STORSTADSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN FÖR MALMÖ, GÖTEBORGS OCH STOCKHOLMS STAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STORSTADSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN FÖR MALMÖ, GÖTEBORGS OCH STOCKHOLMS STAD"

Transkript

1 STORSTADSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN FÖR MALMÖ, GÖTEBORGS OCH STOCKHOLMS STAD Ett samarbetsprojekt mellan fastighetskontoret i Malmö stad, fastighetskontoret i Göteborgs stad, exploateringskontoret i Stockholms stad, Stockholms Byggmästareförening och Sveriges Byggindustrier S TOC K HO L M GÖTEBORG MALMÖ Stockholm SWECO Environment AB Uppdragsnummer

2 Bilder på omslagets framsida: Göteborg, copyright Flygare Palmnäs Stockholm, foto Lennart Johansson

3 Sammanfattning Storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm är sannolikt de markägare i Sverige som sammanlagt hanterar och åtgärdar flest projekt som innefattar hantering av förorenade massor. Åtgärderna sker vanligtvis i samband med exploateringsprojekt eller andra typer av markarbeten (exempel ombyggnader av gator och ledningsdragning). Omfattande urschaktning av förorenade massor har också lett till att andelen transporter blir extra stor i dessa projekt eftersom de massor som schaktas ur vanligtvis måste köras till en efterbehandlingsanläggning och därefter ersättas med nya fyllningsmassor. I Malmö, Göteborg och Stockholm har platsspecifika riktvärden beräknats i ett stort antal projekt. Beräknade riktvärden är dock i dessa fall endast tillämpliga på det studerade området. Att för varje exploatering ta fram nya platsspecifika riktvärden är både tidskrävande och kostsamt. Städerna anser därför, tillsammans med Stockholms byggmästareförening och Sveriges byggindustrier, att det är angeläget att utarbeta storstadsspecifika riktvärden för några vanligt förekommande typområden i en storstadsmiljö. Syftet med projektet är att, för storstadsspecifika markanvändningsscenarier, ta fram relevanta exponeringsförhållanden och parametrar och utifrån dessa räkna fram riktvärden. Dessa storstadsspecifika riktvärden skall kunna användas vid bedömning av framtida exploateringsområden inom storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm. För storstad finns ingen generell definition. Arbetet har istället utgått från projektgruppens definition av vad som är karakteristiskt för en storstad. Dessa karaktäristika ligger sedan till grund för beskrivningen av sju markanvändningsscenarier vilka utgjort förutsättningarna för fortsatta exponerings- och spridningsbedömningar. Generellt för markanvändningarna gäller att: Dricksvatten inte uttas i grundvatten inom eller intill området. Antagande bygger på att dricksvattenförsörjningen i de aktuella områdena sker kommunalt. Grundläggningen består av betong och utgörs av antingen en platta på mark, en källare eller ett garage. Antalet exponeringsdagar och skyddet med avseende på markmiljön har justerats för att motsvara storstadsspecifika förhållanden. Intag av växter, bär och svamp från området beaktas i tre av SWECO Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm

4 markanvändningsscenarierna men omfattningen har justerats i förhållande till markanvändningen. De storstadsspecifika riktvärdena kan användas vid en inledande bedömning för att avgöra om det aktuella området behöver åtgärdas med avseende på uppmätta halter. Riktvärdena kan därutöver användas som underlag för åtgärdsmål vid sanering där halterna i kvarvarande och återanvända massor inom området skall underskrida riktvärdena. Ett förslag till åtgärdsmål bör föregås av en riskvärdering där åtgärdsomfattningen och den riskreduktion den medför vägs mot ekonomiska och tekniska aspekter samt andra nationella eller lokala mål. De föreslagna riktvärdena gäller utifrån de grundantaganden som redovisas i denna rapport. Avviker platsspecifika förhållanden från dessa antaganden bör inte riktvärdena användas utan en fördjupad analys. Rapporten innehåller även ett förslag till metodik för utvärdering av analysdata gentemot riktvärden och åtgärdsmål.

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Projektorganisation och referensgrupper Genomförande 4 2 Förutsättningar och avgränsningar Politiska värderingar, miljömål Tidsperspektiv Önskemål om projektets slutprodukt Karakteristika för storstadsmiljö Masshantering vid exploatering Markanvändningsscenarier Beräkningar och indata 10 3 Hälsoriskbaserade riktvärden Identifiering av styrande parametrar Analys av styrande parametrar Exponering via intag av jord Exponering via intag av växter Inandning av ångor Exponering via hudkontakt och inandning av damm Vistelsetid inom området Halt organisk kol Specifika frågeställningar Toxikologiska effektfaktorer för cancerogena PAH Biotillgänglighet 23 4 Riktvärden för skydd av markmiljö Bakgrund och generellt angreppssätt Skyddsnivå med avseende på andel arter Skyddsnivå med avseende på biotillgänglighet Skyddsnivå med avseende på tåliga arter Artförekomst på olika djup Riktvärden för skydd av markmiljö i städer Angreppssätt i Sverige samt i andra länder 33 5 Riktvärden för skydd av grundvatten och ytvatten Storstadsspecifik justering Vattendirektivet 37 6 Förslag till storstadsspecifika riktvärden för Göteborg, Malmö och Stockholm Justering - exponering från andra källor Justering - bakgrundshalter i stadsmiljö Justering - generella riktvärden Angränsande områden och indelning i delområden Indelning i djup Riktvärden 45 7 Tillämpning av storstadsspecifika riktvärden 49 SWECO Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm

6 7.1 Riktvärden för inledande bedömning eller som underlag för åtgärdsmål Jämförelse mellan riktvärden och analyserad halt Flyktiga föroreningar Förorening under grundvattenytan 51 8 Diskussion 52 9 Referenser 54 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Riktvärden för skydd av markmiljö enligt existerande skyddsnivåer och nya skyddsnivåer för urbana områden Klargörande av hur riktvärden för skydd av markmiljö baserat på nya skyddsnivåer för urbana områden tagits fram Litteraturstudie om biotillgänglighet, förekomst av tåliga arter och andra ekotoxikologiska aspekter i urbana material och områden Redovisning av delberäkningsresultat av storstadsspecifika riktvärden för Göteborg, Malmö och Stockholm

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm är sannolikt de markägare i Sverige som sammanlagt hanterar och åtgärdar flest projekt som innefattar hantering av förorenade massor. Åtgärderna sker vanligtvis i samband med exploateringsprojekt eller andra typer av markarbeten (exempel ombyggnader av gator och ledningsdragning). Omfattande urschaktning av förorenade massor har också lett till att andelen transporter blir extra stor i dessa projekt eftersom de massor som schaktas ur vanligtvis måste köras till en efterbehandlingsanläggning och därefter ersättas med nya fyllningsmassor. I Sverige har sedan 1996 funnits generella riktvärden för förorenad mark uppdelad på tre markanvändningar. Under senare år har dock det ursprungliga materialet från Naturvårdsverket reviderats och kompletterats och därefter skickats på remiss. Under hösten 2008 publicerades nya generella riktvärden för förorenad mark uppdelad på markanvändningen Känslig markanvändning (KM) och Mindre känslig markanvändning (MKM). Naturvårdsverket anger följande i sitt remissmaterial (Naturvårdsverket, 2007): Vid användningen av generella rikt- och gränsvärden är det viktigt att komma ihåg att: De beräknas för att kunna gälla nationellt och för ett stort antal situationer De markerar en nivå som bör underskridas för att undvika risk för oönskade effekter. Detta behöver dock inte innebära att en halt över riktvärdet medför dessa oönskade effekter. De är inte en nivå upp till vilken det är acceptabelt att förorena. De är inte synonyma med mätbara åtgärdsmål eller åtgärdskrav. De generella riktvärdena för mark är att betrakta som rekommendationer 1 (56)

8 Vid en förenklad riskbedömning jämförs ofta uppmätta halter inom ett område med generella riktvärden. Detta görs dock efter att inledande stämma av att de på platsen rådande förhållandena överensstämmer med förutsättningarna i de generella riktvärdena. En fördjupad riskbedömning görs bland annat om förutsättningen för de generella riktvärdena inte är uppfyllda eller om kostnaderna för åtgärden är stora (Naturvårdsverket, 2007). I en fördjupad riskbedömning beräknas ofta platsspecifika riktvärden som syftar till att bättre spegla platsspecifika förhållanden. De platsspecifika riktvärdena kan sedan ligga till grund för framtagande av mätbara åtgärdsmål. Naturvårdsverket har i sina remissvar dnr angivit att KM ej generellt gäller i stadsmiljö och att det inte finns några hinder för att ta fram platspecifika riktvärden för stadsmiljö. I Malmö, Göteborg och Stockholm har platsspecifika riktvärden beräknats i ett stort antal projekt. Beräknade riktvärden är dock i dessa fall endast tillämpliga på det studerade området. Att för varje exploatering ta fram nya platsspecifika riktvärden är både tidskrävande och kostsamt. Städerna anser därför, tillsammans med Stockholms byggmästareförening och Sveriges byggindustrier, att det är angeläget att utarbeta storstadsspecifika riktvärden för några vanligt förekommande markanvändningar i en storstadsmiljö. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att, för storstadsspecifika markanvändningsscenarier, ta fram relevanta exponeringsförhållanden och parametrar och utifrån dessa räkna fram riktvärden med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Dessa storstadsspecifika riktvärden skall kunna användas vid bedömning av framtida exploateringsområden. 1.3 Projektorganisation och referensgrupper Beställarorganisationen har omfattat en projektledare, en projektgrupp samt två referensgrupper. 2 (56)

9 Projektledare: Annika Ljungqvist Kärneryd, Exploateringskontoret Stockholm, Projektgrupp: Krister Honkonen, Fastighetskontoret Göteborg Jan Johansson, Fastighetskontoret Malmö Christian Röder, Fastighetskontoret Malmö Marianne Hedberg, Peab representerar Byggmästarföreningen Hans Söderström, Trafikkontoret Stockholm Beställarens referensgrupp: Bertil Engdahl, Miljöförvaltningen Stockholm Anders Svensson, Miljöförvaltningen Göteborg Byggmästarföreningens referensgrupp: Jessica Paulin, JM Ragnhild Karlsson, NCC Johan Larsson, Peab Grundteknik Ulrika Hammargren, Skanska Projektgruppen har fortlöpande informerat Länsstyrelsen i respektive län angående projektets fortskridande. Rapporten skickades även till Naturvårdsverket för kännedom och synpunkter. Naturvårdsverket svarade i yttrande med dnr Länsstyrelsen i Stockholms Län svarade i yttrande med beteckning Synpunkter i dessa yttranden har beaktats inför slutredigeringen av rapporten. Beställaren har upphandlat Sweco som konsult för att genomföra uppdraget. Swecos organisation har omfattat följande uppdragsgrupp: Yvonne Ohlsson uppdragsledare t o m oktober 2008 Johanna Leback uppdragsledare f o m oktober 2008 Niklas Törneman, handläggare ekotoxikologi. Karin Olsson, handläggare humantoxikologi och humanexponering Marie Börnell, handläggare hydrogeologi Kvalitetsgranskning har utförts av Yvonne Ohlsson och Pär-Erik Back. Vid den inledande workshopen (se avsnitt 1.4) deltog Hans Kronberg och Sofia Rolén. Christer Egelstig har läst och kommenterat utkastet till slutrapport. 3 (56)

10 1.4 Genomförande Projektet inleddes med ett möte för att gå igenom och fastställa uppdragsförutsättning, avgränsningar samt förtydliga de övergripande målsättningarna. Vid mötet presenterade Sweco sitt planerade uppdragsgenomförande. Sweco fortsatte därefter uppdragsarbetet med inläsning och utvärdering av tidigare genomförda riskbedömningar. Därefter identifierades styrande parametrar. Utifrån ett antal markanvändningsscenarier som definierats i uppdraget gjordes en känslighetsanalys för att se vilka parametrar och exponeringsvägar som blir styrande för de storstadsspecifika riktvärdena. Underlaget presenterades på den workshop som genomfördes i Swecos uppdragsgrupp. Vid workshopen deltog utöver uppdragsgruppen även beställarens projektledare. Under workshopen diskuterades det material som tagits fram tillsammans med ett antal frågor som kommit upp inom projektet. Det fortsatta arbetet inriktades på en ytterligare analys kring de parametrar som visat sig vara styrande för de storstadsspecifika riktvärdena. Detta arbete skedde separat för hälsorisker och miljörisker. Utifrån förslag till hälsoriskbaserade och miljöriskbaserade riktvärden har slutligen en spridningsbedömning utförts. 2 Förutsättningar och avgränsningar I samband med projektets startmöte , den genomförda workshopen samt avstämningsmötet beslutade beställarens projektgrupp om följande grundförutsättningar för projektet: 2.1 Politiska värderingar, miljömål Gruppen ansåg att projektet vid val av parametrar, exponeringsförhållanden etc. bör utgå ifrån fakta och inte låsa fast sig vid dagens politiska värderingar. I en värdering av de riktvärden som föreslås för storstäderna kan det finnas andra aspekter att ta hänsyn till. En sådan är risken från markföroreningar i relation till andra risker i samhället samt kostnaderna för att reducera dessa olika risker. I rapporten 4 (56)

11 Riskvärdering vid val av åtgärdsstrategi (Rosén et al., 2006) konstaterades att nivån för acceptabel risknivå inom förorenade områden är likartad mellan många länder. En mycket intressant skillnad var dock att vid en jämförelse med arbetsmiljöområdet eller boendemiljön, är den acceptabla risknivån betydligt lägre för förorenade områden i storleksordningen gånger lägre. Detta, menar författarna, kan tolkas som att det anses mer värdefullt att undvika hälsorisker vid förorenade områden än inom boende- och arbetsmiljö. Om sådana skillnader är befogade eller inte är en fråga som är viktig att diskutera. 2.2 Tidsperspektiv När man väljer åtgärd är det viktigt att tänka i ett långt perspektiv för att främja en hållbar utveckling. Inom en storstad finns det långa tidsperspektivet med på så sätt att storstaden kommer att förbli stadsmiljö under överblickbar tid (>1000 år). Vilket även innebär att de karaktäristika som definieras i avsnitt 2.4 antas gälla över lång tid och att det inte ses som ett realistiskt långtidsscenario att de tre aktuella städerna kommer att återgå som exempelvis skogs- eller jordbruksmark. För enskilda exploateringar är det detaljplanen som styr markanvändningen. I detaljplanen är tidsperspektivet oftast kortare. En åtgärd bör i detta perspektiv vara beständigt under minst lika lång tid som andra viktiga byggnads- och anläggningsobjekt i samhället (ca 100 år). Vid en förändring av detaljplanen omfattar detaljplaneprocessen en bedömning om marken är lämplig för det nya användningsområdet. Städerna har ett arbetssätt som innebär att nya bedömningar, enligt senast tillgängliga bedömningsgrunder, alltid görs vid ändrad markanvändning för att tillse att marken är eller görs lämplig för det nya användningsområdet. Detaljplanens tidsperspektiv är jämförbart med tidsperspektivet Naturvårdsverket använt sig av vid framtagandet av generella riktvärden för MKM. 2.3 Önskemål om projektets slutprodukt Gruppen önskade en slutprodukt i form av en rapport med förslag till storstadsspecifika riktvärden för de markanvändningsscenarier (se avsnitt 2.6) som presenterades vid avstämningsmöte Riktvärdena ska avse Arsenik, Barium, Bly, Kadmium, Kobolt, Krom, Kvicksilver, Nickel, Zink, Koppar, PAH, Alifater och Aromater då detta 5 (56)

12 är ämnen/ämnesgrupper som ofta påträffas i mark i storstadsmiljö. Rapporten har även kommit att omfatta en metodik för utvärdering av analysdata gentemot riktvärdena. I rapporten sammanställs de antagande och resonemang som ligger till grund för beräkningen av riktvärdena samt en kortfattad sammanställning av arbetsgången inom projektet. 2.4 Karakteristika för storstadsmiljö För storstad finns ingen generell definition. Arbetet har istället utgått från projektgruppens definition av vad som är karakteristiskt för en storstad (se nedan). Dessa karaktäristika ligger sedan till grund för beskrivningen av markanvändningsscenarierna och vidare exponerings- och spridningsbedömningar. I stadsmiljö är huvuddelen av marken bebyggd eller hårdgjord. En stor del av bebyggelsen utgörs av flervåningshus och infrastruktur. Den höga exploateringsgraden medför att jorden vanligtvis ligger svåråtkomligt under betong, asfalt eller gruslager. En stor del av marken ägs av staden, bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och andra ickeprivata ägarformer. Det gör att den enskilda individen har liten möjlighet att påbörja schaktarbeten som kan ge upphov till förändrad exponering för jorden. Det samma gäller för stadsparkerna. Inom villaområden, som kan förekomma i städernas ytterförorter, kan dock markanvändningen lättare påverkas av den enskilde fastighetsägaren. Jämfört med ett naturområde så leder de hårdgjorda och bebyggda ytorna, tillsammans med slutna dagvattensystem, till att en mindre mängd av nederbörden infiltreras i marken inne i staden. Inom Malmö, Göteborg och Stockholm är stora markområden utfyllda. Detta har ofta gjorts i samband med städernas utbyggnad och fyllningsmassorna är därför av skiftande ursprung och kvalitet. Det är sällan exploatering sker på jungfrulig mark. Ofta har istället marken varit bebyggd i en eller flera omgångar. Parker och andra grönområden är ofta anlagda vilket innebär att området har iordningställts med nytillförd jord och därefter har växter planterats. Under dessa områden kan infrastruktur i form av exempelvis tunnlar, garage och olika ledningsstråk ligga. Dricksvattenförsörjningen i städerna sker i kommunal regi. Huvuddelen av vattnet kommer från ytvattentäkter. I Göteborg 6 (56)

13 används Göta älv som ytvattentäkt, i Stockholm används Mälaren och i Malmö används Vombsjön. Av Malmös dricksvatten kommer därutöver ca 20% av dricksvattnet från grundvattentäkten Grevietäkten (Alnarpsströmmen). 2.5 Masshantering vid exploatering Vid exploatering i stadsmiljö avlägsnas ofta stora mängder jord- och fyllningsmassor för att få plats med grundläggning, ledningar och källarkonstruktioner. Eftersom det ofta är platsbrist i anslutning till projekten finns inte alltid upplagsytor som kan användas för mellanlagring av uppschaktade massor under byggtiden. Det gör att det som slutligen utgör den ytligt liggande marken efter en exploatering i många fall består av nytillförda massor/material. Funktionskrav och mäktighet på dessa massor/material ställs bland annat i anläggnings AMA. I ett fåtal exploateringsprojekt kan en del av det som var den ursprungliga marken inom ett område delvis ligga kvar ytligt efter en exploatering. Detta kan förekomma om exploateringsområdet är så stor att endast delar av ytan tas i anspråk vid exploateringsarbetena. Enligt Naturvårdsverkets metodik för undersökningar och utredningar av förorenade områden genomförs momenten i flera steg, där riskbedömning följs av åtgärdsutredning och riskvärdering. I exploateringsprojekt är dock ofta gången en annan i och med att åtgärden många gånger utförs i samband med byggschakt och andra alternativa åtgärder än schakt blir sällan aktuella. En regelrätt riskvärdering där olika alternativ ställs mot varandra sker således inte alltid. Riskvärderingen omfattar oftast endast en korrigering av beräknade riktvärden för att inte för höga värden skall användas i anmälan om efterbehandling (t.ex. orimligt höga eller teoretiskt omöjliga värden respektive betydligt högre värden än vad som påträffats etc.). Det betyder att det sällan görs en ekonomisk eller miljömässig avvägning för att bedöma om åtgärden är rimliga i förhållande till den riskreduktion som erhålls. Till exempel ställs sällan de miljöförbättringar som eventuellt erhålls på platsen i relation till den miljöpåverkan och de ekonomiska konsekvenser ett extra transportbehov, eller uttag av jungfruligt ersättningsmaterial, medför. 2.6 Markanvändningsscenarier I projektet har en genomgång gjorts av ett antal exploateringsprojekt i stadsmiljö inom Stockholm, Göteborg och Malmö och utifrån den har 7 (56)

14 några typiska markanvändningar kunnat identifieras. Dessa har diskuterats och stämts av inom projektgruppen. Som utgångspunkt för de storstadsspecifika riktvärdena har nedanstående markanvändningar identifierats. Bostadsområden Verksamhetsområden Hårdgjorda ytor utan bebyggelse Parker och grönytor Generellt för markanvändningarna gäller att: Dricksvatten inte uttas i grundvatten inom eller intill området. Antagande bygger på att dricksvattenförsörjningen i de aktuella områdena sker kommunalt. Grundläggningen består av betong och utgörs av antingen en platta på mark, en källare eller ett garage. Antalet exponeringsdagar och skyddet med avseende på markmiljön har justerats i enlighet med vad som redovisas i avsnitt och 4.6. Intag av växter, bär och svamp från området beaktas i två av markanvändningarna (bostadsområden samt parker och grönytor) men omfattningen har justerats i förhållande till markanvändningen. Utifrån markanvändningarna ovan har sju olika markanvändningsscenarier legat till grund för framtagande av storstadsspecifika riktvärden. Markanvändningen för bostadsändamål har resulterat i fyra separata scenarier utifrån att exponeringen bedöms skilja sig åt framförallt vad gäller risken att i anslutning till bostaden exponeras för förorening via intag av egenodlade växter och intag av jord. Projektgruppen anser att två av scenarierna avseende bostäder är de i särklass vanligaste vid exploateringsprojekt i storstäderna. Dessa är beskrivna som scenario 3 och 4 i sammanställningen nedan. Scenario 1 är ovanligast men kan förekomma inom storstädernas ytterområden varför riktvärden även tagits fram för detta. Nedan beskrivs de olika markanvändningsscenarierna mer utförligt. Vad gäller resonemanget avseende möjlig odlingsyta så redovisas bakgrunden till antagandena i avsnitt (56)

15 1. Bostadshus med stor tomt Markanvändningen omfattar bostadsbebyggelse med tomtstorlekar som möjliggör omvandling av ca m 2 av tomten till odlingsyta. Av det totala årliga frukt- och grönsaksintaget kan 10% utgöras av växter från området. 2. Bostadshus med liten tomt Markanvändningen omfattar bostadsbebyggelse i form av radhus eller kedjehus där den icke bebyggda tomtytan är <25 m 2. I markanvändningen antas att ca 2% av det totala årliga frukt- och grönsaksintaget kan utgöras av växter från området och detta bedöms främst ske från enstaka fruktträd eller bärbuskar. Markanvändningen omfattar även förskola och skola för mindre barn (6-10 år) samt lekplatser inom bostadsområden. 3. Bostadshus utan odlingsmöjligheter Markanvändningen omfattar radhus, kedjehus eller lägenheter med terrass. Utformningen av markytorna medför att odling inte är möjlig någonstans inom området. Mer än hälften (>50%) av marken inom området är hårdjord. 4. Flerbostadshus Markanvändningen omfattar flerbostadshus utan terrassförsedda lägenheter i markplan. Byggnaderna är grundlagda med källare. Källarplanet utgörs antingen av ett parkeringsgarage eller används för ändamål som innebär att man endast vistas tillfälligt i källarplanet. Med tillfällig vistelse avses vistelse som maximalt uppgår till enstaka timmar per vecka. Huvuddelen (>75%) av marken inom området är hårdgjord. Utformningen medför att odling inte är möjligt någonstans inom området. Markanvändningen kan även omfatta skola för äldre barn (>10 år) förutsatt att huvuddelen (>75%) av marken inom området är hårdgjord. 5. Verksamhetsområde Markanvändning med bebyggelse som rymmer exempelvis, kontor, industrilokaler, lager eller affärer. Huvuddelen (>75%) av marken är hårdgjord. Vistelse inom området sker återkommande under delar av dagen, och året, i samband med arbete. Vuxna har en högre vistelsegrad inom området än barn. 6. Torg, parkeringsplatser och gator Markanvändningen omfattar icke bebyggda områden som utgör en del av den gemensamma infrastrukturen. Samtliga ytor är hårdgjorda. 9 (56)

16 7. Parker och grönytor Markanvändningen omfattar parker och grönytor inne i staden. Människor vistas inom dessa områden för lek och rekreation. Området kan bland annat innefatta anlagda lekytor. Av det totala årliga frukt- och grönsaksintaget kan 0,5% utgöras av växter från området i samband med enstaka intag av frukt, bär eller svampar. 2.7 Beräkningar och indata Beräknade storstadsspecifika riktvärden är teoretiska värden och avser den halt som kan finnas i jorden utan att oacceptabla effekter på människor och miljö uppkommer. De är baserade på de exponeringssituationer som bedömts som sannolika för den specifika markanvändningen och gäller inte för andra exponeringssituationer än dessa. Beräkningarna har baserats på samma modeller som använts av Naturvårdsverket för att beräkna generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 1996). Dessutom har indata och modeller uppdaterats på samma sätt som Naturvårdsverket har gjort vid framtagande av nya generella riktvärden (Naturvårdsverket, 2008). En litteraturstudie har genomförts med syfte att se hur de styrande modellparametrarna kan justeras för att bättre motsvara storstadsspecifika förhållanden. Litteraturstudien har ej omfattat toxicitetsdata med avseende på tolerabelt dagligt intag (TDI) och referenskoncentration för inandningsluft (RfC) då dessa data uppdaterats nyligen i Naturvårdsverkets modell. 3 Hälsoriskbaserade riktvärden Beräkning av storstadsspecifika riktvärden med avseende på hälsa har gjorts med den modell som presenteras i Naturvårdsverkets remissmaterial och som ligger till grund för de nya generella riktvärdena (Naturvårdsverket, 2008). Beräkningarna har baserats på exponering via intag av jord, hudkontakt, inandning av damm, inandning av ångor samt för några markanvändningsscenarier även intag av grönsaker. Där inget annat anges överensstämmer exponeringsomfattningen samt fysikaliska 10 (56)

17 och kemiska data med de indata som använts vid beräkning av generella riktvärden (Naturvårdsverket, 2008). För föreslagna markanvändningar antas att de exponerade grupperna utgörs av både vuxna och barn. 3.1 Identifiering av styrande parametrar I den inledande känslighetsanalysen beräknades preliminära riktvärden för ett antal scenarier som ansågs representativa för storstadsmiljö och som i stort motsvarar de scenarier som presenteras i avsnitt 2.6. Analysen visade att de hälsobaserade riktvärdena för de utvalda ämnena styrs av exponeringsvägarna intag av jord, intag av grönsaker och inandning av ånga. För ansatta markanvändningar och exponeringsantaganden blir alltså inte exponering via inandning av damm eller hudkontakt styrande vilket innebär att justering av bland annat exponeringsparametrar för dessa exponeringsvägar inte påverkar riktvärdet. 3.2 Analys av styrande parametrar För respektive exponeringsväg gjordes därefter en analys av de styrande parametrarna. Syftet var att identifiera de parametrar som kan påverkas av storstadsspecifika förhållanden och justera dessa. Analysen innebar bland annat att en litteraturstudie utfördes för att få underlag till en eventuell justering av parameterdata Exponering via intag av jord Exponeringen via intag av jord kan ske genom att jord tas in direkt i munnen (exempelvis om jordiga fingrar stoppas i munnen) eller genom att damm fastnar i mun och svalg. Exponeringen styrs av den mängd jord man får i sig, hur ofta man får i sig jord samt biotillgängligheten hos föroreningen när jorden kommit in i kroppen. I indata från Naturvårdsverket antas små barn få i sig en större mängd jord än äldre barn och vuxna eftersom många små barn har ett beteende som innebär att de medvetet stoppar saker i munnen. Jordintaget för små barn (120 mg/dag) baseras på ett genomsnittligt intag om 100 mg/dag samt enskilda avsiktliga intag (5 gram jord vid 10 tillfällen) upp till en ålder av ca 6 år. Äldre barn antas ha ett lägre jordintag som motsvarar ca 80 mg/dag och vuxna antas ha ett jordintag på mellan mg/dag. I Natur- 11 (56)

18 vårdsverkets MKM-scenario har intagsmängden antagits motsvara de som gäller för äldre barn. Eftersom riktvärdena helt styrs av intagsmängden för små barn har kontrollen av indata främst fokuserats på studier avseende intagsmängder för små barn. Amerikanska Naturvårdsverket (US EPA) har publicerat en uppdaterad version av sin exponeringshandbok avseende barn (US EPA, 2008a). De antaganden, avseende barns intag av jord, som Svenska Naturvårdsverket använt i sin modell överensstämmer med de rekommendationer som US EPA anger i sin exponeringshandbok. RIVM har publicerat en rapport (RIVM, 2002a) där indata och beräkningsresultat jämförts för åtta modeller från olika länder inom EU. Vid en sammanställning av indata, avseende jordintag, för barn i samtliga modeller (utom den svenska) blir medelvärdet 256 mg/dag (n=7) och medianvärdet 175 mg/dag (n=7). Medelvärdet blir högt eftersom en modell antar ett dagligt jordintag motsvarande 1000 mg/dag. Om indata för denna modell tas bort blir medelvärdet 132 mg/dag (n=6). Sammanställningarna ovan visar att antagandena avseende intagsmängd av jord i Naturvårdsverkets modell ligger i nivå med antaganden i flera jämförbara länder. Litteraturstudien har heller inte givit stöd för att barns totala dagliga jordintag i storstäder skiljer sig från jordintaget i modellerna. Riktvärdesberäkningarna har således inte justerats med avseende på denna parameter. För mark där stora delar ligger under bebyggda eller hårdgjorda ytor kommer dock inte hela jordintaget att härstamma från den förorenade jorden. För markanvändningsscenario 3, 4, 5 och 6 har därför en justering gjorts där endast 50%, 25% respektive 5% av jorden är tillgänglig för intag. Antagandet innebär att jordintaget är ojusterat men endast delar (50, 25 eller 5%) av intaget utgörs av förorenad jord. För ämnen som har en generellt förhöjd halt inom storstadsområden (t. ex. bly) kan exponering ske från annan mark än den förorenade. Detta kan, med ovanstående antagande, påverka den totala exponeringen vilket diskuteras vidare i avsnitt 6.2. Exponeringen via intag av jord styrs också av vistelsetiden inom området vilket redovisas i avsnitt nedan. Biotillgängligheten för förorening som kommer in i kroppen redovisas separat i avsnitt nedan. 12 (56)

19 3.2.2 Exponering via intag av växter Exponering via intag av växter kan ske genom konsumtion av växter (eller svamp) som tagit upp förorening från området. Exponeringen styrs av det genomsnittliga dagliga intaget av växter, andelen konsumerade växter som kommer från det förorenade området, koncentrationsförhållandet mellan växt och jord 1 samt biotillgängligheten hos föroreningen när växten passerar genom kroppen. I Naturvårdsverkets modell har det dagliga intaget av växter baserats på indata från livsmedelsverket. Modellen antar ett snitt för intag av bladgrönsaker respektive rotsaker. Det dagliga intaget för vuxna har satts till 400 g och för barn till 250 g. Som jämförelse skulle detta kunna motsvara en frukt och ett par rotfrukter per dag. I Amerikanska Naturvårdsverkets exponeringshandbok (US EPA, 1997) ligger motsvarande mängder på mellan g per dag. I exponeringshandboken för barn (US EPA, 2008a) motsvarar mängden för barn g. I RIVMs sammanställning (RIVM, 2002a) motsvarar medelmängden för vuxna 208 mg/dag (n=6) och medianmängden 207 mg/dag (n=6). För barn var motsvarande medelmängd 86 mg/dag (n=5) och medianmängden 74 g/dag (n=5). RIVMs sammanställning bygger dock på torrvikt till skillnad från siffrorna från Livsmedelsverket som avser våtvikt. Faktorn för förhållandet mellan torrvikt och våtvikt ligger i Svenska Naturvårdsverkets modell mellan 0,117-0,202. Omräkning av torrviken till våtvikt med en faktor om 0,16 ger intagsmängder för vuxna motsvarande ca 1300 mg/dag och barn motsvarande ca 500 mg/dag. Sammanställningen ovan visar på en stor spridning i olika länders indata, och tyder inte på att de valda mängderna för intag av grönsaker är orimligt höga. Litteraturstudien har ej heller visat att intagsmängderna skiljer sig för innevånare i stadsmiljö varför ingen justering av intagsmängder av växter har gjorts. I Naturvårdsverkets modell för KM antas att 10% av det dagliga växtintaget är odlat inom det förorenade området. Under ett antagande om att i storleksordningen 1-5 kg grönsaker per 1 Dvs hur mycket förorening växten tar upp från jorden 13 (56)

20 kvadratmeter 2 kan skördas vid egenodling (Golder Associates, 2003) krävs för en familj om 2 vuxna och 2 barn en odlingsyta om 9-47 m 2 för att familjen på årsbasis skall kunna konsumera 10% av intaget i form av egenodlade frukter och grönsaker. En odlingsyta om m 2 bedöms inte som en orimligt stor att anlägga på en tomt med ca 100 m 2 obebyggd yta. Däremot är antagandena i de generella riktvärdena sannolikt överskattade om den obebyggda ytan är <25 m 2. I detta fall skulle hela den obebyggda ytan av tomten behöva nyttjas för odling av ätbara grödor, vilket inte förefaller troligt. Utifrån ovanstående har en justering gjorts för markanvändningsscenario 2 (bostadshus med liten tomt) där 2% av det dagliga intaget bedöms kunna härstamma från egenodling och då motsvara mängden som erhålls från ett enstaka fruktträd eller några bärbuskar. För markanvändningsscenario 7 (parker och grönytor) bedöms intaget av växter från området motsvara ca 0,5% och härstamma från enstaka fruktträd, bärbuskar eller svamp. För markanvändning 3, 4, 5 och 6 antas ingen exponering kunna ske via intag av växter från området. Koncentrationsförhållandet mellan växt och jord är ämnesspecifikt. Det innebär ett omfattande arbete att göra en litteratursökning för denna parameter vilket inte har utförts inom ramen för detta uppdrag. En litteraturgenomgång har däremot gjorts av Naturvårdsverket för den nya beräkningsmodellen, och använda data antas därför vara uppdaterade. Biotillgängligheten för förorening som kommer in i kroppen redovisas separat i avsnitt nedan Inandning av ångor Flyktiga föroreningar i marken kan transporteras genom marken och in i byggnader. Detta sker huvudsakligen genom byggnadens grundkonstruktion. Exponeringen styrs av fördelningsfaktorn mellan 2 Den mängd grönsaker och frukt som kan skördas från en kvadratmeter stor yta varierar med växtsort och ligger i intervallet 1-5 kg/m 2. En kontrollräkning enligt en informationsbok om odling (Seddon och Radecka, 1976) gav 1,8-2,3 kg/m 2. Sifforna i räkneexemplet avser frilandsodling. 14 (56)

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. (5) Bilaga.. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Generella riktvärden. Hälsobaserade riktvärden De hälsobaserade generella riktvärdena beräknas genom en sammanvägning

Läs mer

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. 2016-02-09 Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. Inledning (tidigare Sandström Miljö och Säkerhetskonsult AB) genomförde

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en

Läs mer

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling Skydd av Markmiljö Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober 2014 Pär-Erik Back par-erik.back@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Innehåll Problemställning Befintlig vägledning Vanliga frågor

Läs mer

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM 2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde

Läs mer

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön www.treehugger.com Yvonne Ohlsson yvonne.ohlsson@swedgeo.se Pär-Erik Back par-erik.back@swedgeo.se Flyktiga Föroreningar Lst Sthlm 24 mars 2014 1 Innehåll

Läs mer

Huvudstudie Vinterviken

Huvudstudie Vinterviken Huvudstudie Vinterviken SAMMANFATTNING MARS 2014 www.stockholm.se Huvudstudie Vinterviken sammanfattning mars 2014 Bakgrund Vinterviken är ett välbesökt grönområde med en lång industrihistoria. I området

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området

Läs mer

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Sida 1 (11) Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskare: Mats Dorell Structor Nyköping AB Sida 2 (11)

Läs mer

Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11

Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11 Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11 Föreläsare: Pär-Erik Back, SGI Deltagare: 7 st handläggare från Region Gotland samhällsbyggnadsförvaltning, enhet miljö och hälsa och Länsstyrelsen. Upplägg Kursen

Läs mer

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK NCC TEKNIK Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk Uppföljande kontroll av f.d. Surte glasbruk (Västra området) övervakningsprogram\surte_övervakningsprogram_20100428.doc

Läs mer

synpunkter och underlag från expertis inom Stockholms stad och från konsultföretaget Golder Associates AB.

synpunkter och underlag från expertis inom Stockholms stad och från konsultföretaget Golder Associates AB. RÅDGIVANDE REFERENS Markföroreningar I stora delar av Stockholm är marken förorenad. Denna referens ger vägledning i hur misstänkta och påvisade markföroreningar bör hanteras inom SISAB så att risker för

Läs mer

Konsekvensanalys av storstadsspecifika riktvärden

Konsekvensanalys av storstadsspecifika riktvärden Konsekvensanalys av storstadsspecifika riktvärden Hur åtgärdsbehovet av förorenad mark påverkas av storstadsspecifika riktvärden Johanna Åberg Magisteruppsats (30 poäng) Miljövetenskapliga institutionen

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Sundet, Torsö. Resultat från undersökningarna. Innehåll

Sundet, Torsö. Resultat från undersökningarna. Innehåll Sundet, Torsö Resultat från undersökningarna Sofia Frankki Ylva Persson Innehåll Sundet tidigare en del av sågverksområdet Bakgrund dioxin vad är det? Vilka undersökningar har gjorts inom Sundet? Resultat

Läs mer

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02 Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun. PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna

Läs mer

Principer för miljöriskbedömning

Principer för miljöriskbedömning Principer för miljöriskbedömning Naturvetenskapliga principer och utgångspunkter Utgångspunkt För att kunna prioritera insatser och resurser vid efterbehandling krävs riskvärderingar baserade påvälgrundadebedömningar

Läs mer

PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation

PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation Uppdrag: Översiktlig miljöteknisk utredning för detaljplan för kvarteret Alen, fastighet

Läs mer

Nedläggning av bilskrot Västerås

Nedläggning av bilskrot Västerås Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957

Läs mer

Bilaga 3 Bakgrundsdokument för beräkning av platsspecifika riktvärden vid exploatering inom Sala tätort

Bilaga 3 Bakgrundsdokument för beräkning av platsspecifika riktvärden vid exploatering inom Sala tätort Bilaga 3 Bakgrundsdokument för beräkning av platsspecifika riktvärden vid exploatering inom Sala tätort Sala Kommun Slutrapport Hifabs uppdragsnummer: 318501 Upprättad: 2011-03-29 Reviderad: 2011-05-17

Läs mer

Underlag till schaktplan

Underlag till schaktplan Datum 2015-02-10 Uppdrag Beställare Från Till nummer Komplettering avseende anmälan om efterbehandling, Karlholms strand Karlholm Utveckling KB Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson. UPPRÄTTAD AV Peter Östman

UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson. UPPRÄTTAD AV Peter Östman PM UPPDRAG Storådammen UPPDRAGSNUMMER 2417551000 UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson UPPRÄTTAD AV Peter Östman DATUM 2012-01-27 Översiktlig markundersökning Storådammen, Tierps kommun Provtagningen genomfördes

Läs mer

Kv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering

Kv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden Norrköpings kommun, mark och exploatering Uppsala 2011-10-07 PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl.

Läs mer

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se

Läs mer

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge.

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge. NORRKÖPINGS KOMMUN Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge. UPPDRAGSNUMMER 1181099100 2016-04-25 SWECO ENVIRONMENT AB MILJÖ NYKÖPING/NORRKÖPING

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-12-14. Förslag till översyn av Strategi för bedömning av metallföroreningar i mark vid exploateringar inom Sala tätort

Sammanträdesdatum 2010-12-14. Förslag till översyn av Strategi för bedömning av metallföroreningar i mark vid exploateringar inom Sala tätort SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2010-12-14 7 (15j 224 Förslag till översyn av Strategi för bedömning av metallföroreningar i mark vid exploateringar inom

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:

Läs mer

PM Analys av porluft i mark

PM Analys av porluft i mark 14U26422 PM Analys av porluft i mark Område A, Bolinder Strand Järfälla kommun Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Sida 1 (6) Uppdragsnamn Område A, Bolinder Strand Järfälla kommun

Läs mer

TEKNISK PM GEOTEKNIK OCH MILJÖTEKNIK Utredning inför detaljplan

TEKNISK PM GEOTEKNIK OCH MILJÖTEKNIK Utredning inför detaljplan VARBERGS KOMMUN FALKENBÄCK 25 TEKNISK PM GEOTEKNIK OCH MILJÖTEKNIK Utredning inför detaljplan 2015-01-16 ÅF-Infrastructure AB Grafiska vägen 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun NATURVÅRDSVERKET 1(6) 2003-03-14 Dnr: 642-1880-03-Rf Enheten för förorenade områden Fredrika Östlund Sollentuna kommun Miljö och hälsoskyddskontoret Att: Ann-Christin Granfors 191 86 Sollentuna Yttrande

Läs mer

Kompletterande grundvattenprovtagning Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress, Sundsvik 7:28

Kompletterande grundvattenprovtagning Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress, Sundsvik 7:28 Kompletterande grundvattenprovtagning Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress, Sundsvik 7:28 Grontmij AB Karlstad Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress,

Läs mer

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Sediment-, vatten och jordprovtagning Datum: 2012-06-28 Rev. Datum: Uppdragsnummer: M&P 5867 01069 Upprättad av: Johan Ericsson Sign. JE Granskad av: Peter

Läs mer

KvRenen i Varberg. Bakgrund och lägesrapport från huvudstudie

KvRenen i Varberg. Bakgrund och lägesrapport från huvudstudie KvRenen i Varberg Bakgrund och lägesrapport från huvudstudie Innehåll 1. Historik källan till föroreningen 2. Tidigare utredningar 3. Klorerade lösningsmedel i mark 4. Lägesrapport huvudstudie Structor

Läs mer

RAPPORT. Bullerutredning, Krutviken SVENSK BOSTADSUTVECKLING AB UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA

RAPPORT. Bullerutredning, Krutviken SVENSK BOSTADSUTVECKLING AB UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA SVENSK BOSTADSUTVECKLING AB Bullerutredning, Krutviken UPPDRAGSNUMMER 2175423000 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA ANDREAS PERSSON NICKLAS BERGKVIST Uppdragsledare, Akustiker Granskare, Akustiker repo001.docx

Läs mer

KARLSTAD KOMMUN ANMÄLAN OM SCHAKT I FÖRORENAT OMRÅDE NORRSTRAND 1:1, KARLSTAD

KARLSTAD KOMMUN ANMÄLAN OM SCHAKT I FÖRORENAT OMRÅDE NORRSTRAND 1:1, KARLSTAD KARLSTAD KOMMUN ANMÄLAN OM SCHAKT I FÖRORENAT OMRÅDE NORRSTRAND 1:1, KARLSTAD FOTO: GRONTMIJ 2014 Umeå 2016-05-11 rev. 2016-07-07 Uppdragsansvarig: KLARA ERIKSSON HIFAB AB Brogatan 1 903 25 UMEÅ Kontaktperson

Läs mer

Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar

Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Västerviks kommun utfört en undersökning av föroreningar i marken i villaområdet

Läs mer

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se tfn:013-201826 Utbildning Länsstyrelsen Örebro 2011-05-25 1 Innehåll Vad är en risk? Olika typer av riskbedömningar Konceptuell

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

Fysisk planering Klimat Nya PBL Förorenad mark

Fysisk planering Klimat Nya PBL Förorenad mark Fysisk planering Klimat Nya PBL Förorenad mark Workshop 1 Följande scenario är ett verkligt fall. Dock har föroreningsnivåer och framtida planer anpassats för denna uppgift. För verkliga uppgifter, kontakta

Läs mer

Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates.

Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates. Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates. Renare Mark vårmöte 2016 Norra Djurgårdsstaden Centralt beläget

Läs mer

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag Laktester för riskbedömning av förorenade områden Preliminär metodik för utförande och tolkning av laktester (Hållbar Sanering) Kemakta Konsult AB Statens Geotekniska Institut, SGI DHI Water & Environment

Läs mer

Beräkningsprogram, riktvärden.

Beräkningsprogram, riktvärden. Beräkningsprogram, riktvärden. Möjligheter och begränsningar Praktiska exempel Yvonne Ohlsson, SGI Lst Västmanland, Utbildningsdag 2011 1 Människors hälsah Hela den tolerabla exponeringen får f r inte

Läs mer

Bohmans Fastigheter i Oskarshamn AB Laxen 9 och 10 PM Saneringskostnad, förorenad mark

Bohmans Fastigheter i Oskarshamn AB Laxen 9 och 10 PM Saneringskostnad, förorenad mark 2016-05-12 PM Saneringskostnader 160512.docx Bohmans Fastigheter i Oskarshamn AB Laxen 9 och 10 PM Saneringskostnad, förorenad mark Baserat på tidigare undersökningar 1 som utförts bedöms det föreligga

Läs mer

Delområde 1/parkmark (mg/kg Ts) Platsspecifika riktvärden beroende på djup (m)

Delområde 1/parkmark (mg/kg Ts) Platsspecifika riktvärden beroende på djup (m) Sammanställning av platsspecifika riktvärden jord, Mölnlycke fabriker Fördjupad riskbedömning och platsspecifika riktvärden. ÅF Infratsructure AB. Uppdragsnr: 712855 Bilaga 2.1 Delområde 1/parkmark KM

Läs mer

Projekt Östra Bangården Östersund miljöteknisk markundersökning

Projekt Östra Bangården Östersund miljöteknisk markundersökning Rapport Jernhusen AB Projekt Östra Bangården Östersund miljöteknisk markundersökning Sundsvall 2012-06-26 Projekt Östra Bangården Östersund miljöteknisk markundersökning Rapport Datum 2012-06-26 Uppdragsnummer

Läs mer

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Vårt hanteringssätt Kan markens lämplighet säkerställas på annat sätt än med villkor enligt

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 2009-12-14 BILAGA 13 Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 1 Inledning I dokumentet

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping

Läs mer

RAPPORT. Kv. Nebulosan PROBITAS AB VÄST 1 PROVTAGNING AV INOMHUSLUFT INOM KV. NEBULOSAN UPPDRAGSNUMMER

RAPPORT. Kv. Nebulosan PROBITAS AB VÄST 1 PROVTAGNING AV INOMHUSLUFT INOM KV. NEBULOSAN UPPDRAGSNUMMER PROBITAS AB Kv. Nebulosan UPPDRAGSNUMMER 3740071000 PROVTAGNING AV INOMHUSLUFT INOM VÄST 1 MATTIAS OCKLIND Sweco Environment Anna Norder Peter Olsson Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Uppdrag och syfte

Läs mer

Sanering MILO Förskola

Sanering MILO Förskola Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Sundbybergs Stad Sanering MILO Förskola Stockholm 2015-09-15 Sanering MILO Förskola Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Datum 2015-09-15

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Riktvärden för förorenad mark

Riktvärden för förorenad mark Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning 1 2 3 RAPPORT 5976 september 2009 Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel:

Läs mer

RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331

RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331 RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331 RAPPORT 21 DECEMBER 2012 Uppdrag: 244 238, Brunna Översiktlig markundersökning Titel på rapport: Status: Miljöteknisk

Läs mer

Kålleredgården 1:29, Mölndals stad

Kålleredgården 1:29, Mölndals stad Källa: Eniro Kålleredgården 1:29, Mölndals stad Kålleredgården 1:29, Mölndals stad Beställare: Beställarens representant: Konsult: Box 8774 402 76 Göteborg Uppdragsledare: Handläggare: Mölndals stad GLN7350013290008

Läs mer

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

VILKA PARAMETRAR PÅVERKAR MÄTNINGAR AV INOMHUSLUFT. Björn Mälarstig anozona

VILKA PARAMETRAR PÅVERKAR MÄTNINGAR AV INOMHUSLUFT. Björn Mälarstig anozona VILKA PARAMETRAR PÅVERKAR MÄTNINGAR AV INOMHUSLUFT Björn Mälarstig anozona DAGENS ÄMNE ÄR KEMISK LUFTPROVTAGNING FÖR GC-ANALYS. Hur fungerar en gaskromatograf? Hur fungerar en masspektrometer Tolkning

Läs mer

Nätverket Renare Mark Norr och Marksaneringscentrum Norr

Nätverket Renare Mark Norr och Marksaneringscentrum Norr Nätverket Renare Mark Norr och Marksaneringscentrum Norr Hur förändrar de nya riktvärdena bedömningen av risker i miljön? Nadja Lundgren Generella riktvärden - skyddsobjekt Riskbedömning av markmiljö,

Läs mer

DEL AV DJURÄNGEN 2:4, KALMAR

DEL AV DJURÄNGEN 2:4, KALMAR PM - GEOTEKNIK OCH MILJÖGEOTEKNIK DEL AV DJURÄNGEN 2:4, KALMAR 2015-08-25 Uppdrag: 262869 Del av Djurängen 2:4, Kalmar (Söder om Slöjdaregatan) Titel på rapport: PM - Geoteknik och Miljögeoteknik Status:

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro

Läs mer

Stafsinge 3:6 m.fl. Falkenberg - detaljplan Teknisk PM Geoteknik

Stafsinge 3:6 m.fl. Falkenberg - detaljplan Teknisk PM Geoteknik Falkenberg - detaljplan Beställare: Beställarens ombud: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Falkenbergs kommun Sabina Uzelac Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Mikael Lindström Araz Ismail Uppdragsnr:

Läs mer

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2204112000 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN 2014-04-25 JÖNKÖPING GEOTEKNIK UPRÄTTAD AV: GRANSKAD AV: SWECO CIVIL JOSEFINE LINDBERG BJÖRN PETTERSSON

Läs mer

PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation

PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation Uppdrag: Översiktlig miljöteknisk utredning för detaljplan för kvarteret Alen, fastighet

Läs mer

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502

Läs mer

Komplettering av anmälan om avhjälpandeåtgärd för föroreningar på kv. Tor i Vaggeryds kommun

Komplettering av anmälan om avhjälpandeåtgärd för föroreningar på kv. Tor i Vaggeryds kommun Uppdragsnr: 10165793 1 (6) HANDLING 13.5 PM Komplettering av anmälan om avhjälpandeåtgärd för föroreningar på kv. Tor i Vaggeryds kommun Uppdrag och syfte WSP har på uppdrag av VSBo gjort en anmälan om

Läs mer

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

Knaxeröd 1:60, Rabbalshede Översiktlig geoteknisk undersökning: PM avseende geotekniska förhållanden

Knaxeröd 1:60, Rabbalshede Översiktlig geoteknisk undersökning: PM avseende geotekniska förhållanden Beställare: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 457 55 Rabbalshede Beställarens representant: Hans Svensson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar Cecilia

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING KV. TALLBOCKEN 1, KALMAR ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING 2015-11-12 Upprättad av: Torbjörn Johansson Uppdrag nummer: 15 043 15 043 2015-11-12 Sida 2 av 7 ÖV. GEOTEKNISK UTREDNING BESTÄLLARE KALMAR KOMMUN

Läs mer

FÖRDJUPAD MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING AVSEENDE MÄNNISKORS HÄLSA, ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE

FÖRDJUPAD MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING AVSEENDE MÄNNISKORS HÄLSA, ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT FASTIGHETSKONTORET, GÖTEBORGS STAD Örgryte koloniområde UPPDRAGSNUMMER 1312016000 FÖRDJUPAD MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING AVSEENDE MÄNNISKORS HÄLSA,

Läs mer

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi Finansiering: Kunskapsprogrammet Hållbar Sanering Organisation Projektgrupp Karin Andersson, SIK uppdragsledare, LCA Joakim Johansson,

Läs mer

Utökad provtagning Sökvabäck 5 och 7

Utökad provtagning Sökvabäck 5 och 7 Tekniska kontoret, Danderyds Kommun Elevverket Djursholm Fastställd handling 2013-11-06 Utökad provtagning Sökvabäck 5 och 7 Uppdragsnummer: 7178507-3000 Rapport Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012

Arbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 12/2012 Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker Håkan Tinnerberg

Läs mer

DOM 2016-05-18 Stockholm

DOM 2016-05-18 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060305 DOM 2016-05-18 Stockholm Mål nr M 5107-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-05-13 i mål nr M 1238-15, se bilaga

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken Efterbehandlingsåtgärder inom kvarteren Kastanjen, Klippan, Linden och Palmen inom Klippans tätort

Anmälan enligt miljöbalken Efterbehandlingsåtgärder inom kvarteren Kastanjen, Klippan, Linden och Palmen inom Klippans tätort Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö 2010-12-08 Klippan Anmälan enligt miljöbalken Efterbehandlingsåtgärder inom kvarteren Kastanjen, Klippan, Linden och Palmen inom Klippans tätort

Läs mer

Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction

Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction Renare Marks Vårmöte i Malmö 19-21 mars 2013 2 Historik Mellan

Läs mer

Kommentarer till miljömedicinsk bedömning av bly och kvicksilver vid Gullvik, Malmö

Kommentarer till miljömedicinsk bedömning av bly och kvicksilver vid Gullvik, Malmö Kommentarer till miljömedicinsk bedömning av bly och kvicksilver vid Gullvik, Malmö Mark Elert, Kemakta Konsult AB 1 nledning Gullviksområdet är ett villaområde i Malmö. Där har tidigare bedrivits tillverkning

Läs mer

Hassla 2:78 m fl, Falköpings kommun

Hassla 2:78 m fl, Falköpings kommun s kommun Samråd juni 2013 Structor Mark Göteborg AB, Kungsgatan 18, 411 19 Göteborg, Org.nr. 556729-7832 Projektledning och administration Beställare Falköpings kommun Datum Konsult Structor Medverkande

Läs mer

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s EV logga från kund Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) I 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Syfte 4 3 Verksamhetsbeskrivning 4 4 Områdesbeskrivning 4 4.1 Naturvärden

Läs mer

STRÄNGNÄS KOMMUN, SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET GRIPSHOLM 1:9 & DEL AV GRIPSHOLM SLOTT 1:1 STRÄNGNÄS

STRÄNGNÄS KOMMUN, SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET GRIPSHOLM 1:9 & DEL AV GRIPSHOLM SLOTT 1:1 STRÄNGNÄS STRÄNGNÄS KOMMUN, SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET GRIPSHOLM 1:9 & DEL AV GRIPSHOLM SLOTT 1:1 STRÄNGNÄS PM ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING - HUVUDSTUDIE Västerås 2008-11-05, reviderad 2008-07-11 WSP

Läs mer

RISKBEDÖMNING OCH ÅTGÄRDSUT- REDNING FÖR KV. KILEN I RONNEBY KOMMUN Upprättad av: Per Sander Granskad av:

RISKBEDÖMNING OCH ÅTGÄRDSUT- REDNING FÖR KV. KILEN I RONNEBY KOMMUN Upprättad av: Per Sander Granskad av: RISKBEDÖMNING OCH ÅTGÄRDSUT- REDNING FÖR KV. KILEN I RONNEBY KOMMUN 2015-12-07 Upprättad av: Per Sander Granskad av: M:\3155\10224028 - Kilen, Ronneby\9_Leverans\ KUND Ronneby kommun KONSULT WSP Environmental

Läs mer

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge.

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge. Sida 1 av 5 Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun Att: David Arvidsson Munkhättevägen 45 147 85 Tumba PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i

Läs mer