Gör en annan värld möjlig! idéprogram arbetarnas bildningsförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gör en annan värld möjlig! idéprogram arbetarnas bildningsförbund"

Transkript

1 Gör en annan värld möjlig! idéprogram arbetarnas bildningsförbund

2

3 ABF en idérörelse 2 ABF en utvecklingsresurs ~ 4 ABFs demokratisyn ~ 6 ABFs människosyn ~ 9 ABFs bildningssyn ~ 10 ABFs utmaningar 12 Motverka klassamhället ~ 14 Utveckla demokratin ~ 17 Allas lika rätt att vara olika ~ 18 Stärk folkrörelserna ~ 19 Utveckla den ideella sektorn ~ 21 Kultur för alla ~ 22 Pedagogiska utmaningar ~ 26 Livslångt lärande ~ 27 God hälsa och ett utvecklande arbetsliv ~ 29 Globala utmaningar ~ 30

4 ABF en idérörelse Arbetarnas Bildningsförbund är en radikal idérörelse och en bred folkbildningsorganisation.

5 Vår grundsyn är alla människors lika och unika värde. Vårt mål är att förstärka och fördjupa demokratin på samhällslivets alla områden. Vi vill verka för ett samhälle och en värld där människovärdet går före marknadsvärdet. Vår vision är ett samhälle och en värld befriad från alla former av förtryck och orättvisor och som bejakar alla människors lika rätt att vara olika. Vårt grundläggande uppdrag handlar om alla människors frigörelse både individuellt och kollektivt. Folkbildning är för oss en idé om ett fritt kunskapssökande som kan ge människor mod och kunskap för att få makt och ansvar såväl i den egna vardagen som i samhället som helhet. Vi tror på den radikala folkbildningens möjligheter att utmana och vara en demokratisk förändringskraft. Vi är övertygade om att framtiden är påverkbar och att en annan värld är möjlig. 3

6 ABF en utvecklingsresurs Genom en fri och frivillig bildningsverksamhet, grundad på jämlikhetens, solidaritetens och demokratins principer vill Arbetarnas Bildningsförbund: främja, och själva delta i, en samhällsomdaning i överensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar utbilda sina anslutna organisationers medlemmar för uppgifter i föreningsliv, arbetsliv och samhälle skapa förutsättningar för delaktighet och valfrihet i utbildning och kulturliv för alla människor. Arbetarnas Bildningsförbund består av en mångfald av folkrörelser och medlemsorganisationer som förenas av gemensamma värderingar om alla människors lika och unika värde. Detta gör ABF till en viktig mötesplats för människor och rörelser med olika erfarenheter över de enskilda organisationernas gränser. ABF är både en samorganisation för medlemsorganisationer och en idérörelse för bildning, utbildning och kultur. Medlemsorganisationerna är en ömsesidig resurs för varandra och ger också ABF sin särskilda profil. ABF är i sin tur en pedagogisk och organisatorisk utvecklingsresurs för medlemsorganisationer, cirkelledare och deltagare. ABF är också öppet för att bygga allianser även med andra intresserade föreningar och grupper som delar våra grundläggande värderingar. 4

7

8 ABFs demokratisyn Vår demokratisyn bygger på alla människors lika och unika värde. Vi ser demokratin som en process och en rörelseriktning, inte som ett färdigt system eller givet tillstånd. Vi vill att demokratins ideal ska prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Vi är övertygade om att samhället utvecklas bäst när människor ges möjlighet att samverka som fria och jämlika utan över- och underordning, utan klass- och könsskillnader och utan diskriminering på grund av etnisk bakgrund, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Därför ska ABF motverka alla ojämlika förhållanden som begränsar människors möjligheter att, som Hjalmar Branting uttryckte det, förverkliga sina bästa stämningars längtan. ABF ser en levande demokrati med ett brett deltagande och ett aktivt medborgarskap som ett kunskapsrikt och lärande samhälle. Samtal och samarbete är demokratins livsnerv. Demokrati stavas vi! ABFs verksamhet ska stimulera ett brett samhälls- och folkrörelseengagemang. Vi bär med stolthet en radikal folkbildnings- och folkrörelsetradition vars främsta budskap är inte bara för, utan också genom folket. Folkrörelser som vill förändra samhället måste hela tiden bygga sitt arbete på kunniga och aktiva medlemmar. Det är självständiga, kritiskt tänkande och medskapande medlemmar som ger demokratiska organisationer deras styrka. 6

9

10

11 ABFs människosyn Vår människosyn utgår från att varje människa är en tillgång, som har förmåga och vilja att utvecklas, påverka och ta ansvar. Varje människa har rätt till ett rikt och värdigt liv och att få växa utifrån sina egna behov och förutsättningar. Samhället och folkrörelserna utvecklas bäst när självständiga och ansvarstagande individer samarbetar, möter varandra med respekt och ser olikheter som en tillgång. Individen växer i mötet med andra, människor skapas och skapar tillsammans. Därför vill ABF stärka individen i kollektivet och den kollektiva tanken i individen. Vår folkbildningssträvan handlar om alla människors frihet och jämlikhet, utveckling och medansvar: som självständiga och solidariska individer som aktiva medborgare i samhället och världen som löntagare i ett lärande och demokratiskt arbetsliv som engagerade medlemmar i lärande folkrörelser som konsumenter och producenter med omtanke om människor och miljö för en hållbar samhällsutveckling. 9

12 ABFs bildningssyn Vår bildnings- och kunskapssyn handlar i grunden om alla människors rätt att få bilda och utveckla sig själva till något som inte är bestämt av andra eller på förhand givet. Bildning och kunskap skapas i mötet mellan olika erfarenheter, mellan det bekanta och obekanta. Vi ser människan som en social varelse som behöver mötet och samspelet med andra för att utvecklas och lära nytt. Det livslånga lärandet handlar om att kunna förverkliga de möjligheter vi människor bär inom oss. ABF har en bred syn på kunskap. Vår folkbildningstradition bygger på respekt för lärande baserat på erfarenheter och upplevelser. Vi vill jämställa människors vardagskunskap med andra former av kunskap. ABF vill förena vardagslärande med organiserat lärande i studiecirklar och kurser och utveckla fler goda lärmiljöer i människors vardag. Därför vill ABF utveckla bildning och utbildning som stödjer människors förmåga att lära nytt, hantera nya situationer, se sammanhang, samverka, värdera information och skapa ny kunskap. Våra bildningssträvanden är grunden för vårt fria och frivilliga folkbildningsarbete och för vårt engagemang i all annan vuxenutbildning. 10

13

14 ABFs utmaningar

15 Arbetarnas Bildningsförbund bildades i början av förra seklet som en reaktion mot det gamla privilegiesamhället. Genom en radikal folkbildnings-verksamhet och demokratisk skolning bidrog ABF till att bryta ner gamla hierarkier och ge medborgarna och arbetarna makt över sitt eget liv och i samhället. Genom facklig och politisk kamp och aktiva folkrörelser har Sverige utvecklats till ett av världens mest jämlika och demokratiska länder. ABFs uppgift är inte slutförd. Många klass- och könsskillnader lever kvar, samtidigt som medvetenheten växer om andra former av förtryck och diskriminering. ABFs engagemang måste sträcka sig från de enskilda människornas möjligheter att påverka sina egna liv till ett arbete för att forma en rättvis värld. Därför står ABF inför både gamla och nya utmaningar. 13

16 Motverka klassamhället Sverige är ett klassamhälle. Många traditionella klass- och könsskillnader lever kvar när det gäller inkomster, utbildningsnivå, hälsa, social trygghet, makt och inflytande i samhället och arbetslivet. Under de senaste decennierna har klyftorna återigen ökat på flera av dessa områden. Även om de grundläggande orättvisorna utgår från klass och kön beror de också på en strukturell diskriminering beroende på var man bor, etnisk bakgrund, funktionshinder och sexuell läggning. Stora grupper riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden och välfärdssystemen. Växande klyftor leder också till att de mest utsatta förlorar inflytande och att de redan resursstarka får allt mera makt över demokratin och samhällsutvecklingen. ABF ska motverka klassamhället och stärka samhörigheten mellan grupper som har ett gemensamt intresse av ökad solidaritet och jämlikhet. ABFs verksamhet ska ge mest till dem som får minst, söka upp och erbjuda bildning till de mest missgynnade. 14

17

18

19 Utveckla demokratin En av vår tids stora utmaningar handlar om att stärka och utveckla demokratin. Demokratin är inget givet tillstånd utan en process och en rörelseriktning. Demokratin måste ständigt erövras och utvecklas. ABF vill låta demokratins idéer prägla hela samhället och utvidga dem till samhällslivets alla områden. Demokratin är inte bara en styrelseform eller ett representativt system. Den är också ett ideal vi strävar efter att förverkliga. Om många medborgare upplever demokratin som en tom och innehållslös fras försvagas demokratins institutioner. Det försvårar möjligheterna att fördjupa demokratin och minska klyftorna i samhället. Därmed blir det svårare att skapa jämlika förutsättningar för alla medborgare. Demokrati förutsätter fler engagerade och ansvarstagande människor i olika slag av folkrörelser, medborgarrörelser, politiska och fackliga organisationer. ABFs mål är att alla medborgare ska ha lika förutsättningar att förverkliga sina livsdrömmar och kunna påverka sina livsvillkor i vardagen, samhället och arbetslivet. En verklig demokrati kräver närhet till makt och inflytande och att de avgörande besluten fattas så nära människor som möjligt. Detta gäller även i folkrörelser och inom ABF-organisationen. ABF ska utveckla en vital folkrörelsedemokrati, stärka den ideella sektorn och medverka till en ökad demokratisering av samhället och arbetslivet. ABF ska arbeta för att studie- och kulturverksamheten och makten över de avgörande besluten inom ABF ska finnas så nära människorna som möjligt. 17

20 Allas lika rätt att vara olika Folkbildningen drivs av viljan att ge människor möjligheter att bilda och skapa sig själv. ABFs kunskapssyn utgår från alla människors lika värde och värdesätter varje människas unika erfarenheter och kunskaper. Det välbekanta och vardagliga får inte utesluta andra erfarenheter och kunskaper. Alla behöver vi, för att utvecklas, möta det obekanta och lära av varandra. Sverige är ett mångetniskt och mångkulturellt land med oanade möjligheter att utveckla både gemenskap och mångfald. Ändå förekommer diskriminering i föreningslivet, i bostadsområdena, i partipolitiken, på arbetsmarknaden och i utbildningssystemet. Det är oacceptabelt. Vi lever i en tid av gränsöverskridande inte bara geografiskt utan också kulturellt och socialt. Allt fler, inte minst unga människor, ifrågasätter våra sociala och kulturella normer och gränser. De traditionella normerna och strukturerna i samhället är inte längre lika självklara. Människor väljer själva att forma sin identitet. De gamla begränsande och diskriminerande normerna krackelerar en efter en. De traditionella könsrollerna utmanas och allt fler vågar visa den bi- och homosexualitet som tidigare generationer tvingades gömma i garderoben. Genom att utmana fördomar, diskriminering, okunskap och begränsade perspektiv kan ABF och dess medlemsorganisationer bli viktiga opinionsbildare för människors frigörelse. ABF ska motverka alla former av främlingsfientlighet, rasism och diskriminering genom att skapa fler möten mellan olika kulturer och människor med olika ursprung och sexuell läggning. ABF ska vara en mångkulturell mötesplats mellan etablerade svenska organisationer och organisationer för etniska och språkliga minoriteter. 18

21 Stärk folkrörelserna Många av dagens etablerade folkrörelser har vuxit fram som sociala proteströrelser. Genom sin folkbildande verksamhet och praktiska demokrati har de haft en avgörande roll för den svenska demokratins utveckling. De politiska partierna och många folkrörelser har svårt att samla och engagera nya och yngre medlemmar. Klyftan och misstron mellan väljarna och de valda, mellan medlemmar och deras organisation, riskerar växa. Det offentliga samtalet förs allt mer på nya arenor. Det bidrar på många sätt till att utveckla demokratin. Men de inflytelserika i samhället har alltid ett försprång, även när det gäller att utnyttja de nya nätverken. Växande och marginaliserade grupper riskerar att ställas utanför och får allt svårare att göra sin röst hörd i samhället och i arbetslivet. Samtidigt växer rörelser som betonar andra frågor, såsom miljöoch djurrätt, feminism, lokal gemenskap och global solidaritet. Allt fler medborgare orienterar sig mer mot livsstil och individuellt engagemang. Många engagerar sig i olika kooperativa samverkansformer och lokala utvecklingsgrupper. Dessa nya rörelser är inte lika formellt organiserade som traditionella folkrörelser. Det gemensamma engagemanget bygger mer på informella och tillfälliga relationer än på hierarkiska organisationer. Det ger dem möjlighet att agera snabbare och mer flexibelt. Här har de nya rörelserna mycket att lära de etablerade. Men de traditionella rörelserna har också mycket att lära de nya vad gäller medlemsinflytande och påverkbara, långsiktiga, stabila och genomskinliga demokratiska arbetsformer. 19

22 Engagemanget i lokala utvecklingsgrupper växer, såväl på landsbygden som i storstädernas förortsområden. Dessa grupper har stor betydelse för att skapa nya arbetsformer för den lokala demokratin. De bidrar också till att stärka medborgarengagemanget vid sidan av de etablerade partierna och folkrörelserna. ABF ser starka folkrörelser som grunden för en levande och vital demokrati. Folkrörelsedemokratin, vars mål är att göra många människor delaktiga, får inte ersättas av en elitdemokrati där bara ett fåtal är engagerade och fattar de viktiga besluten. ABF ska arbeta för att minska det demokratiska utanförskapet genom att förnya sina arbetsformer, skapa fler platser för samtal och bygga broar mellan etablerade och nya sociala rörelser. ABF ska vara med och utveckla nya lokala, regionala, nationella och globala mötesplatser mellan olika aktionsgrupper, folkrörelser, medborgarrörelser, partier och fackliga organisationer. 20

23 Utveckla den ideella sektorn Folkbildningen är folkrörelsernas egen rörelse och har ett särskilt ansvar för folkrörelsernas utveckling. Den svenska folkrörelsedemokratin har alltid byggt på en hög grad av självorganisering, decentralism och självförvaltning. Denna demokratisyn visar på nödvändigheten och behovet av att stärka den ideella sektorn och det civila samhället. Dess grundläggande fundament utgörs av starka folkrörelser och en självständig folkbildning. ABF ser en renässans för ideella och kooperativa organisationer. Det är positivt. Dessa kan utgöra ett alternativ till privata företag och profitdrivande intressen inom välfärdspolitiken. Men den ideella sektorn kan bara komplettera den offentliga sektorn, inte ersätta den. En väl utvecklad offentlig sektor är en nödvändig förutsättning för en stark folkrörelsedemokrati. Olika folkrörelser och frivilligorganisationer får därför inte användas som verktyg för att urholka den generella välfärdspolitiken. Den ideella sektorn, folkrörelserna och folkbildningen måste få utvecklas på sina egna villkor. Därför måste dessa erhålla ett starkt stöd från stat, kommuner och landsting. När det samhälleliga stödet till folkbildningen minskar tvingas studieförbunden höja deltagaravgifterna. Det innebär ökade hinder för dem som har sämre ekonomiska förutsättningar och stor risk för att även folkbildningen blir en klassfråga och ett privilegierat reservat för de redan resursstarka. Därmed hotas folkbildningens fria och självständiga roll och dess demokratiska egenvärde. Varje försök från den offentliga makten att kontrollera och styra folkbildningen och den ideella sektorn ska bemötas kritiskt. Den ideella sektorn måste få utvecklas med bibehållen frihet, frivillighet och självständighet. Den måste också erkännas, bedömas och behandlas likvärdigt utifrån sin egen särart. ABF ska utveckla folkrörelsedemokratin och stärka den ideella sektorn för att öka medborgarnas möjligheter att påverka sitt eget liv och samhällsutvecklingen. ABF ska arbeta för ett ökat generellt stöd till folkbildningen och den ideella sektorn, och för mindre styrning och detaljreglering. 21

24 Kultur för alla Kulturen är en viktig del av folkbildningen och en grundläggande förutsättning för ett aktivt och levande medborgarskap. Sambanden mellan kultur, bildning, demokrati och ett livslångt lärande är uppenbara. Kulturen har blivit mer tillgänglig och öppen för allt fler. Det är en framgång för oss som eftersträvar ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle. Men ännu återstår mycket att göra innan kulturen har blivit en angelägenhet och tillgänglig för alla, och inte främst ett privilegium för de välbärgade och välutbildade. Samhällets kulturmönster präglas fortfarande av stora och oacceptabla klass- och könsskillnader. Skillnaderna mellan korttidsutbildade och välutbildade är tydliga. Alltför många besöker inte museer och konstutställningar eller går på teater. Män är sämre än kvinnor på att besöka bibliotek, läsa böcker, skriva på fritiden och delta i studiecirklar. Den kommersiellt mest gångbara kulturen breder ut sig på bekostnad av de mer nyskapande och folkligt förankrade kulturverksamheterna. 22

25 Detsamma gäller yttrandefriheten. Den förutsätter mångfald i den offentliga debatten. Vi lever i ett mediesamhälle. Medierna har stor makt över våra tankar och värderingar. De flesta medborgarna får sin information och kunskap om vad som händer i Sverige och världen via medierna. Makten över dagspressen är koncentrerad till ett fåtal ägare med borgerlig ideologisk inriktning. De kommersiella och reklamfinansierade TV- och radiokanalerna breder ut sig. Av detta följer snuttifiering och förenklad nyhetsrapportering. Sammanhang, eftertanke och kritisk reflektion sätts på undantag. Därför behövs ett starkt stöd för de offentligt finansierade public service-kanalerna. Detsamma gäller nya tidskrifter, mindre bokförlag och tidningar på nätet som nu växer fram och bidrar till att upprätthålla mångfalden. Inom folkbildningen märks ett ökat intresse för olika former av föreläsningar, seminarier och idédebatter. Resurserna i kulturlivet är alltför ojämnt fördelade. Därför krävs mer resurser till folkrörelsernas och folkbildningens kulturarbete. ABFs uppgift är att göra kulturen mer tillgänglig och till en angelägenhet för alla, till exempel genom uppsökande aktiviteter, läsfrämjande projekt och anpassning av lokaler och verksamhet för funktionshindrade. Vår uppgift är att stärka kulturens roll i demokratin och demokratisera kulturen. 23

26

27 ABFs kulturverksamhet ska värna traditionen, förmedla nya kulturupplevelser och ge möjlighet till eget skapande. Kultur i dess olika former har ett egenvärde. Kultur är ett redskap för människors sökande efter identitet och strävan till utveckling. Kultur frigör idéer, tankar och reflektioner. Den erbjuder nya perspektiv och stimulerar nya uttryckssätt. Kultur ger människor möjligheter att förstå sig själva och andra. Den ger oss kunskaper att ifrågasätta konventioner och samhällets maktstrukturer. Kultur samlar och förenar människor i gemensamma upplevelser och bygger broar mellan olika kulturer. ABFs kulturverksamhet har två dimensioner. Den ena är att ge människor förutsättningar för eget skapande som gör dem till aktörer i stället för enbart konsumenter. Den andra är att låta människor ta del av det redan skapade. I båda dessa dimensioner finns utrymme för ett möte mellan professionalism och folkbildning. I det mötet växer nya kulturyttringar fram. Det kan åstadkomma kreativa möten mellan konstnärer och de som tar del av kulturen och konsten. Därför måste kulturen, precis som folkbildningen och demokratin, ha ett egenvärde och vara fri och självständig. ABF ska vara en viktig lokal kulturbärare och bedriva kulturarbete över hela landet. ABF ska medverka till att bryta kvarvarande ojämlika kulturmönster när det gäller klass och kön. ABF ska bidra till att utveckla det mångkulturella samhället genom att främja en språklig och kulturell mångfald och stimulera människors eget skapande. ABF ska aktivt medverka till och stödja mångfalden i den offentliga debatten och den massmediala offentligheten. 25

28 Pedagogiska utmaningar Det pedagogiska arbetet är en av ABFs viktigaste uppgifter. ABF ska vara en pedagogisk utvecklingsresurs. Vi ska vara ett stöd för våra medlemsorganisationers folkrörelse- och ledarutveckling. Vi ska medverka till ett vardagsnära, tillgängligt och demokratiserat lärande. Studiecirkeln är ABFs främsta pedagogiska verktyg, men inte det enda. Kurser, seminarier, föreläsningar, film, distansstudier, organiserat vardagslärande och fältstudier är andra exempel på metoder i folkbildnings-arbetet. Kulturella upplevelser och eget skapande ger människor livskvalitet samtidigt som vi får hjälp att tolka och förstå världen och livet. Deltagarnas aktiva medverkan är folkbildningens grund, i motsats till ett färdigt kunskapsförmedlande. I detta ligger den viktiga principen om det självstyrda lärandet, individuellt och kollektivt. Samtalet är det fördjupade lärandets grund, även när det äger rum i virtuella lärorum. En samverkan mellan fysiska möten och användning av informationsteknik kan öka flexibiliteten och tillföra studiecirklar och kurser många mervärden när det gäller möjligheter till erfarenhetsutbyten, nätverksbyggen och samspel med deltagarnas vardag. Pedagogiska ledare har en nyckelroll i folkbildningsarbetet. Det är i studiecirklar, kurser och kulturgrupper som folkbildningsarbetet kommer nära den enskilda människan. Cirkelledare och handledare inom ABF och våra medlemsorganisationer är vår viktigaste utvecklingsresurs för att vi ska bli en lärande organisation och folkrörelse. Därför är ABF-organisationens inre utveckling en av våra viktigaste pedagogiska utmaningar. ABF ska vara en pedagogisk och lärande organisation som präglas av en levande kommunikation och ett reflekterande arbetssätt som gör att såväl individer och grupper som hela organisationen lär sig. ABF ska medverka till att göra informationstekniken och dess pedagogiska möjligheter och nätverksbyggen tillgänglig för alla. 26

29 Livslångt lärande ABF anser att rätten till ett livslångt och livsvitt lärande handlar om människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Med begreppet livsvitt lärande vill vi betona lärandets många arenor, med utrymme för flera perspektiv, ökad tillgänglighet och med respekt för olika slags kunskap. Vår syn på och rätten till ett livslångt och livsvitt lärande omfattar både formell utbildning, folkbildning och vardagslärande. Allt fler får tillgång till högre formell utbildning. Det är utmärkt, men det räcker inte. De ökade kraven på allt längre formell utbildning riskerar också att skapa ett tudelat samhälle och en delad arbetsmarknad mellan dem som får högre utbildning och dem som hamnar utanför utbildningssystemen. Rätten till lärande måste innefatta möjligheter till återkommande utbildning och ett väl fungerande studiesocialt stöd. Vuxenutbildning är ett av politikens mest kraftfulla redskap för att överbrygga kunskapsklyftor och skapa ett mer jämlikt samhälle. Vuxenutbild-

30 ningen kan bidra till att stärka demokratin och utveckla den enskilda människan, arbetslivet och samhället. Därför måste vuxenutbildningen inriktas på att ge mest till dem som har fått minst. Vuxenutbildning är en medborgerlig rättighet som inte får reduceras till en vara på en kommersialiserad marknad. Kvalitet måste sättas i första hand. Utifrån folkbildningens erfarenheter kan studieförbund och folkhögskolor vara viktiga aktörer också inom vuxenutbildningen. Dessa utgör ett varierat landskap av profilerade lärcentran med en tillgänglighet och flexibilitet som kan utvecklas ytterligare. Biblioteken är en ofta undervärderad resurs för det livslånga och livsvida lärandet. Utöver detta finns behov av att utveckla en lärande vardag. Rätten att lära i jobbet är en grundbult för att förverkliga rätten till ett livslångt lärande. Arbetslivet blir mer kunskapsintensivt och lärorikt för allt fler. För andra råder det motsatta förhållandet. Alltför många får aldrig chansen att komma in på arbetsmarknaden. Och alltför många har arbetsuppgifter där de förvägras kompetensutveckling och inflytande. Därmed förstärks klasskillnaderna mellan korttidsutbildade och de med lång formell utbildning. Dessa skillnader märks också när det gäller inflytande, hälsa, inkomstutveckling, tillgång till den nya tekniken och utvecklingsmöjligheter i jobbet. Arbete och fritid hänger samman. Arbetslivets villkor påverkar också människors användning av medier och deltagande i kulturliv och föreningsengagemang. Vid sidan av ett lärorikt arbetsliv måste det finnas goda miljöer för lärande och upplevelser även efter arbetslivets slut. Den växande andelen äldre i samhället är en tillgång. Både folkrörelser och samhället behöver sina äldre medlemmars och medborgares erfarenheter och kunskaper. ABF ska arbeta för ett rättvist kunskapssamhälle och ett arbetsliv som förenar bildning och utbildning med en lärande vardag. ABF ska i samverkan med fackföreningsrörelsen, övriga medlemsorganisationer och närstående folkhögskolor, vara med och utveckla olika lärmiljöer i människors vardag, med hög tillgänglighet och en pedagogik som tar vara på vuxna människors erfarenheter och kunskaper. 28

31 God hälsa och ett utvecklande arbetsliv ABF vill skapa möjligheter och förutsättningar för alla människor att värna sin psykiska och fysiska hälsa. Alla människor ska ha rätt att leva i en god livsmiljö och arbeta i en trygg och säker arbetsmiljö. En god hälsa, ett utvecklande arbetsliv och livskvalitet ska vara en rättighet för alla. Fler människor lever längre och är fysiskt friskare än tidigare. Det gäller emellertid inte för alla. De klassmässiga skillnaderna är tydliga när det gäller folkhälsan. Människor med kortare utbildning och med arbetaryrken löper betydligt större risk att drabbas av sjukdom än andra grupper. Dessutom är skillnaderna i hälsan mellan könen och mellan olika etniska grupper påtagliga. Orsakerna till den ökade ohälsan och utslagningen från arbetslivet är många. Det handlar bland annat om dåliga arbetsmiljöer, brist på inflytande över arbetet och fritiden, låga inkomster och dåliga levnadsvanor. Många löntagare vittnar om att deras kunskaper och kompetenser sällan tas tillvara. Detta förklarar de ökade orättvisorna mellan dem med längre och med kortare utbildning när det gäller folkhälsa och livskvalitet. Nyckeln till en god psykosocial arbetsmiljö är inflytande över den egna arbetssituationen. Med en förändrad och lärande arbetsorganisation kan de kunskaper som växer ur arbetet förvaltas och utvecklas. Ohälsan beror också på livsstilsfaktorer såsom konsumtion av alkohol, tobak, dålig kost och för lite motion. En god folkhälsa handlar inte bara om att förlänga livet. Det handlar lika mycket om att förbättra livskvaliteten för alla. ABF ska arbeta för en god livsmiljö, en bättre folkhälsa och ett utvecklande arbetsliv. Genom att öka samverkan mellan medlemsorganisationerna kan folkbildningen bli en viktig del av folkhälsoarbetet. 29

32 Globala utmaningar Vi lever i en globaliserad värld där länder, företag, organisationer, teknik, vetenskap, massmedier och kultur blir mer sammanflätade och beroende av varandra. Makten har delvis förskjutits från nationalstater till multinationella företag och finansiella globala marknader. Nyliberala krafter utnyttjar denna utveckling för att stärka kapitalismen och de fria marknadskrafterna på bekostnad av en jämlik välfärd och mänskliga, demokratiska och fackliga rättigheter. Den marknadsstyrda globaliseringen innebär också att våld och förtryck av mänskliga rättigheter i ett land ökar osäkerheten över hela världen. En av vår tids stora utmaningar är att globalisera demokratin och demokratisera globaliseringen. Arbetarrörelsen, folkrörelserna och folkbildningen tog en gång i tiden kampen för demokrati, mänskliga och fackliga rättigheter, en social och kulturell välfärd i Sverige. Nu är uppgiften att skapa band mellan nya och etablerade folkrörelser och likasinnade demokratiska krafter i Europa och övriga världen. Det behövs kunskaper för att förstå vad som skapar förtryck och exploatering. Vi måste lära mer om och medverka i det nya motstånd som växer fram i den internationella solidaritets- och rättviserörelsen. 30

33 Jordens resurser är ändliga och ojämnt fördelade. En hållbar samhällsutveckling måste inriktas på en mer rättvis resursanvändning, kretsloppstänkande, återvinning och förnyelsebara energikällor. Ett ekologiskt hållbart samhälle innebär att vi måste tillgodose våra behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Ett ekologiskt tänkande och handlande måste genomsyra såväl individers som hela samhällets utveckling. ABF ska arbeta för ett långsiktigt uthålligt samhälle, genom att integrera miljö- och kretsloppstänkande i hela verksamheten. Vårt bildningsarbete ska förena lokala vardagsfrågor och globala utmaningar. 31

34 ABF ska vara en del av den globala rättviserörelsen. I samverkan med nya och etablerade rörelser, inom och utom nationens gränser, vill vi länka samman den lokala och globala rättvise- och demokratikampen. ABF ska stimulera lärande om det globala klassamhället och om en annan resursfördelning och ekologi samt främja handling för en rättvisare och hållbar utveckling. ABF ska medverka till att göra en annan värld möjlig! 32

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län MISSIV 1(1) Förvaltningsnamn Avsändare Regionala utvecklingsdelegationen Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län En avsiktsförklaring

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Partiprogram för Feministiskt Initiativ Gullspång antaget december 2014

Partiprogram för Feministiskt Initiativ Gullspång antaget december 2014 Partiprogram för Feministiskt Initiativ Gullspång antaget december 2014 FÖR ETT JÄMSTÄLLT GULLSPÅNG Målet för den feministiska politiken är ett samhälle som skapar utrymme för alla människor att utveckla

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Den folkhälsopolitiska policyn antogs av Kommunfullmäktige 26 februari 2009. INLEDNING En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

En folkrörelse är en rörelse människors hjärtan, en idé och inte en organisation.

En folkrörelse är en rörelse människors hjärtan, en idé och inte en organisation. En folkrörelse är en rörelse människors hjärtan, en idé och inte en organisation. Blir idén en organisation dör den. Folkbildningens främsta syfte är att ge människan värdighet och insikter inte färdighet

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

ABF JÖNKÖPINGS LÄN ABF JÖNKÖPINGS LÄN VERKSAMHETSPLAN

ABF JÖNKÖPINGS LÄN ABF JÖNKÖPINGS LÄN VERKSAMHETSPLAN ABF JÖNKÖPINGS LÄN ABF JÖNKÖPINGS LÄN VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 Folkbildning Rätten till lärande handlar om människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. Växande klyftor stänger

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Socialdemokraterna BOLLNÄS Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Strategisk plan 2013-2017 skelett

Strategisk plan 2013-2017 skelett Strategisk plan 2013-2017 skelett Vision Jordens Vänner verkar för miljö och solidaritet. Målet är en ekologiskt och socialt hållbar värld. Vi verkar för en radikal omställning som gör det möjligt för

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Reviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

Reviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn Reviderad 111001 Handlingsplan för värdegrundsarbete Bara förskolor Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn 1 VÄRDEGRUNDSARBETE Förbud mot diskriminering Lagen om förbud

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Läroplan. Bilaga. för Kulturcentrum Skånes kulturutbildning för personer med utvecklingsstörning. Nr: 10 5224-1734 54 15 46-8 845003-0419 046-32 08 62

Läroplan. Bilaga. för Kulturcentrum Skånes kulturutbildning för personer med utvecklingsstörning. Nr: 10 5224-1734 54 15 46-8 845003-0419 046-32 08 62 Bilaga Nr: 10 Läroplan för Kulturcentrum Skånes kulturutbildning Postadress Telefon Bankgiro Postgiro Orgnr Kulturcentrum Skåne Box 1237 046-32 08 62 5224-1734 54 15 46-8 845003-0419 221 05 LUND Besöksadress:

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla.

Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla. Inledning Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla. Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla. Vår utgångspunkt är alla människors frihet att kunna

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Hörselskadades Riksförbund. Intressepolitiskt program

Hörselskadades Riksförbund. Intressepolitiskt program Hörselskadades Riksförbund Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Partikongressens beslut - riktlinjer

Partikongressens beslut - riktlinjer Partikongressens beslut - riktlinjer 3.1 Låt ungdomsgenerationen ta plats 5 3.1.1 Ett jobb och en bostad Jag oroar mig för att inte hitta ett jobb efter min utbildning. Jag får ont i magen bara av att

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998 PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Uppföljning, utvärdering och utveckling Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer