Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18"

Transkript

1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:

2 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) föreskrivs att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Regionfullmäktige beslutade den 22 april 2008 att nämnder, styrelser och bolag årligen ska redovisa säkerhetsläget och säkerhetsarbetet till regionstyrelsen. Regionstyrelsen beslutade den 26 maj 2009 att nämnd och styrelse minst vartannat år ska genomföra en risk- och sårbarhetsanalys i syfte att stärka krishanteringsförmågan. Från och med 1 januari 2011 gäller Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om kommuners och landstings risk och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). I föreskriften anges att kommuner och landstingen årligen ska inrapportera det sammanställda resultatet utifrån identifierade risker och särskilt viktiga resurser som kommuner och landsting kan disponera, för att hantera extraordinära händelser. Rapporten baserar sig på Västra Götalandsregionens förvaltningars/bolags inventering och gradering av identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden Genomförd regional risk- och sårbarhetsanalys utifrån scenario kärnkraftshaveri med efterföljande elbortfall Rapporten har utarbetats av Säkerhetsstrategiska avdelningen i samverkan med följande samhällsviktiga förvaltningar och bolag: Alingsås lasarett Angereds Närsjukhus Folktandvården Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs Sjukhus NU-Sjukvården Primärvården (Skaraborg, Södra Älvsborg, Fyrbodal, Göteborg och Södra Bohuslän) Regionkansliet (Informationsavdelningen, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum och Säkerhetsstrategiska enheten) Regionservice Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smittskyddsenheten Skaraborgs Sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Västfastigheter Västtrafik 2

3 Sammanfattning Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån redovisas enligt de sju punkter som anges i MSB:s föreskrifter MSBFS 2010:6 Den samlade analysen godkändes av regionstyrelsen Arbetet bygger på Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolags tidigare genomförda risk- och sårbarhetsanalyser, årliga redovisningar av säkerhetsarbetet och säkerhetsläget i Västra Götalandsregionens verksamheter samt en inventering genomförd 2011 av säkerhetsstrategiska enheten. Den regionala Risk- och sårbarhetsanalysen har baserats på Mångdimensionell Verksamhetsanalys (MVA). Arbetet har genomförts i samverkan med regionens förvaltningar/bolag och Malmö Högskola. Analysen genomfördes I rapporten finns svaren redovisade i diagramform. Sammanfattningsvis visar rapporten att att Västra Götalandsregionen har förmåga att skapa samverkan mellan olika förvaltningar, bolag och myndigheter, för att på bästa sätt kunna hantera en inträffad eller hotande extraordinär händelse. Regionens förvaltningar och bolag har påvisat följande särskilt viktiga resurser inom regionen: Intern och extern kommunikation Personalkompetens Ledning Lokaler Mediaförsörjning Regionala och lokala ledningar Transportmöjligheter Den sammanvägda bedömningen för Västra Götalandsregionen är att förmågan hantera extraordinära händelser, allmänt och i samhällsviktigverksamhet, är i huvudsak god, men har vissa brister avseende: Möjlighet till omlokalisering av samhällsviktiga verksamheter till annan plats Osäkerhet avseende lagerhållning av läkemedel, kost, material etc. Otillräcklig kontinuitetsplanering avseende IT/Teleavbrott Tillgång till reservkraft främst utan för sjukhusen Tillgång till reservvatten vid avbrott/förorening Övning Under de närmaste åren planeras det fortsatta arbetet med att stärka regionens krishanteringsförmåga. Planerade åtgärder är bland annat: Implementera regional krishanterings- och kriskommunikationsplan Regionala och lokala risk- och sårbarhetsanalyser Tydliggöra regionala ledningsförhållandena Utarbeta lokala krishanterings- och kriskommunikationsplaner Utarbeta ny regional strategi för säkerhetsarbete för Utbildningar och övningar 3

4 Uppdrag Den samlade analysen godkändes av regionstyrelsen den XX juni 2011 och redovisas senast Den 30 september 2011 skriftligen till Socialstyrelsen med kopia till länsstyrelsen i Västra Götalands län och Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). Disposition Västra Götalandsregionens regionala risk- och sårbarhetsanalys redovisas enligt de sju punkter som anges i MSB:s föreskrifter (2010:6) 1. Övergripande beskrivning av Västra Götalandsregionen. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av Västra Götalandsregionens identifierade samhällsviktiga verksamhet. 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden för Västra Götalandsregionen och dess verksamhet. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som Västra Götalandsregionen kan disponera, för att hantera extraordinära händelser. 6. Bedömning av Västra Götalandsregion förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 7. Planerade och genomförda åtgärder med anledning av den regionala risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Redovisning av resultat 1. Övergripande beskrivning av Västra Götalandsregionen. Västra Götaland är Sveriges främsta transport- och industriregion och ett genomfartsområde för gods från hela Skandinavien. Länet har 1,5 miljoner invånare och 49 kommuner, varav Göteborg är den största. I Västra Götaland ingår allt från storstad och medelstora städer till småorter och glesbygd. Länet har de senaste åren haft en stadigt ökande befolkning. Västra Götalandsregionen bildades 1999 genom sammanslagning av Bohuslandstinget, Landstinget Skaraborg, Älvsborgs läns landsting samt delar av Göteborgs Stad. Regionens uppdrag är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland där det är gott att leva, bo och verka. Västra Götalandsregionen är en av Sveriges största arbetsgivare med drygt anställda. Uppgiften är att erbjuda bra sjukvård och tandvård samt ge förutsättningar för god folkhälsa, ett rikt kulturliv, god miljö, jobb, forskning, utbildning och bra kommunikationer. Tillsammans med de 49 kommunerna, näringslivet, organisationer och utbildningsvärlden driver Västra Götalandsregionen utvecklingen med Västra Götalands bästa som mål. 4

5 När Västra Götalandsregionen bildades fick den också ansvar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor som tidigare sköttes av staten genom länsstyrelserna. Det innebär bland annat ett större inflytande över regionala samhällsfrågor, till exempel infrastruktur och miljö. Det högsta beslutande organet är regionfullmäktige. Regionfullmäktige sammanträder i Vänersborg där den politiska organisationen har sitt huvudsäte. Regionstyrelsen leder och samordnar Västra Götalandsregionens politiska arbete. De flesta av regionens kanslier, sekretariat och gemensamma förvaltningar finns i Regionens Hus i Vänersborg, Göteborg, Skövde, Mariestad, Uddevalla och Borås. I Västra Götalandsregionen finns 17 sjukhus däribland Sahlgrenska Universitetssjukhuset som är norra Europas största sjukhus och svarar för specialiserad diagnostik och behandling. I regionen finns över 120 vårdcentraler och 170-tal tandvårdskliniker. Dessutom finns privata vårdgivare som har avtal med Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen äger tillsammans med kommunerna Västtrafik AB, som med bussar, spårvagnar, tåg och båtar ansvarar för kollektivtrafiken. I regionen finns även folkhögskolor, naturbruksskolor och kulturell verksamhet vilket innefattande bland annat museer, Film i Väst och GöteborgsOperan. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Västra Götalandsregionens regionala risk- och sårbarhetsanalys bygger på sammanställning av den inventering som ovannämnda förvaltningar och bolag genomfört gällande: skyddsvärden (värderingar, resurser, funktioner) oönskade händelser risker, som på ett negativt sätt kan påverka regionens möjlighet att bedriva sin verksamhet. bedömning av krishanteringsförmåga, konsekvenser för regionen och samhället åtgärdsförslag för att minska sårbarheten i Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag För att få en bild över vad som anses vara skyddsvärt, vilka oönskade händelser, risker och sårbarheter som kan påverka de 21 förvaltningar och bolag som anses vara samhällsviktig verksamhet inom Västa Götalandsregionen skickades en enkät ut till dessa förvaltningar och bolag. (se bilaga 1) Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen genomfördes i samverkan med representanter från förvaltningar/bolag som ingår i Västra Götalandsregionens krisledningsorganisation, Länsstyrelsen i Västra Götaland och två representanter från två kommuner. Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen har baserats på Mångdimensionell Verksamhetsanalys (MVA). Processledare var professor Per-Olof Hallin, Niclas Guldåker och Jerry Nilsson från Malmö högskola. Analysen genomfördes (Sammanfattning se bilaga 2) 3. Övergripande beskrivning av Västra Götalandsregionens identifierade samhällsviktig verksamhet. Följande förvaltningar/bolag är utpekade som samhällsviktiga verksamheter och ska uppfylla kraven på robusthet vid hot om eller vid extraordinära händelser. Hälso- och sjukvård (sjukhus, primärvård och tandvård) Smittskydd Västtrafik 5

6 Regionservice (logistik, tele, IT kost och städ) Västfastigheter (fastighetsunderhåll, leverans av el, värme, vatten) Ledningsfunktioner (strategisk och operativ) Informationsfunktionen 3.1 Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen Förvaltningarna och bolagen har besvarat enkät där de fick beskriva och gradera (från 1-5) vilka fem värden och objekt, som de anser är mest skyddsvärda inom/förvaltningen/bolaget. I diagrammet visas de värden och objekt som flest förvaltningar anser är mest skyddsvärt. Diagram 1. Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen 1% 2% 5% 5% 27% Patienter, kunder, brukare (27%) Personal (24%) 13% 6% Fastigheter/Miljö (17%) Tekniska system och utrustning (13%) Varumärke/ förtroende (6%) Värderingar (5%) 17% 24% Ledningsfunktion (5%) Tillgång till material (läkemedel etc.) (2%) Information/Kommunikation (1%) I framställandet av diagrammet har hänsyn tagits till gradering och svaren har delats in i kategorier. Om respondenterna skrivit flera alternativ på samma fråga, valdes det första alternativet. Frågan besvarades av 21 av 21 förvaltningar och bolag som deltog i enkäten. 3.2 Oönskade händelser I samband med de lokala inventeringarna har följande oönskade händelser identifierats. Dessa händelser är allvarliga och kan skada regionen och dess verksamheter. Naturrelaterat naturkatastrofer, översvämning, väderleksproblem Sjukdomar Olyckor Systemsammanbrott Sociala risker Övrigt pandemi/smitta, okontrollerad smittspridning större tåg, flyg/vägolycka, stor kemikalieolycka, attentat, brand på sjukhuset, sabotage livsmedelstopp, brist på el/värmevatten och/eller förorenat vatten, bränslebrist, stort IT-haveri, datavirus hot och våld, sabotage/social oro, strukturförändringar förtroendekris (kopplat till det som är skyddsvärt), medicinsk skandal, dålig krismedvetenhet, flera saker som inträffar samtidigt 6

7 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden för Västra Götalandsregionen och dess verksamheter I enkäten fick förvaltningarna bolagen beskriva fem kritiska beroenden, som avgörande/viktiga för att verksamheten ska kunna fungera. I diagrammet visas de kritiska beroenden som flest respondenter anser är viktiga 4.1 Kritiska beroenden Kritiska beroenden i Västra Götalandsregionen 7% 4% 21% Personal/kompetens (21%) 7% Elförsörjning (17%) IT (16%) 8% Transport/leveranser (11%) Telefoni (9%) 17% Vattenförsörjning (8%) 9% Övrigt (7%) 11% 16% Lokaler (7%) Förtroende (4%) Svaren har delats in i kategorier som bygger på de alternativ som förekom flera gånger. I kategorin övrigt har svar som endast angetts en gång sammanförts 4.2 Risker utifrån kritiska beroenden I enkäten fick förvaltningarna/bolagen beskriva fem identifierade risker, utifrån de kritiska beroenden som angivits ovan Risker utifrån kritiska beroenden 7% 2% 2% 18% IT-avbrott (18%) Personalbrist (14%) 7% Störningar i elförsörjningen (13%) Vattenbrist/förorenat vatten (10%) 8% 14% Störning i leveranser/transport (10%) Teleavbrott (9%) Övrigt (8%) 9% 10% 10% 13% Sjukdomsutbrott (calici, pandemi) (7%) Skador på fastighet (brand etc.) (7%) Bristande patientsäkerhet (2%) Skadat förtroende (2%) Svaren har delats in i kategorier som bygger på de alternativ som förekom flera gånger. I kategorin övrigt har svar som endast angetts en gång sammanförts 7

8 4.3 Sårbarheter utifrån kritiska beroenden I enkäten så fick förvaltningarna ange vilka sårbarheter som finns i deras verksamheter, utifrån de kritiska beroenden som tidigare angivits. Nedanstående svar är en sammanställning av de mest förekommande sårbarheterna. Vid IT-avbrott uppger flera förvaltningar, att de saknar helt eller delvis rutiner för hur de ska agera vid IT-avbrott. Avseende personalbrist uppger flera förvaltningar, att det finns en sårbarhet i att de är beroende av kompentent personal, för att kunna bedriva sin verksamhet. Gällande störningar i elförsörjningen uppger flera förvaltningar, att de saknar reservkraft eller att reservkraften är bristfällig. Flera av förvaltningarna anger att det i situationer med vattenbrist/förorenat vatten saknas reservvatten och rutiner, samt är beroende av externa aktörer vid dessa tillfällen. På grund av kort lagerhållning inom förvaltningarna/bolag, anses en störning av leveranstransport utgöra en sårbarhet. Flera förvaltningar anger, att de saknar kontinuitetsplanering gällande tele-avbrott. Övriga sårbarheter, som kunde lyftas fram, är sjukdomsutbrott, skador på fastighet, patientsäkerhet och förtroende. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som Västra Götalandsregionen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. Västra Götalandsregionen har förmåga att skapa samverkan mellan olika förvaltningar/bolag och myndigheter, för att på bästa sätt möta kunna hantera en inträffad eller hotande extraordinär händelse. Följande viktiga resurser har påvisats att regionen har tillgång till: Intern och extern kommunikation Kompetens personal Ledning Lokaler Mediaförsörjning Regionala och lokala ledningar Transportmöjligheter 8

9 6. Bedömning av Västra Götalandsregionens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 6.1 Krishanteringsförmåga Utifrån inkomna svar från regionens förvaltningar och bolag har följande sammanställning gjorts, avseende förmågebedömning gällande krishanteringsförmåga. Ledning, samverkan och information Förmågan är i huvudsak god, med brister avseende övning och nätverksbildande aktiviteter med samverkande myndigheter och organisationer Informationssäkerhet En viss förmåga att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Larm I huvudsak god Omvärldsbevakning I huvudsak god Materiella resurser Det finns delvis materiella resurser, däremot en viss osäkerhet om uthållighet om minst en vecka Personella resurser I huvudsak god Praktisk erfarenhet En viss praktisk erfarenhet finns, däremot upplevs en större avsaknad av övningar Sammanvägd bedömning utifrån indikationer på krishanteringsförmåga Sammanvägd bedömning utifrån indikatorer på krishanteringsförmåga Antal Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Det finns en viss förmåga men den är bristfällig 0 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Av 21 enkäter inkom 20 svar. 9

10 6.2 Förmåga i samhällsviktiga verksamheter att motstå allvarlig störning. Informationssäkerhet En viss osäkerhet finns, avseende redundans och robusthet gällande olika former av kommunikationssystem inom regionen. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur En viss osäkerhet gällande redundans och robusthet i infrastruktur. Reservkraft Sjukhusen påvisar att det finns reservkraft med uthållighet om minst en vecka. Däremot har övriga verksamheter väsentliga brister. Möjlighet att flytta samhällsviktiga verksamheter till annan plats Klara brister finns, avseende förberedelser och övning för flytt till alternativa platsen. Materiella resurser Det finns delvis materiella resurser. Däremot en viss osäkerhet om uthållighet om minst en vecka. Personella resurser I huvudsak god. Samverkan Delvis god. Praktisk erfarenhet En viss praktisk erfarenhet finns. Däremot upplevs en större avsaknad av övningar. Sammanvägd bedömning på förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarlig störning Sammanvägd bedömning på förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarlig störningar Antal Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Det finns en viss förmåga men den är bristfällig 0 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Av 21 enkäter inkom 20 svar. 10

11 7. Planerade och genomförda åtgärder med anledning av den regionala risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Regionens förvaltningar har skyldighet att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser (RSA), i syfte att förbättra förmågan att hantera olika typer av händelser och kriser, samt att förbereda sig för en hantering av extraordinära händelser. Enligt regionala krishanteringsplanen ska dessa genomföras vart annat år i varje förvaltning och bolag. 7.1 Genomförda RSA Utöver förvaltnings- och verksamhetsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser, har det i Västra Götalandsregionen under 2008/2010 genomförts regionövergripande RSA inom följande områden: AmbuAlarm, inför avtalsskrivning (regionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av regionens prehospitala akutsjukvård, inklusive reservcentral för SOS Alarm) Regionledning med IT-problematik som scenario Informationshantering vid pandemi Pandemi RSA/övningar med samverkande myndigheter - Tele 09 - Isstorm Utöver ovanstående regionövergripande analyser, har bland annat följande analyser med ett förvaltningsperspektiv genomförts inom följande områden: Avspärrat sjukhus Dåligt väder och vattenläcka Gängkriminalitet Hot och dödsbrand Hot och IT problematik Pandemi Socialstyrelsens förmågeanalys avseende Storstad, Mellanstad Strömförsörjning Vattenförsörjning 7.2 Genomförda åtgärder Revidering av nuvarande katastrofplaner, där begreppet risk- och krishantering i allt större utsträckning lyfts fram. Etablering av olika former av risk- och krishanteringsråd, där frågor av medicinsk karaktär fortfarande har hög prioritet, men där även andra risk och sårbarheter inom t. ex IT/tele, medieförsörjning, miljöpåverka och social oro lyfts fram. Flera förvaltningar har inrättat en lokal tjänsteman i beredskap (L-TiB) för att öka sin förmåga att hantera incident/händelse både i ett före och under perspektiv. Genomförande av ytterligare risk- och sårbarhetsanalyser inom egen förvaltning. Framtagande av regional Krishanteringsplan Framtagande av regional Kriskommunikationsplan Nya regionala riktlinjer för informationssäkerhet Nya regionala riktlinjer för personsäkerhet Utveckling av regionens regionala ledningsplats Uppbyggnad av AmbuAlarm Tillskapande av ett samarbetsforum för regionala och lokala tjänstemän i beredskap 11

12 7.3 Planerade RSA och övriga åtgärder Under de närmaste åren planeras det fortsatta arbetet med att stärka regionens krishanteringsförmåga. Planerade åtgärder är bland annat: Fortsatt arbete med årlig uppföljning av förvaltningarnas och bolagens Framtagande och implementering av regional katastrofmedicinsk beredskapsplan Följa upp arbetet med Styrel och dess påverkan på Västra Götalandsregionens Förstärkning av den prehospitala organisationen på regional nivå förvaltningar och bolag Genomföra en ny förmågeanalys Storstad Göteborg Genomföra regionala risk- och sårbarhetsanalyser Implementera regional krishanterings- och kriskommunikationsplan Initiera arbete med lokala krishanterings- och kriskommunikationsplaner Initiera och genomföra utbildningar och övningar Initiera och medverka vid lokala risk- och sårbarhetsanalyser redovisning av sitt säkerhetsarbete utifrån de strategiska målen Uppföljning av förmågeanalyser Utarbeta ny regional strategi för säkerhetsarbete för Utveckla samarbetet med kommuner och länsstyrelse 12

13 Bilaga 1 MSB Föreskriftsarbete Frågor till förvaltningar/bolag I Västra Götalansregionen Frågedokument enligt MSBFS 2010:6 Beskriv och gradera vad är skyddsvärt (värden och objekt) inom förvaltningen/bolaget Ange typ av oönskade händelser som kan påverka förvaltningens/bolagets verksamhet: Naturrelaterade: Sjukdomar: Olyckor: Systemsammanbrott: Sociala risker: Övrigt: Beskriv fem kritiska beroenden som avgörande för att verksamheten ska kunna fungera Beskriv fem identifierade risker utifrån kritiska beroenden Beskriv fem sårbarheter utifrån kritiska beroenden Beskriv planerade och genomförda åtgärder

14 Indikatorer på krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information - det finns en aktuell kris/katastrofhanteringsplan som är känd i organisationen. - det finns en regelbundet utbildad och övad kris/katastrofledningsorganisation - krishanteringsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid - det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern kommunikation - det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet - behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda 14

15 Informationssäkerhet - Det finns tillräcklig förmåga inom förvaltningen/bolaget att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet Larm - det finns övade larmrutiner - förvaltningen/bolaget har en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) eller motsvarande som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Omvärldsbevakning - det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida informationen till den egna organisationen och andra aktörer Materiella resurser - det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka 15

16 - det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Personella resurser - det finns en regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka - det finns möjlighet att omfördela personal inom regionen samt ta emot extern personal som förstärkning Praktisk erfarenhet - inträffad skarp händelse som hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot - genomförd övning som hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot Sammanvägd bedömning utifrån indikatorer på krishanteringsförmåga Det finns ingen eller Det finns en viss Förmågan är i Förmågan är god mycket bristfällig förmåga förmåga men den är bristfällig huvudsak god men har vissa brister O 16

17 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet - det finns redundans och robusthet inom förvaltningens/bolagets kommunikationssystem (IT, tele, radio) - det finns tillräcklig förmåga hos förvaltningen/bolaget att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet tillgänglighet och spårbarhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur - det finns en redundans och robusthet i infrastruktur Reservkraft - det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Möjlighet att flytta samhällsviktiga verksamheter till annan plats - det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen - flytt av verksamheten till alternativ plats är övad 17

18 Materiella resurser - det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter att scenariot har inträffat och som har en uthållighet om minst en vecka - det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser Personella resurser - det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka - det finns möjlighet att omfördela personal inom förvaltningen/bolaget samt ta emot förstärkningsresurser Samverkan - Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Praktisk erfarenhet - inträffad skarp händelse som hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot 18

19 - genomförd övning som hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot Sammanvägd bedömning utifrån indikatorer på förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns ingen eller Det finns en viss Förmågan är i Förmågan är god mycket bristfällig förmåga förmåga men den är bristfällig huvudsak god men har vissa brister O 19

20 Sammanfattning regional risk- och sårbarhetsanalys Bilaga 2 genomförd 4 april 2011 Scenario Bakgrund Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden. Höstens torka har lett till att vattennivåerna i vattenkraftverkens magasin är låga. Två av de svenska kärnkraftsreaktorerna en i Oskarshamn och en i Forsmark har varit avställda för revision sedan september. Onsdagen 2 februari uppstår det på morgontimmarna isbildning i kylvattenintaget till reaktor 1 (R1) och reaktor (R2) på Ringhals. R1 klarar sig utan större problem men problem uppstår med kylningen av härden i R2. Situationen förvärras genom att totalstopp i kylvattenintaget försvårar kylningen av härden på R2. Problemen är av sådan karaktär att kriterierna för beslut om höjd beredskap uppfylls och därigenom påbörjas automatiska mätningar i drabbat län. Klockan förvärras situationen på Ringhals. Det yttre nätet faller bort vilket innebär att Kraftverkshalvön blir utan ström. Reservkylsystemet för reaktorerna träder i kraft. Däremot startar inte gasturbinerna. Efterhand slutar kylkedjorna att fungera en efter en. När samtliga kylningsaggregat har slutat att fungera uppstår risk för utsläpp och därmed en situation med haverilarm. Akut skede Klockan 01.30, natten till den 3 februari meddelar Ringhals att så kallad tankgenomsmältning har ägt rum på R2 vilket innebär utsläpp till omgivningen som pågår under hela natten. Utsläppet är radioaktivt men begränsat. Dock är ett större antal anställda kontaminerade. Förfrågan riktas till VGR om hjälp att ta hand om dem. Morgonen den 3 februari meddelar Svenska Kraftnät att det råder effektbrist och kl tas beslut om manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK). Oskarshamn och Forsmark (som också har driftsproblem) meddelar att produktionen kan återupptas fullt ut tidigast om en månad. Inomhusvistelse rekommenderas minst ett dygn, men många människor ger sig av från området. Förhöjda men inte hälsofarliga strålvärden uppmäts i snö i Göteborg. Det bedöms emellertid inte finnas behov av utrymning inom Västra Götalandsregionen. Uthållighet Efter fem dagar bedöms risken för nya utsläpp från Ringhals vara över. Mätningar fortgår. Behov av miljösanering och omflyttning är fortfarande osäkert. Många av de människor som akut lämnat området runt Ringhals vill ännu inte återvända. Ringhals kärnkraftverk kommer att vara obrukbart det närmaste året. Den manuella förbrukningsfrånkopplingen innebär att roterande bortkoppling kommer att ske de kommande månaderna. Till en början kan det handla om 50-75% bortkoppling för att sedan gå ned till 30 %. Det drabbar flera äldre- och LSS-boende, förskolor, skolor, gymnasier, särskilda boenden, öppenvård, primärvård, sjukvård, livsmedelsproduktion, postterminaler samt TV och tryckt media. 20

21 Slutsatser Krisberedskapsförmågan (krishanteringsförmåga och förmåga att motstå allvarliga störningar) för en kärnkraftsolycka bedömdes 4 april 2011 av en analysgrupp bestående av representanter för region, länsstyrelse och kommuner i Västra Götalandsregionen. Scenariot delades in i tre tidsperioder Bakgrund, Akut skede, Uthållighet. Baserat på de uppgifter och den bedömning av krishanteringsförmåga som gjordes dras följande slutsatser: Strategiskt, normativa beslut Många aktörer börjar agera med olika beslutsmandat. Det behöver klargöras vem och inom vilka områden som strategiska beslut fattas på nationell, regional och lokal nivå. Inom Västra Götalandsregionen är det oklart vem och på vilka grundvalar övergripande strategiska beslut skall fattas och prioriteringar göras. Samverkan Det finns många nationella, regionala och lokala aktörer som börjar agera. Vissa har upparbetade samverkanskanaler. Det är emellertid oklart hur samverkan skall se ut på olika nivåer. Risken är stor att myndigheter strikt agerar inom sina ansvarsområden. Intern information/kommunikation Information sprids inom respektive organisationer, men kan med hänsyn till det snabba tidsförloppet vara svårt att nå ut till alla nivåer. Massmedier kommer att vara en viktig informationskanal för anställda. Det är emellertid oklart hur dessa skall användas för detta ändamål. Extern information/kommunikation Inledningen av händelseförloppet kommer sannolikt att kännetecknas av informationskaos. Många hemsidor kommer att ge information och det är viktigt men inte sannolikt att den till en början är samordnad. Det saknas en regional version av Massmedier kommer att agera uppsökande och risken är stor att uttalanden från enskilda sprids utan tillräcklig kunskapsbas. Medborgare kommer aktivt att söka information med risk att hemsidor och telefonväxlar blir överbelastade. Operativ ledning Inom vissa delar av organisationerna finns lång erfarenhet, upparbetade rutiner och god samverkansförmåga vid medicinska katastrofer. Dessa har goda förutsättningar att fungera väl. Det är emellertid oklart hur den operativa ledningen skall fungera övergripande, inom andra förvaltningar, samt inte minst hur den skall samordnas med aktörer utanför Västra Götalandsregionen. Operativa uppgifter Operativa uppgifter kopplade till katastrofmedicinsk verksamhet bör ha goda förutsättningar att fungera väl. Det är emellertid oklart hur andra operativa uppgifter kommer att fungera särskilt under den inledande fasen av händelseförloppet. Situationsförståelse Under de inledande faserna kommer med största sannolikhet situationsförståelsen inom alla verksamheter och aktörer att vara bristfällig. Att skaffa sig och kommunicera en lägesbild kommer att vara en prioriterad uppgift för alla organisationer. Situationsförståelsen inom den egna verksamheten kommer sannolikt att vara lättare att utveckla, men troligtvis kommer en samlad och övergripande lägesbild för hela Västra Götalandsregionen samt situationen i länet att ta lång tid att utveckla. 21

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

Särskild förmågebedömning PTS 2011

Särskild förmågebedömning PTS 2011 Särskild förmågebedömning PTS 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka 1 Myndighetens förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys Risk- och sårbarhetsanalys Rapport scenarioanalys Scenarioanalys i verksamhet/förvaltning/funktion Arbetsmaterial Får ej citeras Scenario: Scenario: Baserat på genomförda seminarier: Ange datum Sammanställd

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Krishanteringsplan för Region Halland

Krishanteringsplan för Region Halland 1 Krishanteringsplan för Region Halland 1. BAKGRUND 1.1 Region Halland Region Halland ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvårdsamt regional utveckling. Planen är övergripande tidigare utarbetade krishanteringsplaner,

Läs mer

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Regionfullmäktiges beslut 2011-02-01 Dnr RSK 136-2010 1 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation.

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Region Jämtland Härjedalens risk- och Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(17) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2015-09-29 Nyutgåva Regionstyrelsen 3(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Datum Dnr Revidering av "Riktlinjer för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap"

Datum Dnr Revidering av Riktlinjer för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap Regionstyrelsen Eva Leth Strateg 0766-48 65 27 eva.leth@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-05-08 Dnr 1400190 1 (8) Regionstyrelsen Revidering av "Riktlinjer för leverantörers medverkan i s krisberedskap"

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Styrdokument för kommunal krisberedskap 1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014

Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014 Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014 2013-10-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 4 Metod... 4 Nämndens prioriterade

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska

Läs mer

1. Övergripande beskrivning av kommunen.

1. Övergripande beskrivning av kommunen. 1(10) 2011-10-28 Enheten för Säkerhet och Krisberedskap Länsstyrelsen i Västra Götaland Enheten för Skydd och Säkerhet 403 40 Göteborg Redovisning av RSA, 2011 6 Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 125 1 (17) Risk- och sårbarhetsanalys Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Bilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr 450-251-10. Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen Kalmar län

Bilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr 450-251-10. Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen Kalmar län Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 61 Bilagor Bilaga 1 Reglerande lagstiftning Bilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr 450-251-10 Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR REGION SKÅNE

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR REGION SKÅNE KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR REGION SKÅNE Fastställd av regionstyrelsen 2012-06-11 INNEHÅLL Ansvar för kriskommunikation... 3 Ansvarsfördelning... 4 Kommunikation vid kris... 7 Mål för kriskommunikation...

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

Handlingar till mötet i Borås med Fastighetsnämnden för Västra Götalandsregionen. 26 mars 2015

Handlingar till mötet i Borås med Fastighetsnämnden för Västra Götalandsregionen. 26 mars 2015 Handlingar till mötet i Borås med Fastighetsnämnden för Västra Götalandsregionen 26 mars 2015 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med fastighetsnämnden den 26 mars 2015 Plats: Borås lasarett, lokal: Svante

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-13, 237 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Mörbylånga kommun sträcker sig från den mellersta till södra delen

Läs mer

Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013

Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013 Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med personalutskottet 15 januari 2013 Plats: Blå salongen, residenset, Vänersborg Tid: Kl.

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap >> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Plan för arbete med krisberedskap 2016-12-09 Sid 1/23 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-11-24, 174 För revidering ansvarar:

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Bilaga till årsredovisning 2015 Säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen

Bilaga till årsredovisning 2015 Säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen Bilaga till årsredovisning 2015 Säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS 866-2016 Sammanfattning Trots flera oförutsägbara händelser under året, är den samlade bedömningen att säkerhetsläget

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare i Västra Götalandsregionen Verksamhetsrapport 2011 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Sammanfattning Under 2011 larmades regional tjänsteman

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet En kommuns roll i trygghets och säkerhetsarbetet och var informations- och IT-säkerheten kommer in i detta Vad, vem och hur man kan arbeta med informations-

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Bemyndigande och bakgrund Erfarenheter Sammanfattning av referensgrupp kommuner Sammanfattning av referensgrupp

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål... 4 Omfattning... 4 Innebörd... 4 Ansvar... 6 Uppföljning och revidering... 7 LS 1112-1733 Beslutad

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade: Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-03-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/82-012 Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag

Läs mer

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Överenskommelsen, MSB SKL Uppgifter enligt LEH Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Planering inför extraordinära händelser Geografiskt områdesansvar Utbildning

Läs mer

Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016

Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 SAMÖ 2016 Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 Program 10.00 SAMÖ 2016 11.30 Utvärdera för att lära och utveckla 12.15 Lunch 13.00 Hur ska

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer