Fråga om förutsättningar för vård av barn enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fråga om förutsättningar för vård av barn enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga."

Transkript

1 RÅ 1987 ref. 160 Fråga om förutsättningar för vård av barn enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Socialnämnden i Alvesta kommun ansökte i november 1985 hos länsrätten i Kronobergs län om att Katarzyna N, född den 28 augusti 1982, skulle beredas vård enligt 1 första stycket och andra stycket punkt 1 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Nämnden anförde bl a att Katarzyna under perioden augusti november 1985 uppvisat ett antal skador av varierande svårighetsgrad. Skadorna hade uppkommit när Katarzyna vårdats och stått under uppsikt i hemmet. Det förelåg således sådana brister i omsorgen om Katarzyna som kunde medföra fara för hennes hälsa och utveckling. Då Ewa N som ensam vårdnadshavare redan en gång avbrutit påbörjade frivilliga insatser var det enligt nämnden nödvändigt att bereda Katarzyna vård med stöd av LVU. Länsrätten i Kronobergs län ( ), som höll muntlig förhandling, yttrade såvitt nu är i fråga: Ewa N kom tillsammans med Katarzyna från Polen till Sverige den 10 maj 1985 och har sedan dess sammanbott med Jan K, som hon lärt känna i Polen. Ewa N är ensam vårdnadshavare. Efter anmälan från dr Ulf Lindberg, klinikchef vid barnkliniken, Växjö lasarett, beslutade socialnämndens ordförande i Alvesta kommun den 16 augusti 1985 att med stöd av 6 LVU omedelbart omhänderta Katarzyna N. Länsrätten fastställde den 27 augusti det underställda beslutet. Sedan socialnämnden den 12 september ansökt om vård med stöd av LVU höll länsrätten muntlig förhandling den 23 september. Den 4 oktober återkallade socialnämnden sin ansökan då förutsättningar befunnits föreligga att på frivillig väg genomföra vården. Anledningen till omhändertagandet den 16 augusti 1985 var att Ewa N den 14 augusti 1985 kom till barnkliniken vid Växjö lasarett med Katarzyna. Hon hade då feber och kräkningar. Vid undersökning iakttogs att Katarzyna hade blåmärken på nedre delen av kroppen. Sedan Katarzyna blivit sämre opererades hon under natten till den 16 augusti 1985 till följd av skada på bukspottkörteln. Efter utskrivning från Växjö lasarett vistades Ewa N och Katarzyna på upptagningshemmet Arabo, Växjö fram till den 15 oktober Efter kontakt med socialsekreterare den 31 oktober 1985 läkarundersöktes Katarzyna samma dag och den 2 november av dr L. Han har i ett den 4 november 1985 avgivet utlåtande angivit att han den 2 november undersökt Katarzyna. Han fann därvid blåmärken av olika storlekar på Katarzynas hals, höger höftbenskam, mitten och utsidan av höger lår, vänster höftben, under halsgropen och över höger öga. Näsroten var svullen. Höger armbåge var svullen och uppvisade en sträckdefekt. Efterföljande röntgenundersökning visade ett brott i nedre delen av överarmen men utan felställning. Brottet var i läkning. Över vänster fot fanns på övergången till underbenet ett 8 x 5 mm stort sår väl avstansat. Socialnämnden har som underlag för sin framställning bifogat utredning verkställd av tjänstemän vid socialnämnden, två intyg utfärdade av dr Ulf Lindberg och utlåtande från barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Växjö av överläkaren Torgny G och leg psykologen Barbro S. Vidare föreligger i målet skrivelser från Ewa N och Andrzej K ingivna till socialnämnden och länsrätten. Ewa N åberopar utlåtande av biträdande överläkaren (hematologi) P G N samt skilda yttranden av leg psykologerna Gunilla L och Anna L-C. Till målet har vidare fogats utlåtanden av rättsläkaren vid statens rättsläkarstation i Lund, Göran S, av leg läkaren Erik B vid avdelningen för koagulationssjukdomar, Malmö allmänna sjukhus, samt läkarjournaler avseende Katarzyna. Till Skölds utlåtande är fogat utlåtande av docenten Sven L, röntgenavdelningen, lasarettet i Lund. Vidare föreligger ett antal förhörsprotokoll samt fotografier tagna vid undersökningstillfällena den 14 augusti och 2 november Rättsläkaren Göran S har avgivit utlåtanden dels den 12 september

2 1985 dels ock den 4 december 1985 i anledning av de skador och blåmärken Katarzyna uppvisat den 14 augusti respektive den 2 november I det senare yttrandet har S avslutningsvis anfört följande. "Det förtjänar påpekas, att de skador som tillfogas barn av annan person (s k barnmisshandel) i allmänhet inte skiljer sig från de skador som barn kan ådraga sig vid olycksfall. Det är således sällsynt, att man av de enskilda skadornas utseende kan dra slutsatsen att de tillfogats av annan person. Undertecknad har i ett utlåtande daterat uttalat, att utseendet av de då aktuella skadorna talade för att de till större eller mindre del inte varit självådragna (fall) men ansåg dock inte att skadorna hade sådant utseende att man därav kunde dra slutsatsen att de tillfogats henne avsiktligt. Även de nu aktuella blåmärkena, såret på vänstra fotryggen och brottet på högra överarmen har inte sådant utseende att några säkra slutsatser angående deras uppkomstsätt kan dragas. Därför kan inte uteslutas att skadorna uppkommit till följd av upprepade olycksfall. Det är dock givetvis högst anmärkningsvärt att flickan inom loppet av ett par månader uppvisat åtskilliga blåmärken, delvis med en lokalisation som talar mot att de uppkommit vid flickans normala aktivitet, en mycket allvarlig skada på bukspottkörteln samt ett brott på högra överarmen. Detta talar, enligt undertecknads uppfattning, starkt emot, att samtliga skador varit självförvållade (olycksfall)." Från barn- och ungdomspsykiatriska kliniken har lämnats följande bedömning och förslag till åtgärd. "Då vi bedömer det som mycket sannolikt att Katarzyna blivit utsatt för kroppslig misshandel i hemmet ser vi det som nödvändigt att förändringar i Katarzynas familjeförhållande sker som garanterar att detta ej upprepas. Vi föreslår att socialnämnden fattar beslut som utgör en sådan garanti." I det av Berntorp avgivna utlåtandet, vilket föranletts av Ewa N:s uppgift att Katarzyna har lätt för att få blåmärken, anges sammanfattningsvis att man inte funnit några avvikelser i Katarzynas koagulationsstatus. I de av Ewa N åberopade psykologutlåtandena av Gunilla L och Anna L-C framföres kritik mot såväl socialnämndens som barn- och ungdomspsykiatriska klinikens utredning. I utlåtandena betonas starkt relationen mellan Ewa N och Katarzyna. Vid den muntliga förhandlingen har Ewa N hörts. Sakkunnigförhör har ägt rum med klinikchefen Ulf Lindberg och överläkaren Torgny Gustafsson. Vittnesförhör har ägt rum med Jerzy M, god vän till Ewa N och Jan K. Ewa N har vid tidigare förhandlingar inför länsrätten och i olika skrivelser lämnat förklaringar till hur flertalet skador och blåmärken uppkommit. Jan K har hörts som vittne vid länsrättens förhandling den 13 november. Han har uppgivit att han inte sett eller hört att Katarzyna blivit misshandlad. Ewa N: Varken hon eller Jan K har tillfogat Katarzyna några skador. Katarzyna har lätt att få blåmärken. Alltsedan Katarzyna började att gå har hon haft blåmärken. Hon är ett livligt barn. Hon kan falla omkull på sina egna ben. Hon ser sig ej för när hon går genom en dörröppning utan ser på de personer som är kvar i rummet. Till följd härav slår hon sig ofta i huvudet och på armarna. Hon tycker mycket om att hoppa och ser sig inte för när hon kastar sig bakåt. Hon fick även blåmärken när hon vistades på lasarettet. Ewa N har visat samtliga blåmärken för personalen men inte någon har visat något intresse härför. Under vistelsen på Arabo har Katarzyna fått sju blåmärken på armar och ben. Personalen har inte visat något intresse. Vad gäller det vid undersökningen den 2 november 1985 konstaterade armbrottet uppger Ewa N att hon fick vetskap härom först denna dag, när armen var gipsad. Katarzyna hade inte klagat tidigare och själv hade hon inte märkt att armen var svullen eller öm. Den konstaterade sträckdefekten måste ha uppkommit när hon den 31 oktober 1985 försökte lämna barnkliniken och någon drog i Katarzynas arm. Vid hemfärden klagade Katarzyna över att hon hade ont i armen. Ewa N anser inte att de skador Katarzyna fått kan anses ovanliga. De stora blåmärkena som konstaterades den 14 augusti 1985 har, som hon tidigare uppgivit, uppkommit när Katarzyna föll ned för en trappa. Beträffande övriga blåmärken, frånsett det vid ögat, har hon frågat Katarzyna hur de uppkommit, men Katarzyna har inte kunnat svara. Om man ställer ledande frågor får man jakande

3 svar. Angående umgängesrätten uppger Ewa N att hon till fullo utnyttjat den rätt som medgivits henne. Hon har tidigare nekats utökat umgänge. Lördagen den 7 december fick hon för första gången besöka Katarzyna under fem timmar. Tidigare besök har inskränkts till två timmar varannan dag, ej lördag eller söndag. Hon har inte fått vara ensam med Katarzyna. Katarzyna visar stor glädje vid hennes besök och blir mycket ledsen när hon lämnar henne. Det finns inte någon tolk på Arabo. Katarzyna förstår endast enkla dagliga fraser på svenska. Katarzyna frågar alltid efter Jan K. Hon kallar honom för pappa. Ulf Lindberg: Han undersökte Katarzyna den 14 augusti Anledningen till att han underrättade socialnämnden om misstanken om misshandel var lokalisationen av de blåmärken som Katarzyna uppvisade samt skadan på bukspottkörteln i relation till uppgifterna om hur skadan uppkommit. Vid undersökningstillfället den 31 oktober 1985 hade han en ökad uppmärksamhet. Anledningen till att han vid detta tillfälle misstänkte misshandel var de tre olika skadorna som Katarzyna då uppvisade. Härtill kommer de tre blåmärken på halsen, där det inte är vanligt att blåmärken uppkommer. Vad gäller sträckdefekten uppger Ulf Lindberg att han inte observerade den vid undersökningstillfället den 31 oktober. Den fraktur som sedan konstaterades hade uppkommit tidigare, vilket framgår av L:s uttalande. Frakturen är ett normalt armbrott. En fraktur gör normalt ont. Naturligt villäge vid en skada är att man böjer armen lite. Smärta uppkommer när man försöker räta ut armen. Den svullnad Katarzyna uppvisat är enligt Ulf Lindbergs mening en effekt av frakturen. Han är motståndare till att Katarzyna får återvända till sin tidigare miljö. Utifrån sin erfarenhet misstänker han starkt att någon på något sätt framkallat Katarzynas skador. Han har senast den 9 december 1985 undersökt Katarzyna. Hon hade då för barn normala blåmärken på armar och skenben samt ett mycket svagt blåmärke över vänster höft. Torgny G: Det är svårt med utredningar angående små barn och särskilt om de som Katarzyna inte är svensktalande. Man har i utredningen kommit fram till olika tecken och det är tre förhållanden man lagt särskild vikt vid. Såret på foten, frakturen på armen och många blåmärken på ovanliga kroppsställen. Man misstänker misshandel närmast på grund av skadornas natur och att det lämnats ofullständig förklaring till hur skadorna uppkommit. Den misshandel Katarzyna bedöms ha varit utsatt för är av mycket allvarlig art. Det är inte sannolikt att Katarzyna utsatts för misshandel av Ewa N. Det är viktigt för Katarzyna att hon får behålla kontakten med Ewa N. Jerzy M: Han lärde känna Jan K De träffades ofta genom sitt arbete inom Solidaritet. Själv kom han till Sverige i november 1984 och bodde fram till 1 juli 1985 tillsammans med Jan K och sedan även med Ewa N och Katarzyna. M blev överaskad av Jan K:s inställning till Katarzyna. Han påpekade för Jan K att denne alldeles för fort iklädde sig papparollen. Katarzyna blev mycket snabbt bunden vid Jan K och hon kallade honom pappa. Katarzyna har väldigt lätt för att snubbla på sina egna ben. Man var tvungen att hålla Katarzyna i handen eller ha särskild uppsikt på henne. Jan K har sagt till M att han måste passa Katarzyna mycket noga. Det verkade som Katarzyna koncentrerade sig på något helt annat. Under den tid M bodde i familjen kunde han se att Katarzyna hade små blåmärken på kroppen. Han fann inte detta ovanligt. Relationen mellan Jan K och Ewa N är som i en vanlig familj. Senast han träffade familjen var i slutet av oktober i år. Han märkte ingen skillnad på Katarzyna, frånsett att hon var lite blek. Hon var lika livlig som vanligt. Länsrätten gör följande bedömning. Katarzyna har under en tremånadersperiod ådragit sig flera skador av olika svårighetsgrad och en mängd blåmärken. Skadan på bukspottkörteln var livshotande. Sedan den 14 oktober 1985 har Katarzyna vistats i hemmet endast 17 dagar. Under denna tid har hon åsamkats flera skador och blåmärken. Efter omhändertagandet den 31 oktober 1985 har hon inte fått några skador. De blåmärken som härefter konstaterats har funnits på armar och ben. Rättsläkaren Göran S har uttalat att vissa angivna omständigheter talar starkt emot att samtliga skador varit självförvållade (olycksfall). Klinikchefen Ulf Lindberg har framfört en starkt

4 uttalad misstanke att Katarzyna varit utsatt för misshandel. Samma uppfattning uttalas i det av barnoch ungdomspsykiatriska kliniken avgivna yttrandet. I målet har Ewa N hävdat att Katarzyna har lätt för att få blåmärken. Vid företagen analys av blod prov har man inte funnit några avvikelser i Katarzynas koagulationsstatus. Sträckdefekten får anses ha uppkommit före den 31 oktober De skador och blåmärken Katarzyna åsamkats har uppkommit när hon vistats i sin hemmiljö. Enligt länsrättens mening talar starka skäl för att hon utsatts för misshandel. Med hänsyn härtill finner länsrätten att det föreligger sådana förhållanden i hemmet som medför fara för Katarzynas hälsa och utveckling. Erforderlig vård kan inte ges med Ewa N:s samtycke. Socialnämndens ansökan skall därför bifallas. Länsrätten beslutar att Katarzyna N skall beredas vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. I besvär yrkade Ewa N att länsrättens dom skulle upphävas, även interimistiskt. Hon förklarade sig inte ha något att erinra mot vård av Katarzyna i frivilliga former och sade sig avse att följa av socialnämnden uppställda rekommendationer för sådan vård. Så t ex var hon villig att tillsammans med Katarzyna bo på behandlingshemmet Arabo i Växjö. Hon åberopade ett den 5 februari 1986 dagtecknat, av specialisten i allmän psykiatri Rolf S handske utfärdat intyg angående Jan K. Socialnämnden och Katarzynas offentliga biträde avstyrkte bifall till besvären. Kammarrätten i Jönköping ( , Chruzander, Petersson, Johansson, referent samt nämndemännen Nolin och Jansson), som inhämtade yttrande från socialstyrelsen och som höll muntlig förhandling, yttrade: Vid den muntliga förhandlingen har Ewa N hörts samt på begäran av henne vittnesförhör ägt rum med Andrezej K, ombud för Ewa N i länsrätten, och hans hustru Margaretha K, Zofia K, tidigare hustru till Jan K, Janina K, faster till Ewa N, Ola M, polsktalande journalist från Malmö, Jerzy M, tidigare inneboende hos Jan K och Ewa N, samt Jacek B, leg läkare. På begäran av socialnämnden har 1:a socialsekreteraren Anita S hörts som vittne. Överläkaren Ulf Lindberg och leg läkaren Torgny Gustafsson har hörts som sakkunniga. De sålunda hörda har uppgivit i huvudsak följande. Ewa N: Sedan Katarzyna föddes och fram till dess hon och flickan kom till Sverige var hon barnledig. Hon är högskoleutbildad biolog. I Polen var hon medlem i Solidaritet, men eftersom hon inte tillhörde denna rörelses ledning, kan hon inte åberopa detta, när hon söker uppehållstillstånd i Sverige. Hennes uppehållstillstånd är avhängigt av att hon bor tillsammans med Jan K. Sedan denne skrivit och lovat ta hand om henne, kom hon och Katarzyna till Sverige i maj Jan K och hon har ett gott förhållande och han har aldrig misshandlat Katarzyna. Om han skulle ha gjort detta, när Ewa N ej varit hemma, skulle Katarzyna ha berättat det för henne. Ej heller Jan K:s tioårige son Pjotr har slagit Katarzyna, trots att hon ibland provocerat honom. Katarzyna har väldigt lätt att få blåmärken, vilket antagligen är ärftligt betingat, eftersom även Ewa N har det. När Jan K, som är mycket stark, tar i Ewa N eller Katarzyna kan blåmärken uppstå. Katarzyna fick sina första blåmärken i samband med att hon lärde sig gå. Under tiden i Polen har Katarzyna vistats på lasarett vid två tillfällen, den ena gången för lunginflammation, den andra gången för luftvägsinfektion. I övrigt finns inget att anföra angående Katarzynas hälsotillstånd under denna tid. Katarzyna är livlig, nyfiken och okoncentrerad på vad hon för tillfället gör, vilket leder till att hon ofta hamnar i situationer som kan leda till blåmärken. I målet aktuella blåmärken har uppstått under den tid på året då blåmärken oftast uppstår hos barn, t ex när de gungar i lekparken eller cyklar. Vidare har Katarzyna tillsammans med Jan K den 23 juli 1985 fallit i en trappa samt den 9 augusti 1985 ramlat i en grop i skogen. Blåmärkena på höfterna har uppkommit

5 när Jan K kastat upp henne i luften och fångat henne. Vidare har hon fått märken på halsen, när hon har kastat sig baklänges i sängen, vilket är ett omtyckt nöje för henne. Även när Jan K med frottéhanduk torkat henne efter bad har små blåmärken uppkommit. Hon har fått ett blått öga då Pjotr vid lek träffat henne med en gummiboll i höger öga. Katarzyna har även fått blåmärken på sjukhuset och på upptagningshemmet Arabo. I början av juli började Katarzyna få kräkningar efter kvällsmaten. Hon verkade inte tåla frukt och fruktyoghurt. De sökte inte läkare för detta. Den 8 augusti åt Katarzyna svarta vinbär och kräktes. Hon mådde dock bra på morgonen den 9 augusti. Denna dag var familjen ute och plockade svamp. Katarzyna föll i en grop och började omedelbart kräkas. På kvällen fick hon ont i magen och kräktes igen. Eftersom kräkningarna tilltog, ringde Jan K till lasarettet. Katarzyna fick dock ej komma under läkarvård. Först sedan en bekant tipsat dem om dr B, blev hon den 13 augusti undersökt av läkare. Några dagar senare upptäcktes att hon led av akut pancreatit. L och socialnämnden anser att skadan på bukspottkörteln uppstått genom misshandel. Enligt L krävs ett mycket kraftigt slag för att denna typ av skada skall uppkomma. Detta är felaktigt. Enligt den vetenskapliga litteraturen på området kan den skadliga händelsen vara trivial. Skadan kan mycket väl ha uppstått då Katarzyna ramlade i gropen i skogen, men troligen är den inflammatoriskt betingad, och en feldiagnosticering har skett. Diagnosen akut pancreatit är svår att ställa och skadan upptäcktes av en händelse efter det att en blindtarmsoperation inletts. Den kirurg som opererade Katarzyna upptäckte fettvävsnekroser i hennes buk. L gör gällande att fettvävsnekroser är ett tecken på trauma (slag). Denna slutsats är felaktig, eftersom sådana nekroser är tecken på pancreatit över huvud taget, alltså även vid inflammation. De besvär Katarzyna hade före operationen tyder på att hon drabbats av en virusinfektion. Sedan hon börjat kräkas på kvällen den 8 augusti och kräkningarna tilltagit efter fallet den 9 augusti fick Ewa N rådet att Katarzyna skulle dricka en viss mängd vätska om dagen. Vid akut pancreatit bör näring ges intravenöst. Ewa N fick reda på att Katarzyna drabbats av armbrott den 2 november Före detta datum är det ingen som har noterat att flickan skulle ha några problem med armen. Brottet uppstod den 31 oktober 1985, när S drog i Katarzynas arm i samband med att Ewa N och Katarzyna skulle lämna sjukhuset. Att någon fraktur ej funnits tidigare bevisas av att fem trovärdiga personer observerat Katarzyna veckan före den 31 oktober utan att upptäcka någon armskada. Ej heller de socialsekreterare som besökte Katarzyna i hemmet och senare förde Katarzyna till läkarundersökning den 31 oktober upptäckte något fel på flickans arm. L, som med särskild uppmärksamhet under 20 minuter undersökte Katarzyna, upptäckte ej armskadan, trots att flickan vid undersökningstillfället var naken. Att av röntgenbilderna, som togs den 2 november, dra några slutsatser om när armbrottet ägde rum låter sig ej göras, eftersom det mänskliga reparationsarbetet varierar från fall till fall. Vid permission från sjukhuset den 20 september 1985 tryckte Katarzyna på en automatisk dörröppnare, och då dörren öppnades utåt ryckte Ewa N Katarzyna i vänster arm. I journalanteckningar omnämns den svullnad som uppstod i Katarzynas arm som "pigluxation", vilket är en vanlig historia för barn i Katarzynas ålder. Såret på Katarzynas vänstra fot är ett vanligt infekterat sår, som mycket väl kan vara ett skavsår. Förutom när Katarzyna fått blåmärken och svullnader när hon trillat ur sängen och när hon gått mot någon dörr, har hon endast vid två tillfällen fått skador, dels när den tidigare nämnda bollen träffade Katarzyna i ögat, dels när S ryckte Katarzyna i armen den 31 oktober och armen bröts. Andrezej K: Han, som är polsktalande, har bott 14 år i Sverige och arbetar som journalist. Sedan han fått sin uppmärksamhet fäst på Katarzynas fall, har han träffat Jan K och Ewa N nästan dagligen. Han har däremot ej träffat Katarzyna. Han är säker på att någon misshandel av barnet ej ägt rum. Ewa N har haft med sig bandspelare vid besöken hos Katarzyna på Arabo. Av inspelade band framgår att

6 Katarzyna frågar efter Jan K, som hon kallar pappa, och att hon grälar på Ewa N, när denna måste lämna henne. Margareta K: Hon är född i Sovjetunionen men uppvuxen i Polen. I Sverige har hon avlagt socionomexamen och arbetar på försäkringskassa. Hon har träffat Jan K två och Ewa N fyra gånger. Nästan dagligen har hon kontakt med dem per telefon. Katarzyna har hon aldrig sett. Jan K och Ewa N är helt trovärdiga. Om hon inte hade trott på dem, så skulle hon inte ha satsat tid och pengar på detta fall. Hon är därför övertygad om att Katarzyna ej misshandlats. Zofia K: Hon har tidigare under tio år varit gift med Jan K. De skilde sig i Sverige. Tillsammans har de Pjotr. Pjotr har aldrig sagt något till henne som tyder på att Jan K skulle ha slagit Katarzyna. Jan K är den bästa pappa man kan tänka sig, och Pjotr träffar honom nästan varje veckoslut. Jan K är mycket barnkär och har stort tålamod med barn. Barn känner detta och vill vara hos honom. I övrigt kan Jan K vara irriterad, vilket visar sig på så sätt att han talar högt, slår i dörrar m m. Han är absolut ej våldsam och har aldrig tagit till våld. Det är otänkbart att han skulle ha misshandlat Katarzyna. Janina K: Hon är faster till Ewa N och har träffat henne ganska ofta sedan hennes barndom. När Ewa N:s mor gick bort sommaren 1984 bjöd hon Ewa N till Sverige. Hon och Katarzyna bodde hos henne i två månader. Katarzyna var då som barn är mest, men hon var mycket bortskämd och osjälvständig. Ewa N fick alltid bära på henne. Hon såg aldrig Katarzyna kräkas. Första gången hon såg Jan K var när Ewa N och Katarzyna kom till Sverige i maj Jan K hade väldigt bra handlag med barn, inte bara med Pjotr och Katarzyna utan även med K:s två barnbarn. Hon har aldrig sett Katarzyna naken eller några blåmärken på henne. Ewa N har berättat för henne om att Katarzyna har lätt att få blåmärken liksom Ewa N själv. Ola M: Han kom i kontakt med fallet Katarzyna sedan Ewa N skrivit ett brev till Sydsvenska Dagbladet. Redaktionsledningen, som visste att han kunde polska, bad honom läsa brevet. Detta ledde till att han tog kontakt med Ewa N och Jan K och han har vid ett par besök talat med dem under flera timmar. Av samtalen att döma är Ewa N självständig gentemot Jan K och rättar sig ej alltid efter hans vilja. Eftersom Ewa N ser folk i ögonen, när hon talar med dem, och uttrycker sig logiskt. sätter M tilltro till hennes berättelse. Jerzy M: Han och Jan K tillhörde Solidaritet och träffades När han kom till Sverige i november 1984 fick han bo hos Jan K ända till den 15 juni Jan K är en fantastisk människa, men M blev överraskad av att Jan K omedelbart blev som en far för Katarzyna. Jan K offrade hela sin lediga tid på henne. Han kan inte ens föreställa sig att Jan K skulle kunna slå Katarzyna. Jan K har aldrig varit arg på Katarzyna, även om han ibland borde ha blivit det. Ej heller har han varit arg på Ewa N. I början lekte Jan K väldigt försiktigt med Katarzyna, som "om hon var ett ägg". Jan K har ett väldigt bra förhållande till Pjotr men ägnade mer tid åt Katarzyna än åt sonen. När Jan K arbetade, brukade M hjälpa Ewa N med Katarzyna. Katarzyna är impulsiv, nyfiken och okoncentrerad. Hon kan snubbla över sina egna ben även om någon håller henne i handen. Under sommaren såg han att Katarzyna hade blåmärken på armarna, bröstet och benen. Det är normala ställen för blåmärken, och måste ha uppstått genom Katarzynas okoncentration och genom att hon snubblade i tid och otid. Ewa N har förklarat för honom hur de uppkommit. Jacek B: Han har svensk läkarlegitimation sedan 1974 och är pediatriker med specialistkompetens. Sedan 1983 är han privatläkare på fritiden. Två tredjedelar av patienterna i privatpraktiken är barn.

7 Han träffade Ewa N och Katarzyna den 13 augusti 1985, sedan en bekant, som kände Jan K, bett honom besöka dem i anledning av att Katarzyna hade buksmärtor. Vid besöket, ett rutinbesök där ingen försökte dölja något. upptäckte han att flickan hade blåmärken på höfterna, mest på vänster sida, ett litet blåmärke på bröstkorgen och ett till höger på buken. Ewa N sa att både hon och flickan hade lätt att få blåmärken och förklarade flickans märken bl a med slag av gungor, genom slag av andra barn, genom ett fall från en fönsterbänk och genom ett fall i skogen. Eftersom det finns människor som har lättare att få blåmärken än andra och då Ewa N:s förklaringar var trovärdiga, avskrev han den misstanke om barnmisshandel som han i förstone känt. Han informerade dock Ewa N om att andra läkare kanske skulle misstänka misshandel. Dagen därpå blev flickan sämre. Han lade in flickan, och därefter tog L över ansvaret för henne. På L:s inrådan har han därefter träffat familjen när den besökte Katarzyna på lasarettet. Samspelet i familjen är helt normalt, och Jan K och Katarzyna kramades och pussades när de skiljdes. Katarzyna, som är vildare än andra barn, reagerade som ett "normalt" barn vid sjukhusvistelse. Skador på bukspottkörteln uppstår vanligast genom infektioner men även trauma (slag) kan ge skador. I det här fallet är det troligast att Katarzynas skador uppkommit genom trauma, genom fallet i skogen, men eftersom Katarzyna ej uppvisade några blåmärken som tyder på detta, kan man inte utesluta att hon drabbats av en infektion. Han är övertygad om att Katarzyna ej utsatts för misshandel under den tid han övervakade fallet. Han har nu läst samtligajournalanteckningar och anser att flickan ej blivit misshandlad. De förklaringar som lämnats av Ewa N är helt trovärdiga, och att flickan har lätt att få blåmärken visas av att hon även under tiden efter omhändertagandet fått nya sådana. Anita S: Hon har gjort utredningarna som ligger till grund för nämndens ställningstagande i ärendet. Förhållandet mellan Ewa N och Jan K är bra. Hon har ingen egentlig uppfattning om relationerna mellan Jan K och Katarzyna, eftersom hon inte sett dem så ofta tillsammans. När hon delgav Ewa N den första utredningen, intog emellertid Katarzyna en avvaktande hållning gentemot Jan K. Ewa N står i ett starkt beroendeförhållande till Jan K, eftersom hennes uppehållstillstånd är avhängigt av att hon bor hos honom. S har ej tidigare handlagt något ärende där de fysiska skadorna varit så uttalade som i detta. Katarzyna hade ett flertal blåmärken på underliga ställen på kroppen. På höfterna hade flickan blåmärken liknande streck. Katarzynas skador kan inte ha uppstått genom lek eller olyckshändelser. I vart fall har Ewa N ej tagit ansvar för flickan eller skyddat henne tillräckligt. Sedan S i sin bedömning vägt in vad expertis från barnkliniken och barn- och ungdomspsykiatriska kliniken uttalat, tvekade hon aldrig att föreslå vård enligt LVU. Hon misstänker barnmisshandel men tror inte den begåtts av Ewa N eller av Jan K:s son. Det ligger närmast till hands att misstänka Jan K. Hon har aldrig känt sig hotad under utredningstiden eller mött någon aggressivitet från Jan K:s sida. Jan K är negativ till att samarbeta i en barnpsykiatrisk utredning. Han trivs ej i Sverige eller med sitt arbete och vill inte att någon skall "lägga sig i". Vid länsrättsförhandlingen den 23 september lovade Ewa N att frivilligt medverka till vård av Katarzyna, varefter nämnden återkallade sin ansökan. Ewa N och Katarzyna anlände till Arabo den 7 oktober men stannade bara till den 11 oktober, då Ewa N fick besked om att brottsutredningen lagts ned. Ewa N ville ej ha några kontakter med barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Genom nämndens försorg ställdes en daghemsplats på Ängagårdens daghem till familjens förfogande. Vid telefonkontakt med daghemmet den 31 oktober framkom att Katarzyna ej varit där de tre senaste dagarna. S och en annan socialsekreterare gjorde därför ett hembesök hos familjen. Vid besöket kom Katarzyna omedelbart fram till dem och sa att hon hade ont i benen. Katarzyna hade bl a ett blåmärke på halsen och ett runt ett öga. Ewa N förklarade blåmärket på halsen med att Katarzyna slagit sig i sängen. Blåmärket vid ögat förklarades med att en boll träffat

8 flickan där. Hon observerade ej någon armskada på flickan. När de senare samma dag på lasarettet förklarade för Ewa N att de ej ville att Katarzyna skulle få återvända hem, blev Ewa N upprörd och lämnade rummet för att klä på flickan. När Ewa N skulle ge sig iväg, gick S ut till henne och tog henne helt lätt i armen och bad henne lugna ner sig. Därefter lämnade Ewa N och Katarzyna lasarettet. S har ett klart minne av händelseförloppet. Att hon vid länsrättsförhandlingen sade att hon hade ett oklart minne av vad som hade hänt, beror på att hon då var chockerad efter det att Nelander sagt att hon var misstänkt för brott. L: Han är pediatriker med specialistkompetens och har varit barnläkare sedan Han har ej arbetat som barnkirurg, men under 1964 arbetade han fyra månader som vuxenkirurg. Någon erfarenhet som hudläkare har han ej. Katarzyna lades in på lasarettet den 14 augusti. Hon hade hög feber, kräkningar och diarré. Han frapperades av att flickan hade många blåmärken på höfterna, bäckenregionen och smalbenen. Blåmärkena var i flera plan och hade olika färg. Han misstänkte barnmisshandel, och flickans skador fotograferades den 15 augusti. Vid en senare operation konstaterades att flickan led av akut pancreatit. Dr B, som ej trodde att flickan blivit misshandlad, misstänkte maginfluensa. Sedan flickan den 31 oktober förts till lasarettet, undersökte han henne och fann att hon hade blåmärken på halsen, höfterna och höger öga och att hon hade en svullen näsrot. Vidare upptäckte han ett väl avstansat sår över vänster fot. Vid undersökning den 2 november fann han att flickans högra arm var något svullen. Vid röntgenundersökning framkom ett brott i nedre delen av överarmen utan felställning. Brottet var i läkning. På kliniken förekommer fem sex fall av akut pancreatit om året. Om man inte har en ledtråd, är det svårt att diagnosticera akut pancreatit. Det finns flera okända orsaker till pancreatit. De flesta akuta pancreatiter är betingade av skada. Hos barn är akuta pancreatiter relativt ovanliga. Cirka tio procent av pancreatitfallen beror på yttre våld (trauma), som måste ske med våldsam kraft. Vanligast är sådana skador efter trafikolyckor och av att barn får cykelstyren i magen. I det här fallet finns det från kirurgiskt håll ingen tvekan om att den pancreasskada som Katarzyna uppvisade var förorsakad av yttre våld. Barn som faller platt på marken slår sig ej så att pancreas skadas. Om en sådan skada skulle uppkomma måste det föreligga ett stort fall nedför ett stup eller liknande. Det krävs således våldsamma krafter, som en treåring ej kan åstadkomma. De symptom, kräkningar m m som Katarzyna uppvisade före undersökningstillfället den 14 augusti bör ej sättas i samband med bukspottkörtelskadan. Kräkningar hos barn kan ha många orsaker men Katarzynas kräkningar före intagningen har inte haft med pancreatiten att göra. Undersökningssituationen den 31 oktober var dramatisk, eftersom Katarzyna ej kom frivilligt utan hade förts dit av socialsekreterarna. L undersökte flickan, som Ewa N klätt av, i 20 minuter. Han lyfte upp henne på britsen. Flickan hade även denna gång blåmärken. Flickan fick springa i korridoren mellan honom och Ewa N för att han skulle kunna undersöka hennes ben. Hans tanke var att senare i lugn och ro kunna undersöka Katarzyna, varför han föreslog att flickan skulle stanna kvar på lasarettet. Ewa N, som hade klätt på flickan, sa nej till detta men S sa att hon skulle stanna. Ewa N rusade då från rummet med Katarzyna, och S följde efter dem. Han såg ej händelsen i hissdörren. Han upptäckte armbrottet den 2 november genom att Katarzyna, när de satt och lade pussel, ej gärna rörde höger arm. Anledningen till att han inte upptäckte armbrottet redan den 31 oktober måste vara den dramatiska undersökningssituationen. Det är möjligt att ett barn kan ha denna typ av skada utan att det upptäcks. I skadeögonblicket måste flickan ha haft smärtor, men sådana kan avklinga efter kort tid. Det var ett vanligt brott, ej felställt, som uppstår genom fall med sträckt arm. Brottet har ej uppstått genom slag. Såret på flickans fot liknade de sår man ser efter cigarettglöd. Det bör ej ha varit ett skavsår, eftersom sådana läks utan

9 ärr, vilket detta sår ej gjorde. En rimlig förklaring till skadorna på flickans näsrot och öga är att de orsakats av en boll. Flickan hade blåmärken i bäckenregionen, vilka alltid ger upphov till misstankar om sexuella övergrepp. Sådana övergrepp har inte konstaterats i detta fall. Alla koaguleringsprover var normala. Katarzyna har alltså inte en sjukligt abnorm blödningsbenägenhet som gör att hon faller utanför det normala men hon kan jämfört med ett annat normalt barn ha lättare att få blåmärken. Om man leker med ett barn genom att kasta upp det i luften, fångar man det vanligen i armhålorna. Missar man på något sätt, kan infångandet resultera i sådana blåmärken som flickan haft på höfterna och i bäck enregionen. För att få blåmärken i den omfattning Katarzyna hade, måste man troligen missa flera gånger. Katarzyna har fått blåmärken på kliniken och på Arabo, men dessa har inte dokumenterats i bild, eftersom de samtliga kunnat förklaras på ett naturligt sätt. Det senaste upptäcktes vid en undersökning den 13 januari 1986, då Katarzyna hade ett blåmärke på höger överarm. Det hade antagligen tillkommit genom att en jämnårig kamrat nupit eller bitit henne där. Varje skada Katarzyna uppvisat kan mycket väl förklaras på sätt Ewa N gjort, men skadorna tagna samman tyder på att flickan utsatts för misshandel. L är övertygad om att så är fallet. Ju mer han läst och tänkt på fallet desto säkrare blir han därpå. Torgny Gustafsson: Han är barnpsykiatriker och har ej arbetat som kirurg eller hudläkare. På barnoch ungdomspsykiatriska kliniken förekommer tre fem fall om året, där fråga är om misstänkt incest eller barnmisshandel. Han har undersökt Katarzyna under två tidsperioder, den 7 10 oktober och den 4 11 november. Vad gäller den somatiska bilden av Katarzyna vilar hans bedömning på uppgifter från barnkliniken. Vid den första utredningen låg Ewa N och Katarzyna på en särskild avdelning och undersöktes, förutom av honom själv, av psykolog och sjuksköterskor, samtliga med lång erfarenhet av liknande fall. Undersökningsperioderna var fyra sex timmar långa varje dag. Vid det andra tillfället låg Katarzyna på barnkliniken. Psykologen, som haft den mesta kontakten med Katarzyna, var där och lekte och samtalade med henne. Själv höll han sig på ett mera marginellt plan. Psykologen använde ibland tolk vid samtalen med Katarzyna, medan G har talat svenska med henne. Jan K har ej medverkat i utredningarna angående Katarzyna. Flickan har i allt väsentligt ett normalt beteende. När de frågade henne om hennes skador, blev hon emellertid tyst, allvarlig och kontaktavvisande. Detta märktes särskilt när de, på polisens initiativ, höll "förhör" med henne. Han är tyvärr övertygad om att Katarzyna blivit misshandlad. Förutom skadornas art och natur är det föräldrarnas beteenden som ger honom denna övertygelse. De ändrar sina versioner om skadornas uppkomst. Vad gäller armbrottet kan deras förklaring ej stämma med verkligheten. De säger att flickan har lätt att få blåmärken. Ewa N är försvarsinställd och verkar inte ens snudda vid misstanken att Jan K kan ha skadat flickan. Inget i Katarzynas beteende motsäger att misshandel ägt rum. Katarzyna har emellertid ej sagt till personal vid kliniken att hon blivit misshandlad. Vem som kan ha misshandlat Katarzyna har barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ej tagit ställning till. Socialkonsulenten Bo E har anfört: Katarzyna har uppvisat ett flertal skador, som har uppstått i hennes hemmiljö. Med hänsyn härtill föreligger brister i omsorgen om henne, och hon är i behov av vård. Denna vård kan inte ges på frivillig väg och vård enligt LVU är därför nödvändig. Kammarrätten beslöt den 11 februari 1986, efter den muntliga förhandlingen, att inhämta yttrande från socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor angående vissa i beslutet särskilt angivna frågor. Socialstyrelsens yttrande, som är dagtecknat den 30 april 1986, har avfattats av styrelsens vetenskapliga råd i barnkirurgi Björn T. I beslut rörande yttrandet har deltagit

10 hovrättsassessorn Olof Söderström, vetenskapliga rådet i rättsmedicin Gerhard Voigt och docenten Robert G. I yttrandet anför socialstyrelsen: Kammarrätten har till socialstyrelsen ställt fem frågor enligt följande. 1. Kan av handlingarna i målet eller av viss av rättsliga rådet införskaffad utredning bedömas om den pancreatit, som Katarzyna drabbades av i augusti 1985, var traumatisk eller inflammatorisk? 2. Kan på grund av de undersökningar som gjorts bedömas om Katarzyna har särskilt lätt att få blåmärken, eller kan det uteslutas att de blåmärken som i målet ingivna fotografier utvisar har åsamkats flickan på annat sätt än genom slag (aga eller misshandel)? 3. Kan det armbrott som Katarzyna företedde vid röntgen den 2 november 1985 ha uppkommit den 31 oktober eller senare? 4. Hur kan såret på vänster fot bedömas ha uppkommit? 5. Är en sådan luxation som Katarzyna drabbats av i vänster arm vanligt förekommande bland barn i motsvarande ålder? Frågorna besvaras enligt följande. Beträffande kammarrättens fråga 1), skadan på bukspottkörteln. Det förhållandet att man under operationen av Katarzyna fann bukspottkörteln normal frånsett cauda-området, medan bukhålan företedde tecken på starkt utflöde av pankreassaft, gör det mycket sannolikt att pankreasskadan var förorsakad av ett lokalt trauma och icke en allomfattande bukspottkörtelinflammation. Detta stödes vidare av den pseudocysta i bukspottkörteln, som senare utvecklade sig. Sådana har visserligen beskrivits efter icke traumatiska pankreatiter, men samtliga pankreaspseudocystor hos barn, som T kunde påminna sig, har varit post-traumatiska. Trauma är vidare den vanligaste orsaken till pankreatiter hos barn, detta särskilt om andra specifika orsaker (påssjukevirus, droger, system sjukdomar som hyperlipemi, hereditär pankreatit osv) icke medräknas. Det framgår av fonogrammen, att man genom undersökning av antikroppstitrarna i Katarzynas blod kunnat utesluta påssjuka. Såvitt kunnat utrönas stod Katarzyna heller icke på någon medicinering eller var påverkad av andra för nontraumatisk pankreatit predisponerande faktorer. Beträffande fråga 2), blåmärkena. Katarzyna företedde i augusti 1985 ett stort antal blåmärken av varierande ålder. Blåmärkena var lokaliserade främst till höftregionerna. Inga blåmärken har noterats på polikliniker den 9 oktober Däremot har man åter den 31 oktober 1985 sett märken som icke överensstämmer med beskrivningen av blåmärkena kring höften den 15 augusti Märkena från den 31 oktober 1985 var bortbleknade den 20 november 1985 utom svaga rester av ett blåmärke på ena höftbenskammen. Ewa N anser att märkena, konstaterade den 2 november 1985, var kvar från de tidigare skadorna i augusti, vilket icke är sannolikt, då

11 blåmärken av nu aktuell storlek försvinner på ca 4 veckor och intervallet är så långt som veckor. Det anges att Katarzyna lätt snubblar på egna ben och har lätt att få blåmärken. De undersökningar, som utfördes på koagulationslaboratoriet i Malmö, avslöjade inga störningar i Katarzynas blodkoagulation. Man kan anmärka, att blodanalyserna borde ha företagits i omedelbar anslutning till konstaterandet av blåmärkena för att utesluta att övergående störningar kan ha förekommit, vilka icke längre varit iakttagbara vid tiden för koagulationsundersökningarna. Katarzyna har flera gånger grundligt undersökts. Ingen notering finns om att hon skulle gå särskilt ostadigt eller i övrigt ha några neurologiska defekter. De flesta av vårdpersonalens iakttagelser ger (frånsett en anteckning) vid handen att Katarzyna icke hade samma benägenhet att få blåmärken på de olika institutionerna som i hemmiljön. Fyndet av ett flertal blåmärken av olika ålder och med "onaturlig" lokalisation, vilka blånader från vårdnadshavares sida förklaras med att barnet "har lätt att få blåmärken", tillsammans med iakttagelsen att barnet i ny miljö icke uppvisar nämnda benägenhet är ett klassiskt symtom på barn misshandel. På några av bilderna märkta den 1 november 1985 kan man se Katarzynas buk efter operationen. Medan blåmärken kring höfterna tydligt kan urskiljas, ser man icke någon missfärgning av områdena kring operationssåren. Denna iakttagelse stöder icke påståendet att Katarzyna skulle ha haft särskilt lätt att få blåmärken under den aktuella tidsperioden. Av operationsberättelsen framgår dessutom, att det varit svårt att få en god överblick av bukhålan. I sådana lägen måste särskilt stor åverkan utövas på sårränderna under en operation. Vidare skall Katarzyna vid det svårartade fallet i trappan, då hon enligt uppgift fick blåmärkena kring höfterna, även ha slagit pannan, dock utan att något blåmärke där registrerats. Enligt Ewa N:s utsago har blåmärkena i öronregionen, som konstaterades vid hembesöket den 31 oktober 1985 och senare på barnkliniken (och som dokumenterats på bilder från den 1 2 november 1985), uppstått genom att Katarzyna slagit sig i sänggaveln. Blåmärkena påminner om sådana som uppkommer vid örfilar eller av att barnet dras i öronen. (På en bild från samma tid förefaller Katarzynas hår anmärkningsvärt tunt i höger tinningregion. Ingen av dem som sett barnet har dock registrerat någon misstanke på åverkan (utslitning) på håret. Bilddokumentationen är otillräcklig för ett definitivt yttrande i frågan.) Den samlade uppfattningen av de upprepade tillfällena av olika gamla blåmärken sammantagna med flera observationer av att blåmärken icke uppkommit i samma grad då Katarzyna bytte miljö samt med koagulationsutredningsrapporten och med det faktum att Katarzyna genomgick sin operation utan onormala blödningar och utan blåmärken kring operationssåren, blir emellertid att någon med all sannolikhet måste ha åsamkat Katarzyna dessa blödningar genom våld eller gravt bristande tillsyn. Inga av blödningarna har dock en sådan form, att man oavvisligt kan bevisa dem vara en följd av avsiktliga slag. Beträffande fråga 3), armbågsfrakturen i höger arm. På basen av beskrivningen av röntgenbilderna (inga röntgenbilder har tillställts socialstyrelsen) av armbågsfrakturen måste denna vid avbildningstillfället ha varit minst 10 dagar gammal, troligen äldre.

12 T o m hos en nyfödd patient, vilken uppvisar den allra snabbaste frakturläkningsprocessen, dröjer det ca en vecka förrän röntgentät, kalkhaltig kallusvävnad (frakturreparationsvävnad) kan iakttagas efter en fraktur på nedre änden av överarmsbenet. Beskrivningen av en "tvärfraktur på radiala epikondylen" är något förvirrande, då dels sådana frakturer knappast förekommer och dels den radiala epikondylen icke blir synlig på röntgenbilden förrän den förkalkas (normalt efter 10-årsåldern). De små förkalkade fragment som troligen har uppfattats som delar av en frakturerad radial epikondyl måste vara en följd av reparationsprocessen. Beträffande fråga 4), såret på vänster fot. Det är icke möjligt av handlingarna och de detalj fattiga bilderna att med bestämdhet yttra sig om uppkomstmekanismen för såret på vänster fot. Enär såret sträckte sig ned genom samtliga hudlager var det sannolikt icke ett vanligt skavsår. Såret sitter så högt uppe på fotryggen/vristen, att det svårligen kan röra sig om ett skavsår från randen av en vanlig träsko. Beträffande fråga 5), armbågsluxationen i vänster arm. Av de sammanlagt 769 luxationer hos barn, vilka under ett års tid inkom till barnkirurgiska klinikens akutmottagning vid S:t Görans sjukhus i Stockholm, var 625 av typen subluxation av radiushuvudet. Detta är sålunda den utan jämförelse vanligaste luxationen i barnaåldern, och den drabbade är praktiskt taget alltid under fem år gammal. Denna s k pigluxation innebär att strålbenshuvudet på grund av ett ryck (utan förvarning) i armen förskjutes i förhållande till ligamentum annulare radii (ett cirkuvägt ledband i armbågen, som omsluter övre strålbensänden) och låses fast i det onormala läget, förhindrande normalt bruk av armen. Vanligen brukar en ofördröjd reposition av strålbenshuvudet medföra att armen omedelbart blir symptomfri, men "fördröjd" läkning liknande den som beskrivits i Katarzynas fall förekommer. Det är värt att påpeka att subluxationen av strålbenshuvudet (pigluxationen) icke synes på röntgenbilder, vilka i dessa fall alltså är helt normala. Berättelsen att Ewa N skulle från armen ha ryckt undan Katarzyna från en motkommande dörr är sålunda väl förenlig med en pigluxation i armbågen. Med anledning av socialstyrelsens yttrande har Ewa N, barnets offentliga biträde och socialkonsulenten inkommit med erinringar och anfört: Ewa N: T har på flertalet frågor icke lämnat något direkt svar utan i stället givit allmänna synpunkter. Dessa synpunkter synes grunda sig på direkt felaktiga uppgifter om det faktiska händelseförloppet eller direkt felaktiga uppgifter om vad som är vanligt eller ovanligt. T:s svar på de olika frågorna kommenteras punkt för punkt. Fråga 1. Sitt påstående att en traumatisk skada är mest sannolik motiverar T huvudsakligen med att"... man under operationen av Katarzyna fann bukspottkörteln normal frånsett caudaområdet. T framför detta påstående om normal bukspottkörtel frånsett caudaområdet, som om påståendet aldrig varit föremål för tvivel sådant har framförts. Med hänsyn till det egendomliga faktum att den opererande kirurgen i efterhand ändrat sin operationsberättelse, måste det rent allmänt betecknas som oklart vad man egentligen fann i buken beträffande bukspottkörteln. Ingenting styrker säkert att

13 kirurgen överhuvudtaget med ögat kunnat inspektera bukspottkörteln. Hennes uppgifter på den punkten varierar. Kirurgen har sålunda icke säkert kunnat med ögat se huruvida färgen på bukspottkörteln var förändrad eller liknande såsom ett tecken på inflammation. Med tanke på att opererande kirurg icke var specialist i barn kirurgi, torde hennes erfarenhet av att palpera (undersöka genom att känna med handen) bukspottkörteln på ett litet barn under operation vara begränsad. I sin ursprungliga operationsberättelse gör hon gällande att pankreas palperas utan anmärkning. I det tillägg som operatören gör hävdar hon helt plötsligt att hon i viss mån kunde se pankreas och att hon kunde palpera pankreas vad beträffar caput och corpus pankreatis. Vad beträffar cauda pankreatis har hon ej kunnat palpera den. Men i sitt tillägg några dagar efter operationen gör operatören ej alls gällande att caput och corpus pankreatis palperats normala. Hon säger ju i stället i sista satsen av tillägget klart och tydligt: "Palpfyndet kan ej anses som normalt." Sammanfattningsvis säger alltså operatören i sitt tillägg att hon kunnat palpera corpus och caput pankreatis men ej kunnat palpera cauda pankreatis och att palpationsfyndet ej är normalt. Eftersom hon ej kunnat palpera cauda pankreatis så måste hon ju då rimligtvis mena att det var palpationsfyndet i caput och corpus som ej är normalt. Om cauda pankreatis kan hon ej uttala sig eftersom hon varken kunnat se eller palpera cauda pankreatis. Detta är alltså något helt annat än T:s påstående att "man fann bukspottkörteln normal frånsett caudaområdet". Det verkliga förhållandet, så som det skildras i den slutgiltigt avgivna operationsberättelsen, var ju i stället att caput och corpus ej var normala, och beträffande cauda kunde överhuvudtaget ingen bedömning göras, eftersom den kunde varken inspekteras eller palperas. Pseudocystor förekommer i efterförloppet efter såväl traumatiska pankreatiter som efter pankreatiter med annan orsak än trauma. Detta medger T. Det är alltså av detta yttrande helt klart att det faktum att det utvecklas en pseudocysta i efterförloppet inte utgör något som helst bevis för att pankreatiten varit traumatisk. Men i nästa mening begår T ett allvarligt fel när han drar slutsatser utifrån sin egen personliga erfarenhet i stället för från stora sammanställningar i den vetenskapliga litteraturen. T påpekar nämligen att samtliga pankreaspseudocystor som han kan erinra sig ur sin personliga erfarenhet har varit posttraumatiska. På grund av sjukvårdsorganisationen i storstäderna är den statistiska chansen att T skall komma att personligen träffa på en pankreaspseudocysta hos ett barn med viruspankreatit eller idiopatisk pankreatit mikroskopiskt liten. Detta betyder ej alls att sådana pankreaspseudocystor hos barn ej alls förekommer hos barn som genomgått viruspankreatit eller idiopatisk pankreatit. Det är klart och tydligt redovisat i den vetenskapliga litteraturen att sådana förekommer och detta medger ju även T. Förekomsten av en pankreaspseudocysta hos Katarzyna utgör alltså inte något som helst bevis för att hennes pankreatit skulle varit traumatiskt. T:s yttrande innehåller följande: " Trauma är vidare den vanligaste orsaken till pankreatiter hos barn, detta särskilt om andra specifika orsaker icke med räknas. ". I första delsatsen hävdar T att "trauma är vidare den vanligaste orsaken till pankreatiter hos barn". Icke någon enda av de vetenskapsmän som gjort sammanställningar synes hävda att trauma skulle vara den vanligaste orsaken. Den andra delsatsen i T:s påståenden om vad som är den vanligaste orsaken till pankreatit hos barn är häpnadsväckande. Det är riktigt att det kunnat uteslutas att Katarzyna hade påssjuka som orsak till sin pankreatit och ej heller har hon före insjuknandet fått några mediciner. Men fortfarande kvarstår som synnerligen möjliga orsaker till pankreatiten övriga virusinfektioner samt den synnerligen sannolika möjligheten att det rör sig om en idiopatisk pankreatit. Sammanfättningsvis bär T:s svar på

14 fråga 1 en klart ovetenskaplig prägel. Dd finns i själva verkd överhuvudtaget inte några som helst bevis för att Katarzynas pankreatit skulle varit traumatiskt. Ett skäl som talar mycket starkt emot att det rört sig om en traumatisk pankreatit är det faktum att Katarzyna inte hade något blåmärke alls på buken på platsen för bukspottkörteln. Inte med ett ord kommenterar T detta synnerligen viktiga faktum. Fråga 2. T är specialist i barnkirurgi. Han är icke specialist i barnmedicin och icke i hämatologi. Ett intyg från specialist i hämatologi har inlämnats varas framgår att det hos vissa personer kan förekomma tillstånd med en ökad tendens att få blåmärken även av mycket lindriga trauma, trauma som hos flertalet personer ej alls ger blåmärken. På den medicinska vetenskapens nuvarande ståndpunkt har man icke möjlighet att påvisa någon form av koagulationsrubbning hos dessa personer med ökad benägenhet att få blåmärken. Bland den breda allmänheten är det ju också ett mycket väl känt faktum att det finns vissa barn och vissa vuxna som lättare än andra människor får blåmärken. T:s påstående att Katarzyna inte får blåmärken på sjukhuset och på barnhemmet, alltså på institutionerna, är fullkomligt felaktigt. Vid återbesöken hos L har denne observerat blåmärken och detta finns redovisat i journalanteckningarna. I sjukjournalen från perioden som inneliggande patient på sjukhuset finns redovisat hur Katarzyna får blåmärken efter personalens händer. Av Ewa N:s dagbok, som hon fört under vistelsen på Arabohemmet, framgår att när Ewa N visar personalen de blåmärken som Katarzyna har så får Ewa N bara ett idiotiskt leende till svar. T försöker göra gällande att det faktum att han på bilder märkta den 1 november 1985 ej kan se någon missfärgning av området kring operationssåren skulle tala emot att Katarzyna skulle ha lätt för att få blåmärken. Mot detta resonemang bör följande anföras: Operationen ägde rum den 15 augusti. De bilder av operationssåret som T åberopar är alltså tagna två och en halv månad efter operationen. Bilderna saknar alltså varje form av bevisvärde beträffande tendensen att få blåmärken. Direkt efter operationen var hela magen omplåstrad och man kunde inte se någonting. Vid byte av kompresser kunde Ewa N se att hela magen var blå. Tre veckor senare, när man tog bort stygnen, fanns på magen två blåmärken. T påstår vidare att Katarzyna vid fallet i trappan, då hon slog i pannan, icke fått något blåmärke. Detta är felaktigt. Katarzyna hade ett stort blåmärke och bula i pannan. Jan K lade kalla kompresser på det. Detta blåmärke försvann redan efter några dagar. Däremot syntes de svåra blåmärkena på höfterna till december. T:s påstående att ett barn som får en örfil, får ett blåmärke bakom örat är fullständigt felaktigt. T i frågasätter den iakttagelse som gjorts av ett mycket stort antal personer som sett Katarzyna och som vittnat både skriftligen och muntligen om detta, nämligen att Katarzyna är ett ovanligt livligt och ovanligt klumpigt barn, vilken kombination gör att hon ideligen ramlar och slår sig. T skriver nämligen som kommentar: " Katarzyna har flera gånger grundligt undersökts. Ingen notering finns om att hon skulle gå särskilt ostadigt eller i ösrigt ha några neurologiska defekter." Här bör observeras att T är barnkirurg och icke barnneurolog eller specialist i barnmedicin. Vid förhöret med L i kammarrätten har L redogjort för hur den neurologiska undersökningen som gjorts av Katarzyna på barnkliniken har gått till. Av L:s beskrivning drar man den helt otvetydiga slutsatsen att det rör sig om rutinneurologiska undersökningar. Katarzynas livlighet och klumpighet torde ligga vid de yttre gränserna för normalvariationerna för ett barns klumpighet respektive livlighet. I sådana fall torde man ej finna något onormalt vid en rutinneurologisk undersökning. Man finner sålunda inga reflexrubbningar eller andra sjukliga förändringar av det slag som är värt att notera i sjukjournalen.

15 Katarzynas kombination av klumpighet och livlighet och benägenhet att ideligen falla och slå sig är dock i målet synnerligen väl dokumenterad. T:s kommentar angående Katarzynas hår är anmärkningsvärd. T:s sammanfattning är felaktig. Koagulationsutredningsrapporten saknar betydelse, eftersom det finns en hämatologspecialists uttalande att det förekommer ökad tendens till blåmärken hos vissa patienter utan att dessa patienter har någon med nu kända metoder påvisbar koagulationsrubbning. T har fel när han påstår att det inte var några onormala blödningar kring operationssåret. Sanningen var ju att "hela magen var blå". Fråga 3. Det hade ålegat T, som skall göra ett sakkunningutlåtande, att själv granska röntgenbilderna. T för emellertid i stället på basen av Växjöläkarnas förvirrande beskrivning av röntgenbilden den bedömningen att frakturen måste vara minst tio dagar gammal. Fråga 4. När T skriver om såret på vänster fot försummar han att meddela att ett infekterat skavsår kan sträcka sig ned genom samtliga hudlager. Beträffande uppkomstmekanismen har Ewa N sagt att hon inte vet hur det uppkommit, men som mest trolig orsak har hon icke angivit träskokant utan nedre delen av byxbenets skavande i en gummistövel. Fråga 5. Beträffande luxationen överensstämmer T:s uppfattning med Ewa N:s. Sammanfattningsvis finns det i T:s utlåtande inte något vetenskapligt eller juridiskt hållbart bevis för att Katarzynas sjukdom och blåmärken orsakats av något avsiktligt våld. Jan P: Socialstyrelsens yttrande ger i varje avsnitt fullt stöd åt L:s vid den muntliga förhandlingen redovisade uppfattningar om skadornas uppkomst m m. P:s inställning i målet är efter yttrandet i fråga än mer klar. Misstanken om barn misshandel kvarstår så stark att Katarzyna inte kan tillåtas återvända till den tidigare miljön. Bo E: Socialstyrelsens yttrande ger stöd för misstanken att Katarzyna blivit utsatt för misshandel eller att skadorna tippstått genom allvarliga brister i tillsynen. Härefter har till kammarrätten ingivits anteckningar rörande förhållandet Ewa N Katarzyna, förda av personal vid Arabo under tiden för Katarzynas vistelse där, vilka anteckningar har hemötts av Ewa N, som å sin sida ingivit utdrag ur dagbok, som hon fört under sin vistelse på Arabo, samt anteckningar i en almanacka. På grund av vad som förekommit vid kammarrättens muntliga förhandling och av vad handlingarna i målet innehåller gör kammarrätten föjande bedömning. De uppgifter som lämnats av personalen vid Arabo å ena sidan, och Ewa N å den andra rörande förhållandet mellan Ewa N och Katarzyna under tiden för Katarzynas vistelse på Arabo lämnar kammarrätten utan avseende. Katarzyna, som är en snart fyraårig flicka, har under loppet av knappt tre månader hösten 1985 drabbats av sjukdomar bl a kräkningar och en livshotande pancreatit, samt en rad skador såsom armbrott, blåmärken och andra hudskador. Kräkningarna som inte kan bedömas ha något samband med den kort därefter uppträdande pancreatiten, kan ha haft flera orsaker och har varit av ett slag som kan

16 drabba vilket barn som helst. Däremot får det med största sannolikhet anses utrett att pancreatiten varit traumatisk. Vad för slags våld som förorsakat bukspottkörtelskadan har inte kunnat utrönas. Den av Ewa N lämnade förklaringen, nämligen att Katarzyna fallit i skogen och därvid skadat bukspottkörteln, är dock föga trolig. Däremot kan det inte uteslutas utan snarare tagas för gott att den s k pigluxationen, som huvudsakligen drabbar barn i Katarzynas ålder och som inte kan bedömas ha varit särskilt allvarlig, uppkommit på det sätt och under de omständigheter som Ewa N redovisat. Katarzyna har vid läkarundersökningar under tiden augusti november 1985 uppvisat en mängd blåmärken på kroppen, extremiteterna och huvudet. Ewa N:s förklaring att Katarzyna är särskilt benägen att få blåmärken en förklaring som är synnerligen vanlig i mål av förevarande art får anses vederlagd genom på bl a företagna laboratrieanalyser grundade sakkunniguttalanden. Katarzyna får alltså i fråga om blåmärkesbenägenheten anses befinna sig inom normalzonen för sin ålder. Barn i denna ålder har ofta blåmärken. Sådana har kunnat iakttas på Katarzyna även under hennes vistelse på Arabo. Dessa senare var emellertid väsentligt färre och koncentrerade huvudsakligen till benen. De blåmärken som konstaterades under hösten 1985 under den tid Katarzyna stod under Ewa N:s vård hade däremot en frekvens och återfanns på sådana ställen på Katarzyna att de inte kan förklaras ha sin orsak enbart i vanliga leksituationer utan måste huvudsakligen anses ha uppkommit utan Katarzynas eget förvållande. I samma riktning pekar det förhållandet att ett flertal av blåmärkena "ligger i olika plan". Såret på Katarzynas fot, som efterlämnat ett ärr, kan såvitt utredningen visar inte ha uppkommit genom att kläder eller en sko skavt hål på huden utan såret är av mer djupgående natur. Även om det uppkommit på sätt Ewa N påsått, kan dess karaktär förklaras endast av bristande omvårdnad. Utredningen visar klart att brottet på Katarzynas högra arm uppstått före den 31 oktober I målet är inte påstått att armbrottet uppkommit genom misshandel. Dock kan bristande tillsyn av flickan ha bidragit till dess uppkomst och sedan brottet väl inträffat har Ewa N inte uppmärksammat att flickan hade en skada. Katarzyna har sålunda under loppet av några månder företett en mängd skador. Varje skada för sig kan möjligen ges en godtagbar förklaring, medan det stora antal skador av delvis allvarlig karaktär som Katarzyna uppvisat under en förhållandevis kort tid sammantagna får anses ha givit socialnämnden befogad anledning till utredning av Katarzynas hemförhållanden. Målet har huvudsakligen kretsat kring frågan om misshandel av Katarzyna förekommit eller ej. Kring denna fråga har parterna vitt skilda uppfattningar. Rättens båda sakkunniga är övertygade om att misshandel ägt rum, medan en av Ewa N såsom vittne inkallad läkare har hävdat motsatsen liksom Ewa N:s övriga vittnen. Det finns anledning påpeka att den bedömning som görs när det gäller att utröna om misshandel förekommit är av annan art än den som görs i mål enligt LVU. I förstnämnda fall är frågan om det är bevisat att viss person uppsåtligen tillfogat annan t ex kroppsskada. I mål enligt LVU, som är en lag som skall tillgodose barnets behov av skydd, är det inte samma bedömning som skall göras. För barnet är det oväsentligt om viss gärningsman visats ha utövat uppsåtlig misshandel. Faran för dess hälsa och utveckling är densamma, om så varit fallet, om någon okänd förorsakat skadorna eller om de uppkommit som en följd av bristande tillsyn från vårdnadshavarens sida. Det saknar således i förevarande mål betydelse att förundersökningen angående misshandel av Katarzyna lagts ned, vilket Ewa N framhållit. Kammarrätten konstaterar att Katarzynas skador uppstått under den tid Katarzyna stått under Ewa N:s vård. Ewa N har således brustit i omsorgen om Katarzyna, vilket, med hänsyn till skadornas art och omfattning, utgjort fara för Katarzynas hälsa och utveckling. Katarzyna är därför i behov av vård i kontrollerade former genom samhällets försorg. Ewa N har tidigare avbrutit vård av Katarzyna under

17 frivilliga former. Eftersom det således kan antas att erforderlig vård inte kan ges Katarzyna med samtycke av Ewa N, skall vård beredas henne med stöd av LVU. Kammarrätten lämnar besvären utan bifall. I besvär yrkade Ewa N att regeringsrätten skulle, med ändring av kammarrättens dom, upphäva länsrättens dom såvitt avsåg vården av Katarzyna. Vidare yrkade hon att regeringsrätten skulle förordna doktor Peter G Fedor-Freybergh såsom sakkunnig samt att rätten skulle hålla muntlig förhandling i målet. Regeringsrätten inhämtade förnyat yttrande i målet av socialstyrelsen. Till yttrandet hade fogats ett kompletterande utlåtande av ledamoten av socialstyrelsens vetenskapliga råd, professor Björn Thomasson. Prövningstillstånd meddelades. Socialnämnden i Alvesta kommun samt Katarzynas offentliga biträde bestred bifall till besvären. Det offentliga biträdet hem ställde att regeringsrätten skulle inhämta yttrande från barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Vänersborg. I regeringsrätten uppkom först fråga om utredningen borde kompletteras. Däri anförde regeringsrådet Mueller: En huvudfråga i målet är vilken betydelse som skall tillmätas de blåmärken, det armbrott och den huvudskada som Katarzyna hade vid undersökningarna den 14 augusti och den 2 november Som antecknats i kammarrättens dom var klinikchefen Ulf Lindberg och överläkaren vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Sankt Sigfrids sjukhus i Växjö Torgny Gustafsson övertygade om att Katarzyna utsatts för misshandel. Professor Björn Thomasson, som är socialstyrelsens vetenskapliga råd i barnkirurgi, har i yttrande som förebragts i kammarrätten uttalat att någon med sannolikhet måste ha åsamkat Katarzyna de blödningar som orsakat blåmärkena genom våld eller gravt bristande tillsyn. I regeringsrätten gör Ewa N i första hand gällande att kammarrättens dom bygger på en medicinsk feldiagnos. Blåmärkena hade av läkarna tolkats som skador genom vållande av någon person. I själva verket utgjorde emellertid symtomen från hud och skelett endast komplikationer till pancreatiten. Ewa N har till stöd för denna ståndpunkt åberopat citat ur och referat av vissa vetenskapliga publikationer. Enligt dessa kan skelettförändringar och fettnekroser (vävnadsdöd i fettväven) i andra organ än bukspottkörteln förekomma vid pancreatit. I ett arbete av M.A. Sperling anges att det vid en retrospektiv genomgång framkommit att skelettförändringar uppkommit i cirka 10 procent av pancreatitfallen. I ett annat arbete av L.A. Achord och R.D. Gerle uppges att fettnekroser förekommer i cirka 12 procent av pancreatitfallen. Björn Thomasson som yttrat sig ånyo i målet har bekräftat att underhudsförändringar (subkutana fettvävsnekroser) och skelettförändringar kan förekomma hos barn med pancreatit i extremt sällsynta fall. Han har tillagt bl a att de subkutana fettvävsnekroserna företrädesvis har rapporterats som ömmande knölrosliknande uppdrivningar på extremiteterna under det att i Katarzynas fall blåmärkena fanns huvudsakligen på bålen och att det inte fanns någon anteckning om att märken på bålen och övre änden av låren skulle ha uppfattats som knölar. Därefter har Ewa N givit in ett intyg som utfärdats den 23 mars 1987 av doktor Gilbert Belaisch, fd chef för Clinique Médicale Infantile i Paris. I intyget anförs bl a att utgjutningar kan framträda under

18 en akut pancreatit. Som stöd härför åberopas en som klassisk betecknad avhandling i kirurgi, Nouveau Précis de Pathologie Chirugicale, Editions Masson i Cie, Paris 1947, s 361. Enligt denna avhandling har man observerat cyanotiska fläckar på bukväggen, ådringar i maggropen, blåmärken på naveln, mer eller mindre begränsade utgjutningar. Som framgår av det anförda har Björn Thomasson i sitt yttrande till regeringsrätten dels bekräftat att bl a subkutana fettvävsnekroser kan förekomma hos barn med pancreatit, dels anfört att sådana fettvävsnekroser har ett speciellt utseende. Däremot har i de skriftliga och muntliga uttalanden av berörda läkare som är tillgängliga i målet inte någon uttrycklig ståndpunkt tagits tillfrågan huruvida de blåmärken som vid skilda tillfällen konstaterats på Katarzynas kropp eller några av dem har den karaktär som beskrivits i Björn Thomassons yttrande till regeringsrätten eller som anges i avhandlingen Nouveau Précis de Pathologie Chirurgicale. Att så inte skett kan tyda på att berörda läkare inte beaktat innehållet i den vetenskapliga litteratur som åberopats först i regeringsrätten. Frågan har inte heller annars berörts under målets handläggning i länsrätten och kammarrätten. Vid angivna förhållanden är den föreliggande utredningen otillräcklig när det gäller att med behövlig grad av säkerhet avgöra frågan huruvida Katarzyna N:s blåmärken utgör "vanliga" blåmärken eller komplikationer till pancreatiten. Enligt 8 förvaltningsprocesslagen ankommer det på regeringsrätten att komplettera utredningen på denna punkt. Kompletteringen bör ske genom att yttrande inhämtas från Ulf Lindberg. Yttrandet skall avse frågan huruvida blåmärkena eller något av dem hade den karaktär som Björn Thomasson angivit i sitt yttrande till regeringsrätten eller den karaktär som avses i avhandlingen Nouveau Précis de Pathologie Chirurgicale. Övriga ledamöter ansåg inte erforderligt att utredningen skulle kompletteras med det av regeringsrådet Mueller föreslagna yttrandet från Ulf Lindberg. Vid målets avgörande i sak yttrade regeringsrätten ( , Hilding, Mueller, Brink, von Bahr, Laurén). I målet är fråga huruvida de förutsättningar för vård som anges i 1 första stycket och andra stycket första punkten lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är uppfyllda när det gäller Katarzyna, född den 28 augusti Enligt nämnda bestämmelser skall vård beredas Katarzyna om det kan antas att behövlig vård inte kan ges henne med samtycke av vårdnadshavaren Ewa N och om brister i omsorgen om Katarzyna eller något annat förhållande i hemmet medför fara för hennes hälsa eller utveckling. I motiven till 1 LVU anförde departementschefen (prop 1979/80:1 Del A s 581 f) bl a att de i andra stycket redovisade förutsättningarna för ingripande från samhällets sida avser situationer då den unge inte får tillräcklig omvårdnad i sitt hem eller där utsätts för en behandling som innebär fara för hans psykiska eller fysiska hälsa eller sociala utveckling. Departementschefen anförde att det redan vid ringa grad av misshandel får antas att fara för den unges hälsa eller utveckling uppkommer. Lagrummet angavs gälla alla situationer där barnet utsätts för kroppslig misshandel eller vanvård. Socialutskottet (SoU 1979/80:44 s 99) uttalade såvitt nu är i fråga att utskottet inte hade några invändningar mot vad som anförts i propositionen rörande grunderna för lagens tillämpning. Enligt utskottet var det således uppenbart att det måste finnas en lagstiftning som garanterar de unga erforderlig vård i särskilt riskfyllda situationer.

19 En tillämpning av de angivna bestämmelserna i LVU kräver en avvägning mellan å ena sidan respekten för Ewa och Katarzyna N:s privatliv och familjeliv, däri inbegripet Ewa N:s vårdnadsrätt enligt föräldrabalken, samt å andra sidan behovet av att trygga Katarzynas hälsa och utveckling (jämför 1 kap 2 tredje stycket regeringsformen och 1 och 12 socialtjänstlagen, genom vilka föreskrifter kan tillgodoses även det skydd för privatlivet och familjelivet som avses i artikel 8 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna). Vid denna avvägning bör beaktas bl a att LVU liksom andra lagregler vilka anger förutsättningarna för ett tvångsingripande bör tolkas så att ett sådant ingripande endast kommer till stånd när det är klart att förutsättningar härför verkligen föreligger. För en sådan snäv tolkning av de aktuella föreskrifterna i LVU talar dessutom socialutskottets uttalande att LVU är avsedd för särskilt riskfyllda situationer. Regeringsrätten behandlar först de i målet framställda yrkandena om ytterligare utredning och om muntlig förhandling. Utredningen i målet är mycket omfattande. Intyg och utlåtanden har avgivits av ett stort antal läkare, specialister i bl a pediatrik, kirurgi, barnkirurgi, barnpsykiatri, allmän psykiatri, ortopedi, traumatologi, hematologi, röntgenologi, invärtes medicin och onkologi. Det föreligger två yttranden från socialstyrelsens vetenskapliga råd samt yttranden av tre psykologer. Det har vidare ingivits kopior av journaler från Katarzynas vistelser på Växjö centrallasarett augusti 1985 januari Länsrätten och kammarrätten har hållit muntliga förhandlingar. I kammarrätten har sju vittnen hörts på Ewa N:s begäran. Ewa N har kritiserat utredningen i målet. Hennes kritik gäller främst de intyg och utsagor som avgivits av klinikchefen vid barnkliniken vid centrallasarettet i Växjö docenten Ulf Lindberg. Hon gör gällande bl a att Ulf Lindberg är jävig därför att han anmält till socialnämnden att han misstänkte att Katarzyna misshandlats. Den omständigheten att Ulf Lindberg efter undersökning till socialnämnden anmält misstanke om misshandel utgör inte någon jävsgrund. Regeringsrätten finner att Ulf Lindbergs:s intyg och utsagor bör beaktas som bevisning i målet. Regeringsrätten finner vidare att den föreliggande utredningen utgör ett allsidigt och tillräckligt beslutsunderlag. Parternas yrkanden om ytterligare utredning avslås därför. Mot bakgrund av vad som förekommit vid de muntliga förhandlingarna i länsrätten och kammarrätten kan ytterligare en muntlig förhandling inte anses erforderlig. Regeringsrätten avslår därför yrkandet om sådan förhandling. Av handlingarna framgår att Katarzyna undersöktes av Ulf L bl a den 14 augusti och den 2 november Han anmälde vid båda dessa tillfällen resultatet av undersökningen till socialnämnden på grund av misstanke om misshandel. Anmälningarna föranledde ingripanden från socialnämndens sida med stöd av LVU. Vid undersökningen den 14 augusti 1985 hade Katarzyna enligt intyg den 4 september 1985 av Ulf Lindberg följande skador: Över vänster höftben tre skilda områden med blåmärke, ett mätande 4 x 1 cm, ett annat 5 x 2 cm och ett tredje 4 x 1,5 cm. Sistnämnda blåmärke innehöll ett område med mörkare partier 1 x 1 cm. På utsidan högt upp på vänster lår ett blåmärke 2 x 2 cm med en svag

20 blåaktig färg. Över höger höftben ett blåmärke 1 x 1 cm. I högerljumskveck en blågul missfärgning 1 x 1 cm och längre upp mot höftbenskammen en lika stor förändring. Ovanför yttre genitalia ett mindre blåmärke 2 x 3 mm och på vänster lårs insida mellersta delen ytterligare ett blåmärke 5 x 5 mm blåaktigt till färgen. På höger lår mellan översta och mellersta tredjedelen en blåaktig missfärgning 5 x 5 mm. De beskrivna förändringarna varierade i utseende och var mer eller mindre blåfärgade, på något ställe fanns en gulaktig skiftning främst inom höger ljumskregion. På framsidan av underbenen fanns några små svagt färgade blåmärken. Katarzyna hade den 14 augusti 1985 hög feber, diarré och ont i magen. Vid operation dagen därpå framkom att hon hade akut bukspottkörtelinflammation (pancreatit). Hennes tillstånd var livshotande under de första dagarna efter operationen. Vid undersökningen den 2 november 1985 uppvisade Katarzyna enligt intyg den 4 november 1985 av Ulf Lindberg följande skador: På höger kroppssida två blåmärken på halsen 1 x 1 cm. Höger armbåge var svullen och efterföljande röntgenundersökning visade ett brott i nedre delen av överarmen men utan felställning. Brottet var i läkning. Över höger höftbenskam ett blåmärke 7 x 1 cm och på mitten och utsidan av höger lår ett blåmärke 1 x 1 cm. Ovanför vänster höftben ett blågult märke 5 x 2 cm. En svullen näsrot och ett blåmärke över höger öga. Till höger under halsgropen ett blåmärke 1 x 1 cm. Dessutom ett antal sammanflytande blåmärken på framsidan av skenbenen. Över vänster fot på övergången till underbenet ett sår 8 x 5 mm väl avstansat och i läkning från botten. Överhuden hade från början helt skadats. Katarzyna var inlagd för vård på central lasarettet i Växjö från och med den 14 augusti till och med den 7 oktober Under denna tid hade hon ett par permissioner i hemmet. Efter utskrivningen tillbringade hon några dagar på behandlingshemmet Arabo och befann sig sedan från och med den 11 oktober fram till den 2 november 1985 i Ewa N:s hem. Sammanfattningsvis har således Katarzyna under kort tid, nämligen några få veckor närmast före den 14 augusti 1985 och under knappt tre veckor närmast före den 2 november 1985, fått dels en livshotande pancreatit, dels talrika blåmärken på huvud, hals, bål och övre delen av låren, dels ett armbrott, dels två andra skador. Katarzyna har fått dessa skador under tid då hon stått under Ewa N:s vård. Den allvarligaste skadan är den akuta pancreatiten. Kammarrätten har framför allt med stöd av socialstyrelsens yttrande den 30 april 1986 som avfattats av professor Björn Thomasson, specialist i bl a barnkirurgi och traumatologi ansett att orsaken till pancreatiten med största sannolikhet varit traumatisk, dvs berott på yttre våld. Ewa N hävdar att pancreatiten kan ha varit virologiskt betingad eller haft någon okänd orsak. Hon åberopar i regeringsrätten som stöd för sin mening ett utlåtande den 23 mars 1987 av dr Gilbert Belaisch, f d chef för Clinique Médicale Infantile i Paris. Belaisch framhåller att akut pancreatit hos barn är mycket ovanlig. Han uppger att man på senare tid inom den medicinska forskningen funnit att ca 80 % av pancreatitfallen hos barn kan förklaras. Över 50 % av fallen beror på trauma (t ex trafikolycka, misshandel) men anledningen kan också vara virus (särskilt påssjuka), systemsjukdomar, droger eller ärftliga betingelser. För att framkalla en traumatisk pancreatit krävs det i princip en mycket våldsam stöt som ofta samtidigt framkallar skador även på njure, mjälte eller revben. Enligt Belaisch har dock ett par forskare hävdat att ett relativt litet föremål kan räcka för att sammanpressa

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING]

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] Ert dnr: [ex K21345-05] Till polismyndigheten i [ex Östergötlands län] Polisområde [ex Vadstena] [adress] [gatuadress] RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] FORMALIA [2006-01-01]

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 juni 2015 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Tommy Lindell Advokatbyrån Allemans i Malmö AB Rörsjögatan 26 B 211 37

Läs mer

DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm KAMMARRATTEN Avdelning 5 DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm Sida l (2) Mål nr 1586-13 KLAGANDE Abduqaadir Ahmed Jeelaani, 821201-54 Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Björn Eriksson Advokatfirman

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Oskar Söderberg Advokatfirman Per Nyberg AB Rådhusesplanaden 7 A 903 28

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

DOM. 2013-05-13 Meddelad i Jönköping. Processjuridiska enheten/stockholm 103 51 Stockholm

DOM. 2013-05-13 Meddelad i Jönköping. Processjuridiska enheten/stockholm 103 51 Stockholm KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1 2013-05-13 Meddelad i Jönköping Mål nr 1170-12 Sida 1 (4) KLAGANDE T MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/stockholm 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga

om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga Sista dag för ansökan 31 december 2014 Skicka ansökan till: Ersättningsnämnden Box 2089 103 12 Stockholm Blankett för ansökan om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 juni 2014 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Anders Ylönen Advokathuset Actus AB Sturegatan 9 A 722 13 Västerås MOTPARTER

Läs mer

Som skäl för beslutet anförde tingsrätten bl.a. följande.

Som skäl för beslutet anförde tingsrätten bl.a. följande. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2003-02-26 Dnr 1341-2001 Sid 1 (6) Beslut angående tillämpningen av 6 LVU, fråga bl.a. om socialtjänsten genom beslut om omedelbart omhändertagande avsett

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN 1 Mål m- 5344-10 STOCKHOLM DOM Avdelning 04 2011-03-31 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN 1 Mål m- 5344-10 STOCKHOLM DOM Avdelning 04 2011-03-31 Meddelad i Stockholm A 01 Sida l (4) KAMMARRÄTTEN 1 Mål m- 5344-10 STOCKHOLM DOM Avdelning 04 2011-03-31 Meddelad i Stockholm ÖlIGlr19mnas för ~fmedom KLAGANDE OCH MOTPART Hotell- och Restauranganställdas Arbetslöshetslcassa

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2009-05-18 Dnr 4500-2007 Sid 1 (6) Handläggningen av ett ärende enligt LVU; fråga bl.a. om det förelegat förutsättningar för nämndens ordförande att fatta

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Föredragande Karl Jonsson DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1573-09 Avdelning 4 1 KLAGANDE Haider Kadem Sharif, 19751001 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 2292-13 KLAGANDE c Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Barn- och ungdomsnämnden i Uppsala

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 18 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Bo Ström Repslagaregatan 12 602 32 Norrköping MOTPARTER 1. Socialnämnden

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Lisa Olsson Advokatbolaget Molander Björkdal HB Klostergatan 10 222 22 Lund

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Christer Wahlgren Amber Advokater Box 363 301 09 Halmstad MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista KAMMARRÄTTN Avdelning 04 2014-02-24 Meddelad i Stockholm Mål nr 6072-13 KLAGAND Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista MOTPART Ombud: Pia Ahlström Svensk Personlig Assistans

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö Meddelad i Malmö Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE F Ombud: Advokat Ulf Bjermer Advokatfirman Bjermer Stortorget 17 211 22 Malmö SVARANDE 1. B1 2. B2 Ställföreträdare för båda: M God man för båda: Advokat

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

DOM. ;.u*% TUsi Å *-> 1 11. edaelaa i Sundsvall. KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Box 350 783 27 Säter

DOM. ;.u*% TUsi Å *-> 1 11. edaelaa i Sundsvall. KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Box 350 783 27 Säter KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM ;.u*% TUsi Å *-> 1 11 edaelaa i Sundsvall Sida l (2) Mål nr 287-13 KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110. Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias Myrgren Box 6 296 21 Åhus

KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110. Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias Myrgren Box 6 296 21 Åhus Sida l (9) KAMMARRÄTTEN T^r^A /T JJvJlVl Mål m UM 7533-12 2013-03-22 Meddelad i Stockholm KLAGANDE 1. Sevdije Bajraktari, 660904 2. Hekuran Bajraktari, 951110 Ombud och offentligt biträde: Advokaten Mattias

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Mål nr 1107-15 1 KLAGANDE ------------- MOTPART Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

DOM 2011-03- 3 0. Meddelad i Göteborg. SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning

DOM 2011-03- 3 0. Meddelad i Göteborg. SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning f.. KAMMARRÄTTEN I _). GÖTEBORG Avdelning 1, 2011-03- 3 0 Meddelad i Göteborg Sida 1 (2) >< Mål nr 233-11 KLAGANDE MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 april 2014 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Leif Gustafsson Kiruna Advokatbyrå Box 22 981 21 Kiruna MOTPARTER 1. Socialnämnden

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd 2013-03-12 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd MOTPART Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2001-01-18 Dnr 556-2000 Sid 1 (5) I samband med en tvist angående vårdnad om barn anordnade socialförvaltningen s.k. samarbetssamtal. Fråga om den som hade

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat BÅ

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat BÅ Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 oktober 2010 B 2377-09 KLAGANDE AA Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan.

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-04-09 Ärendenr: NV-02115-14 Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm DOM 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall Mål nr 2737-12 Sida 1 (5) KLAGANDE B Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 BLÖDNINGS- STOPPARNA Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 REFEU117. Publiceringsdatum: november 2013. VAD ÄR HEMOFILI? Inuti i kroppen har alla pojkar

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2000-09-29 Dnr 1144-1999 Sid 1 (6) En pojke hade beretts vård enligt 2 LVU. Fråga bl.a. om det fanns förutsättningar för fortsatt vård enligt LVU i samband

Läs mer

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Om du har varit omhändertagen för samhällsvård och blivit utsatt

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 februari 2013 Ö 5674-12 Framställning om utlämning till Schweiz av MC Offentlig försvarare: Advokat SF YTTRANDE Det föreligger hinder

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor I mål om överprövning av offentlig upphandling har kammarrätt ansetts inte vara förhindrad att pröva omständigheter som åberopats

Läs mer

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 6 september 2012 och att lägga detta till handlingarna.

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 6 september 2012 och att lägga detta till handlingarna. VISITA Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2012-12-12 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Anitha Bondestam Ola Johansson Per Olding Vanja Aronson Sekreterare Katarina Alfredsson 1 Ansvarsnämnden

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer