STORSTADSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN FÖR MALMÖ, GÖTEBORGS OCH STOCKHOLMS STAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STORSTADSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN FÖR MALMÖ, GÖTEBORGS OCH STOCKHOLMS STAD"

Transkript

1 STORSTADSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN FÖR MALMÖ, GÖTEBORGS OCH STOCKHOLMS STAD Ett samarbetsprojekt mellan fastighetskontoret i Malmö stad, fastighetskontoret i Göteborgs stad, exploateringskontoret i Stockholms stad, Stockholms Byggmästareförening och Sveriges Byggindustrier S TOC K HO L M GÖTEBORG MALMÖ Stockholm SWECO Environment AB Uppdragsnummer

2 Bilder på omslagets framsida: Göteborg, copyright Flygare Palmnäs Stockholm, foto Lennart Johansson

3 Sammanfattning Storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm är sannolikt de markägare i Sverige som sammanlagt hanterar och åtgärdar flest projekt som innefattar hantering av förorenade massor. Åtgärderna sker vanligtvis i samband med exploateringsprojekt eller andra typer av markarbeten (exempel ombyggnader av gator och ledningsdragning). Omfattande urschaktning av förorenade massor har också lett till att andelen transporter blir extra stor i dessa projekt eftersom de massor som schaktas ur vanligtvis måste köras till en efterbehandlingsanläggning och därefter ersättas med nya fyllningsmassor. I Malmö, Göteborg och Stockholm har platsspecifika riktvärden beräknats i ett stort antal projekt. Beräknade riktvärden är dock i dessa fall endast tillämpliga på det studerade området. Att för varje exploatering ta fram nya platsspecifika riktvärden är både tidskrävande och kostsamt. Städerna anser därför, tillsammans med Stockholms byggmästareförening och Sveriges byggindustrier, att det är angeläget att utarbeta storstadsspecifika riktvärden för några vanligt förekommande typområden i en storstadsmiljö. Syftet med projektet är att, för storstadsspecifika markanvändningsscenarier, ta fram relevanta exponeringsförhållanden och parametrar och utifrån dessa räkna fram riktvärden. Dessa storstadsspecifika riktvärden skall kunna användas vid bedömning av framtida exploateringsområden inom storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm. För storstad finns ingen generell definition. Arbetet har istället utgått från projektgruppens definition av vad som är karakteristiskt för en storstad. Dessa karaktäristika ligger sedan till grund för beskrivningen av sju markanvändningsscenarier vilka utgjort förutsättningarna för fortsatta exponerings- och spridningsbedömningar. Generellt för markanvändningarna gäller att: Dricksvatten inte uttas i grundvatten inom eller intill området. Antagande bygger på att dricksvattenförsörjningen i de aktuella områdena sker kommunalt. Grundläggningen består av betong och utgörs av antingen en platta på mark, en källare eller ett garage. Antalet exponeringsdagar och skyddet med avseende på markmiljön har justerats för att motsvara storstadsspecifika förhållanden. Intag av växter, bär och svamp från området beaktas i tre av SWECO Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm

4 markanvändningsscenarierna men omfattningen har justerats i förhållande till markanvändningen. De storstadsspecifika riktvärdena kan användas vid en inledande bedömning för att avgöra om det aktuella området behöver åtgärdas med avseende på uppmätta halter. Riktvärdena kan därutöver användas som underlag för åtgärdsmål vid sanering där halterna i kvarvarande och återanvända massor inom området skall underskrida riktvärdena. Ett förslag till åtgärdsmål bör föregås av en riskvärdering där åtgärdsomfattningen och den riskreduktion den medför vägs mot ekonomiska och tekniska aspekter samt andra nationella eller lokala mål. De föreslagna riktvärdena gäller utifrån de grundantaganden som redovisas i denna rapport. Avviker platsspecifika förhållanden från dessa antaganden bör inte riktvärdena användas utan en fördjupad analys. Rapporten innehåller även ett förslag till metodik för utvärdering av analysdata gentemot riktvärden och åtgärdsmål.

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Projektorganisation och referensgrupper Genomförande 4 2 Förutsättningar och avgränsningar Politiska värderingar, miljömål Tidsperspektiv Önskemål om projektets slutprodukt Karakteristika för storstadsmiljö Masshantering vid exploatering Markanvändningsscenarier Beräkningar och indata 10 3 Hälsoriskbaserade riktvärden Identifiering av styrande parametrar Analys av styrande parametrar Exponering via intag av jord Exponering via intag av växter Inandning av ångor Exponering via hudkontakt och inandning av damm Vistelsetid inom området Halt organisk kol Specifika frågeställningar Toxikologiska effektfaktorer för cancerogena PAH Biotillgänglighet 23 4 Riktvärden för skydd av markmiljö Bakgrund och generellt angreppssätt Skyddsnivå med avseende på andel arter Skyddsnivå med avseende på biotillgänglighet Skyddsnivå med avseende på tåliga arter Artförekomst på olika djup Riktvärden för skydd av markmiljö i städer Angreppssätt i Sverige samt i andra länder 33 5 Riktvärden för skydd av grundvatten och ytvatten Storstadsspecifik justering Vattendirektivet 37 6 Förslag till storstadsspecifika riktvärden för Göteborg, Malmö och Stockholm Justering - exponering från andra källor Justering - bakgrundshalter i stadsmiljö Justering - generella riktvärden Angränsande områden och indelning i delområden Indelning i djup Riktvärden 45 7 Tillämpning av storstadsspecifika riktvärden 49 SWECO Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm

6 7.1 Riktvärden för inledande bedömning eller som underlag för åtgärdsmål Jämförelse mellan riktvärden och analyserad halt Flyktiga föroreningar Förorening under grundvattenytan 51 8 Diskussion 52 9 Referenser 54 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Riktvärden för skydd av markmiljö enligt existerande skyddsnivåer och nya skyddsnivåer för urbana områden Klargörande av hur riktvärden för skydd av markmiljö baserat på nya skyddsnivåer för urbana områden tagits fram Litteraturstudie om biotillgänglighet, förekomst av tåliga arter och andra ekotoxikologiska aspekter i urbana material och områden Redovisning av delberäkningsresultat av storstadsspecifika riktvärden för Göteborg, Malmö och Stockholm

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm är sannolikt de markägare i Sverige som sammanlagt hanterar och åtgärdar flest projekt som innefattar hantering av förorenade massor. Åtgärderna sker vanligtvis i samband med exploateringsprojekt eller andra typer av markarbeten (exempel ombyggnader av gator och ledningsdragning). Omfattande urschaktning av förorenade massor har också lett till att andelen transporter blir extra stor i dessa projekt eftersom de massor som schaktas ur vanligtvis måste köras till en efterbehandlingsanläggning och därefter ersättas med nya fyllningsmassor. I Sverige har sedan 1996 funnits generella riktvärden för förorenad mark uppdelad på tre markanvändningar. Under senare år har dock det ursprungliga materialet från Naturvårdsverket reviderats och kompletterats och därefter skickats på remiss. Under hösten 2008 publicerades nya generella riktvärden för förorenad mark uppdelad på markanvändningen Känslig markanvändning (KM) och Mindre känslig markanvändning (MKM). Naturvårdsverket anger följande i sitt remissmaterial (Naturvårdsverket, 2007): Vid användningen av generella rikt- och gränsvärden är det viktigt att komma ihåg att: De beräknas för att kunna gälla nationellt och för ett stort antal situationer De markerar en nivå som bör underskridas för att undvika risk för oönskade effekter. Detta behöver dock inte innebära att en halt över riktvärdet medför dessa oönskade effekter. De är inte en nivå upp till vilken det är acceptabelt att förorena. De är inte synonyma med mätbara åtgärdsmål eller åtgärdskrav. De generella riktvärdena för mark är att betrakta som rekommendationer 1 (56)

8 Vid en förenklad riskbedömning jämförs ofta uppmätta halter inom ett område med generella riktvärden. Detta görs dock efter att inledande stämma av att de på platsen rådande förhållandena överensstämmer med förutsättningarna i de generella riktvärdena. En fördjupad riskbedömning görs bland annat om förutsättningen för de generella riktvärdena inte är uppfyllda eller om kostnaderna för åtgärden är stora (Naturvårdsverket, 2007). I en fördjupad riskbedömning beräknas ofta platsspecifika riktvärden som syftar till att bättre spegla platsspecifika förhållanden. De platsspecifika riktvärdena kan sedan ligga till grund för framtagande av mätbara åtgärdsmål. Naturvårdsverket har i sina remissvar dnr angivit att KM ej generellt gäller i stadsmiljö och att det inte finns några hinder för att ta fram platspecifika riktvärden för stadsmiljö. I Malmö, Göteborg och Stockholm har platsspecifika riktvärden beräknats i ett stort antal projekt. Beräknade riktvärden är dock i dessa fall endast tillämpliga på det studerade området. Att för varje exploatering ta fram nya platsspecifika riktvärden är både tidskrävande och kostsamt. Städerna anser därför, tillsammans med Stockholms byggmästareförening och Sveriges byggindustrier, att det är angeläget att utarbeta storstadsspecifika riktvärden för några vanligt förekommande markanvändningar i en storstadsmiljö. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att, för storstadsspecifika markanvändningsscenarier, ta fram relevanta exponeringsförhållanden och parametrar och utifrån dessa räkna fram riktvärden med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Dessa storstadsspecifika riktvärden skall kunna användas vid bedömning av framtida exploateringsområden. 1.3 Projektorganisation och referensgrupper Beställarorganisationen har omfattat en projektledare, en projektgrupp samt två referensgrupper. 2 (56)

9 Projektledare: Annika Ljungqvist Kärneryd, Exploateringskontoret Stockholm, Projektgrupp: Krister Honkonen, Fastighetskontoret Göteborg Jan Johansson, Fastighetskontoret Malmö Christian Röder, Fastighetskontoret Malmö Marianne Hedberg, Peab representerar Byggmästarföreningen Hans Söderström, Trafikkontoret Stockholm Beställarens referensgrupp: Bertil Engdahl, Miljöförvaltningen Stockholm Anders Svensson, Miljöförvaltningen Göteborg Byggmästarföreningens referensgrupp: Jessica Paulin, JM Ragnhild Karlsson, NCC Johan Larsson, Peab Grundteknik Ulrika Hammargren, Skanska Projektgruppen har fortlöpande informerat Länsstyrelsen i respektive län angående projektets fortskridande. Rapporten skickades även till Naturvårdsverket för kännedom och synpunkter. Naturvårdsverket svarade i yttrande med dnr Länsstyrelsen i Stockholms Län svarade i yttrande med beteckning Synpunkter i dessa yttranden har beaktats inför slutredigeringen av rapporten. Beställaren har upphandlat Sweco som konsult för att genomföra uppdraget. Swecos organisation har omfattat följande uppdragsgrupp: Yvonne Ohlsson uppdragsledare t o m oktober 2008 Johanna Leback uppdragsledare f o m oktober 2008 Niklas Törneman, handläggare ekotoxikologi. Karin Olsson, handläggare humantoxikologi och humanexponering Marie Börnell, handläggare hydrogeologi Kvalitetsgranskning har utförts av Yvonne Ohlsson och Pär-Erik Back. Vid den inledande workshopen (se avsnitt 1.4) deltog Hans Kronberg och Sofia Rolén. Christer Egelstig har läst och kommenterat utkastet till slutrapport. 3 (56)

10 1.4 Genomförande Projektet inleddes med ett möte för att gå igenom och fastställa uppdragsförutsättning, avgränsningar samt förtydliga de övergripande målsättningarna. Vid mötet presenterade Sweco sitt planerade uppdragsgenomförande. Sweco fortsatte därefter uppdragsarbetet med inläsning och utvärdering av tidigare genomförda riskbedömningar. Därefter identifierades styrande parametrar. Utifrån ett antal markanvändningsscenarier som definierats i uppdraget gjordes en känslighetsanalys för att se vilka parametrar och exponeringsvägar som blir styrande för de storstadsspecifika riktvärdena. Underlaget presenterades på den workshop som genomfördes i Swecos uppdragsgrupp. Vid workshopen deltog utöver uppdragsgruppen även beställarens projektledare. Under workshopen diskuterades det material som tagits fram tillsammans med ett antal frågor som kommit upp inom projektet. Det fortsatta arbetet inriktades på en ytterligare analys kring de parametrar som visat sig vara styrande för de storstadsspecifika riktvärdena. Detta arbete skedde separat för hälsorisker och miljörisker. Utifrån förslag till hälsoriskbaserade och miljöriskbaserade riktvärden har slutligen en spridningsbedömning utförts. 2 Förutsättningar och avgränsningar I samband med projektets startmöte , den genomförda workshopen samt avstämningsmötet beslutade beställarens projektgrupp om följande grundförutsättningar för projektet: 2.1 Politiska värderingar, miljömål Gruppen ansåg att projektet vid val av parametrar, exponeringsförhållanden etc. bör utgå ifrån fakta och inte låsa fast sig vid dagens politiska värderingar. I en värdering av de riktvärden som föreslås för storstäderna kan det finnas andra aspekter att ta hänsyn till. En sådan är risken från markföroreningar i relation till andra risker i samhället samt kostnaderna för att reducera dessa olika risker. I rapporten 4 (56)

11 Riskvärdering vid val av åtgärdsstrategi (Rosén et al., 2006) konstaterades att nivån för acceptabel risknivå inom förorenade områden är likartad mellan många länder. En mycket intressant skillnad var dock att vid en jämförelse med arbetsmiljöområdet eller boendemiljön, är den acceptabla risknivån betydligt lägre för förorenade områden i storleksordningen gånger lägre. Detta, menar författarna, kan tolkas som att det anses mer värdefullt att undvika hälsorisker vid förorenade områden än inom boende- och arbetsmiljö. Om sådana skillnader är befogade eller inte är en fråga som är viktig att diskutera. 2.2 Tidsperspektiv När man väljer åtgärd är det viktigt att tänka i ett långt perspektiv för att främja en hållbar utveckling. Inom en storstad finns det långa tidsperspektivet med på så sätt att storstaden kommer att förbli stadsmiljö under överblickbar tid (>1000 år). Vilket även innebär att de karaktäristika som definieras i avsnitt 2.4 antas gälla över lång tid och att det inte ses som ett realistiskt långtidsscenario att de tre aktuella städerna kommer att återgå som exempelvis skogs- eller jordbruksmark. För enskilda exploateringar är det detaljplanen som styr markanvändningen. I detaljplanen är tidsperspektivet oftast kortare. En åtgärd bör i detta perspektiv vara beständigt under minst lika lång tid som andra viktiga byggnads- och anläggningsobjekt i samhället (ca 100 år). Vid en förändring av detaljplanen omfattar detaljplaneprocessen en bedömning om marken är lämplig för det nya användningsområdet. Städerna har ett arbetssätt som innebär att nya bedömningar, enligt senast tillgängliga bedömningsgrunder, alltid görs vid ändrad markanvändning för att tillse att marken är eller görs lämplig för det nya användningsområdet. Detaljplanens tidsperspektiv är jämförbart med tidsperspektivet Naturvårdsverket använt sig av vid framtagandet av generella riktvärden för MKM. 2.3 Önskemål om projektets slutprodukt Gruppen önskade en slutprodukt i form av en rapport med förslag till storstadsspecifika riktvärden för de markanvändningsscenarier (se avsnitt 2.6) som presenterades vid avstämningsmöte Riktvärdena ska avse Arsenik, Barium, Bly, Kadmium, Kobolt, Krom, Kvicksilver, Nickel, Zink, Koppar, PAH, Alifater och Aromater då detta 5 (56)

12 är ämnen/ämnesgrupper som ofta påträffas i mark i storstadsmiljö. Rapporten har även kommit att omfatta en metodik för utvärdering av analysdata gentemot riktvärdena. I rapporten sammanställs de antagande och resonemang som ligger till grund för beräkningen av riktvärdena samt en kortfattad sammanställning av arbetsgången inom projektet. 2.4 Karakteristika för storstadsmiljö För storstad finns ingen generell definition. Arbetet har istället utgått från projektgruppens definition av vad som är karakteristiskt för en storstad (se nedan). Dessa karaktäristika ligger sedan till grund för beskrivningen av markanvändningsscenarierna och vidare exponerings- och spridningsbedömningar. I stadsmiljö är huvuddelen av marken bebyggd eller hårdgjord. En stor del av bebyggelsen utgörs av flervåningshus och infrastruktur. Den höga exploateringsgraden medför att jorden vanligtvis ligger svåråtkomligt under betong, asfalt eller gruslager. En stor del av marken ägs av staden, bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och andra ickeprivata ägarformer. Det gör att den enskilda individen har liten möjlighet att påbörja schaktarbeten som kan ge upphov till förändrad exponering för jorden. Det samma gäller för stadsparkerna. Inom villaområden, som kan förekomma i städernas ytterförorter, kan dock markanvändningen lättare påverkas av den enskilde fastighetsägaren. Jämfört med ett naturområde så leder de hårdgjorda och bebyggda ytorna, tillsammans med slutna dagvattensystem, till att en mindre mängd av nederbörden infiltreras i marken inne i staden. Inom Malmö, Göteborg och Stockholm är stora markområden utfyllda. Detta har ofta gjorts i samband med städernas utbyggnad och fyllningsmassorna är därför av skiftande ursprung och kvalitet. Det är sällan exploatering sker på jungfrulig mark. Ofta har istället marken varit bebyggd i en eller flera omgångar. Parker och andra grönområden är ofta anlagda vilket innebär att området har iordningställts med nytillförd jord och därefter har växter planterats. Under dessa områden kan infrastruktur i form av exempelvis tunnlar, garage och olika ledningsstråk ligga. Dricksvattenförsörjningen i städerna sker i kommunal regi. Huvuddelen av vattnet kommer från ytvattentäkter. I Göteborg 6 (56)

13 används Göta älv som ytvattentäkt, i Stockholm används Mälaren och i Malmö används Vombsjön. Av Malmös dricksvatten kommer därutöver ca 20% av dricksvattnet från grundvattentäkten Grevietäkten (Alnarpsströmmen). 2.5 Masshantering vid exploatering Vid exploatering i stadsmiljö avlägsnas ofta stora mängder jord- och fyllningsmassor för att få plats med grundläggning, ledningar och källarkonstruktioner. Eftersom det ofta är platsbrist i anslutning till projekten finns inte alltid upplagsytor som kan användas för mellanlagring av uppschaktade massor under byggtiden. Det gör att det som slutligen utgör den ytligt liggande marken efter en exploatering i många fall består av nytillförda massor/material. Funktionskrav och mäktighet på dessa massor/material ställs bland annat i anläggnings AMA. I ett fåtal exploateringsprojekt kan en del av det som var den ursprungliga marken inom ett område delvis ligga kvar ytligt efter en exploatering. Detta kan förekomma om exploateringsområdet är så stor att endast delar av ytan tas i anspråk vid exploateringsarbetena. Enligt Naturvårdsverkets metodik för undersökningar och utredningar av förorenade områden genomförs momenten i flera steg, där riskbedömning följs av åtgärdsutredning och riskvärdering. I exploateringsprojekt är dock ofta gången en annan i och med att åtgärden många gånger utförs i samband med byggschakt och andra alternativa åtgärder än schakt blir sällan aktuella. En regelrätt riskvärdering där olika alternativ ställs mot varandra sker således inte alltid. Riskvärderingen omfattar oftast endast en korrigering av beräknade riktvärden för att inte för höga värden skall användas i anmälan om efterbehandling (t.ex. orimligt höga eller teoretiskt omöjliga värden respektive betydligt högre värden än vad som påträffats etc.). Det betyder att det sällan görs en ekonomisk eller miljömässig avvägning för att bedöma om åtgärden är rimliga i förhållande till den riskreduktion som erhålls. Till exempel ställs sällan de miljöförbättringar som eventuellt erhålls på platsen i relation till den miljöpåverkan och de ekonomiska konsekvenser ett extra transportbehov, eller uttag av jungfruligt ersättningsmaterial, medför. 2.6 Markanvändningsscenarier I projektet har en genomgång gjorts av ett antal exploateringsprojekt i stadsmiljö inom Stockholm, Göteborg och Malmö och utifrån den har 7 (56)

14 några typiska markanvändningar kunnat identifieras. Dessa har diskuterats och stämts av inom projektgruppen. Som utgångspunkt för de storstadsspecifika riktvärdena har nedanstående markanvändningar identifierats. Bostadsområden Verksamhetsområden Hårdgjorda ytor utan bebyggelse Parker och grönytor Generellt för markanvändningarna gäller att: Dricksvatten inte uttas i grundvatten inom eller intill området. Antagande bygger på att dricksvattenförsörjningen i de aktuella områdena sker kommunalt. Grundläggningen består av betong och utgörs av antingen en platta på mark, en källare eller ett garage. Antalet exponeringsdagar och skyddet med avseende på markmiljön har justerats i enlighet med vad som redovisas i avsnitt och 4.6. Intag av växter, bär och svamp från området beaktas i två av markanvändningarna (bostadsområden samt parker och grönytor) men omfattningen har justerats i förhållande till markanvändningen. Utifrån markanvändningarna ovan har sju olika markanvändningsscenarier legat till grund för framtagande av storstadsspecifika riktvärden. Markanvändningen för bostadsändamål har resulterat i fyra separata scenarier utifrån att exponeringen bedöms skilja sig åt framförallt vad gäller risken att i anslutning till bostaden exponeras för förorening via intag av egenodlade växter och intag av jord. Projektgruppen anser att två av scenarierna avseende bostäder är de i särklass vanligaste vid exploateringsprojekt i storstäderna. Dessa är beskrivna som scenario 3 och 4 i sammanställningen nedan. Scenario 1 är ovanligast men kan förekomma inom storstädernas ytterområden varför riktvärden även tagits fram för detta. Nedan beskrivs de olika markanvändningsscenarierna mer utförligt. Vad gäller resonemanget avseende möjlig odlingsyta så redovisas bakgrunden till antagandena i avsnitt (56)

15 1. Bostadshus med stor tomt Markanvändningen omfattar bostadsbebyggelse med tomtstorlekar som möjliggör omvandling av ca m 2 av tomten till odlingsyta. Av det totala årliga frukt- och grönsaksintaget kan 10% utgöras av växter från området. 2. Bostadshus med liten tomt Markanvändningen omfattar bostadsbebyggelse i form av radhus eller kedjehus där den icke bebyggda tomtytan är <25 m 2. I markanvändningen antas att ca 2% av det totala årliga frukt- och grönsaksintaget kan utgöras av växter från området och detta bedöms främst ske från enstaka fruktträd eller bärbuskar. Markanvändningen omfattar även förskola och skola för mindre barn (6-10 år) samt lekplatser inom bostadsområden. 3. Bostadshus utan odlingsmöjligheter Markanvändningen omfattar radhus, kedjehus eller lägenheter med terrass. Utformningen av markytorna medför att odling inte är möjlig någonstans inom området. Mer än hälften (>50%) av marken inom området är hårdjord. 4. Flerbostadshus Markanvändningen omfattar flerbostadshus utan terrassförsedda lägenheter i markplan. Byggnaderna är grundlagda med källare. Källarplanet utgörs antingen av ett parkeringsgarage eller används för ändamål som innebär att man endast vistas tillfälligt i källarplanet. Med tillfällig vistelse avses vistelse som maximalt uppgår till enstaka timmar per vecka. Huvuddelen (>75%) av marken inom området är hårdgjord. Utformningen medför att odling inte är möjligt någonstans inom området. Markanvändningen kan även omfatta skola för äldre barn (>10 år) förutsatt att huvuddelen (>75%) av marken inom området är hårdgjord. 5. Verksamhetsområde Markanvändning med bebyggelse som rymmer exempelvis, kontor, industrilokaler, lager eller affärer. Huvuddelen (>75%) av marken är hårdgjord. Vistelse inom området sker återkommande under delar av dagen, och året, i samband med arbete. Vuxna har en högre vistelsegrad inom området än barn. 6. Torg, parkeringsplatser och gator Markanvändningen omfattar icke bebyggda områden som utgör en del av den gemensamma infrastrukturen. Samtliga ytor är hårdgjorda. 9 (56)

16 7. Parker och grönytor Markanvändningen omfattar parker och grönytor inne i staden. Människor vistas inom dessa områden för lek och rekreation. Området kan bland annat innefatta anlagda lekytor. Av det totala årliga frukt- och grönsaksintaget kan 0,5% utgöras av växter från området i samband med enstaka intag av frukt, bär eller svampar. 2.7 Beräkningar och indata Beräknade storstadsspecifika riktvärden är teoretiska värden och avser den halt som kan finnas i jorden utan att oacceptabla effekter på människor och miljö uppkommer. De är baserade på de exponeringssituationer som bedömts som sannolika för den specifika markanvändningen och gäller inte för andra exponeringssituationer än dessa. Beräkningarna har baserats på samma modeller som använts av Naturvårdsverket för att beräkna generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 1996). Dessutom har indata och modeller uppdaterats på samma sätt som Naturvårdsverket har gjort vid framtagande av nya generella riktvärden (Naturvårdsverket, 2008). En litteraturstudie har genomförts med syfte att se hur de styrande modellparametrarna kan justeras för att bättre motsvara storstadsspecifika förhållanden. Litteraturstudien har ej omfattat toxicitetsdata med avseende på tolerabelt dagligt intag (TDI) och referenskoncentration för inandningsluft (RfC) då dessa data uppdaterats nyligen i Naturvårdsverkets modell. 3 Hälsoriskbaserade riktvärden Beräkning av storstadsspecifika riktvärden med avseende på hälsa har gjorts med den modell som presenteras i Naturvårdsverkets remissmaterial och som ligger till grund för de nya generella riktvärdena (Naturvårdsverket, 2008). Beräkningarna har baserats på exponering via intag av jord, hudkontakt, inandning av damm, inandning av ångor samt för några markanvändningsscenarier även intag av grönsaker. Där inget annat anges överensstämmer exponeringsomfattningen samt fysikaliska 10 (56)

17 och kemiska data med de indata som använts vid beräkning av generella riktvärden (Naturvårdsverket, 2008). För föreslagna markanvändningar antas att de exponerade grupperna utgörs av både vuxna och barn. 3.1 Identifiering av styrande parametrar I den inledande känslighetsanalysen beräknades preliminära riktvärden för ett antal scenarier som ansågs representativa för storstadsmiljö och som i stort motsvarar de scenarier som presenteras i avsnitt 2.6. Analysen visade att de hälsobaserade riktvärdena för de utvalda ämnena styrs av exponeringsvägarna intag av jord, intag av grönsaker och inandning av ånga. För ansatta markanvändningar och exponeringsantaganden blir alltså inte exponering via inandning av damm eller hudkontakt styrande vilket innebär att justering av bland annat exponeringsparametrar för dessa exponeringsvägar inte påverkar riktvärdet. 3.2 Analys av styrande parametrar För respektive exponeringsväg gjordes därefter en analys av de styrande parametrarna. Syftet var att identifiera de parametrar som kan påverkas av storstadsspecifika förhållanden och justera dessa. Analysen innebar bland annat att en litteraturstudie utfördes för att få underlag till en eventuell justering av parameterdata Exponering via intag av jord Exponeringen via intag av jord kan ske genom att jord tas in direkt i munnen (exempelvis om jordiga fingrar stoppas i munnen) eller genom att damm fastnar i mun och svalg. Exponeringen styrs av den mängd jord man får i sig, hur ofta man får i sig jord samt biotillgängligheten hos föroreningen när jorden kommit in i kroppen. I indata från Naturvårdsverket antas små barn få i sig en större mängd jord än äldre barn och vuxna eftersom många små barn har ett beteende som innebär att de medvetet stoppar saker i munnen. Jordintaget för små barn (120 mg/dag) baseras på ett genomsnittligt intag om 100 mg/dag samt enskilda avsiktliga intag (5 gram jord vid 10 tillfällen) upp till en ålder av ca 6 år. Äldre barn antas ha ett lägre jordintag som motsvarar ca 80 mg/dag och vuxna antas ha ett jordintag på mellan mg/dag. I Natur- 11 (56)

18 vårdsverkets MKM-scenario har intagsmängden antagits motsvara de som gäller för äldre barn. Eftersom riktvärdena helt styrs av intagsmängden för små barn har kontrollen av indata främst fokuserats på studier avseende intagsmängder för små barn. Amerikanska Naturvårdsverket (US EPA) har publicerat en uppdaterad version av sin exponeringshandbok avseende barn (US EPA, 2008a). De antaganden, avseende barns intag av jord, som Svenska Naturvårdsverket använt i sin modell överensstämmer med de rekommendationer som US EPA anger i sin exponeringshandbok. RIVM har publicerat en rapport (RIVM, 2002a) där indata och beräkningsresultat jämförts för åtta modeller från olika länder inom EU. Vid en sammanställning av indata, avseende jordintag, för barn i samtliga modeller (utom den svenska) blir medelvärdet 256 mg/dag (n=7) och medianvärdet 175 mg/dag (n=7). Medelvärdet blir högt eftersom en modell antar ett dagligt jordintag motsvarande 1000 mg/dag. Om indata för denna modell tas bort blir medelvärdet 132 mg/dag (n=6). Sammanställningarna ovan visar att antagandena avseende intagsmängd av jord i Naturvårdsverkets modell ligger i nivå med antaganden i flera jämförbara länder. Litteraturstudien har heller inte givit stöd för att barns totala dagliga jordintag i storstäder skiljer sig från jordintaget i modellerna. Riktvärdesberäkningarna har således inte justerats med avseende på denna parameter. För mark där stora delar ligger under bebyggda eller hårdgjorda ytor kommer dock inte hela jordintaget att härstamma från den förorenade jorden. För markanvändningsscenario 3, 4, 5 och 6 har därför en justering gjorts där endast 50%, 25% respektive 5% av jorden är tillgänglig för intag. Antagandet innebär att jordintaget är ojusterat men endast delar (50, 25 eller 5%) av intaget utgörs av förorenad jord. För ämnen som har en generellt förhöjd halt inom storstadsområden (t. ex. bly) kan exponering ske från annan mark än den förorenade. Detta kan, med ovanstående antagande, påverka den totala exponeringen vilket diskuteras vidare i avsnitt 6.2. Exponeringen via intag av jord styrs också av vistelsetiden inom området vilket redovisas i avsnitt nedan. Biotillgängligheten för förorening som kommer in i kroppen redovisas separat i avsnitt nedan. 12 (56)

19 3.2.2 Exponering via intag av växter Exponering via intag av växter kan ske genom konsumtion av växter (eller svamp) som tagit upp förorening från området. Exponeringen styrs av det genomsnittliga dagliga intaget av växter, andelen konsumerade växter som kommer från det förorenade området, koncentrationsförhållandet mellan växt och jord 1 samt biotillgängligheten hos föroreningen när växten passerar genom kroppen. I Naturvårdsverkets modell har det dagliga intaget av växter baserats på indata från livsmedelsverket. Modellen antar ett snitt för intag av bladgrönsaker respektive rotsaker. Det dagliga intaget för vuxna har satts till 400 g och för barn till 250 g. Som jämförelse skulle detta kunna motsvara en frukt och ett par rotfrukter per dag. I Amerikanska Naturvårdsverkets exponeringshandbok (US EPA, 1997) ligger motsvarande mängder på mellan g per dag. I exponeringshandboken för barn (US EPA, 2008a) motsvarar mängden för barn g. I RIVMs sammanställning (RIVM, 2002a) motsvarar medelmängden för vuxna 208 mg/dag (n=6) och medianmängden 207 mg/dag (n=6). För barn var motsvarande medelmängd 86 mg/dag (n=5) och medianmängden 74 g/dag (n=5). RIVMs sammanställning bygger dock på torrvikt till skillnad från siffrorna från Livsmedelsverket som avser våtvikt. Faktorn för förhållandet mellan torrvikt och våtvikt ligger i Svenska Naturvårdsverkets modell mellan 0,117-0,202. Omräkning av torrviken till våtvikt med en faktor om 0,16 ger intagsmängder för vuxna motsvarande ca 1300 mg/dag och barn motsvarande ca 500 mg/dag. Sammanställningen ovan visar på en stor spridning i olika länders indata, och tyder inte på att de valda mängderna för intag av grönsaker är orimligt höga. Litteraturstudien har ej heller visat att intagsmängderna skiljer sig för innevånare i stadsmiljö varför ingen justering av intagsmängder av växter har gjorts. I Naturvårdsverkets modell för KM antas att 10% av det dagliga växtintaget är odlat inom det förorenade området. Under ett antagande om att i storleksordningen 1-5 kg grönsaker per 1 Dvs hur mycket förorening växten tar upp från jorden 13 (56)

20 kvadratmeter 2 kan skördas vid egenodling (Golder Associates, 2003) krävs för en familj om 2 vuxna och 2 barn en odlingsyta om 9-47 m 2 för att familjen på årsbasis skall kunna konsumera 10% av intaget i form av egenodlade frukter och grönsaker. En odlingsyta om m 2 bedöms inte som en orimligt stor att anlägga på en tomt med ca 100 m 2 obebyggd yta. Däremot är antagandena i de generella riktvärdena sannolikt överskattade om den obebyggda ytan är <25 m 2. I detta fall skulle hela den obebyggda ytan av tomten behöva nyttjas för odling av ätbara grödor, vilket inte förefaller troligt. Utifrån ovanstående har en justering gjorts för markanvändningsscenario 2 (bostadshus med liten tomt) där 2% av det dagliga intaget bedöms kunna härstamma från egenodling och då motsvara mängden som erhålls från ett enstaka fruktträd eller några bärbuskar. För markanvändningsscenario 7 (parker och grönytor) bedöms intaget av växter från området motsvara ca 0,5% och härstamma från enstaka fruktträd, bärbuskar eller svamp. För markanvändning 3, 4, 5 och 6 antas ingen exponering kunna ske via intag av växter från området. Koncentrationsförhållandet mellan växt och jord är ämnesspecifikt. Det innebär ett omfattande arbete att göra en litteratursökning för denna parameter vilket inte har utförts inom ramen för detta uppdrag. En litteraturgenomgång har däremot gjorts av Naturvårdsverket för den nya beräkningsmodellen, och använda data antas därför vara uppdaterade. Biotillgängligheten för förorening som kommer in i kroppen redovisas separat i avsnitt nedan Inandning av ångor Flyktiga föroreningar i marken kan transporteras genom marken och in i byggnader. Detta sker huvudsakligen genom byggnadens grundkonstruktion. Exponeringen styrs av fördelningsfaktorn mellan 2 Den mängd grönsaker och frukt som kan skördas från en kvadratmeter stor yta varierar med växtsort och ligger i intervallet 1-5 kg/m 2. En kontrollräkning enligt en informationsbok om odling (Seddon och Radecka, 1976) gav 1,8-2,3 kg/m 2. Sifforna i räkneexemplet avser frilandsodling. 14 (56)

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön www.treehugger.com Yvonne Ohlsson yvonne.ohlsson@swedgeo.se Pär-Erik Back par-erik.back@swedgeo.se Flyktiga Föroreningar Lst Sthlm 24 mars 2014 1 Innehåll

Läs mer

Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11

Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11 Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11 Föreläsare: Pär-Erik Back, SGI Deltagare: 7 st handläggare från Region Gotland samhällsbyggnadsförvaltning, enhet miljö och hälsa och Länsstyrelsen. Upplägg Kursen

Läs mer

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se tfn:013-201826 Utbildning Länsstyrelsen Örebro 2011-05-25 1 Innehåll Vad är en risk? Olika typer av riskbedömningar Konceptuell

Läs mer

Nedläggning av bilskrot Västerås

Nedläggning av bilskrot Västerås Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Riktvärden för förorenad mark

Riktvärden för förorenad mark Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning 1 2 3 RAPPORT 5976 september 2009 Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel:

Läs mer

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Vårt hanteringssätt Kan markens lämplighet säkerställas på annat sätt än med villkor enligt

Läs mer

UPPDRAGSNUMMER 1660198000 Riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering avseende förorenad mark inför framtagande av ny detaljplan

UPPDRAGSNUMMER 1660198000 Riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering avseende förorenad mark inför framtagande av ny detaljplan Sundsvalls ommun V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA UPPDRAGSNUMMER 1660198000 Riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering avseende förorenad mark inför framtagande av ny detaljplan HÄRNÖSAND/ LINÖPING/ GÖTEBORG

Läs mer

Helgonagården 7:10, Lund Översiktlig geoteknisk och miljöteknisk utredning

Helgonagården 7:10, Lund Översiktlig geoteknisk och miljöteknisk utredning Lunds kommun Översiktlig geoteknisk och miljöteknisk utredning Slutversion Malmö 2014-12-08 Översiktlig geoteknisk och miljöteknisk utredning Datum 2014-12-08 Uppdragsnummer 1320010938 Utgåva/Status Slutversion

Läs mer

RAPPORT 2013-12-10 2 (25) 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund och syfte...3. 2 OMRÅDESBESKRIVNING...4 2.1 Allmänt...4 2.2 Geologi...5 2.3 Hydrogeologi...

RAPPORT 2013-12-10 2 (25) 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund och syfte...3. 2 OMRÅDESBESKRIVNING...4 2.1 Allmänt...4 2.2 Geologi...5 2.3 Hydrogeologi... RAPPORT 2013-12-10 2 (25) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund och syfte...3 2 OMRÅDESBESKRIVNING...4 2.1 Allmänt...4 2.2 Geologi...5 2.3 Hydrogeologi...6 3 HISTORIK...7 3.1 Tidigare undersökningar...8

Läs mer

Åtgärdskrav vid In-situ sanering

Åtgärdskrav vid In-situ sanering Här en fin bild på en in situ teknik/metod/sanering Åtgärdskrav vid In-situ sanering Jan-Erik Lindstrand, MB Envirotek Anna-Lena Öberg-Högsta, Golder Associates AB Syfte och mål Syfte är att utarbeta en

Läs mer

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg Fredric Engelke fredric.engelke@structor.se 0706-937440 Klorerade lösningsmedel Omfattande användning som lösningsmedel, kemtvättmedel,

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förstudierapport. Översiktlig kartering av tjärförorening i Ankarsrum

Förstudierapport. Översiktlig kartering av tjärförorening i Ankarsrum Förstudierapport Översiktlig kartering av tjärförorening i Ankarsrum September 2012 Empirikon Konsult AB Författad av Ulrika Palmér Nilsson, Peter Harms-Ringdahl och Christer Ramström EMPIRIKON Konsult

Läs mer

Fibern 1 - Due Diligence, Falkenbergs kommun PM - Kostnadsbedömning med osäkerhetsanalys

Fibern 1 - Due Diligence, Falkenbergs kommun PM - Kostnadsbedömning med osäkerhetsanalys Fibern 1 - Due Diligence, Falkenbergs kommun Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Catharina Rydberg-Lilja Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Förorenade områden Riskbedömning av förorenad mark baseras på kemisk analys av ett fåtal

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling Golder Associates Anders Perssonsgatan 12 SE-416 64 Göteborg Tel: +46 31 700 82 30 Fax: +46 31 700 82 31 www.golder.se Sammanfattning föredrag Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling Upprättande och kontroll

Läs mer

Miljötekniska undersökningar Strategi, metoder, åtgärder

Miljötekniska undersökningar Strategi, metoder, åtgärder Miljötekniska undersökningar Strategi, metoder, åtgärder Fredric Engelke fredric.engelke@structor.se Isabelle Larsson isabelle.larsson@structor.se Innehåll Miljötekniska undersökningar Skillnad på förorening

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Gnarps masugn IDnr F2132-0063 Kommun Nordanstig Upprättad (namn) Åsa Duell Senast reviderad (namn) Jon Böhlmark 2004-09-28 2005-08-10 Inventeringens

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN)

TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN) Datum Diarienummer 2015-08-18 MBR-2014-297 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN) TORSBY KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Allmänt Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Vägverket 1998 Lars Rosén Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers SWECO VIAK AB Vad är risk? En sammanvägning

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 2014-04-09 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström 2014-04-09 Kund Storumans kommun Blå vägen 242 923 81 Storuman Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Datum 2015-02-16. Projekt ID 580450. Riskbedömning och platsspecifika riktvärden för Svarvaren 14, Karlstad kommun.

Datum 2015-02-16. Projekt ID 580450. Riskbedömning och platsspecifika riktvärden för Svarvaren 14, Karlstad kommun. Författare: Björn Oscarsson Gardbring Telefon: +46 10 505 32 25 Mobil: +46 70 995 02 54 Bjorn.o.Gardbring@afconsult.com Datum 2015-02-16 Projekt ID 580450 Beställare Statoil Fuel & Retail Sverige AB Riskbedömning

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun -14 UPPDRAG MKB detaljplan Hova, Gullspångs kommun UPPDRAGSNUMMER 1321526 UPPDRAGSLEDARE Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV Petra Almqvist DATUM GRANSKAD AV Ann Christine Lember Inventering av förorenad mark av

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Verksamheten pågick ca 50 år. 1988 förbrukades -500 kilogram PCE -60 liter Na-hypoklorit. PCE lagrades i cistern inomhus

Verksamheten pågick ca 50 år. 1988 förbrukades -500 kilogram PCE -60 liter Na-hypoklorit. PCE lagrades i cistern inomhus Verksamheten pågick ca 50 år 1988 förbrukades -500 kilogram PCE -60 liter Na-hypoklorit PCE lagrades i cistern inomhus Inga golvbrunnar eller invallningar PCE = PERKLORETYLEN=TETRAKLORETYLEN Större oljeläckage

Läs mer

Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008

Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008 Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008 2008-12-12 Reviderad 2009-02-17 Allren AB Miljöteknik Viktor Levin Charlotte

Läs mer

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan 2 (11) Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Erica von Geijer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie Pedersen Araz Ismail

Läs mer

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta 1(7) Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun 2011-05-23 Uppdragsnummer: 229303-03 Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta Handläggare Kvalitetsgranskning Birgitta Nyström

Läs mer

Kv Tjädern 17 Kungsbacka kommun Teknisk PM Geoteknik. Underlag för detaljplan

Kv Tjädern 17 Kungsbacka kommun Teknisk PM Geoteknik. Underlag för detaljplan Beställare: Beställarens ombud: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Skogsallen Fastighetsprojektering AB Carl-Johan Carlsson Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bernhard Gervide-Eckel Araz Ismail Uppdragsnr:

Läs mer

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

1.1 Teknik Gällande tekniska åtgärdsbehov utgör denna PM en nulägesbedömning av Sweco s tidigare statusutredning.

1.1 Teknik Gällande tekniska åtgärdsbehov utgör denna PM en nulägesbedömning av Sweco s tidigare statusutredning. 2011-01-31, sid 1(6) Byggnad 20 Inventeringsdatum 2010-05-05, luftprovtagning nov 2010 1 Förutsättningar Nedanstående beskrivning är framtagen för att ge en översiktlig bild av byggnadens och de åtgärder

Läs mer

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192 HÄLLBACKEN ETAPP 3 Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 Framställd för: Luleå kommun RAPPORT Uppdragsnummer: 13512320192 Innehållsförteckning 1.0 ALLMÄNT... 1 2.0 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 1 3.0 GEOTEKNISKA

Läs mer

Workshop kring vägledande domar. Sheraton 22 november 2010

Workshop kring vägledande domar. Sheraton 22 november 2010 Workshop kring vägledande domar från miljööverdomstolen Sheraton 22 november 2010 Avlägsna förorening 1999 Avlägsna hot spot Förorening 1969 RISK Transport- & exponeringsväg 1989 Människor och Miljö Områdesrestriktioner,

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsanalys

Klimat- och sårbarhetsanalys 1(6) Klimat- och sårbarhetsanalys Ärendet Efter remissbehandling av ärendet om klimat- och sårbarhetsanalys har synpunkter från nämnderna arbetats in i analysen. Det har totalt inkommit åtta yttranden,

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Översiktlig miljöteknisk markundersökning Partille 11:8 och 11: Gamla Kronvägen 35 och 37, Partille kommun Datum: 10-08-26 Upprättad av: Cecilia Mellander Projekt nr: 11004900 Granskad av: Helena Thulé

Läs mer

Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad

Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad 1 (7) Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - vid planerad nybyggnad Uppdragsgivare Riksbyggen, Bonumbostaden, Malmö Ref: Jon Ossler Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter

Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter Praktikfall: Kv. Verkstaden 14 Teori: Representativ halt, referenshalt, stickprov & beskrivande statistik, konfidensintervall & UCLM95 Diskussion:

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning på Förrådet 2, 3, 4, 5 och 7 i Norrtälje kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning på Förrådet 2, 3, 4, 5 och 7 i Norrtälje kommun Grap 14180 Kompletterande miljöteknisk markundersökning på Förrådet 2, 3, 4, 5 och 7 i Norrtälje kommun, Sofie Lücke Geosigma AB 2014-09-11 Grapnummer Uppdragsnummer Version 14180 603545 1.0 Uppdragsnr

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 1(7) Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 Sturup Malmö Airport - inventering av fastigheter för bulleråtgärder Uppdragsnummer: 230232 Uppdragsansvarig: Eva Sjödahl Handläggare

Läs mer

Utförda konsultuppdrag Tomas Henrysson Uppdaterad 2013-03-01

Utförda konsultuppdrag Tomas Henrysson Uppdaterad 2013-03-01 Uppdragen har genomförts via: Conviro AB 2002- Tomas Henrysson Miljökonsult 1998-2002 Golder Associates AB 2007-2008 (anges inom parantes) Detaljutformning av TUFFO Teknikutvecklingsprogram för förorenade

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER 1 (16) PM 41.01 20 Rev C Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER I denna PM redovisas beräknade trafikbullernivåer utomhus baserat

Läs mer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer TUDOR TUDOR 1 TUDOR Miljöriskbedömning Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar Omgivningsfaktorer 2 Platsspecifika riktvärden Förutsättningarna

Läs mer

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192 HÄLLBACKEN ETAPP 3 Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 Framställd för: Luleå kommun RAPPORT Uppdragsnummer: 13512320192 Innehållsförteckning 1.0 ALLMÄNT... 1 2.0 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 1 3.0 GEOTEKNISKA

Läs mer

Linköpings Kommun. Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem. Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning. Geoteknisk PM

Linköpings Kommun. Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem. Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning. Geoteknisk PM 1 Linköpings Kommun Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik 2007-05-30 D nr 1094-2007-01 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS

PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PM RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER

Läs mer

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Fördjupad riskbedömning åtgärdsutredning och riskvärdering - förorenad mark, Tappsund 1:48 m fl, Ekerö kommun Underlag för detaljplan

Fördjupad riskbedömning åtgärdsutredning och riskvärdering - förorenad mark, Tappsund 1:48 m fl, Ekerö kommun Underlag för detaljplan Fördjupad riskbedömning åtgärdsutredning och riskvärdering - förorenad mark, Tappsund 1:48 m fl, Ekerö kommun Underlag för detaljplan 2013-01-18 Uppdragsnummer: 10163086 Upprättad av: Karin Tornberg Granskad

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 RAPPORT 1(5) Lorena Olivares, Patrick Lindén, lorena.oilivares@sis.se, patrick.linden@sis.se Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 T:\TK 535\02 SIS TK N-dokument\SIS TK 535 N 012 SIS-instruktion

Läs mer

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållande Beställare: Vänersborgs kommun Beställarens representant: Helena Bråtegren Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

DEL AV TORREBY 3:154 MUNKEDALS KOMMUN. Teknisk PM, Geoteknik. Slottet, Nybyggnation av bostadshus. Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan

DEL AV TORREBY 3:154 MUNKEDALS KOMMUN. Teknisk PM, Geoteknik. Slottet, Nybyggnation av bostadshus. Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan DEL AV TORREBY 3:154 MUNKEDALS KOMMUN Slottet, Nybyggnation av bostadshus Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan Teknisk PM, Geoteknik Skanska Sverige AB Post 405 18 GÖTEBORG Besök Kilsgatan 4

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Vi skapar bättre samhällen för människor!

Vi skapar bättre samhällen för människor! Vi skapar bättre samhällen för människor! Vi erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom affärsområdena: Byggprojektering Infrastruktur IT Temaplan Jag redovisar ett antal exempel som alla kommer från

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun inom Huddinge Kommun PM - Geoteknisk inventering Stockholm 2006-05-31 Uppdragsnummer: 211900 Karin Wenander 2 (6) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 Uppdrag, syfte och omfattning... 3 2 GEOTEKNISKA

Läs mer

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620 1(11) 2012-12-11 STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder R03 Rev 01 2013-04-05 Uppdragsnummer: 230620 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Skyddsavstånd till tryckeri

Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Skyddsavstånd till tryckeri Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Beställare: Hökerum Bygg AB Beställarens representant: Maria Ståhl Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anna-Maria

Läs mer

Riskvärdering vid val av åtgärdsstrategi

Riskvärdering vid val av åtgärdsstrategi Riskvärdering vid val av åtgärdsstrategi Beskrivning av metoder och exempel Lars Rosén, Tore Söderqvist, Åsa Soutukorva, Pär-Erik Back, Lars Grahn och Helen Eklund NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel:

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Per Anders Olsson 2012-11-05 SBN/2009:1503 Antagandehandling Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda inom stadsdelen Hagalund, upprättad

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer