta med 0% 20% 40% 60% 80% 100% Stort/ganska stort hinder Litet/inget hinder Varken stort eller litet hinder Vet ej Jämfört med den bild som framkommer ovan rörande bedömda hinder kopplade till den egna organisationen, förefaller aktörerna tillskriva samverkan och samspelet på den regionala nivån mer framträdande hinder. Samtidigt är det en större andel av aktörerna som är osäkra i denna fråga. Också här ser man att andra (och högre prioriterade) mål inom det regionala tillväxtarbetet är det största hindret för att jämställdhetsperspektivet ska få ett större genomslag fram till år 2014 jämfört med idag. Vidare ses begränsat intresse för frågan som det näst största hindret, vilket kan framstå som märkligt med tanke på att detta sågs som ett mycket litet hinder inom de egna organisationerna. Ett fenomen som perspektivträngsel ses också som ett relativt stort hinder samt även begränsade resurser för arbete med jämställdhet och möjligheterna att få till en fungerande samverkan på området. Den bild av förutsättningarna för jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet som ges av enkäten är komplex. En reflektion är dock att det finns frågetecken kring i vilken utsträckning som jämställdhetsintegrering är prioriterad i det regionala tillväxtarbetet. Något som kan ses som en indikation på betydelsen av arbetet med de regionala handlingsplanerna och hur det förankras och kommuniceras. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 43(54) Kontigo AB

44 Figur 11. Om du utgår ifrån situationen idag i det regionala tillväxtarbetet i länet, ser du några generella hinder för att jämställdhetsperspektivet ska få större genomslag fram till år 2014? Andra mål prioriteras högre i det regionala tillväxtarbetet Begränsat engagemang och intresse för frågan bland aktörer i länet Perspektivträngsel, andra horisontella mål Bristande resurser och/eller tid att arbeta med jämställdhet Att få till en fungerande samverkan i länet Att enas kring gemensamma mål och strategier för länet Begränsade erfarenheter och kunskap kring att arbeta med jämställdhet Jämställdhetsperspektivet är redan väl integrerat i tillväxtarbetet i länet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Stort/ganska stort hinder Litet/inget hinder Varken stort eller litet hinder Vet ej 6.4 Aktörernas eget jämställdhetsarbete Det avslutande avsnittet i kapitlet rör aktörernas eget jämställdhetsarbete. Vi har här ställt frågor kring vilken typ av jämställdhetsarbete som aktörerna bedriver idag. Syftet med detta avsnitt är också att skapa förutsättningar för en uppföljande enkät inom ramen för en slututvärdering av handlingsplanearbetet. Vi kan här konstatera att en relativt stor andel anger att man genomför aktiva åtgärder inom jämställdhetsområdet. 7 av 10 arbetar aktivt med att förändra sin egen verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv och 6 av 10 driver någon form av projekt för att påverka jämställdheten i en viss målgrupp eller i samhället. Som ett medel för att skapa förutsättningar för ett systematiskt och aktivt jämställdhetsarbete är det viktigt att säkra att det finns ett handlingsutrymme att arbeta med frågan inom en organisation. Detta kan till exempel innefatta att formulera mål, ta fram en policy eller plan eller att i ett första steg analysera/utvärdera den egna verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Omkring 6 av 10 aktörer har vidtagit någon eller några av dessa åtgärder i sin verksamhet. Att stärka den egna organisationens handlingsförmåga för att kunna åstadkomma resultat av ett jämställdhetsarbete och säkra att arbetet utförs på ett professionellt Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 44(54) Kontigo AB

45 sätt, kan göras exempelvis genom kompetensutveckling, att följa särskilda metoder för jämställdhetsintegrering eller att tydliggöra ansvaret på någon i personalen att utveckla organisationens arbete ur ett jämställdhetsperspektiv. Hos 3 av 4 aktörer får personalen kompetensutveckling inom jämställdhet. Vi har i enkäten (avsnitt 6.3) kunnat se att brister i kompetens och erfarenheter av jämställdhetsintegrering i enkäten inte framhålls som något större hinder för arbetet med jämställdhetsintegrering i den egna organisationen. Detta kan ställas i relation till att flera regioner och länsstyrelser i sin handlingsplan anger kompetensutveckling som en viktig aktivitet för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet. Knappt hälften av aktörerna har personal med uppgift att stödja eller utveckla organisationen ur ett jämställdhetsperspektiv. 1 av 4 organisationer arbetar efter någon särskild metod för jämställdhetsintegrering. Figur 12. Beskriver något av följande din organisations/enhets arbete med jämställdhet eller jämställdhetsintegrering? Vår personal får, eller har möjlighet att få, kompetensutveckling om jämställdhet Vi arbetar aktivt med att förändra vår egen verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv Vi har analyserat/utvärderat hela eller delar av vår egen verksamhet utifrån ett Vi driver projekt för att främja jämställdhet i samhället eller särskild målgrupp Vi har styrdokument eller riktlinjer för jämställdhet i verksamheten Vi har formulerat mål för vårt arbete med jämställdhet Det finns personal inom organisationen med uppgift att stödja och/eller utveckla 73% 70% 62% 60% 57% 54% 45% Vi följer särskilda dokumenterade metoder eller verktyg för att 24% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Olika aktörer kan ha olika roller och funktioner i det regionala tillväxtarbetet. Som nyckelaktörer måste vi dock betrakta dem som finansierar andra aktörers verksamhet eller finansierar utvecklings- och tillväxtprojekt. Dessa har möjlighet att styra användningen av medel som bidrar till regional tillväxt. En möjlighet för dessa att påverka arbetet med jämställdhet är att ställa krav på användningen av dessa medel. Vi har därför i enkäten i ett första steg frågat aktörerna om de finansierar andra aktörers Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 45(54) Kontigo AB

46 Finansierar andra aktörers verksamhet Finansierar externa projekt verksamhet eller tillväxt- och utvecklingsprojekt och i ett andra steg om de ställer villkor på användningen av dessa medel utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ungefär hälften av dem som finansierar externa tillväxt- och utvecklingsprojekt ställer ofta eller alltid krav på att projektet ska redovisa hur de arbetar med jämställdhet. Något färre, 4 av 10, ställer krav på redovisning av resurser mellan kvinnor och män och 1 av 4 ställer krav på styrdokument för jämställdhet. Andelarna ser ungefär likadana ut rörande krav på de externa aktörer som finansieras. Undantaget är att klart färre ställer krav på hur dessa ska redovisa hur de arbetar med jämställdhet. Kravbilden förefaller utifrån detta resultat vara större på projekt jämfört med aktörer som mottar finansiering. Figur 13. Ställer ni idag krav på att de aktörer/projekt ni finansierar ska Redovisa hur organisationen arbetar med jämställdhet Redovisa hur resurser eller tid fördelas mellan kvinnor och män Ha styrdokument för jämställdhet Redovisa hur resurser eller tid fördelas mellan kvinnor och män Redovisa hur organisationen arbetar med jämställdhet Ha styrdokument för jämställdhet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ofta/alltid Ibland Aldrig/sällan Vet ej För att fördjupa förståelsen för aktörernas arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering, bad vi dem i enkäten bedöma i vilken utsträckning olika aspekter av detta arbete är prioriterade i verksamheten idag. Vi kan här se att insatser med relativt högre prioritet är könsuppdelad statistik, jämställdhetsintegrerat beslutsunderlag, att åstadkomma en samhällsutveckling genom ökad jämställdhet samt att förbättra organisationens bemötande och service. Insatser med relativt lägre prioritet är till exempel uppföljning och utvärdering, att förbättra extern kommunikation samt att utveckla samverkan med andra aktörer inom jämställdhetsområdet, t.ex. genom lärande eller att aktivt påverka andras jämställdhetsarbete. Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 46(54) Kontigo AB

47 Figur 14. I vilken utsträckning är någon av följande insatser prioriterade i din organisations/enhets verksamhet idag? Statistik redovisas uppdelat på kvinnor och män Arbeta för att främja jämställdhet i samhället eller i en viss målgrupp Beslutsunderlag ska ta hänsyn till både kvinnors och mäns behov, erfarenheter Förbättra vårt bemötande, attityder och service utifrån ett jämställdhetsperspektiv Den tid och de resurser som når vår målgrupp ska fördelas så jämlikt som Följa upp och utvärdera verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv Förbättra vårt informationsmaterial, kommunikation eller hemsida utifrån ett Lära från andra aktörers arbete med jämställdhet Påverka andra organisationers arbete med jämställdhet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Högt prioriterat Varken högt eller lågt Lågt prioriterat Vet ej/ej aktuellt 6.5 Sammanfattning Aktörerna har i begränsad utsträckning varit involverade i arbetet med handlingsplanen Nyckelfrågan här är hur arbetet med handlingsplanen hittills bedrivits samt hur man på regional nivå ska arbeta vidare framöver och vilka de kritiska faktorerna är att hantera i detta arbete. Det kan på ett övergripande plan handla om faktorer som att säkra ledningens stöd i arbetet, säkra kompetens, identifiera relevanta aktörer i arbetet samt att använda inkluderande arbetsformer genom processen. Rent generellt är detta naturligtvis beroende av vilka vägval regionen gjort i utformningen av planen, har man t.ex. ett brett inkluderande anslag som kräver involvering av en rad aktörer eller arbetar man främst med de verktyg som den ansvariga regionala aktören förfogar över i sin verksamhet. En första fråga rör de relevanta aktörernas, kan även vara nyckelpersoner inom de egna organisationerna, kännedom och delaktighet i processen med handlingsplanen hittills. Här ser vi vissa frågetecken kring dels kännedomen om processen och dels kännedom om delaktighet i processen i arbetet med handlingsplanerna. Omkring två tredjedelar av nyckelaktörerna (som identifierats av ansvariga för arbetet med hand- Jämställd Tillväxt Granskning av arbetet med regionala handlingsplaner 47(54) Kontigo AB