Barninfektioner. Malin Rinder
|
|
- Lars-Göran Karl Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barninfektioner Malin Rinder
2 Vad är annorlunda hos barn? Luftväg: Kort hals, stort huvud, litet ansikte, relativt stor tunga, tänder som kan vara lösa. Bäbisar näsandas. Rel stora tonsiller hos småbarn. Epiglottis är hästskoformad kan försvåra intubation. Kort och mjuk trachea.
3 Vad är annorlunda hos barn Andning: Trånga luftrör Liten diameterförändring gör stor skillnad i flöde och motstånd. Baby < 1år > Takypné 6-12 mån >50/min >12 mån >40/min Omogna luftvägar. Diafragma andning. Utröttbara. Rel mjuk bröstkorg, trauma kan ge inre skador utan att ge revbensfrakturer.
4 Skillnader barn och vuxencirkulation Blodvolym ca ml/kg Större volym i förhållande till vikt jfr vuxen men liten totalvolym BP Systoliskt 0-1 ÅR ÅR ÅR ÅR >12 ÅR
5 Cirkulation Ålder (år) Takykardi (hjärtslag/minut) Normal hjärtfrekvens <1 > > > >
6 Skillnad barn och vuxna? Hur stort är barnet?! Ett litet barn kan snabbt försämras. Barn kan inte öka sitt cardiac output lika mycket som vuxna eftersom deras grundhjärtfrekvens redan är hög. Barn har sämre förmåga att spara vatten och salt i njuren Barn har högre ämnesomsättning
7 Barn - immunsystem Den högsta incidensen av allvarlig infektion hos för övrigt friska barn finns i åldern 0-2 år Små barn har dåligt immunologiskt minne och immunförsvar. Nyfödd: Maternella ak. Sämre kapacitet i benmärg att svara vid infektion. Låg akproduktion. Småbarnsåren; successiv mognad och tillväxt av lymfoida organ. Förbättrat humoralt svar. Successivt utvecklat immunologiskt minne.
8 Trots minskad antibiotikaanvändning hos barn under de senaste 15 åren förefaller allvarliga infektioner inte ha ökat.
9 Lisa var ju sjuk nyss?! Parainfluensa Rhinovirus Influensa A Det finns MÅNGA virus!! Adenovirus RS virus Bocavirus Rota Metapneumovirus Corona virus Influensa B
10 Epidemiologi Sachsska Barnsjukhuset Vanliga infektionsdiagnoser J IN F LU EN SA J2 0 - OB ST R B R ON KIT U N S J R S J15B A KT PN EU M ON I A 0 8 GE jan-09 jul-09 jun-09 maj-09 apr-09 mar-09 feb-09 sep-09 aug-09 okt-09 feb-10 jan-10 dec-09 nov-09 apr-10 mar-10 maj-10 Admitted patients
11 Han hostar och har jobbigt att andas! Är det lunginflammation? Vanligt med pipiga luftrör hos små barn < 2 år, Wheeze! (30%) Obstruktiv bronkit/ Infektions astma Talar för virus genes!!! Mycoplasma kan också ge wheeze, mer ovanligt. Upprepade episoder av wheezing >2 = infektionsastma Om riskfaktorer; allergi/eksem, hereditet = infektionsastma Om infektionsastma; Luftrörsvidgande+Flutide el Singulaire (likvärdigt). Kan också kombineras. Om lindrigt och enstaka tillfälle; endast luftrörsvidgande Växer bort hos majoriteten efter 2 års ålder
12 När ska man tänka nedre luftvägsinfektion? STATUS Förhöjd AF, stånkig andning Saturation? Oftast mer påverkan vid viruspneumoni Vid svår bakteriell pneumoni. Tysta dämpade andningsljud (eller normala ) Feber Krepitationer och rassel vanligt vid bronkioliter och viruspneumonier. Buksmärta/kräkning
13 Hur kan man bedöma andning?? Titta!! KLÄ AV BARNET!!!! Räkna andetag Barnets färg Titta på hur mycket barnet arbetar med andningen Indragningar mellan och under revben och halsgrop Lyssna Pneumonier ofta tysta, dämpade andningsljud! Krepitationer, ronki och slembiljud vanligt vid bronkioliter (små barn<1), obstruktiva bronkiter (< 2år)! Mäta syresättning ORK? Mäta i koldioxid i blodet=blodprov
14 DIAGNOSTIK Lungrtg OBS Perihilära infiltrat vanligt vid bronkit ej liktydigt med pneumoni. Hyperinflation och förtjockade bronkväggar- tänk astma, obstruktivitet. Runda infiltrat och atelektaser behöver kontroll rtg fö sällan. Lungrtg ger ej svar på vilket agens mer åldertypiska förändringar. Om upprepade pneumonier, viktigt med diagnos! CRP, kan ge vägledning men ej specifikt. CRP>80 e >1 dygn feber överväg bakteriell infektion. LPK ospecifikt tidigt i förloppet. Sammanfattningsvis är nedre luftvägsinfektioner svåra att skilja åt. Bronkioliter- Pneumonier. Bakterier-virus.
15 Diagnostik NPH odling Ringa värde för att veta vilka bakterier som finns i nedre luftvägar. Pneumokockantigen i urin. Blir lätt överdiagnostik vid bärarskap, skall användas sparsamt på barn. NPH aspirat -Virus PCR diagnostik Ffa bra inom sluten vård Hjälper ej för avgöra behandling akut. Snabbtest RS/Influensa kan stödja diagnos exvis Influensa/RS Spec bra, sens måttlig. Mycoplasma serologi och PCR dålig specificitet. Sammanfattningsvis; Väg samman klinik, CRP, status, epidemiologi.
16 Genes nedre luftvägsinfektioner Akut bronkit+obstruktiva bronkiter; Rhino, Corona, RSV, Parainfluensa, Adenovirus. Ibland Mycoplasma. Bronkioliter; RSV vanligast hos spädbarn. Fö parainfluensa, influensa, metapneumo, boca
17 Forts nedre luftvägsinfektioner Pneumonier: Högst frekvens hos barn < 3år. 50% virus, 20% blandinfektion 30% bakteriella Spädbarn; Vanligast viruspneumonier. Blandinfektioner. RSV Neonatalt; GBS, Ecoli, Klebsiella. 1-3 mån Pneumokocker. Småbarn; Pneumokocker. Hemofilus Influensae, Virus, RS, Adenovirus Metapneumo. Skolbarn; Mycoplasma Pneumokocker, Blandinfektioner Ovanliga agens: TB, StreptokockerKomplikationer: Empyem. Ovanligt 6-8 fall/ barn. Dränage ibland op. Pneumokocker, Staph aureus, streptokocker (pyogenes) vanligast.
18 Respiratoriskt syncytievirus= RS virus!! Paramyxovirus Samma familj exvis metapneumovirus Ofta feber i början men inte alltid. Snuva, nästäppa och hosta! Segt trådigt sekret
19 RS Mkt vanlig orsak till nedre luftvägsinfektion hos små barn Hos en del av barnen astmaliknande andningsbesvär sk bronkiolit. Även lunginflammationer. 1-2 % av småbarnen måste ligga på sjukhus. Hos äldre barn och vuxna=en jobbig förkylning med hosta
20 Hur smittar RS? Smittar via sekret och aerosol dvs nysningar och hostningar. Viruset måste komma i kontakt med slemhinna exvis mun, näsa och ögon.. Inaktiveras av tvål och vatten och desinfektionsmedel.
21 Vilka blir sjukast? De riktigt små barnen 0-3 månader Prematurfödda barn Prematurfödda barn med lungsjukdom Barn med känsliga luftvägar som astma Barn med exempelvis dålig muskelfunktion exempelvis förlamningar, CP skador. Äldre människor med hjärt-lungsjukdom eller svagt immunsystem.
22 Öroninflammation -virus och bakterier -ibland ges antibiotika Lunginflammation - lungröntgenbild - både virus och bakterier - behövs sällan antibiotika Andningssvikt -sat+pco2 Komplikationer
23 Stina 14 månader Förkyld, snuva, hosta 3 dagar. Ganska pigg. Sen feber 38,5 och svårt att sova, ledsen. ont någonstans?
24 Öroninflammation Mycket vanligt efter förkylning Vanligaste agens Pneumokocker, HI, Moraxella Strep gr A. Pneumokocker och ffa Streptokocker ger svårare otiter. Moraxella och HI mer lågvirulenta. Öronbarn mer HI. I de flesta fallen självläkande! Buktande trumhinna med eller utan perforation Störst risk för komplikationer hos små barn, men ovanligt. Kontroll om 3 mån på VC om bilat! Varför? Hörsel. Boka själva!
25 Behandling av öroninflammation BEHANDLA: < 1 år och > 12 år (nytt Otitkonsensus 2010) Pga ökad risk komplikationer och omoget immunförsvar Alltid vid perforation och vid bilateral otit hos barn < 2år. Kåvepenin 25mg/kg x 3 i 5 dagar AVVAKTA hos barn 1-12 år Avvakta antibiotika i 2-3 dagar om barnet inte är svårt sjukt. Uppföljning! Recept i Reserv
26 Halsfluss, tonsillit Virus vanligaste orsaken! Bakterier; Streptococcus grupp A: orsakar ca 15-30% av alla tonsilliter hos barn Streptococcus grupp C, G: 1-5 %, Andra bakterier < 5% Okänt agens: 20-40% Streptokocker grp A kan orsaka allvarliga infektioner med sällsynt att de startar med halsont Droppsmitta, smittsam Källa: Nelson Essentials of Pediatrics 2006
27 Streptokocktonsillit, barn Ofta skolbarn, framföra allt vinter och vår Ovanligt före 5 års ålder Snabbt insjuknande i feber, sväljningsmärta, halsont Röda halsmandlar med beläggningar Ömma lymfkörtlar på halsen Smultrontunga, blekhet runt munnen Scharlakansfeber, utslag Associerade symptom buksmärta, kräkning
28 Halsont-Handläggning barn >3 år Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber >38 2. Svullna ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Förstoring/beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 5. Ålder 3-14 Barn<3år Barn>3år 0-2 kriterier 3-4 kriterier Trolig virusinfektion Ej nytta av ab Ingen Strep A Symptomatisk beh Ev odl Källa: Centor et al 1981, Mac Isac et al 1998, Läkemedelsverket NEJ NEG Möjlig S.p-infektion Fördelar med ab överväger JA STREP A TEST BEH POS
29 Diagnostik Snabbtest är bra men fångar även symptomatiska bärare Snabbtest kan användas vid recidiv Odling är referensdiagnostik för GAS CRP och LPK saknar värde i diagnostik av tonsillit
30 LPK och CRP WBC>15 CRP>80 WBC>15 CRP<80 WBC<15 CRP>80 WBC<15 CRP<80 Severe bacterial type infection (UTI, Pneumoni Sepsis App Erysipelas Meningit Osteomyelit Other) 11 UTI 8 pn 7 sepsis 6 app 2 sepsis 2 pneumoni 3 app 2 UTI 110 (57%) 74 (18%) 38 (26%) 9 (5%) Bakteriell tonsillit Non-streptokock tonsillit Peltola et al 2007Scand J Infect Dis
31 Behandling Antibiotikabehandling rekommenderas endast om positiv snabbtest och >3 uppfyllda Centorkriterier. Vid negativsnabbtest, symptomatisk behandling vb Symptomlindring; Ibuprofen, Paracetamol, ASA (vuxna). Steroider rek ej.
32 Behandling Första hands behandling KÅVEPENIN Vuxna 1g x3 i 10 dgr Barn 12,5 mg/kg x3 i 10 dgr Allergi: Klindamycin (ffa typ 1 reaktion) Vuxen 300 mgx3 10 dagar Barn 5 mg/kg x3 i 10 dagar Recidiv (10%): KLINDAMYCIN/ CEFADROXIL vuxen 500 mg x2, barn 15 mg/kg x2 Makrolider rekommenderas EJ. >3 tonsilliter/år överväg remiss f tonsillektomi
33 Komplikationer Peritonsillit Vanligaste komplikationen Cochrane 2% Antibiotikabehandling minskar risken för peritonsillit (evidensgrad 1a) Många utvecklar dock halsböld omgående dvs diagnosticeras i smb med första vårdkontakt. Retrofaryngealabscess ovanligt ffa vuxna ökar i förekomst 2001 ; 94 fall, fall (>35 år) Källa: Cochrane Del Mar,Sore throat 2001 och Läkemedlesverket bakgrundsdokumentation 2012
34 Forts komplikation Lemierres syndrom Anaerob bakterie halsinfektion med vena jugularis trombos, septiska embolier Föregås ofta av faryngotonsillit oklart om antibiotika påverkar förekomst. Streptokockal Toxic chock Föregås sällan av tonsillit Reumatisk feber Post streptokocknefrit
35 Invasiva GAS infektioner ökar i Sverige Allvarliga infektioner orsakade av grupp A- streptokocker fortsätter att öka. Under mars anmäldes 114 fall och totalt under 2013 har redan 307 personer drabbats. Under 2012 rapporterades 584 fall, det högsta antalet fall per år sedan sjukdomen blev anmälningspliktig Eurosurveillance, Volume 18, Issue 14, 04 April 2013 Rapid communications Increased incidence of invasive group A streptococcal infections in Sweden, January 2012 February 2013 J Darenberg () 1, B Henriques-Normark 1,2,3, T Lepp 1, K Tegmark-Wisell 1, A Tegnell 1, K Widgren 1
36 Resistensutveckling Alla GAS isolat 2011 (188 st ca) var känsliga för PCV. Sex isolates (3.2%) var resistenta mot erythromycin and clindamycin, Indikerar att de har en specifik typ av resistensgen; erm genes (MLSB type of resistance). Tydlig ökning jfr 2010 =1.7% 25 st (13.3%) were resistenta mot tetracycline (range %). De flesta isolaten var från vuxna (> 50 år), 3.7% av isolaten från barn 0-9 år. Ingen resistensutveckling mot PCV!!! Swedresrapporten SMI 2012
37 Influensa Det finns tre typer av influensavirus som smittar mellan människor, Influensa A, B och C. Influensa A orsakar de största epidemierna. Influensa B ger också typiska influensasymtom Influensa C-virus orsakar endast lindrig förkylning.
38 Smittsamhet/Inkubation Inkubationstid (från smitta tills det bryter ut) 1-3 dagar. Sjukdomstiden är oftast 7-10 dagar, varav feber 3-5 dagar. Smittsamheten är störst de första dagarna. Så länge en patient har feber som bedöms bero på influensa och inte sekundära komplikationer kan smittrisk finnas.
39 Influensa- säsongsvariation
40 SYMPTOM Hög feber Huvudvärk Muskelsmärtor Torrhosta Smärtor bakom bröstbenet Uttalad sjukdomskänsla Buksmärtor Illamående / Kräkningar /Diarréer (vanligare hos barn!) Rinnande klar snuva Rodnad i ögonvitan (konjunktivit)
41 Komplikationer Bihåleinflammation, Öroninflammation Lunginflammation Debuterar ofta efter flera dagars influensasjukdom. Feberkramp Krupp Influensapneumonit Debuterar ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Ger problem med syresättning av blodet. Mortalitet!! Hjärninflammation sk encepahlit Dödlighet störst bland äldre och kroniskt sjuka! Sällsynt bland barn.
42 ALB H1N1 vs säsongsinfluensa Distribution of complications in previously healthy children admitted with pandemic H1N1 influensa vs seasonal influenza 100% 80% 60% ICU tracheitis/croup asthma/bronchitis 40% 20% 0% pandemic influenza H1N1 (53) seasonal influenza (306) pneumonia encefalitis seizures other without complications
43 Nuläge! Influensaaktiviteten i Sverige är fortsatt låg. Även i övriga Europa, i Nordamerika, och stora delar av världen är aktiviteten låg. Enstaka fall ffa Infl A H1N1pdm09 För närvarande cirkulerar säsongsinfluensorna A(H1N1)pdm09 och A(H3N2) tillsammans med influensa B. Säsongen räknar vi A(H1N1)pdm09 (svininfluensan) som säsongsinfluensa. Källa SMI Influensarapport 31/10
44 Gastroenterit Vätskebalans
45 Emma 11 månader Feber, kräkningar och diarré sedan ett par dagar.
46 Emma 11 mån Vikt 7.4 kg (BVC f 2v sedan 8 kg) Trött, hängig, temp Lite blek. Vet inte riktigt när hon kissade senast. Lite torr i munnen men gråter med tårar. Kapillär återfyllnad helt OK. Haft en stor stinkande diarré på akuten.
47 ROTA virus Upptäcktes hos djur på 60 talet. Den vanligaste orsaken till allvarlig GE hos små barn Affekterar tunntarms villi och ger en sekretorisk diarré med malabsorption, salt och vätskeförluster. Genotyper; Virala proteiner VP4och VP7 ger neutraliserande antikroppar. Hos människa finns 12 VP7 antigen =G-typer samt 12 olika VP4=P-typer. 5 GP kombinationer G1P[8], G2P[4], G3P[8],G4P[8] och G9P[8] orsakar >80% av infektionerna globalt. Estes et al 2007.
48 ROTA virus Klinisk bild Inkubationstid 1-3 dgr Plötsligt insjuknande med hög feber, kräkningar följt av explosiva vattniga diarrér. GE symptom vanligen 3-7 dgr med kan vara i 2-3 veckor. Reinsjuknande ger mildare form Utsöndrar virus flera 2-3 veckor (4-8). Man kan återsmittas flera gånger i livet men blir mest sjuk första gången.
49 Ålder och incidens Median ålder=15 mån Medel ålder=18 mån 604 RV-positiva barn inkluderade i Epirotastudien < 1% under två mån ålder. Incidens: 300 till 490 / <5 år Skulle innebära ca fall /år i Sverige Vanligast hos barn 3-36 månader. Ovanligt hos spädbarn -omogna epitelceller? -maternella antikroppar? Estes MK et al 2007, Fields Virology Sharma R et al 2002 Ped Infect Dis J
50 Allvarlighetsgrad Komplikationer Epi-Rota studien Inga dödsfall 3/604 (0.5%) IVA vård. 22/604 (3.2%) allvarlig dehydrering (>10%), 31/604 (5.6%) hyperton dehydrering 10/604 (1.8%) generaliserade kramper Förhållandevis litet antal barn med allvarliga komplikationer..
51 Vaccination WHO rekommenderar att RV vaccin introduceras i alla länders nationella vaccinationsprogram. (Möte i SAGE =immunization strategic advisory group of experts conclusions and recommendations, april 2009) (2006 till utvecklingsländer.)
52 Sjukhusvårdade samhällsgastroenteriter under ett år Etiologi Totalt (%) Ytterligare diagnos % Adeno 16 (3) 63 Calici 49 (10) 59 Rota 163 (34) 28 Bakt. 21 (4) 30 C diff Giardia 2 50 Negativa 82 (17) 55 Ej prov 135 (28) 39 Källa M Eriksson, ALB
53 Säsongsvariation
54 Calicivirus( Noro/sapo) KRÄKSJUKA Kjell Olof Hedlund SMI Vanligen toppar under vintern. Nosokomiala utbrott inte ovanligt. Inkubation tim. Mkt smittsamt. Stora mängder virus finns i avföring. Smittöverföring sker direkt eller indirekt kontakt (via vatten eller livsmedel som förorenats. Humana norovirus uppträder i två genogrupper med ett stort antal genotyper. Sapovirus uppträder i fem genogrupper, varav fyra är humana. Säsongen var olika varianter av norovirus vanligast, genotyp GII.4 var den vanligaste genotypen.
55 Klinisk bild Illamående, kräkningar, Diarré, buksmärtor, Huvudvärk, yrsel och feber Yngre barn ofta lite mer långdraget förlopp och mer diarré än vuxna som ofta tillfrisknar snabbt inom ngt dygn. Man kan återinsjukna även samma säsong. Ca 30% av barn som vårdas för GE har Calici. Genetiska mekanismer. Komplikation:kramper.
56 Daniel 11 år Söker för två dygns anamnes feber 39gr. HV, lös avföring. Buksmärta. Tid frisk. Ingen sjuk i familjen. Status: Opåverkad. Temp 37,5. MOS ua. Buk; Mjuk. Palpöm vid naveln. LAB: 25/7; CRP 90. Blodstatus ua LPK 5. Na 138. ASAT 0,93* ALAT 0,72. Urinsticka ua. ÅTG: Läggs in som bukobs. Nytt CRP och bukpalp. 26/7 CRP 37.
57 Campylobacter Vanlig infektion världen över. Vanligaste bakteriella enteriten i Sverige. Finns hos djur och människa. Hos människa; C jejuni och C coli fall i Sverige, 50% inhemsk, 50% utlandssmitta. 15% < 18 år. Sprids ffa via livsmedel och vatten. Kyckling vanlig källa. Dör vid upphettning 60 grader. Överlever djupfrysning.
58 Campylobacter Liten smittdos krävs. Inkubation 1-3 dygn. Klinisk bild; feber, buksmärta, illamående kräkningar och diarre som kan vara blodtillblandade, reaktiv artrit förekommer. Duration ca 1 vecka. Ovanlig komplikation; Guillain Barré. Vanlig utsöndring 3 (2-5) veckor. Längre bärarskap ovanligt. Beh: Normalt ej, men vid svårare symptombild. Kinoloner; makrolider.
59 Calle 5 år Varit i Spanien. Kom hem idag. Syster också sjuk. Insjuknat med hög feber, frossa attacker och diarrér f 4-5 dagar sedan. Enstaka kräkningar. Svårt att få i vätska. Påtagligt trött och slö idag tycker mamma. Vikt (25, 3 mån sedan) Status, trött, orkat ej sitta upp. Mörk under ögonen. Lite torra slemhinnor. Nedsatt turgor.
60 Calle 5 år Lab: CRP >250 Na 127* ( ) K 5.0 ( ) Cl 91 (98-107) Beh: Uppvätskning 2 tim sedan långsam rehydrering 5% Glukos med extra Na 60 mmol. Nästa dag CRP 103. Na Ytterligare en uppvätskning på 4 tim. Följande dag: CRP 94, Na 135.
61 Salmonella Vanlig infektion världen över. Finns mer 2000 olika subtyper. Tillsammans med Campylobacter de vanligaste zoonoserna i Sverige. Vanligast typerna i Sverige; Salmonella Typhimurium och S. enteridis (vanligast vid utlandssmitta). Smittar ffa via förorenat vatten och livsmedel. Ovanligt med sekundärfall fall i Sverige per år. 85% utlandssmittade. Thailand, Egypten, Turkiet, Spanien, Tunisien. Minskande frekvens.
62 Salmonella Klinisk bild; feber, kräkningar och vattentunn diarré. Labmässigt ses ofta förhöjt CRP. Symptomduration 7-10 dagar Komplikationer: Kan ge ledinflammation. Sepsis, meningit ffa spädbarn. Osteomyelit. Immunsupprimerad=riskpatient. Smittsamhet/Bärarskap; Normalt utsöndras bakterien 4-6 veckor. Kroniskt bärarskap förekommer, särskilt efter AB. Behandling: Helst inte. Om septisk bild Claforan (res 1-10%). Ciproxin (>10%). Alt; Azitromycin (1-10%). Karbapenem (1%), Pip.Tazobactam(1-10%). Bactrim(>10%).
63 Johan 17 år Tid frisk. Söker 27/4 för feber och huvudvärk sedan några timmar i temp. Epidemiologi. Ingen annan sjuk. Ej rest ngnstans. Ngt påverkad av HV. Vill ligga ned. MOS ua. Bed: Plötsligt insjuknande. Cor RR ua. Ngt allmänpåverkad trots hög Pulm ua. dos smärtlindring. Buk Mjuk oöm. Inlägges för obs. Neurologstatus ua. Ej nackstyv. Ej ljuskänslig. Lab: CRP 71.
64 Johan nästa dag Mår bättre. Ingen feber. Tillkomst av diarréer. CRP stigande 123. LPK 13. Trc 118. Hb 161. Bukstatus ok. Kvarstannar f obs u dagen. Odlingar tas. Nästa dag, sämre. CRP 174. Slem-och blodtillblandade avföringar. Sprungit flera ggr u natten på toaletten. Gått ned totalt 3 kg under sjukdomsperioden. Sätts in på näringsdrycker. Her: Mor har IBS. Tid sjd. Frisk men haft mkt problem med aftösa sår senaste tiden. Nya prover 30/4 : Calprotectin 863 (<50). CRP 81. SR 14. bättre mindre ont. Buk mjuk. Går på perm.
65 Diagnos Johan: Pos Yersinia enterocolitica.
66 Yersinia enterocolitica Zoonos, gris, hund vanlig reservoir. Y enterocolitica, pseudotubercolosis Kan tillväxa vid låg temp i livsmedel (4gr). Finns över hela världen Sporadisk förekomst. Mest barn som drabbas. Ca 30% av de inhemska fallen <4år. Mest u sommarmånader fall/år i Sverige, mest inhemska fall (75%). Spanien vanligt smittland. Spridning, begränsad kunskap, sannolikt livsmedel och vatten.
67 Nora 16 år. Söker i Mora 24 juni. Är på konfaläger. Insjuknat med feber, buksmärta och blodiga diarrér. Nu dag 3. CT och UL visar inflammation caecum, colon ascendens och svullna lgll. Kirurg i Mora anser app utesluten. CRP 12, LPK 11. Nydebuterad IBD? Remitteras t Sthlm. Her=0 Tid sjd=frisk Epidemiologi. Enl flickan är det fler som haft ont i magen. AT: Gott hungrig. Buk. Mjuk, öm distalt i buken bilat (??) Prover tas. Perm.
68 Odlingssvar Nora; EHEC Uppföljning vg HUS via dagvård ua.
69 E coli Vanlig tarmbakterie, ingår i normalflora. Finns 6 humanpatogena typer vanligast ETEC; EPEC o EHEC, fö mindre vanliga enteroinvasiva E. coli (EIEC),enteroadhererande E. coli (DAEC) och enteroaggregativa E. coli (EAggEC). Bakterierna finns i tarmen hos människa, Vissa typer även i tarmen hos djur. Bakterien utsöndras med avföringen. Diagnostik; Odling och PCR typning.
70 Ecoli Enterhemoraggiska (EHEC) Vanlig orsak till blodig diarré. Zoonos, bla nötkreatur reservoir. Kallas också vtec och stec, verotoxinprodecoli, shigatoxinprod ecoli) 300 fall per år. 50% inhemsk smitta. Mest u sommaren. Ffa barn under 5 år. Flera serotyper.
71 Ecoli Enterhemoraggiska (EHEC) Klinisk bild: Magkramper. Oblodiga eller blodiga diarrér (ffa e 2-3 dgr). Rel sällan feber. Illamående kräkning ibland. Hemorraghisk colit. Duration går över inom en vecka. Diagnos: Odling och typning. Beh: Antibiotika sällan indicerat. Minskar ej risk för HUS, kan öka risk för toxinfrisättning: Komplikation: HUS : Hemolytisk uremisk syndrom osrakas av toxiner (5%). Debut 2-14 dgr. Hypertoni. Hemolys m sjunkande Hb Trc. Njursvikt och hemolys. CNS påv, coma. IVA vård och dialys kan bli aktuellt. Mortalitet 5%.
72 E coli ETEC Enterotoxigena (ETEC) Vanligast orsak till turistdiarré. Människa reservoir. Relativt stor smittdos krävs. Tillväxer i föda. Smitta via vatten förekommer. Människa människa ovanligt. Symptom fr toxiner ett värmestabilt och värmelabilt. Kort inkubationstid ½ dygn till 3 dygn. Feber, kräkning och diarré. Duration 3-4 dgr.
73 Ecoli Enteropatogen (EPEC) Ffa diarré hos späda barn i utvecklingsländer. Förekommer importfall. Feber, buksmärta, vattentunna diarréer som kan vara blodtillblandade.
74 Kräkningar hos barn Diff.diagnostik KIRURGI Appendicit Ileus Invagination Pylorusstenos Inklämt bråck Testistorsion MEDICINSKA ORSAKER Reflux Allergi Diabetes ketooacidos Cykliska kräkningar/psykogent Metabola sjukdomar EXTRAABDOMINELLT Migrän Neurologi Tumor cerebri INFEKTIONER Viroser Pneumoni/Tonsillit Meningit GE UVI/Pyelonefrit Feber INTOXIKATION
75 Anamnes Vad ska vi fråga efter?? Förlopp Duration Förlopp, senaste kräkning/diarré Förluster Frekvens Omfattning (tung/lätt blöja) Intag Miktion Aktivitet Annan sjuklighet Epidemiologi
76 Status Vikt Jämför med tidigare vikt. Jfr kurva. Hud Färg Blek, mörk under ögonen Turgor Kapillär återfyllnad centralt och kapillärbädd < 3sek Händer och fötter (kalla/varma?) Miktion Svårt med nya blöjor, lägg i papper! Trötthet/Slöhet/Aktivitetsgrad Blöta/torra slemhinnor Tårar Puls
77 Dehydrering Lindrig <5% av kroppssvikt Måttlig 5-10% Svår>10% Pre-chock-chock =/>20%
78 Lindrig dehydrering <5% av kroppsvikten Oftast tröttare än vanligt men orkar leka lite Lindriga dehydreringstecken Klarar sig ofta med fortsatt oral rehydrering. Cave! Spädbarn med pågående förluster. Snabba stora förluster
79 Måttlig dehydrering 5-10% Trött, blekt, barn som ej leker, torra slemhinnor, kissar lite eller sällan. Turgor kan vara nedsatt. Halonerade ögon. Mer symptom när förlusterna överstiger 5% av vikten. Hypo-isoton dehydrering vanligast. Oftast lite metabol acidos som sällan behöver korrigeras.
80 Svår dehydrering >10 % av kroppsvikten Slö, hypoton Insjunkna ögon Saknar tårar Torra mkt torra slemhinnor Sätt nål direkt Tag elektrolytstatus Syrabas
81 Elektrolytrubbningar Hyperton dehydrering (Na >150) Specialfall ffa små barn <1år Hyponatremi, cave för snabb korrigering Hypokloremisk alkalos Enbart kräkningar, tarmhinder, pylorusstenos? Hyperkalemi vanligt pga stasvärde Venöst prov, EKG Njursvikt?
82 Maja 6.5 månader Träffat en familj som haft GE. Nu kräkts och vattentunna diarréer sedan 2 dagar 4-5 ggr/dag. Får inte i sig ngt utan att kräkas Feber sedan igår mellan 38-40gr. Kissat, men mindre än vanligt..
83 Status Gnällig lite blek. Temp 38 gr. Vikt 6.9 (7,7 kg för 1 v sedan på BVC) MOS: Lite torr om tungan. Oretat svalg. Cor RR 160 inga biljud. Buk: Lite tympanistisk, verkar lite öm. Hud ua. Lab: Syrabas visar Na 161*( ), K 3.8 Cl 133* Nytt venöst prov Na 168*! Vikt ned 10%
84 Hyperton dehydrering Specialfall hos små barn!!!!! Små barn< 2 år ffa <1 år. Snabbt viktfall ofta =/>10% Kan också bero på tillförsel av hyperton lösning. CAVE hemgjord vätskeersättning!! Mkt törstiga Irritabla ibland trötta somnolenta, omväxlande. Ev kramper och hög feber Ej så uttalade kliniska symptom, ofta varma perifert och OK turgor
85 International Guidelines on management of AGE in children WHO. The treatment of diarrhea: a manual for physicians and other senior health workers, Management of acute gastroenteritis in young children. A. Academy of Pediatrics,1996;97: Sandhu BK et al. ESPGHAN Working Group on Acute Diarrhoea. Practical Guidelines for the Management of AGE in Children. JPGN 2001;33(Suppl 2):S Guarino A et al.espghan/espid Evidence-Based Guidelines for the Management of Acute Gastroenteritis in Children in Europe.JPGN 2008; 46:
86 Grundpelare i GE guidelines Oral rehydrering Tidig introduktion av mat early feeding, dvs ingen svältdiet. Inga läkemedel eller specialkost/mjölkfri ersättning
87 Message 1 Optimera SVE användning Dehydrering är den huvudsakliga kliniska parametern vid diarré och speglar också allvarlighetsgrad. Rehydrering med Na-reducerad vätskeersättning skall påbörjas snarast. Rehydrera på 4 timmar och fortsätt sedan med SVE för att ersätta fortsatta förluster.
88 Optimal komposition av SVE Recommendations: ESPGHAN Working Group on Oral Rehydration. JPGN. 1992;14: Baseras på vetenskap; vattentransport i tarmen är passiv medan Na transport är länkad/beroende av glukostransport. För att optimera absorption behöver man balansera Na och Glukos och samtidigt hålla osmolalitet lägre än plasma. Na = 60mmol/l, Glucose =100 mmol/l, K=20,Cl.=60,Cit.=10, hypo-osmolar. (WHO ORS : Na 70m mol/l, hypo-osmolär, mer anpassad för vuxna)
89 Message 2 Tidig matning Efter 4 timmar rehydrering skall man fortsätta att erbjuda barnet mat, ingen särskild diet krävs. Amning skall fortsätta hela tiden utan avbrott.
90 Early Feeding in Acute Diarrhoea a Multi- Centre European Study Sandhu BK, Isolauri E, Walker-Smith JA et al on behalf of ESPGHAN. J Paed Gastro Nutr 1997; 24; This paper was selected for inclusion in The International book of Paediatrics 1999;
91 Frequency of vomiting % V o m i t i n g Early Feeding Late Feedings Days
92 Frequency of watery stools % W a t e r y S t o o l s Days
93 Weight Gain Early feeding Late feeding During rehydration During hospitalisation By day 14
94 Message 3 Läkemedel sällan indicerat Läkemedel har liten plats i behandling. Probiotika kan förkorta duration och intensitet men är fortfarande för dåligt vetenskapligt belagt. Antibiotika behöver sällan användas. Kan inducera bärarskap av Salmonella. Effektivt vid Shigellainfektion och tidigt i Campylobactinfektioner.
95 Message 4 Behövs ej mjölkfri ersättning/kost Mkt låg incidens av laktosintolerans
96 Karolina 10 månader Feber sedan 2 dagar. Kräkts ett par ggr. Lite blek. Normal avföring senast igår. Druckit lite. Ingen matlust. Kissat imorse. Lite snuvig Har en äldre syster som går på dagis som är frisk. Inte varit ute och rest. CRP 75. Urinprov 1 1+ röda, 3+ vita negativ nitrit.
97 UVI Spädbarn barn ospecifika symptom. Dålig viktuppgång, förlängd icterus. Oklar feber>3 dgr Kräkningar Feber Äldre barn; buksmärta, illamående, kräkning, feber, trängningar, illaluktande grumlig urin. Feber och CRP>20 och ful urinsticka >3+ vita misstänk pyelonefrit.
98 Vem skall vart! Remiss till barnakutmottagning Alla barn under 2 år med misstänkt UVI Alla barn med feber och misstänkt UVI Remiss till barnläkare Karolina fick Cedax fram till odlingsvar. Växt av Ecoli utan ssk res. Byte till Bactrim totalt behtid 10 dagar. UL dag 3 var ua. Gjordes scint som var ua. Barn med recidiverande UVI för uppföljning efter behandling Barn-och-ungdomar/Urinvagsinfektioner-hosbarn
99
100 Vattkoppor/Varicellae Kraftig smittsamhet!!. Inkubationstid ca 2 veckor. 1-2 dgr feber, HV, ÖLI. Utslag bål ansikte som sprider sig. Även hårbotten, slemhinnor. Utslag i alla stadier ses samtidigt. Besvärlig klåda. Risk för sekundärinfektion. Riskpatienter; Perinatala infektioner farligt ge immunglobulin om exposition. Immunsupprimerade skall behandlas. Äldre, vuxna behandlas.
101 Komplikationer Pneumonier Pneumonit Cerebellit Sekundärinfektioner Stafylokocker Streptokocker
102
103 Herpes Zoster Barn kan också få zoster-infektion. Ofta haft tidig varicella med dålig immunitet. Smärtlindring vb. Oftast mindre smärtkomplikationer ffa efteråt. SIC! Ögon! Zovirax.
104 Elda 1,5 år Tid frisk. Går på dagis. Hög feber i fem dagar. Vill inte äta och dricka. Hängig och väldigt gnällig. Rodnade och spruckna läppar. Rodnade konjunktiva. Flammigt rodnat exanthem, lätt klåda. Rodnad i underlivet.
105 Kawasaki Febril vaskulit hos barn<5 år, okänd etiologi, i Sverige ca 6/ Japan>Väst Feber>38,5 i >fem dagar, Lgll.svullnad på hals oftast ensidig. Konjunktivit (ej purulent), Torra röda slemhinnor i mun/läppar, Svullna, rodnade (senare fjällande) handflator och fotsulor. Polymorft utslag, rodnad i underlivet. Hög inflammatoriska parametrar (CRP, trombocytos dag 10) OBS>80% kardit om obehandlad risk för kranskärlsaneurysm. Hög dödlighet. BEH: Iv immunoglobulin. Atypiska fall ffa spädbarn
Luftvägsinfektioner hos barn. Malin Rinder
Luftvägsinfektioner hos barn Malin Rinder Luftvägsinfektioner hos barn Hur ser flöden och epidemiologi ut. Vad är specifikt för barn Anatomi, fysiologi Bronkiter, bronkioliter, pneumonier, otit, tonsilliter,
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merSmittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merMinifall Tecken på allvarlig infektion 2019
Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 2019-05-22 Om ni har valt Minifall Tecken på allvarlig infektion som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna
Läs merKandidatundervisning Moment utveckling T10 Seminarium: Vätskebalans R. Nergårdh. Reviderat av K. Hildebrand
Kandidatundervisning Moment utveckling T10 Seminarium: Vätskebalans R. Nergårdh. Reviderat av K. Hildebrand 170906 Fall 1 14 månader gammal flicka som inkommer till barnakuten strax efter midnattp g a
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens
Läs merHandläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne
Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av
Läs merSmittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Läs merDet akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ
Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merLuftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS
Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon
Läs merVilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merBehandling av infektioner i öppenvård - barn
Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merHur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Läs merTarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merNedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö
Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket
Läs merHalsont - faryngotonsillit
Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen
Läs merObjudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Läs merDugga kull 1, 2014 HT. Max 42 p. GK 28 p LÄRAREX
Dugga kull 1, 2014 HT Max 42 p GK 28 p LÄRAREX 1. Vad skall ett barn med normal utveckling kunna finmotoriskt vid nedanstående åldrar såsom mest avancerade färdighet (mao, ange inte det man skall kunna
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merBarnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27
Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?
Läs merSTRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,
Läs merKan vi lita på behandlingsriktlinjerna
Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration
Läs merTarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Läs merMässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library
Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker
Läs merInfektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro
Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie
Läs merDehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)
Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merMässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland
Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont
Läs merAtt arbeta med barn på en barnakutmott
Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets
Läs merRÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:
RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet
Läs merregiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917
Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merFrågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås
Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra
Läs merSmittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Läs merInfluensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken
Influensa Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Start för influensavaccination 2016 9:e november Sammanfattning Smittsam luftvägsinfektion som orsakar
Läs merVanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merInfluensa och vinterkräksjuka
Influensa och vinterkräksjuka hur skyddar vi vårdtagarna och oss själva? Amelie Magnander Hygienläkare Smittskydd Vårdhygien Det finns effektiva sätt att minska spridningen av både influensa och vinterkräksjuka!
Läs merRS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2018 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merGastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem
Läs merRS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning
RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på
Läs mer1. Vad har hon drabbats av och hur ställer du diagnosen? 2p. Herpes zoster ophtalmicus (herpes zoster/bältros godkänt) (1p). Klinisk diagnos (1p)
MEQ-fråga 2 Nr Sida 1 (6) En 56-årig kvinna med hypertoni och steroidbehandlad PMR söker akutmottagningen med två dygns anamnes på sjukdomskänsla och lätt feber. Det senaste dygnet tillkomst av ett smärtande
Läs merRS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion
RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com
Läs merAkut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013
Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter
Läs merNedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total
Läs merPowerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merFall 1. SVK-seminarium Akuta barninfektioner Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand
SVK-seminarium Akuta barninfektioner 170508 Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand Notera att du endast kan förbereda fallen till och med initial handläggning/utredning! Behandling och vårdnivå
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz September 2018 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10%
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merPneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Läs merDUGGA kull 2 Moment Utveckling. Fredagen den 28/ Skrivtid: kl Max: 30 p. Godkänt: 20 p. Poäng: Lycka till!!
DUGGA kull 2 Moment Utveckling Fredagen den 28/10-2016 Skrivtid: kl. 15-16 Max: 30 p Godkänt: 20 p Poäng: Namn: Lycka till!! 1. Utifrån ett barns föräldralängder kan man, som bekant, beräkna förväntad
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merBromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) 62-årig man söker pga feber och frossa. Han är tidigare frisk, rökare sedan länge. Dricker alkohol vid festligare Söker med hög feber och frossa sedan tre dagar tillbaka. Lite lätt
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merTentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar
Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merNedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total
Läs merStram antibiotikaanvändning i praktiken
Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?
Läs merINFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90.
66-årig man (Erik) söker på akuten med följande symtom; 3 dagars hög feber, pendlat mellan 39-40 grader successivt tilltagande produktiv hosta (rödbrunaktiga upphostningar) och andfåddhet vid djupa andetag
Läs merBarn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har
Läs merKarin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska
Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i
Läs merRS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs mer1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk
1 (6) 1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk chock? 1p Ökad distributionsvolym 2. Varför är TEE den undersökning som bör utföras vid misstanke om endokardit
Läs merSamverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården
Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merBuksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg
Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av
Läs merSKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merFörkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla
Läs merStreptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Läs merInformation till dig som är förälder
Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,
Läs merBarn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC
1 Barn, infektioner och antibiotika ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 2 Vanliga infektioner hos barn Mitt barn är jämt sjukt! Foto: Peopleimages 3 Förkylningar är normalt
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merRotavirus sjukdom och vaccination
Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs mer