Barninfektioner. Malin Rinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barninfektioner. Malin Rinder"

Transkript

1 Barninfektioner Malin Rinder

2 Vad är annorlunda hos barn? Luftväg: Kort hals, stort huvud, litet ansikte, relativt stor tunga, tänder som kan vara lösa. Bäbisar näsandas. Rel stora tonsiller hos småbarn. Epiglottis är hästskoformad kan försvåra intubation. Kort och mjuk trachea.

3 Vad är annorlunda hos barn Andning: Trånga luftrör Liten diameterförändring gör stor skillnad i flöde och motstånd. Baby < 1år > Takypné 6-12 mån >50/min >12 mån >40/min Omogna luftvägar. Diafragma andning. Utröttbara. Rel mjuk bröstkorg, trauma kan ge inre skador utan att ge revbensfrakturer.

4 Skillnader barn och vuxencirkulation Blodvolym ca ml/kg Större volym i förhållande till vikt jfr vuxen men liten totalvolym BP Systoliskt 0-1 ÅR ÅR ÅR ÅR >12 ÅR

5 Cirkulation Ålder (år) Takykardi (hjärtslag/minut) Normal hjärtfrekvens <1 > > > >

6 Skillnad barn och vuxna? Hur stort är barnet?! Ett litet barn kan snabbt försämras. Barn kan inte öka sitt cardiac output lika mycket som vuxna eftersom deras grundhjärtfrekvens redan är hög. Barn har sämre förmåga att spara vatten och salt i njuren Barn har högre ämnesomsättning

7 Barn - immunsystem Den högsta incidensen av allvarlig infektion hos för övrigt friska barn finns i åldern 0-2 år Små barn har dåligt immunologiskt minne och immunförsvar. Nyfödd: Maternella ak. Sämre kapacitet i benmärg att svara vid infektion. Låg akproduktion. Småbarnsåren; successiv mognad och tillväxt av lymfoida organ. Förbättrat humoralt svar. Successivt utvecklat immunologiskt minne.

8 Trots minskad antibiotikaanvändning hos barn under de senaste 15 åren förefaller allvarliga infektioner inte ha ökat.

9 Lisa var ju sjuk nyss?! Parainfluensa Rhinovirus Influensa A Det finns MÅNGA virus!! Adenovirus RS virus Bocavirus Rota Metapneumovirus Corona virus Influensa B

10 Epidemiologi Sachsska Barnsjukhuset Vanliga infektionsdiagnoser J IN F LU EN SA J2 0 - OB ST R B R ON KIT U N S J R S J15B A KT PN EU M ON I A 0 8 GE jan-09 jul-09 jun-09 maj-09 apr-09 mar-09 feb-09 sep-09 aug-09 okt-09 feb-10 jan-10 dec-09 nov-09 apr-10 mar-10 maj-10 Admitted patients

11 Han hostar och har jobbigt att andas! Är det lunginflammation? Vanligt med pipiga luftrör hos små barn < 2 år, Wheeze! (30%) Obstruktiv bronkit/ Infektions astma Talar för virus genes!!! Mycoplasma kan också ge wheeze, mer ovanligt. Upprepade episoder av wheezing >2 = infektionsastma Om riskfaktorer; allergi/eksem, hereditet = infektionsastma Om infektionsastma; Luftrörsvidgande+Flutide el Singulaire (likvärdigt). Kan också kombineras. Om lindrigt och enstaka tillfälle; endast luftrörsvidgande Växer bort hos majoriteten efter 2 års ålder

12 När ska man tänka nedre luftvägsinfektion? STATUS Förhöjd AF, stånkig andning Saturation? Oftast mer påverkan vid viruspneumoni Vid svår bakteriell pneumoni. Tysta dämpade andningsljud (eller normala ) Feber Krepitationer och rassel vanligt vid bronkioliter och viruspneumonier. Buksmärta/kräkning

13 Hur kan man bedöma andning?? Titta!! KLÄ AV BARNET!!!! Räkna andetag Barnets färg Titta på hur mycket barnet arbetar med andningen Indragningar mellan och under revben och halsgrop Lyssna Pneumonier ofta tysta, dämpade andningsljud! Krepitationer, ronki och slembiljud vanligt vid bronkioliter (små barn<1), obstruktiva bronkiter (< 2år)! Mäta syresättning ORK? Mäta i koldioxid i blodet=blodprov

14 DIAGNOSTIK Lungrtg OBS Perihilära infiltrat vanligt vid bronkit ej liktydigt med pneumoni. Hyperinflation och förtjockade bronkväggar- tänk astma, obstruktivitet. Runda infiltrat och atelektaser behöver kontroll rtg fö sällan. Lungrtg ger ej svar på vilket agens mer åldertypiska förändringar. Om upprepade pneumonier, viktigt med diagnos! CRP, kan ge vägledning men ej specifikt. CRP>80 e >1 dygn feber överväg bakteriell infektion. LPK ospecifikt tidigt i förloppet. Sammanfattningsvis är nedre luftvägsinfektioner svåra att skilja åt. Bronkioliter- Pneumonier. Bakterier-virus.

15 Diagnostik NPH odling Ringa värde för att veta vilka bakterier som finns i nedre luftvägar. Pneumokockantigen i urin. Blir lätt överdiagnostik vid bärarskap, skall användas sparsamt på barn. NPH aspirat -Virus PCR diagnostik Ffa bra inom sluten vård Hjälper ej för avgöra behandling akut. Snabbtest RS/Influensa kan stödja diagnos exvis Influensa/RS Spec bra, sens måttlig. Mycoplasma serologi och PCR dålig specificitet. Sammanfattningsvis; Väg samman klinik, CRP, status, epidemiologi.

16 Genes nedre luftvägsinfektioner Akut bronkit+obstruktiva bronkiter; Rhino, Corona, RSV, Parainfluensa, Adenovirus. Ibland Mycoplasma. Bronkioliter; RSV vanligast hos spädbarn. Fö parainfluensa, influensa, metapneumo, boca

17 Forts nedre luftvägsinfektioner Pneumonier: Högst frekvens hos barn < 3år. 50% virus, 20% blandinfektion 30% bakteriella Spädbarn; Vanligast viruspneumonier. Blandinfektioner. RSV Neonatalt; GBS, Ecoli, Klebsiella. 1-3 mån Pneumokocker. Småbarn; Pneumokocker. Hemofilus Influensae, Virus, RS, Adenovirus Metapneumo. Skolbarn; Mycoplasma Pneumokocker, Blandinfektioner Ovanliga agens: TB, StreptokockerKomplikationer: Empyem. Ovanligt 6-8 fall/ barn. Dränage ibland op. Pneumokocker, Staph aureus, streptokocker (pyogenes) vanligast.

18 Respiratoriskt syncytievirus= RS virus!! Paramyxovirus Samma familj exvis metapneumovirus Ofta feber i början men inte alltid. Snuva, nästäppa och hosta! Segt trådigt sekret

19 RS Mkt vanlig orsak till nedre luftvägsinfektion hos små barn Hos en del av barnen astmaliknande andningsbesvär sk bronkiolit. Även lunginflammationer. 1-2 % av småbarnen måste ligga på sjukhus. Hos äldre barn och vuxna=en jobbig förkylning med hosta

20 Hur smittar RS? Smittar via sekret och aerosol dvs nysningar och hostningar. Viruset måste komma i kontakt med slemhinna exvis mun, näsa och ögon.. Inaktiveras av tvål och vatten och desinfektionsmedel.

21 Vilka blir sjukast? De riktigt små barnen 0-3 månader Prematurfödda barn Prematurfödda barn med lungsjukdom Barn med känsliga luftvägar som astma Barn med exempelvis dålig muskelfunktion exempelvis förlamningar, CP skador. Äldre människor med hjärt-lungsjukdom eller svagt immunsystem.

22 Öroninflammation -virus och bakterier -ibland ges antibiotika Lunginflammation - lungröntgenbild - både virus och bakterier - behövs sällan antibiotika Andningssvikt -sat+pco2 Komplikationer

23 Stina 14 månader Förkyld, snuva, hosta 3 dagar. Ganska pigg. Sen feber 38,5 och svårt att sova, ledsen. ont någonstans?

24 Öroninflammation Mycket vanligt efter förkylning Vanligaste agens Pneumokocker, HI, Moraxella Strep gr A. Pneumokocker och ffa Streptokocker ger svårare otiter. Moraxella och HI mer lågvirulenta. Öronbarn mer HI. I de flesta fallen självläkande! Buktande trumhinna med eller utan perforation Störst risk för komplikationer hos små barn, men ovanligt. Kontroll om 3 mån på VC om bilat! Varför? Hörsel. Boka själva!

25 Behandling av öroninflammation BEHANDLA: < 1 år och > 12 år (nytt Otitkonsensus 2010) Pga ökad risk komplikationer och omoget immunförsvar Alltid vid perforation och vid bilateral otit hos barn < 2år. Kåvepenin 25mg/kg x 3 i 5 dagar AVVAKTA hos barn 1-12 år Avvakta antibiotika i 2-3 dagar om barnet inte är svårt sjukt. Uppföljning! Recept i Reserv

26 Halsfluss, tonsillit Virus vanligaste orsaken! Bakterier; Streptococcus grupp A: orsakar ca 15-30% av alla tonsilliter hos barn Streptococcus grupp C, G: 1-5 %, Andra bakterier < 5% Okänt agens: 20-40% Streptokocker grp A kan orsaka allvarliga infektioner med sällsynt att de startar med halsont Droppsmitta, smittsam Källa: Nelson Essentials of Pediatrics 2006

27 Streptokocktonsillit, barn Ofta skolbarn, framföra allt vinter och vår Ovanligt före 5 års ålder Snabbt insjuknande i feber, sväljningsmärta, halsont Röda halsmandlar med beläggningar Ömma lymfkörtlar på halsen Smultrontunga, blekhet runt munnen Scharlakansfeber, utslag Associerade symptom buksmärta, kräkning

28 Halsont-Handläggning barn >3 år Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber >38 2. Svullna ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Förstoring/beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 5. Ålder 3-14 Barn<3år Barn>3år 0-2 kriterier 3-4 kriterier Trolig virusinfektion Ej nytta av ab Ingen Strep A Symptomatisk beh Ev odl Källa: Centor et al 1981, Mac Isac et al 1998, Läkemedelsverket NEJ NEG Möjlig S.p-infektion Fördelar med ab överväger JA STREP A TEST BEH POS

29 Diagnostik Snabbtest är bra men fångar även symptomatiska bärare Snabbtest kan användas vid recidiv Odling är referensdiagnostik för GAS CRP och LPK saknar värde i diagnostik av tonsillit

30 LPK och CRP WBC>15 CRP>80 WBC>15 CRP<80 WBC<15 CRP>80 WBC<15 CRP<80 Severe bacterial type infection (UTI, Pneumoni Sepsis App Erysipelas Meningit Osteomyelit Other) 11 UTI 8 pn 7 sepsis 6 app 2 sepsis 2 pneumoni 3 app 2 UTI 110 (57%) 74 (18%) 38 (26%) 9 (5%) Bakteriell tonsillit Non-streptokock tonsillit Peltola et al 2007Scand J Infect Dis

31 Behandling Antibiotikabehandling rekommenderas endast om positiv snabbtest och >3 uppfyllda Centorkriterier. Vid negativsnabbtest, symptomatisk behandling vb Symptomlindring; Ibuprofen, Paracetamol, ASA (vuxna). Steroider rek ej.

32 Behandling Första hands behandling KÅVEPENIN Vuxna 1g x3 i 10 dgr Barn 12,5 mg/kg x3 i 10 dgr Allergi: Klindamycin (ffa typ 1 reaktion) Vuxen 300 mgx3 10 dagar Barn 5 mg/kg x3 i 10 dagar Recidiv (10%): KLINDAMYCIN/ CEFADROXIL vuxen 500 mg x2, barn 15 mg/kg x2 Makrolider rekommenderas EJ. >3 tonsilliter/år överväg remiss f tonsillektomi

33 Komplikationer Peritonsillit Vanligaste komplikationen Cochrane 2% Antibiotikabehandling minskar risken för peritonsillit (evidensgrad 1a) Många utvecklar dock halsböld omgående dvs diagnosticeras i smb med första vårdkontakt. Retrofaryngealabscess ovanligt ffa vuxna ökar i förekomst 2001 ; 94 fall, fall (>35 år) Källa: Cochrane Del Mar,Sore throat 2001 och Läkemedlesverket bakgrundsdokumentation 2012

34 Forts komplikation Lemierres syndrom Anaerob bakterie halsinfektion med vena jugularis trombos, septiska embolier Föregås ofta av faryngotonsillit oklart om antibiotika påverkar förekomst. Streptokockal Toxic chock Föregås sällan av tonsillit Reumatisk feber Post streptokocknefrit

35 Invasiva GAS infektioner ökar i Sverige Allvarliga infektioner orsakade av grupp A- streptokocker fortsätter att öka. Under mars anmäldes 114 fall och totalt under 2013 har redan 307 personer drabbats. Under 2012 rapporterades 584 fall, det högsta antalet fall per år sedan sjukdomen blev anmälningspliktig Eurosurveillance, Volume 18, Issue 14, 04 April 2013 Rapid communications Increased incidence of invasive group A streptococcal infections in Sweden, January 2012 February 2013 J Darenberg () 1, B Henriques-Normark 1,2,3, T Lepp 1, K Tegmark-Wisell 1, A Tegnell 1, K Widgren 1

36 Resistensutveckling Alla GAS isolat 2011 (188 st ca) var känsliga för PCV. Sex isolates (3.2%) var resistenta mot erythromycin and clindamycin, Indikerar att de har en specifik typ av resistensgen; erm genes (MLSB type of resistance). Tydlig ökning jfr 2010 =1.7% 25 st (13.3%) were resistenta mot tetracycline (range %). De flesta isolaten var från vuxna (> 50 år), 3.7% av isolaten från barn 0-9 år. Ingen resistensutveckling mot PCV!!! Swedresrapporten SMI 2012

37 Influensa Det finns tre typer av influensavirus som smittar mellan människor, Influensa A, B och C. Influensa A orsakar de största epidemierna. Influensa B ger också typiska influensasymtom Influensa C-virus orsakar endast lindrig förkylning.

38 Smittsamhet/Inkubation Inkubationstid (från smitta tills det bryter ut) 1-3 dagar. Sjukdomstiden är oftast 7-10 dagar, varav feber 3-5 dagar. Smittsamheten är störst de första dagarna. Så länge en patient har feber som bedöms bero på influensa och inte sekundära komplikationer kan smittrisk finnas.

39 Influensa- säsongsvariation

40 SYMPTOM Hög feber Huvudvärk Muskelsmärtor Torrhosta Smärtor bakom bröstbenet Uttalad sjukdomskänsla Buksmärtor Illamående / Kräkningar /Diarréer (vanligare hos barn!) Rinnande klar snuva Rodnad i ögonvitan (konjunktivit)

41 Komplikationer Bihåleinflammation, Öroninflammation Lunginflammation Debuterar ofta efter flera dagars influensasjukdom. Feberkramp Krupp Influensapneumonit Debuterar ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Ger problem med syresättning av blodet. Mortalitet!! Hjärninflammation sk encepahlit Dödlighet störst bland äldre och kroniskt sjuka! Sällsynt bland barn.

42 ALB H1N1 vs säsongsinfluensa Distribution of complications in previously healthy children admitted with pandemic H1N1 influensa vs seasonal influenza 100% 80% 60% ICU tracheitis/croup asthma/bronchitis 40% 20% 0% pandemic influenza H1N1 (53) seasonal influenza (306) pneumonia encefalitis seizures other without complications

43 Nuläge! Influensaaktiviteten i Sverige är fortsatt låg. Även i övriga Europa, i Nordamerika, och stora delar av världen är aktiviteten låg. Enstaka fall ffa Infl A H1N1pdm09 För närvarande cirkulerar säsongsinfluensorna A(H1N1)pdm09 och A(H3N2) tillsammans med influensa B. Säsongen räknar vi A(H1N1)pdm09 (svininfluensan) som säsongsinfluensa. Källa SMI Influensarapport 31/10

44 Gastroenterit Vätskebalans

45 Emma 11 månader Feber, kräkningar och diarré sedan ett par dagar.

46 Emma 11 mån Vikt 7.4 kg (BVC f 2v sedan 8 kg) Trött, hängig, temp Lite blek. Vet inte riktigt när hon kissade senast. Lite torr i munnen men gråter med tårar. Kapillär återfyllnad helt OK. Haft en stor stinkande diarré på akuten.

47 ROTA virus Upptäcktes hos djur på 60 talet. Den vanligaste orsaken till allvarlig GE hos små barn Affekterar tunntarms villi och ger en sekretorisk diarré med malabsorption, salt och vätskeförluster. Genotyper; Virala proteiner VP4och VP7 ger neutraliserande antikroppar. Hos människa finns 12 VP7 antigen =G-typer samt 12 olika VP4=P-typer. 5 GP kombinationer G1P[8], G2P[4], G3P[8],G4P[8] och G9P[8] orsakar >80% av infektionerna globalt. Estes et al 2007.

48 ROTA virus Klinisk bild Inkubationstid 1-3 dgr Plötsligt insjuknande med hög feber, kräkningar följt av explosiva vattniga diarrér. GE symptom vanligen 3-7 dgr med kan vara i 2-3 veckor. Reinsjuknande ger mildare form Utsöndrar virus flera 2-3 veckor (4-8). Man kan återsmittas flera gånger i livet men blir mest sjuk första gången.

49 Ålder och incidens Median ålder=15 mån Medel ålder=18 mån 604 RV-positiva barn inkluderade i Epirotastudien < 1% under två mån ålder. Incidens: 300 till 490 / <5 år Skulle innebära ca fall /år i Sverige Vanligast hos barn 3-36 månader. Ovanligt hos spädbarn -omogna epitelceller? -maternella antikroppar? Estes MK et al 2007, Fields Virology Sharma R et al 2002 Ped Infect Dis J

50 Allvarlighetsgrad Komplikationer Epi-Rota studien Inga dödsfall 3/604 (0.5%) IVA vård. 22/604 (3.2%) allvarlig dehydrering (>10%), 31/604 (5.6%) hyperton dehydrering 10/604 (1.8%) generaliserade kramper Förhållandevis litet antal barn med allvarliga komplikationer..

51 Vaccination WHO rekommenderar att RV vaccin introduceras i alla länders nationella vaccinationsprogram. (Möte i SAGE =immunization strategic advisory group of experts conclusions and recommendations, april 2009) (2006 till utvecklingsländer.)

52 Sjukhusvårdade samhällsgastroenteriter under ett år Etiologi Totalt (%) Ytterligare diagnos % Adeno 16 (3) 63 Calici 49 (10) 59 Rota 163 (34) 28 Bakt. 21 (4) 30 C diff Giardia 2 50 Negativa 82 (17) 55 Ej prov 135 (28) 39 Källa M Eriksson, ALB

53 Säsongsvariation

54 Calicivirus( Noro/sapo) KRÄKSJUKA Kjell Olof Hedlund SMI Vanligen toppar under vintern. Nosokomiala utbrott inte ovanligt. Inkubation tim. Mkt smittsamt. Stora mängder virus finns i avföring. Smittöverföring sker direkt eller indirekt kontakt (via vatten eller livsmedel som förorenats. Humana norovirus uppträder i två genogrupper med ett stort antal genotyper. Sapovirus uppträder i fem genogrupper, varav fyra är humana. Säsongen var olika varianter av norovirus vanligast, genotyp GII.4 var den vanligaste genotypen.

55 Klinisk bild Illamående, kräkningar, Diarré, buksmärtor, Huvudvärk, yrsel och feber Yngre barn ofta lite mer långdraget förlopp och mer diarré än vuxna som ofta tillfrisknar snabbt inom ngt dygn. Man kan återinsjukna även samma säsong. Ca 30% av barn som vårdas för GE har Calici. Genetiska mekanismer. Komplikation:kramper.

56 Daniel 11 år Söker för två dygns anamnes feber 39gr. HV, lös avföring. Buksmärta. Tid frisk. Ingen sjuk i familjen. Status: Opåverkad. Temp 37,5. MOS ua. Buk; Mjuk. Palpöm vid naveln. LAB: 25/7; CRP 90. Blodstatus ua LPK 5. Na 138. ASAT 0,93* ALAT 0,72. Urinsticka ua. ÅTG: Läggs in som bukobs. Nytt CRP och bukpalp. 26/7 CRP 37.

57 Campylobacter Vanlig infektion världen över. Vanligaste bakteriella enteriten i Sverige. Finns hos djur och människa. Hos människa; C jejuni och C coli fall i Sverige, 50% inhemsk, 50% utlandssmitta. 15% < 18 år. Sprids ffa via livsmedel och vatten. Kyckling vanlig källa. Dör vid upphettning 60 grader. Överlever djupfrysning.

58 Campylobacter Liten smittdos krävs. Inkubation 1-3 dygn. Klinisk bild; feber, buksmärta, illamående kräkningar och diarre som kan vara blodtillblandade, reaktiv artrit förekommer. Duration ca 1 vecka. Ovanlig komplikation; Guillain Barré. Vanlig utsöndring 3 (2-5) veckor. Längre bärarskap ovanligt. Beh: Normalt ej, men vid svårare symptombild. Kinoloner; makrolider.

59 Calle 5 år Varit i Spanien. Kom hem idag. Syster också sjuk. Insjuknat med hög feber, frossa attacker och diarrér f 4-5 dagar sedan. Enstaka kräkningar. Svårt att få i vätska. Påtagligt trött och slö idag tycker mamma. Vikt (25, 3 mån sedan) Status, trött, orkat ej sitta upp. Mörk under ögonen. Lite torra slemhinnor. Nedsatt turgor.

60 Calle 5 år Lab: CRP >250 Na 127* ( ) K 5.0 ( ) Cl 91 (98-107) Beh: Uppvätskning 2 tim sedan långsam rehydrering 5% Glukos med extra Na 60 mmol. Nästa dag CRP 103. Na Ytterligare en uppvätskning på 4 tim. Följande dag: CRP 94, Na 135.

61 Salmonella Vanlig infektion världen över. Finns mer 2000 olika subtyper. Tillsammans med Campylobacter de vanligaste zoonoserna i Sverige. Vanligast typerna i Sverige; Salmonella Typhimurium och S. enteridis (vanligast vid utlandssmitta). Smittar ffa via förorenat vatten och livsmedel. Ovanligt med sekundärfall fall i Sverige per år. 85% utlandssmittade. Thailand, Egypten, Turkiet, Spanien, Tunisien. Minskande frekvens.

62 Salmonella Klinisk bild; feber, kräkningar och vattentunn diarré. Labmässigt ses ofta förhöjt CRP. Symptomduration 7-10 dagar Komplikationer: Kan ge ledinflammation. Sepsis, meningit ffa spädbarn. Osteomyelit. Immunsupprimerad=riskpatient. Smittsamhet/Bärarskap; Normalt utsöndras bakterien 4-6 veckor. Kroniskt bärarskap förekommer, särskilt efter AB. Behandling: Helst inte. Om septisk bild Claforan (res 1-10%). Ciproxin (>10%). Alt; Azitromycin (1-10%). Karbapenem (1%), Pip.Tazobactam(1-10%). Bactrim(>10%).

63 Johan 17 år Tid frisk. Söker 27/4 för feber och huvudvärk sedan några timmar i temp. Epidemiologi. Ingen annan sjuk. Ej rest ngnstans. Ngt påverkad av HV. Vill ligga ned. MOS ua. Bed: Plötsligt insjuknande. Cor RR ua. Ngt allmänpåverkad trots hög Pulm ua. dos smärtlindring. Buk Mjuk oöm. Inlägges för obs. Neurologstatus ua. Ej nackstyv. Ej ljuskänslig. Lab: CRP 71.

64 Johan nästa dag Mår bättre. Ingen feber. Tillkomst av diarréer. CRP stigande 123. LPK 13. Trc 118. Hb 161. Bukstatus ok. Kvarstannar f obs u dagen. Odlingar tas. Nästa dag, sämre. CRP 174. Slem-och blodtillblandade avföringar. Sprungit flera ggr u natten på toaletten. Gått ned totalt 3 kg under sjukdomsperioden. Sätts in på näringsdrycker. Her: Mor har IBS. Tid sjd. Frisk men haft mkt problem med aftösa sår senaste tiden. Nya prover 30/4 : Calprotectin 863 (<50). CRP 81. SR 14. bättre mindre ont. Buk mjuk. Går på perm.

65 Diagnos Johan: Pos Yersinia enterocolitica.

66 Yersinia enterocolitica Zoonos, gris, hund vanlig reservoir. Y enterocolitica, pseudotubercolosis Kan tillväxa vid låg temp i livsmedel (4gr). Finns över hela världen Sporadisk förekomst. Mest barn som drabbas. Ca 30% av de inhemska fallen <4år. Mest u sommarmånader fall/år i Sverige, mest inhemska fall (75%). Spanien vanligt smittland. Spridning, begränsad kunskap, sannolikt livsmedel och vatten.

67 Nora 16 år. Söker i Mora 24 juni. Är på konfaläger. Insjuknat med feber, buksmärta och blodiga diarrér. Nu dag 3. CT och UL visar inflammation caecum, colon ascendens och svullna lgll. Kirurg i Mora anser app utesluten. CRP 12, LPK 11. Nydebuterad IBD? Remitteras t Sthlm. Her=0 Tid sjd=frisk Epidemiologi. Enl flickan är det fler som haft ont i magen. AT: Gott hungrig. Buk. Mjuk, öm distalt i buken bilat (??) Prover tas. Perm.

68 Odlingssvar Nora; EHEC Uppföljning vg HUS via dagvård ua.

69 E coli Vanlig tarmbakterie, ingår i normalflora. Finns 6 humanpatogena typer vanligast ETEC; EPEC o EHEC, fö mindre vanliga enteroinvasiva E. coli (EIEC),enteroadhererande E. coli (DAEC) och enteroaggregativa E. coli (EAggEC). Bakterierna finns i tarmen hos människa, Vissa typer även i tarmen hos djur. Bakterien utsöndras med avföringen. Diagnostik; Odling och PCR typning.

70 Ecoli Enterhemoraggiska (EHEC) Vanlig orsak till blodig diarré. Zoonos, bla nötkreatur reservoir. Kallas också vtec och stec, verotoxinprodecoli, shigatoxinprod ecoli) 300 fall per år. 50% inhemsk smitta. Mest u sommaren. Ffa barn under 5 år. Flera serotyper.

71 Ecoli Enterhemoraggiska (EHEC) Klinisk bild: Magkramper. Oblodiga eller blodiga diarrér (ffa e 2-3 dgr). Rel sällan feber. Illamående kräkning ibland. Hemorraghisk colit. Duration går över inom en vecka. Diagnos: Odling och typning. Beh: Antibiotika sällan indicerat. Minskar ej risk för HUS, kan öka risk för toxinfrisättning: Komplikation: HUS : Hemolytisk uremisk syndrom osrakas av toxiner (5%). Debut 2-14 dgr. Hypertoni. Hemolys m sjunkande Hb Trc. Njursvikt och hemolys. CNS påv, coma. IVA vård och dialys kan bli aktuellt. Mortalitet 5%.

72 E coli ETEC Enterotoxigena (ETEC) Vanligast orsak till turistdiarré. Människa reservoir. Relativt stor smittdos krävs. Tillväxer i föda. Smitta via vatten förekommer. Människa människa ovanligt. Symptom fr toxiner ett värmestabilt och värmelabilt. Kort inkubationstid ½ dygn till 3 dygn. Feber, kräkning och diarré. Duration 3-4 dgr.

73 Ecoli Enteropatogen (EPEC) Ffa diarré hos späda barn i utvecklingsländer. Förekommer importfall. Feber, buksmärta, vattentunna diarréer som kan vara blodtillblandade.

74 Kräkningar hos barn Diff.diagnostik KIRURGI Appendicit Ileus Invagination Pylorusstenos Inklämt bråck Testistorsion MEDICINSKA ORSAKER Reflux Allergi Diabetes ketooacidos Cykliska kräkningar/psykogent Metabola sjukdomar EXTRAABDOMINELLT Migrän Neurologi Tumor cerebri INFEKTIONER Viroser Pneumoni/Tonsillit Meningit GE UVI/Pyelonefrit Feber INTOXIKATION

75 Anamnes Vad ska vi fråga efter?? Förlopp Duration Förlopp, senaste kräkning/diarré Förluster Frekvens Omfattning (tung/lätt blöja) Intag Miktion Aktivitet Annan sjuklighet Epidemiologi

76 Status Vikt Jämför med tidigare vikt. Jfr kurva. Hud Färg Blek, mörk under ögonen Turgor Kapillär återfyllnad centralt och kapillärbädd < 3sek Händer och fötter (kalla/varma?) Miktion Svårt med nya blöjor, lägg i papper! Trötthet/Slöhet/Aktivitetsgrad Blöta/torra slemhinnor Tårar Puls

77 Dehydrering Lindrig <5% av kroppssvikt Måttlig 5-10% Svår>10% Pre-chock-chock =/>20%

78 Lindrig dehydrering <5% av kroppsvikten Oftast tröttare än vanligt men orkar leka lite Lindriga dehydreringstecken Klarar sig ofta med fortsatt oral rehydrering. Cave! Spädbarn med pågående förluster. Snabba stora förluster

79 Måttlig dehydrering 5-10% Trött, blekt, barn som ej leker, torra slemhinnor, kissar lite eller sällan. Turgor kan vara nedsatt. Halonerade ögon. Mer symptom när förlusterna överstiger 5% av vikten. Hypo-isoton dehydrering vanligast. Oftast lite metabol acidos som sällan behöver korrigeras.

80 Svår dehydrering >10 % av kroppsvikten Slö, hypoton Insjunkna ögon Saknar tårar Torra mkt torra slemhinnor Sätt nål direkt Tag elektrolytstatus Syrabas

81 Elektrolytrubbningar Hyperton dehydrering (Na >150) Specialfall ffa små barn <1år Hyponatremi, cave för snabb korrigering Hypokloremisk alkalos Enbart kräkningar, tarmhinder, pylorusstenos? Hyperkalemi vanligt pga stasvärde Venöst prov, EKG Njursvikt?

82 Maja 6.5 månader Träffat en familj som haft GE. Nu kräkts och vattentunna diarréer sedan 2 dagar 4-5 ggr/dag. Får inte i sig ngt utan att kräkas Feber sedan igår mellan 38-40gr. Kissat, men mindre än vanligt..

83 Status Gnällig lite blek. Temp 38 gr. Vikt 6.9 (7,7 kg för 1 v sedan på BVC) MOS: Lite torr om tungan. Oretat svalg. Cor RR 160 inga biljud. Buk: Lite tympanistisk, verkar lite öm. Hud ua. Lab: Syrabas visar Na 161*( ), K 3.8 Cl 133* Nytt venöst prov Na 168*! Vikt ned 10%

84 Hyperton dehydrering Specialfall hos små barn!!!!! Små barn< 2 år ffa <1 år. Snabbt viktfall ofta =/>10% Kan också bero på tillförsel av hyperton lösning. CAVE hemgjord vätskeersättning!! Mkt törstiga Irritabla ibland trötta somnolenta, omväxlande. Ev kramper och hög feber Ej så uttalade kliniska symptom, ofta varma perifert och OK turgor

85 International Guidelines on management of AGE in children WHO. The treatment of diarrhea: a manual for physicians and other senior health workers, Management of acute gastroenteritis in young children. A. Academy of Pediatrics,1996;97: Sandhu BK et al. ESPGHAN Working Group on Acute Diarrhoea. Practical Guidelines for the Management of AGE in Children. JPGN 2001;33(Suppl 2):S Guarino A et al.espghan/espid Evidence-Based Guidelines for the Management of Acute Gastroenteritis in Children in Europe.JPGN 2008; 46:

86 Grundpelare i GE guidelines Oral rehydrering Tidig introduktion av mat early feeding, dvs ingen svältdiet. Inga läkemedel eller specialkost/mjölkfri ersättning

87 Message 1 Optimera SVE användning Dehydrering är den huvudsakliga kliniska parametern vid diarré och speglar också allvarlighetsgrad. Rehydrering med Na-reducerad vätskeersättning skall påbörjas snarast. Rehydrera på 4 timmar och fortsätt sedan med SVE för att ersätta fortsatta förluster.

88 Optimal komposition av SVE Recommendations: ESPGHAN Working Group on Oral Rehydration. JPGN. 1992;14: Baseras på vetenskap; vattentransport i tarmen är passiv medan Na transport är länkad/beroende av glukostransport. För att optimera absorption behöver man balansera Na och Glukos och samtidigt hålla osmolalitet lägre än plasma. Na = 60mmol/l, Glucose =100 mmol/l, K=20,Cl.=60,Cit.=10, hypo-osmolar. (WHO ORS : Na 70m mol/l, hypo-osmolär, mer anpassad för vuxna)

89 Message 2 Tidig matning Efter 4 timmar rehydrering skall man fortsätta att erbjuda barnet mat, ingen särskild diet krävs. Amning skall fortsätta hela tiden utan avbrott.

90 Early Feeding in Acute Diarrhoea a Multi- Centre European Study Sandhu BK, Isolauri E, Walker-Smith JA et al on behalf of ESPGHAN. J Paed Gastro Nutr 1997; 24; This paper was selected for inclusion in The International book of Paediatrics 1999;

91 Frequency of vomiting % V o m i t i n g Early Feeding Late Feedings Days

92 Frequency of watery stools % W a t e r y S t o o l s Days

93 Weight Gain Early feeding Late feeding During rehydration During hospitalisation By day 14

94 Message 3 Läkemedel sällan indicerat Läkemedel har liten plats i behandling. Probiotika kan förkorta duration och intensitet men är fortfarande för dåligt vetenskapligt belagt. Antibiotika behöver sällan användas. Kan inducera bärarskap av Salmonella. Effektivt vid Shigellainfektion och tidigt i Campylobactinfektioner.

95 Message 4 Behövs ej mjölkfri ersättning/kost Mkt låg incidens av laktosintolerans

96 Karolina 10 månader Feber sedan 2 dagar. Kräkts ett par ggr. Lite blek. Normal avföring senast igår. Druckit lite. Ingen matlust. Kissat imorse. Lite snuvig Har en äldre syster som går på dagis som är frisk. Inte varit ute och rest. CRP 75. Urinprov 1 1+ röda, 3+ vita negativ nitrit.

97 UVI Spädbarn barn ospecifika symptom. Dålig viktuppgång, förlängd icterus. Oklar feber>3 dgr Kräkningar Feber Äldre barn; buksmärta, illamående, kräkning, feber, trängningar, illaluktande grumlig urin. Feber och CRP>20 och ful urinsticka >3+ vita misstänk pyelonefrit.

98 Vem skall vart! Remiss till barnakutmottagning Alla barn under 2 år med misstänkt UVI Alla barn med feber och misstänkt UVI Remiss till barnläkare Karolina fick Cedax fram till odlingsvar. Växt av Ecoli utan ssk res. Byte till Bactrim totalt behtid 10 dagar. UL dag 3 var ua. Gjordes scint som var ua. Barn med recidiverande UVI för uppföljning efter behandling Barn-och-ungdomar/Urinvagsinfektioner-hosbarn

99

100 Vattkoppor/Varicellae Kraftig smittsamhet!!. Inkubationstid ca 2 veckor. 1-2 dgr feber, HV, ÖLI. Utslag bål ansikte som sprider sig. Även hårbotten, slemhinnor. Utslag i alla stadier ses samtidigt. Besvärlig klåda. Risk för sekundärinfektion. Riskpatienter; Perinatala infektioner farligt ge immunglobulin om exposition. Immunsupprimerade skall behandlas. Äldre, vuxna behandlas.

101 Komplikationer Pneumonier Pneumonit Cerebellit Sekundärinfektioner Stafylokocker Streptokocker

102

103 Herpes Zoster Barn kan också få zoster-infektion. Ofta haft tidig varicella med dålig immunitet. Smärtlindring vb. Oftast mindre smärtkomplikationer ffa efteråt. SIC! Ögon! Zovirax.

104 Elda 1,5 år Tid frisk. Går på dagis. Hög feber i fem dagar. Vill inte äta och dricka. Hängig och väldigt gnällig. Rodnade och spruckna läppar. Rodnade konjunktiva. Flammigt rodnat exanthem, lätt klåda. Rodnad i underlivet.

105 Kawasaki Febril vaskulit hos barn<5 år, okänd etiologi, i Sverige ca 6/ Japan>Väst Feber>38,5 i >fem dagar, Lgll.svullnad på hals oftast ensidig. Konjunktivit (ej purulent), Torra röda slemhinnor i mun/läppar, Svullna, rodnade (senare fjällande) handflator och fotsulor. Polymorft utslag, rodnad i underlivet. Hög inflammatoriska parametrar (CRP, trombocytos dag 10) OBS>80% kardit om obehandlad risk för kranskärlsaneurysm. Hög dödlighet. BEH: Iv immunoglobulin. Atypiska fall ffa spädbarn

Luftvägsinfektioner hos barn. Malin Rinder

Luftvägsinfektioner hos barn. Malin Rinder Luftvägsinfektioner hos barn Malin Rinder Luftvägsinfektioner hos barn Hur ser flöden och epidemiologi ut. Vad är specifikt för barn Anatomi, fysiologi Bronkiter, bronkioliter, pneumonier, otit, tonsilliter,

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker

Läs mer

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Influensa Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Start för influensavaccination 2016 9:e november Sammanfattning Smittsam luftvägsinfektion som orsakar

Läs mer

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men

Läs mer

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917 Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

1. Vad har hon drabbats av och hur ställer du diagnosen? 2p. Herpes zoster ophtalmicus (herpes zoster/bältros godkänt) (1p). Klinisk diagnos (1p)

1. Vad har hon drabbats av och hur ställer du diagnosen? 2p. Herpes zoster ophtalmicus (herpes zoster/bältros godkänt) (1p). Klinisk diagnos (1p) MEQ-fråga 2 Nr Sida 1 (6) En 56-årig kvinna med hypertoni och steroidbehandlad PMR söker akutmottagningen med två dygns anamnes på sjukdomskänsla och lätt feber. Det senaste dygnet tillkomst av ett smärtande

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Stram antibiotikaanvändning i praktiken Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

MEQ fråga Nr..

MEQ fråga Nr.. 1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Delexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT

Delexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla

Läs mer

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014 Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste

Läs mer

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Läs mer

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas

Läs mer

Rotavirus sjukdom och vaccination

Rotavirus sjukdom och vaccination Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Tentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor

Tentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor Tentamensskrivning 2007-10-23 Pediatrik Del I - MEQ-frågor! När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.! Fyll i Din kod högst upp.! Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

antibiotikabruk i praktiken

antibiotikabruk i praktiken Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Virusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors

Virusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors Virusinfektioner hos immunsupprimerade Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors Disposition Luftvägsvirus: fall och diagnostik Reaktivering herpesgruppen: fall och

Läs mer

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet mtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Lärare Provnr Moment Frågor Poäng Max G VG Anders Österlind 0014 Infektionssjukdomar

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

DUGGA kull 1. Utveckling. Fredagen den 29/ Skrivtid: kl Max: 48p. Godkänt: 32p. Resultat.. Lycka till!!

DUGGA kull 1. Utveckling. Fredagen den 29/ Skrivtid: kl Max: 48p. Godkänt: 32p. Resultat.. Lycka till!! DUGGA kull 1 Utveckling Fredagen den 29/1 2016 Skrivtid: kl. 15-16 Max: 48p Godkänt: 32p Namn Resultat.. Lycka till!! 1. Nämn 3 principiellt olika orsaker för sen språkutveckling. (2p) 2. Vilka 3 olika

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionella pneumophila A: Kolonier på agar B: Gram färgning Legionärssjuka 1976 Philadelphia Utbrott

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN - MOMENT UTVECKLING Måndag den 4 maj 2015 Skrivtid: :30. Lycka till!! Namn:... Sjukhus: Max: 48 poäng

VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN - MOMENT UTVECKLING Måndag den 4 maj 2015 Skrivtid: :30. Lycka till!! Namn:... Sjukhus: Max: 48 poäng VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN - MOMENT UTVECKLING Måndag den 4 maj 2015 Skrivtid: 09.00 11:30 Lycka till!! Namn:... Sjukhus: Max: 48 poäng Godkänt: 32 poäng Resultat:... poäng MOMENT UTVECKLING Poäng:

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamen 4 Infektion FACIT s MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt.

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer