GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust"

Transkript

1 GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust Jens Andersson, Alexander Eriksson

2 Finnish Game and Fisheries Research Institute, Helsinki 2012 ISBN

3 GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust Jens Andersson, Alexander Eriksson

4 Description Authors Jens Andersson, Alexander Eriksson Title Year Pages ISBN Abstract Work Package 4 in the Aqaubest project develops a spatial planning manual, which is used in two Swedish cases in order to evaluate the usefulness of the manual. One identified important action in the spatial planning manual is the performance of a GIS-analysis in order to identify suitable localities for aquaculture farms. In this report we present a GIS-analysis developed for localizing mussel farms at the Swedish South-East coast. The analysis is performed using ArcGIS 10. The analysis and the results are described in this report and in three separate maps (figure 1, figure 2 and figure 3). The parameters used in the model are chosen and classified by a working group constituted by the project manager, staff from different municipalities in Kalmar region and the Administrative County Board of Kalmar and a representative from the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA). The data used is mainly based upon national authorities data of which some is measured and some is modeled. Based upon a previous pilot study which explored the resolution and availability of geographical data, the coastal zone of Kalmar region was divided into smaller units according to the subdivision into water bodies by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). Thereafter a model was constructed to identify and rank the water bodies in relation to how suitable each water body is for mussel farming. Firstly, all areas with a depth between meters were included since these depths are considered to be suitable for mussel farms. Secondly, based on the availability of data and their recognized importance to affect the presence and growth of mussels, four parameters were chosen. These parameters were 1) salinity, 2) oxygen concentration, 3) chlorophyll concentration and 4) water exchange time. Each parameter was modeled so that it had a relevant overall influence with respect to suitability for mussel farms. Depending on these parameters, each water body got a value equal to the product of all four parameter values. This value was used to classify a specific area into one of five categories ranging from unsuitable to very suitable. The result from this analysis is presented in a map (figure 1). As a second step, opposing interests was excluded from the suitable water bodies. This part of the study showed that it is important to clarify which other interest that really is in opposition to mussel farms. The opposing interests were set after discussions within the working group and the officials from municipalities and the County Board of Kalmar. The remaining areas within the water bodies after opposing interest were excluded are shown in a map (figure 2) The aim of this report was to identify the most suitable areas for mussel farms and identify possible administrative and physical obstacles for establishing them at certain localities in specific areas. Our hope is that the report will serve as a basis for further discussions and investigations for authorities, municipalities and companies interested in starting mussel farms in the Kalmar County. Keywords GIS, Localization, Mussel farm, Baltic Sea, Coastal zone Publications internet address Contact jens.andersson@regionjamtland.se Additional information Photo on the front page: Odd Lindahl

5 Contents Description 4 1. Uppdrag Bakgrund 6 2. Förutsättningar för odling av blåmusslor Blåmusslans krav på vattenkvalitet 6 3. Genomförande Djupanalys Vattenkvalitet Ej analyserade parametrar Motstående intressen 9 4. Resultat Slutsatser 11 Referenser 11 Kartbilagor 12

6 1. Uppdrag Ecocom AB har på uppdrag av Regionförbundet i Jämtland genomfört en spatial analys i syfte att peka ut lämpliga lokaler för storskalig odling av blåmusslor längs Kalmar läns kust. Analysen har genomförts under juni-september 2012 av Alexander Eriksson och Amie Larsson, Ecocom AB Bakgrund Under våren 2012 genomfördes en pilotstudie (Ecocom 2012) i syfte att kartlägga dataunderlag för och möjligheter till modellering av lämpliga mussellokaler längs Kalmarkusten. Den aktuella studien är en vidareutveckling av pilotstudien och syftar till att konkret peka ut de områden längs Kalmarkusten som har de bästa förutsättningarna för musselodling med hänsyn till både vattenkvalitet och frånvaro av motstående intressen. Föreliggande GIS-analys är en del av ett större AQUABEST-projekt. Den del som rör musselodlingar i Kalmar län leds av en arbetsgrupp med representanter från Borgholm-, Mönsterås-, Mörbylånga-, Oskarshamn-, Kalmar- och Västervik kommun tillsammans med en projektledare från Torsta AB, Jämtland. AQUABEST är ett EU-finansierat projekt som bland annat syftar till att visa att vattenbruk kan bli en miljömässigt neutral väg att producera livsmedel. Som en del i projektet planeras i Jämtland ca 10 fiskodlingar för röding. För att inte odlingarna skall bidra med en nettotillförsel med näring till Östersjön ser man parallellt över möjligheten att ta upp näring med hjälp av musselodlingar. Musselköttet kan därefter användas som fiskfoder till rödingen och på detta sätt skapa ett miljöneutralt kretslopp som samtidigt skapar förutsättningar för entreprenörskap i landsbygden. 2. Förutsättningar för odling av blåmusslor Förutsättningarna för odling av blåmusslor skiljer sig mellan Atlanten och Östersjön genom att blåmusslor i Östersjön tillväxer betydligt långsammare och når endast i sällsynta fall når en storlek om mm (Weijola 2011) vilket kan jämföras med västkusten där skalstorleken vanligen blir mm och i sällsynta fall ända upp till 200 mm. Skälet till skillnaden i tillväxttakt är att blåmusslan är anpassad för salthalter i havet. I bräckvattenmiljö, som i Östersjön, utsätts blåmusslan för fysiologisk stress, vilket begränsar tillväxttakt och maximal storlek Blåmusslans krav på vattenkvalitet Blåmusslan (Mytilus edulis) är en s k filtrerare som livnär sig av att pumpa in omgivande vatten och filtrera ut växtplankton. Då blåmusslan inte kan förflytta sig efter att den fäst sig på ett substrat är den beroende av en ständig tillförsel av växtplankton. Som tidigare berörts begränsas blåmusslan också av vattnets salinitet. I Östersjön, som har en fallande salinitet i nordlig riktning, betyder detta att blåmusslans utbredningsgräns går i höjd med vid Kvarken och Finska viken (Weijola 2011). Den undre salinitetsgränsen för odling av blåmusslor har bedömts vara en salinitet på 4 PSU (Lindahl, muntl). 6

7 Vattentemperaturen har även inverkan på tillväxthastigheten då blåmusslan inte tillväxer över temperaturer om ca 20 grader Celsius. Eftersom sådana höga temperaturer under naturliga förhållanden endast uppnås lokalt och kortvarigt i Östersjön spelar dock denna parameter mycket liten roll. Vattnets syrehalt har också betydelse för blåmusslan. Syrehalter under 2,8 mg/l är kritiska och odling bör ej ske vid syrehalter under 5,7 mg/l (Lindahl, muntl). Ökade syrehalter har sannolikt dock ingen större effekt på tillväxten. Blåmusslan föredrar hårdbottnar men förekommer även i mindre antal omkring sandbottnar. Erosion från is och vågor förhindrar vanligen blåmusslan från att etablera sig direkt i anslutning till strandkanten. Blåmusslor etablerar sig sällan på djup större än 40 meter (Weijola 2011). För industriell odling av blåmusslor har det effektiva djupet bedömts vara mellan ca 8-30 meter (Lindahl, muntl.) 3. Genomförande 3.1. Djupanalys Effektivt odlingsdjup för blåmusslor i Östersjön har antagits vara 8-30 meter. Data över djup i Östersjön har hämtats från sjökort i vektorformat (623, 624, ). Sjökorten täcker merparten av Kalmar läns kustvatten med undantag för kustområdena öster om Öland. Samtliga djupkurvor finns dock inte med i alla sjökort. Analysen har av detta skäl begränsats till djup i intervallet meter, då dessa områden fanns tillgängliga för samtliga sjökort. Det är i princip möjligt att ta fram djupdata även för meters djup och även för kustområdena öster om Öland. Detta kräver dock att Sjöfarsverket genererar nya djupkurvor och att en särskild ansökan görs till Försvarsmakten. Eftersom djupanalysen endast inkluderar områden med ett djup om meter finns det sannolikt en stor potential att utnyttja områden som inte inkluderas i analysen, framförallt i djupintervallet meter Vattenkvalitet För att möjliggöra användande av vattenkvalitet som en utsökningsparameter för lämpliga musselodlingslokaler är det nödvändigt att relatera vattenkvaliteten till geografiska områden. Det är dessutom nödvändigt att vikta olika vattenkvalitetsparametrar mot varandra för att få fram ett totalt lämplighetsvärde per område. Utgångspunkten för den geografiska indelningen av kustvattnen är SMHIs kustvattenförekomster. Dataserier för vattenkvalitetsparametrar modellerade med S-HYPE för hämtades från SMHIs Vattenwebb (SMHI 1). Data för områden med djup < 8m eller > 30 m plockades bort. Därefter beräknades dygnsmedelvärden på återstående parametrar. Parmetrarna viktades därefter med hjälp av nedanstående algoritm till en poäng (POMR) för varje geografisk vattenförekomst. P OMR = P SAL * P SYRE * P KLO * P OMS I algoritmen viktas poäng för fyra parametrar; salinitet (P SAL ), syrgas (P SYRE ), klorofyll (P KLO )och omsättningstid (P OMS ). Vid syrgashalter < 5,7 mg/liter bör musselodling ej ske och ett syrgasvärde < 5,7 gör därför det aktuella området olämpligt för musselodling oavsett värden på övriga parametrar och har renderat en 7

8 poäng = 0. Då ökade syrehalter sannolikt inte påverkar tillväxten av musslor i positiv riktning har syrehalter >5,7 renderat poäng = 1. Salinitet och klorofyllhalt antas ha ett linjärt samband med tillväxten av musslor, d v s ju mer musselmat och ju högre salthalt desto bättre förutsättningar. Salthalten får dock inte understiga 4 PSU, vilket emellertid inte är relevant i de södra delarna av Östersjön, där saliniteten är betydligt högre, omkring 6-8 PSU. Omsättningstiden har antagits uttrycka tillförseln av ny musselmat i form av klorofyll, vilken bör vara omvänt proportionell mot tillväxten, d v s ju kortare tid det tar för vattnet att bytas ut desto mer mat tillförs. Då variationen i parametern är mycket stor har en särskild poängsättning gjorts för omsättningstiden, se tabell nedan. Tabell 1. Parametrar för vattenkvalitet som används i algoritm för analys av lämpliga musselodlingsområden. Parameter Relevans Poängsättning (P) i algoritm Salinitet (PSU) Klorofyll (mg/m3) Syrgas (mg/l) Omsättningstid (dgr) Relevant. Odling kan ske vid 4,0 PSU. Samband med biomassa antas linjärt. Relevant. Uttrycker nettotillgången på musselmat dvs förädlade näringsvärden. Samband med biomassa antas linjärt. Kritiskt under 2,8 mg/l. Odling bör ej ske under 5,7 mg/l. Effekt saknas sannolikt för syrehalter över stressnivå. Relevant. Uttrycker sannolikt nettotillförsel av ny musselmat. Variation: 5,9-7,0 PSAL= Salinitet -4 Variation: 0,7-3,6 PKLO = (värde används direkt) Variation: 7,3-11,9 X = Syrgas 5,7 Om X >0 => PSYRE = 1p Om X <= 0 => PSYRE = 0p Variation: 0, POMS: <1-5 dgr = 4p, 6-15 dgr= 3p, =2p, >50dgr=1p Modellerade data från S-HYPE finns också tillgängliga för närsalter t ex ammonium, nitrat, totalkväve och totalfosfor samt vattentemperatur. Förekomsten av närsalter skapar förutsättningar för bildande av växtalger. Bedömningen har dock gjorts att förekomsten av växtalger bäst uttrycks med förekomsten av klorofyll, varför inte näringsparametrarna beaktas i analysen. Parametern temperatur har inte heller beaktats då denna parameter inte är begränsande för tillväxten i naturliga vatten i Östersjön. Tabell 2. Antal kustvattenförekomster i Kalmar län med olika lämplighet för etablering av musselodling, baserat på algoritm för poängsättning. Områdeskategori Poänggränser Antal områden Saknas 0-2,3 0 A (minst lämpligt) 2,4-6,2 9 B 6,3-10,1 11 C ,1 14 D 13,2-18,9 13 E (mest lämpligt) 19-28,9 9 8

9 3.3. Ej analyserade parametrar För vissa parametrar som är av intresse för att bedöma lämpligheten vid placeringar av musselodlingar saknas tillräcklig information för att de skall kunna användas i en konkret analys. Detta gäller bland annat isdrift, strömmar och bottenstruktur Motstående intressen Motstående intressen (MI) kan i denna analys brett definieras som kända intressen för naturvård, näringsverksamhet eller friluftsliv som kan förhindra eller väsentligt försvåra etablering av musselodlingar. Redan i pilotstudien (Ecocom 2011) gjordes en preliminär genomgång av potentiella motstående intressen i form att tillgängliga GIS skikt från olika myndigheter. I den föreliggande analysen har emellertid MI även varit föremål för en diskussion med bland annat representanter för kommunerna inom Kalmar län, samt Länsstyrelsen Kalmar län. Med den breda definition som presenterats tidigare finns en uppsjö av möjliga motstående intressen. Nedan presenteras två scenarion. Scenario 1: MI ALLA (Tabell 3) omfattar alla MI som finns inom Kalmar läns kustvatten. Om alla dessa MI beaktas omöjliggörs etablering av musselodlingar fullständigt i Kalmar läns kustvatten. Scenario 2: MI - HÄNSYN (Tabell 4) är en reduktion av scenario 1 och omfattar endast de intressen som bedömts som absolut nödvändiga för att erforderlig hänsyn skall vara möjlig att ta till verksamheter som riskerar att komma i direkt konflikt med musselodlingar. Tabell 3. Motstående intressen ALLA. Scenario 1: Motstående intressen Ankringsplatser (buffert 250 m) Badplatser (buffert 250 m, special Böda sand) Djur- och växtskyddsområden Enskilt vatten Farleder och färjeleder Fågeldirektivet (SPA) Habitatdirektivet (SCI) Hamnar (buffert 500 m) Iläggningsplatser (buffert 250 m) Kommunal detaljplan i kustvatten (Borgholm/Kalmar) Lekområden, fisk Nationalparker (Blå jungfrun) Naturreservat Riksintresse enligt 4 kap 2-3 MB Riksintresse, fiske Riksintresse, friluftsliv Riksintresse, kultur Riksintresse, natur Riksintresse, natura 2000 Riksintresse, vind Strandskydd 9

10 Undervattenskabel och rör (buffert 200m) Vattenskotertillstånd Värdefull landskapsbild Tabell 4. Motstående intressen HÄNSYN: Scenario 2: Motstående intressen Ankringsplatser (buffert 250 m) Badplatser (buffert 250 m, special Böda sand) Farleder och färjeleder Hamnar (buffert 500 m) Iläggningsplatser (buffert 250 m) Kommunal detaljplan i kustvatten (Borgholm/Kalmar) Lekområden, fisk Strandskydd Undervattenskabel och rör (buffert 200m) Vid framtagande av det reducerade hänsynsscenariot har bland annat arealmässigt mycket stora områdesskydd som riksintressen, naturreservat, habitat och fågeldirektiv, m fl eliminerats. Tillvägagångssättet har förankrats med Länsstyrelsen Kalmar län som i ett utlåtande (Länsstyrelsen Kalmar län 2012) bland annat skriver: Länsstyrelsen har översiktligt tagit del av den GIS-analys som gjorts inom ramen för projektet och det förslag på 4 olika scenarior för placering av musselodlingar som presenterats för Länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser i princip, att det med nuvarande kunskapsläge, inte finns några uppenbara konflikter mellan etablering av musselodling och scenario 1, 2, 3 och 4 men prövning kan komma att bli aktuell i det enskilda fallet. Scenario 1 i Länsstyrelsens skrivelse motsvarar det slutliga scenariot 1 (denna rapport): MI ALLA, medan scenario 4 i Länsstyrelsens skrivelse i stort motsvarar det slutliga scenariot 2 (denna rapport): MI HÄNSYN. I kustnära områden täcker enskilda vatten mycket omfattande arealer. Valet har gjorts att inte betrakta dessa områden som väsentligt motstående intressen eftersom enskilt vatten för den som har rådighet främst är att betrakta som en möjlighet. För den som vill etablera en musselodling i strandnära områden och inte själv har rådighet är det dock en anvisning att tidigt föra en dialog med aktuell vattenrättsinnehavare. 4. Resultat Resultatet av analysen får sin tydligaste beskrivning i de kartor som presenteras på följande sidor och som visar vilka områden av kustvattnet som enligt analysen bäst lämpar sig för musselodling (figur 1) samt vilka av dessa områden som blir kvar efter att motstående intressen har tagits bort enligt hänsynsscenariot, scenario 2 (figur 2). Som tidigare nämnts skulle inte några musselodlingslokaler kvarstå 10

11 om alla potentiellt motstående intressen skulle tillämpas och någon karta för ett sådant scenario presenteras därmed inte. Resultatet finns även tillgängligt i en GIS-databas (ArcGIS 9.3) vilken levererats till samtliga medverkande kommuner. 5. Slutsatser Områden som tycks mycket lämpliga för musselodling finns framförallt i Kalmarsund men även längs norra Ölands kust. I de inre delarna av Västerviks och Oskarshamns skärgård tycks förutsättningarna inte vara lika goda, sannolikt främst till följd av högre omsättningstid, men utanför skärgården finns flera mindre områden som når upp till högsta potential enligt denna analys. Analysen inbegriper emellertid endast områden på meter djup. Vid en jämförelse med figur 3 är det tydligt att djupområden på >20 meter finns tillgängliga särskilt utanför Oskarshamns och Västerviks kust. Då områden på ett djup upp till 30 meter har bedömts som lämpliga för storskalig odling är det högst sannolikt att ytterligare relativt stora arealer kan tas i bruk för odling. Detsamma gäller Ölands östra kuststräcka där djupdata helt saknas. Beträffande motstående intressen är det viktigt att framhålla att en slentrianmässig tillämpning av befintliga GIS-skikt skulle diskvalificera Kalmarkusten i dess helhet från musselodling, vilket inte är rimligt. Länsstyrelsen Kalmar län har i sitt principiella yttrande (Länsstyrelsen Kalmar län 2012) tydliggjort att man är positiv till musselodling och att man inte ser att musselodlingar står i konflikt med merparten av de potentiellt motstående intressena. En exploatör bör dock vara beredd på att prövning sker i varje enskilt fall och att musselodlingar med den omfattning som här avses, sannolikt blir föremål för tillståndsprövning enligt Miljöbalken. Det bör poängteras att studien endast ger en övergripande bild av var musselodling är som mest lämplig. Det finns emellertid ett flertal faktorer som inte kunnat beaktas i denna analys, t ex exponering för vågor och isdrift, strömmar och bottentyp. Även inom de områden som tycks mycket lämpliga kan det därför finnas en stor variation, och lokal kunskap om vattnen spelar sannolikt en viktig roll för var musselodlingen kan bli som mest framgångsrik. Den som vill satsa på att själv utveckla musselodlingar uppmanas därför att diskutera med personer som känner till de lokala förutsättningarna i området samt med kommunen. Referenser Lindahl. O., Kollberg. S., Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet, Bioscience explained, vol 5, no 1, s Ecocom Pilotanalys med GIS inför etablering av musselodling längs Kalmarkusten. Lindahl, muntl. Diskussioner med Odd Lindahl via E-post den 8 aug 2012, samt telefonsamtal den 29 aug SMHI 1. Vattenwebb: Weijola, V Litteraturöversikt av blåmusslans biologi och ekologi i Östersjön. Forskningsrapport från Husö biologiska station. No 131 (2011): ISSN ISBN Länsstyrelsen Kalmar län Storskalig musselodling i Kalmar län. Dnr:

12 Kartbilagor (kan hämtas som pdf) Bilaga A. Figur 1. A3, stående. Bilaga B. Figur 2. A3, stående. Bilaga C. Figur 3. A3, stående. Bilaga D. Lämpliga musselområden Borgholm Kn. A3, liggande. Bilaga E. Lämpliga musselområden Kalmar Kn. A3, liggande. Bilaga F. Lämpliga musselområden Mönsterås Kn. A3, liggande. Bilaga G. Lämpliga musselområden Mörbylånga Kn. A3, liggande. Bilaga H. Lämpliga musselområden Oskarshamn Kn. A3, liggande. Bilaga I. Lämpliga musselområden Västervik Kn. A3, liggande. Bilaga J. Lämpliga musselområden Torsås Kn. A3, liggande. 12

13 Figur 1. Lämplighetskategorier för etablering av musselodlingar. Mörkare områden är mer lämpliga och ljusare områden mindre lämpliga, enligt poängsättning från algoritm. 13

14 Figur 2. Lämplighetskategorier för etablering av musselodlingar exklusive områden som försvinner vid beaktande av motstående intressen enligt scenario 2: Hänsyn. (Jämför med figur 1). 14

15 Figur 3. Karta över djupområden i Kalmar län. Intervallet meter är lämpligt som musselodling och har utgjort urvalsgrund för lämpliga områden (fig 1 och 2). I intervallet meter finns dock sannolikt ytterligare möjliga områden som kan nyttjas för musselodling. 15

GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust

GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust Jens Andersson, Alexander Eriksson Finnish Game and Fisheries Research Institute, Helsinki 2012 ISBN 978-951-776-922-8 GIS-analys

Läs mer

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Slutrapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Summary... 2 Bakgrund...

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Utvecklingen av ett hållbart vattenbruk Då produktionen inom jordbruk och fiske inte längre kan öka i samma takt som efterfrågan, erbjuder vattenbruket en

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro

www.lansstyrelsen.se/orebro Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft

Läs mer

Nya bostäder i Läckeby

Nya bostäder i Läckeby Nya bostäder i Läckeby Arkeologisk utredning Läckeby 2:4, Åby 6:2, Åby socken, Kalmar kommun, Småland Kenneth Alexandersson KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:20 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer Ulf Båmstedt Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum och institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap samt Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag Swedish Medical Products Agency s Patient- and Consumer Advisory Board Brita Sjöström May 29, 2018 Patientrådet@mpa.se https://lakemedelsverket.se/patient-konsument-rad The vision of the Swedish Medical

Läs mer

Vågmodellering Kinneviken

Vågmodellering Kinneviken Dimensionerande underlag Uppdragsnummer Göteborg 2014-03-31 12802546 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ MALMÖ Org. Nr. 556550-9600 Drakegatan 6 Svartmangatan 18 Honnörsgatan 16 Södra Tullgatan 4 Box

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Bengt Yhlen Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2003-11-28 Dnr: Mg 2003-230 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

PM 2009-05-28 Trelleborgs Hamn rådgivning

PM 2009-05-28 Trelleborgs Hamn rådgivning Effekt av utbyggnaden av Trelleborgs Hamn avseende tång och erosion Trelleborgs Hamn planerar att expandera verksamheten och avser därför bygga ut hamnen. Det finns en oro att hamnutbyggnaden påverkar

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X

Läs mer

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering P-05-238 Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar Valideringstest av ythydrologisk modellering Emma Bosson, Sten Berglund Svensk Kärnbränslehantering AB September 2005

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Rosetta. Ido Peled. A Digital Preservation System. December Rosetta Product Manager

Rosetta. Ido Peled. A Digital Preservation System. December Rosetta Product Manager Rosetta A Digital Preservation System December 2011 Ido Peled Rosetta Product Manager Digital Preservation Components Active Preservation Digital Preservation Components Archiving Collection Need to Think

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2008-03-17 Dnr: Mo 2008-49 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar

Läs mer

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Varför ett program för Jönköpings landsbygd och kommundelar? Jönköpings kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-10-07 Dnr: 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Ann-Sofie Fahlgren 08-678 55 57 Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband Innehåll Sammanfattning svenska

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB.

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB. P-05-70 Platsundersökning Oskarshamn Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen Jakob Svensson, Aqualog AB Maj 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

Kampen började i Torsås. närmare bestämt i Ragnabo, 1997

Kampen började i Torsås. närmare bestämt i Ragnabo, 1997 Kampen började i Torsås. närmare bestämt i Ragnabo, 1997 Byalag och samfällighetsföreningar började gemensamt röja upp vikar och stränder Press på politiker! Initiativet spred sig till grannkommunerna:

Läs mer

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

Styrteknik : Funktioner och funktionsblock

Styrteknik : Funktioner och funktionsblock PLC2A:1 Variabler och datatyper Allmänt om funktioner och funktionsblock Programmering av funktioner Programmering av funktionsblock PLC2A:2 Variabler i GX IEC Developer Global and Local Variables Variables

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU Institutionen för akvatiska resurser 2015-05-11 Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU Descriptions in English follow below. Förslag på projekt om säl och skarv i svenska

Läs mer

SEKUNDERNA - THE SECONDS, FILM/PROJECT

SEKUNDERNA - THE SECONDS, FILM/PROJECT SEKUNDERNA - THE SECONDS, 2004-2007 FILM/PROJECT Verkbeskrivning - Work description Filmen sekunderna besår av 365 stillbilder överförda till 40:min 35mm, HD stum film. Den 6 juli 2004 kl.18.30 utfördes

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Semantic and Physical Modeling and Simulation of Multi-Domain Energy Systems: Gas Turbines and Electrical Power Networks

Semantic and Physical Modeling and Simulation of Multi-Domain Energy Systems: Gas Turbines and Electrical Power Networks DEGREE PROJECT IN ELECTRICAL ENGINEERING, SECOND CYCLE, 30 CREDITS STOCKHOLM, SWEDEN 2017 Semantic and Physical Modeling and Simulation of Multi-Domain Energy Systems: Gas Turbines and Electrical Power

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-01 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands,

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Redovisning av kompletteringsuppgifter till regeringsuppdrag avseende Apoteksombud (Dnr: S 2013/2702/FS)

Redovisning av kompletteringsuppgifter till regeringsuppdrag avseende Apoteksombud (Dnr: S 2013/2702/FS) f/% LÄKEMEDELSVERKET Missiv i (i) T /y' MEDICAL PRODUCTS AGENCY VO Utveckling Kristina Rissler Maier Datum: 2014-09-29 Dnr: 1.1-2013-104194 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av

Läs mer

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET APPLICATION FOR STARTING AN EXTERNALLY FINANCED DOCTORAL PROJECT EXTERNAL EMPLOYER Titel på doktorandprojektet

Läs mer

SGUs arbete med havsplanering

SGUs arbete med havsplanering SGUs arbete med havsplanering Lovisa Zillén Snowball, Enhetschef Illustration: Romain Trystram 1 Outline Varför havsplanering i Sverige? Varför SGU arbetar med havsplanering Exempel på vad SGU har bidragit

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Jan Szaron Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-03-11 Dnr: M/Gbg-2010-045 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty 79% of the division trade is generated by Harrods Rewards customers 30% of our Beauty clients are millennials 42% of our trade comes from tax-free customers 73% of the department base is female Source:

Läs mer

RECIPIENTKLASSIFICERING

RECIPIENTKLASSIFICERING RECIPIENTKLASSIFICERING Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 Haninges vatten 2 1.2 Tidigare ställningstagande till recipientklassificering i Haninge kommun 2 2. Syfte 2 3. Mål 3 4. Avgränsningar 3 5.

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

UPPHÄVANDE AV. Områdesbestämmelser för Vindkraftpark Vik Neanberg Fastigheten Vik 1:4 m fl. Strömstads kommun. 2009-12-03. Redigerad 2010-02-23

UPPHÄVANDE AV. Områdesbestämmelser för Vindkraftpark Vik Neanberg Fastigheten Vik 1:4 m fl. Strömstads kommun. 2009-12-03. Redigerad 2010-02-23 UPPHÄVANDE AV Områdesbestämmelser för Vindkraftpark Vik Neanberg Fastigheten Vik 1:4 m fl. Strömstads kommun Antagen av MBN 2010-03-04 Laga kraft 2010-04-03 2009-12-03. Redigerad 2010-02-23 1 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Om Sodexo. Sodexo i världen. Sodexo i Norden. 16 miljarder omsättning Mer än 33 400 sites 391 000 anställda. 80 länder

Om Sodexo. Sodexo i världen. Sodexo i Norden. 16 miljarder omsättning Mer än 33 400 sites 391 000 anställda. 80 länder www.sodexo.se Om Sodexo Sodexo i världen 80 länder 16 miljarder omsättning Mer än 33 400 sites 391 000 anställda Världens tredje största tjänsteföretag 50 miljoner människor nyttjar våra tjänster varje

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Finland har under sitt ordförandeskap inlett ett treårigt (2016-2018) prioritetsprojekt med målet att bereda och

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån. Slutrapport

Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån. Slutrapport Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån 2006 2008 Slutrapport Emåförbundet På uppdrag av Världsnaturfonden Inom ramen för Life flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Thomas Nydén, Emåförbundet

Läs mer

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH

Läs mer

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar - Bakgrund - Situationen i Kalmar län Vad är problemet? - Arbetsplan Syfte med recipientkontrollen Åtgärder

Läs mer