LOVISA STAD SOCIALSEKTORNS PANDEMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOVISA STAD SOCIALSEKTORNS PANDEMIPLAN"

Transkript

1 LOVISA STAD SOCIALSEKTORNS PANDEMIPLAN

2 Syftet med planen Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat Nationell beredskapsplan för en influensapandemi (SHM:s publikationer 2006:11), i vilken man ger en till finländska förhållanden anpassad bild av en pandemis utveckling, dess hälsomässiga, samhälleliga och ekonomiska verkningar, tillgängliga be kämpningsmetoder, etiska specialfrågor, hälso- och sjukvårdsorganisationernas ansvarsområden och specialarrangemang, de materiella beredskapsbehoven, behovet av samarbete mellan olika förvalt ningsområden och särdragen hos organisationen under en pandemi, samt av kommunikationen och informationen. Beredskapsplanen granskar pandemier på ett övergripande sätt och skapar en grund för alla förvaltningsområdens detaljerade planer. Den i den nationella beredskapsplanen nämnda andelen insjuknade och behovet av service utgår från antagandet, att 35 % av Finlands befolkning insjuknar i influensan under den första vågen inom två månader. Tabell 1. Insjuknade, personer i behov av sjukhusvård och dödsfall under åtta veckors pandemi. Pandemivecka Mätare Insjuknade, % av befolkn Insjuknade i Lovisa, antal I behov av sjukhusvård * Dödsfall * Insjuknade i nya Lovisa, antal I behov av sjukhusvård * Dödsfall * * Antagandet är, att 1,51 % av de insjuknade behöver sjukhusvård och att dödligheten är 0,5 % av alla kliniskt insjuknade patienter. Beredskapsplanen för Lovisa stads socialsektor har uppgjorts för en influensapandemi, men den kan ändras när hotbilden, verksamhetsmiljön samt prognos- och bekämpningsmetoderna förändras. 2. Socialsektorns pandemiarbetsgrupp Ilse Forssell Helena Tikander Anja-Riitta Blomster Ritva Erämaja Margareta Lepänaho Kitty Siren Minna Savolainen Kirsi Korttila Jaana Iivonen Agneta Alm

3 3. Allmänt Hur skyddar man sig Andningsinfektioner såsom influensa, RS-virus (respiratory syncytial virus), kikhosta och SARS (severe acute respiratory syndrome) smittar: när man hostar eller nyser via händerna om sekret från luftvägarna har spritts ut på dem. När man skyddar sig mot influensasmitta är det viktigast att komma ihåg noggrann hygien. Mun och näsa skyddar man med en engångsnäsduk när man hostar och nyser; om man inte har näsduk, ska man hosta eller nysa mot sin blusärms övre del, INTE I HÄNDERNA.En använd näsduk kastas omedelbart i soporna. Händerna bör rengöras genast när man har hostat eller nyst; händerna tvättas med tvål och vatten eller rengörs med desinfektionsmedel. Handhygienen bör också för övrigt förbättras. Från grundtrygghetscentralens vänteutrymmen för klienter avlägsnas leksaker och tidningar och man börjar undvika handskakningar, om vilket klienterna informeras bl.a. genom för offentliga utrymmen avsett material från Institutet för hälsa och välfärd. (http://www.thl.fi/fi_fi/web/fi/tiedote?id=17978). Under pandemin följer man närmare ansvisningar från Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, sjukvårdsdistriktet och hälsocentralen vad gäller smittskydd, vaccineringar och virusläkemedelsbehandling. Som bilaga finns rekommendationer från Institutet för hälsa och välfärd om vård av influensa A(H1N1) infektion (svininfluensa) i hemmet och uppsökande av vård (bilaga 1). Beredskap Personalen informeras och skolas inför pandemi samt verksamhetsdirektiv uppgörs. Pandemi-set (mask, skyddsutrustning, desinfektionsmedel mm.) anskaffas till verksamhetsenheterna enligt uppskattat behov. Madrasser, dynor, sängkläder och engångskärl anskaffas efter prövning till bl.a. daghemsverksamheten och hemvårdens varierande behov under pandemin. Personal och reservpersonal Man antar att ca 30 % av personalen insjuknar. Personalen gör längre arbetsskiften, semestrar beviljas inte och redan beviljade upphävs. Av grundtrygghetens verksamhet upprärrhålls bara det mest nödvändiga (se följande tal), övrig verksamhet avbryts och den friska personalen används till uppgifter, som är väsentliga för att klara av pandemin. Inom hemvården är behovet av reservpersonal ca 15 personer, när man beaktar personalens insjuknande, ökat antal klienter och behovet av hjälp och vård i hemmet dygnet runt. På Hambergska hemmet är tilläggsbehovet av personal enligt uppskattning 4 personer. Inom dagvården är tilläggsbehovet av personal ca 15 personer. Man önskar att de på daghemmet anställda personer, som har sjukdomsfall i sitt hem, i mån av möjlighet skulle stanna hemma. Situationen bedöms från fall till fall vid konsultion från hälsocentralen. För nödvändig verksamhet inom grundtryggheten rekryteras extra personal bland friska anställda

4 inom grundtrygghetens övriga enheter, från utbildningsväsendet (bl.a. lärare, skolgångsbiträden) och bland anställda inom de förvaltningsområden, där arbetsinsatsen under undantagstillstånd inte är nödvändig. Även anhörigas, studerandes och frivilliga personers möjligheter att deltaga i den verksamhet inom grundtryggheten som är nödvändig kartläggs. Med de köptjänstparter, som finns i Lovisa (bl.a. Esperi, Stiftelsen för Lovisanejdens servicehus) sammanslås personalresurserna och resurserna dimensioneras gemensamt så som situationen kräver. Även de personer som har gått i pension under de närmaste åren, personer som har examen inom social- och hälsovårdsbranchen och jobbar hemma eller annanstans rekryteras vid behov. 4. Socialarbete Om socialarbetets tjänster under pandemin informeras på stadens internet-sidor och eventuellt via annonser i lokaltidningarna. Telefonrådgivning, information om service och tillgången till dessa samt mottagning av meddelanden och tidsreserveringar har en central position och man strävar till att reservera en socialarbetare för ändamålet. Detta gäller hela socialarbetet. Om Östra Nylands socialjour under pandemin inte klarar av det extra arbetet, är socialarbetarna i tur och ordning i reserv som bakjour utanför tjänstetiden gällande Lovisa. Barnskydd Endast akuta fall sköts, övrig normal verksamhet (t.ex. vårdplansförhandlingar o.a. klient- och samarbetsmöten) inhiberas. Man koncentrerar sig förutom på det brådskande barnskyddsarbetet enbart på skötsel av det behov av barnskydd som pandemin orsakar. Hembesök görs endast i nödfall. Om hembesök görs till insjuknade/utsatta personer, bör man ombesörja att personalen skyddas mot smitta. Då båda föräldrar insjuknar så, att de inte kan sköta sina barn och annan vårdplats för barnen inte finns (t.ex. släktingar, grannar osv.) kan tillfällig vård ordnas dygnet runt i Märlax daghem. När pandemin framskrider ökar behovet av barnskydd då familjernas vårdnadshavare, speciellt ensamförsörjare, behöver sjukhusvård eller vårdnadshavare avlider. Då vårdnadshavare intas för sjukhusvård/avlider, utreder man om barnet har en annan vårdnadshavare och om denna har möjlighet att ta emot barnet/barnen. Barnatillsyningsmannen utreder omständigheterna som hänför sig till barnets vårdnad och kontaktar den vårdnadshavare som bor skilt från barnet. Om det inte finns en annan vårdnadshavare/förälder eller denna inte har möjlighet att ta emot barnet/barnen, strävar man till att i första hand placera barnen, både i fall av sjukhusvård och dödsfall, åtminstone till en början hos släktingar eller för barnet/barnen annars närstående vuxna personer. I annat fall placeras de barn som är i behov av placering i på området befintliga privata familjehem eller barnskyddsanstalter. För barn som saknar vårdnadshavare skickas utredningar till tingsrätten för fastställande av vårdnadshavare. Lovisa stad har inte barnskyddsanstalter som egen verksamhet. Utkomststöd Vuxensocialarbetets resurser koncentreras under pandemin på tryggande av brådskande utkomstskydd samt psykosocialt krisarbete. Utkomsten tryggas för personer som insjuknar, för dem som jobbar genom lön för sjukdomstiden och för övriga vuxna med sjukförsäkringens dagpeng. Behandlingen av Sf-dagpengsansök-

5 ningar kan dra ut på tiden i folkpensionsanstalten, vilket ökar behovet av tillfälligt utkomststöd. Beviljat utkomststöd krävs tillbaka från kommande förmån. Anskaffning av mediciner för pandemivård samt resor till läkare eller t.ex. barnens vårdarrangemang kan orsaka behov av utkomststöd för låginkomsttagare. Utkomststöd beviljas på basen av skriftliga ansökningar. För erhållande av nödvändiga mediciner koncentreras i brådskande fall en socialarbetare/utkomststödsbehandlare dagligen kl att per telefon behandla beviljande av betalningsförbindelser till apoteket. Beviljade betalningsförbindelser skickas dagligen per fax som lista till apoteket. Handikappservice Lovisa stad har inte som egen verksamhet varken serviceboende för handikappade eller anstaltseller rehabiliteringstjänster. Övrigt allmänt socialarbete Den normala verksamheten avbryts och personalresurserna överförs enligt behov till den verksamhet (barnskydd, tryggande av utkomstskydd eller psykosocialt stöd) där resurserna mest behövs.a-klinikens och familjerådgivningens normala verksamhet avbryts och personalen överförs till övriga uppgifter. Psykosocialt stöd Familjekliniken,hälsocentralpsykologen och hälsocentralens psykiatriska sjukskötare, skolpsykologerna och skolkuratorerna (samt från år vuxensocialarbetare) koncentrerar sig enligt behov och möjligheter på psykosocialt arbete som stöd för anhöriga till insjuknade och avlidna samt arbetstagarna. Som hjälp finns dessutom församlingarnas arbetstagare. Familjekliniken koordinerar det psykosociala arbetet. Till det psykosociala arbetet hör även en lokal kristelefon, som ordnats som stöd för invånarnas mentala välmående. 5. Hemvård Verksamhetsmiljö Klienter, antal ca 120 av vilka stadens 80 Esperis köptjänst 40 Stadens personal, antal 20 Esperis personal, antal 10 I närståendevård, antal 30 Verksamheten Fastän man inom hemvården under pandemin bemöter endast det mest nödvändiga behovet av hjälp, antar man att antalet klienter inom hemvården ökar under pandemin. En del av hemvårdens klienter insjuknar och från sjukhuset skriver man fortare ut personer, som inte behöver sjukhusvård, till hemvård Man antar att ca klienter inom närståendevården kommer att behöva hemvård, därav behöver hälften vård dygnet runt. Personer i behov av flera besök per dag / klienter med minnesstörningar överförs tillfälligt att vårdas (i hemvårdens personals regi) i massinkvartering i Gyllene Tiders hem i Valkom (ca 10 personer), Servicehuset Esplanad (ca 10 personer), Ulrikahemmet (ca 10 personer) och Antby

6 pensionärshus (ca 5 personer). Även utbildningsväsendets utrymmen (gymnastiksalar m.fl.) kan vid behov utnyttjas för ordnade av massinkvartering. I Esplanads dagverksamhet kan tillfälligt placeras flera personer med minnesstörningar, vilka inte insjuknat i influensa. 6. Boendesrvice Hambergska hemmet Verksamhetsomgivning och verksamhet Klienter max, antal Personal, antal Tar emot övriga, antal* 15 9,5 5 6 *långtidspatienter, som överförs från sjukhuset och hälsocentralen I Hambergska hemmets kök kan man vid behov tillreda mat för bl.a. personer i massinkvartering. Privat serviceproduktion Klienter max, antal Personal, antal Tar emot övriga, antal Esplanads grupphem 10 6,5 * Esplanads servicebostäder 36 - * Esplanads dagcentral och mötesutrymmen Ulrika-Eleonora * Rantakartano Gyllene Tiders hem Rauhalankaari * 1 klienter inom hemvården och närståendevården i behov av vård dygnet runt * långtidspatienter, som överförs från sjukhuset och hälsocentralen 7. Daghemmen Information När det första sjukdomsfallet uppdagats sätts enligt situationen överenstämmande infon på dörrarna åt alla klienter inom dagvården. Som bilaga till pandemiplanen finns från hälsovården givna direktiv till daghemspersonalen och barnens föräldrar speciellt inför svininfluensa (bilaga 2). Verksamhetsomgivning Barn, antal Personal, antal Fredsby daghem och familjedagvård Villekulla daghem Ryhmis 20 6 Valkom daghem och familjedagvård Määrlax daghem 35 9

7 Verksamhet Endast de barn som absolut nödvändigt behöver dagvård tas emot till daghemmen. Halvdagsvården stängs och förskolan stängs för de barn som inte behöver dagvård (förälder / annan anhörig kan sköta). I familjedagvården placeras vid behov extra barn. För barn i behov av vård dygnet runt (t.ex. båda föräldrarna har insjuknat) ordnas vård i Märlax daghem, i vilket finns de bästa utrymmmena och möjlighet till isolering. I ordnandet av dagvård dygnet runt deltar personal från alla daghem i mån av möjlighet. Daghemsgrupperna finns på sina egna avdelningar, gemensamma sångstunder o.dyl. ordnas inte, ej heller föräldrakvällar. Man följer noggrant hygiendirektiven och städningen utökas. Alla extra saker, spel, leksaker, o.a. lagras och de som är i användning tvättas ofta. Besök i köket övergår på köksansvariga. 8. Källor a. Nationelll beredskapsplan för en influensapandemi; Förslag av arbetsgruppen för nationell beredskap för en pandemi SHM 2006; Social- och hälsovårdsministeriets utredningar 2006:11. b. Guide för beredskapsplanering inom socialväsendet SHM 2008; Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2008:12. c. Beredskap inför en eventuell svininfluensaepidemi, Social- ja hälsovårdsministeriets brev, d. Beredskap inför en ny influensa A(H1N1) epidemi. Social- och hälsovårdsministeriets lägesbrev 2, e. Säkrande av den regionala pandemiberedskapens funktionsduglighet. Social- och hälsovårdsministeriets brev, Linkar a. b. uksesta

8 Bilaga 1 Råd om vård av influensa A(H1N1)v -patienter i hemmet och anvisningar om när man bör söka läkarhjälp Den nya influensan A(H1N1)v påminner till sin svårighetsgrad i allt högre grad om en vanlig säsongsinfluensa. Majoriteten av dem som insjuknat behöver ingen läkemedelsbehandling eller sjukhusvård. Den nya influensan väntas ändå drabba en större andel av befolkningen än en säsongsinfluensa. Smittorisken kan minskas genom enkla åtgärder: Täck din mun och näsa med en engångsnäsduk när du hostar eller nyser. Kasta den använda näsduken i soporna. Om du inte har en näsduk, ska du hosta eller nysa mot din blusärms övre del och inte i dina händer. Tvätta händerna med tvål och vatten eller rengör händerna med alkoholbaserat desinfektionsmedel, speciellt om du just har hostat eller nyst. Undvik att röra ögon, näsa eller mun, om du inte alldeles nyss tvättade dina händer. Influensa A(H1N1)v-viruset orsakar liknande symtom som andra typer av influensavirus. De vanligaste symtomen är plötslig feber (38 C eller mer, barn under 3 år över 38,5 C), halsont, hosta och snuva. Andra möjliga symtom är ont i kroppen, huvudvärk, frossbrytningar och trötthet. Uppkastningar och diarré är inte vanligt vid influensa, men de här symtomen kan också förekomma. Barn kan också drabbas av magont. Behandling av influensan hemma När du insjuknar Om dina symtom är lindriga och du inte hör till någon riskgrupp (se nedan), behövs vanligen varken läkardiagnos eller behandling med antivirala läkemedel och du kan stanna hemma. Undvik nära kontakt med andra människor och stanna hemma så länge symtomen kvarstår. Det är viktigt att du vilar och dricker tillräckligt när du är sjuk. Du kan lindra febern och värken med receptfria mediciner från apoteket. Vanligen tillfrisknar man från influensa efter ungefär en veckas vila i hemmet. Gå inte till arbetet eller skolan om du är sjuk. Undvik att sköta små barn när du är sjuk. Be någon annan att gå till butiken eller att uträtta andra ärenden på dina vägnar, om det är möjligt. Följ ditt hälsotillstånd och kontakta vid behov en hälsovårdscentral per telefon. Om du måste uppsöka läkare, täck din mun och näsa med en engångsnäsduk eller använd munskydd, om ett sådant finns att tillgå. Råd till den som vårdar en influensapatient Vid vård av en influensapatient i hemmet kan de som bor i samma hushåll eller tar hand om patienten minska smittrisken genom att undvika nära kontakt med den sjuke. Det här är särskilt viktigt för dem som hör till en riskgrupp (se nedan). Se till att alla i hushållet iakttar god handhygien. Speciellt barn bör påminnas om att tvätta händerna tillräckligt ofta. Att tvätta händerna är särskilt viktigt när man har varit i kontakt med den sjuke, varit i samma rum som denne eller hanterat näsdukar eller smutstvätt.

9 När det i hemmet finns en person som insjuknat i influensa, kan de andra som bor i hushållet minska smittrisken genom följande utöver det ovannämnda: Om möjligt, bör endast en person ta hand om den sjuke. Om man hör till en riskgrupp, bör man inte vara den som i första hand tar hand om den sjuke. Om du hör till en riskgrupp men inte kan undvika nära kontakt med den sjuke, bör du överväga att använda munskydd, om ett sådant finns att tillgå. Bjud inte hem gäster, när någon i hushållet är sjuk. Använd pappershanddukar för att torka händerna. Man kan också ge alla i hushållet egna handdukar i olika färger. Se till att ventilationen i gemensamma utrymmen är god (öppna fönstret t.ex. i köket och badrummet och på toaletten). Om möjligt bör den sjuke vistas i ett annat rum än andra personer i samma hushåll. Följ den sjukes hälsotillstånd och kontakta vid behov en hälsovårdscentral per telefon. Råd till den som vårdar ett sjukt barn Om möjligt bör endast en person ta hand om den sjuke. En person som hör till en riskgrupp, bör inte vara den som i första hand tar hand om den sjuke Vid vård av ett barn med influensa gäller samma anvisningar som ovan. Se till att barnet får tillräckligt med vätska. Om maten inte smakar pga. till exempel halsont, ger en sockerhaltig dryck energi. När du håller ett sjukt barn i famnen, bör du lägga barnet med hakan mot din axel så att det inte hostar rakt på dig. Hos barn (i synnerhet små barn) kan smittsamheten kvarstå långt efter det att symtomen har gått över. Därför ska man inte föra barn som varit sjuka till dagvård förrän det har gått minst 7 dygn sedan symtomen började. Även andra kontakter med personer utanför den egna familjen bör undvikas under en veckas tid. Följ barnets hälsotillstånd och kontakta vid behov en hälsovårdscentral per telefon. Städning, tvätt och renhållning Släng använda näsdukar och andra engångsprodukter i soporna. Kom ihåg att tvätta dina händer, om du har hanterat använda näsdukar och liknande. Torka dagligen av bordsskivor och andra beröringsytor med vanligt rengöringsmedel. Sängkläder och handdukar som använts av sjuka personer behöver inte tvättas separat. Detsamma gäller bestick och kärl. Det är dock viktigt att alla använda sängkläder och handdukar tvättas och allt använt husgeråd diskas ordentligt, innan andra personer rör vid dem. Tvätta sängkläder och handdukar på vanligt sätt. För att undvika smitta bör du inte hålla tvätten i famnen när du fyller tvättmaskinen. När du har hanterat smutstvätt, bör du tvätta händerna omsorgsfullt med tvål och vatten eller rengöra dem med desinfektionsmedel. När ska man söka vård? Barnpatienter med symtom som kräver omedelbar behandling Läkarhjälp bör sökas så fort som möjligt, om ett barn insjuknar med något av följande symtom:

10 andningssvårigheter blåaktig eller grå hudfärg barnet dricker inte tillräckligt mycket barnet har häftiga eller fortsatta kräkningar barnet vaknar inte eller reagerar inte barnet är så irriterat att det inte vill vara i famnen de influensaliknande symtomen försvinner, men återkommer senare i förening med feber och svårare hosta Vuxenpatienter med symtom som kräver omedelbar behandling Läkarhjälp bör sökas så fort som möjligt, om en vuxen person insjuknar med något av följande symtom: andningssvårigheter smärta eller tryckkänsla över bröstet plötslig känsla av yrsel eller omtöckning häftiga eller fortsatta kräkningar de influensaliknande symtomen försvinner, men återkommer senare i förening med feber och svårare hosta Personer som hör till riskgrupperna bör kontakta en hälsovårdscentral eller läkare redan vid lindrigare symtom än de ovannämnda. Om du/barnet hör till någon av de nedannämnda riskgrupperna och får plötslig feber (38 C eller mer, barn under 3 år över 38,5 C) med halsont, hosta eller snuva, bör du kontakta närmaste hälsovårdscentral per telefon eller uppsöka en läkarmottagning för att få veta om du/barnet behöver behandling mot influensa: barnet är yngre än 3 år du är gravid du lider av någon av följande kroniska sjukdomar: hjärtsjukdom (exkl. lindrig blodtryckssjukdom) som kräver regelbunden läkemedelsbehandling, lungsjukdom (t.ex. astma) samt diabetes kronisk lever- eller njurinsufficiens en sjukdom som försämrar motståndskraften, t.ex. leukemi, lymfom, hiv-infektion en sjukdom för vilken du får behandling som försämrar din motståndskraft (organtransplantation, behandling med cytostatika, TNF-alfahämmare eller kortikosteroider >15 mg/dygn i 2 4 veckors tid, eller någon annan immunsupprimerande behandling) kronisk neurologisk eller neuromuskulär sjukdom sjuklig övervikt (BMI, Body Mass Index över 40).

11 Bilaga 2 VIKTIG INFORMATION BARNENS DAGVÅRD OCH SVININFLUENSA Man kan ha insjuknat i influensa A (H1N1) virus, eller svininfluensa, om man får plötslig feber, ont i halsen, hosta eller snuva samt ofta även huvudvärk, värk i lederna, trötthet och frossbrytningar. Man kan ha blivit smittad även i hemlandet. Sjukdomen smittar mycket lätt via beröring samt vid droppsmitta. Personer som insjuknat kan föra viruset vidare ungefär ett dygn innan symptomen uppkommer, samt upptill 7 dagar efter insjuknandet, barn och personer med någon annan grundsjukdom även en längre tid. Smittorisken är störst under de första dygnen. Omedelbara åtgärder samt isolering: Ett barn eller dagvårdspersonal som har symptom hemma får inte komma till dagvårdsplatsen. På dagvårdplatsen bör personalen följa med barnens hälsotillstånd. Om barnet uppvisar symptom passande på influensa placeras barnet skilt från övriga barn, barnet skall genast sökas hem. Enbart personer med symptom stannar hemma i frivillig isolering, deras friska anhöriga kan leva normalt. Det är orsak att poängtera för föräldrarna att barnet bör vara borta så länge febern håller i + 1 feberfri dag. Om dagvårdspersonal insjuknar, bör man genast stanna hemma tills man har varit feberfri och symptomfri minst ett dygn. Infektionen varar ungefär en vecka. Under epidemin bör man undvika att kräva sjukfrånvarointyg av småbarnsföräldrar samt dagvårdspersonal. Vård: Sjukdomen sköts med att vila hemma. I regel bör man inte använda mediciner för influensan. Man kan dock använda febernedsättande medicin från apoteket. Sjukdomen är inte speciellt farlig för dem som inte hör till någon riskgrupp, vilket de flesta barn inte gör. Personer som hör till riskgrupperna är diabetiker, astmatiker med symptom och fortgående medicinering, personer som använder medicin som nedsätter immunförsvaret. Om dessa personer insjuknar bör de ta kontakt med vårdande enhet eller hälsocentralen, tel De insjuknade som hör till riskgrupperna kan eventuellt behöva medicin mot influensan. Den insjuknade bör undvika alla offentliga utrymmen, även hälsostationer, sjukhusens förstahjälp och mottagningsutrymmen samt apotek. Nödvändiga kontakter bör ske per telefon eller med hjälp av friska anhöriga. Preventiva åtgärder: De första vaccinen anländer troligtvis i slutet på september början på oktober till Finland. Till att börja med vaccineras enbart riskgrupperna, dit räknas bland annat hälsovårdspersonal och barn under 3 år. Bästa sättet att begränsa epidemin är att iaktta god handhygien, lära barnen att hosta-nysa hygieniskt, samt att omedelbart skicka hem ett barn/arbetstagare som insjuknat. Dagvården bör speciellt fästa uppmärksamhet vid handtvätt, ex. före och efter att man hanterat gemensamma leksaker och böcker. Om minst 3 barn/arbetstagare insjuknar i influensaliknande sjukdom inom en vecka, bör man meddela om saken till hälsocentralens hygienskötare eller infektionsansvariga läkare, tel Källa: social- och hälsovårdsministeriets direktiv Lovisa Katariina Borup, överläkare, infektionsansvarig läkare Tero Taipale, ansvarig överläkare

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Grankulla stad 6.4.2010 Social- och hälsovård Småbarnsfostran och förskola PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Som grund för denna plan för läkemedelsbehandling är Social- och

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Svenska Innebandyförbundet

Svenska Innebandyförbundet Infektion och smitta Bakgrund. De vanligaste infektionerna är förkylning från virus (virala infektioner, t.ex. influensa) och drabbar vuxna ca 2-3 ggr per år (barn 2-5). Det finns mer än 200 olika förkylningsvirus

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan Trygghet - Respekt -Ansvar Policy och rutiner för smitta i förskolan FÖRSKOLAN ORREN Vendelsömalmsvägen 235 136 66 Vendelsö Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Det nya influensan och hur det blev. Annika Linde Statsepidemiolog

Det nya influensan och hur det blev. Annika Linde Statsepidemiolog Det nya influensan och hur det blev Annika Linde Statsepidemiolog H, N Influensasjukdom Orsakas av två typer av influensavirus; A, B Influensa A: Finns i mer än 80 undertyper (subtyper med olika kombinationer

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Dagvård och förskola i Korsholms kommun. www.korsholm.fi

Dagvård och förskola i Korsholms kommun. www.korsholm.fi Dagvård och förskola i Korsholms kommun www.korsholm.fi Korsholms kommun Bildningstjänster Centrumvägen 4 65610 Korsholm Tfn 327 7111 www.korsholm.fi/barndagvard Korsholm mars 2015 Innehåll Dagvårdens

Läs mer

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen HYGIENANVISNINGAR Dusch- och bassängavdelningen Användarnas hygien och agerande har den största betydelsen för renligheten gällande badvattnet i bassängerna och de fuktiga utrymmenas ytor. 1. TVÄTTNING

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

Novus har genomfört en undersökning om förkylningar och hur svenskar upplever förkylningsperioden. på totalt 1 223 genomförda intervjuer.

Novus har genomfört en undersökning om förkylningar och hur svenskar upplever förkylningsperioden. på totalt 1 223 genomförda intervjuer. Hösten och vintern är högsäsong för förkylningar. Många blir sjuka när vi återgår till våra arbetsplatser, dagis, skolan eller åker kollektivt. De hundratals virus som ständigt är i omlopp får fritt spelrum

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan?

Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan? Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan? Den nya influensan A (H1N1) kännetecknas av att den är mycket smittsam och att en stor del av befolkningen riskerar att samtidigt insjukna under en kort period.

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 1 2 Den här broschyren innehåller svar på några av de vanligaste frågorna kring infektioner och antibiotikabehandling. Svaren är granskade

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Förkylning. Finlands Apotekareförbund 2009

Förkylning. Finlands Apotekareförbund 2009 Förkylning 25 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Förkylning Förkylning är en akut och kortvarig virusinfektion i övre luftvägarna, som går över av sig själv. Vuxna finländare drabbas i medeltal av 1 5 förkylningar

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Springmask Finlands Apotekareförbund 2007

Springmask Finlands Apotekareförbund 2007 Springmask Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Det är rätt så allmänt att barn och barnfamiljer drabbas av springmask. Smittan sprids lätt till exempel via händerna. Man slipper besväret bara man

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Hygien i förskolan Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Våren 2013 1 Handhygien 10+10 Tvåla in medan du räkna till 10, skölj och räkna samtidigt till

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4)

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4) 1(4) för serviceboende Bakgrund Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) trädde i kraft 1.9.2009. Användningen av servicesedeln regleras också av lagen om klientavgifter inom social-

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan Läroboken Om Hygien Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk Andra upplagan Små hjältar och skurkar Visste du att det finns partiklar överallt omkring oss som kallas för mikroorganismer? De

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv) Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

PANDEMIPLANERING Lokala riktlinjer

PANDEMIPLANERING Lokala riktlinjer SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (28) 2009-08-13 PANDEMIPLANERING Lokala riktlinjer kicki.elofsson@soder.stockholm.se SID 2 (28) 1. SYFTET MED EN PANDEMIPLAN...3 2. FAKTA OM PANDEMI...3 Historik...3

Läs mer

Fakta om förkylningar

Fakta om förkylningar Fakta om förkylningar Förkylning beror på virus och kan därför inte botas. Men besvär som en förkylning kan ge kan lindras. Vanligaste besvären är snuva, nästäppa, hosta och feber. Ett annat ord för förkylning

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord..2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis) Rapporteringsenkäten (veckovis) 1. Har du haft ett eller flera av följande symptom sedan du senast fyllde i enkäten (eller under de senaste veckorna om det här är din första rapportering)? (Fyll i alla

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION

INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION 1(5) INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION För er har reserverats tid för starroperation enligt bifogat tidbeställningsbrev till Vasa Centralsjukhus ögonenhet som finns i A-flygeln, 6:e våningen (A6). Telefonintervju

Läs mer

Inledning. Smittor på förskolor

Inledning. Smittor på förskolor Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s.

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s. Krisplan - Studeranderelaterade situationer Reviderad 27.8.2015 Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2 Studerande - svår olycka s. 3 Studerande - dödsfall s. 4 Personal - svår olycka s. 5 Personal dödsfall

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? Råd till dig som har barn i kommunal barnomsorg Du kommer säkert många gånger att ställas inför frågan: Är mitt barn tillräckligt friskt för att vistas

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Detta informationspaket innehåller bakgrundsuppgifter om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och dess spridning och betydelse för svinens hälsa. Dessutom

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner och åtgärder mot spridning av influensa i sjukvården

Vårdhygieniska rutiner och åtgärder mot spridning av influensa i sjukvården Vårdhygieniska rutiner och åtgärder mot spridning av influensa i sjukvården Ansvariga för innehållet: Anders Johansson och Rolf Lundholm. Första utgåvan. Dokumentet innehåller riktlinjer för landstingets

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer