LOVISA STAD SOCIALSEKTORNS PANDEMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOVISA STAD SOCIALSEKTORNS PANDEMIPLAN"

Transkript

1 LOVISA STAD SOCIALSEKTORNS PANDEMIPLAN

2 Syftet med planen Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat Nationell beredskapsplan för en influensapandemi (SHM:s publikationer 2006:11), i vilken man ger en till finländska förhållanden anpassad bild av en pandemis utveckling, dess hälsomässiga, samhälleliga och ekonomiska verkningar, tillgängliga be kämpningsmetoder, etiska specialfrågor, hälso- och sjukvårdsorganisationernas ansvarsområden och specialarrangemang, de materiella beredskapsbehoven, behovet av samarbete mellan olika förvalt ningsområden och särdragen hos organisationen under en pandemi, samt av kommunikationen och informationen. Beredskapsplanen granskar pandemier på ett övergripande sätt och skapar en grund för alla förvaltningsområdens detaljerade planer. Den i den nationella beredskapsplanen nämnda andelen insjuknade och behovet av service utgår från antagandet, att 35 % av Finlands befolkning insjuknar i influensan under den första vågen inom två månader. Tabell 1. Insjuknade, personer i behov av sjukhusvård och dödsfall under åtta veckors pandemi. Pandemivecka Mätare Insjuknade, % av befolkn Insjuknade i Lovisa, antal I behov av sjukhusvård * Dödsfall * Insjuknade i nya Lovisa, antal I behov av sjukhusvård * Dödsfall * * Antagandet är, att 1,51 % av de insjuknade behöver sjukhusvård och att dödligheten är 0,5 % av alla kliniskt insjuknade patienter. Beredskapsplanen för Lovisa stads socialsektor har uppgjorts för en influensapandemi, men den kan ändras när hotbilden, verksamhetsmiljön samt prognos- och bekämpningsmetoderna förändras. 2. Socialsektorns pandemiarbetsgrupp Ilse Forssell Helena Tikander Anja-Riitta Blomster Ritva Erämaja Margareta Lepänaho Kitty Siren Minna Savolainen Kirsi Korttila Jaana Iivonen Agneta Alm

3 3. Allmänt Hur skyddar man sig Andningsinfektioner såsom influensa, RS-virus (respiratory syncytial virus), kikhosta och SARS (severe acute respiratory syndrome) smittar: när man hostar eller nyser via händerna om sekret från luftvägarna har spritts ut på dem. När man skyddar sig mot influensasmitta är det viktigast att komma ihåg noggrann hygien. Mun och näsa skyddar man med en engångsnäsduk när man hostar och nyser; om man inte har näsduk, ska man hosta eller nysa mot sin blusärms övre del, INTE I HÄNDERNA.En använd näsduk kastas omedelbart i soporna. Händerna bör rengöras genast när man har hostat eller nyst; händerna tvättas med tvål och vatten eller rengörs med desinfektionsmedel. Handhygienen bör också för övrigt förbättras. Från grundtrygghetscentralens vänteutrymmen för klienter avlägsnas leksaker och tidningar och man börjar undvika handskakningar, om vilket klienterna informeras bl.a. genom för offentliga utrymmen avsett material från Institutet för hälsa och välfärd. (http://www.thl.fi/fi_fi/web/fi/tiedote?id=17978). Under pandemin följer man närmare ansvisningar från Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, sjukvårdsdistriktet och hälsocentralen vad gäller smittskydd, vaccineringar och virusläkemedelsbehandling. Som bilaga finns rekommendationer från Institutet för hälsa och välfärd om vård av influensa A(H1N1) infektion (svininfluensa) i hemmet och uppsökande av vård (bilaga 1). Beredskap Personalen informeras och skolas inför pandemi samt verksamhetsdirektiv uppgörs. Pandemi-set (mask, skyddsutrustning, desinfektionsmedel mm.) anskaffas till verksamhetsenheterna enligt uppskattat behov. Madrasser, dynor, sängkläder och engångskärl anskaffas efter prövning till bl.a. daghemsverksamheten och hemvårdens varierande behov under pandemin. Personal och reservpersonal Man antar att ca 30 % av personalen insjuknar. Personalen gör längre arbetsskiften, semestrar beviljas inte och redan beviljade upphävs. Av grundtrygghetens verksamhet upprärrhålls bara det mest nödvändiga (se följande tal), övrig verksamhet avbryts och den friska personalen används till uppgifter, som är väsentliga för att klara av pandemin. Inom hemvården är behovet av reservpersonal ca 15 personer, när man beaktar personalens insjuknande, ökat antal klienter och behovet av hjälp och vård i hemmet dygnet runt. På Hambergska hemmet är tilläggsbehovet av personal enligt uppskattning 4 personer. Inom dagvården är tilläggsbehovet av personal ca 15 personer. Man önskar att de på daghemmet anställda personer, som har sjukdomsfall i sitt hem, i mån av möjlighet skulle stanna hemma. Situationen bedöms från fall till fall vid konsultion från hälsocentralen. För nödvändig verksamhet inom grundtryggheten rekryteras extra personal bland friska anställda

4 inom grundtrygghetens övriga enheter, från utbildningsväsendet (bl.a. lärare, skolgångsbiträden) och bland anställda inom de förvaltningsområden, där arbetsinsatsen under undantagstillstånd inte är nödvändig. Även anhörigas, studerandes och frivilliga personers möjligheter att deltaga i den verksamhet inom grundtryggheten som är nödvändig kartläggs. Med de köptjänstparter, som finns i Lovisa (bl.a. Esperi, Stiftelsen för Lovisanejdens servicehus) sammanslås personalresurserna och resurserna dimensioneras gemensamt så som situationen kräver. Även de personer som har gått i pension under de närmaste åren, personer som har examen inom social- och hälsovårdsbranchen och jobbar hemma eller annanstans rekryteras vid behov. 4. Socialarbete Om socialarbetets tjänster under pandemin informeras på stadens internet-sidor och eventuellt via annonser i lokaltidningarna. Telefonrådgivning, information om service och tillgången till dessa samt mottagning av meddelanden och tidsreserveringar har en central position och man strävar till att reservera en socialarbetare för ändamålet. Detta gäller hela socialarbetet. Om Östra Nylands socialjour under pandemin inte klarar av det extra arbetet, är socialarbetarna i tur och ordning i reserv som bakjour utanför tjänstetiden gällande Lovisa. Barnskydd Endast akuta fall sköts, övrig normal verksamhet (t.ex. vårdplansförhandlingar o.a. klient- och samarbetsmöten) inhiberas. Man koncentrerar sig förutom på det brådskande barnskyddsarbetet enbart på skötsel av det behov av barnskydd som pandemin orsakar. Hembesök görs endast i nödfall. Om hembesök görs till insjuknade/utsatta personer, bör man ombesörja att personalen skyddas mot smitta. Då båda föräldrar insjuknar så, att de inte kan sköta sina barn och annan vårdplats för barnen inte finns (t.ex. släktingar, grannar osv.) kan tillfällig vård ordnas dygnet runt i Märlax daghem. När pandemin framskrider ökar behovet av barnskydd då familjernas vårdnadshavare, speciellt ensamförsörjare, behöver sjukhusvård eller vårdnadshavare avlider. Då vårdnadshavare intas för sjukhusvård/avlider, utreder man om barnet har en annan vårdnadshavare och om denna har möjlighet att ta emot barnet/barnen. Barnatillsyningsmannen utreder omständigheterna som hänför sig till barnets vårdnad och kontaktar den vårdnadshavare som bor skilt från barnet. Om det inte finns en annan vårdnadshavare/förälder eller denna inte har möjlighet att ta emot barnet/barnen, strävar man till att i första hand placera barnen, både i fall av sjukhusvård och dödsfall, åtminstone till en början hos släktingar eller för barnet/barnen annars närstående vuxna personer. I annat fall placeras de barn som är i behov av placering i på området befintliga privata familjehem eller barnskyddsanstalter. För barn som saknar vårdnadshavare skickas utredningar till tingsrätten för fastställande av vårdnadshavare. Lovisa stad har inte barnskyddsanstalter som egen verksamhet. Utkomststöd Vuxensocialarbetets resurser koncentreras under pandemin på tryggande av brådskande utkomstskydd samt psykosocialt krisarbete. Utkomsten tryggas för personer som insjuknar, för dem som jobbar genom lön för sjukdomstiden och för övriga vuxna med sjukförsäkringens dagpeng. Behandlingen av Sf-dagpengsansök-

5 ningar kan dra ut på tiden i folkpensionsanstalten, vilket ökar behovet av tillfälligt utkomststöd. Beviljat utkomststöd krävs tillbaka från kommande förmån. Anskaffning av mediciner för pandemivård samt resor till läkare eller t.ex. barnens vårdarrangemang kan orsaka behov av utkomststöd för låginkomsttagare. Utkomststöd beviljas på basen av skriftliga ansökningar. För erhållande av nödvändiga mediciner koncentreras i brådskande fall en socialarbetare/utkomststödsbehandlare dagligen kl att per telefon behandla beviljande av betalningsförbindelser till apoteket. Beviljade betalningsförbindelser skickas dagligen per fax som lista till apoteket. Handikappservice Lovisa stad har inte som egen verksamhet varken serviceboende för handikappade eller anstaltseller rehabiliteringstjänster. Övrigt allmänt socialarbete Den normala verksamheten avbryts och personalresurserna överförs enligt behov till den verksamhet (barnskydd, tryggande av utkomstskydd eller psykosocialt stöd) där resurserna mest behövs.a-klinikens och familjerådgivningens normala verksamhet avbryts och personalen överförs till övriga uppgifter. Psykosocialt stöd Familjekliniken,hälsocentralpsykologen och hälsocentralens psykiatriska sjukskötare, skolpsykologerna och skolkuratorerna (samt från år vuxensocialarbetare) koncentrerar sig enligt behov och möjligheter på psykosocialt arbete som stöd för anhöriga till insjuknade och avlidna samt arbetstagarna. Som hjälp finns dessutom församlingarnas arbetstagare. Familjekliniken koordinerar det psykosociala arbetet. Till det psykosociala arbetet hör även en lokal kristelefon, som ordnats som stöd för invånarnas mentala välmående. 5. Hemvård Verksamhetsmiljö Klienter, antal ca 120 av vilka stadens 80 Esperis köptjänst 40 Stadens personal, antal 20 Esperis personal, antal 10 I närståendevård, antal 30 Verksamheten Fastän man inom hemvården under pandemin bemöter endast det mest nödvändiga behovet av hjälp, antar man att antalet klienter inom hemvården ökar under pandemin. En del av hemvårdens klienter insjuknar och från sjukhuset skriver man fortare ut personer, som inte behöver sjukhusvård, till hemvård Man antar att ca klienter inom närståendevården kommer att behöva hemvård, därav behöver hälften vård dygnet runt. Personer i behov av flera besök per dag / klienter med minnesstörningar överförs tillfälligt att vårdas (i hemvårdens personals regi) i massinkvartering i Gyllene Tiders hem i Valkom (ca 10 personer), Servicehuset Esplanad (ca 10 personer), Ulrikahemmet (ca 10 personer) och Antby

6 pensionärshus (ca 5 personer). Även utbildningsväsendets utrymmen (gymnastiksalar m.fl.) kan vid behov utnyttjas för ordnade av massinkvartering. I Esplanads dagverksamhet kan tillfälligt placeras flera personer med minnesstörningar, vilka inte insjuknat i influensa. 6. Boendesrvice Hambergska hemmet Verksamhetsomgivning och verksamhet Klienter max, antal Personal, antal Tar emot övriga, antal* 15 9,5 5 6 *långtidspatienter, som överförs från sjukhuset och hälsocentralen I Hambergska hemmets kök kan man vid behov tillreda mat för bl.a. personer i massinkvartering. Privat serviceproduktion Klienter max, antal Personal, antal Tar emot övriga, antal Esplanads grupphem 10 6,5 * Esplanads servicebostäder 36 - * Esplanads dagcentral och mötesutrymmen Ulrika-Eleonora * Rantakartano Gyllene Tiders hem Rauhalankaari * 1 klienter inom hemvården och närståendevården i behov av vård dygnet runt * långtidspatienter, som överförs från sjukhuset och hälsocentralen 7. Daghemmen Information När det första sjukdomsfallet uppdagats sätts enligt situationen överenstämmande infon på dörrarna åt alla klienter inom dagvården. Som bilaga till pandemiplanen finns från hälsovården givna direktiv till daghemspersonalen och barnens föräldrar speciellt inför svininfluensa (bilaga 2). Verksamhetsomgivning Barn, antal Personal, antal Fredsby daghem och familjedagvård Villekulla daghem Ryhmis 20 6 Valkom daghem och familjedagvård Määrlax daghem 35 9

7 Verksamhet Endast de barn som absolut nödvändigt behöver dagvård tas emot till daghemmen. Halvdagsvården stängs och förskolan stängs för de barn som inte behöver dagvård (förälder / annan anhörig kan sköta). I familjedagvården placeras vid behov extra barn. För barn i behov av vård dygnet runt (t.ex. båda föräldrarna har insjuknat) ordnas vård i Märlax daghem, i vilket finns de bästa utrymmmena och möjlighet till isolering. I ordnandet av dagvård dygnet runt deltar personal från alla daghem i mån av möjlighet. Daghemsgrupperna finns på sina egna avdelningar, gemensamma sångstunder o.dyl. ordnas inte, ej heller föräldrakvällar. Man följer noggrant hygiendirektiven och städningen utökas. Alla extra saker, spel, leksaker, o.a. lagras och de som är i användning tvättas ofta. Besök i köket övergår på köksansvariga. 8. Källor a. Nationelll beredskapsplan för en influensapandemi; Förslag av arbetsgruppen för nationell beredskap för en pandemi SHM 2006; Social- och hälsovårdsministeriets utredningar 2006:11. b. Guide för beredskapsplanering inom socialväsendet SHM 2008; Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2008:12. c. Beredskap inför en eventuell svininfluensaepidemi, Social- ja hälsovårdsministeriets brev, d. Beredskap inför en ny influensa A(H1N1) epidemi. Social- och hälsovårdsministeriets lägesbrev 2, e. Säkrande av den regionala pandemiberedskapens funktionsduglighet. Social- och hälsovårdsministeriets brev, Linkar a. b. uksesta

8 Bilaga 1 Råd om vård av influensa A(H1N1)v -patienter i hemmet och anvisningar om när man bör söka läkarhjälp Den nya influensan A(H1N1)v påminner till sin svårighetsgrad i allt högre grad om en vanlig säsongsinfluensa. Majoriteten av dem som insjuknat behöver ingen läkemedelsbehandling eller sjukhusvård. Den nya influensan väntas ändå drabba en större andel av befolkningen än en säsongsinfluensa. Smittorisken kan minskas genom enkla åtgärder: Täck din mun och näsa med en engångsnäsduk när du hostar eller nyser. Kasta den använda näsduken i soporna. Om du inte har en näsduk, ska du hosta eller nysa mot din blusärms övre del och inte i dina händer. Tvätta händerna med tvål och vatten eller rengör händerna med alkoholbaserat desinfektionsmedel, speciellt om du just har hostat eller nyst. Undvik att röra ögon, näsa eller mun, om du inte alldeles nyss tvättade dina händer. Influensa A(H1N1)v-viruset orsakar liknande symtom som andra typer av influensavirus. De vanligaste symtomen är plötslig feber (38 C eller mer, barn under 3 år över 38,5 C), halsont, hosta och snuva. Andra möjliga symtom är ont i kroppen, huvudvärk, frossbrytningar och trötthet. Uppkastningar och diarré är inte vanligt vid influensa, men de här symtomen kan också förekomma. Barn kan också drabbas av magont. Behandling av influensan hemma När du insjuknar Om dina symtom är lindriga och du inte hör till någon riskgrupp (se nedan), behövs vanligen varken läkardiagnos eller behandling med antivirala läkemedel och du kan stanna hemma. Undvik nära kontakt med andra människor och stanna hemma så länge symtomen kvarstår. Det är viktigt att du vilar och dricker tillräckligt när du är sjuk. Du kan lindra febern och värken med receptfria mediciner från apoteket. Vanligen tillfrisknar man från influensa efter ungefär en veckas vila i hemmet. Gå inte till arbetet eller skolan om du är sjuk. Undvik att sköta små barn när du är sjuk. Be någon annan att gå till butiken eller att uträtta andra ärenden på dina vägnar, om det är möjligt. Följ ditt hälsotillstånd och kontakta vid behov en hälsovårdscentral per telefon. Om du måste uppsöka läkare, täck din mun och näsa med en engångsnäsduk eller använd munskydd, om ett sådant finns att tillgå. Råd till den som vårdar en influensapatient Vid vård av en influensapatient i hemmet kan de som bor i samma hushåll eller tar hand om patienten minska smittrisken genom att undvika nära kontakt med den sjuke. Det här är särskilt viktigt för dem som hör till en riskgrupp (se nedan). Se till att alla i hushållet iakttar god handhygien. Speciellt barn bör påminnas om att tvätta händerna tillräckligt ofta. Att tvätta händerna är särskilt viktigt när man har varit i kontakt med den sjuke, varit i samma rum som denne eller hanterat näsdukar eller smutstvätt.

9 När det i hemmet finns en person som insjuknat i influensa, kan de andra som bor i hushållet minska smittrisken genom följande utöver det ovannämnda: Om möjligt, bör endast en person ta hand om den sjuke. Om man hör till en riskgrupp, bör man inte vara den som i första hand tar hand om den sjuke. Om du hör till en riskgrupp men inte kan undvika nära kontakt med den sjuke, bör du överväga att använda munskydd, om ett sådant finns att tillgå. Bjud inte hem gäster, när någon i hushållet är sjuk. Använd pappershanddukar för att torka händerna. Man kan också ge alla i hushållet egna handdukar i olika färger. Se till att ventilationen i gemensamma utrymmen är god (öppna fönstret t.ex. i köket och badrummet och på toaletten). Om möjligt bör den sjuke vistas i ett annat rum än andra personer i samma hushåll. Följ den sjukes hälsotillstånd och kontakta vid behov en hälsovårdscentral per telefon. Råd till den som vårdar ett sjukt barn Om möjligt bör endast en person ta hand om den sjuke. En person som hör till en riskgrupp, bör inte vara den som i första hand tar hand om den sjuke Vid vård av ett barn med influensa gäller samma anvisningar som ovan. Se till att barnet får tillräckligt med vätska. Om maten inte smakar pga. till exempel halsont, ger en sockerhaltig dryck energi. När du håller ett sjukt barn i famnen, bör du lägga barnet med hakan mot din axel så att det inte hostar rakt på dig. Hos barn (i synnerhet små barn) kan smittsamheten kvarstå långt efter det att symtomen har gått över. Därför ska man inte föra barn som varit sjuka till dagvård förrän det har gått minst 7 dygn sedan symtomen började. Även andra kontakter med personer utanför den egna familjen bör undvikas under en veckas tid. Följ barnets hälsotillstånd och kontakta vid behov en hälsovårdscentral per telefon. Städning, tvätt och renhållning Släng använda näsdukar och andra engångsprodukter i soporna. Kom ihåg att tvätta dina händer, om du har hanterat använda näsdukar och liknande. Torka dagligen av bordsskivor och andra beröringsytor med vanligt rengöringsmedel. Sängkläder och handdukar som använts av sjuka personer behöver inte tvättas separat. Detsamma gäller bestick och kärl. Det är dock viktigt att alla använda sängkläder och handdukar tvättas och allt använt husgeråd diskas ordentligt, innan andra personer rör vid dem. Tvätta sängkläder och handdukar på vanligt sätt. För att undvika smitta bör du inte hålla tvätten i famnen när du fyller tvättmaskinen. När du har hanterat smutstvätt, bör du tvätta händerna omsorgsfullt med tvål och vatten eller rengöra dem med desinfektionsmedel. När ska man söka vård? Barnpatienter med symtom som kräver omedelbar behandling Läkarhjälp bör sökas så fort som möjligt, om ett barn insjuknar med något av följande symtom:

10 andningssvårigheter blåaktig eller grå hudfärg barnet dricker inte tillräckligt mycket barnet har häftiga eller fortsatta kräkningar barnet vaknar inte eller reagerar inte barnet är så irriterat att det inte vill vara i famnen de influensaliknande symtomen försvinner, men återkommer senare i förening med feber och svårare hosta Vuxenpatienter med symtom som kräver omedelbar behandling Läkarhjälp bör sökas så fort som möjligt, om en vuxen person insjuknar med något av följande symtom: andningssvårigheter smärta eller tryckkänsla över bröstet plötslig känsla av yrsel eller omtöckning häftiga eller fortsatta kräkningar de influensaliknande symtomen försvinner, men återkommer senare i förening med feber och svårare hosta Personer som hör till riskgrupperna bör kontakta en hälsovårdscentral eller läkare redan vid lindrigare symtom än de ovannämnda. Om du/barnet hör till någon av de nedannämnda riskgrupperna och får plötslig feber (38 C eller mer, barn under 3 år över 38,5 C) med halsont, hosta eller snuva, bör du kontakta närmaste hälsovårdscentral per telefon eller uppsöka en läkarmottagning för att få veta om du/barnet behöver behandling mot influensa: barnet är yngre än 3 år du är gravid du lider av någon av följande kroniska sjukdomar: hjärtsjukdom (exkl. lindrig blodtryckssjukdom) som kräver regelbunden läkemedelsbehandling, lungsjukdom (t.ex. astma) samt diabetes kronisk lever- eller njurinsufficiens en sjukdom som försämrar motståndskraften, t.ex. leukemi, lymfom, hiv-infektion en sjukdom för vilken du får behandling som försämrar din motståndskraft (organtransplantation, behandling med cytostatika, TNF-alfahämmare eller kortikosteroider >15 mg/dygn i 2 4 veckors tid, eller någon annan immunsupprimerande behandling) kronisk neurologisk eller neuromuskulär sjukdom sjuklig övervikt (BMI, Body Mass Index över 40).

11 Bilaga 2 VIKTIG INFORMATION BARNENS DAGVÅRD OCH SVININFLUENSA Man kan ha insjuknat i influensa A (H1N1) virus, eller svininfluensa, om man får plötslig feber, ont i halsen, hosta eller snuva samt ofta även huvudvärk, värk i lederna, trötthet och frossbrytningar. Man kan ha blivit smittad även i hemlandet. Sjukdomen smittar mycket lätt via beröring samt vid droppsmitta. Personer som insjuknat kan föra viruset vidare ungefär ett dygn innan symptomen uppkommer, samt upptill 7 dagar efter insjuknandet, barn och personer med någon annan grundsjukdom även en längre tid. Smittorisken är störst under de första dygnen. Omedelbara åtgärder samt isolering: Ett barn eller dagvårdspersonal som har symptom hemma får inte komma till dagvårdsplatsen. På dagvårdplatsen bör personalen följa med barnens hälsotillstånd. Om barnet uppvisar symptom passande på influensa placeras barnet skilt från övriga barn, barnet skall genast sökas hem. Enbart personer med symptom stannar hemma i frivillig isolering, deras friska anhöriga kan leva normalt. Det är orsak att poängtera för föräldrarna att barnet bör vara borta så länge febern håller i + 1 feberfri dag. Om dagvårdspersonal insjuknar, bör man genast stanna hemma tills man har varit feberfri och symptomfri minst ett dygn. Infektionen varar ungefär en vecka. Under epidemin bör man undvika att kräva sjukfrånvarointyg av småbarnsföräldrar samt dagvårdspersonal. Vård: Sjukdomen sköts med att vila hemma. I regel bör man inte använda mediciner för influensan. Man kan dock använda febernedsättande medicin från apoteket. Sjukdomen är inte speciellt farlig för dem som inte hör till någon riskgrupp, vilket de flesta barn inte gör. Personer som hör till riskgrupperna är diabetiker, astmatiker med symptom och fortgående medicinering, personer som använder medicin som nedsätter immunförsvaret. Om dessa personer insjuknar bör de ta kontakt med vårdande enhet eller hälsocentralen, tel De insjuknade som hör till riskgrupperna kan eventuellt behöva medicin mot influensan. Den insjuknade bör undvika alla offentliga utrymmen, även hälsostationer, sjukhusens förstahjälp och mottagningsutrymmen samt apotek. Nödvändiga kontakter bör ske per telefon eller med hjälp av friska anhöriga. Preventiva åtgärder: De första vaccinen anländer troligtvis i slutet på september början på oktober till Finland. Till att börja med vaccineras enbart riskgrupperna, dit räknas bland annat hälsovårdspersonal och barn under 3 år. Bästa sättet att begränsa epidemin är att iaktta god handhygien, lära barnen att hosta-nysa hygieniskt, samt att omedelbart skicka hem ett barn/arbetstagare som insjuknat. Dagvården bör speciellt fästa uppmärksamhet vid handtvätt, ex. före och efter att man hanterat gemensamma leksaker och böcker. Om minst 3 barn/arbetstagare insjuknar i influensaliknande sjukdom inom en vecka, bör man meddela om saken till hälsocentralens hygienskötare eller infektionsansvariga läkare, tel Källa: social- och hälsovårdsministeriets direktiv Lovisa Katariina Borup, överläkare, infektionsansvarig läkare Tero Taipale, ansvarig överläkare

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan? Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013

Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 REKOMMENDATION Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 029 524 6000 www.thl.fi

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Influensa. Fredrik Idving

Influensa. Fredrik Idving Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund INFLUENSAPANDEMI Anders Österlund Vilda fåglar f är r naturlig reservoir för r influensavirus Fågelinfluensa H5N1 hos fåglarf Fågelinfluensa H5N1 hos människorm 387 sjuka (2008-09-10) Influensa Smittämne:

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

Pandemi vad innebär r det?

Pandemi vad innebär r det? Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Plan för läkemedelsbehandling inom småbarnsfostran

Plan för läkemedelsbehandling inom småbarnsfostran Plan för läkemedelsbehandling inom småbarnsfostran PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING INOM SMÅBARNSFOSTRAN Som grund och källor för planen är den av social- och hälsovårdsministeriet år 2007 utgivna handboken

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Influensa Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Start för influensavaccination 2016 9:e november Sammanfattning Smittsam luftvägsinfektion som orsakar

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa

Läs mer

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Grankulla stad 6.4.2010 Social- och hälsovård Småbarnsfostran och förskola PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Som grund för denna plan för läkemedelsbehandling är Social- och

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland

Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 11 Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning/Beskrivning

Läs mer

Henriks Hage Förskola

Henriks Hage Förskola Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Med influensapandemin avses i denna anvisning en epidemi förorsakad av

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport Vid stort utbrott av influensa 2009 - Lägesrapport Hans-Ivar Swärd 2009-08-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Ansvarsfrågor... 3 2.1 Landstinget... 3 2.2 Kommunen... 3 2.3 Samverkan kommun landsting...

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5222 Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden FLASH 287 INFLUENZA Q1. Avser du att vaccinera dig mot vanlig influensa i år? Ja, jag är redan vaccinerad... 1 Ja,

Läs mer

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 (9) Datum 2009-08-17 Dnr AA-201-9797/09 Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 Inledning Socialstyrelsen har i samråd med smittskyddsläkarna och Smittskyddsinstitutet beslutat att ändra den

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Rekommendation för vaccination mot pandemi (H1N1 2009)

Rekommendation för vaccination mot pandemi (H1N1 2009) Rekommendation för vaccination mot pandemi (H1N1 2009) Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi 5 2009 1 FÖR VACCINATION MOT PANDEMI

Läs mer

Influensavaccinationsrekommendation

Influensavaccinationsrekommendation Influensavaccinationsrekommendation 2005 Kansanterveyslaitoksen julkaisuja C 18/2005 1(6) Kommuner och samkommuner för folkhälsoarbete som upprätthåller hälsocentraler, samt sjukvårdsdistrikten Influensavaccination

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar 1 Kapitlets innehåll Detta kapitel beskriver dels bakgrunden till varför en pandemiplanering

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur? Influensavaccinationen 2012 Vem? Varför? När? Hur? 2 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Anders Lindberg,

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

BILAGA TILL BEREDSKAPSPLAN OCH KRISHANTERING

BILAGA TILL BEREDSKAPSPLAN OCH KRISHANTERING BILAGA TILL BEREDSKAPSPLAN OCH KRISHANTERING Pandemi plan En pandemi kommer med största sannolikhet att påverka alla länder på olika sätt, baserat på flera faktorer, så som nivån på sjukvårdssystemet,

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se

INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se INFLUENSA Utbildning Hygienombud Hösten 2016 RNA-virus A,B och (C) Influensa Influensavirusets ytmolekyler hemagglutinin och neuraminidas (H och N) är avgörande för immunförsvarets möjlighet att känna

Läs mer

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016 INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa

Läs mer

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional

Läs mer

extranummer oktober 2009 för Stockholms län så går det till DETTA ÄR A(H1N1)-viruset SÅ UNDVIKER DU Prosit! Influensaspecial

extranummer oktober 2009 för Stockholms län så går det till DETTA ÄR A(H1N1)-viruset SÅ UNDVIKER DU Prosit! Influensaspecial vårdguiden extranummer oktober 2009 för Stockholms län VACCINERA DIG! så går det till DETTA ÄR SVININFLUENSAN A(H1N1)-viruset TILLHÖR DU EN RISKGRUPP? SÅ UNDVIKER DU ATT BLI SMITTAD Prosit! Influensaspecial

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2014-2015 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din nyckelroll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigast när din patient ska fatta beslut om

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Beställning av broschyren: E-post: lahettamo@yliopistopaino.fi Fax: (09) 7010 2370 Yliopistopaino, expedition, PB 26, 00014 Helsingfors universitet 2005:5swe Minimibeställning 50 ex. Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 Varför influensavaccinera? För de flesta är influensa en ofarlig sjukdom Riskgruppsbaserad strategi Vaccination avser att förebygga

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan Trygghet - Respekt -Ansvar Policy och rutiner för smitta i förskolan FÖRSKOLAN ORREN Vendelsömalmsvägen 235 136 66 Vendelsö Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning

Läs mer

FÖRVALTNINGSGEMENSAM HANDLINGSPLAN

FÖRVALTNINGSGEMENSAM HANDLINGSPLAN SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (8) 2009-09-21 för en befarad influensapandemi Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508 03 000. Fax 508 03 067 SID 2 (8) 1. Allmänt om

Läs mer

Svenska Innebandyförbundet

Svenska Innebandyförbundet Infektion och smitta Bakgrund. De vanligaste infektionerna är förkylning från virus (virala infektioner, t.ex. influensa) och drabbar vuxna ca 2-3 ggr per år (barn 2-5). Det finns mer än 200 olika förkylningsvirus

Läs mer

Springmask Finlands Apotekareförbund 2007

Springmask Finlands Apotekareförbund 2007 Springmask Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Det är rätt så allmänt att barn och barnfamiljer drabbas av springmask. Smittan sprids lätt till exempel via händerna. Man slipper besväret bara man

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2009-09-04 SID 1 (29) ÄLDREFÖRVALTNINGENS RIKTLINJER VID EN BEFARAD INFLUENSAPANDEMI

ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2009-09-04 SID 1 (29) ÄLDREFÖRVALTNINGENS RIKTLINJER VID EN BEFARAD INFLUENSAPANDEMI ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2009-09-04 SID 1 (29) ÄLDREFÖRVALTNINGENS RIKTLINJER VID EN BEFARAD INFLUENSAPANDEMI SID 2(29) Innehåll 1. SYFTET MED EN PANDEMIPLAN... 3 2. FAKTA OM PANDEMI... 3 Historik... 3 Influensapandemi...

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar EEVA RUOTSALAINEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin och infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, kliniken för infektionssjukdomar Influensavaccination av personalen är en rekommendation

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Influensa A(H1N1) 2009

Influensa A(H1N1) 2009 Dnr 73-15/11 Smittskyddsläkaren Influensa A(H1N1) 29 Utvärdering av sjuklighet och handläggning av patienter med diagnostiserad influensa A(H1N1) 29 i Uppsala län 29/21 Smittskyddsenheten Landstinget i

Läs mer

Läkemedelsplan inom dagvården

Läkemedelsplan inom dagvården Läkemedelsplan inom dagvården 18.11.2014 Social- och hälsovårdsnämnden 07.10.2014 Överskötare Marjo Orava och kvalitetsgruppen för barnrådgivning 2 (8) Innehållsförteckning sid 1. Läkemedelsbehandlingens

Läs mer