om avfallsbehandling Rapport Referensdokument om BAT för avfallsbehandlingsindustrin ISSN

Transkript

1 Verifiering av gällande BREFdokument om avfallsbehandling Rapport Referensdokument om BAT för avfallsbehandlingsindustrin RAPPORT U2013:04 ISSN

2

3 Förord Inom EU:s miljörätt finns det ett begrepp som benämns Best Available Techniques (bästa tillgängliga teknik). Begreppet har betydelse när det gäller bedrivande av miljöfarlig verksamhet, då denna ska bedrivas med bästa tillgängliga teknik för den aktuella verksamheten som utgångspunkt. Vad som utgör bästa tillgängliga teknik har inom EU fastställts i så kallade BREF-dokument (Reference Documents on Best Available Techniques) för olika branscher och aktiviteter med miljöpåverkan. I BREF-dokumenten finns slutsatser om bästa tillgänliga teknik (BAT-slutsatser). BAT-slutsatserna har hitintills varit vägledande. Genom antagande av det så kallade industriutsläppsdirektivet (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 novemer 2010 om industriutsläpp [samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar]) ska dock BAT-slutsatserna göras bindande och det ska säkerställas hur en enskild yrkesmässig verksamhet uppfyller BAT-slutsatserna. Genom att BREF-dokumenten nu görs bindande kommer EU-gemensamma krav att fastställa vad som utgör bästa tillgängliga teknik för olika typer av verksamhet. Detta innebär att verksamhetsutövare kommer att ha att förhålla sig till och efterleva de bindande kraven. Syftet med det aktuella projektet har varit att utföra en genomgång, utifrån ett tillståndsperspektiv, av vilka av BAT-slutsatserna i kapitel 5 i BREF-dokumentet som (a) generellt sett redan uppfylls av svenska avfallsbehandlingsanläggningar alternativt inte renderar några problem och (b) vilka av BAT-slutsatserna som, om de skulle bli bindande efter kommande revidering av BREF-dokumentet, skulle kunna rendera problem samt (c) vilka BAT-slutsatser där det är oklart om problem skulle kunna uppkomma. BREF-dokumentet för avfallsbehandling ska nu revideras och enligt EU-kommissionen kommer det arbetet sannolikt att inledas under det tredje eller fjärde kvartalet Den utredning som ligger till grund för rapporten har genomförts av miljöjurist Stefan Rubenson och advokat Mårten Bengtsson, båda Advokatfirman Åberg & Co, Stockholm. Malmö februari 2013 Helena Karlsson Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 SAMMANFATTNING Referensdokumentet (BREF) om avfallsbehandlingsindustrin har ett brett anslag med 130 BATslutsatser. Genom industriutsläppsdirektivet gäller att BAT-slutsatser i referensdokument av EUkommissionens ska omvandlas till rättsligt bindande slutsatser s.k. BATC och ligga till grund för tillståndsprövningen. Detta arbete inleds nästa år för det aktuella referensdokumentet. I svensk lagstiftning finns föreskrifter som motsvarar kanske en tredjedel av BAT-slutsatserna för avfallsbehandlingsindustrin och föreskrifterna återfinns i miljöbalkens hänsynsregler om kunskap och lokalisering av verksamheten, egenkontrollförordningen i fråga om verksamhetsutövarens kontroll samt avfallsförordningen. Härjämte finns ytterligare föreskrifter som Naturvårdsverket meddelat som motsvarar vissa BAT-slutsatser om mätning och kontroll. Vissa föreskrifter som i dag finns om förbränning av avfall och deponering av avfall går igen som BAT-slutsatser i referensdokumentet t.ex. när det gäller mottagning av avfall. Den svenska prövningsordningen är i mindre utsträckning inriktad på att föreskriva vad som utgör BAT, utan lämnar verksamhetsutövaren stort utrymme att själv välja tekniska metoder så länge som det kan ske utan att den valda metoden kan anses mer skadlig för omgivningen än andra tänkbara metoder. I tillståndsansökan är det främst den tekniska beskrivningen som innehåller en beskrivning av vilka BAT- metoder som avses användas. Den tekniska beskrivningen omfattas av tillståndsbeslutet genom det allmänna villkoret. Det är inte osannolikt att kommande föreskrifter om BAT-slutsatser tvingar sökanden att redovisa en mer omfattande teknisk beskrivning i sin tillståndsansökan än i dag för att visa hur han avser möta BATC. Också prövningsprocessen kan bli mer omfattande än i dag, beroende på hur tillståndsmyndigheten väljer att inrikta sin prövning, och om regeringens föreskrifter kommer att innehålla bestämmelser om prövningsordningen. BAT-slutsatser med utsläppsvärden i form av begränsningsvärden finns i det aktuella referensdokumentet i fråga om utsläpp av flyktiska organiska föreningar till luft, utsläpp av syreförbrukande ämnen och tungmetaller till vatten, minskning av utsläpp av lukt, ammoniak, kväveoxid och kvicksilver från biologisk behandling samt utsläpp av avloppsvatten efter regenerering av spillolja såvitt avser kolväten och fenoler. De värden som ska innehållas uttrycks i BAT-slutsatserna inte med samma referensvärden som i svenska tillståndsbeslut åtminstone inte när det gäller utsläpp av avloppsvatten som innehåller tungmetaller och andra förorenade ämnen. Detta, och BAT-slutsatser som avser mer specifika tekniska behandlingsmetoder som sällan prövas av svenska tillståndsmyndigheter, bör granskas vidare av teknisk expertis. Det är att notera att de hittills beslutade referensdokumentet med rättsligt bindande slutsatser, BATC, visar att BATC normalt inte är låsta till enbart en metod utan att alternativa metoder kan väljas liksom kombinationer av metoder, något som blir aktuellt också enligt detta referensdokument. Därmed torde inga mer drastiska förändringar för svensk avfallsindustri vara att påräkna på grund av BATslutsatser för avfallsindustrin.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 EU-rättslig bakgrund 1 2 BREF-slutsatser som antagits av EU-kommissionen 2 3 BREF-dokumentet om avfallsbehandlingsanläggningar 3 4 Svenska förhållanden 6 5 Referensdokumentet och särskilda frågor 10 6 Övrigt som följer av IED-direktivet och prop. 2012/13:35 13

7 1 EU-rättslig bakgrund antogs det s.k. IPPC-direktivet (Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar). Detta direktiv ersattes av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. IPPC-direktivet genomfördes i svensk rätt genom miljöbalken och dess förordningar. IPPCdirektivet omfattar verksamheter med hög föroreningspotential vilka tas upp i bilaga I till direktivet. Ca anläggningar inom EU omfattas av IPPC-direktivet. Ca av dessa finns i Sverige varav ca 250 är avfallsanläggningar. 1.2 IPPC-direktivet tar sikte på såväl drift som tillståndsgivande. Det baserar sig på flera grundläggande principer. En av dessa är principen om bästa tillgängliga teknik (BAT, av engelskans Best Available Techniques ). BAT utgör ett viktigt beslutskriterium i prövningen för att bestämma olika villkor för och begränsningar av verksamheten. De begränsningsvärden som fastställs i ett tillstånd ska bygga på BAT. För uttolkningen av BAT har EU utarbetat särskilda tolkningsdokument för olika industrisektorer (BATreferensdokument). I dokumentet redovisas vad som anses vara BAT för industrisektorn generellt sett vid publiceringstillfället. 1.3 I BAT-referensdokumenten beskrivs BAT ibland med hjälp av utsläppsvärden, s.k. BAT-AELs (BAT Associated Emission Levels). 1.4 För att förbättra gemenskapspolitiken för industriutsläpp föreslog EU-kommissionen en översyn av den gällande lagstiftningen. Detta resulterade i en omarbetning av IPPC-direktivet och sex befintliga sektorsdirektiv, som rör industriverksamhet och energiproduktion, till ett enda direktiv om industriutsläpp, Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp, industriutsläppsdirektivet, (IED), som till större delen ska vara genomfört i Sverige senast den 7 januari Enligt IED-direktivet gäller att BREF-dokumenten ska vidareutvecklas till BREF-slutsatser, BATC, (BAT- Conclusions). En huvudtanke med IED-direktivet är BAT-slutsatserna, BATC, ska vara ett obligatoriskt underlag vid tillståndsprövningen. Vidare blir BATC direkt bindande för verksamhetsutövaren. BATkonceptet får alltså en mer framskjuten roll än i det nuvarande IPPC-direktivet. 1.6 Under år 2013 avser kommissionen inleda ett arbete att med stöd av IED formulera BAT-slutsatser som bygger på BREF-dokumenter Waste Treatment Industries från augusti 2006, ett BREF-dokument som innehåller 130 BAT-slutsatser och som i sin tur har sin utgångspunkt i IPPC-direktivet. Det arbete som nu inleds ska leda fram till ett dokument som på ett distinkt sätt i punktform anger vad som utgör BAT för avfallsbehandlingsindustrin. 1

8 2 BREF-slutsatser som antagits av EU-kommissionen 2.1 Inom EU-kommissionen har för närvarande två BREF-dokument antagits med BAT-slutsatser, (BATC). Det rör BATC om glastillverkning (2012/134/EU) med 76 BATC och järn- och ståltillverkning (2012/135/ EU) med 95 BATC. Båda BATC gäller från den 8 mars För att bilda sig en uppfattning om hur BATC rent tekniskt skulle kunna utformas för avfallsbehandlingsindustrin kan man något studera de båda dokumenten. Här bör man dock notera att dessa BAT-slutsatser i allt väsentligt arbetades fram innan industriutsläppsdirektivet hade antagits. 2.3 I båda BATC anges att det inte är något krav att använda de tekniker som anges och beskrivs i BATslutsatserna. Beskrivningen av tekniker är inte heller fullständig. I de båda dokumenten anges att andra tekniker som ger åtminstone samma miljöprestanda kan användas. Det kan med fog antas att samma ordning kommer att gälla BAT-slutsatser om avfallsbehandling. Det är här att uppmärksamma att i det svenska förslaget är det tillsynsmyndigheten som efter ansökan från tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet ska medge dispens från utsläppsvärden, alternativa utsläppsvärden, om det inte medför högre utsläppsnivåer. 2.4 BATC för järn- och ståltillverkning av glas hänvisar också till andra referensdokument liksom BATC för glas tillverkning av glas. Vilka referensdokument som kommande BATC om avfallsbehandlingsindustrin kommer att hänvisa till är inte känt. BATC för järn- och ståltillverkning av glas förordar i många fall ett antal tekniker och anger att verksamhetsutövaren själv kan välja mellan de olika teknikerna och kombinera dem på lämpligt sätt. BATC för tillverkning av glas är däremot mera strikt tekniskt uppbyggd med tabeller som anger tekniker och utsläppsvärden som ska innehållas. BAT-referensdokumentet om avfallbehandlingsindustrier är i stora delar mer allmänt hållet och innehåller enbart en fem á sex mer specifikt angivna utsläppsvärden och behandlingsmetoder som många gånger är tämligen allmänt beskrivna även om specifika behandlingsmetoder också ingår i referensdokumentet. 2

9 3 BREF-dokumentet om avfallsbehandlingsanläggningar 3.1 Nuvarande BREF-dokument om avfallsbehandlingsindustrin inrymmer bara en begränsad del av vad som brukar betecknas som avfallsbehandling. Såväl avfallsförbränning som deponering lämnas utanför. För avfallsförbränning finns dock en särskild BREF. 3.2 Vad dokumentet täcker är en stor del, men inte alla, av de återvinningsåtgärder och åtgärder för slutligt omhändertagande som avses i EG-kommissionens beslut av den 24 maj 1996 (96/350/EG) om anpassning av bilagorna IIA och IIB till rådets direktiv 75/442/EEG om avfall. 3.3 Avfallshantering som omfattas av BREF om avfallsbehandlingsindustrier Typ av avfallshantering Kod enligt kommissionsbeslut 96/350/EG Huvudanvändning som bränsle eller andra metoder att generera energi. R1 Återvinning/regenerering av lösningsmedel R2 Återvinning/regenerering organiska ämnen som inte används som R5 lösningsmedel (inklusive kompostering och andra former av biologisk omvandling) Regenerering av syror eller baser R6 Återvinning av komponenter som används till att minska föroreningar R7 Återvinning av komponenter från katalysatorer R8 Omraffinering eller andra sätt att återanvända olja R9 Utbyte av avfall som ska underkastas något av de förfaranden som är R12 numrerade R 1 R 11 Lagring avfall som ska underkastas något av de förfaranden som är numrerade R 1 R 12 (utom tillfällig lagring före insamling på den plats där R13 avfallet produceras) Biologisk behandling som inte anges på annat ställe i bilaga II till D8 96/350/EG och som resulterar i slutliga föreningar eller blandningar som bortskaffas med något av de förfaranden som är numrerade D1 D 12 Fysikalisk-kemisk behandling som inte anges på annat ställe i bilaga II till D9 96/350/EG och som resulterar i slutliga föroreningar eller blandningar som bortskaffas med något av de förfaranden som är numrerade D 1 D 12 (t.ex. avdunstning, torkning eller kalcinering) Blandning före behandling med något av de förfaranden som är numrerade D 1 D 12 D13 Ompackning före behandling med något av de förfaranden som är numrerade D 1 D 13 D14 Lagring före behandling med något av de förfaranden som är numrerade D15 D 1 D 14 (utom tillfällig lagring, före insamling, på den plats där avfallet produceras) 3

10 3.4 Slutsatserna i referensdokumentet om avfallsbehandlingsindustrien BAT slutsatserna i referensdokumentet har indelats i två huvudkategorier, allmänna BAT-slutsatser (slutsatser 1-64) och BAT-slutsatser för särskilda typer av avfallsbehandling (slutsatser ) Den allmänna delen innehåller underrubriker som miljöledning, kunskapskrav, egenkontroll och administrativa system, hushållning med energi och råvaror, lagring och hantering, andra vanliga men inte tidigare nämnda metoder, behandling som avser utsläpp till luft, skötsel som avser avloppsvatten och skötsel av avfall som uppkommer genom verksamheten. Emellertid kan inte indelningen sägas vara genomgående, då t.ex. frågor som rör egenkontroll uppträder under flera underrubriker (exempelvis BAT 16 och BAT 43) BAT-slutsatser för särskilda typer av avfallsbehandling rör sådant som biologisk behandling, fysikalisktkemisk behandling av spillvatten, fast avfall och förorenad mark, regenerering av spillolja, regenerering av sådant som förbrukade lösningsmedel, förbrukade katalysatorer och förbrukat kol, framställning av sådant som avfallsbränsle, fasta avfallsbränslen från icke farligt avfall liksom från riskavfall samt framställning av flytande avfallsbränslen från riskavfall Sålunda bygger BREF-dokumentet om avfallsbehandlingsindustrier mycket på att den som hanterar avfallet ska ha tillräckliga kunskaper om avfallet och hur det ska behandlas och riskerna med avfallet. Dessa frågor behandlas främst i den första avdelningen, BAT 1-64, där allt från mottagandet av avfallet fram till vad som händer med det behandlade avfallet när det har lämnat anläggningen behandlas. BAT anger BAT för olika behandlingsmetoder. BAT rör återvinning av avfall med särskild betoning på återvinning av spillolja. De avslutande 14 BAT-slutsatserna avser framställning av fasta avfallsbränslen från farligt och icke farligt avfall BAT 1-5 behandlar miljöledning. Av dessa punkter framgår att ett miljöledningssystem är nödvändigt för de svenska anläggningarna. Vilket miljöledningssystem som ska väljas är däremot något som verksamhetsutövaren själv kan bestämma över så länge som funktionskraven upprättshålls. Många övriga BAT-slutsatser i dokumentet åsyftar också krav på miljöledning. BAT 6-10 rör kunskapskrav om inkommande avfall. Syftet är att få konkreta kunskaper om det avfall som förs in. Systemet förutsätter en form av pre-acceptance vilket torde innebära att dokument kontrolleras, behandlingsmetod ska kunna bedömas och att provtagning sker i den utsträckning det bedöms nödvändigt. Det enda som sticker ut här är att laboratorieresurser i fråga om att analysera farligt avfall normalt ska finnas på anläggningen. BAT beskriver ett förvaltningssystem för anläggningen där BAT ingår som en del av ett miljöledningssystem som garanterar säkerheten på anläggningen. Särskilt betonas här att systemet ska säkerställa att avfall inte blandas på ett olämpligt sätt och att dagböcker och incidentrapporter finns. BAT avser hushållning med vatten, energi och råmaterial. Det ska finnas system för energiövervakning och energiförbrukning, mätningar och ambitionen att minska råvaruförbrukning ingår också som BAT. Allt detta borde kunna täckas av ett miljöledningssystem. BAT behandlar 1 Till denna promemoria har bifogats en uppställning av varje BREF-slutsats i referensdokumentet med kommentar. 4

11 lagring och hantering. Här beskrivs lämpliga förvaringsmetoder och också tekniska metoder som avser avrinning och överflödesskydd samt kontroll av tankar. Lagringsutrymmen ska vara av ogenomträngligt material. Även kunskapskrav hos personalen framhålls så att lagringen inte sker på olämpligt sätt. Frågor som här avses är typiska vid prövningen av en avfallsanläggning och kan inte sägas vara märkvärdiga i sammanhanget. Möjligen kan kravet på ventligation leda till något längre gående krav på vissa anläggningar BAT redovisar tekniker som tidigare inte omnämnts som utnyttjande av ventilation med utsug vid krossning m.m. Det ska finnas utrustning som dämpar utsläppen och risken för brandfara måste beaktas. För tvättning gäller att identifiera t.ex. lösningsmedel och att förvara det som tvättats i lämpliga utrymmen liksom att för tvättningsändamål i första hand använda behandlat avloppsvatten. Frågor av den här typen anges ibland i den tekniska beskrivningen och de BAT-slutsatser som här anges är av allmänt slag. BAT avser rening av luftutsläpp och BAT hantering av avloppsvatten. Här rör det som om frågor som regelmässigt ägnas stor uppmärksamhet vid tillståndsprövningen. Utsläppsvärden anges i BAT 41 och 56. Hur de skall bedömas återkommer vi till i avsnitt 5.2. I övrigt handlar det om den säkerhetsmässiga hanteringen i fråga om förvaringsutrymmen, separering, avledning av avloppsvatten och annat som är bekant vid tillståndsprövning BAT rör sådant som avser hushållning som att på ett effektivt sätt ta hand om det avfall som uppstår i verksamheten. BAT kan mötas med miljöledningssystem. BAT angår markföroreningar och innebär krav på säkerhet på anläggningen och ogenomtränglighet av markytan. Väl bekanta företeelser vid en tillståndsprövning BAT gäller BAT för avfallsbehandling för särskilda typer av avfall och innehåller dels skilda behandlingsmetoder, dels behandling för särskilda avfallsslag. BAT avser biologisk behandling och BAT fysikalisk kemisk behandling av olika avfallsslag. BAT 69 (delvis) och 70 anger utsläppsvärden och omnämns i avsnitt 5.2. Flera av punkterna beskriver tämligen detaljerat vad som utgör BAT när det gäller behandlingsmetoder eller kombinationer av behandlingsmetoder. Diskussioner av det slag är inte särskilt vanliga vid tillståndsprövningar när det gäller hur villkor ska utformas, utan prövningen är oftast mer inriktad på vilka resultat som verksamhetsutövaren kan åstadkomma eller uppnå. Över huvud taget är det vanligt vid tillståndsprövningar att verksamhetsutövaren lämnas utrymme att använda de tekniska metoder som han själv bedömer som lämpliga så länge som han uppnår avsett resultat och den valda metoden inte har mer negativa inverkningar på omgivningen än andra metoder BAT avser återvinning av avfall varav BAT avser återvinning av spillolja genom regenerering. Här beskrivs BAT i huvudsak genom tekniska metoder med angivande av temperaturer m.m. (BAT 100, 112 och 113). I BAT 104 anges utsläppsvärden i det utsläppta avloppsvattnet från regeneringen. BAT angår framställning av avfallsbränslen från olika typer av avfall. Här påbjuds tekniska förfaranden av skilda slag och lämplig utrustning samtidigt som säkerhetsaspekterna framhålls. Vi är inte bekanta med prövningar av detta slag, men vad som tidigare sagts om hur tillståndsmyndigheterna i Sverige lämnar verksamhetsutövaren stort utrymme att själv välja metod så länge som metoden inte har mer negativ påverkan på omgivningen än andra accepterade metoder, har giltighet även här. 5

12 4 Svenska förhållanden 4.1 Svensk miljölagstiftning och BAT Från svensk sida har man redan genomfört synsättet med en bred och integrerad prövning genom miljöbalken som bygger på tanken med allmänna och gemensamma hänsynsregler för alla verksamheter som kan påverka omgivningen negativt. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler spelar en framträdande roll vid tillståndsprövningen låt vara att det finns hänsynsregler också i avfallsförordningen (2011:927) liksom i förordningen (2001:512) om deponering av avfall och i förordningen (2002:1060) om förbränning av avfall. För svenskt vidkommande är regeringens avsikt att föreskrifter ska meddelas om utsläppsvärden och försiktighetsmått enligt slutsatser om bästa tillgängliga teknik, BATC. Prop 2012/13:35. Inom fyra år efter det att en ny BAT-slutsats antagits av kommissionen ska villkoren i enskilda tillstånd enligt miljöbalken vid behov uppdateras genom att föreskrifterna ska börja gälla för verksamheten. Utsläppen ska ligga under de nivåer som anges genom BATC. Det finns vissa begränsade möjligheter till undantag från BATC. Det bör i sammanhanget anmärkas att Naturvårdsverkets föreskrifter kommer att gälla utöver eventuella tillståndsvillkor i de fall föreskrifter och villkor träffar samma sak I de sammanhang som rör IED-direktivet och avfallshantering är Sverige en liten aktör med väl utvecklad avfallshantering och med krav på tillstånd på de något större anläggningarna sedan flera decennier tillbaka. Anläggningar för avfallshantering i Sverige omfattar 39 A- och B-anläggningar, anläggningar för avfallsförbränning 22 A- och B-anläggningar, behandling (icke farligt avfall) 12 B-anläggningar, avfallsdeponier 175 A- och B-anläggningar. Anläggningarna har prövats enligt miljöskyddslagen eller miljöbalken och skyddsnivån liksom säkerhetstänkandet kan antas vara hög i förhållande till många av de avfallsanläggningar som är i drift i Europa. Det sistnämna måste påpekas därför att BAT-slutsatserna för svenskt vidkommande många gånger framstår som självklara När det gäller en genomgång av BAT-slutsatserna måste man också hålla i minnet att svensk miljölagstiftning och svensk miljöprövning har en helt annan och samlad uppbyggnad än vad som ryms inom EU-lagstiftningen. Tanken bakom IED-direktivet har varit att bringa samman ett antal direktiv som rör miljöfarlig verksamhet för att därigenom få gemensamma utgångspunkter vid bedömningen av vad som måste iakttas i fråga om försiktighetsmått och utsläppsvärden. För svensk vidkommande gäller utöver miljöbalken också bl.a. förordningen (1989:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, förordningen (1998:801) om verksamhetsutövarens egenkontroll och till denna Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2000:15) om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter. Härtill är naturligtvis avfallsförordningen (2011:927) av vikt i sammanhanget. Ytterligare gäller vid sidan av de direkt verksamhetsrelatera föreskrifterna också sådant som t.ex. straffbestämmelser och miljösanktionsavgifter enligt miljöbalken, sanktioner som kan drabba den som bedriver miljöfarlig verksamhet i form av avfallsbehandling. Tanken för svenskt vidkommande synes emelertid inte vara att 6

13 sanktionera åsidosättande av föreskrifter om BAT-slutsatser, prop. 2012/13:35 s. 54 f. Det sagda innebär sammantaget att det inte bara är tillstånd och villkor som rör avfallsbehandlingsanläggningar som ska läggas till grund för bedömningen av hur BAT-regler inom den aktuella verksamheten påverkas av kommande BATC-reglering, utan kommande BATC måste också ses i ljuset av den samlade regelmassa som verksamhetsutövaren har att följa: miljöbalken, förordningar, föreskrifter och allmänna råd Eftersom villkor som regel aldrig skrivs för förhållanden som redan regleras genom författningar innebär det att gällande tillståndsvillkor om avfallsbehandling inte kan sägas ge en heltäckande bild av hur BATslutsatserna (BATC) kommer att tas om hand i den svenska tillståndsprövningen. Verksamhetsutövarens åligganden är en kombination av generella rättsliga föreskrifter i författningsform och individuella föreskrifter i villkor Ett typexempel på det nu sagda är vilken kunskap som ska finnas hos verksamhetsutövaren och vilken egenkontroll denne ska utöva. Flera av BAT-slutsatserna rör dessa frågor. Kraven på kunskaper återfinns för svenska förhållanden främst i 2 kap. 2 miljöbalken och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Sålunda föreskrivs i 5 första stycket egenkontrollförordningen att verksamhetsutövaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Till detta läggs Naturvårdsverkets föreskrifter om hur mätning och provtagning ska utföras. Redan därigenom kan BAT-slutsatserna som rör kunskap och kontroll i mycket vara tillgodosedda. Ytterligare kan EU:s kemikalieförordning Reach behöva beaktas samt eventuellt också villkor som utformats med stöd av den nu föreslagna 22 kap miljöbalken. Det kan i sammanhanget noteras att Naturvårdsverket tagit fram ett förslag till ändringar av föreskrifter på grund av IED-direktivet, dnr. NV Motsvarande, att kraven på en avfallsanläggning inte ställs som villkor utan i annan form, gäller i fråga om prövningen av verksamhetens lokalisering. I Sverige görs miljöprövningen främst utifrån föreskrifterna i 2 kap. 6 miljöbalken om lokalisering och med beaktande av 3 och 4 kap. miljöbalken samt därtill i annan ordning med övervägande av allmänna och enskilda intressen enligt plan- och bygglagen. Lokaliseringen har en framträdande plats vid prövningen av en avfallsbehandlingsanläggning och en tämligen omfattande praxis som rör lokalisering har utarbetats både under miljöbalken och äldre lagstiftning, miljöskyddslagen. BAT-slutsatser om lokaliseringen framstår därför som tämligen överflödiga från ett svenskt perspektiv och kommer inte heller att ha någon betydelse vid tillståndsprövningen En annan allmän reflektion är att det svenska systemet bygger på en återkommande dialog med tillsynsmyndigheten både före och efter prövningen och att tillståndsvillkor som rör sådant som kontroll av verksamheten kan delegeras till tillsynsmyndigheten t.ex. genom att verksamhetsutövaren utarbetar kontrollprogram som inges och ibland godkänns av tillsynsmyndigheten. Det är inte heller ovanligt att verksamhetsutövaren i tillståndet åläggs att redovisa introduktion av ny teknik vid avfallsbehandling. Ytterligare kan tillsynsmyndigheten vara involverad i fråga om BAT vid tillståndsprövning genom att verksamheten ges prövotidsvillkor; villkor som innebär att verksamhetsutövaren för en dialog med tillsynsmyndigheten och efter en bestämd tid återkommer till tillståndsmyndigheten med en redovisning av hur prövotiden utfallit, t.ex. vilka resultat som uppnåtts. Den typen av BAT-dialog är främmande för EU:s regelverk och faller på så sätt utanför vad de överväganden som blir aktuella när BAT-slutsatser fastställs genom föreskrifter. Likväl bör den nuvarande ordningen kunna behållas för att uppnå BAT. 7

14 4.2 Om tillstånd och tillståndsansökan Hur ett beslut eller en dom om tillstånd utformas finns beskrivet i 22 kap. miljöbalken. Tillståndsmyndighetens tillståndsbeslut innehåller dels bestämmelser om vad tillståndet omfattar, dels bestämmelser om vilka villkor som ska finnas för verksamheten Tillståndet föregås av en ansökan i vilken sökanden anger vad han söker tillstånd till samt de villkor som ska gälla för verksamheten. Den planerade verksamheten måste vara beskriven på sådant sätt när det gäller avfallet, behandlingsmetoder och annan teknik inklusive förvaring, att tillståndsmyndigheten kan göra en bedömning av den sökta verksamheten. Vad som ska omfattas av tillstånd brukar i en tillståndsansökan avse vilka typer och mängder av avfall som får tas emot, behandlas, lagras eller bortskaffas samt något övergripande om behandlingsmetoder för vissa avfallstyper samt buller. För vissa typer av avfallsanläggningar anges också utsläppsvärden för olika typer av avloppsvatten som anläggningen ger upphov till liksom utsläpp till luft av sådant som VOC eller metangas samt rening av punktutsläpp från mottagnings- och sorteringsanläggningar inomhus. Även luktfrågor behandlas ingående vid avfallsanläggningar som kan ge upphov till luktstörningar Sökanden anger alltså förslag till villkor i sin ansökan. Villkoren för den typ av anläggningar som här är aktuella innehåller, till skillnad från vad som gäller förbränning av avfall, sällan några förslag om närmare beskrivna tekniska behandlingsmetoder eller utsläppsvärden. Det typiska är alltså att BATrelaterade villkor saknas för avfallsbehandlingsindustrier av den typ som anges under 3.1. Ofta handlar det om vad som ska åstadkommas, mindre om hur det ska åstadkommas. Ett exempel på en målangivelse är villkorsförslag om lukt. Verksamheten ska bedrivas så att inte störande lukt uppkommer anges ofta som ett villkor, ibland med tillägget att det ska finnas en skyldighet för verksamhetsutövaren att utreda orsaken samt i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att eliminera eventuella luktolägenheter, när sådana förekommer Villkor i fråga om buller är genomgående för avfallsanläggningar. Här uttrycks villkoret som värden, db(a) däremot villkoras inte hur värdena ska innehållas När det är fråga om hur avfallet behandlas rör det sig ofta om villkor som anger hur förvaring av avfall ska ske och vad som ska gälla för allmänna egenskaper hos behållare m.m. som förvarar avfall ( förvaras under tak, på hårdgjorda ytor, utföras i material som är ogenomsläppligt etc). 8

15 4.2.6 Det finns dock ansökningar som innehåller förslag till villkor som ger uttryck för tekniska metoder eller begränsningsvärden. Det kan vara fråga om behandling av särskilda avfallsslag, t.ex. oljeförorenade massor, där som förslag till villkor anges en teknisk beskrivning av hur avfallet ska tas om hand. Här kan man säga att villkoret innehåller vad som kan beskrivas som BAT, något som emellertid inte är särskilt vanligt. Ibland förekommer villkor i form av begränsningsvärden. Det gäller framför allt sådant som föroreningshalter av olika ämnen i vatten som avleds från anläggningen. Begränsningsvärden kan också förekomma för sådant som utsläpp till luft av föroreningar, t.ex. lösningsmedel eller kolväten från oljeförorenad jord; här är det fråga om värden som uttrycker någon form av BAT eftersom det är närmare angivna begränsningar av verksamheten som kommer till uttryck. Också begränsningar av föroreningar i det avfall som behandlas återfinns ibland bland villkoren som t.ex. i fråga om opolära kolväten i jord som komposteras En tillståndsansökan innehåller förutom ansökan om tillstånd till verksamheten samt förslag till villkor också en redogörelse för en rad förhållanden som en beskrivning av verksamheten, dess geografiska placering och hur den planerade verksamheten inverkar på omgivningen (MKB), hur de allmänna hänsynsreglerna avses att iakttas samt en teknisk beskrivning av hur verksamheten kommer att bedrivas i en mer fackmässig mening. Därutöver finns förslag till vad som kallas för det allmänna villkoret, alltså att verksamhetsutövaren förpliktar sig bedriva verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med sin ansökan. Genom den formuleringen ingår den tekniska beskrivningen i tillståndsvillkoren. Den tekniska beskrivningen rör sig nära BAT-slutsatserna genom att den beskriver vilka tekniska metoder som verksamhetsutövaren avser att använda. Det finns därför skäl anta, att den tekniska beskrivningen kommer att utgöra en viktig del i tillståndsansökningen i framtiden särskilt till den del behandlingstekniken utgör en del av de BAT-slutsatser som kommer att omfattas av föreskrifter på området Hur omfattande tillståndsmyndigheternas handläggning kommer bli av en tillståndsansökan där föreskrifter om BAT-slutsatser utgör en del av den författningsmässiga underlaget för prövningen är svårt att för dagen ha någon uttalad åsikt om. Det finns dock skäl att anta att handläggningen i tillståndsärenden i mycket kommer att påminna om den som gäller för deponering av avfall eller avfallsförbränning; detta för att för båda dessa förfaranden finns en tämligen uttrycklig beskrivning för förfarandena genom dels förordningen (2001:512) om deponering av avfall, dels förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning. Tillståndsprövningen för verksamheter av det slaget brukar bl.a. uppehålla sig hur kraven som ställs upp där ska innehållas. I 36 deponeringsförordningen finns t.ex. krav på en redovisning från verksamhetsutövarens sida när det gäller hur han avser att säkerställa de skyldigheter som följer av deponeringsföreskrifterna och därför är en av utgångspunkterna vid prövningen detta. Motsvarande ordning återfinns i fråga om förbränning av avfall. Det finns därför skäl att anta att den som söker tillstånd för en verksamhet som omfattas av BAT-slutsatser på motsvarande sätt kan behöva redovisa hur han avser att iaktta slutsatserna. Först om sökanden i en sådan situation kan visa att han i verksamheten kan innehålla BAT-slutsatserna, kan verksamheten tillåtas. 9

16 5 Referensdokumentet och särskilda frågor 5.1 Hänsyn till referensdokument om bästa tillgängliga teknik antagna enligt IPPC-direktivet Av industridirektivet framgår att i fråga om BAT-referensdokument som antagits före det direktivet gäller en skyldighet att tillämpa BAT-slutsatserna som antagits med stöd av IPPC-direktivet. Detta kommer att framgå av den förordning som regeringen avser att meddela efter det att riksdagen antagit förslaget till genomförande av industriutsläppsdirektivet enligt prop 2012/13:35. I förordningen avser regeringen också klargöra förhållandet mellan äldre BAT-referensdokument och de nya BAT-slutsatserna, a. prop. s. 52. Dessutom ska tillståndsmyndigheten i det enskilda fallet kunna anpassa försiktighetsmåtten till verksamhetens art och utformning. Det sist sagda kommer till uttryck främst i den förändring som i propositionen föreslås i 22 kap 25 6 som i sin nya utformning i fråga om villkor om utsläpp, begränsningsvärden och bästa möjliga teknik säger att ett tillståndsbeslut i förekommande fall ska innehålla bestämmelser om villkor som behövs för att anpassa tillämpningen av sådana föreskrifter om försiktighetsmått som har meddelats, om föreskrifterna medger eller förutsätter en sådan anpassning. Hur en regeringsförordning för avfallsindustrin skulle komma att utformas är inte möjligt att för dagen ha någon synpunkt på, men när det gäller avfallsförbränning föreslås i propostionen i 22 kap. 25 b en ny punkt 4 som säger att en dom om avfallsförbränning alltid ska innehålla villkor om begränsningsvärden för utsläpp som ska beräknas enligt föreskrifter meddelade med stöd av regeringens bemyndigande i miljöbalken i fråga om miljöfarlig verksamhet. Den tekniken skulle i något fall kunna användas också när det gäller avfallsindustrin. 5.2 Utsläppsvärden En särskild fråga är vilka utsläppsvärden som ska gälla om det finns utsläppsvärden angivna både som BAT-slutsats och som villkor i tillstånd. Med utsläppsvärde menas värden för utsläpp från en anläggning vid normala driftsförhållanden. För verksamhetsutövaren innebär genomförandet av IED att verksamhetsutövaren behöver följa både villkoren i sitt tillstånd och utsläppsvärdena i föreskrifterna. För det fall BAT-slutsatserna innehåller strängare utsläppsvärden bryter de dock igenom tillståndets rättskraft. Det betyder alltså att i ett sådant fall viker villkoret i tillståndsbeslutet och den av Naturvårdsverket meddelade BAT-föreskriften träder i dess ställe. För verksamhetsutövaren betyder det att en del av tillståndsbeslutet inte längre ska tillämpas. 10

17 5.2.2 Om utsläppsbegränsningarna i tillståndet och i BAT-föreskriften är uttryckta på olika sätt kan det naturligt uppstå problem för den enskilde verksamhetsutövaren. I den promemoria med alternativt förslag till genomförande av industriutsläppsdirektivet som föregick propositionen 2012/13:35 föreslogs att tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet efter ansökan från verksamhetsutövaren ska få besluta att verksamheten i stället för att följa utsläppsvärden ska följa andra utsläppsvärden eller utsläppsvärden som bestäms med hänsyn till andra tidsperioder och andra referensförhållanden (alternativvärden). Beslutet får inte innebära att verksamheten genom att följa alternativvärdena förorsakar högre utsläppsnivåer under normala driftförhållanden än om verksamheten skulle följa föreskrifternas utsläppsvärden Tillsynsmyndigheterna föreslås i promemorian också få möjlighet att i det enskilda fallet meddela dispens från skyldigheten att följa utsläppsvärden i föreskrifter, om det med hänsyn till lokala miljöförhållanden och anläggningens tekniska egenskaper skulle medföra oproportionerligt höga kostnader jämfört med miljönyttan att följa föreskrifternas utsläppsvärden. Dispensen skulle då gälla fram till dess nya utsläppsvärden har beslutat eller i det enskilda fallet om det är möjligt att inom viss tid anpassa anläggningen till utsläppsvärdet utan orimliga kostnader eller för den tid en omprövning innebär, om en omprövning är nödvändig för att anpassa anläggningen till föreskrifternas utsläppsvärden. Det har också uppmärksammats att det ibland kan vara svårt att veta om ett utsläppsvärde i ett tillståndsvillkor är strängare än BAT-slutsatsen. De här angivna frågorna har inte reglerats i propositionen, men kommer att återkomma i föreskrifter från regeringen. 5.3 BAT-slutsatser i referensdokumentet som avser utsläppsvärden m.m Utsläppsvärden utgör en del av de begräsningsvärden som kan bli föremål för BAT-slutsatser. Referensdokumentet innehåller inte mer än ett begränsat antal utsläppsvärden. Utformningen av utsläppsvärden i form av villkor med begränsningsvärden kan inte antas förändras på något mer avgörande sätt jämfört med dagens förhållanden, låt vara att andra måttenheter kan komma att anges I BAT 41 anges utsläppsvärden till luft för VOC och PM i form av mg/nm 3. Hur det förhåller sig till värden som rör svenska förhållanden inklusive tillstånd får bedömas av sakkunniga på området. Vissa värden finns emellertid också återgivna i Naturvårdsverkets föreskrifter (SNF 2001:11) om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar I BAT 56 anges utsläppsvärden avseende syreförbrukande ämnen och tungmetaller uttryckta som ppm. I tillståndsdomar uttrycks motsvarande värden normalt i form av mg/l. Skillnaden i sättet att uttrycka värden måste bedömas av sakkunniga på området. 11

18 5.3.4 BAT 70 anges luktparametrar vid biologisk behandling. För svenska avfallsanläggningar brukar inte särskilda parametrar uttryckta i värden anges utan i stället funktionskrav. Detta rekommenderas också i Rapport B2008:1 (s.15) från Avfall Sverige. 5.4 BAT 104 uttrycker värden som bör uppnås i fråga om koncentration i det utsläppta avloppsvattnet från regenerering som ppm. Får bedömas av teknisk expertis. 5.5 Det finns vissa begränsade möjligheter till undantag från BAT-slutsatserna på så sätt att om dessa med beaktande av lokala miljöförhållanden och anläggningens tekniska egenskaper skulle medföra orimligt höga kostnader jämfört med miljönyttan får mindre stränga begränsningsvärden fastställas enligt IEDdirektivet. Hur den frågan ska lösas för svenskt vidkommande bereds för närvarande i Regeringskansliet. 12

19 6 Övrigt som följer av IED-direktivet och prop. 2012/13: Den som ansöker om tillstånd att bedriva avfallshantering av ett slag som omfattas av tillståndsplikt ska se till att det finns en skriftlig rapport (statusrapport) som redovisar förorening i mark och grundvatten inom verksamhetsområdet, den nuvarande användningen av området, tillgänglig information om tidigare användning av området och mark- och grundvattenmätningar som avspeglar förhållandena på mark och i grundvatten. Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om vad en statusrapport ska innehålla. Den som senast har bedrivit en verksamhet som omfattas av en statusrapport ska, när verksamheten har upphört, återställa området där verksamheten har bedrivits till det skick området hade enligt statusrapporten, om verksamheten orsakat en betydande förorening i mark eller grundvatten i området och åtgärder för återställande är tekniskt genomförbara. 13

20 Bilaga. Tabell med kommentarer avseende BAT-slutsatser för avfallsindustrin. Kategori BAT-metoder som fastställts för Kommentar De kategorier och BAT-metoder som anges nedan har hämtats Åberg & Co:s kommentarer från Kommissionens Sammanfattning av referensdokumentet om bästa tillgängliga teknik för avfallshanteringsindustrin augusti Allmän BAT Miljöledning De punkter som tas upp i denna kategori bör till stor del täckas av kun-skapskravet i 2 kap. 2 MB, egenkontrollförordningen, kraven i avfalls-förordningen (AF), verksamhetens kontrollprogram och miljörapporten. 1. miljöledningssystem Certifierade miljöledningssystem brukar ofta anges i tillståndsansökan. BAT kan leda till krav på att i ansökan beskriva vilket miljöledningssystem som används. Förbättra kunskaperna om inkommande avfall 2. lämnande av fullständiga uppgifter om verksamheten på anläggningen 3. goda rutiner för resurshushållning (good housekeeping procedure i den engelska versionen) 4. ett nära samarbete med avfallsproducenten/kunden Torde följa av egenkontrollförordningen. Kan möjligen leda till något ökade krav på beskrivning av verksamheten på anläggningen. Torde följa av egenkontrollförordningen och kontrollprogrammet. Avser kontakt mellan avfallsanläggningen och avfallsproducenten för att förbättra hanteringen av avfallet. Ligger idag utanför tillståndsprövningen. 5. tillgång till kvalificerad personal Följer av miljöbalkens kunskapskrav och brukar översiktlig beskrivas i tillståndsansökan. Se ovan vid rubriken Miljöledning. Kategorin heter Waste IN i den engelska versionen. 6. konkret kännedom om inkommande avfall 7. införande av rutiner för förhandsgodkännande Kan anses följa av miljöbalkens kunskapskrav och avfallsförordningen. En fast ordning för att få tillräcklig kunskap om inkommande avfall måste finnas. Kan innebära en uppstramning av dagens rutiner och bör i så fall ingå i den tekniska beskrivningen i tillståndsansökan. 8. införande av rutiner för godkännande Innebär egentligen att mottagaren vet hur avfallet ska tas om hand från mottagandet till att avfallsresten efter behandling bortforslas eller bortskaffas. Knappast något problem för den anläggning som omfattas av tillstånd.

21 Kategori BAT-metoder som fastställts för Kommentar Förbättra kunskaperna om inkommande avfall Avfallsproduktion 9. införande av olika provtagningsrutiner Tydliga krav på provtagning ska finnas. Bör beskrivas i ansökan om tillstånd och ökade rutiner i detta avseende kanske måste införas, se dock NFS 2000:15 om mätningar och provtagningar. 10. tillgång till en mottagningsanläggning På anläggningen ska finnas tillgång till laboratorieresurser, i fråga om farligt avfall ska laboratorieanläggningen normalt sett finnas på anläggningen. Rutiner ska finnas för vad som ska ske om avfallet inte tas emot. Avfallet ska kunna spåras på anläggningen. Ett slutet system för dagvatten/avloppsvatten ska finnas på anläggningen. Frågan hur dagvatten dagvatten/avloppsvatten tas om hand på anläggningen regleras ofta i tillståndet och beskrivs i tillståndsanökan. Kravet på laboratorieresurser på anläggningen i fråga om farligt avfall kan framstå som väl långtgående: Är viktigare att laboratoriekvalitet/resurser alltid kan möta kraven och en ändamålsenlig hantering verkar vara vad som eftersträvas. Kategorin heter Waste OUT i den engelska versionen. 11. analys av avfallsproduktionen Avfall som lämnar anläggningen för att föras till t.ex. annan plats, dvs. deponi eller förbränning bör analyseras med utgångspunkt i de parametrar som är viktiga för den mottagande anläggningen. En fråga som normalt inte ingår i tillståndsprövningen, då denna inte omfattar andra anläggningar än de som verksamhetsutövaren har rådighet över. Förvaltningssystem Se ovan vid rubriken Miljöledning. Kategorin heter Management system i den engelska versionen. 12. spårbarheten inom avfallshanteringen Det ska finnas IT-baserade system så att avfallet kan spåras hela vägen från mottagningen till bortforsling/bortskaffning. Ingår normalt inte i ansökan eller tillståndsprövningen, men torde utgöra ett normalt inslag i den administrativa ordningen, se även 54 avfallsförordningen. Möjligen kommer detaljeringskravet att öka. 13. regler för blandning/kombinering Aktualiserar kunskapskravet. Här fråga om en administrativ ordning. 14. rutiner för separering och kompatibilitet Samma som effektiviteten inom avfallshanteringen Det ska finnas ett system som garanterar att avfallet hålls åtskilt i nödvändig utsträckning och med övrig tillräcklig säkerhet. Också här gäller miljöbalkens kunskapskrav och egenkontrollförordningen

22 Kategori BAT-metoder som fastställts för Kommentar Förvaltningssystem 16. olyckshanteringsplan Ska finnas en utarbetad plan för att hantera olyckor samt dagbok där incidenter antecknas. Motsvarande regler finns delvis i egenkontroll-förordningen, delvis i arbetsmiljölagstiftningen. Även lagen (2003:778) om skydd mot olyckor kan till någon del vara tillämplig. 17. incidentdagbok Som ljud- och vibrationshanteringsplan Ska täckas av miljöledningssystem enligt BAT. Stor uppmärksamhet ägnas vid behov dessa frågor i tillståndsprövningen och i kontrollprogram. 19. avveckling För befintliga anläggningar krävs en handlingsplan för hur avvecklingen ska ske. För nya anläggningar ska avvecklingen övervägas redan i samband med planeringen. Vanligt med efterbehandlingsvillkor i tillstånd. Till detta kommer nu krav på statusrapport. Hushållning av vatten, energi och råmaterial 20. energiförbrukning och energiproduktion De punkter som tas upp i denna kategori bör till viss del täckas av hushållningskravet i 2 kap. 5 MB. Rapportering om energiförbrukning, övervakning av energiförbrukning m.m. Normalt vid förbränning av avfall men inte något som brukar prövas vid den typ av anläggningar som här är aktuella där miljöskyddet har en mer framträdande plats än hushållningen med råvaror. 21. energiutnyttjande Förutsätter en energieffektiviseringsplanering med nyckeltal. Brukar inte ingå i prövningen eller den tekniska beskrivningen för den typ av anläggningar som här är aktuella. 22. intern prestandamätning ( benchmarking ) En resurshushållningsplan som kan ingå som en del av interna program för effektivisering av verksamheten. Råvaruförbrukning och kemikalieanvändning kan gås igenom t.ex. en gång per år. Saknar normalt direkt anknytning till tillståndsprövningen eller den tekniska beskrivningen i ansökan om tillstånd, men kan vara en tillsynsfråga som uppmärksammas vid tillståndsprövningen. 23. utnyttjande av avfall som råmaterial En ordning som ingår i miljöledningssystem med ambitionen att minska råvaruförbrukning. Inget som normalt ingår i tillståndsprövning eller teknisk beskrivning, men skulle kunna vara en tillsynsfråga som uppmärksammas vid tillståndsprövningen. Avfallshierarkin.

23 Kategori BAT-metoder som fastställts för Kommentar Lagring och hantering Frågan om lagring och hantering uppmärksammas i stor omfattning vid tillståndsprövningen. Kravet på ventilation i punkt 28-29, skulle kunna ge upphov till längre gående krav än vad som brukar krävas idag. 24. allmänna lagringsmetoder Brukar ingå i ansökan och ibland villkorsregleras. Här nämns i allmänna termer sådant som bör beaktas i fråga om avrinning och lämpliga förvaringsutrymmen. Förefaller inte var något i BAT-reglerna som sticker ut och kräver särskilda överväganden. 25. indämning Lagringsutrymmen ska vara ogenomträngliga och kunna motstå de lagrade materialet. Brukar normalt villkorsregleras. 26. märkning av rörledningar. Bör kunna utgöra en del av ett miljöledningssystem samt egenkontrollen. Rörledningar och cisterner för brandfarliga vätskor regleras i NFS 2003: lagring/ackumulering av avfall Krav på åtgärder form att undvika att det uppstår problem p.g.a. förvaring/ lagring av avfall. Se ovan under rubriken Miljöledning. 28. allmänna hanteringsmetoder Se ovan under rubriken Miljöledning. Även frågan om luktproblem behandlas här. Det är en fråga som regelmässigt behandlas i ansökan och tillståndsprövningen. Även Avfall Sverige har rekommendationer som rör luktproblematiken. 29. teknik för uppsamling/blandning av förpackat avfall Kunskapskravet i miljöbalken gäller. Också krav på utrustning som ventilerar ut föroreningar i luften anges här. Är saker som mycket väl kan anges i den tekniska beskrivningen i ansökan ochregleras genom villkor. 30. separeringsriktlinjer för lagring Avfallets kemiska egenskaper ska styra hur avfallet separeras. Se ovan under rubriken Miljöledning. 31. teknik för hantering av avfall i containrar Här regleras sådant som förvaring under tak, ventilation där det behövs samt särskild förvaring av avfall som är känsligt för värme, ljus m.m. Kan ofta ingå i tillståndsansökan men några BATrekommendationer som känns främmande föreslås inte.

24 Kategori BAT-metoder som fastställts för Kommentar Andra ej tidigare nämnda metoder Rening av luftutsläpp 32. utnyttjande av ventilation med utsug vid krossning, sönderdelning och siktning 33. inkapsling av den produkt som erhålls efter krossning och sönderdelning av särskilt avfall Normala försiktighetskrav som ofta villkorsregleras genom detaljföreskrifter i fråga om utformning m.m. Kross och sönderdelning ska utföras under inkapsling och i en reaktionströg miljö när det gäller behållare med lättantändliga eller mycket flyktiga ämnen. Blir vid en tillståndsprövning ofta reglerat genom villkor. 34. tvättningsprocesser Identifiera t.ex. lösningsmedel, förvara det som tvättats i lämpliga utrymmen samt iaktta kunskapskravet och krav på god hushållning (använda behandlat avloppsvatten i stället för dricksvatten). Frågan om lukt behandlas ingående vid avfallsanläggningar som kan ge upphov till lukt och brukar villkorsregleras. Även fråga om rening av punktutsläpp från mottagnings- och sorteringsanläggningar inomhus är ofta upp till prövning och kan villkorsregleras. Samma sak gäller för utsläpp av VOC. Eftersom BATslutsatserna i förefaller att gälla alla typer av emissioner är det tänktbart att kraven vid tillståndprövning skulle bli högre. 35. användande av öppna tankar, reservoarer och arbetsgropar 36. system för inneslutning med utsug anslutet till lämpliga luftreningsanläggningar 37. storleksanpassade utsugssystem för viss lagring och behandling 38. drift och underhåll av reningsutrustning 39. reningssystem för större utsläpp av oorganiska gaser 40. detektion av läckor samt reparationsrutiner 41. minskning av utsläppen av flyktiga organiska föreningar och partiklar i luften För VOC gäller NFS 2001:11. Ny förordning kommer inom kort som en följd av industriemissionsdirektivet. Utsläppsvärdena i 41 får stämmas av med teknisk expertis. Avser luftutsläpp som ska begränsas genom lämpliga reduceringssystem, förvaring av avfall under skydd samt förbinda sedimenteringstanken till den stora anläggningen för att reducera luftutsläppen. Se 35. Se 35. Ska skötas korrekt. Krav på underhåll/ skötsel av skrubber. Regleras delvis genom kunskapskravet i miljöbalken. Här gäller att skrubbersystem ska finnas på plats. En andra skrubber installeras för viss förbehandling, om det behövs. Läcksökningssystem m.m. där det kan behövas. Kan utgöra en del av ett miljöledningssystem samt egenkontrollen. Luftparametrar VOC PM 5-20 Utsläppsnivåer som knyts till användningen av BAT (mg /Nm) 3 1 For low VOC loads, the higher end of the range can be extended to 50.