Slutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup

Transkript

1 SLUTRAPPORT Länsstyrelsen i Skåne län Malmö Slutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt: 10 En kommun som beviljats bidrag skall efter att projektet har genomförts upprätta en slutrapport och lämna in den till länsstyrelsen. I slutrapporten skall redovisas 1. projektets initiala och långsiktiga effekter från naturvårdssynpunkt, 2. hur de villkor som angetts i bidragsbeslutet har uppfyllts, 3. kostnaden för varje åtgärd som omfattas av projektet och 4. hur den återstående uppföljningen och utvärderingen av projektet är avsedd att genomföras. Projektets namn: Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup Kontaktpersoner på kommunen: Josefine Gustafsson Malmö Naturskola Annika Kruuse Gatukontoret Telefon: (JG) (AK), E-postadress: josefine.gustafsson@malmo.se annika.kruuse@malmo.se Genomförande Syfte med projektet samt åtgärder som beviljats bidrag Målet med jätteträdsinventering är att få möjlighet att värna de unika biologiska värden som är knutna till Bokskogens gamla grova träd. En karta över jätteträden kan fungera som ett komplement till den Gröna Skogsbruksplanen 2003 och underlätta skötsel av Bokskogen.

2 Ett andra mål är att Malmö Naturskola ska förbättra sin områdeskännedom om Bokskogen. Detta för att kunna bedriva sin utepedagogiska verksamhet i ytterligare områden. Malmö Naturskola vill ge Malmös lärare och elever större kunskap om trädens biologi, vikten av trädkontinuitet, värdet av gamla träd och skogshistorik. En ökad kännedom av Bokskogen ger också en ökad säkerhet vid undervisningen. Projektet kommer att genomföras på följande sätt: - en komplettering av tidigare jätteträds- och högstubbsinventeringar inom Bokskogen kommer att göras - inventeringsmetoden följer Skogsstyrelsens rekommendationer för dokumentation av jätteträd - varje s k jätteträd kommer att koordinatsättas med hjälp av GPS och fotograferas digitalt - en digital karta över trädens placering kommer att tas fram - en kort rapport kommer att produceras Inventeringen kommer att genomföras av två biologer ur Malmö Naturskolas personal. Inventeringen kommer ge ett underlag i form av en karta med koordinatsatta träd och bilder som kan användas både i pedagogiskt syfte av Malmö Naturskola och vid skötseln av Bokskogen i Torup. Tanken är att komplettera tidigare trädinventeringar som bland annat Jörg Brunet och Gunnar Isakssons forskningsprojekt sommaren 2004 där bokhögstubbar inventerats. Ref. Skånska Jätteträd deras förekomst, betydelse och historia SNF Skåne 2003 Rödlistade arter i sydskånska trädmiljöer SNF Skåne 2001 Inventering av jätteträd Svante Hultengren & Johan Nitare 1999 Genomförda åtgärder Förarbete Kontakter togs med Per Blomberg SNF, Jörg Brunet SLU, Johan Dahlberg länsstyrelsen Skåne län och Mikael Lang Fastighetskontoret Malmö stad, för att samla de jätteträds data som finns sedan tidigare samt diskutera vilka områden som är tätast på jätteträd och därför viktigast att prioritera i vår jätteträdsinventering. Nio stycken koordinatsatta jätteträd från Bokskogen fanns dokumenterat sedan tidigare hos SNF Skåne (se Med hjälp av kartor, ortofoton och annan information från länsstyrelsen valdes ett antal områden ut för inventeringen. Inventeringen Inventeringen av jätteträd utfördes i ett antal prioriterade områden i norra och nordvästra delen av Bokskogen i Torup (se bifogad karta). Vi följde den av

3 Skogsstyrelsen rekommenderade metoden för jätteträdsinventering. Enligt metoden är definitionen av ett jätteträd alla träd över en meter i diameter i brösthöjd (d b h). Vi mätte och registrerade alla träd enligt den definitionen. Data samlades in för de obligatoriska variablerna föreslagna i metodens standardiserade blankett. Variablerna är: Trädnummer, Koordinat x, Koordinat y, Trädslag, Stamomkrets, Vitalitet, Akut behov av frihuggning. Även data för variabeln Håligheter med mulm samlades in. Den variabeln finns med i standardprotokollet, dock ej obligatorisk. Viktigt att nämna är att utöver detta mättes alla träd över 60 cm i d b h. Detta enligt metod för inventering av grova träd som Stockholms stad använt vid inventering i Djurgården och enligt historisk standard för ekinventering (muntligen enligt dr. Per Eliasson, Malmö Högskola). Motivet till att vi inventerar även grova träd är dels att ge möjligheter till jämförelser med ovan nämnda inventeringar, dels ger det också möjlighet att bedöma om det finns efterföljande trädgenerationer till de trädjättar som är över 100 cm d b h. Bok registrerades dock enbart enligt jätteträdsdefinitionen, d v s de som var över 100 cm d b h. Detta eftersom bok är det dominerande trädslaget och det inte anses finnas något hot mot återväxten. Vi inventerade enbart levande träd. D v s ej döda stående eller liggande träd. Varje träd koordinatsattes med GPS (Garmin etrex Venture). Varje träd dokumenterades med digitalkamera. Efterarbete Datamaterialet är inmatat och finns samlat i excel-filer hos Malmö Naturskola. Tillsammans med Mikael Lang på fastighetskontoret tog vi fram digitala kartor med de inventerade jätteträden respektive grova träden markerade (se bilagor). Den digitaliserade kartan med jätteträd respektive grova träd samt en karta över inventerade områden, finns som bilagor till den här rapporten. Materialet kommer att skickas till kommunens fastighetskontor (Mikael Lang), miljöförvaltning (Rebecka Eriksson- Russell), gatukontor (Annika Kruuse), fritidsförvaltningen (Inger Nikanorsson) samt till Johan Dahlberg på länsstyrelsen. Bilder på trädindividerna som dokumenterades med digitalkamera finns hos Malmö Naturskola. Cd-skivor med bilder skickas också till M L, A K och J D (se ovan) Under våren kommer rapporten vara tillgänglig på Malmö Naturskolas sida Gläntan tillsammans med allmän information om jätteträdens förekomst och deras betydelse för naturvård och artrikedom. Resultat Se nästa sida under rubriken Resultat/mätbara effekter av åtgärden.

4 Effekter från naturvårdssynpunkt Åtgärd Typ av åtgärd 1 Inventering av jätteträd Genomf örd i sin helhet (ja/nej/ delvis) Ja Resultat/mätbara effekter av åtgärden 222 stycken grova träd och jätteträd är funna. 107 st av dessa är jätteträd. Av jätteträden är 52 st bok, 45 st ek, 8 st ask, 1 st alm och 1 st klibbal. Grövsta trädet är en bok som är 538 cm i omkrets i brösthöjd. Grövsta asken är 512 cm i omkrets och grövsta eken är 477 cm. En digitaliserade kartor med koordinatsatta grova träd och jätteträd är framtagna. En karta över inventerade områden finns. Digitala bilder på varje träd finns också. Långsiktiga effekter Extra information om jätteträd är möjlig att använda vid kommunens skogsbruksplanering av Bokskogen. Möjlighet ges att planera för en framtida generation jätteträd i och med att även grova träd över 60 cm d b h inventerats. Framtida bevarande av de jätteträd som finns kvar i Bokskogen, Torup. I sin tur bevaras de värdefulla arter t ex vedlevande skalbaggar, mossor, lavar och svampar, vilka är knutna till dessa element. Artbevarandet förutsätter dock att även blivande jätteträd bevaras så att arterna kan hålla livskraftiga populationer även i framtiden. 2 Informera om jätteträd och deras ekologiska betydelse Ja Delvis Område nr 14, d v s hjorthägnet vid slottet, hade särskilt många jätteträd (57 st). Område nr 1 (24 st) och 12 (20 st) är också täta på jätteträd. Denna slutrapport skickas till berörda parter inom kommunen. En populärversion av denna slutrapport om jätteträdens förekomst och deras betydelse för naturvård och artrikedom. Större kunskap om gamla träds betydelse hos berörda parter inom Malmö stad. Högre kunskap om gamla träds betydelse hos pedagoger och elever i Malmö stad. Delvis Tillgänglig information Högre kunskap om gamla träds

5 om projektet på Malmö Naturskolas sida Gläntan på nätet betydelse hos pedagoger och elever i Malmö stad m m. Motiveringar till ej eller delvis genomförda åtgärder En populärversion av slutrapporten är påbörjad och kommer färdigställas under våren Den kommer finnas tillgänglig till exempel på friluftsgården i Torup. Den kommer också skickas ut till berörda parter inom Malmö stad bland annat. Information om projektet kommer finnas tillgänglig på Malmö Naturskolas sida på nätet, Gläntan under våren Fotodokumentation Fotodokumentation med digitalkamera har skett av varje inventerat jätteträd. Se bifogad cd. Det är går bra att länsstyrelsen/naturvårdsverket använder bilderna. Villkor i beslutet och hur dessa har uppfyllts Villkor i beslut Villkor 1 Rekvirerade medel får enbart användas för de ändamål som ansökan omfattar. Villkor 2 De resultat som ansökan anger skall uppfyllas. Kunskapsuppbyggnad (1): Färdigställd digitaliserad karta med koordinatsatta jätteträd samt digitala bilder på träden. Information (6): Färdigställd rapport om jätteträdens förekomst och deras betydelse för naturvård och artrikedom. Uppfyllande Rekvirerade medel har endast använts till de ändamål ansökan omfattat. D v s ersättning för arbetet med inventering, datahantering, kartframställning och rapportskrivning. Bilersättning för resor t o r Torup, digitalkamera för dokumentation av träden samt GPS för att samla trädkoordinater. Digitaliserade kartor finns över inventerade områden i Bokskogen med koordinatsatta jätteträd markerade. Alla träd är också digitalt fotograferade och finns tillgängliga hos bland annat Malmö Naturskola. Det samlade datamaterialet finns hos Malmö Naturskola. Digitaliserade kartor över inventerade träd och en karta över inventerade områden finns som bilaga plus en cd med digitala bilder skickas tillsammans med den här rapporten till kommunens

6 fastighetskontor, gatukontor, fritidsförvaltning och Johan Dahlberg på länsstyrelsen (se tidigare i denna rapport under genomförda åtgärder). Under våren 2006 kommer denna slutrapport finnas tillgänglig på Malmö Naturskolas sida Gläntan På Gläntan kommer också finnas mer allmän information om jätteträdens förekomst och deras betydelse för naturvård och artrikedom. Villkor 3 Senast 1 mars varje år skall skriftlig verksamhetsrapport för de åtgärder som utförts och de kostnader som uppkommit under året inlämnas till Länsstyrelsen. Verksamhetsrapporten skall redovisa. hur tidsplanen följts för varje åtgärd som omfattas av projektet, vilka effekter från naturvårdssynpunkt som åtgärderna har medfört, hur de villkor som angetts i bidragsbeslutet har uppfyllts och hur projektet fortsättningsvis är avsett att följas upp. hur mycket arbetstid och faktiska utgifter som har lagts ner i projektet per åtgärd. Villkor 4 Innan projektet avslutas skall en uppföljning av genomförda åtgärder göras så att detta kan redovisas i slutrapporten. En populärversion av denna slutrapport om jätteträdens förekomst i Bokskogen och deras betydelse för naturvård och artrikedom kommer färdigställas under våren Den kommer då finnas tillgänglig för allmänheten på friluftsgården i Torup. Eftersom projekttiden varit kortare än ett år har verksamhetsrapport ej efterfrågats. Dessa uppgifter finns redovisade i denna slutrapport. Eftersom projekttiden varit kortare än ett år har uppföljning av genomförda åtgärder ej gjorts.

7 Villkor 5 Efter att projektet har genomförts skall en slutrapport upprättas och inlämnas till Länsstyrelsen. Slutrapporten skall redovisa: Projektets initiala och långsiktiga effekter från naturvårdssynpunkt, hur de villkor som angetts i bidragsbeslutet har uppfyllts, kostnaden för varje åtgärd som omfattas av projektet och hur den återstående uppföljningen och utvärderingen av projektet är avsedd att genomföras. Villkor 6 Vid marknadsföring och information om projektet ska det klart framgå att Statens naturvårdsinvesteringsprogram har bidragit med medel. Villkor 7 Projektet inklusive slutrapport skall vara slutfört och avrapporterat senast den 31 december Se denna slutrapport. Marknadsföring och information om projektet kommer ske på vår sida på nätet Gläntan i samband med kurser för pedagoger i Malmö stad, i en populärversion av denna slutrapport, en kommande skrift om Bokskogen. Här kommer det framgå att projektet genomförts medhjälp av NIP medel. Projektet är slutfört och skulle avrapporteras i januari 2006 enligt samråd med länsstyrelsens ansvarige tjänsteman (Magnus Berglund på Miljöavdelningen). Nu skickas slutrapporten den 28 februari 2006 istället. Motivering Slutrapporten kunde ej färdigställas före 31 december eftersom Malmö Naturskola ej har Arc view och var beroende av hjälp för att färdigställa den digitaliserade kartan över inventerade träd. Ekonomi Åtgärd Budgeterad total kostnad Utfall total kostnad nummer Summa: Summa bidrag enligt beslut (kr)

8 Projektets kostnader uppdelat på olika poster Kostnad (kr) Arbetskostnad Material Köpta tjänster 0 Resor 476 Övrigt Summa: Finansiering Finansiär Namn Medfinansiering, kr Kommun Malmö Naturskola Pedagogiska centralen Malmö stad, Mikael Lang (6 arbetstimmar) Fastighetskontoret Malmö stad Privatpersoner Företag Stiftelser Fonder Ideell organisation Annan (ange vilken) Staten (utöver sökt bidrag) Statligt bidrag till Naturvårdsverket lokala naturvårdsprojekt Summa: Har flera aktörer varit delaktiga i projektet? Ja x Nej Om ja, hur har denna samverkan gått till? Vi samarbetade kring förberedelsearbetet (prioritering av områden för inventering) med Länsstyrelsen Skåne län Johan Dahlberg, SNF Skåne Per Blomberg, Fastighetskontoret Malmö stad Mikael Lang och SLU Alnarp Jörg Brunet. Vi samarbetade vid framställandet av kartan med Mikael Lang på Fastighetskontoret Malmö stad. Samverkan kring framställandet av en kommande skriften om Bokskogen där en del av

9 informationen handlar om jätteträd (fakta från detta projekt används) sker tillsammans med Fritidsförvaltningen Malmö stad Inger Nikanorsson och Fastighetskontoret Malmö stad Mikael Lang. Denna samverkan sker inom ett Interreg II EU projekt som heter BSR Eagle. Hur kommer projektets återstående uppföljning och utvärdering att gå till? Efter projekttidens slut kommer Malmö Naturskola använda den nya lokalkännedomen vid framtida planering av verksamheten. Den kommer till särskild användning då vi har kurser för Malmös pedagoger. En del av lokalerna med funna jätteträd kommer användas i några av Malmö Naturskolas elevprogram. På Malmö Naturskolas sida Gläntan kommer information om projektet läggas ut under våren 2006 och den digitaliserade kartan vara tillgänglig tillsammans med en del bilder på jätteträden. För allmänheten planeras under 2006 eventuellt hållas en Jätteträdsvandring i Bokskogen ledd av Malmö Naturskola i samarrangemang med Fritidsförvaltningen (Friluftsgården i Torup). Under guidningen kommer det då pratas om jätteträdens naturoch kulturvärden bland annat. I en skrift om Torup som håller på att framställas av Malmö Naturskola inom EU projektet BSR Eagle, kommer en del handla om jätteträden och deras natur- respektive kulturvärden. Här kommer troligtvis digitala bilder på jätteträd från projektet användas. Skriften kommer finnas tillgänglig för allmänheten på friluftsgården i Torup. Det kommer förhoppningsvis ske en fortsättning med en heltäckande jätteträdsinventeringen i Bokskogen. Framkomna resultat av en sådan inventering kommer vara användbart vid kommunens skogsbruksplanering för området. Projektets jätteträd är viktiga för vissa arter för vilka åtgärdsprogram har framtagits. Resultaten från jätteträdsinventeringen kan vara till hjälp för att beskriva statusen hos en del av de arter inom åtgärdsprogrammen som Skåne län har att förvalta. Ett slutligt led skulle kunna vara att som i Lunds kommun märka de jätteträd som är tänkta att bevaras med Evighetsträd -skyltar. Miljömål Vilket/vilka huvudsakliga miljömål har projektet medverkat till att uppnå? Ange med kryss i tabellen. Miljömål Begränsad klimatpåverkan

10 Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar x Ett rikt odlingslandskap x Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Vad var bäst med projektet? Det var roligt och spännande att få lära känna så många karaktärsstarka trädindivider. För oss som jobbat mest med projektet (Josefine Gustafsson och Kajsa Högfeldt) har det varit lärorikt och utvecklande. Det har varit enkla kontakter att ta med de som varit inblandade (se tidigare i rapporten). Alla har varit tillmötesgående. Att tänka på för framtida jätteträdsinventerare är: Det tar sin tid att mäta träden och fotografera varje individ. Med tanke på att vi bara hade fem dagar i fält totalt är vi ändå ganska nöjda med antalet dokumenterade träd. Vi var mycket snabbare mot slutet. Ibland är det svårt med täckningen eftersom trädens krontak stör sattelitmottagaren i GPS:en. Vitalitet och bedömning av om trädet ska frihuggas var två svåra variabler att bedöma. Alla träd har någon gren som är skadad och det är svårt att bedöma om ett träd är döende. Om trädet ska frihuggas betyder det ofta att ett annat jätteträd måste tas bort. Det var inte lätt att göra en bedömning av en sådan naturvårdsinsats i all hast, vilket inte heller ingick i vår uppgift egentligen. Annars är metoden enkel och kräver inte mycket förberedelser. Vi som inventerat heter Josefine Gustafsson, Kajsa Högfeldt och Per Celander. Josefine och Kajsa är de som sammanställt datamaterialet, bilderna och kartan över inventerade områden. Josefine har skrivit slutrapporten.