Råd kring kost och nutrition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Råd kring kost och nutrition"

Transkript

1 Råd kring kost och nutrition

2 Innehåll Sidan 1. Inledning 4 2. Energi och näringsrekommendationer 5 3. Måltidens innehåll och fördelning 6 4. Måltidsmiljö och matintag 8 5. Sondnäring Kosttillägg Munvård Fysisk aktivitet Etik Näringslära Vätskebehov BMI Problem vid matintag Behandling av undernäring Olika koster 27 Konsistensanpassad kost 27 Diabetesanpassad kost 31 Kost vid undervikt och/eller dålig aptit samt diab. 34 Dialyskost 35 Energirik kost 35 Proteinrik kost 35 Vätskereducerad kost 36 Natriumreducerad kost 36 Kaliumreducerad kost 36 Fosfatreducerad kost 36 Fettreducerad kost 36 Glutenfri kost 37 Laktosreducerad kost 37 Komjölksfri kost 38 Proteinreducerad kost 38 Vegetarisk kost 39 Vegan kost 39 Lakto-ovo- vegetarisk kost 40 Demivegan kost Kultur och religion 40 Judendom 41 Otodox kristendom 41 Islam 41 Hinduism 41 Tauism Mat vid olika tillstånd och sjukdomar 42 Mat vid nedsatt aptit 42 Mat vid illamående 42 Mat vid snabb mättnad 43 Mat vid muntorrhet 43 Mat vid munsmärta 43 Mat vid livets slut 44 Mat vid livsmedelsöverkänslighet 44 Mat vid komjölksallergier/komjölksintolerans 44 Äggprotein allergier 45 2

3 Fiskallergier 45 Sojaprotein allergier 45 Veteallergier 46 Nötallergier 46 Jordnötallergi 47 Mat vid dumpingbesvär 47 Mat vid förstoppning 48 Mat vid diarré 48 Mat vid magsjuka 49 Mat vid magsår 50 Mat vid stomi 50 Mat vid colon irritable (IBS) 51 Mat vid inflamatorisk tarmsjukdom 52 Crohms sjukdom 53 Ulcerös colit 53 Intestinal pseudoobstruktion (falsk tarmvred) 53 Mat vid leversjukdom 54 Mat vid gallbesvär 54 Mat vid njursjukdom 54 Mat vid njursten 55 Mat vid gikt 55 Mat vid reumatoid artit 56 Mat vid benskörhet 56 Mat vid sår 56 Mat vid övervikt 57 Mat vid cancersjukdom 57 Mat vid demenssjukdom 58 Mat vid Parkinsons sjukdom 61 Mat i samband med stroke 62 Mat i samband med Waranbehandling 62 Mat vid hjärtsvikt 63 Mat vid lungsjukdom 64 Kostråd vid aptitlöshet 64 Kostråd vid snabb mättnad 65 Kostråd vid andnöd och trötthet 65 Önskekost Hjälpmedel Recept Referenser 70 3

4 1. Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer; friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes tillstånd anpassad näringstillförsel. Mat och dryck är en viktig del i våra liv, oavsett ålder är det alltid något som är centralt. Runt matbordet träffas vi och kan ha trevligt tillsammans. Måltiden börjar redan vid dukning, därefter följer doften av mat, smaken och samvaron. Maten är viktig för det allmänna välmåendet och en näringsriktig och varierad mat i lagom mängd gör oss friskare och förebygger ohälsa. Trygghet, valfrihet och bemötande är viktiga hörnstenar inom vård och omsorg i Sandvikens kommun. Trygghet i matsituationen innebär att maten som serveras är anpassad för varje omsorgstagares behov. Att själv få påverka vad, när och hur mycket man vill äta är viktigt för att få känna sig delaktig. Att bli bemött på ett positivt och värdigt sätt stärker självförtroendet och bidrar till ett ökat välfinnande. Måltiderna kan också ses som ett tillfälle för social gemenskap genom att äta tillsammans och kanske sitta kvar en stund och umgås. Mat är mycket mer än energigivande och livsviktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler. Mat är ett av livets glädjeämnen - en höjdpunkt att se fram emot. Att kunna få äta själv så länge man kan är viktigt för den egna självkänslan och den personliga integriteten. Med stigande ålder ökar risken för sjukdom och följden kan bli problem med mat och ätande, vilket leder till svårigheter att få i sig tillräckligt med energi och näring. Det är viktigt att vi som arbetar kring och med dessa personer upptäcker problemet och sätter in åtgärder i tid. En förutsättning för detta är att vi alla arbetar efter gemensamma riktlinjer och att det finns bedömningsmallar som gör det lättare att upptäcka om någon är i riskzonen för att bli undernärd. Det är alltid lättare att förebygga en viktnedgång än att ta igen många förlorade kilon. Tanken med en handbok för kost och nutrition är att den skall fungera som ett stöd till personalen i sitt arbete och kunna ge svar på eventuella frågor. Det är viktigt att omsorgstagare som äter för lite i förhållande till sitt behov eller omotiverat minskar i vikt uppmärksammas i ett tidigt skede. Inom äldreomsorgen används kvalitetsregistret senior alert i det vårdpreventiva arbetet. Reviderad Februari 2011 Eva Almén Åström MAS Yvonne Wall Verksamhetschef HSL Kostgruppen 4

5 2. Energi- och näringsrekommendationer Hur mycket energi (kalorier) man behöver är beroende bl.a. av ålder, kön, fysisk aktivitet och eventuell sjukdom. Detta innebär att energibehovet är olika för olika personer och att energiintaget måste individanpassas. Omsorgstagare/patienter med svåra infektioner, stora frakturer eller brännskador har extra stort energibehov. Det ungefärliga energibehovet uppgår till 30 kcal/kg kroppsvikt och dygn. Vid vissa sjukdomar/tillstånd kan energibehovet vara förhöjt. Viktökning visar på ett högre energiintag än behovet på samma sätt som viktminskning visar på ett för lågt energiintag i förhållande till behovet. Det är viktigt att vara observant på viktförändring, omsorgstagare som ökar/minskar i vikt ska erbjudas kontakt med sjuksköterska. Grundkosten vid kommunens äldreboenden samt för matdistribution till omsorgstagare inom ordinärt boende är A-kost. Kommunen skall kunna erbjuda två kosttyper: A-kost och E- kost, vilka ska kunna konsistensanpassas efter enskilda behov. Det är sjuksköterska, patientansvarig läkare eller landstingets dietist som ordinerar om den enskilde brukaren har ett behov av annan kost är den normala A-kosten. ESS-Koster Energi- och näringsinnehåll i de måltider som köket levererar ska följa de nationella kvalitetskrav som tagits fram av ESS gruppen, en Expertgrupp för Samordning av Sjukhuskoster utsedd av livsmedelsverket. Samt ska följa svenska näringsrekommendationer (SNR). I Sandvikens kommun kan följande ESS-koster erbjudas Näringsämnen A-kost E-kost E % protein E % fett E % kolhydrater Kostfibrer Lägre än SNR Lägre än SNR Vitaminer/mineraler Enligt SNR Enligt SNR A-kost Hos många äldre minskar aptiten medan behovet av energi och näringsämnen är oförändrat eller förhöjt pga. sjukdom. Därför måste kosten vara näringstät och energirik. Allmän kost för sjuka (A-kost) är grundkosten på Vård och omsorgsboende och för omsorgstagare med matdistribution. A-kosten är utformad så att den på en liten volym innehåller mycket energi och näringsämnen. Detta ställer höga krav på matens kvalitet, omväxling och smaklighet. Servera tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och två till tre mellanmål under dygnet. 5

6 E-kost När behovet av energi och näring är stort men aptiten liten passar det att servera energi- och proteinrik kost, E-kost. Volymen på maten i en E-kost är mindre än i en A-kostportion, men ger ändå lika mycket energi och näring. Energirikare livsmedel väljs och maten berikas med extra mjuka margariner, oljor, smör, grädde, äggula eller berikningspulver. När någon har svårt att äta tillräckligt för att få i sig den energi och näring som behövs är det extra viktigt att maten fördelas på många små måltider väl spridda under dagen, tre huvudmål och tre mellanmål. Ordination av E-kost baseras på en individuell bedömning av näringstillståndet och näringsbehovet. Effekten av E-kosten bör utvärderas kontinuerligt. När det gäller ordination av E-kost gäller det att se till alla dagens måltider är E-kost. Tänk på att frukosten är energität. Vidare ska E-kostens grönsaker berikas med lite smör/bregott/rapsolja (görs på avdelning/våning maten för E-kost i matdistributionen är redan berikad). Mellanmålen är extra viktiga och bör serveras ett flertal gånger under dagen. Konsistensanpassning Det är önskvärt att alla omsorgstagare ska kunna äta av den vanliga maten. Men det är viktigt att det serveras konsistensanpassad mat i de fall som bedöms lämpliga. Det kan exempelvis gälla personer med förändringar i munhåla, svalg eller matstrupe. Följande är exempel på konsistenser som kan beställas från köket Hackad/lättuggad (minus helt kött/grov paté) Timbal/Anpassad konsistens Gelékost Flytande kost tjock/tunnflytande Specialkoster Nedanstående koster kan beställas från köket, med A-kosten som bas. Glutenfri kost Laktosfri kost Proteinreducerad kost Fettreducerad kost Önskekost Allergikost (födoämnesallergi) Vegetarisk kost Kost anpassad till religion (till viss del, ta kontakt med köket) 3. Måltidens innehåll och fördelning En hel dags måltidsutbud bör innehålla livsmedel från matcirkelns alla delar. Måltiderna skall vara vällagade, välsmakande och utseendemässigt aptitliga. Köket skall erbjuda rätter av husmanskostkaraktär. Matsedeln ska vara varierad och anpassad till helgdagar och årstider. Omsorgstagarna skall via kostombuden kunna påverka innehållet på matsedeln. Alla är unika och har olika behov men generellt bör användandet av lättprodukter inom äldreomsorgen minimeras. Dock kan mellanmjölk som dryck generellt rekommenderas detta med anledning av att den innehåller mer D-vitamin, vilket våra äldre behöver. 6

7 De flesta människor mår bra av att fördela maten jämt över dagen genom att äta tre huvudmål och två till tre mellanmål per dag. Genom att äta på regelbundna tider hjälper vi kroppen att täcka sitt energi- och näringsbehov, samt att hålla blodsockret på en jämnare nivå. Frukost Frukosten ska kunna erbjudas tidigt gärna mellan kl och Om möjlighet inte finns att servera frukost så tidigt kan en förfrukost (exempelvis 1 glas fil/yoghurt/nyponsoppa/energidrink eller liknande) serveras först och den vanliga frukosten senare. Vid behov kan frukosten berikas genom att koka gröten på mjölk, tillsätta en msk olja till gröten eller filmjölken, servera energirika tillbehör som sylt, socker, feta pålägg. Ägg passar utmärkt till frukost då de innehåller fett, protein och en massa näringsämnen. De kan serveras i form av kokt ägg, stekt ägg, omelett, äggröra, som pålägg på smörgåsen med kaviar, eller tillsammans med några sillbitar. Försök att variera frukosten så att näringsintaget varieras och personen inte tröttnar på att äta samma sak. Även om en person vid inflyttning föredrar fil och flingor så tänk på att detta kan förändras efter hand. Lunch & Middag Lunch och middag skall utgöra cirka procent av det totala energiintaget per dag. Det är viktigt att uppmuntra matgäster att komplettera lunchen med dryck, bröd och smör. Om möjlighet finns avsluta gärna lunch/middag med frukt/lite kräm de dagar då efterrätt ej serveras. Detta kan vara extra viktigt för omsorgstagare med dålig aptit och svårigheter att få i sig tillräckligt via huvudmålen. Att tänka extra på vid matdistribution! Att det är viktigt att vara uppmärksam på om en omsorgstagare väljer att dela på lunchlådan så den räcker till två måltider. Informera han/hon att den är avsedd för en person och en måltid och att det då blir extra viktigt att måltiden kompletteras med bröd, smör, dryck som mjölk/juice/lättöl samt avslutas med efterrätt som exempelvis kräm och mjölk. Likaså är det då extra viktigt att uppmuntra till de viktiga mellanmålen för att personen ska få i sig tillräckligt med energi och näring. Mellanmål Mellanmålen gör att blodsockret hålls på en jämn nivå och minskar tröttheten. Har man dålig aptit är det oerhört svårt att täcka sitt energibehov på de tre huvudmåltiderna, och mellanmålen är därför extra viktiga för den målgruppen. Tänk på att planera mellanmålen, när är det lämpligt att servera mellanmål och vad ska serveras. Gör gärna upp en mellanmålsmatsedel som alla kan följa. På så vis ökas variationen och risken minskar att det blir enformigt och av den anledningen väljs bort. Förstärkt mellanmål Ett förstärkt mellanmål ska innehålla mer energi och näring än vad som normalt rekommenderas till mellanmål. Men samtidigt är det viktigt att volymen, det vill säga mängden/portionen är liten. Detta då de som är i behov av denna typ av mellanmål har liten aptit och extra svårt att få i sig tillräckligt med energi och näring vilket leder 7

8 till att de minskar i vikt. Vidare äter dessa personer ofta lite vid huvudmåltiderna (frukost, lunch och middag) och är i behov av E-kost. Det innebär att för dessa omsorgstagare kan mellanmålen behöva utgöra upp till 50 % av det totala energiintaget. Var extra uppmärksam på dem som har på tugg- och/eller sväljsvårigheter, de är ofta i behov av förstärkta mellanmål. Pedagogisk måltid innebär att personal äter tillsammans med omsorgstagare i syfte att skapa förutsättning för en lustfylld måltid med en positiv matupplevelse som resultat. Personalen ska utgöra ett stöd till personen vid måltiden för att bland annat främja goda rutiner för ett lämpligt bordsskick, social samvaro och skapa en lugn atmosfär vid måltiden. Den pedagogiska måltiden ingår som en arbetsuppgift. Arbetsuppgiftens syfte är inte att personalen ska få sitt näringsbehov tillgodosett, utan att med sin närvaro skapa en lugn och trygg måltidssituation som kan underlätta för omsorgstagaren att äta sin mat. I den pedagogiska måltiden ingår även gemensamma förberedelser i samband med måltiderna såsom dukning och samtal kring mat. Även efter måltiden finns uppgifter som de boende kan vara delaktiga i. Låt måltiden få ta god tid. Förstärkta mellanmål kan fås genom berikning (ex. smör, grädde, olja), val av energirika produkter mm. Exempelvis servera gräddmjölk/grädde istället för mjölk till krämen, att servera grädde till den skivade frukten/fruktsalladen, att välja delikatessyoghurt istället för vanlig yoghurt, servera digestivekex med smör, marmelad och ost istället för en stor smörgås. Ytterligare förslag är att göra hemgjord energidrink och/eller puddingar/fromage/mousse med grädde, det ger mycket energi på en liten portion. se avsnittet recept Nattfasta Det är viktigt att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Längre nattfasta kan för en äldre leda till muskelnedbrytning, oro, sömnsvårigheter och aggressivitet. Mätning av nattfastan sker på uppdrag av enhetschef genom kostombud 1 oktober i samband med SCB statistik. 4. Måltidsmiljö och matintag Måltidsmiljön har en stor betydelse för aptiten. Försök skapa en lugn miljö. Duka exempelvis med en blomma på bordet och vackra servetter. Se till att ha en synlig meny och prata gärna matminnen med omsorgstagarna. Försök skilja på måltider till fest och måltider till vardags. Tänk på att en bra belysning är viktigt, liksom att radio, TV och/eller diskmaskin är avslagna. Dukningen ska anpassas efter omsorgstagarens behov och förmåga, duka gärna med färgkontraster för att underlätta för dem som ser sämre. För att nå målet att omsorgstagaren ska uppleva en så god måltidsmiljö som möjligt finns på intranätets ledningssystem checklistor för måltidsmiljö med olika frågor som kan fungera som stöd. Servering Det är viktigt att den som serverar maten är lyhörd för hur var och en vill ha sin mat upplagd. Hänsyn skall tas till den enskilda matgästen och önskemål kring mat och storleksportion. Den ska se aptitlig ut och vara vackert komponerad. Tänk på att små 8

9 portioner kan underlätta för dem med dålig aptit. Vidare är det även viktigt att som personal inte lägga in egna negativa åsikter gällande maten. Det är viktigt att även se till att den konsistensanpassade maten ser aptitlig och inbjudande ut. I största möjliga mån bör matgästen få medverka vid servering av maten. Det är också viktigt att det får ta den tid som behövs för att äta, för servering och andra kringtjänster som exempelvis att dela mat på tallriken. Stöd vid måltiden Måltiden är för många dagens höjdpunkt. För att måltiden skall bli trevlig och stämningsfull för matgästen gäller följande: Måltiden får aldrig bli rutinmässig och tillräckligt med tid måste avsättas för varje måltid. Vid behov skall hjälp ges med matning. Uppmärksamma att matgästen sitter bra, det är en förutsättning för att kunna ha möjlighet att äta bra. Ge matgästen möjlighet att vila en stund före maten. Matgäst som behöver hjälp med matning får inte stressas. Tallrik med pet i mot kant, anpassade bestick och drickvänlig mugg skall erbjudas den matgäst som har behov av det. Antalet personer som hjälper till med måltiden skall begränsas. Maten skall se aptitlig ut och dofta gott. Maten skall upplevas som lockande oavsett om den läggs upp på serveringsfat eller serveras à la carte. Matgästernas synpunkter så väl positiva som negativa skall respekteras, noteras och följas upp i kostgruppen. Ingen avdukning innan alla matgäster har ätit färdigt. Underlätta ätandet För att skapa förutsättningar för en lustfylld måltid med en positiv matupplevelse som resultat kan det ibland behövas extra stöd till omsorgstagarna under måltiderna. En god munhälsa är av vikt för att kunna tugga och svälja maten på ett för individen tillfredsställande sätt. Vid vissa sjukdomstillstånd kan speciella äthjälpmedel behövas för att underlätta ätandet. I Vård och omsorgsboende står kommunen för kostnaden av dessa produkter medan i Ordinärt boende står personen själv för kostnaden av dessa produkter. Det är arbetsterapeuten som kan vara behjälplig för utprovning om önskemål finns, likaså informera om beställningsrutiner och inköpsställen. Ljuset Äldre har ofta en nedsatt syn och behöver därför en bra belysning för att kunna urskilja maten på tallriken. Ljuskällan bör vara en lampa ovanför bordet hellre än solljus och stearinljus. Ibland kan det underlätta för omsorgstagaren om han/hon får sitta med ryggen mot solljuset när han/hon äter. Matning Omsorgspersonalen har en viktig uppgift i att hjälpa omsorgstagarna så att deras upplevelser i samband med ätandet blir så positivt som möjligt. Att hjälpa någon att äta kräver en stark känsla för dennes integritet. Att ta emot mat från någon annan kräver att man kan känna tillit och förtroende för den som matar. Den som inte kan 9

10 kommunicera är än mer utlämnad till matarens upplevelse av arbetsuppgiften, fantasi, handlag och kunskap. Sättet att interagera, att ta mat från tallriken och föra in denna i munnen blir avgörande för kvaliteten i situationen. Behövs äthjälp tar måltiden längre tid vilket man måste ta hänsyn till. Undernäring kan vara en anledning till att en person behöver matningshjälp eftersom den kan leda till minskad muskelstyrka som i sin tur kan leda till att omsorgstagaren inte orkar äta själv. Om näringsbehovet tillgodoses finns förutsättningar för förbättrad muskelstyrka. Lugn och ro Personer med t.ex. Parkinsons sjukdom, måste i lugn och ro koncentrera sig på ätandet och inte bli avbrutna under måltiden, för att få i sig tillräckligt med mat. Att äta i en gemensam matsal kan vara direkt olämpligt för dessa personer. De som drabbats av stroke har samma behov av att koncentrera sig på sitt ätande. Det kan upplevas som påfrestande att äta med andra om man har ätsvårigheter pga. nedsatt tugg- eller sväljfunktion, förlamning i ansikte eller armar. Att maten spills, kommer "fel" och orsakar hosta eller rinner ut via mungipan kan leda till känsla av skam och underlägsenhet. Detta i sin tur kan leda till social isolering. Personen själv kanske inte tar upp dessa problem med personalen. Det är därför viktigt att observera omsorgstagaren under måltiden och se till att de som önskar eller mår bäst av avskildhet under måltiden, får möjlighet till detta. Det är även viktigt att man får rätt konsistens på maten liksom hjälp att prova ut eventuella äthjälpmedel för att underlätta ätandet. Före matning Temperaturen på maten är särskilt viktig vid matning. Ingen ska behöva riskera att bli matad med för het mat. Det finns risk att maten hinner kallna innan måltiden avslutas beroende på att personen som behöver matningshjälp ofta äter långsamt. Maten kan därför behöva värmas på. Tänk på att temperaturen kan bli ojämn på mat värmd i mikrovågsugn. Mat som ska vara kall vid serveringen ska hållas kall. Den som matar ska tvätta händerna före matningen och inte ha rökt innan matningen sker. Under matning Se till att miljön är lugn och trivsam, stäng av radio och tv som bara står på av slentrian. En del kan tycka att lugn klassisk musik gör miljön mer trivsam. Vänta med att börja diska tills alla ätit upp. Den som matar måste själv sitta bra för att orka med och för att få ögonkontakt med den som matas. Guidning Det kan många gånger vara en fördel att i stället för att mata en person, föra hans eller hennes egen hand till munnen. På så sätt förbereds sväljandet mentalt och saliv strömmar till tidigare än vid matning. Det ger honom eller henne också en känsla av att kontrollera situationen. Personen kan också behöva hjälp att aktivera sväljningen genom att uppmanas att svälja. Det är viktigt att se till att den som blir matad inte har mat i munnen innan man ger nästa tugga för att undvika felsväljning. Uppmana honom eller henne att känna efter med tungan om munnen är tom eller inte. Tänk på att: Ge lämplig tuggstorlek Att konsistensen på maten är lämplig (anpassa även dryck) Mata i lagom takt, anpassad efter personens förmåga 10

11 Berätta vad som händer Att inte samtala med omsorgstagaren vid risk för aspiration eller om koncentrationssvårigheter föreligger. Att sitta still och vara fokuserad på den du matar Om matningstiden blir orimligt lång är det viktigt att överväga andra åtgärder såsom energiberikning av maten för att kunna minska portionsstorleken, konsistensanpassning för att underlätta tuggning och sväljning eller att ge enteral nutrition som stöd. Rådgör med läkare och dietist. Personalens inverkan Den som serverar eller matar kan omedvetet påverka situationen negativt genom att överföra sin egen, kanske skeptiska, uppfattning om det som serveras till omsorgstagaren. Det är i detta sammanhang oerhört viktigt att vara professionell och att inte blanda in sina egna preferenser. Efter matning Dokumentera om personen tyckte om maten, blev mätt eller önskade större eller mindre mängd mat. Kontrollera att det inte finns någon mat kvar i munnen som kan förorsaka problem. Utför munvård om det behövs. Dokumentera i omsorgstagarens mat- och vätskeregistrering om det är ordinerat. Sammanfattningsvis tänk på följande: Om det fungerar är det bättre att guida handen till munnen än att mata Sittställningen är viktig hos såväl den som matas som mataren Finns behov av speciella matningsbestick? Erbjud avskildhet vid skamkänslor eller koncentrationsproblem Ha ögonkontakt med den du matar Ge små mängder mat åt gången Kommer skeden/gaffeln till munnen på ett sätt som gör att den matade kan se vad som är på? Hur snabbt/långsamt kan skeden/gaffeln föras in i munnen för att det inte ska kännas obehagligt? Hur beter jag mig som matare mellan "portionerna" för att den som matas inte ska känna sig stressad att tugga och svälja snabbare? Vikten av att få maten presenterad, extra viktigt för den som är synskadad Vilken betydelse har det om jag som matar har en positiv inställning till maten respektive en mindre positiv inställning? Vilken betydelse har måltidsmiljön? Massa ljud och stim runt omkring eller att det är lugnt och full koncentration på själva måltiden? Byt inte matare under en måltid och ha gärna samma eller ett fåtal matare från dag till dag så att den som matas känner sig tryggare. Om ni får svårt att få ögonkontakt kan det bero på att omsorgstagaren är uttröttad. Ta en paus och återkom när han/hon vilat en stund. Vid matning av dementa personer tänk även på.. Påminna omsorgstagaren om att tugga och svälja. Visa hur man gör Att själv få hålla skeden/gaffeln kan göra att man inte upplever matningen som skrämmande Var observant på felsväljning. Sent i demenssjukdomen är sväljningsreflexerna svaga. 11

12 Vid matning efter en stroke tänk även på.. Sitt på den svaga sidan (ej då det inte går att få ögonkontakt). Be omsorgstagaren att vrida huvudet åt svaga sidan. Be omsorgstagaren böja fram huvudet lätt (hålla in hakan) då han/hon sväljer. Detta stänger passagen till luftstrupen och skyddar från att få ned mat i lungorna Efter att omsorgstagaren fått in maten i munnen kan sväljning stimuleras genom att man stryker lätt på sidan av halsen på svaga sidan. För den äldre människan och för personer med olika sjukdomstillstånd har maten en extra stor betydelse för att bidra till en god hälsa och en god livskvalitet. Det ha visat sig att det är svårare att behandla undernäring än att förebygga den. (Undernäring definieras som ett tillstånd av obalans mellan intag och omsättning av energioch/eller näringsämnen med ökad risk för sjuklighet). Dessutom visar forskningen att undernäring försvårar läkning och tillfrisknande genom att öka risken för komplikationer. Pedagogiska måltider i gruppboende för dementa Till varje våning/grupp på demensboendet beställs en portion extra till lunch respektive middag som deltagande personal får dela på. Det kan vara lämpligt att en personal sitter med vid varje bord. Det är enhetscheferna som ansvarar för att informera och följa upp att de pedagogiska måltiderna efterlevs till nytta och glädje för omsorgstagarna i den egna verksamheten. 5. Sondnäring Sondnäring ska ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av läkare eller dietist. Sondnäring har en balanserad sammansättning av näringsämnen. Hos ett mindre antal omsorgstagare, framför allt med svår sjukdom eller funktionshinder, är förmågan att äta så nedsatt att kostbehandling och kosttillägg är otillräckligt för att tillgodose deras näringsbehov. Det kan då bli aktuellt med näringstillförsel på konstgjord väg. Det är alltid patientansvarig läkare som ansvarar för bedömning om det är aktuellt med näringstillförsel på konstgjord väg. Vid näringstillförsel enteralt (via magtarmkanalen) tillförs näringen antingen genom en sond, som läggs genom näsan och matstrupen, till magsäck och tarm eller genom en stomi (PEG alt Mc Kay) dvs. en anlagd öppning direkt in till magsäck eller tarm. Matning via sond ska utföras av sjuksköterska. Men uppgiften kan delegeras till annan befattningshavare som saknar formell, men äger reell kompetens för uppgiften (enligt Rutin för hälso- och sjukvårdsuppgifter som efter instruktion av sjuksköterska kan överlämnas alternativt delegeras till omsorgspersonal). Sondnäringen bör vid serveringen ha en rums- till kroppstemperatur, eftersom kall sondnäring kan framkalla obehag i mag-tarmkanalen. Hygienen är mycket viktig eftersom bakterieförorening är en komplikation vid matning via sond eller stomi. Var speciellt noggrann med handhygienen 12

13 Det finns olika matningsmetoder, vilken som används avgörs av omsorgstagarens tillstånd. Vid upptrappningen är det oftast lämpligt att använda sig av kontinuerlig tillförsel. Vidare kan intravenös näringsbehandling behövas som komplement under upptrappningsperioden. Så småningom är det lämpligt att övergå till intermittent tillförsel/bolustillförsel. Kontinuerlig tillförsel: Sondnäringen ges långsamt under timmar/dygn, ml/tim Används bl. a. om omsorgstagaren är undernärd eller har varit fastande i mer än 3 dagar. Minskar risken för aspiration, uppstötningar samt biverkningar i form av diarré. Intermittent tillförsel: Sondnäringen ges över 2-3 timmar med uppehåll emellan. Omsorgstagarens tolerans och behov avgör matningshastighet och mängd. Bolustillförsel (måltidsmatning): Sondnäringen ges under minuter vid helst 6-8 tillfällen per dag. För att undvika biverkningar i form av illamående och diarré är det viktigt att sondnäringen inte tillförs för snabbt. Mängden per tillfälle motsvarar en måltid t.ex. 300 ml. Det är viktigt att ta individuell hänsyn i valet av sondmatningsmetod. Vissa personer som har sondnäring som komplement till vanlig mat kanske lättare äter och har aptit under dagen om de får sondmaten nattetid eller förlagd till tidig morgon och/eller sen kväll. Komplikationer som kan uppstå vid matning via sond eller stomi Diarré orsaken är vanligen för snabb infusion och/eller antibiotikabehandling. Det kan även vara ett tecken på att omsorgstagaren inte tål sondnäringen, då kan behov finnas att byta sort. Ta kontakt med tjänstgörande sjuksköterska som v.b tar kontakt med ansvarig läkare. Aspiration med risk för pneumoni. Viktigt med höjd huvudända vid sondmatning Illamående/kräkningar och uppkördhet förekommer framför allt vid för snabb tillförsel av sondnäringen Förstoppning ofta beroende på otillräcklig vätsketillförsel, otillräckligt med fiber Stopp i sond/stomi avhjälps genom spolning med vatten efter ordination av sjuksköterska Munvård Omsorgstagare som inte äter och dricker varje dag får nedsatt salivproduktion. Munnen kan gärna sköljas eller fuktas flera gånger per dag. För vissa omsorgstagare ökar risken att få svampinfektioner, sköra slemhinnor och karies. Ätsittställning Bästa ställningen är sittande. Plant läge medför stor risk för aspiration vid sondmatning. Om sängläge är enda möjligheten, höj huvudändan på sängen under måltiden. Rådgör gärna med sjukgymnast Olika typer av sondnäring Standardsondnäring har oftast en energitäthet på 1 kcal/ml. Med denna energitäthet får de flesta omsorgstagare balans mellan energi- och vätskebehov. Dessa produkter innehåller helprotein, oftast från mjölk, och sammansättningen av näringsämnen motsvarar i regel den som finns i A-kost. Standardsondnäring kan 13

14 användas till de flesta, finns både med och utan kostfiber. För att undvika förstoppning kan det efter det att optimal mängd uppnåtts vara klokt att byta halva mängden mot en innehållande kostfiber för att undvika förstoppning (undantag personer som står på morfinpreparat). Tänk på att fibersondnäringen måste skakas ordentligt före användning Energirik sondnäring är lämplig när extra energi behöver tillföras utan att öka vätsketillförseln, men man måste alltid försäkra sig om att omsorgstagarens behov av vätska tillgodoses samtidigt. I vissa fall kan magsäcken tömma sig långsammare när energirika sondnäringar används. Elementardiet är en grupp sondnäring som innehåller nedbrutet protein i form av peptider och/eller fria aminosyror. Dessa preparat kan också ha en annorlunda sammansättning av andra näringsämnen, till exempel en mycket låg fetthalt. Det är endast i sällsynta fall som upptaget från tarmen är bättre än för helprotein. I vissa fall kan dock låg fetthalt vara av värde för omsorgstagare med dåligt upptagning av näringsämnen. Specialsondnäring kan användas i speciella situationer och är anpassad till sjukdomstillståndet. Användandet av specialsondnäring ska baseras på en medicinsk bedömning och beslutas av patientansvarig läkare. 6. Kosttillägg Kosttillägg är ett viktigt komplement när inte den vanliga kosten räcker för att täcka energi- och näringsbehovet. Kosttillägg ordineras alltid efter behov av läkare eller sjuksköterska alt (dietist). Det är viktigt att dokumentera och utvärdera effekten av ordinationen. Vård och omsorgs Boende Kosttillägg ingår som komplement, om den vanliga maten inte är tillräcklig för att täcka energi- och näringsbehovet. Detta gäller för omsorgstagare med helt matabonnemang på Vård och omsorg Boende. Kosttillägg ingår då behov finns att tillfälligt byta ut en ordinarie måltid mot kosttillägg. Detta gäller oavsett vilken typ av matabonnemang som omsorgstagaren har. De omsorgstagare som är i behov av kosttillägg och har viss del av matabonnemanget har möjlighet att erbjudas kosttillägg. Omsorgstagaren debiteras då en kostnad jämställt med kostnaden för en extra måltid. Ordinärt boende Kosttillägg till omsorgstagare i ordinärt boende förskrivs på recept av landstingets läkare eller dietist. Syftet med kosttillägg är att de ska utgöra komplement till den vanliga maten när den inte räcker till för att tillfredsställa behovet av energi och näring. På Vård och omsorgsboende och i matdistributionen är grundkosten A-kost. Vid undernäring/sväljsvårigheter och andra nutritionsproblem kan det bli aktuellt med att förändra kosten. Första åtgärden är alltid att se till vad som kan förändras när det gäller den vanliga maten. Se över måltidsordningen, nattfastan, förstärkning av mellanmålen, naturlig berikning, val av dryck, E-kost m.m. Om det inte räcker med förändringar av den vanliga maten kan kosttillägg (näringsdryck) serveras som komplement exempelvis vid något mellanmål. I första hand väljs de kompletta kosttilläggen. Kosttilläggen ska serveras kylda och en öppnad förpackning kan 14

15 förvaras högst ett dygn i kylskåp. När du serverar, häll upp drycken i ett fint glas och dekorera gärna glaset med lite exempelvis grädde, kanel eller en apelsinskiva. Kompletta De kompletta, mjölkbaserade näringsdryckerna innehåller fett, protein, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Dessa kan därför ersätta en måltid, men är tänkta att användas som mellanmål för att ersätta den näring och energi som inte kan täckas via den vanliga maten. Kompletta näringsdrycker kan fungera som bas till milkshakes och dylikt, de kan även frysas och serveras som glass. Proteinrika De proteinrika kosttilläggen innehåller mer protein än de kompletta kosttilläggen. De är lämpade vid ett förhöjt proteinbehov som vid dialys (vid natrium-, kalium- eller fosfatreducerad kost kan sjukdomsspecifika kosttillägg vara lämplig) och sårläkning. Det är viktigt att tänka på att proteinerna inte kommer till sin rätta användning om inte energibehovet uppfylls. Ej kompletta Klara, saftliknande näringsdrycker innehåller lite protein, inget fett men mycket kolhydrater. Dessa kan därför inte ersätta en måltid men fungerar utmärkt som måltidsdryck, eller till dem som behöver fettreducerad kost. På grund av sitt höga kolhydratinnehåll är dessa mindre lämpliga till personer med diabetes. Berikningspulver Pulvret kan blandas i maträtter, drycker och tillbehör. Resource Berikningspulver: Innehåller fett, kolhydrater, protein, vitaminer och mineraler. Smaken är neutral och kan användas i all typ av mat. Bör ej värmas mer än 75ºC. Resource Energipulver: Innehåller uteslutande kolhydrater vilket gör att diabetiker bör ha en ordination av läkare eller dietist innan detta används. Pulvret är smaklöst och kan med fördel användas i drycker. Resource Instant protein: Har ett proteininnehåll 2,5 ggr högre än skummjölkspulver. Pulvret vispas ut i kall vätska innan den tillsätts i varm mat. Pulvret blir grumligt i klara drycker och bör därför istället användas i ogenomskinliga drycker och maträtter. Findus Berikning Majsvälling: Innehåller fett, kolhydrater, protein, vitaminer och mineraler. Den förtjockar samtidigt maten och är naturligt fri från gluten. Rör ner berikning direkt i den varma eller kalla vätskan. Bör inte användas i klara drycker eftersom de blir missfärgade och grumliga. Mängden pulver kan variera beroende på individuella behov av konsistens och energi. Övriga kosttillägg Resource aktiva (Katrinplommondryck) innehåller koncentrat av katrinplommon som kan vara lämplig att använda vid förstoppning eller för att förebygga förstoppning. 15

16 Förtjockningsmedel Thick & Easy Dosera efter anvisning på förpackning. Rör ner förtjockningsmedel direkt i den kalla eller varma vätskan. Mängden pulver kan variera beroende på individuella behov av konsistens. Det tar några minuter för vätskan att tjockna, varm dryck tjocknar snabbare. Är kompletta och kan användas vid Diabetes. Det kan vara lämpligt att inte servera mer än 1 dl näringsdryck åt gången till diabetiker. Vid undernäring, fokusera på att omsorgstagaren får i sig tillräckligt med energi, följ blodsockret enligt ordination från läkare och/eller sjuksköterska. Tänk på hur drycken serveras: - Servera den väl kyld i ett glas - Servera den gärna i omgångar (ex.1 dl/gång), det är ofta lättare att dricka lite i taget. Sätt öppnad dryck i kylskåp hållbarhet 1 dygn - Variera genom att frysa drycken och servera den som glass 7. Munvård God munhygien, kontroll av tandstatus och munslemhinnor, ska göras regelbundet. Detta är viktigt för att omsorgstagaren ska kunna tillgodogöra sig maten på rätt sätt. Bristande munhälsa kan resultera i ätproblem och i förlängningen till undernäring, försämrat Enligt tandvårdslagen ansvarar Landstinget för att uppsökande munhälsovårdbedömning erbjuds omsorgstagarna, och att omsorgspersonalen får munvårdsutbildning en gång per år. 8. Fysisk aktivitet Med hjälp av fysisk aktivitet kan man förbättra kondition, gångförmåga, muskelstyrning, balans och muskelstyrka. Dessutom har fysisk aktivitet ofta den effekten att vi blir på bättre humör och får en mer positiv självbild. Som aktivitet räknas all rörelse som ingår i det dagliga livet, det innebär också att allt vi hjälper någon med innebär en sak mindre för den personen att göra själv. Vid stigande ålder är det vanligt med nedsatt aptit till följd av sjukdom och inaktivitet, vilket leder till risk för undernäring. När man blir allt mer stillasittande minskar kraven man ställer på kroppen vilket leder till försämrad kondition och förlust av muskelmassa. Äter man för lite i förhållande till hur mycket man rör sig kommer kroppen att bryta ned muskler för att få energi. Minskad muskelmassa ger minskad förbränning och lägre aptit, men även det omvända gäller. Ökad muskelmassa leder till högre energibehov och bättre aptit. Muskler reagerar på träning oavsett ålder. En 90-åring som tränar styrketräning får samma träningseffekt som en 30 åring som tränar med samma intensitet. Börjar man anstränga sina muskler mer, kompenserar de med att bli starkare. Detta under förutsättning att det finns tillräckligt med energi, att personen äter tillräckligt för att det ska finnas byggstenar till musklerna. 16

17 Det är i samband med rehabilitering och träning extra viktigt att vara uppmärksam på att behovet kan vara förhöjt av både energi och protein. Tänk på att den fysiska aktiviteten/träningen får önskad effekt först om personen får i sig tillräckligt med energi- och näring. Det är viktigt att se till individuella möjligheter för omsorgstagaren till fysisk aktivitet samt utomhusvistelse för att öka aptiten och för bibehållande av muskelmassa. Regelbundna promenader, gärna i varierande terräng och på olika underlag, bidrar till en god balans, rörlighet och gångförmåga. Kan man inte gå själv så ger även utomhusturer i rullstol tillfälle till ökad belastning av skelettet vilket i kombination med solljus och kost gör att det blir starkare och motverkar benskörhet. 9. Etik Alla omsorgstagare har bestämmanderätt om hur de vill äta och få sitt näringsbehov tillgodosett. I de fall omsorgstagaren inte klarar av att tillgodose sitt behov ska kommunen finnas med behjälpliga resurser. Måltiden är mer än näring och energi och hänsyn måste tas till omsorgstagarens önskemål om hur han/hon önskar inta sin måltid. Varje yrkesprofession har sin fråga om hur området mat, kost och näring optimeras för omsorgstagaren i fråga. Omsorgstagaren har rätt att avböja erbjudandet om hjälp. Det är även viktigt att komma ihåg att i takt med att livsfunktionerna trappas ned, blir näringsintaget mindre och mindre. Det är viktigt att se att maten ska lindra, inte vara en plåga. Många gånger kan närings- och vätskeintaget hamna i ett etiskt dilemma. Det är viktigt att diskutera dessa frågor med alla berörda. 10. Näringslära Kroppen ges förutsättningar att må så bra som möjligt om vi får i oss de näringsämnen, vitaminer och mineraler som den behöver för att fungera. För att göra detta möjligt måste den mat som äts vara rätt sammansatt och variationsrik. Energin från maten mäts i kilokalorier (kcal), eller kilojoule (kj). Vanligast är att ange energin i kcal. Kroppen behöver energi för en rad funktioner: Basalomsättning, det vill säga kroppens energiomsättning i vila, utgör cirka % av kroppens energiomsättning varje dygn. Det är basalmetabolismen som ser till att kroppen håller temperaturen, får hjärtat att pumpa och hjärnan att fungera Fysisk aktivitet Tillväxt Ersättning av vävnad, till exempel vid stora frakturer, multitrauman, brännskador eller sår. Energi finns i fett, kolhydrater, protein och alkohol. 1 gram fett ger 9 kcal 1 gram kolhydrater ger 4 kcal 1 gram protein ger 4 kcal 1 gram alkohol ger 7 kcal 17

18 Det är i huvudsak fett och kolhydrater som ger oss energi. Protein kan användas som energikälla även om det normalt sett inte sker i så stor utsträckning. För mycket energi i förhållande till kroppens energibehov medför att överskottet omvandlas till fett vilket ger ökad vikt. För lite energi i förhållande till kroppens behov gör att energin tas från kroppens egna reserver (fett och muskulatur), vilket ger en minskad vikt. Vid flertalet kroppsliga sjukdomar förändras omsättningen och i vissa fall ökar förluster av såväl energi som protein, mineraler och vitaminer. Det är dessutom vanligt att sjukdom gör att aptiten minskar. En minskad aptit i kombination med ett ökat energibehov gör det svårt för en person att få i sig tillräckligt mycket näring och energi. Det är nödvändigt att maten som sjuka personer äter har en hög näringstäthet, det vill säga en hög koncentration av näringsämnen per energitäthet. Proteiner Proteiner är kroppens egna byggnadsmaterial och ingår i kroppens alla vävnadsceller. Hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret består av protein, liksom de röda blodkropparna som ansvarar för syretransporten i kroppen. Protein är uppbyggt av 20 olika aminosyror. Av dessa är 8 essentiella (livsnödvändiga), vilket innebär att kroppen inte själv kan tillverka dem, utan de måste tillföras via maten. Animaliska livsmedel som kött, fisk, fågel, ägg och mejeriprodukter innehåller essentiella aminosyror och är ett fullvärdigt protein. Väljer man att vara vegetarian är det viktigt att ersätta dessa livsmedel med vegetabiliska proteiner, såsom baljväxter, nötter, spannmål. Kolhydrater Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och är ett samlingsnamn för olika sockerarter, stärkelse och kostfibrer. Kolhydratrik mat är spannmålsprodukter, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär. Kolhydrater kan delas in i snabba och långsamma. De snabba kolhydraterna höjer blodsockret snabbt varefter blodsockret snabbt sänks igen via en kraftig insulinfrisättning, detta sker naturligt hos personer som inte har diabetes. Långsamma kolhydrater ger en långsam blodsockerstegring vilket leder till en mindre insulinfrisättning som i sin tur medför att mättnaden håller i sig längre. Blodsockerstegringen påverkas av flera faktorer exempelvis Hur snabbt kolhydraterna spjälkas Vilken typ av kolhydrater livsmedlet innehåller (snabba/långsamma) Tömningstiden ifrån magsäcken Tillagningsmetod Finfördelningen av maten Matens innehåll av fett, fibrer, protein Mognadsgrad i frukt Struktur på livsmedlet Surhetsgrad på livsmedlet Kostfibrer Kostfibrer är ett samlingsnamn för matens växtdelar som inte bryts ner av kroppen. Fibrer kan hjälpa till att motverka förstoppning, liksom att sänka blodsockret och blodfetterna. Kostfibrer finns i spannmålsprodukter som grovt bröd, men även i grönsaker, rotfrukter, frukter och bär. 18

19 Fett Fett ger kroppen energi i koncentrerad form. Fett ger mer än dubbelt så mycket kalorier per gram som kolhydrater och protein, och används därför ofta vid berikning av mat. Fett är livsnödvändigt för oss och behövs för en rad viktiga funktioner i kroppen. Fett ingår i cellmembraner och lagras som en energireserv i fettväven. Fettväven är värmeisolerande och ger skydd åt våra inre organ. Genom fett får vi i oss essentiella (livsnödvändiga) fettsyror som omega 3- och omega 6-fettsyror. Dessa fettsyror finns främst i fet fisk och växtoljor. Fett ger oss också de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Att vitaminerna är fettlösliga betyder att kroppen inte kan ta upp dessa vitaminer utan att vi äter de tillsammans med fett. Fett är dessutom en bärare av smakämnen samt att det påverkar matens konsistens. Olika typer av fett Fettet i maten vi äter innehåller fettsyror av olika slag. Det finns dels mättat fett, dels omättat fett. Fettsyrorna i mättat fett gör fettet hårdare i konsistensen. Animaliskt fett som finns i feta mejeri- och charkprodukter innehåller en hög andel mättat fett. Mättat fett har en kolesterolhöjande effekt. Omättade fetter (enkel- och fleromättade fetter) kännetecknas av att de är mjukare i konsistensen. Omättat fett kommer till största delen från växtriket, såsom oljor, flytande margariner, nötter men även fet fisk innehåller omättat fett. Det omättade fettet skyddar oss mot hjärt-kärlsjukdomar medan det mättade fettet ökar risken för detta. Det finns ytterligare en typ av fett, transfett, som förekommer i vissa livsmedel. Transfett finns dels naturligt i små mängder i mejeriprodukter och kött från kor och får, dels industriellt tillverkat exempelvis i en del kakor, kex och snacks. Det industriellt framställda transfettet används inom livsmedelsindustrin för att göra fettet hårdare, detta så att produkterna får en önskad sprödhet, fasthet och smältpunkt. Likaså kan det ge en ökad hållbarhet. Vid härdning omvandlas på kemisk väg det nyttiga omättade fett till mättat fett som är onyttigare. Transfett höjer precis som mättat fett halten av det onda LDL-kolesterolet, dessutom minskar det halten av det goda HDL-kolesterolet. Detta kan i sin tur öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Alkohol Alkohol är näst efter fett den mest energirika av de energigivande näringsämnena. Vatten Hos den nyfödde utgör vatten cirka 80 % av kroppsvikten, men minskar successivt till % hos äldre. På grund av den minskade procentuella andelen kroppsvatten hos äldre kan en likvärdig förlust hos unga och äldre leda till en allvarligare intorkning hos äldre. Vatten är det viktigaste näringsämnet, som vi inte kan klara oss utan mer än några dagar. En vuxen får cirka två till tre liter vatten per dag via mat och dryck. Fast föda ger 0,5 till 1 liter. Vid beräkning av vätskebehov brukar man beräkna 30 ml/kg/dag. Under varma perioder är det viktigt att dricka extra mycket, likaså vid feber. Vatten behövs för en rad vitala funktioner i kroppen t ex Transport av näringsämnen Reglering av kroppstemperaturen Avlägsnande av nedbrytningsprodukter Reglering av cellvolymen 19

20 När vi blir äldre sker fysiologiska åldersförändringar bl.a. minskar förmågan att känna törst. Det är därför extra viktigt att vara observant på att regelbundet erbjuda äldre dryck. När äldre blir sjuka kan detta leda till ett allvarligt vätskeproblem. Förlust av törstkänsla kan leda till allvarlig intorkning, störningar i mentala funktioner och ytterligare vattenförluster. Det kan vara lätt att missa intorkning hos många äldre, eftersom detta tillstånd i början inte ger upphov till några mera dramatiska symtom. Tecken på intorkning är torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd kroppstemperatur, minskad urinmängd, förstoppning, illamående och kräkning, minskat blodtryck samt mental påverkan. Det är även viktigt att vi är extra observanta på vilken mat som serveras, serveras exempelvis lite extra salt mat som Matjessill eller Janssons frestelse till middag är det extra viktigt att se till att även dem som inte har möjlighet att tala om att de är törstiga ges möjlighet till dryck senare på kvällen/natten. Vitaminer och mineraler Vitaminer och mineraler ger ingen energi men är nödvändiga för att en rad processer i kroppen ska fungera. En kost som är omväxlande och sammansatt enligt Svenska näringsrekommendationer (SNR) ska innehålla de mängder av vitaminer och mineraler vi behöver. Det kan emellertid finnas tillfällen då extra tillskott av vitaminer och mineraler bör övervägas, exempelvis: Vid ett energiintag av mindre än 1700 kcal/dag. Vid svårighet att äta allsidigt på grund av tugg- och sväljproblem eller svårigheter att äta en näringsmässigt rätt sammansatt kost på grund av psykiska eller sociala skäl. Vid livsmedelsöverkänslig/allergier som innebär uteslutande av viktiga livsmedelsgrupper som till exempelvis mjölkprodukter. Vid vegankost. Vid malabsorption, det vill säga försämrat upptag av näringsämnen. Vid malabsorption förekommer ofta ett nedsatt upptag av fett och då även av de fettlösliga vitaminerna. Vitaminer är indelade i vattenlösliga respektive fettlösliga vitaminer. De fettlösliga är vitaminerna A, D, E och K. 11. Vätskebehov Vatten är ett viktigt ämne som vi inte kan klara oss utan mer än någon dag och det behövs för en rad vitala funktioner i kroppen, till exempel: Transport av näringsämnen Reglering av vätskebehov Avlägsnande av nedbrytningsprodukter Reglering av cellvolym För att räkna ut vätskebehovet per dygn multiplicerar man personens vikt i kg med 30 ml. För varje grads temperaturstegring ökar vätskebehovet med 10 %. Tänk på att vätskebehovet även ökar under varma sommardagar. För dem med hjärtsvikt och njursvikt ska vätskeintaget ordineras av läkare. Vikt (kg) x 30 ml = vätskebehov i ml 20

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 Mat i Vård och Omsorg Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 ~2007~ Matglädje till alla Goda råd Fullvärdig kost är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Maten skall vara sammansatt så

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a..

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a.. f3/~ ~J 3P LANDSl NGET DALARNA Till Nämnden för kostsamverkan i Mora Att tas upp vid Sammanträdet 2012-05-21 INK. 2012 --[5 u? DNA.4P!I/e!..f!2... SKA.....f.ö D.12~.~a.. Jag träffade IngerGyllner(nämndens

Läs mer