Värdering och redovisning av humankapital

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värdering och redovisning av humankapital"

Transkript

1 2003:221 SHU EXAMENSARBETE Värdering och redovisning av humankapital En kvalitativ studie i svenska elitidrottsföreningar JOAKIM BERGQUIST JOAKIM FAHLGREN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar EKONOMPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2003:221 SHU ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 SAMMANFATTNING Risken för en organisation med betydande humankapital är att redovisningen blir missvisande, då stora skillnader uppstår mellan verkligt värde och bokfört värde. I en elitidrottsförenings humankapital framstår spelarna som en betydande immateriell tillgång. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur svenska elitidrottsföreningar värderar och redovisar sitt humankapital samt att identifiera motiven till varför dessa väljer att redovisa respektive inte redovisa sitt humankapital. För att uppfylla vårt syfte genomfördes en fallstudie i tre stycken svenska fotbollsföreningar och tre stycken svenska ishockeyföreningar. Vår studie visar att de undersökta fotbollsföreningarna värderar och redovisar sitt humankapital efter Svenska Fotbollförbundets rekommendationer. De undersökta ishockeyföreningarna redovisar inte sitt humankapital och orsakerna till detta är dels föreningsspecifika, dels att det saknas rekommendationer från förbundshåll. Vårt bidrag till ämnesområdet utmynnar i ett förslag till Svenska Ishockeyförbundet att följa Fotbollförbundets exempel och ge ut en rekommendation där möjlighet ges för föreningarna att redovisa spelarna som tillgångar i balansräkningen.

3 ABSTRACT An organization which possesses significant human capital is running the risk of having misleading accounting because of the big difference between real value and book value. In the human capital of a top-level sports club, the players appear to be a significant intangible asset. The purpose of this paper was to describe how Swedish top-level sports clubs value and account for their human capital and to identify the motives for why they decide to account, or not account for their human capital. For this purpose we carried out a case study in three Swedish football clubs and three Swedish ice hockey clubs. Our study shows that the studied football clubs value and account for their human capital according to the recommendations of the Swedish Football Association. The studied ice hockey clubs do not value and account for their human capital. The reason for this is partly specific for each club, and partly because that the Swedish Ice Hockey Association hasn t published any recommendations that deals with the matter. Our contribution to the subject concludes with a proposal to the Swedish Ice Hockey Association to issue a similar recommendation as the Football Association has done, which gives the clubs permission to value and account for the players as assets on the balance sheet.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsningar METOD Teoretiskt synsätt och forskningsansats Undersökningssansats Val av fallstudieobjekt Litteratursökning och datainsamlingsmetod Metodproblem Analysmetod TEORIRAM Redovisningsteori och den traditionella redovisningens grunder Redovisningens postulat Värdering och redovisning av humankapital Skandia Gröjers modell Balansräkningen och dess poster Tillgångar Eget kapital och skulder EMPIRI Ishockey MoDo Hockey Färjestads BK Djurgårdens IF Ishockey Svenska Ishockeyförbundet Svenska Hockeyligan AB Fotboll Hammarby IF Fotboll Malmö FF IFK Göteborg Svenska Fotbollförbundet ANALYS Implementering av analysmodell Värdering och redovisning av humankapital Den traditionella redovisningens postulat Tillgångar Värdering och redovisning av humankapital i svenska elitidrottsföreningar Gröjers modell SLUTSATSER Förslag till fortsatt forskning KÄLLFÖRTECKNING... I Bilaga 1 Svenska Fotbollförbundets rekommendation gällande redovisning av spelareiv Bilaga 2 Intervjuguide...V

5 1. INLEDNING Nutida idrottsverksamhet handlar inte längre enbart om att mäta sina färdigheter mot varandra då diskussionerna kring dagens idrottsutövande alltmer kretsar kring pengar. För den enskilda idrottsföreningen är den kunskap de aktiva besitter en värdefull tillgång. Att värdera denna kunskap är inte lätt men en viktig del i föreningens redovisning för att kunna uppvisa en rättvisande bild för dess intressenter. De aktivas kunskap och färdigheter är en del av det humankapital som idrottsföreningen förfogar över. Humankapitalet i sin tur, är en viktig beståndsdel i verksamhetens intellektuella kapital. 1.1 Bakgrund Den som studerar vasmålningar från antikens Grekland finner ofta idrottsmotiv. Scener med löpning, hopp, kast, fribrottning och annat för tanken till dagens tävlingsidrott inget nytt under solen. Men skenet bedrar. Under ytan finns viktiga skillnader. Då brydde man sig inte om att mäta resultat och slå rekord. Det räckte att kora en vinnare, allmänt betraktad som gudarnas gunstling. (Statens offentliga utredningar nr 33, 1998) All verksamhet bygger på ett kunnande och ett kunskapsutnyttjande. Kunskap kommer att avgöra företagets framgång (Edvinsson & Malone, 1997). I en organisation där kunskap prioriteras, får man också effektiva och väl avvägda beslut och aktiviteter (Blomgren & Kuikka, 1998). Anseendet eller värdet på den kunskap som utövaren innehar varierar med dennes ålder, resultat och framför allt kunnande. Den professionella prestationen räcker inte ensam för att skapa anseende. Det är andras erkännande av prestationen som ger upphov till anseendet. Spelreglerna skiftar naturligtvis mellan olika professionella områden. Idrottens värld har fördelen att snart vem som helst kan bedöma en prestation. Höjdhopparen klarar eller river. Sprinterloppet avgörs på hundradelen av en sekund. Med ett gott anseende ökar idrottarens värde på marknaden. (Lyttkens, 2001) 1.2 Problemdiskussion Genom förändringen av den globala ekonomin, förlorar etablerade lednings- och kontrollsystem alltmer dess relevans genom att de inte klarar av att förse ledningen med information som är viktig för att styra kunskapsbaserade processer och immateriella resurser. Detta gäller särskilt det traditionella finansiella redovisningssystemet, som är transaktionsinriktat och som främst fokuserar på materiella och finansiella tillgångar och hitintills inte klarat av att systematiskt hantera transaktionerna av immateriell natur inom företaget. (Bornemann & Leitner, 2002) Den traditionella redovisningen får ofta utstå kritik eftersom humankapitalet i form av människor och kunskap saknas i balansräkningen. Kritiken är befogad eftersom tillgångarna i dagens företag till betydande del består och påverkas av humankapitalet. Humankapital är de anställdas know-how, erfarenheter, kunnande och expertis (Dzinkowski, 2000). Risken för ett företag med betydande humankapital är att redovisningen blir missvisande, då stora skillnader uppstår mellan verkligt värde och bokfört värde. Genom att titta på skillnaden mellan företagens marknadsvärde och bokförda värde är det uppenbart att en stor del tillväxtföretag, som Intel, Microsoft och Netscape, är värderade långt över det bokförda värdet. (Edvinsson, 1997) Detta problem 1

6 gäller inte bara IT-företagen utan inkluderar många andra industrier som är beroende av immateriella tillgångar, som exempelvis organisatorisk kunskap, för sina framgångsrika operationer. Uppenbarligen behövs någonting annat, det finns ett ökat intresse i att mäta företagens immateriella tillgångar. (Caddy, 2002) Keith Bradley vid the Open University Business School hävdar att under de senaste tjugo åren har det skett en avsevärd vidgning av gapet mellan företagens värden som de uttrycktes i balansräkningen och investerarnas bedömning av dessa värden. Han menade på att grovt räknat fyrtio procent av marknadsvärdet hos de börsnoterade företagen år 1992 saknades i balansräkningen. För kunskapsintensiva företag utgör procenttalet tillgångar som saknas i balansräkningen över hundra. (Edvinsson & Malone, 1997) Enligt Johansson & Skoog (2000) är en del av förklaringen till att gapet mellan bokfört värde och marknadsvärde ökat under de senaste åren, den ökande betydelsen av intellektuellt kapitalrelaterade resurser. Andra väl så viktiga förklaringsvariabler är avregleringen av de finansiella marknaderna, förändrade kreditförutsättningar, ökad global konkurrens, ny teknologi och ökade förväntningar om framtida vinster och kassaflöden. Människors betydelse i organisationer är väl accepterat, men systemen för att mäta den påverkan som investeringar i människor har är fortfarande till stor del ett outvecklat område, eller i alla fall en blek skugga av de mer accepterade modeller som används för att mäta materiella och finansiella resurser. (Boudreau & Ramstad, 1997) Lagstiftare, ekonomer och revisorer har under hela industriepoken haft stora svårigheter att hantera immateriella värden. Där dessa flutit upp på ytan, till exempel i samband med företagsförvärv, har det visats i bokföringen som så kallad goodwill. Många progressiva företag redovisar numera i årsredovisningen vad man menar är företagets humankapital. Det är en vällovlig ambition att ge aktieägarna viktig information om företagets immaterialkapital, baserat på den kompetens och det nätverk som medarbetarna representerar. (Bern, 2002) Från början av 1960-talet inleddes en utveckling mot allt starkare kommersialisering. De engelska proffsspelarna hotade med strejk och kunde driva igenom att maximilönen avskaffades. Samtidigt upplevde fotbollsvärlden ett tilltagande inflöde av kapital från TV-bolag, sponsorer och reklambransch. En elit av superstjärnor kunde börja utbildas, vars löner och inkomster från reklamkontrakt lyfte dem högt över, inte bara de andra spelarna, utan även långt bort från deras sociala härkomst. I början av 1990-talet bröt sig de engelska klubbarna ur det gamla ligasystemet och bildade en egen Premier League, där de kunde räkna in pengarna från de feta TV- och sponsorkontrakten i de egna klubbkassorna. Satsningen på elit och sponsorer är klubbarnas väg till framgångar och god ekonomi. (Nilsson, 2000) Genom media får sporthändelserna genomslag över hela världen. Den potentiella publiken blir oändligt stor, vilket lockar näringslivets marknadsförare. Idrott och media ingår i en allt tätare symbios, vilket lett till att mediafurstar överbjuder varandra i jakten på äganderätten till inkomstbringande storklubbar och sändningsrättigheter. Idrottskapitalet behöver ständigt expandera med fler matcher och evenemang. Kapitalet söker avkastning, vilket betyder hög exponering inför köpstark publik. Även de mest välbeställda idrottsorganisationerna börjar uppträda som multinationella företag, som när den amerikanska ligan för basketboll startar dotterbolag i Europa med tanke på framtida vinstmöjligheter. (Nilsson, 2000) Den offentliga sektorn finansierar en stor del av idrottsrörelsens verksamhet. Detta sker dels genom utbetalningar av olika former av tjänster, lokala anläggningar med mera till låga priser eller gratis. (Ds 1993:58) Detta 2

7 kan innebära att det i en förenings balansräkning inte går att finna några egentliga tillgångar och då i synnerhet den kanske viktigaste tillgången nämligen kunskap. Allt större fokus läggs kring en elitidrottsförenings ekonomi. Det är därför viktigt att även inkludera humankapitalet i redovisningen eftersom spelarna i stor utsträckning påverkar föreningarnas ekonomiska verksamhet. I och med att aktiva kan köpas och säljas mellan elitidrottsföreningar ges möjlighet att knyta till sig de kunskaper som krävs för framgång. Eftersom att kopplingarna är starka mellan det ekonomiska och det rent sportsliga har elitidrottsföreningarnas redovisning och uppvisandet av en rättvisande bild blivit viktig. Vårt examensarbete kommer att behandla hur elitidrottsföreningarna handskas med sitt humankapital i redovisningen. Problemdiskussionen ovan väcker följande frågeställningar: Hur värderar elitidrottsföreningarna sitt humankapital och hur kommer detta till uttryck i föreningarnas redovisning? Vilka motiv ligger bakom föreningarnas beslut att redovisa respektive inte redovisa sitt humankapital? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva hur svenska elitidrottsföreningar värderar och redovisar sitt humankapital samt att identifiera motiven till varför dessa väljer att redovisa respektive inte redovisa sitt humankapital. 1.4 Avgränsningar Vi kommer endast att titta på hur värderingen av spelare sker, inte ledare. Ledares arbetsmarknadssituation är annorlunda och de arbetar inte utifrån samma förutsättningar som spelare. Vi har även valt att enbart fokusera vår uppsats på herridrott. En av anledningarna är att herridrott på elitnivå generellt sett har helt andra ekonomiska förutsättningar än damidrott. Orsakerna till detta är många. Vår avsikt är dock inte att finna dessa. 3

8 2 METOD Med metod avses ett vetenskapligt sätt att närma sig det ämne man skall skriva om och hur man ämnar behandla ämnet. Metoden påverkar och genomsyrar hela uppsatsen. (Ejvegård, 1996) 2.1 Teoretiskt synsätt och forskningsansats Det vetenskapsteoretiska synsättet är avgörande för val av metod och hur vetenskap skall bedrivas samt forskarens roll. Vår uppsats har haft sin utgångspunkt inom hermeneutiken. Detta synsätt kopplas ihop med kvalitativ analys som varit vår metod. Forskning med utgångspunkt i ett hermeneutiskt synsätt innebär att forskaren inte bara konstaterar och registrerar ett visst beteende, utan att han försöker förstå vad beteendet innebär för den eller de individer som studeras. Den forskare som söker sådan förståelse behöver ofta använda kvalitativa forskningsmetoder. (Carlsson, 1996) Målsättningen med kvalitativ analys är att identifiera och bestämma ännu icke kända eller otillfredsställande kända företeelser, egenskaper och innebörder med avseende på variationer, strukturer och processer (Starrin & Svensson, 1994). Tonvikten ligger alltså på tolkning och förståelse som utmynnar i ett större djup i analysen än vid en kvantitativ ansats. Det andra teoretiska synsättet är positivismen. Inom den positivistiskt inriktade forskningen ligger huvudvikten på användandet av kvantitativa metoder som bland annat ger möjligheter till statistiska och matematiska analyser (Carlsson, 1996). Kvantitativ analys syftar till att undersöka hur på förhand definierade företeelser och dess egenskaper och innebörder fördelar sig i en population, händelser, situationer. Här bygger analysen på kvantifiering och mätning (Starrin & Svensson,1994). Tack vare det ges möjlighet att generalisera. Vår avsikt är dock inte att försöka generalisera hur olika idrottsföreningar värderar och redovisar sitt humankapital. Därför har vi förkastat denna analysmetod. Vidare har vårt arbete en deduktiv forskningsansats då utgångspunkten är befintlig teori, främst det resonemang i vetenskapliga tidskrifter och den litteratur som finns att tillgå kring humankapitalet. Vidare söker deduktiv metod att testa eller utöka befintlig teori. Induktiv forskningsansats har även den sin utgångspunkt i befintlig teori men eftersom ansatsens syfte är att bygga upp ny teori användes den inte. (Artsberg, 2002) 2.2 Undersökningssansats Vi inriktade oss på att göra en fallstudie i ett antal elitidrottsföreningar inom fotboll och ishockey. Denna undersökningsansats anser vi ger det bästa underlaget för att kunna få svar på de frågeställningar som vårt arbete bygger på. Ett syfte med en fallstudie är helt enkelt att ta en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriva verkligheten och säga att fallet i fråga får representera verkligheten (Ejvegård, 1996). Enligt Yin (1994) finns det två fördelar med att intervjua deltagarna i en fallstudie. Dels är intervjun målinriktad och försöker få svar på en viss typ av frågor, dels är det en relativt enkel metod att sätta sig in i det område som forskaren är intresserad av. Med hjälp av fallstudie finns en större möjlighet att utveckla hur humankapitalet värderas i verkligheten än om vi exempelvis skulle analysera statistik. Det ger även 4

9 utrymme för ett resonemang kring idrottsföreningarnas bakomliggande motiv till att redovisa respektive inte redovisa sitt humankapital. 2.3 Val av fallstudieobjekt Vi har valt att koncentrera oss på de två största och mest populära idrotterna i Sverige, nämligen fotboll och ishockey. Att dessa två idrotter är de största råder det inga tvivel om då publiksiffror, uppmärksamhet i media och omsättning beaktas. Tre representanter från varje idrott har valts ut där vi gjorde en fallstudie. Vårt val av idrottsföreningar grundar sig på att samtliga är etablerade och välkända inom respektive idrott. Dessa är följande: Fotboll Hammarby IF Malmö FF IFK Göteborg Ishockey MoDo Hockey Färjestad BK Djurgårdens IF 2.4 Litteratursökning och datainsamlingsmetod Det första steget som vi tog vid vårt uppsatsskrivande var den litteratursökning som vi genomförde, dels på biblioteket vid Luleå Tekniska Universitet, dels på biblioteket vid Skeria i Skellefteå. Litteraturstudier föregås vanligen av litteratursökning. Med litteratur avses i forskningssammanhang i stort sett allt tryckt material: böcker, artiklar, rapporter, uppsatser, essäer med mera. (Ejvegård, 1996) Vid genomförandet av litteratursökningen var syftet i första hand att ta reda på om det fanns tillräckligt med litteratur inom vårt ämnesområde. Tanken var att denna litteratursökning skulle utmynna i ett underlag till vår teoriram. Vi har främst gjort sökningar i databaserna Libris och Ebsco. Vi använde oss av sökord som humankapital, intellektuellt kapital, tillgångar, ekonomistyrning, kunskap, immateriella tillgångar, intellectual capital och human capital. Efter denna litteratursökning gjorde vi telefonintervjuer med de utvalda idrottsföreningarna inom fotboll och ishockey. Information om vilka personer som vi skulle intervjua fann vi på respektive idrottsförenings hemsida. Att göra intervjuerna via telefon har sina fördelar då det är billigt och inte tar så lång tid. Möjligheten att omformulera och hoppa över frågor som redan besvarats ges även. Intervjuerna var semi-strukturerade och gjordes med personer som är ansvariga eller har stor kunskap i respektive idrottsförenings ekonomi. Semi-strukturerade intervjuer innebär att respondentens faktakunskap kring en fråga, samt deras åsikter kring denna undersöks (Yin, 1994). 5

10 2.5 Metodproblem Med begreppet metodproblem menas validitet respektive reliabilitet. Dessa problem kan uppkomma vid en undersökning och det är viktigt att forskaren är medveten om detta. Reliabiliteten anger tillförlitligheten hos och användbarheten av ett mätinstrument och av mätenheten. Ett uttryck för hög reliabilitet är när flera oberoende forskare enskilt kommer fram till samma slutsatser. Med validitet avses att man som forskare verkligen mäter det som man avser att mäta. (Ejvegård, 1996) För att förbättra reliabiliteten använde vi oss av en högtalartelefon vid intervjutillfällena. Detta förfarande gav oss båda möjlighet att ta del av respondentens svar. Vi förde också anteckningar under intervjuerna och för att inte något skulle missuppfattas bad vi respondenterna utveckla och förklara sina svar när vi ansåg att de var otydliga. Vidare så förklarade vi för dem vad arbetet handlade om för att försäkra oss om att personen vi talade med var ansvarig för redovisningen i respektive idrottsförening eller på annat sätt kapabel att svara på våra frågor. Detta för att få en hög validitet beträffande vårt examensarbete. Detta har till viss del varit ett problem då vi inte alltid har fått tala med ansvariga personer för redovisningen i respektive idrottsförening. I de fall detta inte gick har vi dock alltid fått tala med personer på respektive förenings ekonomiavdelning som själva ansett sig vara kapabla att svara på våra frågor. Våra metodproblem hade kanske blivit mindre om vi hade haft möjligheter att göra personliga intervjuer på plats. Att träffa respondenterna på plats hade gett ett större utrymme för längre och mer ingående resonemang kring de redovisningsprinciper som respektive idrottsförening valt beträffande dess humankapital. Detta skulle möjligtvis gett ett ännu större djup då vår forskningsansats varit kvalitativ. Ett sådant förfarande hade dock blivit både för kostsamt och tidskrävande. Vid kontakt med idrottsföreningarna så framkom det att reglerna vid spelarövergångar och övergångssummornas storlek har betydelse för hur klubbarna resonerar beträffande redovisning av sitt humankapital. Kontakt togs därför med Ishockeyförbundet och Fotbollförbundet för att klargöra hur respektive förbunds regelverk ser ut gällande denna fråga. Vidare har Svenska Fotbollförbundet i sina anvisningar för elitlicensens ekonomikriterier gett ut en rekommendation om hur värdering och redovisning av spelare ska ske (se Bilaga 1). Kontakt har även tagits med Svenska Hockeyligan AB eftersom det i diskussionen med ishockeyföreningarna framkom att eventuella redovisningsrekommendationer borde komma därifrån. 2.6 Analysmetod Efter det att intervjuerna genomförts jämförde vi det empiriska materialet med vår analysmodell som bygger på befintlig teori. Vidare analyserades även materialet med delarna i vår teoriram som behandlar värdering och redovisning av humankapital. Genom att analysera det empiriska materialet blev det möjligt att dra slutsatser som bidrog till att uppnå uppsatsens syfte. I anslutning till våra slutsatser ges även förslag till fortsatt forskning. 6

11 3 TEORIRAM I detta kapitel tar vi upp den teoriram som är grundläggande för vår diskussion och analys av vårt ämne. Vi kommer först att ta upp ett avsnitt om redovisningsteori och den traditionella redovisningens grunder. Vidare kommer vi att förklara och utveckla begreppet humankapital samt Skandias tankegångar kring det intellektuella kapitalet och humankapitalet i synnerhet, liksom en modell för hur värdering och redovisning av humankapital kan ske i praktiken. Efter detta kommer en beskrivning av balansräkningen och dess poster. I de fall som vi använder oss av begreppet intellektuellt kapital i vår teoriram innefattas även humankapital. 3.1 Redovisningsteori och den traditionella redovisningens grunder Med redovisningsteori menas enligt Artsberg (2002) en sammanhängande vetenskaplig lärobyggnad. Den dominerande synen bland redovisningsprofessionen 1 idag är att se redovisning som ett beskrivningsspråk av verkligheten. Det handlar då om att utveckla redovisningsregler så att de på ett bra sätt återspeglar verkligheten, det som faktiskt hänt. Sedan år 1930 har redovisningsprofessionen och andra aktörer inom området arbetat för att utveckla ett antal postulat 2 och principer för redovisning. Syftet vara att tydliggöra de tankar som de hade om vad som är de grundläggande komponenterna i redovisningsteori. (Kam, 1990) Det finns ingen enighet bland redovisningsforskare över terminologi eller på vilken nivå olika begrepp ska hänföras (Artsberg, 2002) Redovisningens postulat Enligt Kam (1990) är följande den traditionella redovisningens grundläggande postulat: redovisningsenhet, monetär enhet, transaktionsinriktat, fortlevnad och redovisningsperiod. Redovisningsenhet Ekonomisk aktivitet sker och identifieras i en specifik enhet (Kam 1990). Det är endast transaktioner som påverkar den definierade enheten som skall redovisas. Enheten kan definieras genom att undersöka vem som innehar kontrollen över använda resurser, vem som bär ansvaret för ingångna avtal samt vem det är som utför den egentliga verksamheten. (Falkman, 2000) Monetär enhet Pengar används som mätningsenhet för ekonomiska händelser och transaktioner (Kam 1990). I redovisningsteorin förutsätts att samtliga ekonomiska objekt och händelser kan uttryckas i termer av pengar. Att använda pengar som mätenhet ger betydande fördelar eftersom det skapar jämförbarhet. Detta resulterar emellertid i att flertalet transaktioner av icke monetär karaktär exkluderas. Postulatet dras med betydande problem. Det finns ingen möjlighet att mäta alla ekonomiska händelser i termer av pengar. Det finns exempelvis ingen vedertagen metod för att värdera tillgångar såsom personal. Orsaken 1 Personer som yrkesmässigt sysslar med frågor om redovisningens kvalité och innehåll (Artsberg, 2002) 2 Självklart antagande, påstående som inte behöver bevisas (Ibid) 7

12 är att många ekonomiska händelser inte baseras på någon transaktion. Jämförbarhetskriteriet går slutligen förlorat om inte alla transaktioner uttrycks i termer av pengar. (Falkman, 2002) Transaktionsinriktat Redovisningsdata utgår från priser baserat på dåtida, nutida och framtida transaktioner (Kam, 1990). Redovisningstransaktioner som vanligtvis föregås av affärshändelser påverkar antingen tillgångarnas, skuldernas eller det egna kapitalets värde. Transaktioner inverkar på framtida betalningar men skall redovisas vid den aktuella händelsen, snarare än när betalning sker. Den traditionella redovisningen har kritiserats för att den exkluderar vissa typer av resurser och viss typ av resursförbrukning såsom humankapital. Förutom postulatet monetär enhet så är det postulatet transaktionsinriktat som förhindrar att dessa typer av tillgångar kan redovisas då ingen egentlig transaktion ägt rum. (Falkman, 2002) Fortlevnad Redovisningsenheten förväntas fortleva så länge det inte finns bevis på motsatsen (Kam 1990). Detta leder också till att tillgångarna värderas till sina historiska anskaffningsvärden, de ska inte säljas. Eftersom verksamheten förväntas överleva behöver likvidationsvärden aldrig användas, verksamheten förväntas överleva. Tron på evigt liv är dock enligt kritiker en meningslös förutsättning som inte inverkar på redovisningen. (Falkman, 2002) Redovisningsperiod Ekonomisk aktivitet sker inom en specifik tidsperiod (Kam 1990). Ett av redovisningens återkommande problem utgörs av det faktum att användare kräver att information presenteras med återkommande intervaller. På grund av tidsproblematiken uppkommer ett antal periodiseringsproblem. Inkomster och utgifter som redovisas löpande måste periodiseras till intäkter och kostnader för att resultaträkningen ska kunna upprättas. Postulatet om redovisningens period utgå alltså från att ett företags livslängd är möjlig att fördela på delperioder. Att redovisa med jämna mellanrum är en nödvändig förenkling av verkligheten som underlättar bland annat jämförbarheten mellan organisationer. (Falkman, 2002) 3.2 Värdering och redovisning av humankapital Ett sätt att betrakta företaget är i form av ett träd. Ett företags dolda värde motsvaras av trädets rotsystem. För att trädet ska blomstra och bära frukt, måste det få näring genom starka och friska rötter. Och precis som kvaliteten på ett träds frukt är beroende av dess rotsystem, är kvaliteten på ett företags organisation och det finansiella kapitalets styrka en funktion av företagets dolda värden. Vårda dessa rötter och företaget blomstrar. Tillåt dem förtvina eller skadas så kommer företaget, hur starkt det än må förefalla, att falla omkull och dö. (Edvinsson & Malone, 1997) För att organisationen ska överleva på lång sikt är det mycket viktigare att fokusera på att ge näring åt rötterna än att skörda den frukt som trädet ger. En fokusering på det intellektuella kapitalet skapar ett effektivt instrument att styra och utveckla företaget. (Edvinsson, 1997) Det intellektuella kapitalet är bara ett av ett antal alternativa styrverktyg där man lagt tonvikten på de icke materiella resurserna i ett företag. Gemensamt för dessa metoder eller verktyg var och är att man flyttar fokus från det tidigare finansiella perspektivet till att mer fokusera på företagets kunder, anställda, processer och utvecklingsmöjligheter. 8

13 Tanken är således att bredda de formella styrverktygen till att innefatta mer än de traditionella finansiella måtten. (Johansson & Skoog, 2000) Styrningen av det intellektuella kapitalet har en historia som börjar under 80-talet när chefer, akademiker och konsulter runt om i världen sakta men säkert blev medvetna om att ett företags immateriella tillgångar, dess intellektuella kapital, ofta var av stor betydelse för företagets avkastning. (Harrison & Sullivan, 2000) Redovisningen av det intellektuella kapitalet tog fart under 90-talet, framför allt i skandinaviska länder, när företag började implementera och publicera rapporter som handlade om det intellektuella kapitalet. Denna redovisning är ett kraftfullt verktyg som fungerar som ett styrnings- och kommunikationsinstrument och tar fram information för investeringsbeslut. Det fungerar även som ett hjälpmedel vid en produktiv användning av immateriella tillgångar som humankapital, forskning och utveckling, strukturkapital och kundkapital vars betydelse ständigt ökar. (Bornemann & Leitner, 2002) För att sätta gränser för vad som kan räknas som intellektuellt kapital verkar det vara en framstående konsensus att det intellektuella kapitalet består av tre fundamentala delar: kundkapital, strukturkapital och humankapital. (Caddy, 2002) Intellektuellt kapital Kundkapital Strukturkapital Humankapital Figur 1 Intellektuellt kapital enligt Skandia Idag görs en stor del av företagens investeringar i kunskaps - och kompetensutveckling av företagets humankapital. Dessa är alla osynliga i balansräkningen. (Edvinsson, 1997) All förmåga, kunskapen, skickligheten och erfarenheten hos företagets personal och ledning omfattas av termen humankapital. Det mänskliga kapitalet måste också omfatta organisationens kreativitet och innovationsförmåga. (Edvinsson & Malone, 1997) Finansiellt kapital och fysiska resurser reduceras när de brukas. Humankapital är däremot en förnyelsebar resurs som rent av förstärks och förnyas genom sitt bruk. Kunskap, den viktigaste delen av humankapitalet, utvecklas till expertis om den nyttjas. (Johannisson, 2000) Enligt Ericsson & Rothberg (2000), säger Hansen att specifika individer även kan inneha kunskap om hur relationer med kunder ska hanteras, och denna kunskap blir värdefullare ju mer den uppbringas och sprids till hela organisationen. Till skillnad från andra resurser, ägs inte människor av företag, och de är därmed relativt fria att erbjuda eller undanhålla sina tjänster. Ur ett företags perspektiv, betyder detta att sannolikheten för en realisering av en individs tjänster oftast är små. Det ultimata måttet på en persons värde är individens förväntade realiserbara värde eftersom detta koncept motsvarar den generella uppfattningen om en tillgångs ekonomiska värde det nutida värdet av dess förväntade framtida tjänster. (Flamholtz, 1999) 9

14 Anders Blomé (2000) beskriver humankapitalet på detta sätt: Humankapitalet avspeglar de anställdas kunskap och förmåga att lösa kundernas uppgifter Humankapital består till stor del, men inte helt, av kunskap i betydelsen vetande. Detta vetande innefattar både explicit (kodifierad) och tyst kunskap. Den förstnämnda förknippas med formell utbildning och professionell skolning medan tyst kunskap har sitt ursprung i praktisk erfarenhet. Humankapital innefattar också andra mänskliga förmågor än vetande som människors värderingar, attityder till tillvaron i allmänhet och till lärande i synnerhet liksom förmåga att hantera den sociala omgivningen. (Johannisson, 2000) Enligt Bornemann & Leitner (2002) skapar immateriella tillgångar ofta mätning och värderingsproblem. Endast i ett fåtal fall är marknaden lämplig för att bestämma priset på en immateriell tillgång. Dess värde kan öka över tiden men det kan även minska över en natt. Att inventera ett företags immateriella tillgångar är svårt på grund av att man inte kan kalkylera fram dess värde. Detta innebär att värdet på immateriella tillgångar kan förändras utan att någon transaktion har ägt rum Skandia Genombrottet kring forskningen som fokuserar kring det intellektuella kapitalet kom 1995 när Skandia, efter flera års banbrytande arbete, gav ut den allra första offentliga årsredovisningen kring detta. Dock var den bara ett tillägg till den finansiella redovisningen. (Edvinsson & Malone, 1997) År 1991 organiserade Skandia Assurance and Financial Services (AFS) den första företagsavdelningen för det intellektuella kapitalet och utsåg Leif Edvinsson till VD för det intellektuella kapitalet. (Harrison & Sullivan, 2000) Skandia definierar det intellektuella kapitalet som: (Edvinsson, 1997) Innehavet av kunskap, praktisk erfarenhet, organisationsteknologi, kundrelationer och yrkesskicklighet som ger Skandia en konkurrensfördel på marknaden Till grund för Skandias modell för det intellektuella kapitalet låg idén att det verkliga värdet hos ett företags prestationer ligger i dess förmåga att skapa uthålliga värden genom att sträva efter en företagsvision och den strategi som hör hit. Med utgångspunkt i denna strategi kunde man bestämma vissa framgångsfaktorer som måste maximeras. Dessa framgångsfaktorer kunde i sin tur grupperas i fyra distinkta områden att fokusera: (Edvinsson & Malone, 1997) Finansiellt Kund Process Förnyelse och utveckling Såväl som ett gemensamt, femte område: Human 10

15 Detta ledde till utvecklandet av Skandianavigatorn som en dynamisk rapport som kan balansera finansiella och icke-finansiella resurser samt dåtida och nutida prestation.(edvinsson & Malone, 1997) Finansfokus Historia Kundfokus Humanfokus Processfokus Idag Fokus för förnyelse och utveckling Imorgon Omgivning Figur 2 Skandianavigatorn (Edvinsson & Malone, 1997) Inom varje fokuseringsområde är det möjligt att utveckla vad Skandia kallar indikatorer som är numeriska. Dessa har sin utgångspunkt i företagets övergripande mål, strategi och vision. Ur de sistnämnda tas kritiska framgångsfaktorer fram som sedan utvecklas till indikatorer. Alla dessa summeras i navigatorn. Denna summering ger en balanserad överblick mellan finansiella och icke-finansiella dimensioner. (Edvinsson, 1997) Skandianavigatorn syftar till att ge en balanserad bild av såväl det finansiella kapitalet som det intellektuella kapitalet. Finansiella resultat, kapital och flöden kompletteras med det intellektuella kapitalet och dess utveckling. (Blomgren & Kuikka, 1998) Den har sina likheter med balanserade styrkort genom att den skapar möjlighet till numeriska mätningar. Navigatorn används som ett planerings- och uppföljningsverktyg och genom den information som skapas har ledningen en bättre skattning på organisationens värdepotential. (Edvinsson, 1997) Gröjers modell Att kalkylera för anställda på balansräkningen är ingen ny idé. Historiskt har det gjorts i praktiken med slavar, och idag görs det av sportklubbar för deras spelare. Många teoretiska försök har gjorts för att kapitalisera anställda som en tillgång på balansräkningen. En del metoder har tagit historiska rekryteringskostnader som deras startpunkt medan andra metoder är baserade på vad det skulle kosta att ersätta personal som lämnar organisationen. Ett tredje sätt har varit att anta att en anställds värde är detsamma som nuvärdet av framtida fördelar. (Gröjer & Johansson, 1996) Många teoretiska försök har gjorts för att aktivera anställda som en tillgång i balansräkningen. De flesta idéer eller modeller har misslyckats, antingen beroende på att de komplicerade beräkningarna är svåra att förklara eller beroende på etiska problem när det kommer till värderingen av människor. (Gröjer & Johansson, 1991) 11

16 En modell som har framkommit inom området har utvecklats av Gröjer & Johansson (1991, 1996). Modellen bygger på redan etablerade kalkyleringsprinciper och är en utökning av den redan befintliga balansräkningen. Hur stor skillnaden blir mellan den traditionella balansräkningen och balansräkningen där de anställda tas upp som en tillgång beror på hur personalintensiv ett företag är. Modellen bygger på att tre nya tillgångsposter inkluderas i den redan befintliga balansräkningen: Arbetsfodran, rekryteringskapital och utbildningskapital. Arbetsfodran Gröjer & Johansson utvecklar en balansräkning där den totala lönen för året, inklusive de anställdas insatser, är definierad som en kortfristig löneskuld. Detta är baserat på antagandet att arbetsgivaren har ett finansiellt åtagande för sina anställda. Löneskulden balanseras genom att en post som rubricerats arbetsfordran tas upp som en tillgång. Rekryteringskapital Rubriken rekryteringskapital kan inkludera ett stort antal olika kostnadsposter. Rekryteringskostnader skulle möjligtvis kunna jämställas med kostnaderna relaterade till framskaffandet, installationen och provkörningen av en ny maskin. I vissa fall är dessa direkt upptagna som kostnader medan i andra fall tas de upp som tillgångar under samma rubrik som maskinen i sig. Rekryteringar som förväntas att räcka längre än tre år skall tas upp som tillgångar. De rekryteringskostnader som tas upp som tillgångar kan sedan skrivas av över den anställdes förväntade anställningstid. Avskrivningarna kan exempelvis baseras på den procentuella andelen anställda som lämnar företaget varje år. Problemet är att det kan vara stora skillnader mellan antalet anställda som lämnar företaget från år till år. Om detta följs kommer det att innebära att avskrivningarna kommer att variera. Vissa år kan avskrivningarna till och med vara noll och detta kommer att göra redovisningen mer komplicerad. Om ett företag tvingas att dra ner på antalet anställda kommer rekryteringstillgångarna att vara alldeles för stora om dessa inte skrivs ner. Nedskrivningen kan göras på ett enkelt sätt genom att göra den lika med den procentuella minskningen i antalet anställda. Om sådana rekryteringstillgångar introduceras, så uppstår en obeskattad reserv av samma storlek som denna tillgång i den första kalkyleringsperioden. Av denna post tas 30 procent upp som en latent skatteskuld och 70 procent som bundet eget kapital. Utbildningskapital Det kanske största redovisningsproblemet gällande utbildningskostnader är själva avgränsningsproblemet; vad är utbildning och vad är ordinarie verksamhet? Allokeringen av relaterade utbildningskostnader ska i teorin kalkyleras fram på samma sätt som rekryteringskostnader. Det finns dock en viktig olikhet och det är utbildningens varaktighet. En del av de interna kurserna har förmodligen en kortare ekonomisk livscykel än tre år. Att avgöra vad som är kortsiktig och vad som är långsiktig utbildning kan vara en väldigt invecklad process. Det enklaste sättet är att anta att alla kurser antingen har en ekonomisk livslängd som är kortare än tre år eller längre. 12

17 Gröjer tar upp ett typexempel på hur balansräkningen kan se ut i praktiken: Omsättningstillgångar 40 Arbetsfodran 30 Rekryteringskapital 20 Utbildningskapital 10 Anläggningstillgångar 60 Summa tillgångar 160 Kortfristiga skulder 30 Löneskuld 30 Långfristiga skulder 40 Skatteskuld relaterat till rekryteringskapital 6 Skatteskuld relaterat till utbildningskapital 3 Eget kapital 30 Bundet eget kapital relaterat till rekryteringskapital14 Bundet eget kapital relaterat till utbildningskapital 7 Summa skulder och eget kapital Balansräkningen och dess poster Enligt Årsredovisningslagen 3 kap 1 skall balansräkningen i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. Resultaträkningen försöker visa vad som hänt i företaget under året. Balansräkningen har ett annat syfte, nämligen att ge en bild av företagets ekonomiska ställning vid räkenskapsårets slut. Balansräkningen visar på ena sidan (aktivsidan) företagets tillgångar och på den andra (passivsidan) hur dessa är finansierade. Passivsidan skiljer mellan skulder och eget kapital. Vad som räknas som tillgång, och följaktligen får redovisas på aktivsidan i balansräkningen, och som skuld respektive eget kapital och redovisas på passivsidan är således av grundläggande betydelse för hur balansräkningen ser ut. Balansräkningen avser inte att visa vad företaget är värt. Värdet av balansräkningen ligger istället i att den tillsammans med annan information i årsredovisningen ger läsaren ett underlag för en bedömning av vad företaget kan vara värt. Företagets finansiella styrka visas i balansräkningen genom att denna visar vilka ekonomiska resurser (tillgångar) företaget disponerar, på vilket sätt företaget är finansierat, företagets likvida kapacitet och förmåga att anpassa sig till förändringar i omvärlden. (Thorell, 1996) Den uppställningsform som gäller för balansräkningen enligt ÅRL är i sammandrag följande (Ibid): Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 13

18 Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder På tillgångssidan i balansräkningen finns rubrikerna anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Enligt ÅRL 4 kap 1 förstås med anläggningstillgång en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång. Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) menar att ettårsregeln skall tillämpas eftersom den utgör god redovisningssed (Artsberg, 2002). Anläggningstillgångar delas in i: Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Enligt ÅRL 4 kap 3-4 skall anläggningstillgångar tas upp till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (historiska anskaffningsvärdet). I anskaffningsvärdet skall, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet räknas in. Vidare skall anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skrivas av systematiskt över denna livslängd. Den ekonomiska livslängden för en immateriell tillgång skall anses uppgå till högst fem år, om inte en annan längre tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om en sådan längre avskrivningstid tillämpas, skall det i en not lämnas upplysning om detta. I noten skall i så fall också anges skälen för den längre avskrivningstiden. Avskrivningar skall redovisas i resultaträkningen. (FARs samlingsvolym, 2002) ÅRL 4 kap 2 säger att utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten som är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år får tas upp som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar samt ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill). (Ibid) Enligt Redovisningsrådet så är en immateriell tillgång en identifierbar, icke-monetär tillgång utan fysisk substans som innehas för att användas i produktionen eller för att tillhandahålla varor eller tjänster, för uthyrning till andra eller i administrativt syfte. Vidare skall ett företag redovisa en immateriell tillgång i balansräkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Redovisningsrådet säger även att en immateriell tillgång som redovisas i balansräkningen skall värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. En immateriell tillgång skall skrivas av systematiskt över nyttjandeperioden. Någon längsta avskrivningsperiod anges inte, men det förutsätts att en länge avskrivningsperiod än tjugo år endast undantagsvis kan förekomma. Avskrivningarna påbörjas när tillgången är tillgänglig för användning. Avskrivningsperioden får aldrig vara oändlig. (Ibid) 14

19 Under rubriken omsättningstillgångar i balansräkningen återfinns de tillgångar som berörs av företagets dagliga affärer. Hit räknas bland annat likvida medel av olika slag (kassa, bank och postgiro), varulager och kundfordringar. Till omsättningstillgångar räknas också alla andra tillgångar som avses att omsättas löpande i verksamheten. (Thorell, 1996) Omsättningstillgångarna kan delas in i fyra poster: Varulager mm Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Tillgångar Enligt Kam (1990) ger FASB 3 följande definition av tillgångar: Tillgångar förväntas ge framtida ekonomiska fördelar och innehas eller kontrolleras av företaget till följd av en redan inträffad händelse Enligt Kam (1990) säger Macneal att en tillgång som inte går att handla med måste sakna ekonomiskt värde, då den är omöjlig att köpa eller sälja och då kan något marknadspris aldrig existera. Macneal hävdar att detta bör ingå i tillgångsdefinitionen. En tillgång anskaffas av företaget därför att man förväntar sig att dra ekonomisk nytta av den i framtiden. Naturligtvis är all sådan förväntan osäker till sin natur, om framtiden kan vi inget veta med säkerhet. Normal osäkerhet är däremot inget skäl att inte ta upp något som en tillgång. Till exempel en fotbollsklubb som köper en spelare vet att det föreligger en risk att han kan bli skadad. En sådan risk är däremot inte ett skäl att inte att ta upp spelaren som tillgång om man tycker att han uppfyller de andra kriterierna. (Artsberg, 2002) Enligt Kam (1990) uttrycker professor Paton tillgångar som ägodelar. Ägodelar är oavsett form, materiell eller icke materiell, ägda av ett specifikt företag och av värde för företaget. Definitionen av en tillgång är bara det första steget för att identifiera och eventuellt redovisa den i balansräkningen. Flera tillgångar passar in i definitionen men de redovisas inte. Ett exempel på detta är humankapital. Anställda förväntas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, de är under företagets kontroll och är ett resultat av redan inträffade händelser. Ändå redovisas inte dessa tillgångar. Anledningen är att det förutom definitionen även finns erkännandekriterier. De erkännandekriterier som Kam (1990) tar upp är lagstöd, försiktighetsprincipen, relevans och mätbarhet. Lagstöd Endast tillgångar där företaget har exklusiv kontroll är en tillgång i det specifika företaget. Företaget behöver däremot ej ha äganderätten till tillgången men en juridisk bindande rätt till att använda och dra nytta av tillgången inklusive rätt till tillgångens avkastning. (Artsberg, 2002) 3 Financial Accounting Standards Board (Kam, 1990) 15

20 Försiktighetsprincipen Värdering skall göras med rimlig försiktighet (FARs samlingsvolym, 2002). Försiktighetsprincipen innebär att man hellre kostnadsför än aktiverar en utgift, i alla fall under osäkerhet (Artsberg, 2002). Möjliga tillgångar redovisas inte (Falkman, 2002). Relevans Det måste gå att finna ekonomisk substans i tillgången (Kam, 1990). Det vill säga att tillgångens värde skall vara betydande för organisationen (Falkman, 2002). Kriteriet om relevans används generellt vid all bedömning inom redovisningen (Artsberg, 2002). Mätbarhet En tillgång kan uppfylla kriterierna på en tillgång men den är kanske inte möjlig att mäta. Den är då fortfarande en tillgång men inte en redovisad sådan. (Artsberg, 2002) Eget kapital och skulder Eget kapital är definitionsmässigt en restpost, skillnaden mellan tillgångarna och skulderna. Att den återfinns på passivsidan beror på att den för bolaget är en skuld till ägarna. (Thorell, 1996) Enligt Kam (1990) ger FASB följande definition av skulder: Skulder är förväntade framtida utflöden av ekonomiska resurser som är ett resultat av redan befintliga åtaganden och som förväntas innebära framtida ekonomiska fördelar Det karaktäristiska för en skuld är att företaget för att fullgöra denna måste ge upp resurser, som annars hade givit intäkter (Thorell, 1996). 16

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

Var gömmer de allsvenska fotbollsklubbarna sina spelare?

Var gömmer de allsvenska fotbollsklubbarna sina spelare? C-UPPSATS 2004:080 Var gömmer de allsvenska fotbollsklubbarna sina spelare? En studie av allsvenska fotbollsklubbarnas redovisning JOAKIM LINDSTRÖM SOFIA MERUM GREGER SUNDQVIST Institutionen för Industriell

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Hundstallet i Sverige AB

Hundstallet i Sverige AB Årsredovisning för Hundstallet i Sverige AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hundstallet i Sverige AB, får härmed avge årsredovisning för 2014 Allmänt om verksamheten

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814. Innehållsförteckning

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814. Innehållsförteckning BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814 Innehållsförteckning Sida RESULTATRÄKNING 2 BALANSRÄKNING 3 BALANSRÄKNING 4 KASSAFLÖDESANALYS 5 NYCKELTAL OCH EGET KAPITAL 6 BYTE

Läs mer

Årsredovisning ONETOOFREE AB

Årsredovisning ONETOOFREE AB Årsredovisning för ONETOOFREE AB 556729-7758 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 556729-7758 1 (7) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget utvecklar och tillhandahåller spel på internet

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsbokslut Tillgångar. Redovisning och kalkylering F09, HT 2014 Thomas Carrington

Årsbokslut Tillgångar. Redovisning och kalkylering F09, HT 2014 Thomas Carrington Årsbokslut Tillgångar Redovisning och kalkylering F09, HT 2014 Thomas Carrington mea culpa Fel i texten till duggafråga 2, punkt 4 ska stå "Betald frakt och försäkring" inte "Betald frakt och försäljning!

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Boo Allaktivitetshus AB

Boo Allaktivitetshus AB Årsredovisning för Boo Allaktivitetshus AB Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening, får härmed avge årsredovisning för 2014. Allmänt om verksamheten Föreningen har till ändamål

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Årsredovisning. Caravan Club R-Sektionen

Årsredovisning. Caravan Club R-Sektionen Årsredovisning för Caravan Club R-Sektionen 866601-1591 Räkenskapsåret 2015 1 (8) Styrelsen för Caravan Club R-Sektionen får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Rekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011

Rekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011 Rekommendation 11.2 Materiella anläggningstillgångar September 2011 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Årsredovisning. När Golfklubb

Årsredovisning. När Golfklubb Årsredovisning för När Golfklubb 834001-2106 Räkenskapsåret 2015 1 (8) Styrelsen för När Golfklubb, med säte i Gotland, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET

ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013-01-01-2013-12-31 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Svenska Celiakiförbundet, 802010-4504 får härmed avge årsredovisning för 2013. Allmänt om verksamheten Förbundsstyrelsen

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för SchoolSoft Svenska AB Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 -- 2010-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen för Kävlinge Golfbana AB (publ) avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ)

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ) Årsredovisning för Tingsryd 1609 AB (publ) 556693-7990 Räkenskapsåret 2010 07 01 2010 12 31 Org.nr 556693-7990 1 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Tingsryd 1609 AB (publ) får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2000:73 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF)

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) Årsredovisning för Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) 802417-2812 Räkenskapsåret 2009 11 11 2010 12 31 Org.nr 802417-2812 1 (8) Styrelsen för Stockholms funktionshindrades fiskeförening

Läs mer

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB Årsredovisning för Hund- och Kattstallar i Stockholm AB Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Hund- och Kattstallar i Stockholm AB 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hund -och Kattstallar i Stockholm

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Årsredovisning. Lidköpings Folkets Hus förening u.p.a.

Årsredovisning. Lidköpings Folkets Hus förening u.p.a. Årsredovisning för Lidköpings Folkets Hus förening u.p.a. 769000-0356 Räkenskapsåret 2015 1 (7) Styrelsen för Lidköpings Folkets Hus förening u.p.a., med säte i Lidköping, får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning. Föreningen Social Omsorg

Årsredovisning. Föreningen Social Omsorg Årsredovisning för Föreningen Social Omsorg 802006-9251 Räkenskapsåret 2014 1 (7) Styrelsen för Föreningen Social Omsorg får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Årsredovisningen är upprättad

Läs mer

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening Årsredovisning för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening 769626-4147 Räkenskapsåret 2014 1 (7) Styrelsen för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014.

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Styrelsen för Grafikgruppen Visby ekonomisk förening avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1/1 2009--31/12 2009

Styrelsen för Grafikgruppen Visby ekonomisk förening avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1/1 2009--31/12 2009 1 ÅRSREDOVISNING Styrelsen för Grafikgruppen Visby ekonomisk förening avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1/1 2009--31/12 2009 Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har som ändamål att

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Målaren 3

Bostadsrättsföreningen Målaren 3 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Målaren 3 Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSREDOVISNING 2014/2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter & ansvarsförbindelser Tilläggsupplysningar Upplysningar resultaträkning Upplysningar

Läs mer

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Årsredovisning för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk

Läs mer

Årsredovisning. Österåkers Montessori Ek.För.

Årsredovisning. Österåkers Montessori Ek.För. Årsredovisning för Österåkers Montessori Ek.För. 769602-4020 Räkenskapsåret 2013 2 (11) Styrelsen för Österåkers Montessori Ek.För. får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Årsredovisningen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen för Svenska Fallskärmsförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550 Årsredovisning för Hillareds Fibernät Ek. För. Räkenskapsåret 2012-01-01 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym Luleå tekniska universitet Inst för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Lars Lassinantti (uppgift 1, 2, 5) Anna Vikström (uppgift 3, 4, 6) Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323

Läs mer

Årsredovisning. Brf Perseus nr 4

Årsredovisning. Brf Perseus nr 4 Årsredovisning för Brf Perseus nr 4 716416-3813 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Brf Perseus nr 4 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information om verksamheten

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning. Objekt Teknik Stockholm AB

Årsredovisning. Objekt Teknik Stockholm AB Årsredovisning för Objekt Teknik Stockholm AB Räkenskapsåret 2008 Objekt Teknik Stockholm AB 1(9) Styrelsen för Objekt Teknik Stockholm AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2008. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G K O N C E R N R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G K O N C E R N R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G och K O N C E R N R E D O V I S N I N G för Easyfill AB (publ) Org.nr. Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550 Årsredovisning för Hillareds Fibernät Ek. För. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 1(8) Innehållsförteckning: Sida Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning Årsredovisning för RFSL:s Malmöavdelning 846001-3413 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för RFSL:s Malmöavdelning får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT DELÅRSRAPPORT 2010-01-01-2010-06-30 Styrelsen och verkställande direktören för AU Holding AB (publ) avger härmed följande delårsrapport för perioden 2010-01-01-2010-06-30. Innehåll Sida Allmänna kommentarer

Läs mer

Företagarna Stockholms stad service AB

Företagarna Stockholms stad service AB Årsredovisning för Företagarna Stockholms stad service AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Företagarna Stockholms stad service AB Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot i Företagarna Stockholms

Läs mer

Kvartalsrapport 2012-01-01-2012-03-31

Kvartalsrapport 2012-01-01-2012-03-31 Styrelsen och verkställande direktören för Stureguld AB (publ) avger härmed följande kvartalsrapport för perioden 2012-01-01-2012-03-31. * Periodens intäkter under första kvartalet uppgick till 47,8 MSEK,

Läs mer

Moderbolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i dotterbolag.

Moderbolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i dotterbolag. VD s ord 2011 var ett spännande år, mycket hände och fort gick det! Vi startade året starkt med bra inflöde av affärer och avslutade året med vårt bästa rörelseresultat sedan starten. Vår rekryteringsverksamhet

Läs mer

Årsredovisning. ASVH Service AB

Årsredovisning. ASVH Service AB Årsredovisning för ASVH Service AB Räkenskapsåret 2004 ASVH Service AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för ASVH Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2004. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31 Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31 Innehållsförteckning: Sida VD har ordet 1 Händelser efter rapportperioden 2 Kommande finansiella rapporter 2 Principer för delårsrapportens upprättande 2

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT Verkställande direktören och styrelsen för New Equity Ventures International AB avger härmed följande delårsrapport för perioden 2013-01-01-2013-06-30. * Periodens intäkter under första halvåret minskade

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Effnet AB

ÅRSREDOVISNING. Effnet AB ÅRSREDOVISNING 2010 för Effnet AB Årsredovisning omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Tilläggsupplysningar 5 Effnet AB Årsredovisning 2010 Sida 2 / 7 Styrelsen och

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Årsredovisning för. Sealwacs AB 556890-8486. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för. Sealwacs AB 556890-8486. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för Sealwacs AB Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Sealwacs AB 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Sealwacs AB, får härmed avge årsredovisning för 2013. Allmänt om verksamheten Bolaget

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01 -- 2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF AKVAMARINEN PÅ LIMHAMN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne Granskning av tillämpning av god redovisningssed Region Skåne Genomförd på uppdrag av revisorerna 7 september 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2 2 INLEDNING... 2 2.1 Syfte och avgränsning...2

Läs mer

TEIE53 Extra case Far & Flyg AB

TEIE53 Extra case Far & Flyg AB TEIE53 Extra case Far & Flyg AB 1. Samtliga uppgifter behandlar företaget Far & Flyg AB. Läs därför noga igenom den introducerande beskrivningen av företaget. Läs även hela uppgiften innan du löser den.

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 1(9) Ideonfonden AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

januari mars 2015 FÖRSTA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd För ytterligare information, kontakta

januari mars 2015 FÖRSTA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd För ytterligare information, kontakta Q 1 Kvartalsrapport januari mars 2015 Ostnor AB (publ.) Ostnor AB, org nr 556051-0207 kvartal 1 helår 2015 2014 2014 Nettoomsättning 292,6 225,6 969,0 Rörelseresultat 31,5 18,0 48,3 Rörelsemarginal, %

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

Årsredovisning. Naturistför. Bergslagens Solsport

Årsredovisning. Naturistför. Bergslagens Solsport Årsredovisning för Naturistför. Bergslagens Solsport 875001-1960 Räkenskapsåret 2015 1 (7) Styrelsen för Naturistför. Bergslagens Solsport, med säte i Nora, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Fanjunkaren nr 1

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Fanjunkaren nr 1 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Fanjunkaren nr 1 793200-0065 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Fanjunkaren nr 1 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand Årsredovisning för Brf Kvarngatan 9 Marstrand 769611-5034 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen för Brf Kvarngatan 9 Marstrand får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer