'" '\ RAPPORT. Sf/AJ?J'f/IJ(SIIJ:J?J?CA!?J)SPA!?J( ":'... ( ! ~,..: :' : ~

Transkript

1 RAPPORT Sf/AJ?J'f/IJ(SIIJ:J?J?CA!?J)SPA!?J( ":'... ( -' '..'.-- " i :, '",. '.: -. "'o ",, '. \ ". " ~..; \ ~ '., ". l :..! ~,..: :' : ~ :-, 1840-talet '" '\ LA. Mc EET VÄSTER'<ORRLAD 1994:18 Dokumentation av Svartviks Herrgårdspark. Njurunda socken. SundsvalIs kommun REFERENSEXEMPLAR

2 Rapport 1994 : 18 Dokumentation av Svartviks Herrgårdspark. Njurunda socken SundsvalIs kommun Länsmuseets uppdragsverksamheten Ekologi Härnösand, December 1994 Elisabeth Aberg

3 l SVARTVIKS en dokumentation. o HERRGARDSPARK Svartviks herrgård, Nolby 7:133 ligger i Njurunda socken i Medelpad i Västernorrlands län, geografiska läge. ekonomiska kartan (gula kartan), Svartvi~ 17 H:45, 12:18 (rikets nät) alternativt 62 19~latitud; 17 22#longitud, skala:l: Utgiven år Foto nr.1: Svartviks herrgård den 19 maj 1976, (foto: Bengt Häger. Arkivbild: A LänsmuseetVästernorrland, Härnösand). N l',,,, ~._ -0_. I l.., o, o, Svartviks Herrgårds geografiska läge. Källa: ekonomiska kartan (gula kartan), Svartvik 17 8:45, skala:l: utgiven år 1991.

4 INNEHÅLLsFÖRTECKNING FÖRORD INLEDNING..... KORT BESKRIVNING AV PARKEN ALLEN ENGELSKA PARKEN GÅRDsPLAN MED RUNDEL NORRA KVARTERET SÖDRA KVARTERET ÖSTRA KVARTERET PARKENS HISTORIA GENOM TIDERNA 1800-talet ALLEN ENGELSKA PARKEN. GÅRDsPLAN MED RUNDEL NORRA KVARTERET SÖDRA KVARTERET ÖSTRA '!<varteret UTSMYCKNING OCH ÖVRIGA DETALJER talet. GÅRDsPLAN MED RUNDEL NORRA KVARTERET SÖDRA KVARTERET ÖSTRA KVARTERET UTSMYCKNING OCH ÖVRIGA DETALJER 1920-talet GÅRDsPLAN MED RUNDEL 1930-talet... ENGELSKA PARKEN GÅRDsPLAN MED RUNDEL ÖSTRA KVARTERET SÖDRA KVARTERET UTSMYCKNING OCH ÖVRIGA DETALJER 1940-talet ALLEN GÄRDs PLAN MED RUNDEL 1970 talet GÅRDSPLAN MED RUNDEL SÖDRA KVARTERET ALLEN GÄRDsPLAN MED ENGELSKA PARKEN SÖDRA KVARTERET UTSMYCKNING STAKET BELYSNING MÖBLER JORDKÄLLARE FLAGGSTÄNGER KÄLLOR. INDEX RUNDEL

5 lurord Denna skrift ingår i en serie om äldre herrgårdsparker och deras utveckling genom tiderna i Västernorrlands län, och är den andra i serien. Tidigare har MerIo park, en dokumentationsrapport, rapport 1994:13 från Länsmuseets uppdragsverksamhet, Ekologi utkommit. Inventeringen av länets parker började våren 1993 med litteraturstudier. Under vegetationssäsongen'år 1993 besöktes ett tjugotal herrgårdar runt om i länet. Dessa fältstudier har under 1994 fördjupats med arkivstudier över parkerna. Efter hand som rapporterna blir färdiga kommer de att publiceras i kulturmiljövårdens rapportserie vid länsmuseet Västernorrland i Härnösand, Dokumentationer av herrgårdsparkerna i länet kan ses som ett led i bevarandet av parker och trädgårdar. År 1982 undertecknade Sverige Florensdokumentet som går ut på att bevara historiska parker och trädgårdar. Det är glädjande att intresset och forskningen om gamla parker har ökat. Från 1988 kan även trädgårdar skyddas som byggnadsminne, enligt lagen om kulturminnen. Innan en park eller trädgård kan förklaras som kulturminne måste en historisk inventering av parken eller trädgården göras som kan ligga till grund för ett bevarande beslut. Flera herrgårdsparker i länet har haft praktfulla parker. Idag finns endast ett fåtal herrgårdsparker kvar med en ursprungliga utsmyckningen, gångar och rabatter. Flera herrgårdar hade engelska parker som idag åter är skog. Flera av de tidigare ståtliga parkerna består idag endast av gräsmattor med enstaka träd och buskar.

6 INLEDNING 3 Till herrgården hör en trädgård, ofta flera av olika slag. Till de större herrgårdarna hör en park. En eller flera alleer leder upp till mangårdsbyggnaden. I Ädalen (landområdet närmast Ängermanälven) kallades ofta disponentbostäderna för herrgårdar på talen. Dessa kunde vara anspråkslösa bostäder men med en anlagd trädgård. En del av trädgårdarna var skapade i renässans stil och andra i engelsk parkstil. En del var både och. Många av dessa trädgårdar och parker är idag helt försvunna eller förändrade till moderna lättskötta trädgårdar. Flera herrgårdar har haft orangerier (växthus) där man odlade exotiska växter och frukter. Ett område söder om Sundsvall bestående av svedjemark, åker och äng enligt 1790-års storskifteskarta köptes av kronan år 1819 för strämrensnings kommittens räkning, för att bygga en hamnanläggning, karta nr.l, sid.5. på området byggdes en herrgård omgiven aven trädgård. Bild nr.2: Svartviks herrgård och hamn på 1800-talet. (Sundsvalls museums fotoarkiv).

7 4 på ursprungsmarken fanns både torrare och fuktigare åkrar och ängar samt skog. Ett större område nära havet förblev oskiftat. Detta område samt det strax väster om detta som användes som svedjemark är troligen det markområde på 19,5 ha som kronan köpte år Redan samma år byggdes och färdigställdes herrgården. Trädgårdarna var i äldre tider främst avsedda för nyttoväxter. I Norrland var det ovanligt med trädgårdar fram till mitten av 18QQ-talet. Undantaget var prästgårdar och ståndspersoners gårdar Herrgården köptes år 1832 av handelshuset James DicKson och Co. i Göteborg_ Det var efter detta som parken blev anlagd, bild nr.2, sid.3. ~Den blev vida omtalad för sina ädla träd och buskar. I trädgården planterades 200 dahlior, som på eftersommaren var en extra prydnad i den välhållna trädgården" (ur, slott och herresäten i Sverige, 1969). Till herrgården hör två flyglar, från början endast en flygel och arbetarboställen, karta nr.3,sid.7. Karta nr.2, sid.6, från visar att det fanns planer på att uppföra fler byggnader på området. Till trädgården hörde för den tiden traditionell rundel, glaskula och lindalle. på gården fanns två välvda källare. Herrgårdsparken är idag en del aven välbevarad industrihistorisk miljö.

8 äkerlägda (kärrmark) O äkerlagda O äng (fukt;g) äng svedj~ bov.llen Itarta l: Detalj från ~"aeta över Nocdb b s "k. Västernorrlands Hövdingadöme' y y er och änq utl. år 1790~. ' H)urunda socken och Medelpad, upprättad

9 6. ~...,... l'.-.'..." ". ~:. -, -" Karta 2: Kartan är hämtad från handlingar gällande "Begagnande av lastageplats vid Ljungaälvs utlopp", år Handelshuset James Dickson & Ca. Kommerskollegium nr. 567 och 235. Riksarkivet, Stockholm.

10 Ufi Hopia av f(arta WesterNorrlands LÖfl. MedelpadsFögderi och fl!)urunda Socl'i'en fijnaflad öt"vt!r alla Agarne till N OHLBY BY vid /.,ogd Skir/~ Årm /(jw 187Z ar Joh.stool' '. k.yddgil'u D l~gd. r~rk N \ ~ng O gårdspl<jli skogsm.uk II :lupltjlllcr in ~arta 3: Detalj fran Laga skiftes kartan över ägorna till Nohlby by uti Vägternorrlan~ Län, Medelpads fögderi och Njurunda socken,

11 8 KORT BESKRIVNING AV PARKEN f'llgf'l~k;1 p;tlken, I ÖSt';1 : kv'hteret I, I I,,'r><J- -: I funde\\ ~~_9~ ~..,...,. -~II~n sodla kvarteret l norl;ll : kv.uleret Parken bestod är 1993 aven lindalie som sträckte sig från väg E4 in mot en stor grusplan med gräsrundel framför herrgårdens huvudbyggnad, se skiss ovan. Norr (norra kvarteret) och söder (södra kvarteret) om allen var det gräsmatta med träd och buskar. Delar av det norra kvarteret har tidigare varit tennisplan. Den östra delen av det södra kvarteret har tidigare varit köks- och handelsträdgård. Bakom herrgården mot sjösidan (östra kvarteret) var det gräsmatta med några äldre träd, bl.a. en äldre alm, Ulmus glabra. Norr om herrgården fanns en gräsmatta med äldre träd (f.d. engelsk park). Allen från väg E4 och upp mot herrgården är tvåradig, vilket innebär att den har en rad träd på var sida om uppfartsvägen mot huvudbyggnaden. Den består av lind som. planterats efter år Den finns på bild nr.2, SID.3, från 1860-talets mitt. Träden var då rätt höga, vilket antyder att allen redan då hade några år på nacken. Den finns med på bild nr.3, 5IO.9, från 1910 och på bild nr.4, sid.9, från 1940-talet och bild nr.5, sid.l0, från Lind var ett vanligt trädslag som användes till aller i vårt land. Man började i vårt land anlägga alleer På 1600-taIet v1d slott och herrgårdar efter förebild från England och Frankrike sam under en läng tid ägnat sig åt trädgårds- och

12 9 Bild nr.j: Rundel och park med all~ och tennisbana framför Svartviks herrgård, år (SCA:S bildarkiv Sundsvall). Bild nr.4: Svartviks industriområde på 1940-talet. Till vänster på bilden syns lindal16n som leder upp till herrgarden (foto:rolf Örner. Sundsvall).

13 parkarkitektur. Efter laga skiftet tillkom alleer vid stora gårdar, prästgårdar och utflyttade gårdar. Allen från landsvägen och fram till grusplanen framför huset är en del aven tänkt mittaxel som går från landsvägen i väster och ut mot havet i öster rakt genom herrgården och förbi terassen öster om huvudbyggnaden. Längs mittaxeln hade man tidigare fri utsikt mot havet och mot landsvägen. 10 Bild nr.s. Svartviks herrgård 21 juli Rundeln med flaggstång framför herrgården. Mellan rundeln och väg E4 i bildens bakgrund växer en lindall~ (foto, Elisabeth 1I.berq, Länsmuseet Västernorrland, Härnösand). ENGELSKA PARKEN I den nordöstra delen av parken anlades en engelsk park någon gång efter 1860, med lummiga träd och slingrande gångar, karta nr. SA, sid.ll. En kägelbana byggdes längst i norr på 1850-talet, karta nr.4, sid.12, och revs år Den byggdes åter upp på samma plats är De slingrande gängarna har tagits bort, karta nr.5b, sid.ll, och bild nr.6, sid.12, någon gäng efter I parken växte bl.a. töljande träd år 1993 alm, ask, björk, lönn och kastanj.

14 A oS _ o...~ B ti '. ) o o f} fl o o o o D Karta 5: AJ Plan över Svartviks herrgård uppgjord av Nordiska museet 1939, ur:svartvik industrihistoriskt fritidsområde, förslag och diskutionsunderlag, Sundsvalls museum BJ Samma planskiss med parkens utseende 1993, utifrån egna fältstudier år 1993.

15 12 -' ~.-6. '.~"'Ila.A1'ItI ),. ".::.:.,.,., i...1:' ~:.::~. i Karta nr.4: Planritning över Svartviks herrgård Ar 1873, ur -Tillbyggnad av herrglj:"d OIIlbyggnad av fd stall, smit nybygqnad av kägelbana , Svartvi:k.s industrianradl!l, Nolby 7:133, Njurunda fönaml.i.ng. av Andera Stjernberg, Sundsvalle museum/enheten för kultunuiljövard. Bild nr_6: Engelska parken i Svartviks herrgardspark i juli 1993.

16 GÅRDSPLAN MED RUNDEL Rundeln framför herrgården bildar ett centralt motiv på den grusade gårdsplanen. Det var efter ISOO-talets mitt vanligt med stora rundeln framför bostadshusen. Det var vanligt att man utmärkte rundelns mitt med en stamfucsia eller något annat litet träd eller att man hade en pelare med ett solur eller någon skulptur. Rundelen har genomgått ett antal förändringar. Den finns med på laga skifteskartan från år 1845, karta nr.3, sid.7. Under 1800~talet och en bit in på 1900-talet omgavs rundelen av ett lågt staket av diagonalt lagda träribbor, bild nr.7. I mitten fanns en stor rabatt med en urna i centrum i vilken en palm var planterad, bild nr.3, sid.9. Senare anlades en smal rabatt runt rundelns ytterkanter och i mitten planterades tulpaner, bild nr.s, sid var tulpanrabatten borttagen och i rundelns mitt stod en flaggstång, bild nr.9, sid återstod endast flagg~ången i rundelens mitt, bild nr.s, sid Bild nr.7: Svartviks Herrgård under 180D-talet. (Bilden tagen fran Stackeli L Nl9:a lilin.nen fran det garala SvArtvik. Ur, lyan stad och Bygd i Medelpad. _ Sund!lval.la Gille, Medel~ Hembygdsförening, I'ledelpacb Forn=.i.nneaförening).

17 14 Bild nr.b: Svactviks aerrgård maj Framför herrgården finns en rundel med rabatter, (foto: Bo HeilAan, arkivbild S 636:16 LiinSlllUseet vuternorrland, IUirTiC:*and). Bild or.9: Svartviks Herrgård juli Framför herrgården finns rundeln med flaggstång i mitten (foto: Bengt Häger, arkivbild A LiiruI&lseet VästernorrlaOO, Härnösand). NORRA KVARTERET Detta område var år 1845 klassat som ~ä9da av lantmätaren. I nordvästra delen av parken har funnits en tennisbana som

18 sid.9. Tennisbanan togs bort någon gång efter 1940, bild nr.io. I början på I900-talet kom en sportig livsstil och gav upphov till permanenta idrottsanläggningar i herrgårdsparkerna. Under I920-talet var det vanligt att man anlade tennisbanor. Från den öppna grusplanen framför herrgården och längs allen mot nuvarande E4 fanns 1993 en trädgårdsgång upp mot platsen för f.d. tennisbanan. Gången svängde av mot norr bild nr.ll. is ovan:bild nr. lo: Svartviks Herrgård 21 juli Rundeln med flaggstång framför herrgården. Mellan rundelen och vägen E4 i bildens bakgrund sträcker sig en all~ av lind. (foto Elisabeth!berg, Länsmuseet Västernorrland, Härnösand). Nedan:Bild nr.ll: Svartviks Herrgård 21 juli Till vänster i bilden syns lindall~n mellan herrgården och väg E4. Till höger längs det vita staketet låg tidigare en tennisbana (foto Elisabeth Aberq_ Ui.n8mu8e8t. Vbternorrland, Härnösand)_

19 SÖDRA KVARTERET 16 I beskrivningen till Laga skifteskartan Ar 1845, karta nr.3, sid.? står att området var planterat med träd. Denna plantering omfattade den södra delen av detta parkkvarter. Den nordliga delen av kvarteret angav lantmätaren som lägda. I parken fanns år 1993 flera olika trädslag och äldre träd bl.a.växte här år 1993 björk, Betula verrucosdi blodlönn, Acer platanoides f. schwedleri; druvfläder, Sambucus racemosai hassel,corylus avena; lönn, Acer platanoidesi oxel,sorbus intermedia; spiraea, sykomorlönn, Acer pseudoplatanus och syren, Syringa. Blodlönn är en form av skogslänn. Denna har odlats som prydnadsväxt i Europa sedan år Hasseln är vanlig söder ut men förekommer sällsynt upp till Ångermanland. Syrenen tillhör de buskar som förr var vanliga i trädgårdarna. I östra delen av detta parkkvarter har funnits en handelsträdgård, bild nr.12, i det område som på laga skifteskartan år 1845 var kryddträdgård, karta nr.3, sid.7, med en förbindelse upp mot herrgården, bild nr.13 och 14, sid.17. Bild nr.12: Handelsträdgården vid Svartviks herrgård år (SCA:s bildarkiv, Swldavall).

20 17 ~: Bild nr.13 och nedan bild or.14: Svartviks Herrgård juli I bakgrunden syns handelsträdgården som låg so om herrgarden (fot.o: Bengt Häger, arldvbild A J..än5museet Västernorrland. Härnösand). Handelsträdgården upphörde efter år Troligen har denna från början varit en köksträdgård som tillhörde herrgården. Redan i slutet på 1700-talet hade en del herrgårdar börjat att arrendera ut sina trädgårdar till trädgårdsmästare. Det. var ingen slump att köksträdgården placerades söder om herrgården. Dels vetter området mot söder och är därför gynnsamt ur klimatisk synpunkt för odling. Dels sluttar

21 marken något mot havet, vilket medförde att dräneringen är bra. Trädgården finns med på bild nr.2, sid.3, från 1660 talet. Från köksträdgården och ned mot hamnen gick en väg, bild nr.is nedan, och karta nr.3, sid.7. Troligen har det varit en trädgårdsmästare anställd på herrgården, för att sköta parkanläggningen och köksträdgården. Bild nr.is nedan och nr.?, sid.13, med uppstammade rosor i rabatterna och bild nr.is nedan, och nr.3 sid.~, med palmliknande växter från mer exotiska trakter som fodrade yrkeskunnig vård talar för att en trädgårdsmästare varit anställd. De exotiska växterna måste under vintertid ha varit förvarade i ett växthus eller orangeri. Det var inte ovanligt att herrgårdarna förr i tiden hade orangerier. så var fallet på Merlo slott som ligger strax norr om Sundsvall. på Svartvik fanns på la90-talets början växthus, men var dessa låg är jag osäker på. r trädgården fanns fruktträd, bild nr.13 och 14 sid.l? 1993 fanns ~nstaka fuktträd och vinbärsbuskar kvar. 18 Bild nr.15: Baksidan av Svartviks herrgård (mot havet), med trädgård omkring år (9CA:a bildarkiv, Sundsvall). ÖSTRA KVARTERET År 1845 var här en stor öppen park, karta nr.3 sid.? så småningom anlades här en stor en rund gräsmatta. Denna fanns

22 på bild år 1910, bild nr.is, sid.18, karta nr.4, sid.i2. Någon gång under 1920 eller 1930-talen togs den runda gräsmattan bort och i stället anlades två avlånga gräsmattor i öst-västlig riktning, åtskilda aven grusgång, bild nr.16, nedan. Längst i öster byggdes en terass, med en trappa ned mot ett lusthus, bild nr.16, nedan och karta nr.sa, sid.ll. Senare har denna del av parken genomgått en ytterligare förändring till en stor enhetlig gräsmatta, bild nr.l?, sid Bild nr.16: Trädgård med terass på sjösidan av Svartviks herrgård år 19J7. (foto, Karta Kihlbaum, Sundsvalis museullls fotoarjdv). PARKENS HISTORIA GENOM TIDERNA 1800-talet Söder om herrgården var det öppen mark utan bebyggelse och väster om tvåvåningsbyggnader en bit bort från herrgården. En målning över Svartvik från 1853 i privat ägo, bild nr.18 sid.20, visar att herrgården låg inbäddad i grönska och omgavs på 1860-talet aven lummig park, bild nr.2, sid.3.

23 20 Bild nr.17: Trädgården vid Svartviks herrgård mot sjösidan, 21 juli 1993 (toto. El..ieebeth Aberq, länsmuseet!iärnöa3od). Bild nr.io. Målning över Svartvik omkring år.ios3. (Sundnalls auseums totoarklv)

24 ALLEN Zl I litteraturen talas om en stor järnport som ledde in till parken på la90-talets törsta hälft. Troligen har denna funnits vid lindallens början, vid nuvarande väg E4. ENGELSKA PARKEN Den engelska parkstilen, landskapsträdgården innebar att naturen skulle gestaltas i trädgården. Man skulle promenera i trädgården och upptäcka naturens under. I dessa trädgårdar hade man både öppna partier och partier med mycket träd. Man anlade små bäckar och dammar. Man byggde broar över de små vattendragen. Man försökte bygga en park som liknade den som finns på landskapsmålarnas konstverk. I Sve4ige försökte man på 18DD-talet skapa ett engelskt landskap. Inga stela eller regelbundna former fick förekomma. Landskapet och naturen skulle förbli en enhet. Man importerade exotiska växter och anlade särskilda trädgårdar för dessa. Man hade blomsterrabatter, som i olika mönster skulle pryda gräsmattan. Den engelska parken på Svartvik, karta 5A, (övre vänstra hörnet) anlades någon gång mellan 1860 och l890-talen, man planterade trädslagen alm, ULmus glabrai ask, Fraxinus exelsior och hästkastanj, Aesculus hippocastanum som natuligt hör på sydligare breddgrader. Almen är vanlig i södra Sverige men förekommer spridd till Ängermanland. Den växer på djup och näringsrik jord. Askens naturliga utbredningsområde går till södra Gästrikland. Den föredrar näringsrik, fuktig mark med rörligt grundvatten. Hästkastanjen hör naturligt inte hemma i Sveriges flora, den växer vild i sydöstra Europa. Sitt namn har den fått ifrån att den användes till medicin till hästar i Turkiet. Hästkastanjen förekommer som trädgårdsträd i Sverige upp till Ängermanlanct. GÅRDsPLAN MED RUNDEL Där lindallen slutade framför herrgården fanns en stor grusad gårdsplan, karta nr.3, sid.7 och bild nr.2, sid.3 och nr.7, sid.13, med en rundel med planteringar. Kantad med ett lågt staket med diagonalt lagda ribbor troligen av trä. I rundelns mitt stod en urna med en palmlilja Yucca filamentosa, bild nr.7 sid.13 och nr.3, sid.9. Denna växt var troligen en populär utsmyckningsväxt under l800-talet och en bit in på 1900-talet då den förekommer på fotografier av utomhusmiljöer från denna tid. En liknande växt stod framför Härnösands rådhus vid sekelskiftet. på en planritning från år 1873 finns rundelen framför herrgården med.

25 NORRA KVARTERET 22 Norr om herrgården låg 1842 en skog och 1873 karta nr.4, sid.i2, hade man anlagd en trädgård där. SÖDRA KVARTERET I den sydligaste delen av kvarteret fanns i början av 1840 talet en anlagd parkdel med träd, och en kryddgård. Väster om nuvarande flyglar var trädesmark. Från södra flygeln gick en väg öster ut som svängde av mot norr och slutade en bit bort i parken. Från den västra delen av flygeln gick en annan väg söder ut och snett väster ut igenom den anlagda parkdelen med träd. Vägen delade sig i parken och en sträckning gick söder ut, karta nr.3, sid.? Söder om parken var det industriområde år 1873, karta nr.4, sid.i2. ÖSTRA KVARTERET År 1845 bestod kvarteret aven stor öppen del som avgränsades mot havet aven balustrad, karta nr.3, sid.? på en planritning från 1873 finns en rund gräsmatta bakom herrgården. I parkens sydvästra del gick en gång bort mot kägelbanan, karta nr.4, sid.12. UTSMYCKNING OCH ÖVRIGA DETALJER Där lindallen slutade framför huset syns på bild nr.7, sid.13, en GATLYKTA av äldre modell. på 1850-talet byggdes en KÄGELBANA i parkens nordöstra del, karta nr.4, sid.12. Denna revs Kägelspelet har förekommit i Sverige sedan senmedeltiden. Under l700-talet fick spelet en mer folklig spridning. Under slutet av 1800 talet spreds spelet utmed norrlandskusten, främst i de uppväxande sågverkssamhällena. på friluftsmuse~t Murberget på länsmuseet Västernorrland i Härnösand finns en kägelbana från Salsåkers Herrgård, Nordingrå socken, ursprungligen uppförd år 1910 och flyttad till museet år talet GÄRDsPLAN MED RUNDEL Rundeln framför herrgården hade år 1911 alltjämt kvar sin ursprungligt med olika växter, bild nr.3, sid.9.

26 NORRA KVARTERET Tennisbanan var anlagd. 23 SÖDRA KVARTERET Handelsträdgården avgränsades mot herrgården av ett staket med diagonalt lagda ribbor tro~igen i trä. Staketet stod ovanpå en stenmur. Herrgårdens park låg högre än handelsträdgården. I handelsträdgården fanns en bred gång/väg i väst-östlig riktning_ Denna gång var kantad med ett staket gjort av upprätta klenare stolpar med stabilare stolpar med jämna mellanrum. Denna gång mynnade troligen vid ett mindre hus eller skjul med ett tak av långa störar av klenvirke, bild nr.l2, sid.16. ÖSTRA KVARTERET Mot havet fanns en häck som avgränsade parken mot nedanför liggande industriområde, bild nr.19, nedan. Här fanns också ett staket av samma modell som det som fanns runt rundeln på husets framsida, bild nr.7, sid.l3. Framför huset fanns en stor rund gräsmatta med en centralrabatt och med en pa~ i mitten, bild nr.15, sid.18. I gräsmattan fanns relativt nyplanterade växter som var stamodlade (de var odlade så att Bild nr.19: Baksidan av Svartviks herrgård (mot havet), med trädgård omkring år (SCA:" bildarkiv, Sundsvall).

27 de hade en hög stam och en övre grön blad/blomdel som ett paraply) troligen rosor. Norr om den runda gräsmattan fanns en grusad trädgårdsgång som sträckte sig mot norr. Det fanns stora uppvuxna lummiga träd i parken på båda sidor om den runda gräsmatten. En av dessa är troligen den alm som 1993 hade en diameter på 150 cm, bild nr. IS, sid.18. på bild nr.19, sid.23, finns en flaggstång på gräsmattan. 24 UTSMYCKNING OCH ÖVRIGA DETALJER GATLYKTAN vid allens slut hade bytts ut mot en nyare modell med klotformig lampa på en stolpe som var halvcirkelformigt böjd i toppen talet GÅRDsPLAN MED RUNDEL Runt rundeln på framsidan av herrgården var alltjämt det rutiga staketet kvar: I rundelens ytterkanter växte...v...,'";,1(p' Foto nr.20: Svartviks herr9ård med rundel talet. (Sundsvalis aluselau fotoerkiv).

28 uppstammade växter, troligen rosor, bild nr.20, sid.24. Intill huset fanns en häckliknande plantering. på båda sidor om trappan stod större buskage. Framför herrgården var en stor grusad plan. 2S 1930-talet ENGELSKA PARKEN En karta över Svartviks trädgård upprättad av Nordiska museet år 1939, karta nr.s, sid.ll, visar att parken alltjämt hade kvar sina slingrande trädgårdsgångar. GÅRDSPLAN HED RUNDEL vid stall- och garagebyggnad fanns en längre och en kortare häck, karta nr.5, sid.ll. ÖSTRA KVARTERET En bild troligen från år 1937 över parken på herrgårdens baksida visar att parken genomgått en förändring, bild nr.16, sid.19. Borta är den runda gräsmattan och gången bort mot kägelbanan, karta nr.s, sid. Istället fanns där två avlånga gräsmattor i öst-västlig riktning. Gräsmattorna kantades av rabatter. De två gräsmattorna var åtskilda aven bred grusgång. Gången slutade i öster vid en liten terass med en sittgrupp. Runt terassen gick ett staket och ovanpå detta hade man stora krukor med blommor. Staketet vid häcken i öster hade bytts ut mot ett spjälstaket. SÖDRA KVARTERET Handelsträdgården tanns alltjämt kvar och avgränsades mot parken med ett spjälstaket, tig.l, sid.26. UTSMYCKNING OCH ÖVRIGA DETALJER I sydöstra delen av östra kvarteret har troligen legat ett lusthus enligt Nordiska museets karta, karta nr.s, sid.ll. Lusthus har förekommit inom de flesta av trädgårdskonstens

29 , =-~~. A c Figur l: Utformningar på staketen runt Svartviks herrgårdspark. A) Det äldsta staketet från laoo-talet. på 1940-talet yar staket utformat som under B) och 1993-talet som under C). f"'9~1-11'.

30 27 stilriktningar och är en aktiv del i parkens komposition. på friluftsmuseet Murberget på länsmuseet Västernorrland i Härnösand finns ett åttkantigt lusthus med kolonner i hörnen. Det har ursprungligen stått på Eriksdals herrgård på Härnön. Under ISOO-talet blev det vanligt att ha flera olika lusthus i herrgårdsparkerna. Lusthusen utseende påminde ofta om antikens Grekland, de romerska rundtemplen, gotiska kyrkor eller fästningstorn. En del lusthus byggdes i sten.de flesta byggdes i trä med målade detaljer ta1et Efter andra världskriget förenklades gångsystemen i herrgårdsparkerna i vårt land. Lusthus och andra trädetaljer fick förfalla. ALLEN Den bestod av sju träd på båda sidorna av vägen. GÅRDsPLAN MED RUNDEL Från den öppna planen framför herrgården fram till tennisbanan fanns en gång, som sedan veck av mot norr, bild nr.4,sid talet GÅRDsPLAN MED RUNDEL Rundeln framför herrgården hade genomgått en förändring bestod den aven gräsmatta. Runt dess kantzoner fanns en rabatt med små låga växter och i mitten en stor rund rabatt med tulpaner bild nr.8, sid hade tulpanrabatten byts ut mot en flaggstång bild nr.9, sid.14. SÖDRA KVARTERET I handelsträdgården fanns fruktträd och trädgårdsodlingar. Vid herrgården fanns en trappa ut mot handelsträdgården, bild nr.13,sid.17. på grindstolparna stod urnor med pelargonier bild nr.7,sid.13. Från trappan gick en gång sam veck av mot väster och senare mot söder är resterna av den väg som på Laga skifteskartan år 1845 gick från flygeln till landsvägen bild nr.4,sid.9. I parken fanns en rabatt med bondpioner alldeles innanför staketet bild nr.13,sid.17.

31 Pionen är en gammal trädgårdsväxt. I handelsträdgården fanns lupiner som spritt sig ut över den öppna gräsmattan mellan fruktträden bild nr.13. Lupiner tillhör de växter som förr var vanliga i trädgårdar ALLEN Lindallen mellan landsvägen och herrgården fanns alltjämt kvar men hade glesats ut, bild nr.5. GÅRDsPLAN MED RUNDEL Rundeln framför herrgården bestod nu endast aven rund gräsm tta med en flaggstång i mitten. Den längre häcken vid stall- och garagebyggnaden bestående av syren hade kortats av. ENGELSKA PARKEN Trädgårdsgångarna var igenlagda, karta nr.5. SÖDRA KVARTERET Handelsträdgåden var nedlagd. Den gamla vägen genom handelsträdgården var igenlagd, karta Sb. Staketet som avgränsade handelsträdgården mot herrgårdsparken var borttaget, bild nr.21,nedan. Bild nr.21: Svartviks Berrgård 21 juli 1993.Fotoqrafiet visar den del av parken som tidigare varit handelsträdgård (foto Elb~!berg.~ V"åsternorrland, ~).

32 UTSMYCKNING 29 STAKET I parken har under åren funnits olika staketutformningar. Den äldre formen, var ett staket med diagonalt korslagda ribbor, fig.la,sid.26, bild nr.i2, sid.16 och nr.19,sid.23. Denna stakettyp förekom tidigare mycket ofta i Tyskland och i Schweiz. Detta var utbytt på 1930-talet mot ett spjällstaket, bild nr.lg,sid,19; fig.lb, sid.26 och 1993 var detta utbytt mot ytterligare en annan typ av spjälstaket, bild nr.lo,sid.ls, fig.le, sid.26. I handelsträdgården fanns 1911 ett lågt spjälstaket gjort av smala stående spjälor spetsigt avfasade upptill, bild nr.12,sid.16 fig.2, nedan. Samtliga stakettyper har här varit av trä. Trä har också varit det viktigaste materialet för olika hägnader i vårt land. (.ii.,.,~ Figur 2: Staket runt handelsgården år BELYSNING I parken har funnits tre olika belysningsarmaturer. Den första var en fyrkantig gaslykta med spetsig överdel bild nr.7,sid.13 fig.3a,sid.30. på l850-talet infördes gasljus som gatubelysning i Stockholm. Glödlampan kom först i slutet på lboo-talet till Sverige kunde man för ett inträde aven krona få se en lysande glödlampa på ett cafe vid Kungsträdgården i Stockholm. Troligen lyktan i parken en gasoljelampa. Sådana användes på sågverk i Sverige tillsammans med fotogen före elekt~icitetens inträde. Är 1910 var parkbelysning på Svartvik ersatt med en amartur av en rak modell med böjd överdel och en klotformig lampa, bild nr.3,sid.9 ~ig.~b,sid.30. Den raka lyktstolpen var anpassad för att kunna innehålla elektriska ledningar. Denna har senare ersatts aven belysningsarmatur med rak modell, bild nr.lo

33 och nr.ll,sid.15 och fig.3e, sid a. b c Fiqur 3: parkbelysninq qenom tiderna. aj l800-talet b) 19l0-talet och ej MÖBLER 1910 hade man parkbänkar av trä utan armstöd, bild nr.3,sid hade man en trädgårdsmöbel av trä av ihopfällbar modell som är vanlig än idag, bild nr.7,sid.13. Trädgårdsterassen mot sjösidan, bild nr.16,sid.19, var år 1937 möblerad med träsoffor, där sitsen bestod av längsgående träribbor och ryggstödet av lodräta träribbor. Det fanns en rak modell och en svängd modell som följde terassens utformning. Till möbeln hade man både runda och raka trädgårdsbord. Dessa runda bord kan vara de samma som finns på fotografier från 19l0-talet, bild nr.is under stora trädet till vänster på bilden, sid.la och nr.19,sid.23. JORDKÄLLARE Det fanns två jordkällare byggda av gröna slaggblock, bild nr. 22,sid.31. De var omkring två meter höga. Botten på källarna bestod. av sand, som fylldes på med jämna mellanrum. I källarna förvarades bl.a. vin och sprit. Troligen byggdes de rätt tidigt, de omnämns i litteraturen på la90-talet och var då inte längre i bruk. De kan från början har ingått som ett romantiskt inslag i den engelska parken. FLAGGSTÄNGER De nationalistiska strömningarna i slutet på laoo-talet gjorde att man började hissa svenska flaggan som prydnad i trädgårdarna, på balkonger eller på en höjd intill ett hus. Ar 1660 och 1910 bild nr.ls,sid.16 och nr.19,sid.23, fanns en flaggstång i trädgården mot sjösidan. Ar 1910 fanns en på husets tak mot sjösidan, bild nr.ls,sid.18. på bilden är det troligen den engelska flaggan som är hissad. Herrgården tillhörde en familj med engelskt ursrung. Ar 1993 fanns en

34 flaggstång ~ rundeln framför huset, bild nr.5,sid.lo. 31 Bild nr.22: Jordkällare vid Svartviks Herrgård 21 juli 1993 (foto Ellaabeth.'.berg_ LiinSJllUSeet Vä.sternorrland, Härnöaand). Tack! Jag vill tacka följande arbetskamrater för hjälp med framtagandet av denna skrift:fotograf Björn Granqvist för kopiering av arkivbilder, arkeolog Magnus Holmqvist för undervisning i ritteknik, bibliotikarie vivianne Högqkvist för framtagning av böcker och skrifter, arkeolog 58th Jansson tör hjälp med reprobilder och värdefull information, Hugo Jonsson för värdefull information. arkivansvarige Kaari Kuurinmaa för framtagning av arkivmaterial, Trädgårdsmästaren Börje Olsson för hjälp med fältarbetet, kontorsvaktmästare Nlls-G6sta Åberg för kantorstjänster. Jag vill också tacka pesonalen vid Sundsvalls museum tör den hjälp jag fått med att hitta arkivmaterial och trevliga pratstunder under vår fältarbetsdag, Olle Hedberg, SCA:s bildarkiv tör hjälp med att leta upp bilder i fotoarkivet, SCA:9 Merlo arkiv för värdefull information och lant~teriets personal i Bärnösand med framtagning av äldre kartor.

35 Källor: Cram~r Macgarela Stadens belysning. Ur Sankt Eriks årsbok, 1982, sid.5s Darfeldt Eric Trädgårdens hägnader, staket, bäckar, murar, spalje~r. - ICA-förlaget. Ekonomiska kartan (gula kartan), Svartvik 17 H:45, skala:l: Utgiven år Pakta-blad om alle~r utgivna av landets länsstyrelser. Fitter Richard, Fitter Alastair, Blamey Hajorie Bonniers Plora i Färg, en fälthandbok, S:e ornarb. uppl.4:de tryckn.- Bokförlaget Bonniers Alba AB. Flinck Haria Tusen år i trädg&rden, från Sö~ändska herrgårdar och bakgårdar. - Tidens förlag/torekällbergets museum. ISBN potografier frln Länsauseet Västernorrland fotoarkiv i Härnösand. Garnet Jan Anden i lampan, etnologiska perspektiv pi ljus och mörker. - Carlssons förlag, ISBN Georgson ~jell, Johansson Torbjörn Träd och buskar vintertid, 9:e uppl.j7-40 tusendet. - Fältbiologerna, ISBN Bidemark Ove; Stavenow-Hidemark Elisabet; Söderström Göran; unnerbäck Axel renoveras torp och gårdar.- ICA bokförla, Västerås, ISBN Håd~n Ulrika Kort historik över Svartviks uppgång, storhet och avveckling tidsperiod Ur: Forskninspojektet svartvik, vuxensskolan, Sundsvalls museum. Industrihistorisk guide, Sundsvalls museum i samarbete med projekt Träriket Västernorrland. Johnson G, Johnson B; 1981: "Havens" kulturhistoriska bakgrund. Ur: Skånsk trädgård, Skånes hembygdsförbunds årsbok 1981, sid. 7 2'. Nationalencyklopedin 1990, bd,j. - Bra Böcker AB, Höganäs. ISBN x. Nationalencyklopedin 1992, bd,8, sid Bra Böcker AB, Höganäs. ISBN X. Nationalencyklopedin 1993, bd,12, sid Bra Böcker AB, Böganäs. ISBN X. Nyreröd Anna-Lisa Lusthus till bruks och till syns. - Museet. Nordiska Olausson Magnus 1993: Den engelska parken i Sverige, under gustaviansk tid. - Piper Press, Stockholm. ISBN Ouist N.B; Ådalen ett bidrag till dess industri- och personhistoria. Slott och Herresäten i Malmö Sverige, Dalarna och Norrland, Allhems förlag,

36 33 Stackeli L Några minnen från det 9~a Svartvik. Ur: Stad och Bygd i Medelpad.- Medelpads Hembygdsförening, Medelpads Fornminnesförening_ Statt Joh.184S. Kopia av Karta öfver alla Ägorne till NOHLBY BY uti Wester Norrlands Län, Medelpads Fögderi och Njurunda Socken, författad vid Laga Skifte Aren Stjernberg Anders Tillbyggnad av herrgård. ombyggnad av id stall, samt nybyggnad av kägelbana , Svartviks industriomrlde, Nolby 7:133, Njurunda församling. - Sundsvalls museum/enheten för kulturmiljövård, rapport A:1994:7. Sundsvalls museum vartvik, industrihistoriskt fritidsområde, förslag och diskussion. Svensk uppslagsbok 1935, bd, 12, 2:a tryck; - Malmö. Svensk uppslagsbok AB, Thurell Sören yard av trähus, en handbok i vård och upprustning av gammal träbebyggelse. - LTs förlag. Stockhom, ISBN Träriket, sid. 8 och 19, en turisttidning utgiven Yought Peter 1190, Chaeta öfver Kordby Bys Åker och Äng uti Wester Norrlands Höfdingedöme Niurunda Socken och Hedelpad, upprättad år 1190.!berg Elisabeth Merlo park genom tiderna, en dokumentationsrapport, Timrå socken, Hedelpad. - Länsmuseets Västernorrlands uppdragsverksamhet, ekologi, rapport 1994:13.

37 . INDEX Acer platanoides 16 Acer platanoides f. schwedleri 16 Acer pseudoplatanus 16 Aesculus hippocastanum 21 all~ 3; Bi 9; 10; IS; 21; 24; 27; 28; alm 8; 10; 21; 24 amartur 29 antikens Grekland 27 arbetarbostälie 4 armstöd 30 arrende 17 ask 10; 21 balkong 30 balustrad 22 belysning 29 belysningsarmatur 29 8etula verrucosa 16 björk lo; 16 blad 24 blodlönn 16 blomdel 24 blomsterrabatt 21 bondpion 27 broar 21 buskage 25 buskar 4; 8 bäckar 21 Corylus avena 16 dahlior 4 dammar 21 Dickson 4 disponentbostad ) druvfläder 16 dränering 18 E4 8; 10; 15; 21; elektricitet 29 elektriska ledningar 25 engelsk park 3; a; 10; 12; 21; 24; 28; 30; engelska flagga JO England 8 Eriksdals herrgård 27 Europa 21 exotiska växter 3; 18; 21 flagga JO flaggstång 10; 13; 14; 15; 24; 27; 28; 30 flora 21 flygel 4: 22; 27 fotogen 29 Frankrike 8 Fraxinus exelsior 21 friluftsmuseum 22: 27 frukt 3 fruktträd 18; 27 fästningstorn 21 garage 25; 28 gasljus 29 gaslykta 29 gasoljelampa 29 gatlykta 22; 24 gatubelysning 29 glaskula 4

38 glödlampa 29 gotiska kyrkor 27 grindstolpar 27 grundvatten 21 grusgång 19; 25 grusplan 8; 10; 13; 15 gräsmatta 8; 18; 22; 23; 25; 27 gräsrundel 8 gång 10; 22: 25; 27 gårdsplan 13; 21: 22; 24; 25; 27: 28 Gästrikland 21 hamn 18 hamnanläggning 3 handelshus 4 handelsträdgård 16; 17; 23; 25; 27; 28; 29 hassel 16 hav 18 herrgård 3 serrgårdspark. 4 huvudbyggnad 8; 10 häck 23; 25; 28 hägnad 29 Bärnön 27 Härnösand 21; 22; 27 häst 21 hästkastanj 21 idrottsanläggning 15 industrihistorisk miljö 4 industriområde 9; 12; 22; 23 jord 21 jordkällare 30 järnport 21 kastanj 10 klenvirke 23 klimat 11 kolonn 27 komposition 27 konstverk 21 kronan 3; 4 krukor 25 kryddträdgård 16; 22 kägelbana 10; 12; 22; 25 källare 4 köksträdgård 17; 18 laga skifte 10 laga skifteskarta 13; 16; 27 lampa 23; 29 landskapsmålare 21 landskapsträdgård 21 landsväg 10; 27; 28 lantmätare 14; 16 lind 8; 15 lindall~ 4; 8; 9; 10; 15; 20; 21; 22; 27 lupin 28 lusthus 19; 25; 27 lägda 14; 16 länsmuseum 22; 27 lönn 10; 16 mangårdsbyggnad 3 mark 21 Merlo 18 aittaxel 10 Murberget 22; 27

39 målning 19; 20 möbler 30 nationalistiska strömningar 30 Njurunda 12 Nordingrå socken 22 Nordiska museet 25 Norrland 4 nyttoväxter 4 odling 17 orangeri J; 18 oskiftat 4 oxel 16 palm 13; 18; 23 palmlilja 21 park 18; 19; 21 parkanläggning 18 parkarkitektur 10 parkbelysning 29; 30 parkbänk 30 parkstll 21 pelargonia 27 pion 27 planritning 12; 21; 22 plantering 16; 21; 25 prydnadsväxt 16 prästgård 4; 10 rabatt 13; 14; 18; 23; 25; 27 renässans 3 ribbor 21; 23; 29 romantiskt inslag 30 romerskt rundtempel 27 rosor 18; 24; 25 rundel 4; 9; 10; 13; 14; 15; 21; 22; 23; 24; 25: 27; 28; 31 ryggstöd 30 rådhus 21 Salsåkers herrgård 22 Sambucus racemosa 16 sand 30 Schweiz 29 senmedeltid 22 sits JO skjul 23 skog 4; 21 skogslönn 16 Skulptur 13 sla99block 30 slott B; 18 solur 13 Sorbus intermedia 16 spel 22 spiraea 16 spjälstaket 25: JO sprit JO staket 13; 15; 21; 23; 24; 25; 27 stall 25; 28 stam 23 stam!ucsia 13 stenmur 23 stilriktning 21 Stockholm 29 stolpe 23 storskifteskarta J strömrensnings kommitt~n J

40 stör 23 Sundsvall J; 18 svedjemark J; 4 sykomorlönn 16 syrl!n 16; 28 Syringa 16 sågverk 29 sågverkssamhälle 22 södra flygeln 22 tak 2J tennisbana 9; 14; IS; 23; 27 tennisplan 8 terass 10; 19; 25; JO trappa 19; 25; 27 träd 8; 10; 16; 21; 22; 23; 27 trädesmark 22 trädgård 21; 29 trädgårdsbord 30 trädgårdsgång IS; 23; 25; 27 trädgåtdskonst 25 trädgårdsmästare 17; 18 trädgårdsmöbel 30 trädgårdsodling 27 trädgårdsterass )0 trädslag 8; 16 träribbor 13; 29 träsoffor 30 tulpan 13; 27 Turkiet 21 tvåvåningsbyggnad 19 Tyskland 29 Ulmus glabra 8; 21 uppfartsväg 8 urna 13; 27 utflyttade gårdar 10 utomhusmiljö 21 utsmyckning 25; 29 utsmyckningsväxt 21 vattendrag 21 vin 30 vinbärsbuskar 18 väg 18; 22; 27; 28 Västernorrland 22; 27 växthus 3; 18 Yucca filamentosa 21 Ådalen 3 åker 3; 4 Angermanland 16; 21 Ängermanälven 3 ädla träd 4 äng 3; 4