Barninfektioner. Malin Rinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barninfektioner. Malin Rinder"

Transkript

1 Barninfektioner Malin Rinder

2 Vad är annorlunda hos barn? Luftväg: Kort hals, stort huvud, litet ansikte, relativt stor tunga, tänder som kan vara lösa. Bäbisar näsandas. Rel stora tonsiller hos småbarn. Epiglottis är hästskoformad kan försvåra intubation. Kort och mjuk trachea.

3 Vad är annorlunda hos barn Andning: Trånga luftrör Liten diameterförändring gör stor skillnad i flöde och motstånd. Baby < 1år > Takypné 6-12 mån >50/min >12 mån >40/min Omogna luftvägar. Diafragma andning. Utröttbara. Rel mjuk bröstkorg, trauma kan ge inre skador utan att ge revbensfrakturer.

4 Skillnader barn och vuxencirkulation Blodvolym ca ml/kg Större volym i förhållande till vikt jfr vuxen men liten totalvolym BP Systoliskt 0-1 ÅR ÅR ÅR ÅR >12 ÅR

5 Cirkulation Ålder (år) Takykardi (hjärtslag/minut) Normal hjärtfrekvens <1 > > > >

6 Skillnad barn och vuxna? Hur stort är barnet?! Ett litet barn kan snabbt försämras. Barn kan inte öka sitt cardiac output lika mycket som vuxna eftersom deras grundhjärtfrekvens redan är hög. Barn har sämre förmåga att spara vatten och salt i njuren Barn har högre ämnesomsättning

7 Barn - immunsystem Den högsta incidensen av allvarlig infektion hos för övrigt friska barn finns i åldern 0-2 år Små barn har dåligt immunologiskt minne och immunförsvar. Nyfödd: Maternella ak. Sämre kapacitet i benmärg att svara vid infektion. Låg akproduktion. Småbarnsåren; successiv mognad och tillväxt av lymfoida organ. Förbättrat humoralt svar. Successivt utvecklat immunologiskt minne.

8 Trots minskad antibiotikaanvändning hos barn under de senaste 15 åren förefaller allvarliga infektioner inte ha ökat.

9 Lisa var ju sjuk nyss?! Parainfluensa Rhinovirus Influensa A Det finns MÅNGA virus!! Adenovirus RS virus Bocavirus Rota Metapneumovirus Corona virus Influensa B

10 Epidemiologi Sachsska Barnsjukhuset Vanliga infektionsdiagnoser J IN F LU EN SA J2 0 - OB ST R B R ON KIT U N S J R S J15B A KT PN EU M ON I A 0 8 GE jan-09 jul-09 jun-09 maj-09 apr-09 mar-09 feb-09 sep-09 aug-09 okt-09 feb-10 jan-10 dec-09 nov-09 apr-10 mar-10 maj-10 Admitted patients

11 Han hostar och har jobbigt att andas! Är det lunginflammation? Vanligt med pipiga luftrör hos små barn < 2 år, Wheeze! (30%) Obstruktiv bronkit/ Infektions astma Talar för virus genes!!! Mycoplasma kan också ge wheeze, mer ovanligt. Upprepade episoder av wheezing >2 = infektionsastma Om riskfaktorer; allergi/eksem, hereditet = infektionsastma Om infektionsastma; Luftrörsvidgande+Flutide el Singulaire (likvärdigt). Kan också kombineras. Om lindrigt och enstaka tillfälle; endast luftrörsvidgande Växer bort hos majoriteten efter 2 års ålder

12 När ska man tänka nedre luftvägsinfektion? STATUS Förhöjd AF, stånkig andning Saturation? Oftast mer påverkan vid viruspneumoni Vid svår bakteriell pneumoni. Tysta dämpade andningsljud (eller normala ) Feber Krepitationer och rassel vanligt vid bronkioliter och viruspneumonier. Buksmärta/kräkning

13 Hur kan man bedöma andning?? Titta!! KLÄ AV BARNET!!!! Räkna andetag Barnets färg Titta på hur mycket barnet arbetar med andningen Indragningar mellan och under revben och halsgrop Lyssna Pneumonier ofta tysta, dämpade andningsljud! Krepitationer, ronki och slembiljud vanligt vid bronkioliter (små barn<1), obstruktiva bronkiter (< 2år)! Mäta syresättning ORK? Mäta i koldioxid i blodet=blodprov

14 DIAGNOSTIK Lungrtg OBS Perihilära infiltrat vanligt vid bronkit ej liktydigt med pneumoni. Hyperinflation och förtjockade bronkväggar- tänk astma, obstruktivitet. Runda infiltrat och atelektaser behöver kontroll rtg fö sällan. Lungrtg ger ej svar på vilket agens mer åldertypiska förändringar. Om upprepade pneumonier, viktigt med diagnos! CRP, kan ge vägledning men ej specifikt. CRP>80 e >1 dygn feber överväg bakteriell infektion. LPK ospecifikt tidigt i förloppet. Sammanfattningsvis är nedre luftvägsinfektioner svåra att skilja åt. Bronkioliter- Pneumonier. Bakterier-virus.

15 Diagnostik NPH odling Ringa värde för att veta vilka bakterier som finns i nedre luftvägar. Pneumokockantigen i urin. Blir lätt överdiagnostik vid bärarskap, skall användas sparsamt på barn. NPH aspirat -Virus PCR diagnostik Ffa bra inom sluten vård Hjälper ej för avgöra behandling akut. Snabbtest RS/Influensa kan stödja diagnos exvis Influensa/RS Spec bra, sens måttlig. Mycoplasma serologi och PCR dålig specificitet. Sammanfattningsvis; Väg samman klinik, CRP, status, epidemiologi.

16 Genes nedre luftvägsinfektioner Akut bronkit+obstruktiva bronkiter; Rhino, Corona, RSV, Parainfluensa, Adenovirus. Ibland Mycoplasma. Bronkioliter; RSV vanligast hos spädbarn. Fö parainfluensa, influensa, metapneumo, boca

17 Forts nedre luftvägsinfektioner Pneumonier: Högst frekvens hos barn < 3år. 50% virus, 20% blandinfektion 30% bakteriella Spädbarn; Vanligast viruspneumonier. Blandinfektioner. RSV Neonatalt; GBS, Ecoli, Klebsiella. 1-3 mån Pneumokocker. Småbarn; Pneumokocker. Hemofilus Influensae, Virus, RS, Adenovirus Metapneumo. Skolbarn; Mycoplasma Pneumokocker, Blandinfektioner Ovanliga agens: TB, StreptokockerKomplikationer: Empyem. Ovanligt 6-8 fall/ barn. Dränage ibland op. Pneumokocker, Staph aureus, streptokocker (pyogenes) vanligast.

18 Respiratoriskt syncytievirus= RS virus!! Paramyxovirus Samma familj exvis metapneumovirus Ofta feber i början men inte alltid. Snuva, nästäppa och hosta! Segt trådigt sekret

19 RS Mkt vanlig orsak till nedre luftvägsinfektion hos små barn Hos en del av barnen astmaliknande andningsbesvär sk bronkiolit. Även lunginflammationer. 1-2 % av småbarnen måste ligga på sjukhus. Hos äldre barn och vuxna=en jobbig förkylning med hosta

20 Hur smittar RS? Smittar via sekret och aerosol dvs nysningar och hostningar. Viruset måste komma i kontakt med slemhinna exvis mun, näsa och ögon.. Inaktiveras av tvål och vatten och desinfektionsmedel.

21 Vilka blir sjukast? De riktigt små barnen 0-3 månader Prematurfödda barn Prematurfödda barn med lungsjukdom Barn med känsliga luftvägar som astma Barn med exempelvis dålig muskelfunktion exempelvis förlamningar, CP skador. Äldre människor med hjärt-lungsjukdom eller svagt immunsystem.

22 Öroninflammation -virus och bakterier -ibland ges antibiotika Lunginflammation - lungröntgenbild - både virus och bakterier - behövs sällan antibiotika Andningssvikt -sat+pco2 Komplikationer

23 Stina 14 månader Förkyld, snuva, hosta 3 dagar. Ganska pigg. Sen feber 38,5 och svårt att sova, ledsen. ont någonstans?

24 Öroninflammation Mycket vanligt efter förkylning Vanligaste agens Pneumokocker, HI, Moraxella Strep gr A. Pneumokocker och ffa Streptokocker ger svårare otiter. Moraxella och HI mer lågvirulenta. Öronbarn mer HI. I de flesta fallen självläkande! Buktande trumhinna med eller utan perforation Störst risk för komplikationer hos små barn, men ovanligt. Kontroll om 3 mån på VC om bilat! Varför? Hörsel. Boka själva!

25 Behandling av öroninflammation BEHANDLA: < 1 år och > 12 år (nytt Otitkonsensus 2010) Pga ökad risk komplikationer och omoget immunförsvar Alltid vid perforation och vid bilateral otit hos barn < 2år. Kåvepenin 25mg/kg x 3 i 5 dagar AVVAKTA hos barn 1-12 år Avvakta antibiotika i 2-3 dagar om barnet inte är svårt sjukt. Uppföljning! Recept i Reserv

26 Halsfluss, tonsillit Virus vanligaste orsaken! Bakterier; Streptococcus grupp A: orsakar ca 15-30% av alla tonsilliter hos barn Streptococcus grupp C, G: 1-5 %, Andra bakterier < 5% Okänt agens: 20-40% Streptokocker grp A kan orsaka allvarliga infektioner med sällsynt att de startar med halsont Droppsmitta, smittsam Källa: Nelson Essentials of Pediatrics 2006

27 Streptokocktonsillit, barn Ofta skolbarn, framföra allt vinter och vår Ovanligt före 5 års ålder Snabbt insjuknande i feber, sväljningsmärta, halsont Röda halsmandlar med beläggningar Ömma lymfkörtlar på halsen Smultrontunga, blekhet runt munnen Scharlakansfeber, utslag Associerade symptom buksmärta, kräkning

28 Halsont-Handläggning barn >3 år Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber >38 2. Svullna ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Förstoring/beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 5. Ålder 3-14 Barn<3år Barn>3år 0-2 kriterier 3-4 kriterier Trolig virusinfektion Ej nytta av ab Ingen Strep A Symptomatisk beh Ev odl Källa: Centor et al 1981, Mac Isac et al 1998, Läkemedelsverket NEJ NEG Möjlig S.p-infektion Fördelar med ab överväger JA STREP A TEST BEH POS

29 Diagnostik Snabbtest är bra men fångar även symptomatiska bärare Snabbtest kan användas vid recidiv Odling är referensdiagnostik för GAS CRP och LPK saknar värde i diagnostik av tonsillit

30 LPK och CRP WBC>15 CRP>80 WBC>15 CRP<80 WBC<15 CRP>80 WBC<15 CRP<80 Severe bacterial type infection (UTI, Pneumoni Sepsis App Erysipelas Meningit Osteomyelit Other) 11 UTI 8 pn 7 sepsis 6 app 2 sepsis 2 pneumoni 3 app 2 UTI 110 (57%) 74 (18%) 38 (26%) 9 (5%) Bakteriell tonsillit Non-streptokock tonsillit Peltola et al 2007Scand J Infect Dis

31 Behandling Antibiotikabehandling rekommenderas endast om positiv snabbtest och >3 uppfyllda Centorkriterier. Vid negativsnabbtest, symptomatisk behandling vb Symptomlindring; Ibuprofen, Paracetamol, ASA (vuxna). Steroider rek ej.

32 Behandling Första hands behandling KÅVEPENIN Vuxna 1g x3 i 10 dgr Barn 12,5 mg/kg x3 i 10 dgr Allergi: Klindamycin (ffa typ 1 reaktion) Vuxen 300 mgx3 10 dagar Barn 5 mg/kg x3 i 10 dagar Recidiv (10%): KLINDAMYCIN/ CEFADROXIL vuxen 500 mg x2, barn 15 mg/kg x2 Makrolider rekommenderas EJ. >3 tonsilliter/år överväg remiss f tonsillektomi

33 Komplikationer Peritonsillit Vanligaste komplikationen Cochrane 2% Antibiotikabehandling minskar risken för peritonsillit (evidensgrad 1a) Många utvecklar dock halsböld omgående dvs diagnosticeras i smb med första vårdkontakt. Retrofaryngealabscess ovanligt ffa vuxna ökar i förekomst 2001 ; 94 fall, fall (>35 år) Källa: Cochrane Del Mar,Sore throat 2001 och Läkemedlesverket bakgrundsdokumentation 2012

34 Forts komplikation Lemierres syndrom Anaerob bakterie halsinfektion med vena jugularis trombos, septiska embolier Föregås ofta av faryngotonsillit oklart om antibiotika påverkar förekomst. Streptokockal Toxic chock Föregås sällan av tonsillit Reumatisk feber Post streptokocknefrit

35 Invasiva GAS infektioner ökar i Sverige Allvarliga infektioner orsakade av grupp A- streptokocker fortsätter att öka. Under mars anmäldes 114 fall och totalt under 2013 har redan 307 personer drabbats. Under 2012 rapporterades 584 fall, det högsta antalet fall per år sedan sjukdomen blev anmälningspliktig Eurosurveillance, Volume 18, Issue 14, 04 April 2013 Rapid communications Increased incidence of invasive group A streptococcal infections in Sweden, January 2012 February 2013 J Darenberg () 1, B Henriques-Normark 1,2,3, T Lepp 1, K Tegmark-Wisell 1, A Tegnell 1, K Widgren 1

36 Resistensutveckling Alla GAS isolat 2011 (188 st ca) var känsliga för PCV. Sex isolates (3.2%) var resistenta mot erythromycin and clindamycin, Indikerar att de har en specifik typ av resistensgen; erm genes (MLSB type of resistance). Tydlig ökning jfr 2010 =1.7% 25 st (13.3%) were resistenta mot tetracycline (range %). De flesta isolaten var från vuxna (> 50 år), 3.7% av isolaten från barn 0-9 år. Ingen resistensutveckling mot PCV!!! Swedresrapporten SMI 2012

37 Influensa Det finns tre typer av influensavirus som smittar mellan människor, Influensa A, B och C. Influensa A orsakar de största epidemierna. Influensa B ger också typiska influensasymtom Influensa C-virus orsakar endast lindrig förkylning.

38 Smittsamhet/Inkubation Inkubationstid (från smitta tills det bryter ut) 1-3 dagar. Sjukdomstiden är oftast 7-10 dagar, varav feber 3-5 dagar. Smittsamheten är störst de första dagarna. Så länge en patient har feber som bedöms bero på influensa och inte sekundära komplikationer kan smittrisk finnas.

39 Influensa- säsongsvariation

40 SYMPTOM Hög feber Huvudvärk Muskelsmärtor Torrhosta Smärtor bakom bröstbenet Uttalad sjukdomskänsla Buksmärtor Illamående / Kräkningar /Diarréer (vanligare hos barn!) Rinnande klar snuva Rodnad i ögonvitan (konjunktivit)

41 Komplikationer Bihåleinflammation, Öroninflammation Lunginflammation Debuterar ofta efter flera dagars influensasjukdom. Feberkramp Krupp Influensapneumonit Debuterar ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Ger problem med syresättning av blodet. Mortalitet!! Hjärninflammation sk encepahlit Dödlighet störst bland äldre och kroniskt sjuka! Sällsynt bland barn.

42 ALB H1N1 vs säsongsinfluensa Distribution of complications in previously healthy children admitted with pandemic H1N1 influensa vs seasonal influenza 100% 80% 60% ICU tracheitis/croup asthma/bronchitis 40% 20% 0% pandemic influenza H1N1 (53) seasonal influenza (306) pneumonia encefalitis seizures other without complications

43 Nuläge! Influensaaktiviteten i Sverige är fortsatt låg. Även i övriga Europa, i Nordamerika, och stora delar av världen är aktiviteten låg. Enstaka fall ffa Infl A H1N1pdm09 För närvarande cirkulerar säsongsinfluensorna A(H1N1)pdm09 och A(H3N2) tillsammans med influensa B. Säsongen räknar vi A(H1N1)pdm09 (svininfluensan) som säsongsinfluensa. Källa SMI Influensarapport 31/10

44 Gastroenterit Vätskebalans

45 Emma 11 månader Feber, kräkningar och diarré sedan ett par dagar.

46 Emma 11 mån Vikt 7.4 kg (BVC f 2v sedan 8 kg) Trött, hängig, temp Lite blek. Vet inte riktigt när hon kissade senast. Lite torr i munnen men gråter med tårar. Kapillär återfyllnad helt OK. Haft en stor stinkande diarré på akuten.

47 ROTA virus Upptäcktes hos djur på 60 talet. Den vanligaste orsaken till allvarlig GE hos små barn Affekterar tunntarms villi och ger en sekretorisk diarré med malabsorption, salt och vätskeförluster. Genotyper; Virala proteiner VP4och VP7 ger neutraliserande antikroppar. Hos människa finns 12 VP7 antigen =G-typer samt 12 olika VP4=P-typer. 5 GP kombinationer G1P[8], G2P[4], G3P[8],G4P[8] och G9P[8] orsakar >80% av infektionerna globalt. Estes et al 2007.

48 ROTA virus Klinisk bild Inkubationstid 1-3 dgr Plötsligt insjuknande med hög feber, kräkningar följt av explosiva vattniga diarrér. GE symptom vanligen 3-7 dgr med kan vara i 2-3 veckor. Reinsjuknande ger mildare form Utsöndrar virus flera 2-3 veckor (4-8). Man kan återsmittas flera gånger i livet men blir mest sjuk första gången.

49 Ålder och incidens Median ålder=15 mån Medel ålder=18 mån 604 RV-positiva barn inkluderade i Epirotastudien < 1% under två mån ålder. Incidens: 300 till 490 / <5 år Skulle innebära ca fall /år i Sverige Vanligast hos barn 3-36 månader. Ovanligt hos spädbarn -omogna epitelceller? -maternella antikroppar? Estes MK et al 2007, Fields Virology Sharma R et al 2002 Ped Infect Dis J

50 Allvarlighetsgrad Komplikationer Epi-Rota studien Inga dödsfall 3/604 (0.5%) IVA vård. 22/604 (3.2%) allvarlig dehydrering (>10%), 31/604 (5.6%) hyperton dehydrering 10/604 (1.8%) generaliserade kramper Förhållandevis litet antal barn med allvarliga komplikationer..

51 Vaccination WHO rekommenderar att RV vaccin introduceras i alla länders nationella vaccinationsprogram. (Möte i SAGE =immunization strategic advisory group of experts conclusions and recommendations, april 2009) (2006 till utvecklingsländer.)

52 Sjukhusvårdade samhällsgastroenteriter under ett år Etiologi Totalt (%) Ytterligare diagnos % Adeno 16 (3) 63 Calici 49 (10) 59 Rota 163 (34) 28 Bakt. 21 (4) 30 C diff Giardia 2 50 Negativa 82 (17) 55 Ej prov 135 (28) 39 Källa M Eriksson, ALB

53 Säsongsvariation

54 Calicivirus( Noro/sapo) KRÄKSJUKA Kjell Olof Hedlund SMI Vanligen toppar under vintern. Nosokomiala utbrott inte ovanligt. Inkubation tim. Mkt smittsamt. Stora mängder virus finns i avföring. Smittöverföring sker direkt eller indirekt kontakt (via vatten eller livsmedel som förorenats. Humana norovirus uppträder i två genogrupper med ett stort antal genotyper. Sapovirus uppträder i fem genogrupper, varav fyra är humana. Säsongen var olika varianter av norovirus vanligast, genotyp GII.4 var den vanligaste genotypen.

55 Klinisk bild Illamående, kräkningar, Diarré, buksmärtor, Huvudvärk, yrsel och feber Yngre barn ofta lite mer långdraget förlopp och mer diarré än vuxna som ofta tillfrisknar snabbt inom ngt dygn. Man kan återinsjukna även samma säsong. Ca 30% av barn som vårdas för GE har Calici. Genetiska mekanismer. Komplikation:kramper.

56 Daniel 11 år Söker för två dygns anamnes feber 39gr. HV, lös avföring. Buksmärta. Tid frisk. Ingen sjuk i familjen. Status: Opåverkad. Temp 37,5. MOS ua. Buk; Mjuk. Palpöm vid naveln. LAB: 25/7; CRP 90. Blodstatus ua LPK 5. Na 138. ASAT 0,93* ALAT 0,72. Urinsticka ua. ÅTG: Läggs in som bukobs. Nytt CRP och bukpalp. 26/7 CRP 37.

57 Campylobacter Vanlig infektion världen över. Vanligaste bakteriella enteriten i Sverige. Finns hos djur och människa. Hos människa; C jejuni och C coli fall i Sverige, 50% inhemsk, 50% utlandssmitta. 15% < 18 år. Sprids ffa via livsmedel och vatten. Kyckling vanlig källa. Dör vid upphettning 60 grader. Överlever djupfrysning.

58 Campylobacter Liten smittdos krävs. Inkubation 1-3 dygn. Klinisk bild; feber, buksmärta, illamående kräkningar och diarre som kan vara blodtillblandade, reaktiv artrit förekommer. Duration ca 1 vecka. Ovanlig komplikation; Guillain Barré. Vanlig utsöndring 3 (2-5) veckor. Längre bärarskap ovanligt. Beh: Normalt ej, men vid svårare symptombild. Kinoloner; makrolider.

59 Calle 5 år Varit i Spanien. Kom hem idag. Syster också sjuk. Insjuknat med hög feber, frossa attacker och diarrér f 4-5 dagar sedan. Enstaka kräkningar. Svårt att få i vätska. Påtagligt trött och slö idag tycker mamma. Vikt (25, 3 mån sedan) Status, trött, orkat ej sitta upp. Mörk under ögonen. Lite torra slemhinnor. Nedsatt turgor.

60 Calle 5 år Lab: CRP >250 Na 127* ( ) K 5.0 ( ) Cl 91 (98-107) Beh: Uppvätskning 2 tim sedan långsam rehydrering 5% Glukos med extra Na 60 mmol. Nästa dag CRP 103. Na Ytterligare en uppvätskning på 4 tim. Följande dag: CRP 94, Na 135.

61 Salmonella Vanlig infektion världen över. Finns mer 2000 olika subtyper. Tillsammans med Campylobacter de vanligaste zoonoserna i Sverige. Vanligast typerna i Sverige; Salmonella Typhimurium och S. enteridis (vanligast vid utlandssmitta). Smittar ffa via förorenat vatten och livsmedel. Ovanligt med sekundärfall fall i Sverige per år. 85% utlandssmittade. Thailand, Egypten, Turkiet, Spanien, Tunisien. Minskande frekvens.

62 Salmonella Klinisk bild; feber, kräkningar och vattentunn diarré. Labmässigt ses ofta förhöjt CRP. Symptomduration 7-10 dagar Komplikationer: Kan ge ledinflammation. Sepsis, meningit ffa spädbarn. Osteomyelit. Immunsupprimerad=riskpatient. Smittsamhet/Bärarskap; Normalt utsöndras bakterien 4-6 veckor. Kroniskt bärarskap förekommer, särskilt efter AB. Behandling: Helst inte. Om septisk bild Claforan (res 1-10%). Ciproxin (>10%). Alt; Azitromycin (1-10%). Karbapenem (1%), Pip.Tazobactam(1-10%). Bactrim(>10%).

63 Johan 17 år Tid frisk. Söker 27/4 för feber och huvudvärk sedan några timmar i temp. Epidemiologi. Ingen annan sjuk. Ej rest ngnstans. Ngt påverkad av HV. Vill ligga ned. MOS ua. Bed: Plötsligt insjuknande. Cor RR ua. Ngt allmänpåverkad trots hög Pulm ua. dos smärtlindring. Buk Mjuk oöm. Inlägges för obs. Neurologstatus ua. Ej nackstyv. Ej ljuskänslig. Lab: CRP 71.

64 Johan nästa dag Mår bättre. Ingen feber. Tillkomst av diarréer. CRP stigande 123. LPK 13. Trc 118. Hb 161. Bukstatus ok. Kvarstannar f obs u dagen. Odlingar tas. Nästa dag, sämre. CRP 174. Slem-och blodtillblandade avföringar. Sprungit flera ggr u natten på toaletten. Gått ned totalt 3 kg under sjukdomsperioden. Sätts in på näringsdrycker. Her: Mor har IBS. Tid sjd. Frisk men haft mkt problem med aftösa sår senaste tiden. Nya prover 30/4 : Calprotectin 863 (<50). CRP 81. SR 14. bättre mindre ont. Buk mjuk. Går på perm.

65 Diagnos Johan: Pos Yersinia enterocolitica.

66 Yersinia enterocolitica Zoonos, gris, hund vanlig reservoir. Y enterocolitica, pseudotubercolosis Kan tillväxa vid låg temp i livsmedel (4gr). Finns över hela världen Sporadisk förekomst. Mest barn som drabbas. Ca 30% av de inhemska fallen <4år. Mest u sommarmånader fall/år i Sverige, mest inhemska fall (75%). Spanien vanligt smittland. Spridning, begränsad kunskap, sannolikt livsmedel och vatten.

67 Nora 16 år. Söker i Mora 24 juni. Är på konfaläger. Insjuknat med feber, buksmärta och blodiga diarrér. Nu dag 3. CT och UL visar inflammation caecum, colon ascendens och svullna lgll. Kirurg i Mora anser app utesluten. CRP 12, LPK 11. Nydebuterad IBD? Remitteras t Sthlm. Her=0 Tid sjd=frisk Epidemiologi. Enl flickan är det fler som haft ont i magen. AT: Gott hungrig. Buk. Mjuk, öm distalt i buken bilat (??) Prover tas. Perm.

68 Odlingssvar Nora; EHEC Uppföljning vg HUS via dagvård ua.

69 E coli Vanlig tarmbakterie, ingår i normalflora. Finns 6 humanpatogena typer vanligast ETEC; EPEC o EHEC, fö mindre vanliga enteroinvasiva E. coli (EIEC),enteroadhererande E. coli (DAEC) och enteroaggregativa E. coli (EAggEC). Bakterierna finns i tarmen hos människa, Vissa typer även i tarmen hos djur. Bakterien utsöndras med avföringen. Diagnostik; Odling och PCR typning.

70 Ecoli Enterhemoraggiska (EHEC) Vanlig orsak till blodig diarré. Zoonos, bla nötkreatur reservoir. Kallas också vtec och stec, verotoxinprodecoli, shigatoxinprod ecoli) 300 fall per år. 50% inhemsk smitta. Mest u sommaren. Ffa barn under 5 år. Flera serotyper.

71 Ecoli Enterhemoraggiska (EHEC) Klinisk bild: Magkramper. Oblodiga eller blodiga diarrér (ffa e 2-3 dgr). Rel sällan feber. Illamående kräkning ibland. Hemorraghisk colit. Duration går över inom en vecka. Diagnos: Odling och typning. Beh: Antibiotika sällan indicerat. Minskar ej risk för HUS, kan öka risk för toxinfrisättning: Komplikation: HUS : Hemolytisk uremisk syndrom osrakas av toxiner (5%). Debut 2-14 dgr. Hypertoni. Hemolys m sjunkande Hb Trc. Njursvikt och hemolys. CNS påv, coma. IVA vård och dialys kan bli aktuellt. Mortalitet 5%.

72 E coli ETEC Enterotoxigena (ETEC) Vanligast orsak till turistdiarré. Människa reservoir. Relativt stor smittdos krävs. Tillväxer i föda. Smitta via vatten förekommer. Människa människa ovanligt. Symptom fr toxiner ett värmestabilt och värmelabilt. Kort inkubationstid ½ dygn till 3 dygn. Feber, kräkning och diarré. Duration 3-4 dgr.

73 Ecoli Enteropatogen (EPEC) Ffa diarré hos späda barn i utvecklingsländer. Förekommer importfall. Feber, buksmärta, vattentunna diarréer som kan vara blodtillblandade.

74 Kräkningar hos barn Diff.diagnostik KIRURGI Appendicit Ileus Invagination Pylorusstenos Inklämt bråck Testistorsion MEDICINSKA ORSAKER Reflux Allergi Diabetes ketooacidos Cykliska kräkningar/psykogent Metabola sjukdomar EXTRAABDOMINELLT Migrän Neurologi Tumor cerebri INFEKTIONER Viroser Pneumoni/Tonsillit Meningit GE UVI/Pyelonefrit Feber INTOXIKATION

75 Anamnes Vad ska vi fråga efter?? Förlopp Duration Förlopp, senaste kräkning/diarré Förluster Frekvens Omfattning (tung/lätt blöja) Intag Miktion Aktivitet Annan sjuklighet Epidemiologi

76 Status Vikt Jämför med tidigare vikt. Jfr kurva. Hud Färg Blek, mörk under ögonen Turgor Kapillär återfyllnad centralt och kapillärbädd < 3sek Händer och fötter (kalla/varma?) Miktion Svårt med nya blöjor, lägg i papper! Trötthet/Slöhet/Aktivitetsgrad Blöta/torra slemhinnor Tårar Puls

77 Dehydrering Lindrig <5% av kroppssvikt Måttlig 5-10% Svår>10% Pre-chock-chock =/>20%

78 Lindrig dehydrering <5% av kroppsvikten Oftast tröttare än vanligt men orkar leka lite Lindriga dehydreringstecken Klarar sig ofta med fortsatt oral rehydrering. Cave! Spädbarn med pågående förluster. Snabba stora förluster

79 Måttlig dehydrering 5-10% Trött, blekt, barn som ej leker, torra slemhinnor, kissar lite eller sällan. Turgor kan vara nedsatt. Halonerade ögon. Mer symptom när förlusterna överstiger 5% av vikten. Hypo-isoton dehydrering vanligast. Oftast lite metabol acidos som sällan behöver korrigeras.

80 Svår dehydrering >10 % av kroppsvikten Slö, hypoton Insjunkna ögon Saknar tårar Torra mkt torra slemhinnor Sätt nål direkt Tag elektrolytstatus Syrabas

81 Elektrolytrubbningar Hyperton dehydrering (Na >150) Specialfall ffa små barn <1år Hyponatremi, cave för snabb korrigering Hypokloremisk alkalos Enbart kräkningar, tarmhinder, pylorusstenos? Hyperkalemi vanligt pga stasvärde Venöst prov, EKG Njursvikt?

82 Maja 6.5 månader Träffat en familj som haft GE. Nu kräkts och vattentunna diarréer sedan 2 dagar 4-5 ggr/dag. Får inte i sig ngt utan att kräkas Feber sedan igår mellan 38-40gr. Kissat, men mindre än vanligt..

83 Status Gnällig lite blek. Temp 38 gr. Vikt 6.9 (7,7 kg för 1 v sedan på BVC) MOS: Lite torr om tungan. Oretat svalg. Cor RR 160 inga biljud. Buk: Lite tympanistisk, verkar lite öm. Hud ua. Lab: Syrabas visar Na 161*( ), K 3.8 Cl 133* Nytt venöst prov Na 168*! Vikt ned 10%

84 Hyperton dehydrering Specialfall hos små barn!!!!! Små barn< 2 år ffa <1 år. Snabbt viktfall ofta =/>10% Kan också bero på tillförsel av hyperton lösning. CAVE hemgjord vätskeersättning!! Mkt törstiga Irritabla ibland trötta somnolenta, omväxlande. Ev kramper och hög feber Ej så uttalade kliniska symptom, ofta varma perifert och OK turgor

85 International Guidelines on management of AGE in children WHO. The treatment of diarrhea: a manual for physicians and other senior health workers, Management of acute gastroenteritis in young children. A. Academy of Pediatrics,1996;97: Sandhu BK et al. ESPGHAN Working Group on Acute Diarrhoea. Practical Guidelines for the Management of AGE in Children. JPGN 2001;33(Suppl 2):S Guarino A et al.espghan/espid Evidence-Based Guidelines for the Management of Acute Gastroenteritis in Children in Europe.JPGN 2008; 46:

86 Grundpelare i GE guidelines Oral rehydrering Tidig introduktion av mat early feeding, dvs ingen svältdiet. Inga läkemedel eller specialkost/mjölkfri ersättning

87 Message 1 Optimera SVE användning Dehydrering är den huvudsakliga kliniska parametern vid diarré och speglar också allvarlighetsgrad. Rehydrering med Na-reducerad vätskeersättning skall påbörjas snarast. Rehydrera på 4 timmar och fortsätt sedan med SVE för att ersätta fortsatta förluster.

88 Optimal komposition av SVE Recommendations: ESPGHAN Working Group on Oral Rehydration. JPGN. 1992;14: Baseras på vetenskap; vattentransport i tarmen är passiv medan Na transport är länkad/beroende av glukostransport. För att optimera absorption behöver man balansera Na och Glukos och samtidigt hålla osmolalitet lägre än plasma. Na = 60mmol/l, Glucose =100 mmol/l, K=20,Cl.=60,Cit.=10, hypo-osmolar. (WHO ORS : Na 70m mol/l, hypo-osmolär, mer anpassad för vuxna)

89 Message 2 Tidig matning Efter 4 timmar rehydrering skall man fortsätta att erbjuda barnet mat, ingen särskild diet krävs. Amning skall fortsätta hela tiden utan avbrott.

90 Early Feeding in Acute Diarrhoea a Multi- Centre European Study Sandhu BK, Isolauri E, Walker-Smith JA et al on behalf of ESPGHAN. J Paed Gastro Nutr 1997; 24; This paper was selected for inclusion in The International book of Paediatrics 1999;

91 Frequency of vomiting % V o m i t i n g Early Feeding Late Feedings Days

92 Frequency of watery stools % W a t e r y S t o o l s Days

93 Weight Gain Early feeding Late feeding During rehydration During hospitalisation By day 14

94 Message 3 Läkemedel sällan indicerat Läkemedel har liten plats i behandling. Probiotika kan förkorta duration och intensitet men är fortfarande för dåligt vetenskapligt belagt. Antibiotika behöver sällan användas. Kan inducera bärarskap av Salmonella. Effektivt vid Shigellainfektion och tidigt i Campylobactinfektioner.

95 Message 4 Behövs ej mjölkfri ersättning/kost Mkt låg incidens av laktosintolerans

96 Karolina 10 månader Feber sedan 2 dagar. Kräkts ett par ggr. Lite blek. Normal avföring senast igår. Druckit lite. Ingen matlust. Kissat imorse. Lite snuvig Har en äldre syster som går på dagis som är frisk. Inte varit ute och rest. CRP 75. Urinprov 1 1+ röda, 3+ vita negativ nitrit.

97 UVI Spädbarn barn ospecifika symptom. Dålig viktuppgång, förlängd icterus. Oklar feber>3 dgr Kräkningar Feber Äldre barn; buksmärta, illamående, kräkning, feber, trängningar, illaluktande grumlig urin. Feber och CRP>20 och ful urinsticka >3+ vita misstänk pyelonefrit.

98 Vem skall vart! Remiss till barnakutmottagning Alla barn under 2 år med misstänkt UVI Alla barn med feber och misstänkt UVI Remiss till barnläkare Karolina fick Cedax fram till odlingsvar. Växt av Ecoli utan ssk res. Byte till Bactrim totalt behtid 10 dagar. UL dag 3 var ua. Gjordes scint som var ua. Barn med recidiverande UVI för uppföljning efter behandling Barn-och-ungdomar/Urinvagsinfektioner-hosbarn

99

100 Vattkoppor/Varicellae Kraftig smittsamhet!!. Inkubationstid ca 2 veckor. 1-2 dgr feber, HV, ÖLI. Utslag bål ansikte som sprider sig. Även hårbotten, slemhinnor. Utslag i alla stadier ses samtidigt. Besvärlig klåda. Risk för sekundärinfektion. Riskpatienter; Perinatala infektioner farligt ge immunglobulin om exposition. Immunsupprimerade skall behandlas. Äldre, vuxna behandlas.

101 Komplikationer Pneumonier Pneumonit Cerebellit Sekundärinfektioner Stafylokocker Streptokocker

102

103 Herpes Zoster Barn kan också få zoster-infektion. Ofta haft tidig varicella med dålig immunitet. Smärtlindring vb. Oftast mindre smärtkomplikationer ffa efteråt. SIC! Ögon! Zovirax.

104 Elda 1,5 år Tid frisk. Går på dagis. Hög feber i fem dagar. Vill inte äta och dricka. Hängig och väldigt gnällig. Rodnade och spruckna läppar. Rodnade konjunktiva. Flammigt rodnat exanthem, lätt klåda. Rodnad i underlivet.

105 Kawasaki Febril vaskulit hos barn<5 år, okänd etiologi, i Sverige ca 6/ Japan>Väst Feber>38,5 i >fem dagar, Lgll.svullnad på hals oftast ensidig. Konjunktivit (ej purulent), Torra röda slemhinnor i mun/läppar, Svullna, rodnade (senare fjällande) handflator och fotsulor. Polymorft utslag, rodnad i underlivet. Hög inflammatoriska parametrar (CRP, trombocytos dag 10) OBS>80% kardit om obehandlad risk för kranskärlsaneurysm. Hög dödlighet. BEH: Iv immunoglobulin. Atypiska fall ffa spädbarn

Luftvägsinfektioner hos barn. Malin Rinder

Luftvägsinfektioner hos barn. Malin Rinder Luftvägsinfektioner hos barn Malin Rinder Luftvägsinfektioner hos barn Hur ser flöden och epidemiologi ut. Vad är specifikt för barn Anatomi, fysiologi Bronkiter, bronkioliter, pneumonier, otit, tonsilliter,

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Långvarig hosta - Mycoplasma, TWAR, kikhosta? Eller något annat? Niclas Johansson Infektionskliniken Karolinska Solna 2014

Långvarig hosta - Mycoplasma, TWAR, kikhosta? Eller något annat? Niclas Johansson Infektionskliniken Karolinska Solna 2014 Långvarig hosta - Mycoplasma, TWAR, kikhosta? Eller något annat? Niclas Johansson Infektionskliniken Karolinska Solna 2014 Fall Socialt: Gift. Tre barn, 27,24 respektive 23 år gamla. Arbetar som forskare

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Typisk appendicit 1. Obstruktion fekalsten äppelkärna Smärta kring naveln T10 dermatom Anorexi, illamående. Ospecifik visceral smärta. 2. Ökat tryck, stas av lymfa,

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn

Anvisningar för sjuka barn Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

HYFS föräldrautbildning

HYFS föräldrautbildning HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid

Läs mer

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Faktaansvarig: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2008-01-22 Reviderat: 2013-04-04

Läs mer

Smitta och antibiotikaresistens

Smitta och antibiotikaresistens Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Bitr.smittskyddsläkare Det svenska allmänna barnvaccinationsprogrammet 3,5,12 månader: Difteri, polio, tetanus, Hib, kikhosta, Pneumokocker. I SLL även Hepatit

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. 1 Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar BARN OCH LÄKEMEDEL Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar 1 2 De allra flesta barn får medicin någon gång. Oftast rör det sig om vanliga

Läs mer

SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116

SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116 SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116 Syfilis Kallades först lues venerea (lues = pest på latin) Bevisat att Columbus sjömän tog med den till

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

Smittskydd Östergötland

Smittskydd Östergötland Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Vanliga sjukdomar A-Ö

Vanliga sjukdomar A-Ö Vanliga sjukdomar A-Ö Diarré och kräkningar ( maginfluensa, magsjuka ) Inkubationstiden för tarminfektioner varierar eftersom de kan orsakas av olika virus, bakterier eller parasiter. Virus är den vanligaste

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Är du immun mot mässling? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte Vilka områden i världen är drabbade 1. Afrika 2. Afrika och Asien

Läs mer

Inlämningsfall infektion HT09 Max: 46.5 poäng Godkänt: 28 poäng

Inlämningsfall infektion HT09 Max: 46.5 poäng Godkänt: 28 poäng Inlämningsfall infektion HT09 Max: 46.5 poäng Godkänt: 28 poäng Fall 1, 3.5 poäng Maria, 69- år, är sedan tidigare väsentligen frisk, bortsett från en lindrig hypertoni. Hon söker nu till vårdcentralen

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Anna-Karin Larsson Infektionsläkare Helsingborg

Anna-Karin Larsson Infektionsläkare Helsingborg Behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppenvård och slutenvård Anna-Karin Larsson Infektionsläkare Helsingborg Nedre luftvägsinfektioner Akut bronkit Exacerbation av kronisk bronkit Pneumoni Samhällsförvärvad

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

När Ditt barn blir sjukt!

När Ditt barn blir sjukt! När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!...

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Skall barn ha andra antibiotika än vuxna?

Skall barn ha andra antibiotika än vuxna? Skall barn ha andra antibiotika än vuxna? Läkemedelsinformation på våra villkor Örebro 7 december 2011 Simon Jarrick, ST-läkare Barn- och ungdomskliniken, USÖ simon.jarrick@orebroll.se Skall barn ha andra

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012 Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer