WENDELSBERG. Skötselplan

Transkript

1 WENDELSBERG Skötselplan Härryda kommun November 2006

2 2

3 SKÖTSELPLAN WENDELSBERG Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning 5 2. Inledning 6 3. Historia Parkens tillkomst och grundare Dåtida användning & syfte 8 4. Beskrivning av fastigheten Läge och omgivning Användning 9 5. Nulägesbeskrivning Landskapsbild & naturvärden Parken Beskrivning av delområden Djurliv Dammarna Beskrivning av dammarna Naturområdet Beskrivning av stigarna Djurliv Värden, mål & åtgärder Värden Parken Mål & utveckling Åtgärdsförslag och motivering Dammarna Mål & utveckling Åtgärdsförslag och motivering Naturområdet Mål & utveckling Åtgärdsförslag och motivering Rastplatser, gångvägar & stigar Mål & utveckling Åtgärdsförslag och motivering Skyltning & information Mål & utveckling Åtgärdsförslag och motivering Källor & litteratur 40 Bilagor 3

4 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: Bilaga 8: Bilaga 9: Bilaga 10: Förteckning över träd- och busk- arter av relevans i Wendelsbergs friluftsområde. Översiktlig utredning över djurlivet i Wendelsbergsparkens dammar av Naturcentrum AB. Karta över avgränsningar av friluftsområdet. Karta över gamla vägar, utsiktsplatser, flyttblock, träd och brunn/sringbrunn i parken. Karta över parkens indelning i vegetationsområden. Karta över dammarna. Karta över stigarna i naturområdet. Karta över nya grillplatser, sittplatser och gångvägar som skall rustas upp i parken. Karta över nya grillplatser, sittplatser och gångvägar som skall rustas upp i naturområdet. Detalj över lösning av bräddavlopp och tätning vid dammarna. Bilaga 11a: Karta över befintliga in och utlopp med tillhörande dagvattensystem för dammarna. Bilaga 11b: Karta över nya in och utlopp med tillhörande dagvattensystem för dammarna. Bilaga 12: Bilaga 13: Orienteringskarta. Karta över kulturstig och naturstig. 4

5 1. Sammanfattning Wendelsbergs friluftsområde är ett centralt grönområde i Mölnlycke som är uppdelat på en park med anor från 1800-talet och ett naturområde. Parken anlades av Bruno Wendel som även lät bygga huvudbyggnaden och stallet. I parken lät B. Wendel anlägga åtta dammar, vägar och plantera många olika trädslag. Dammarna var till för att försörja huvudbyggnaden, fabriksarbetarna och springbrunnar med vatten samtidigt som de skulle vara ett vackert inslag i parken. Under tidigt 1900-tal övertogs byggnaderna på Wendelsberg och delar av parken av nykterhetsrörelsen som startade folkhögskola i lokalerna. Några år senare köpte kommunen resterande parkområde. I och med dessa förändringar fick allmänheten tillträde till parken. Idag används husen av Wendelsbergs folkhögskola. Parken och naturområdet utgör ett väl besökt friluftsområde av såväl enskilda som grupper. Parken har börjat växa igen och spåren från B. Wendels tid syns allt mindre. Spåren från B. Wendels tid utgörs till stor del av vägar, stödmurar, kantstenar och äldre träd så som allén och de många äldre träden av olika art inne i parkens centrala delar. Dammarna som är en viktig del av parken är i behov av rensning och en upprustning då en del av dem läcker till följd av att breddavloppen inte fungerar. I många av dammarna har en kraftig igenväxning börjat ske. Det som gör naturområdet attraktivt för besökare är den skiftande vegetationen, tystnaden, utsiktsplatserna och de geologiska sevärdheterna. Naturområdets stigar är idag av skiftande kvalité och skyltningen har på många platser försvunnit. Målet för parken är att lyfta fram spåren från 1800-talet och att göra parken tillsammans med naturområdet än mer attraktiv för besökare och mer känt för allmänheten. I parken finns det många olika trädarter och utsiktsplatser som är värda att lyftas fram. Dammarna skall genom rensning lyftas fram och återfå sin ursprungliga vattenspegel. Genom röjning av vegetation runt dammarna skall de även bli synligare från gångvägarna. Naturområdet skall utvecklas till en gammelskog där det finns många stora äldre träd. På de delar av skogen som ligger längst från stigarna kan man låta skogen utvecklas mer åt en urskog. Viktigt är dock att hålla stigarna framkomliga och att rastplatser vid Lilla och Stora utsikten iordningställs. Skyltningen i hela friluftsområdet skall ses över och nya rastplatser och grillplatser skall anläggas. Wendelsbergs friluftsområden har stora möjligheter att utvecklas och bli ett än mer attraktivt friluftsområde som skulle kunna locka till sig fler besökare inte bara från Mölnlycke utan från ett större område i göteborgsregionen. 5

6 2. Inledning Bakgrund Wendelsbergs friluftsområde är ett viktigt grönområde centralt beläget i Mölnlycke. Parken med de åtta dammarna från 1800-talet utgör en viktig del av Mölnlyckes historia och är tillsammans med naturområdet viktigt för friluftslivet. I parken finns förutom dammarna många spår från 1800-talet. Området är i behov av en upprustning och en tydlig identifiering av bevarandevärdet. Utifrån detta behöver kommunen anvisningar för områdets skötsel, upprustning och utveckling. Uppdraget Uppdraget har varit att genom naturvårdsprojektet "Fokus Wendelsberg" göra en inventering av området med utgångspunkt från dammarna och spåren från 1800-talet såsom träd och vägar. Även upprätta en skötselplan med framtida utvecklingsmöjligheter för området inklusive dammarna. Naturvårdsverkets statliga bidrag för lokal och kommunal naturvård är medfinansiär. Arbetets utövande Arbetet har skett på uppdrag av Härryda kommun genom Karin Meyer och har utförts av Ulf Rehnström, Göran Skålberg och Sigrid Olsson på Landskapsgruppen AB. På uppdrag av Landskapsgruppen AB har en inventering av dammarna utförts av Naturcentrum AB. Arbetet har gjorts på plats genom inventering av naturområdet, parken och dammarna under några dagar våren och sommaren Intervjuer med bland annat den tidigare kommundirektören Åke Magnusson och biologiläraren Enar Sahlin har gjorts. I arkivmaterial har det sökts information kring parkens historia och olika kartmaterial har används som underlag. Utifrån de uppgifter om området som har samlats in har en skötsel och utvecklingsplan sammanställts. Avgränsningar För områdets avgränsningar se kartan nedan. 6 Wendelsbergs friluftsområde.

7 3. Historia 3.1 Parkens tillkomst och grundare Wendelsbergsparken anlades mellan åren av Bruno Wendel, dåvarande fabrikschef vid Mölnlycke fabriker och systerson och svärson till dess grundare, GF Hennig. Bruno Wendel, född i Tyskland, förvärvade ett utmarksområde till Bråta. Området var otillgängligt med berg och djupa raviner samt tät, vildvuxen skog. Här såg Wendel möjligheten att förverkliga en gammal dröm från sitt hemland, nämligen att anlägga en park med promenadvägar och dammar. B Wendel fick möjlighet att själv utforma parken och den är som hans son skrev i en krönika över sin far: ett bevis för Bruno Wendels skapande förmåga och smak. Dammar skapades genom att anlägga täta stenmurar tvärs fördjupningar i det kuperade området. Dessa dammar står i förbindelse med varandra genom ett system med flata stenar där överskottsvattnet förs från damm till damm. Kring dessa dammar anlades promenadstigar och befintlig skog röjdes delvis bort och mer exotiska träd som hästkastanj, robinia, blodbok och idegran planterades. Naturens egna förutsättningar såsom flyttblock och utsiktsplatser sparades och plockades fram så de kunde upptäckas av promenerande besökare. Några år senare anlades också hans slott, Wendelsberg, i den vackra parken. Slottet byggdes i trä och ritades av den välkände Göteborgsarkitekten Adrian Peterson. Det stod färdigt Byggnaden är belägen i områdets sydvästra del och fick en magnifik uppfart i väster där slänterna täcktes med jord och där en med tiden ståtlig lindallé planterades. I sluttningen ned mot Massetjärn anlades en vacker trädgård med blommor och buskar, promenadvägar, mindre statyer samt en springbrunn vars rester fortfarande finns kvar. Stilmässigt är parken i hög grad uppförd i engelska, romantiska landskapsstilen där vindlande vägar följer naturens former och passerar utsiktsplatser och andra sevärdheter. Det finns även tydliga inslag, framför allt i sluttningen ned mot Massetjärn, av det som brukar benämnas den tyska trädgårdsstilen. Den tyska trädgårdsstilen kännetecknas av snirkliga gångar, färgsprakande rabatter med udda blommor, buskar och träd med ett iögonfallande växtsätt och vattenanläggningar. Exempel på den tyska parkstilen. 7

8 3.2 Dåtida användning och syfte Wendelsbergsparken var i första hand en lustpark där Wendels gäster kunde ströva omkring och njuta av parkens skönhet och det omgivande västsvenska landskapet. Detta var ett normalt syfte och användning för en park vid denna tid. Bakom idén med dammarna fanns inte bara estetiska skäl utan också en idé hur man på ett enkelt och praktiskt sätt kunde lösa färskvattenförsörjningen till fabriken, angränsande arbetarbostäder samt sedermera hans eget slott. Som ovan nämnts står dammarna i förbindelse med varandra och från några av dammarna leddes sedan dricksvattnet i rörledningar till bebyggelsen. Vattnet användes även till springbrunnarna och till bevattning. Arbetet med parkens anläggande utfördes av arbetare från Mölnlycke fabriker. Det var en form av beredskapsarbete när det var dåliga tider på fabriken. På så sätt fick arbetarna sin fulla lön även när arbetet i fabriken låg nere. Det var inte bara en park som anlades utan väster om slottet kring Svandammen anlades en trädgård med bland annat fruktträd. Bruno Wendel fick bara bo sju år i sitt slott. Han avled 1870 men hans hustru, Louise Hennig-Wendel bodde kvar fram till bolagets konkurs Efter konkursen köpte nykterhetsrörelsen såväl byggnaderna som 14 tunnland av park och trädgård och startade den folkhögskola som fortfarande bedriver sin verksamhet här. Resterande del av parken och området förvärvades av kommunen 1918 och Själva slottet byggdes om på 30-talet för att bättre passa skolan verksamhet. Skolans behov av lokaler har dock vuxit och inneburit att flera nya byggnader har uppförts i parken 1965 och 1985, bland annat elevbostäder samt en teater. Självklart förändrades parkens användning när folkhögskolan flyttade in på Wendelsberg. Från att ha varit en privat finpark blev den till en offentligt utnyttjad promenadpark och strövområde. Den nyttjas naturligtvis av folkhögskolans elever och det faktum att det numer finns en teater belägen i parken gör att det finns ytterligare en attraktionskraft som drar folk till området. Teatern har ca besökare varje år. Fram till krigsvintrarna på 1940-talet växte det många granar i parken men de flesta togs ner för att användas till ved. Av dem som fanns kvar blåste flertalet ner i stormen Vid Klippdammens norra sida, mot Ödledammen, stod några stora granar som utgjorde fonden och taket till utomhusscenen där folkhögskolan spelade ibland, även dessa granar blåste ner i stormen Även vid Stortjärn spelade man teater på en klippa och publiken satt på klipporna på andra sida vattnet. Stortjärn har också använts som badsjö. På 1970-talet anlade kommunen ett elljusspår i parken. När detta gjordes flyttades vissa av vägarna. 8

9 4 Beskrivning av fastigheten 4.1 Läge och omgivning Wendelsbergsparken och naturområdet är beläget i nordöstra delen av Mölnlycke i Härryda kommun. Wendelsbergs läge i Mölnlycke. I söder avgränsas området av Mölnlycke fabriker, i väster av villabebyggelse, i norr av gamla Boråsvägen och i öster och sydost av Landvettersjön (Gröen) och Arketjärn. Ca 700 meter sydväst om Wendelsbergs slott ligger Mölnlycke centrum. Mellan centrum och slottet ligger Massetjärn. Från slottet har man en vacker utblick över Massetjärn. 4.2 Användning Områdets centrala läge i Mölnlycke gör det till ett attraktivt friluftsområde för bland annat promenader och friluftsverksamhet såsom scouter, orientering och mulleskola. Det är många förskolor och skolor som gör utflykter till Wendelsbergs eller förlägger undervisning i området. På vintern åker många skridskor på dammarna och det finns bra pulkabackar vid slottet. Valborgsmässoelden tänds på ängen ner mot massetjärn och där firar man även midsommar. Wendelsbergs slott ägs av IOGT-NTO som bedriver folkhögskola i slottsbyggnaden samt senare uppförda byggnader i parkområdet. Här finns bland annat elevbostäder och en teater. En del parkeringsytor har också tillkommit i samband med byggnationen. Folkhögskolans verksamhet påverkar naturligtvis parken runt slottet som används av skolans elever och teaterverksamheten lockar folk till parken. 9

10 5 Nulägesbeskrivning 5.1 Landskapsbild & naturvärden Wendelsberg utgör ett stort grön- och frilufts- område som knyter an till centrala delarna av Mölnlycke genom parkområdet kring Massetjärn. Man kan dela upp Wendelsbergs friluftsområde i ett parkområde och ett naturområde. Friluftsområdets indelning. I norr sticker Wendelsbergs naturområde upp som en ö i ett odlingslandskap. I öster och söder höjer sig naturområdet högt och avgränsas av Landvettersjön (Gröen) och Arketjärn. I väster flyter området ihop med bebyggelsen som till viss del ligger i den gamla parken. Sydvästra delen avgränsas av en stenmur mot parkområdet kring Massetjärn. Eftersom området är så kuperat blir sluttningen mot söder ett förhållandevis tyst område där bullret från riksväg 40 inte når fram. Detta är av stort värde för Wendelsberg som friluftsområde. Stort naturvärde har även de många fina stora äldre träd av bland annat bok, ek, lind, hästkastanj, sykomorlönn (tysklönn), gran och lärk som finns i hela friluftsområdet och ger området dess prägel. Wendelsberg är även präglat av sina geologiska förutsättningar såsom flyttblock, jättegrytor och förkastningar. Genom att utnyttja dessa förutsättningar skapades dammarna som lyfter områdets värde som rekreationsområde. Den kuperade terrängen bidrar till att man får många fina utsiktspunkter över stora områden såväl som mindre platser. Även växtligheten är mycket skiftande 10

11 beroende på att terrängen är kuperad och många olika växtsamhällen kan påträffas i friluftsområdet, se respektive beskrivning. 5.2 Parken Wendelsbergsparken är en engelsk park. Nära huvudbyggnaden är det stora öppna gräsytor kantade av äldre träd. Här har parken lite av finparkskaraktär med rabatter, fontäner och blommande buskar. Norr och öster om huvudbyggnaden är parken mer skogslik med fina promenadvägar. Vägarna passerar utsiktsplatser, dammar, flyttblock och platser med ovanliga planterade trädslag och rastplatser. På många ställen i parken kan man längs promenadstråken se spår av de gamla vägarna från 1800-talet. Dessa spår kan bestå av delar av en rännsten, murar vid vägtrummor och kantstenar. Kantsten söder om Vägkorsning och stödmur Rännsten i backen norr Grandammen. öster om Grandammen. om stallbyggnaden. Många av dessa vägar används fortfarande men en del har mer eller mindre vuxit igen. En del av vägarna som har vuxit igen gick till eller förbi utsiktsplatser. Vid dessa utsiktsplatser har träd vuxit upp och utsikten har på så vis försvunnit. Man kan även finna andra byggda spår från tiden då parken anlades såsom rester av brunnar, springbrunnar, ledningssystem mellan dammarna och murar i och bredvid dammarna. I parken växer många stora äldre ädellövträd, en del av dessa är betydligt äldre än själva parkanläggningen. De flesta stora träd är ek eller bok. De stora ädellövträden växer inte bara nära huvudbyggnaden utan även i de mer avlägsna delarna av parken. De äldre planterade träden av andra arter än ek eller bok redovisas på kartan på sida 12. Stor bok sydost om huvudbyggnaden. 11

12 I stora delar av parken håller en igenväxning på att ske och sikten längs gångvägarna är begränsad ut i naturen, se respektive beskrivning av delområde. Genom parken löper ett elljusspår på både äldre och nya vägar. Lamporna sitter på trästolpar och mellan dessa hänger en elledning i luft. Stolparna står på olika sidor av spåret vilket medför att elledningen går i sicksack. Utsiktsplatser, flyttblock jättegrytor och spår från 1800-talet. Utsiktsplats Brunn/springbrunn Jättegryta Flyttblock Äldre vägar som finns kvar eller har vuxit igen Äldre träd av för området mer ovanliga arter: 1 Carpinus betulus, avenbok 2 Fagus sylvatica Purpurea, blodbok 3 Fagus sylvatica Pendula, hängbok 4 Aesculus hippocastanum, hästkastanj 5 Robinia pseudoacacia, robinia 6 Acer psedoplatanus, sykomorlönn/tysklönn 7 Sorbus intermedia, oxel 8 Larix decidua, europeisk lärk 9 Tilia cordata, lind 12

13 5.2.1 Beskrivning av delområde Parken kan delas in i 14 olika skötselområden. Parkens skötselområden. Område 1: Ägs och förvaltas av Wendelsbergs Folkhögskola. Vägen stiger kraftigt från grindstugan upp till huvudbyggnaden och kantas av en allé med lindar. Vid huvudbyggnaden står en hängbok som hänger ut över vägen som en fin avslutning på allén och bredvid den växer en stor parkrododendron. Runt de två dammarna vid huvudbyggnadens södra sida växer funkia (Hosta sp). I sluttningen ner mot gräsmattan kring Svandammen växer stora Hängbok och rododendron vid huvudbyggnaden exemplar av hästkastanj, 13

14 blodbok, ek, bok och alm. Vid Svandammen växer klibbal och sälg. På gräsmattan ovanför Svandammen mot teatern växer ett plommonträd, ett äppleträd och ett päronträd. Mellan teatern och de gamla ekonomibyggnaderna står en skylt som visar entrén in till elljusspåret och promenadvägarna i parken och naturområdet. Här syns tydliga spår av en gammal väg som lede in i parken, en gammal ränndal syns. Norr om teatern breder en stor gräsmatta ut sig som kantas i norr och öster av stora ekar och bokar. I brynet kan man se spår av en gammal väg, här växer gräset inte lika bra och marken torkar upp snabbare än omgivningen. Område 2: Ägs och förvaltas av Wendelsbergs Folkhögskola. Från allén går en väg ner i det som ibland kallas för Hästhagen. Längs vägen och i sluttningen ner till gräsytan växer hästkastanj, lönn, sykomorlönn (tysklönn), ek, hägg, hassel, ask, gullregn, blodbok och vårtbjörk. Den stora öppna gräsytan kantas i norr och öster av gamla och stora ekar, många av dem är döda. I väster växer träden tätare och det är en hel del sly. Mot söder avgränsas parken av en stenmur och en rad med ekar. Stenmuren löper även Rester av springbrunnen i "Hästhagen" längs parkens västra sida fram till grindarna vid grindstugan. I det sydvästra hörnet av muren finns en entré in till Wendelsberg från parkområdet kring Massetjärn. Nära stenmuren i söder finns resterna av en springbrunn som var en del av trädgården där den tyska trädgårdsstilen var rådande. Område 3: Öster om huvudbyggnaden växer det stora bokar med inslag av ek, lind, lönn och rönn. Här går en väg genom ett bostadsområde till Mölnlycke fabriker Det går även gångvägar in i den mer skoglika delen av parken. Hela området sluttar kraftigt mot söder och ett flyttblock ligger bland träden. Område 4: Uppe på höjden öster om huvudbyggnaden växer ek med inslag av bok, lind och sykomorlönn. Här uppe ligger det två stora flyttblock mellan träden. Resterna av en gammal väg går förbi det ena flyttblocket och man kan ana en fin utsikt här ifrån mot sydväst. I kanten mot villorna växer parkgulplister (Lamiastrum galeobdolon ssp argentatum). Område 5: Nordost om ekonomibyggnaden växer stora bokar och några få ekar. Här ligger boklöven tätt på marken och lövkronorna sluter tätt så att det är bara vitsippor (Anemone nemorosa) som breder ut sig under träden på våren. I kanterna på området där ljusinstrålningen är större växer bland annat parkgröe (Poa chaixii) och vitfryle (Luzula luzuloides). Från elljusspåret ser man stödmurarna som finns vid Guldfiskdammen och Klippdammen. Ödledammen ser man bra från gångvägen. Vid ekonomibyggnaden finns en av de mest 14

15 använda entréerna till den mer skogslika delen av parken, se område 1. Här har många stigar trampats upp och här står en informationstavla till området. Område 6: Här är det ekarna som dominerar och färre med bok. Runt Grandammen öppnar det mer upp sig och solen kommer ner till marken som är täckt av gräs. På södra sidan om Grandammen går en stig upp till elljusspåret. Över stigen rinner det lite vatten som kommer från en läcka i muren kring Grandammen. Område 7: På höjden ovanför Ödledammen där gångvägar möts är det en öppen glänta och här ifrån kan man ana en fin utsikt över dammen. Gläntan börjar växa igen med asp. Område 8: Detta är ett stort område som på vissa delar är igenvuxet och sikten är på många håll skymd mot dammarna. I nordvästra delen finns ett stort klippblock och framför detta står två oxlar. Mellan dessa träd står en gammal stockbänk. Oxlarna framför stenblocket med resterna av stockbänken. Det är blandlövskog med lönn, sykomorlönn, silvergran, ek, vårtbjörk, bok, asp, tall, sälg, oxel och rönn. Mot bostadsområdet i norr växer även silvergran. Område 9: Söder om Ugglegården och norr om fabriksområdet växer många stora ekar och bokar. Där GC-vägen till Alehagen går in från Parkvägen finns ett el-hus och platsen kring detta används som uppställningsplats för släpkärror och upplag för grus och jord. Strax bredvid står en robinia (ibland kallad falsk akacia eller bara akacia) som är rotskott från en äldre planta. Robinian växer in i 15

16 en stor ek. I övrigt växer det stora exemplar av hästkastanj, alm, bok och ek i området. Område 10: Genom denna del av parken går Parkvägen till Ugglegården. På båda sidor om vägen dominerar bok med inslag av ek och silvergran. I delen närmast Ugglegården och Parkvägen är det mest stora bokar och i delen mot väster är det något yngre bokar som står relativt tätt. En liten stensatt bäck rinner genom området ner mot Mölnlycke fabriker. Bäcken börjar vid en brunn som vatten från Stortjärn och Trolltjärn rinner ner i. Över bäcken går resterna av en gammal väg. I den västra delen ligger det två stora högar med trädgårdsavfall och här står även en rad med soptunnor. Mitt i området längs en av gångvägarna står det en vägskylt med fordonstrafik förbjuden. Avenbok Område 11: I denna del är växtligheten mycket varierande med inslag av en del för miljön ovanliga trädslag såsom hästkastanj, lärk och fem stycken stora avenbokar. Närmast Ugglegården växer några stora tallar bland bokar och ekar. Många promenadvägar och stigar går genom området och nära Stortjärn finns en bänk och ca fyra meter från denna en soptunna. Tre stora flyttblock finns i området och en gångväg passerar bredvid en av dessa. Man kan se spår av kantstenar som visar på att en väg gick in till de två flyttblocken i norra delen av området. Dessa flyttblock ligger på en avsats och här ifrån kan man se ut över ett skogsparti med avenbok, lönn, sykomorlönn, alm, vårtbjörk, tall, sälg och bok. Vid en av avenbokarna finns rester av en brunn. Område 12: Detta är ett litet område med bokskog vid Trolltjärn. En mur går ner mot Trolltjärn och avslutas i en rundad form. På den branta bergsväggen i öster finns en minnestavla över Bruno Wendel. Vid denna plats står en stor bok som nu har dött och rester av bänkar och en eldstad finns vid berget. Muren vid Trolltjärns östra sida. 16

17 Område 13: Detta är ett litet område med bokskog i norra delen av parken där en stig går från elljusspåret ner mot Stora Bråta. Träden är stora och kraftiga och en av bokarna är en blodbok. Vid stigkorset mot Bråta står på en bergknalle några enar. Område 14: Detta är ett stort område i Bokskogen i norra delen av parken. norra delar av parken där det är mer naturlig skog. I den västra delen där elljusspåret går genom skogen finns inte många äldre träd. Mest växer det tall och ek och på höjderna är jordlagret tunt och där blir träden ej så stora. Mot bostadsområdet i väster växer en del stora silvergranar. På vissa ställen längs elljusspåret växer träden tätt och är mycket smala. Fler äldre träd finns det i den östra delen, ek, tall, bok, vårtbjörk och gran. Elljusspåret passerar i den östra delen stigen som leder ut till naturområdet, vid Vargtjärn, och i norr, vid kraftledningsgatan, stigen som leder ner till Bråta. Stigen mot naturområdet visar tydliga spår av att vara äldre och den leder ut på en klippavsats där man när träden är avlövade kan ana en fin utsikt över Mölnlycke. Mellan Trolltjärn och Stortjärn är en liten kulle som en stig leder upp på. Här på kullen kan man ana en fin utsikt över Stortjärn Djurliv Den varierade växtligheten möjliggör för många djurarter att trivas i området. Att man lämnar äldre, döda träd och låter växtligheten vara mycket tät på vissa ställen i parken gynnar ett rikt djurliv. Rådjur, grävling, grodor, salamandrar, fåglar: bland annat svarthätta, grönsångare, rödhake, duvhök, större hackspett, spillkråka, blåmes, talgoxe, nötväcka, koltrast är några djur som setts i friluftsområdet. 5.3 Dammarna I parken finns 8 dammar av varierande storlek och med skiftande läge. Alla är anlagda på 1800-talet som en del av ett vattensystem i parken som skulle förse huvudbyggnad, springbrunnar, fabrik och fabriksbostäder med vatten. Idag fungerar inte detta system. Dammarna har i alla tider även haft ett skönhetsvärde och har så fortfarande. Dammarna börjar växa igen, vissa har vuxit igen kraftigt. Några av dammarnas murar läcker och in och utloppen fungerar bristfälligt. Ljusexponeringen av de flesta dammarna är relativt låg då det växer 17

18 höga träd runt om dessa. Alla träden medför även att det blir mycket löv på botten av dammarna. Grenar och i vissa fall träd ligger i dammarna. För mer information se bilaga Beskrivning av dammarna Nedan följer en sammanfattning av vattenanalysen, växt och djurlivet i respektive damm. För mer information se bilaga 2. Djurlivet i dammarna inventerades genom håvning av insekter, inventering av groddjur nattetid och notering av fåglar knutna till dammarna. Svandammen: är den dammen som är mest solbelyst då den ligger öppet på en gräsyta mellan huvudbyggnaden, teatern och elevbostäderna på Wendelsberg och är ca 20*20 m. På norra sidan av dammen är ett stort klippblock som stupar rakt ner i dammen. Klippblocket kantas av klibbal och sälg. Runt dammen finns en stensatt kant. Dammen har en rik vegetation av bland Svandammen. annat säv (Schoenoplectus lacustris), sjöfräken (Equisetum fluviatile), andmat (Lemma minor) och näckros (Nymphaea sp). Dammen hålls öppen genom en årlig rensning av löv och växtrester som sker försiktig genom krattning. Svandammen håvades inte men vid groddjursinventeringen iakttogs två exemplar av mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) och ett flertal paddor (Bufo bufo). Vattenanalysen visar att vattnet har ett ph värde på 7 vilket är bra. Vattnet är även syrerikt vilket gynnar djurlivet. Näringshalten är måttlig och det är balans mellan fosfor och kväve. Halten organiskt kol är låg vilket är bra. Grandammen: ligger norr om Svandammen och teatern och är ca 25*35 m. Det är öppet runt dammen och det växer en gles bokskog på södra sidan. På östra sidan växer en tätare lövskog. Framför allt längs den norra kanten på dammen växer bredkaveldun (Typha latifolia), vasstarr (Carex acuta), flaskstarr (Carex rostrata), hästsvans (Hippurus vulgaris) och gaffelmossa (Riccia fluitans). I dammen växer näckros (Nymphaea sp). Grandammen är rik på grodlarver men det finns inte mycket insekter, vilket kan bero på att det finns små fiskar i dammen. Fiskarten var svårbestämd. Salamander (Triturus sp) skulle kunna trivas i dammen men etablering försvåras av fiskarna. Vid stranden iakttogs en vuxen padda (Bufo Grandammen. bufo). Vatten läcker ut genom stenmuren i söder. Vattnet är neutralt, ph 7,0, har en 18

19 hög syrehalt och halten av organiskt kol är måttligt hög. Dammen är mycket näringsrik och det är balans mellan fosfor och kväve. Ödledammen: ligger mellan Grandammen och Klippdammen och ca 25*25 m. Runt dammen växer lövskog med björk och bok. I dammen växer näckros (Nymphaea sp) och längs kanterna växer flaskstarr (Carex rostrata) och kråkklöver (Comarum palustre). Under stora delar av vattenytan flyter vitmossor (Sphagnum sp). På botten ligger ett tjockt lager med löv, upp mot 1½ m längs kanterna. Ödledammen har ett rikt insektsliv men inga ovanliga arter iakttogs. Hinnkräftor (Daphnia sp) och tofsmyggelarver (Chaoborus sp) hittades i dammen vilket tyder på att dammen är näringsrik. Vattenanalysen visar att vattnet är svagt surt, ph 6,5, och har en hög syrehalt med en måttligt hög halt av organiskt kol. Det är en hög halt av näring och det råder balans mellan fosfor Ödledammen. och kväve. Klippdammen: är ca 25*25 och ligger mellan Ödledammen och Guldfiskdammen. Runt dammen växer lövskog med björk och bok. Från kanterna börjar en igenväxning med vitmossor (Sphagnum sp) och flaskstarr (Carex rostrata) att ske. I dammen ligger mycket löv, upp mot 1½ m längs kanterna. Klippdammen har relativt lite lågt antal insektsarter, inga ovanliga arter hittades. Hinnkräftor (Daphnia sp) och tofsmyggelarver (Chaoborus sp) hittades i dammen vilket tyder på att dammen är näringsrik. Man påträffade även mycket nattsländelarver (Plectrocnemia conspersa). I dammen simmade ett par gräsänder och en knipa med sina ungar. Vattnet är svagt surt, ph 6,0, och har en låg syrehalt och låg halt av organiskt kol. Det är en måttlig halt av näring och det råder balans mellan fosfor och kväve. Guldfiskdammen: ligger på höjden nordost om huvudbyggnaden och är ca 15*25 m. Runt dammen växer lövskog med björk och bok och inslag av ek och oxel. Stora delar av dammen har vuxit igen och täcks av vitmossor (Sphagnum sp), flaskstarr (Carex rostrata) och hundstarr (Carex nigra). På botten ligger stora mängder löv, upp till en meter tjockt mot kanten längs stigen. Guldfiskdammen har ett rikt insektsliv utan några ovanliga arter. Det fanns larver av dagslända (Cloeon sp) och många grodyngel (Rana temporaria och R. arvalis) i dammen. Vatten läcker ut genom stenmuren i söder. Vattnet är mycket surt, ph 5,4, och har låg halt av syre och en hög halt av organiskt kol. Näringshalten är hög och det är balans mellan fosfor och kväve. Guldfiskdammen. 19

20 Stortjärn: är den största dammen, ca 25*80 m. Runt dammen växer tät lövskog som i norra änden av dammen har inslag av tall, i söder öppnar skogen upp sig. I kanten på dammen börjar vitmossor (Sphagnum sp), stor björnmossa (Polytrichum commune), flaskstarr (Carex rostrata) och hundstarr (Carex nigra) växa in. Stortjärn har relativt få arter och man fann fiskrens som troligen kommer från abborre. En iakttagelse av fladdermus gjordes vid den nattliga inventeringen, inga groddjur påträffades dock. Förutsättningar för djurliv bedöms vara goda. Genom muren läcker det Stortjärn. ut vatten och det ligger en del löv på botten av dammen. Vattnet i dammen är mycket surt, ph 5,5, och syrehalten är hög medan halten av organiskt kol är låg. Det är låga halter av fosfor och måttligt höga halter av kväve vilket medför ett kväveöverskott. Trolltjärn: är delad i två delar av en stenbro, en stor del på ca 15*50 m och en liten del på ca 15*15 m. Runt hela dammen växer bokskog eller blandlövskog. I den stora delen växer vitmossor (Sphagnum sp) in från kanten och flyter precis under ytan utom på en liten bit i mitten. På botten nära bron ligger ett ca 1½ m tjockt lager med löv. Vattnet i dammen är mycket surt, ph 5,1, syrehalten är låg liksom halten av organiskt kol. Även näringsinnehållet är lågt och det är ett måttligt kväveunderskott. Den lilla delen är nästan fylld med löv och flaskstarr (Carex rostrata) växer in från kanten på en stor del av dammen. Vattnet Trolltjärn. är surt, ph 5,9, och är syrerikt medan halten av organiskt kol är låg. Det är näringsrikt vatten med ett underskott av kväve. I den stora delen är djurlivet fattigt och få arter iakttogs, vilket kan bero på den sura miljö. Djurlivet i den lilla 20

21 delen var inte heller det rikt. Men arterna som man fann här tyder på att det inte är så surt som i den stora delen och mer näringsrikt. Vargtjärn: är den högst belägna dammen och ligger längstbort i området. Dammen är ca 15*50 m och runt den växer blandlövskog. Längs kanterna växer flaskstarr (Carex rostrata) och vitmossor (Sphagnum sp) och det ligger ett tjockt lager av löv på botten, i mitten är det dock en stor öppen vattenyta. En knipa simmade runt med sina ungar, antagligen samma fågel som var i Klippdammen. På ett starrstrå satt en nykläckt Vargtjärn kärrtrollslända (Leucorrhinia dubia) och djurlivet i dammen tyder på att det är en näringsfattig damm. Förutsättningar för djurliv bedöms vara goda. Vattnet är surt, ph 5,7, och syrehalten är måttlig. Halten av organiskt kol är låg liksom näringshalten, det är ett underskott på fosfor. 5.4 Naturområdet Naturområdet är en skog med mycket varierande växtlighet. Detta möjliggörs av den kuperade terrängen, höjdskillnaderna är stora inom området. Skogen präglas av flera förkastningsbranter där berget har glidit åt öster liksom tegelpannor. Tre förkastningar löper i nord sydlig riktning i naturområdet. Man kan tydligt se spåren av inlandsisen och berggrundens lutning vid själva förkastningarna. Ner mot Landvettersjön och Alehagen bildar dessa förkastningar raviner där växtligheten är rikare jämfört med på höjderna. Det är även en smal zon med mer näringsrik mark och ett rikare växtliv vid naturområdets norra och östra sida där bergsbranterna möter odlingslandskapet. På grund av terrängförhållandena kan området upplevas som svårtillgängligt men det leder många stigar genom området och på vissa ställen är det uppbyggt trappor. I den delen av skogen som sluttar ner mot söder hör man inte riksväg 40 (R40) och här kan man nästan uppleva tystnaden. När man går upp på höjden och kommer till krönet slås man av trafikbullret från R40. Vanliga växter i undervegetationen i hela området är brakved (Frangula alnus) och blåbär (Vaccinium myrtillus).på flera platser i området växer frösådd silvergran och man hittar även några exemplar av blodbok i olika röda varianter. Båda dessa sorter kan man finna så långt bort i området som i närheten av Stora utsikten. 21

22 5.4.1 Beskrivning av stigarna Stigarna i naturområdet Stigen A: Från själva Wendelsbergsparken kommer man in i naturområdet via stigen A som utgår från Vargtjärn och går till Stora utsikten. Här passerar man under en ledningsgata och efter denna delar sig stigen i flera. Stigen A går mot norr längs med ledningsgatan en bit för att sedan svänga av mot öster. Här möter man strax ett stort flyttblock norr om stigen och strax bakom flyttblocket finns en jättegryta. Vid flyttblocket står en informationsskylt. och här växer det mestadels ek med inslag av gran och tall. Inga träd är speciellt stora och de flesta träd står relativt tätt. Runt själva flyttblocket växer det många små ekar. Stigen fortsätter mot öster och strax innan man kommer fram till en bergsbrant går en stig (I) ner mot norr och en stig (D) mot söder. Stigen till Stora utsikten klättrar upp för berget. Direkt uppe på bergskrönet står en gammal vägvisare där skylten mot Lilla utsikten finns kvar, stigen E. Här växer ek, bok, gran och tall, träden är större och står ej så tätt. Strax efter att man passerat stig E växer uppe på berget, som sluttar svagt mot öster, stora träd med breda kronor, ek, gran och bok. Innan man kommer fram till nästa förkastningsbrant kommer stigen F från Alehagen från söder och en stig (J) går mot norr och Bråta. Förkastningsbranten kommer man upp på via en trappa i trä. Bredvid denna trappa står en gammal murken trappa kvar. På platsen nedanför trappan växer stora granar med grenar långt ner bland andra yngre träd såsom ek, bok och rönn, vilket tyder på att det har varit mer öppet på platsen än vad det är idag. Uppe på höjden fortsätter stigen mot Stora utsikten i öster. Stigen slingrar sig 22

23 fram och går ner i en sänka där det växer många stora äldre granar och under dessa är ett täcke av mossa. Där den östra stigen G från Alhagen kommer fram är det unga trädplantor efter ett hygge för inte allt för många år sedan. Även här går en stig (K) mot norr. Åter igen klättrar stigen A upp på en bergsbrant och där växer mycket blåbärsris under tall, gran, ek, bok och vårtbjörk. Efter en liten promenad öppnar landskapet upp sig och man har en fin utsikt mot Landvetter över Landvettersjön. Träd har börjat växa upp och till viss del skymma utsikten vid Stora Stora utsikten utsikten. Här växer tall, vårtbjörk, en och ljung (Calluna vulgaris). Stigen B: går mot söder efter ledningsgatan och passerar några flyttblock och där stigen, på väster sida, är nära en bergsbrant finns en stor jättegryta. Här växer mest ek. Stigen svänger av mot öster och ansluter med stigen C. Längs sträckan i söder där man är på höjden ovanför Alehagen växer tall med ljung och inslag av bok och vårtbjörk. Efter det att stigarna har gått ihop går stigen B brant ner för en sluttning där man kommer fram till stigen (D). I sluttningen skiftar växtligheten mot en mer varierad lövskog med inslag av tall. Stigen C: går rakt öster ut och svänger efter ett tag mot sydost, här växer mest ek. Stigen fortsätter ner mot ett litet fuktigare område. I backen ner mot det fuktigare området är delar av stigen bortsköljd eller mycket fuktig och det blir svårt att ta sig fram. Väl nere för backen har man en informationstavla öster om stigen, som berättar om jättegrytorna man finner här. Vid platsen där informationstavlan och jättegrytorna är växer några större granar. I en av jättegrytorna har det vuxit upp sly. Stigen fortsätter något otydligt förbi det sanka partiet vidare söder ut. Stigen D: går i nord sydlig riktning mellan stigen A och Alehagen i ravinen som bildas mellan förkastningarna. Växtligheten är till stora delar av en blandlövskog som består av bland annat vårtbjörk, bok, ek, oxel rönn och tall. Stigen E: går från stigen A till Lilla utsikten. I norr där stigen börjar växer bland annat ek, bok, gran och tall. Vid Lilla utsikten står några äldre bänkar och ett lågt räcke markerar att det är ett högt stup. När man kommer fram till Lilla utsikten står en antenn med varningsskylt mitt i blickfånget. Växtligheten domineras av ek och tall här. De flesta träden här är ganska små och knotiga. Längst ut på klippavsatsen växer en. Stigen fortsätter öster ut och när man börjar komma ner i ravinen ändras växtligheten till Lilla utsikten 23

24 blandlövskog med inslag av gran. I ravinen kommer man fram till stigen F som här är lite otydlig. Stigen F: går från stigen A till Alehagen i ravinen och på östra sidan reser sig en klippvägg. På det flackare området i norr är det stora granar med grenar långt ner. Mot söder där stigen går brantare är det blandlövskog med inslag av gran, många av granarna är stora. Längst i söder vid Alehagen växer hassel under ekar. Stigen G: går från stigen A nära Stora utsikten till Alehagen och är så brant att på ett ställe finns det en trätrappa. Längs denna stig passerar man en av naturområdets många små våtmarker som bildats i sänkor i terrängen där det växer träd i vitmossetäcket. Från Stora utsikten i nordost och mot Alehagen i sydväst skiftar växtligheten mycket. Upp på berget är det ek-, gran- och tall- skog som övergår mer och mer till en blandlövskog i sydväst allt efter som stigen slingrar sig neråt. Trappa längs stigen G från Alehagen. Stigen H: Utgår från badplatsen vid Alehagen, här växer bland annat vårtbjörk, ek, tall och klibbal. Det är samma trädarter som finns längs hela stigen. Några av träden lutar långt ut över vattnet. Stigen leder längs med Landvettersjön och slutar tvärt vid en brant klippa där det finns gamla fästen som ser ut att ha hört till en trampolin eller en brygga. På ett ställe finns en stor sten som man passerar på en gammal stentrappa. Badplatsen vid Alehagen. I kantzonen mot norr växer bland annat lind, sykomorlönn, hägg, al, ek, gran, ask, oxel, rönn, sälg, asp och vårtbjörk. I ledningsgatan hitta man bland annat bok, ek, oxel, tall, vårtbjörk, en, rönn, asp och häggmispel Djurliv Den varierade växtligheten möjliggör för många djurarter att trivas i området. Att man lämnar äldre, döda träd och låter växtligheten vara mycket tät på vissa ställen i naturområdet gynnar ett rikt djurliv. Rådjur, grävling, grodor, fåglar: bland annat svarthätta, grönsångare, rödhake, duvhök, större hackspett, spillkråka, blåmes, talgoxe, nötväcka, koltrast är några djur som setts i friluftsområdet. Några gånger har det hänt att man iakttagit älg i området. 24

25 6 Värden, mål och åtgärder 6.1 Värden Friluftsområdets stora värde är det tätortsnära läget vid Mölnlycke centrum och parkanläggningen med dess dammar och olika trädslag. Parkens närhet till skogen ökar områdets värde då det medför att man inte bara kan gå runt i en anlagd park utan även komma ut i en skog med skiftande karaktär. Tystnaden på delen som sluttar ner mot Alehagen är viktig, här kan man känna att man kommer bort från bebyggelsen och de vardagliga ljuden. Wendelsberg har ett stort socialt värde som mötesplats för både små och stora sammankomster, såsom midsommarfirande och en picknick med vännerna. Här kan man även samlas för att lära sig en del om sin hembygds historia och om istidens påverkan på landskapet, området har mycket att berätta. Friluftsvärdena är stora både för den enskilda personen och för föreningar, organisationer och institutioner. I området bedrivs många olika verksamheter: skolor har undervisning, barn åker pulka och skridskor, människor går promenader både med och utan hundar, orientering, löpträning, förskolor gör utflykter med mera. Vid en upprustning av området möjliggörs för fler att upptäcka platsen och en utvidgning av aktiviteter. Enlig översiktsplanen är Wendelsberg och miljön där i kring kulturhistoriskt intressant. Hela friluftsområdet klassas som värdefullt naturområde och närströvområde i Mölnlycke. 6.2 Parken Mål och utveckling I parken skall man lyfta fram spåren från Bruno Wendels tid såsom dammar, utsiktsplatser och vägar. Vägarna som i vissa fall har vuxit igen behöver rustas upp. Generellt gäller för parken att man skall hålla öppet närmast gångvägarna och inte låta det växa igen allt för nära dessa. Avståndet varierar från fall till fall, se respektive beskrivning. Detta innebär dock inte att det skall vara fritt från vegetation nära vägarna utan att sikten skall vara god. Parken har ett högt värde som friluftsområde där idrottare, hundägare, besökare till folkhögskolan, flanörer, elever från skolor och förskolor, friluftsgrupper med flera samsas om utrymmet. I parken skall man kunna gå en promenad, springa, orientera, ha en picknick, grilla/göra upp en eld på platser utsedda för detta, titta närmare på naturen, åka skridskor, samlas för större arrangemang såsom midsommar och valborg, ha lektioner mm. I parken finns ett rikt djurliv och för att bibehålla det skall snår och döda träd lämnas på lämpliga ställen. Döda träd skall lämnas och i de fall de utgör en fara för friluftslivet bör man fälla dem så att de kan ligga kvar i naturen. 25

26 6.2.2 Åtgärdsförslag och motivering Man skall inte ha några större soptunnor i parken utan satsa på fler små papperskorgar som placeras vid bänkarna. De som får skrymmande sopor efter sin utflykt i friluftsområdet bör uppmanas att ta med sitt skräp hem och inte lämna det i naturen. Parkens skötselområden. Område 1: Ägs och förvaltas av Wendelsbergs Folkhögskola. Sköts såsom tidigare. I slänten ner mot Svandammen skall några enstaka fröplantor av de olika trädslagen sparas för att på sikt utgöra grunden till en föryngring av trädbeståndet. På sikt kan man återskapa delar fruktträdgården och köksträdgården. Område 2: Ägs och förvaltas av Wendelsbergs Folkhögskola. Slänten ner mot bostadshusen bör röjas från sly. Några enstaka plantor skall sparas för att föryngra trädbeståndet. Man bör även tänka på föryngring av trädbeståndet på resten av detta område. De döda träden i området bör få en översyn och utifrån detta skall ett åtgärdsförslag tas fram. Gräset bör slås mellan två och fyra gånger per år för att inte en igenväxning skall ske. På sikt kan man återskapa det gamla vägnätet och finparken med springbrunn. 26

27 Område 3: Detta är en av de viktigaste entréerna till den mer skogslika delen av parken med elljusspår och promenadvägar. Detta skall vara en fin plats som välkomnar till promenader i parken. De stora träden skall få fortsätta att dominera, i nedre delen mest bok men det är viktigt att spara även lind, ek och lönn. Inom 1 år: Skall man röja sly och sätta upp en informationsskylt över Wendelsbergs friluftsområde. Viss röjning i samband med siktstråken från område 4 kan behövas. Inom år: Skall man se över föryngringen av träden och släppa fram några yngre plantor. Årlig skötsel: Se över träden vid stigarna så att inga döda grenar kan trilla ner och skada någon. Större uppslag av sly skall röjas. Område 4: Målet på den här platsen är att återskapa en utsiktsplats och den gamla vägen som passerade den gamla utsiktsplatsen i en båge. Trädslagen som skall gynnas här är ek, bok och lind. Sykomorlönnen kan lätt ta överhand, därför skall man inte släppa upp nya plantor av den i detta område då sykomorlönnen lätt sprider sig till omkringliggande park. Inom 1 år: Skall man hugga ut och röja så att siktstråk bildas mot huvudbyggnaden och de stora ekarna i "Hästhagen". En plats med markförankrade bänkar med bord iordningställs vid utsiktsplatsen. Inom år: Skall man se över föryngringen av träden och släppa fram några yngre plantor för att få balans på äldre och yngre träd. Årlig skötsel: Se över träden vid stigarna så att inga döda grenar kan trilla ner och skada någon. Större uppslag av sly skall röjas. Område 5: Här skall bokskogen bevaras och även till viss del föryngras. Inom 1 år: Skall man röja sly, rusta upp den gamla gångvägen som löper längs brynet mot område 1. Gångvägen som går upp till elljusspåret från den gamla ekonomibyggnaden skall rustas upp och den gamla ränndalen framhävas så att målet med att lyfta fram parkens ursprungliga vägnät nås. Vid gångvägens början skall en informationsskylt över Wendelsbergs friluftsområde sätta upp. Inom år: Skall man se över föryngringen av bokskogen och släppa fram några yngre plantor. Årlig skötsel: Se över träden vid stigarna så att inga döda grenar kan trilla ner och skada någon. Större uppslag av sly skall röjas. 27

28 Område 6: Här skall ekskogen bevaras och även till viss del föryngras. Runt Grandammen skall man hålla öppet såsom det är idag och även ge möjlighet till andra träd såsom bok, lind och lönn att växa upp. Vägarna från 1800-talet bör lyftas fram i området. Inom 1 år: Skall man röja sly, rusta upp den gamla gångvägen som löper längs brynet mot område 1. Gångvägen som går söder om Grandammen upp till elljusspåret skall rustas upp så att eventuellt vatten från Grandammen inte sköljer över den. Gångvägarna skall rustas upp för att upp nå målet med att lyfta fram parkens ursprungliga vägnät. Inom år: Skall man se över föryngringen av trädbeståndet och släppa fram några yngre plantor. Årlig skötsel: Se över träden vid stigarna så att inga döda grenar kan trilla ner och skada någon. Större uppslag av sly skall röjas. Område 7: Målet med detta område är att bibehålla en glänta vid vägskälet. Trädkronornas tak öppnar upp sig och solen kommer ner till marken. Här skall man kunna sitta på en bänk och vila sig. Inom 1 år: Skall alla plantor av asp röjas bort och vissa träd tas bort så att gläntan utökas. Platsen skall iordningställas med en bänk som skall vara förankrad i marken och bredvid skall en papperskorg placeras. Årlig skötsel: Det döda trädet skall lämnas kvar för att vara ett blickfång och ge boplats och mat åt bland annat insekter och fåglar. Först om det döda trädet utgör en fara för friluftslivet fäller man det på ett sådant sätt att det kan ligga kvar. En gång per år, på sensommaren, skall man slå gräset för att hindra uppkomst av rotskott av asp och annan sly. Område 8: I denna del av parken är det huvudsakliga målet att lyfta fram dammarna och de gamla vägarna. Även upprustning av sittplatsen mellan oxlarna skall prioriteras. På delarna som inte ligger i anslutning till gångvägarna och utsikten över dammarna får en igenväxning ske för att gynna djurlivet. Trädarter som på sikt skall gynnas i detta område är ek, bok, oxel, lönn, lind, tall och gran. I områdets norra del vid bostadsområdet skall man gynna ädelgran. Vägen vid Guldfiskdammen. 28

29 Inom 1 år: Skall man röja sly närmast gångvägarna och även röja vid dammarna så att de syns tydligare från gångvägarna. Runt Ödledammen, Klippdammen och Grandammen skall man röja sly och glesa ut trädbeståndet så att ljusinsläppet ökar vilket bidrar till en förbättrad vattenmiljö. Gångvägen som passerar Guldfiskdammen på muren skall rustas upp för att lyfta fram 1800-tals vägarna i området. På södra sidan om respektive damm skall en utglesning av trädskiktet göras så att mer vattenyta blir solbelyst. Inom 5 år: Skall en upprustning av gångvägen på Guldfiskdammens sydöstra sida ske. Även detta för att målet med att lyfta fram 1800-talets vägnät skall uppfyllas. När man gör detta kan en sittplats och eventuellt en grillplats ställas i ordning vid Guldfiskdammens strand. Inom år: Skall man se över trädbeståndet så att det är en balanserad fördelning mellan de olika trädarterna och åldersfördelningen på träden. Årlig skötsel: Röj sly i siktstråken mellan elljusspåret och dammarna och längs med gångvägarna så att sikten bibehålls. Se över träden vid stigarna så att inga döda grenar kan trilla ner och skada någon. Område 9: Målet här är att bevara och lyfta fram robinian och snygga till platsen där den står. Ett annat mål är att lyfta fram de äldre träden i denna del av parken och ur säkerhetssynpunkt upprätthålla god sikt längs GC-vägen till Alehagen. Viktiga träd i detta område utöver robinia är ek, bok, hästkastanj och alm Inom 1 år: Skall man röja upp platsen där GC-vägen kommer ut på Parkvägen och ge plats åt robinian. Eventuellt skall man ta bort den stora eken som robinian växer upp i, alternativt ta bort grenarna som skadar robinian. Röjning skall ske längs med parkvägen för att öka öppenheten mot parken. Eventuellt planteras en ny robinia på en lämpligare plats, helst av fröplantor från den ursprungliga robinian. Inom 5 år: Om inte eken vid robinian är borttagen tidigare skall en ny bedömning ske över vad som kan vara en lämplig åtgärd som ger robinian möjlighet att utvecklas. Inom år: Skall man se över trädbeståndet så att det är en balanserad fördelning mellan de olika trädarterna och åldersfördelningen på träden. Årlig skötsel: Röj sly längs med gångvägarna så att sikten bibehålls. Se över träden vid stigarna så att inga döda grenar kan trilla ner och skada någon. Område 10: Här skall bokskogen bevaras och få utvecklas till en bokskog med tätt krontak. Bokskogen skall öppnas upp mot bostadsområdet så att det blir en bättre insyn i parken. 29

30 Inom 1 år: Skall man ta bort skräphögarna som ligger i områdets västra del vid husen. Man skall även finna en ny plats för soptunnorna som står i kanten av parken. I denna del skall man även röja sly och öppna upp så att sikten blir god från Parkvägen in i parken, detta för att öppna upp parken mot bostadsområdet och minska risken för nya skräphögar. Skylten med fordonstrafik förbjuden skall tas bort eller flyttas till gångvägens början vid Parkvägen. Man skall även sätta upp en informationsskylt över Wendelsbergs friluftsområde. Inom 5 år: Skall stensättningen i bäcken och brunnen ses över och repareras. I den västra delen skall bokarna glesas ut då de idag står för tätt för att kunna utvecklas fint. Inom år: Skall man se över föryngringen av bokskogen och släppa fram några yngre plantor. Årlig skötsel: Rensa bäckfåran från kvistar och ansamlingar av löv. Mot Parkvägen skall röjas sly så att det hålls öppet in i parken. Se över träden vid stigarna så att inga döda grenar kan trilla ner och skada någon. Område 11: Målet i detta område är att lyfta fram de många olika träslag som växer här och en del av de gamla vägarna som har vuxit igen. Man skall på ett enkelt sätt kunna gå omkring under trädkronorna och komma nära de olika träden. I de västra delarna av området bör det lämnas mer igenväxt för att gynna djurlivet. Trädarter som är viktiga i området är avenbok, hästkastanj, lind, lärk, sykomorlönn, alm, bok, tall, ek och sälg. Av avenbok, hästkastanj, lind, lärk och alm är det viktigt att en föryngring sker så därför bör fröplantor av dessa arter sparas. Dock ej så nära moderplantan att denna kommer att skadas av ett nytt träd. Resterna av det döda trädet som står i en glänta norr om Ugglegården skall stå kvar för att ge boplats och mat åt bland annat insekter och fåglar. Inom 1 år: Skall man laga den gamla brunnen vid avenbokarna i norra delen av området, så att ingen kan trilla ner i den. Man skall även upprusta delar av det gamla vägnätet och iordningställa en picknickplats vid flyttblocken i områdets norra del, med utsiktsmöjligheter in i området enligt kartan på sida 12. För att framhäva de olika trädarterna som finns i området måste röjning av sly ske av framför allt sykomorlönn efter som sykomorlönnen annars tar över i området. Vid picknick- och utsikts- platsen skall vid behov träd fällas Blivande picknickplatsen med flyttblock. eller grenar tas bort så att man kan se in mellan träden. Vid Trolltjärns södra strand skall träden glesas ut så att ljusinstrålningen ökar på dammen och bidrar till en bättre vattenkvalité. Inom 5 år: Skall man se till att man har en föryngring på gång av avenbok, hästkastanj, lind, lärk och alm om lämpliga fröplantor har vuxit upp. 30

31 Inom år: Har inte en föryngring av avenbok, hästkastanj, lind, lärk och alm skett tidigare med fröplantor bör man nu driva fröplantor från parken i plantskola för att senare plantera ut dessa på lämpliga platser. Årlig skötsel: Se över så att brunnen är hel och inte utgör någon fara. I övrigt skall man se över träden vid stigarna så att inga döda grenar kan trilla ner och skada någon. Större uppslag av sly skall röjas. Område 12: Målet med detta område är att bibehålla en bokskog och i denna återupprätta en rastplats med bänkar och grillmöjligheter. Den gamla vägen över Trolltjärn är också viktig att lyfta fram. Inom 1 år: Den stora döda boken som står vid klippan med minnestavlan skall man fälla eller spara som högstubbe. Och eventuellt plantera en ny på samma plats om det är möjligt med tanke på att den gamla boken var svampangripen. Upprustning av den gamla vägen över Trolltjärn är viktig för att man skall framhäva den vackra entrén till platsen. Man skall även iordningställa en rastplats med bänkar och grill möjligheter. Inom 5 år: Skall stensättningen längs Trolltjärns östra strand ses över, rensas från växtlighet och vid behov repareras. Inom år: Skall man se över föryngringen av bokskogen och släppa fram några yngre plantor. Årlig skötsel: Se över träden så att inga döda grenar kan trilla ner och skada någon. Större uppslag av sly skall röjas. Område 13: Målet är att bevara en bokskog med både bok och blodbok. Inom 1 år: Skall man röja upp längs med gångvägen så att man har en god sikt in i bokskogen. Inom 5 år: Skall man förtydliga stigen ner till Bråta med exempelvis en skylt. Inom år: Skall man se över föryngringen av bokskogen och släppa fram några yngre plantor. Årlig skötsel: Större uppslag av sly skall röjas. Område 14: Målet är här att det skall vara en övergång från parken till skogen där man tillåter en större grad av igenväxning för att gynna djurlivet. Dock skall man hålla öppet längs elljusspåret så att sikten längs detta är god så att känslan av trygghet ökar. Man skall gynna ett varierat trädbestånd med olika trädarter och varierad vegetation i buskskiktet. 31

32 Inom 1 år: Skall man rusta upp den gamla vägen ut mot naturområdet och utsiktsplatsen. För att få en bra utsikt från utsiktsplatsen skall man röja siktstråk i vegetationen mot Massetjärn och Wendelsberg. Vid utsiktsplatsen skall bänkar sättas upp. En informationsskylt och vägvisare ut mot naturområdet skall sättas upp där stigen börjar vid elljusspåret. Vid informationsskylten skall man sätta upp en bänk. Inom 5 år: Skall man röja siktstråk från toppen av kullen mellan Stortjärn och Trolltjärn så att man får en utsikt över Stortjärn. Om behovet finns skall man även anlägga en grillplats vid foten av kullen ner mot Trolltjärn. Man skall även se över siktstråken från utsiktsplatsen vid gränsen mot naturområdet och röja dessa vid behov. Inom år: Man skall se över siktstråken från utsiktsplatsen vid gränsen mot naturområdet och röja dessa vid behov. Årlig skötsel: Större uppslag av sly skall röjas längs gångvägarna och vid Trolltjärns södra strand. Se över träden vid stigarna så att inga döda grenar kan trilla ner och skada någon. 6.3 Dammarna Mål och utveckling Svandammen: Målet med denna damm är att bibehålla en öppen vattenyta och gynna djurlivet, då framför allt den mindre vattensalamandern. Även att upprätta ett fungerande bräddavlopp. Grandammen: Målet är att få en bra genomströmning, fungerande bräddavlopp och att få en mur som är tät. Den öppna vattenytan skall bibehållas. Djurlivet skall främjas, framförallt groddjur och fisken i dammen får inte spridas till andra dammar. Gynnsamt för insekter och groddjur vore om fisken försvann helt. 32

33 Ödledammen: Målet är att återskapa vattenytan i sin helhet och gynna djurlivet. Ställa i ordning ett väl fungerande bräddavlopp. Klippdammen: Målet är att återskapa vattenytan i sin helhet och gynna djurlivet. Ställa i ordning ett väl fungerande bräddavlopp. Guldfiskdammen: Målet är att återskapa vattenytan i sin helhet och gynna djurlivet. Ställa i ordning ett väl fungerande bräddavlopp och täta muren. Stortjärn: Målet är att på sikt rensa dammen från vitmossor så att ph värdet inte sjunker ytterligare. Ställa i ordning ett väl fungerande bräddavlopp. Trolltjärn: Målet är att återskapa vattenytan i sin helhet, rensa och gynna djurlivet. Man skall framhäva murarna som kantar dammen och stenbron skall ges en framträdande plats. Vargtjärn: Målet är att bibehålla dammen såsom den är idag och att på sikt se till att den inte växer igen Åtgärdsförslag och motivering All rensning av dammar skall ske på sensommaren - hösten så att djurlivet påverkas så lite som möjligt. Rensning av dammarna bör vara en mekanisk rensning med en grävskopa med specialutrustning för detta ändamål. För detaljer vad gäller bräddavlopp, dragning av dagvattensystem och principen för tätning se bilagorna 10 och 11. Svandammen: En årlig rensning av dammen skall utföras på hösten för hand med kratta såsom sker idag. Man skall rensa bort löv och andra växtdelar men spara lite så att groddjuren har kvar platser att gömma sig på. Nytt bräddavlopp av rostfritt stål ordnas inklusive ny ledning med anslutning till befintligt dagvattensystem. Grandammen: En årlig rensning av dammen vore bra att utföra på hösten för hand med kratta såsom sker idag i Svandammen. Man skall rensa bort löv och andra växtdelar men spara lite så att groddjuren har kvar platser att gömma sig på. Befintlig ledning tas ur bruk. Nytt bräddavlopp ordnas av rostfritt stål med utlopp till Svandammen. Det är viktigt att fisken som finns i dammen idag inte kan ta sig till Svandammen eller Ödledammen då den skulle utgöra en stor risk för det övriga djurlivet i dessa dammar. Om inte det går att ordna bör man se till att fisken försvinner helt från dammen, enklast görs detta genom att torrlägga dammen. Stenmuren tätas med lera. Ödledammen: Dammen skall rensas från vitmossor, kraftig vegetation av starr och löv som ligger på botten. Befintlig ledning mellan Ödledammen och Grandammen tas ur bruk. Nytt bräddavlopp ordnas med utlopp i terrängen i nordväst under gångvägen. I terrängen ordnas ett dike med utsläpp till Grandammen. Muddring av lövmassor utmed stenmur skall göras årligen på hösten. 33

34 Klippdammen: Dammen skall rensas från vitmossor, kraftig vegetation av starr och löv som ligger på botten. Befintlig ledning från dammen tas ur bruk. Nytt bräddavlopp av rostfritt stål ordnas och ny ledning med utlopp till Svandammen utförs. Befintlig stenmur tätas med lera. Guldfiskdammen: Dammen skall rensas från vitmossor, kraftig vegetation av starr och löv som ligger på botten. Befintlig ledning från dammen tas ur bruk. Nytt bräddavlopp ordnas i nordväst under gångvägen med utsläpp i terrängen. Från utloppet ordnas ett terrängdike ner mot klippdammen. Viss muddring av lövmassor i anslutning till stenmur och tätning av densamme utförs med lera. Stortjärn: Muren tätas och nytt bräddavlopp ordnas av rostfritt stål med utlopp till befintligt ledningssystem så att inte vatten rinner över gångvägarna. Trolltjärn: Båda delarna av dammen skall rensas från vitmossor, kraftig vegetation av starr och löv som ligger på botten. Stenbron och murarna runt kanterna skall rustas upp. Detta för att återställa dammen till dess ursprungliga skick och ge djurlivet bättre förutsättningar. Vargtjärn: Lämnas utan åtgärder. 6.4 Naturområde Mål och utveckling Stigarna,utsiktsplatser, flyttblock och jättegrytor i naturområdet. Wendelsbergs naturområde skall utvecklas till ett strövområde där man på sikt går i en gammelskog som närapå har en fri utveckling med många äldre träd av olika arter. På vissa platser är det viktigt att bibehålla karaktären som finns idag såsom hassellunden vid Alehagen, de stora träden med bred krona som bland 34

35 annat finns vid trappan längs stigen A till Stora utsikten och enarna vid utsiktsplatserna. Viktigt är även att lyfta fram platserna där träd har fått växa sig breda och platser där det finns geologiska sevärdheter såsom flyttblock och jättegrytor. Enligt skogsbruksplanen för Härryda kommun är detta ett område som är lämpligt för framtida reservatsbildning Åtgärdsförslag och motivering Stigarna: kall rustas upp så att de är torra, eventuella dräneringsrör fungerar och är dolda så att de inte syns som orangea eller vita rör i skogen och man lägger ut kraftiga spänger där det behövs. Längs stigarna röjer man så att inte grenar och träd försvårar framkomligheten. Trapporna i området ses över och rustas upp vid behov eller ersätts med nya. Årligen skall man gå över området och se till så att det inte finns träd som kan orsaka skada längs stigarna. Flyttblock och jättegrytor: Vid de större flyttblocken röjer man från sly och en del träd så att flyttblocken blir mer synliga. Jättegrytorna rensas från eventuell växtlighet och löv. Vid den stora jättegrytan i väster skall det röjas så att man lättare hitta fram till jättegrytan. Årligen skall man gå över området och se till så att flyttblocken syns väl och jättegrytorna inte växer igen. Utsiktsplatserna: Vid utsiktsplatserna skall man fälla några av Stort flyttblock i naturområdet. de större träden och röja sly så att man får en fin utsikt och enbeståndet bibehålls. Några stora träd skall sparas men de får inte skymma utsikten allt för mycket. En årlig översyn skall göras för bedömning av arbetsinsatser. Hassellunden: vid Alehagen skall skötas så att den inte växer igen. Här skall ek och hassel gynnas och i största möjliga mån skall man se till att inga andra trädslag etablerar sig i denna miljö. En årlig översyn skall göras för bedömning av arbetsinsatser. Övrigt: Där träden har haft möjlighet att växa sig breda skall man röja så att denna karaktär bibehålls. Årligen skall man se över så att träden med bred krona inte blir utsatta för allt för stor konkurrens från andra träd. I hela naturområdet skall platser där unga träd växer mycket tätt gallras så att träden kan utvecklas bra och på lång sikt bilda en gammelskog. Träd i naturområdet fälls ur säkerhetssynpunkt vid behov på ett försiktigt sätt för att minska skadorna på skogen. På de delar som är mer avskilt från stigarna kan man lämna skogen att utvecklas till en skog som liknar en urskog. Viktigt för djur- och insekts- livet 35

36 är att man lämnar döda träd i skogen och att skogen får utvecklas till en gammelskog. 6.5 Friluftsliv I området bedöms det inte finnas plats för ridstigar då terrängen är kuperad och det går många promenadstigar i området. Ridstigar går inte att anlägga utan att göra stora ingrepp i naturen och dessa skulle även vara svåra att hålla på ett bra avstånd från gångvägar och platser där människor rör sig Mål och utveckling Nya grillplatser, sittplatser och gångvägar att rusta upp i parken. Parken: Gångvägarna i området skall i möjligaste mån avspegla vägnätet från 1800-talet och de skall vara i ett bra skick där vatten inte sköljer över gångbanan. Med rastplatser i parken är målet att ge trötta ben en möjlighet att vila och ge platser att ha picknick på både där man kan duka upp sin matsäck på ett bord eller samlas runt en eld. 36

37 Nya grillplatser, sittplatser och stigar att rusta upp i naturområdet. Naturområdet: Här skall man ha möjlighet att vila i en skog som skiftar i karaktär där man kan se spår från istiden och njuta av utsikter mot Landvetter, Alehagen och Wendelsberg i kanten till parken. Man skall även ges möjlighet att sova i vindskydd. I naturområdet skall man kunna ta sig runt på torra stigar och spänger där så är nödvändigt. Trapporna skall vara bra utformade så att de inte blir allt för brant och höga steg. En ny stig anläggs från slutet av stigen H till stigen G så att det inte blir en återvändsgränd på stigen H Åtgärdsförslag och motivering Parken: I parken föreslås soffan Lessebo med tillhörande bord från Byarumsbruk eller likvärdig. Längs gångvägarna placeras soffor enligt ritning, likaså placeras soffor med bord på några utvalda picknickplatser. Vid grillplatserna placerar man en enklare form av bänkar. I anslutning till sofforna skall man sätta papperskorgar, ej så stora som sopptunnan som står i parken idag utan mindre varianter som passar till soffan. Inom 1 år skall de äldre gångvägarna som enligt karta prioriteras högst rustas upp, övriga gångvägar skall rustas upp inom 5 år. Gångvägarna mellan Stortjärn och Trolltjärn skall ses över så att de äldre vägarna blir de tydliga huvudvägarna, även dräneringen skall ses över. Belysningen längs elljusspåret bör bytas och om möjligt skall ledningen grävas ner. Om detta inte går så skall 37

38 man se till att ledningen går på samma sida av vägen eller korsar den så få gånger som möjligt. I övrigt skall gångvägar och elljusspår ses över regelbundet så att underlag och belysning är hela och i ett bra skick. I parken används grus som slitlager på gångvägarna. Naturområdet: Stigarna skall ses över och där vattentrummor finns skall dessa ses över så att de fungerar och inte är synliga. På vissa ställen kanske man behöver lägga ut nya vattentrummor för att inte vatten skall skölja över stigen. På andra ställen behöver man förbättra befintliga spänger och lägga ut nya. Från stigen H längs stranden vid Landvettersjön anläggs en ny stig upp till stigen G. För att stigen skall bli tydlig och få ett bra underlag används träflis. Träflis läggs ut på övriga stigar där underlaget behöver förbättras. I samarbete med scouterna och med markägares tillåtelse upprättas en rastplats med vindskydd vid Stora utsikten. Om detta inte går iordningställs rastplatsen med vindskydd vid Lilla utsikten. Vid badplatsen vid Alehagen anordnas eventuellt en grillplats. 6.6 Skyltning och information Mål och utveckling Skyltningen skall vara enhetlig i hela området och tydlig. Skyltar skall ge information om friluftsområdet och dess olika delar. Historia, sevärdheter, växter och översiktskartor skall redovisas på ett överskådligt sätt för besökaren. Även information om kontaktpersoner för parken och naturområdet samt elljusspår bör framgå. Genom en bra skyltning och information skall man kunna upptäcka nya delar av parken och naturområdet och nyfikenheten väckas att finna nya platser och mer information om omgivningarna. En kulturstig skall markeras i parken som visar platser med historiskt värde och där man kan se spår från 1800-talet. En naturstig skall markeras i parken och naturområdet som visar platser av geologiskt intresse, utsiktsplatser, olika växter och växtsamhällen med mera Åtgärdsförslag och motivering Parken: Informationstavlor sätts upp vid entréerna till parken där besökaren kan läsa om historia, växter, sevärdheter och promenadvägar. Vissa uppmaningar till besökaren bör även stå på dessa skyltar som till exempel att vara rädd om växterna, inte sätta in fisk i dammarna då det skadar djurlivet i dessa, ta med skrymmande skräp och andra regler som sätts upp för området. På skyltarna bör även stå information om vem man skall vända sig till om det är frågor om elljusspåret. Vid Stortjärn kan man sätta upp en informationstavla som berättar om de olika trädarterna som man kan finna i området. Förbudsskyltars placering skall ses över så att de inte står långt in på gångvägarna såsom de gör idag utan vid vägens början. 38

39 Vägvisare skall sättas upp så att man lätt kan hitta till naturområdet och dess sevärdheter och även stigarnas längd. Längs elljusspåret skall man markera avståndet/sträckan på belysningsstolparna, 500m, 1000m osv, så att besökaren/motionären kan bilda sig en avståndsuppfattning. Naturområdet: Vägvisare skall sättas upp så att man hittar till jättegrytor, flyttblock, Stora och Lilla utsikten, Alehagen och stigarna ner mot Bråta. Här bör även stigarnas längd stå. Kulturstigen och naturstigen skall märkas upp och eventuellt görs ett informationsblad för respektive stig, alternativt gemensamt. Se karta för läge av respektive stig. Kulturstig och naturstig i Wendelsbergs friluftsområde. 39

40 7 Källor och litteratur Intervjuer: Åke Magnusson 4/5-06 Enar Sahlin 7/6-06 Eva Tunhammar Hahn 10/7-06 Litteratur: Maria Flinck Dan Korn Härryda kommun Tusen år i trädgården, från sörmländska herrgårdar och bakgårdar Mölnlyckeboken: ett samhälles historia genom två hundra år Skogsbruksplan 2003 Härryda kommun Översiktsplan ÖP 2002 Landsarkivet i Göteborg Handlingar rör familjen Wendel och hemmanen Hönekulla, Hulebäck m fl i Råda kommun GLA/A0338 Övrigt: Emma Johansson, Sammanställning synpunkter och iakttagelser Härryda kommun kring Wendelsbergsparken, Historiska kartor 40

41 BILAGA 1 Träd- och busk- arter av relevans i Wendelsbergs friluftsområde. Latinskt namn Svenskt namn Finns i: Parken Naturområdet Abies alba silvergran (frösådd) X X Acer pseudoplatanus sykomorlönn/tysklönn X X Acerr platanoides lönn X X Alnus glutinosa klibbal X X Amelanchier sp häggmispel Aseculus hippocastanum hästkastanj X Betula pendula vårtbjörk X X Carpinus betulus avenbok X Corylus avellana hassel X X Fagus sylvatica bok X X Fagus sylvatica Pendula hängbok X Fagus sylvatica Purpurea blodbok X X Fraxinus excelsior ask X X Juniperus communis en X X Laburnum sp gullregn X Larix decidua lärk X Malus domestica äpple X Picea abies gran X X Pinus sylvestris tall X X Populus tremula asp X X Prunus domestica plommon X Prunus padus hägg X Pyrus communis päron X Quercus robur ek X X Rhododendron parkrododendron Catawbiense grandiflorum X Robinia pseudoacacia robinia X Salix capres sälg X X Sorbus aucuparia rönn X X Sorbus intermedia oxel X Taxus sp idegran X Tilia cordata lind X X Ulmus glabra alm X X

42

43 BILAGA 2 Översiktlig utredning över djurlivet i Wendelsbergsparkens dammar

44 2 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post:

45 Innehåll INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 METODIK... 7 BESKRIVNING AV DAMMARNA OCH DERAS DJURLIV... 9 DAMM 1. SVANDAMMEN... 9 Nuvarande djurliv... 9 Bedömning av tillstånd... 9 Förslag till åtgärder DAMM 2. GULDFISKDAMMEN Nuvarande djurliv Bedömning av tillstånd Förslag till åtgärder DAMM 3. KLIPPDAMMEN Nuvarande djurliv Bedömning av tillstånd Förslag till åtgärder DAMM 4. ÖDLEDAMMEN Nuvarande djurliv Bedömning av tillstånd Förslag till åtgärder DAMM 5. GRANDAMMEN Nuvarande djurliv Bedömning av tillstånd Förslag till åtgärder DAMM 6. STORTJÄRN Nuvarande djurliv Bedömning av tillstånd Förslag till åtgärder DAMM 7. TROLLTJÄRN DEL A, STORA DELEN Nuvarande djurliv Bedömning av tillstånd DEL 7B, LILLA DELEN Nuvarande djurliv Bedömning av tillstånd Förslag till åtgärder DAMM 8. VARGTJÄRN Nuvarande djurliv Bedömning av tillstånd Förslag till åtgärder SLUTSATSER OCH DISKUSSION REFERENSER Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 3

46 4 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post:

47 Sammanfattning I denna rapport presenteras en översiktlig utredning över djurlivet i Wendelsbergsparkens dammar, Mölnlycke. Utredningen har genomförts av Naturcentrum AB, på uppdrag av Landskapsgruppen och ska ligga till grund för en skötselplan och restaureringsåtgärder för parken och dess dammar. Arbetet utgör en del av projektet Fokus Wendelsberg som drivs av Mölnlycke kommun. Dammarna i Wendelsbergsparken uppvisar en stor variation av faktorer (ljusexponering, näringshalt, surhet) och i grad av igenväxning. Håvning i dammarna visar på att det finns ett ganska rikt insekts- och groddjursliv i de flesta av dammarna. Däremot hittades inga rödlistade arter. Förutsättningarna för djurlivet är i allmänhet goda, men en ökad ljusexponering kan förbättra förhållandena. I en av dammarna, Trolltjärn, är miljön mycket sur och djurlivet artfattigt. En rensning av löv och vitmossor från dammen bedöms vara gynnsamt för djurlivet. Även i Guldfiskdammen är miljön mycket sur och har en låg syrenivå. Trots det är djurlivet idag tämligen rikt, men hotas av syrebrist. En rensning kan förbättra förhållandena även i denna damm. Det är av lägre prioritet att rensa Grandammen, som är näringsrik och har svagt syretillstånd, och Stortjärn, som har lågt ph men ett gott syretillstånd. I övriga dammar bedöms förhållandena för djurlivet vara goda. Vanlig groda och padda finns i många av dammarna. Mindre vattensalamander förekommer i en av dammarna, Svandammen. Dessa arter ingår i gruppen groddjur och är fridlysta (NFS 1999:12). Av dem kräver vattensalamandern mest hänsyn och för att arten ska ges goda möjligheter till överlevnad är det viktigt att dammen hålls fiskfri. Vattensalamander trivs i solexponerade dammar med riklig vegetation. Döda trädstammar, grenar och stenar skapar gömslen för vattensalamander och andra groddjur och det är viktigt att de får ligga kvar kring dammarna. Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 5

48 6 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post:

49 Inledning Wendelsbergsparkens dammar anlades i mitten av 1800-talet, vid samma tid som anläggandet av själva parken, med syfte att fungera som ett bevattningssystem. Sedan dess har vissa av dammarna rensats, medan vissa har tillåtits att gradvis växa igen. Genom ett lokalt naturvårdsprojekt, kallat Fokus Wendelsberg, ska en ny skötselplan och ett förslag till restaurering av dammarna tas fram under år Landskapsgruppen har fått i uppdrag att utföra arbetet. En inventering av natur- och friluftsvärdena i området ska ligga till grund för skötselplanen och restaureringsförslaget. Naturcentrum AB har fått i uppdrag av Landskapsgruppen att utreda djurlivet i Wendelsbergsparkens dammar och hur det skulle påverkas av eventuell rensning. Svante Hultengren, Naturcentrum AB, har varit ansvarig för projektet. Magdalena Andersson, Naturcentrum AB, har genomfört fältarbete och sammanställning av rapport. John Persson, Naturcentrum AB, har bidragit med kunskap om dammars funktion och har fungerat som bollplank under projektets gång. Kennet Lundin, Göteborgs Naturhistoriska Museum, har genomfört håvning och artbestämning av insekter. Frågeställningarna som ställdes upp var: Hur ser den nuvarande situationen ut för djurlivet? Finns det några särskilt skyddsvärda arter? Vilka konsekvenser skulle en upprensning få? Vilka åtgärder är lämpliga för att bevara och förbättra förhållandena för djurlivet? Metodik Följande moment ingick i inventeringen: Håvning av insekter i dammarna Nattlig inventering av groddjur Notering av fågelarter knutna till dammarna Provtagning för analys av vattenkvalitet Insekter inventerades genom håvning i kanten av dammarna den 29/5. Håvning gjordes i flera delar av varje damm och håvens innehåll tömdes ut i en hink med vatten för att artbestämmas. Svårbestämda arter lades i märkta burkar med en etanollösning för närmare granskning. Inventering av groddjur gjordes med hjälp av ficklampa nattetid den 2/6. Undersökningen gjordes genom att spana både i och omkring dammarna. Notering av fåglar i dammarna gjordes vid samma datum som inventeringen av insekter och vattenprovtagningen. Provtagning för analys av vattenkvalitén skedde den 29/6. Provmaterial från ALcontrol AB i Linköping användes vid provtagningen. Proverna skickades in till ALcontrol för analys av färg, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC (totalt organiskt kol), syrehalt, ammoniumkväve, nitratkväve, totalfosfor och totalkväve. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag ( användes för sammanställningen av analysresutaten. Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 7

50 8 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post:

51 Beskrivning av dammarna och deras djurliv Damm 1. Svandammen Svandammen är den första dammen som man ser när man svänger in mot Wendelsbergs folkhögskola. Den ligger öppet, på en gräsplan, men den norra sidan kantas av lövträd (klibbal, sälg) samt en berghäll som stupar brant ner i dammen. En stensatt kant ramar in dammen som har en storlek på ca 20x20 m. Det finns en rik vegetation i dammen, bl.a. säv Schoenoplectus lacustris, sjöfräken Equisetum fluviatile, andmat Lemna minor och näckrosor Nymphaea. Svandammen hålls öppen genom en försiktig rensning årligen då löv och växtrester krattas upp. Bild 1. Svandammen ligger på en öppen gräsplan vid folkhögskolans huvudbyggnad. Nuvarande djurliv Insektslivet inventerades inte i denna damm, eftersom den inte är aktuell för de planerade rensningsåtgärderna. Vid inventeringen av groddjur nattetid noterades en rik aktivitet i dammen. Två exemplar av mindre vattensalamander Triturus vulgaris sågs på botten i dammens södra del och ett tiotal paddor Bufo bufo noterades i och omkring dammen. Bedömning av tillstånd Analysen av dammens vattenkvalitet visar på att vattnet är neutralt (ph 7.0), vilket är ett väldigt bra värde (se tabell 1). Vattnet är syrerikt vilket är positivt för djurlivet. En bidragande orsak till hög syrehalt i ytvatten kan vara en hög algproduktion (vilka producerar syre). I bottenvattnet, där nedbrytning sker och syre förbrukas, kan dock syrehalten vara lägre. Algproduktionen i Svandammen verkar dock vara måttlig och risken för en kommande syrebrist låg. Dammen är måttligt näringsrik (mesotrof) och det finns en balans mellan halten av fosfor och kväve. Halten av organiskt kol (TOC) är låg vilket är positivt eftersom dessa föreningar förbrukar syre då de Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 9

52 bryts ner. Förmodligen hålls halten av organiskt kol på en låg nivå genom att dammen regelbundet rensas. Tabell 1. Tabellen visar värdena för Svandammens vattenkemi i ytvattnet samt klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar. Vattenkemi: 1. Svandammen Värde Benämning Klass Syre (mg/l) 8.6 Syrerikt tillstånd 1 TOC (mg/l) 7.5 Låg halt 2 ph 7.0 Neutralt 1 Alkalinitet (mg/l) 0.15 God buffertkapacitet 1 totalfosfor (µg/l) 20 Måttligt hög halt 2 totalkväve (µg/l) 600 Måttligt hög halt 2 NP-kvot 30 Kväve-fosforbalans 2 färgtal (mg/l Pt) 35 Måttligt färgat vatten 3 Förslag till åtgärder Skötseln i form av krattning bör utföras under sensommaren-hösten så att störningen på djurlivet minimeras. Alla groddjur är fridlysta och hänsyn ska tas till dem. För att vattensalamandern ska kunna fortsätta leva här är det viktigt att fisk inte inplanteras. Det är även viktigt att stenar och grenar får ligga kvar under lövträden i kanten, eftersom sådana miljöer utgör gömslen för vattensalamander och andra groddjur dagtid och under vinterhalvåret. 10 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se

53 Damm 2. Guldfiskdammen Guldfiskdammen ligger ovanför folkhögskolans lokaler, i den södra delen av parken. Det är en av de mindre dammarna i parken, med en storlek på ca 15*25 m. Dammen omgärdas av lövskog, främst björk och bok, men även oxel och ek. Igenväxningen har gått ganska långt och ca två tredjedelar av dammen täcks av vitmossor Sphagnum, flaskstarr Carex rostrata och hundstarr C nigra. Vattnet är något grumligt och humöst. Det ligger mycket löv på botten, ungefär en meter tjockt lager i kanten på dammen, vid stigen. Stenmuren kring dammen läcker i den södra delen och vatten sipprar ner mot folkhögskolans lokaler. Bild 2. Guldfiskdammen har ett tämligen rikt insektsliv. Bild 3. Den norra delen av dammen täcks av vitmossor och starr. Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 11

54 Nuvarande djurliv Förekomst av dagsländelarv Cloeon sp. tyder på att dammen är ganska näringsrik. En stor mängd grodyngel observerades. Inga ovanliga arter noterades, men insektslivet var tämligen rikt. Arter Brun mosaiktrollslända Aeschna grandis (larv) Buksimmare Hesperocorixa linnaei / sahlbergi Bäckslända Leuctra sp.(imago) Dagslända Cloeon dipterum (larv och imago) Dykarbagge Acilius sulcatus (imago) Dykarbagge, Anacaena sp. (imago) Dykarbagge, Hydroporus sp. (imago) Fjädermygga Chironomus sp (larv) Grodyngel Rana temporaria / arvalis (många) Gulbrämad dykarbagge Dytiscus marginalis(larv) Hoppkräfta Cyclops sp. Nattslända Phacopteryx brevipennis (larv, "trekant-husmask") Nattslända, Plectrocnemia conspersa (larv) Skinnbagge Hebrus sp. Skräddare Gerris cf. lacustris Svidknott Ceratopogonidae (larv) U-mygga Dixa sp(larv) Virvelbagge Gyrinus cf. natator Äggsamling av nattslända Bedömning av tillstånd Analysen av dammens vattenkvalitet visar på att vattnet är mycket surt (ph 5.4). Syrehalten är låg och halten av organiskt kol (TOC), som är syreförbrukande, är hög. Dammen är näringsrik (eutrof), vilket möjliggör en hög produktion av växtbiomassa. Det finns en risk för kommande syrebrist, vilket skulle slå ut en stor del av djurlivet. Om man bara tittar på vattnets kemiska parametrar skulle man kunna förvänta sig ett artfattigt djurliv. Inventeringen av djurlivet visar dock på ett tämligen rikt djurliv, vilket är förvånande. Tabell 2. Tabellen visar värdena för Guldfiskdammens vattenkemi i ytvattnet samt klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar. Vattenkemi: 2. Guldfiskdammen Värde Benämning Klass Syre (mg/l) 4.6 Svagt syretillstånd 3 TOC (mg/l) 14 Hög halt 4 ph 5.4 Mycket surt 5 Alkalinitet (mg/l) <0.01 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 5 totalfosfor (µg/l) 30 Hög halt 3 totalkväve (µg/l) 660 Måttligt hög halt 2 NP-kvot 22 Kväve-fosforbalans 2 färgtal (mg/l Pt) 70 Betydligt färgat vatten 4 12 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se

55 Förslag till åtgärder En utglesning av trädskiktet för att öka ljusinsläppet till dammen skulle vara gynnsamt för både groddjur och insekter. Förslagsvis kan en utglesning av trädskiktet göras på den södra sidan och även eventuellt på den östra sidan av dammen vilket också öppnar upp miljön och ökar det estetiska värdet för besökare som passerar på stigen söder om dammen. En rensning av dammen kan förbättra förhållandena för djurlivet på lite sikt. En rensning bör ske på sensommaren-hösten för att minimera påverkan på djurlivet. Döda träd, grenar och stenar som ligger i och omkring dammen bildar gömslen och boplatser för groddjur och andra djur och det är viktigt att de får ligga kvar kring dammen. Det bedöms inte påverka djurlivet nämnvärt om den läckande muren tätas. Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 13

56 Damm 3. Klippdammen Klippdammen ligger mellan Guldfiskdammen och Ödledammen och har en storlek på ca 25*25 m. Den omgärdas av lövskog bestående av till största delen björk och bok. Större delen av dammen har en öppen vattenyta men det sker en igenväxning i kanterna där vitmossor och starr Carex rostrata kommer in. Vattnet var ganska klart men humöst. Vid en första anblick verkade dammen vara sur med ett fattigt djurliv. Det fanns ett tjockt lager, ca 1,5 m, med löv på botten i dammens kant. Bild 4. Klippdammen är måttligt näringsrik. Nuvarande djurliv Dammen gav intryck av att vara sur och fattig, men förekomsten av hinnkräftor Daphnia och tofsmyggelarver Chaoborus visar på att den är ganska näringsrik. Ett gräsandpar och en knipa med ungar sågs i dammen. Inga ovanliga arter noterades och antalet arter var relativt lågt, men det fanns påfallande mycket nattsländelarver Plectrocnemia conspersa. Ett fåtal exemplar av arten noterades i den intilliggande Guldfiskdammen men påträffades inte i de övriga dammarna. Varför arten förekommer i så stort antal i Klippdammen är oklart och det går inte att dra några slutsatser av det, men av någon anledning dominerar arten här. Det kan vara så att förutsättningarna i denna damm passar arten särdeles bra. Förhållandena för djurlivet förefaller goda. 14 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se

57 Arter Grodyngel Rana (lite) Nattslända Plectrocnemia conspersa (larv) påfallande talrik Kärrtrollslända Leucorrhinia sp. - trol. dubia (larv) Virvelbagge Gyrinus cf. natator Hinnkräfta Daphnia sp. Dykarbagge Acilius sulcatus (larv) U-mygga Dixa sp.(larv) Gulbrämad dykare Dytiscus marginalis(larv) Tofsmygga Chaoborus sp. (mycket larver) Fjädermygga Chironomus sp. (larv) Bedömning av tillstånd Analysen av dammens vattenkvalitet visar på att vattnet är svagt surt (ph 6.0). Vattnets ph-värde får dock ses som ett relativt bra värde. Syrehalten är låg, likaså är halten av organiskt kol (TOC). Det är positivt att halten av organiskt kol är låg eftersom det är syretärande, men det finns en risk för att syrehalten sjunker ytterligare senare under säsongen då andelen biomassa som bryts ner ökar. Det finns en risk för att det råder syrebrist på botten av dammen, där nedbrytning av dött organiskt material sker. Dammen är måttligt näringsrik (mesotrof) och det finns en balans mellan halterna av kväve och fosfor. Tabell 3. Tabellen visar värdena för Klippdammens vattenkemi i ytvattnet samt klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar. Vattenkemi: 3. Klippdammen Värde Benämning Klass Syre (mg/l) 4.9 Svagt syretillstånd 3 TOC (mg/l) 6.5 låg halt 2 ph 6.0 Surt 4 Alkalinitet (mg/l) Mycket svag buffertkapacitet 4 totalfosfor (µg/l) 20 Måttligt hög halt 2 totalkväve (µg/l) 490 Måttligt hög halt 2 NP-kvot 24,5 Kväve-fosforbalans 2 färgtal (mg/l Pt) 15 Svagt färgat vatten 2 Förslag till åtgärder En utglesning av trädskiktet, för att öka ljusinsläppet, skulle kunna göras längs dammens södra och eventuellt östra kant, vilket även skulle öka det estetiska värdet för besökare som passerar på stigen. Det finns inga särskilt hänsynskrävande arter som behöver tas hänsyn till vid en eventuell rensning, utan djurlivet bedöms återhämta sig ganska snabbt. Igenväxningen har inte gått så långt i denna damm, men en rensning skulle kunna förbättra förhållandena för djurlivet på lite sikt genom att det kan leda till en förbättrad syrenivå. En rensning bör ske på sensommaren-hösten för att minimera påverkan på djurlivet. En ökad syresättning av vattnet kan också fås genom ett fungerande in- och utlopp. Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 15

58 Damm 4. Ödledammen Ödledammen ligger ovanför folkhögskolan, mellan klippdammen och grandammen och har en storlek på ca 25*25 m. Dammen omgärdas av en tät lövskog, bestående av björk och bok. Näckrosor växer i dammen, flaskstarr Carex rostrata och kråkklöver Comarum palustre längs kanten. Dammen är till stor del igenväxt och vitmossor flyter under vattenytan i en stor del av dammen. Vattnet är relativt klart och något humöst. Det finns ett tjockt lager av löv, ca 1,5 m, på botten i dammens kant. Bild 5. Starr och vitmossor täcker en stor del av Ödledammens yta. Nuvarande djurliv Förekomsten av Daphnia och Chaoborus tyder på att dammen är något näringsrik. Inga ovanliga arter noterades, men det fanns ett ganska rikt insektsliv. Djurlivet kan komma att missgynnas av det stora inslaget av vitmossa som riskerar att öka och kan genom beskuggningen av vattnet leda till syrebrist. 16 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se

59 Arter Grodyngel Rana (lite) Fyrfläckig segeltrollslända Libellula quadrimaculata (larv) Dagslända Cloeon dipterum (mycket larver) Ryggsimmare Notonecta sp. (mycket nymfer) Buksimmare Hesperocorixa linnaei/sahlbergi (mycket nymfer) Hinnkräfta Daphnia sp. (enstaka) Vattenkvalster, mörka Tofsmygga Chaoborus sp (larver) Hoppkräfta Cyclops sp Mermis-liknande nematod Fjädermygga Chironomus sp (larv) Gulbrämad dykarbagge Dytiscus marginalis(larv) Dykarbagge Acilius sulcatus(larv) Trollsländelarv Flickslända Coenagrion hastulatum (larv) Kärrtrollslända Leucorrhinia sp. (larv) Harkrank-larv, obestämd Skräddare Gerris cf. lacustris Virvelbagge Gyrinus cf. natator Bedömning av tillstånd Analysen av dammens vattenkvalitet visar på att vattnet är svagt surt (ph 6.5). Det är dock ett relativt bra värde. Buffertkapaciteten är mycket svag, vilket innebär att dammen är känslig för försurning. Vattnet är syrerikt vilket är positivt för djurlivet. En bidragande orsak till hög syrehalt i ytvatten kan vara en hög algproduktion (vilka producerar syre). I bottenvattnet kan syrehalten dock vara lägre. Halten av organiskt kol (TOC), som är syretärande, är måttligt hög. Dammen är näringsrik (eutrof), vilket möjliggör en hög produktion av växtbiomassa. Det finns en balans mellan halterna av kväve och fosfor vilket är positivt. Tabell 4. Tabellen visar värdena för Ödledammens vattenkemi i ytvattnet samt klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar. Vattenkemi: 4. Ödledammen Värde Benämning Klass Syre (mg/l) 8.9 Syrerikt tillstånd 1 TOC (mg/l) 11 Måttligt hög halt 3 ph 6.5 Måttligt surt 3 Alkalinitet (mg/l) Mycket svag buffertkapacitet 4 totalfosfor (µg/l) 30 hög halt 3 totalkväve (µg/l) 680 Hög halt 3 NP-kvot 23 Kväve-fosforbalans 2 färgtal (mg/l Pt) 50 Måttligt färgat vatten 3 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 17

60 Förslag till åtgärder Utglesning av trädskiktet kring dammens södra och eventuellt östra del för att öka ljusinsläppet, vilket skulle öka omsättningen av näringsämnen och gynna djurlivet. Det kan även öka de estetiska värdena för människor som passerar på stigen. En försiktig rensning för att minska inslaget av vitmossor och organiskt material skulle kunna gynna djurlivet på lite sikt. Djurlivet bedöms återhämta sig relativt snabbt efter en eventuell rensning. En eventuell rensning bör ske under sensommaren- hösten för att minimera påverkan på djurlivet. Det är viktigt att stenar och grenar, som utgör gömslen för groddjur och andra smådjur, får ligga kvar kring dammen. 18 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post:

61 Damm 5. Grandammen Grandammen ligger ovanför folkhögskolan, i den västra utkanten av parken. Dammen har en storlek på ca 25*35 m och ligger öppet, med gles bokskog invid den södra kanten. Tätare lövskog tar vid på den östra sidan, men det är öppet där stigen leder förbi. Vattnet är relativt klart och det finns inte så mycket löv på botten. Dammen har karaktär av en näringsrik sjö. Bredkaveldun Typha latifolia, vasstarr Carex acuta, flaskstarr C rostrata, hästsvans Hippurus vulgaris och gaffelmossa Riccia fluitans växer i kanten, främst på den norra och västra sidan. Näckrosor, Nymphaea sp, växer också i dammen. En omfattande rensning gjordes för 7-8 år sedan (enligt kommunens miljösamordnare). Muren läcker i kanten vid stigen och vatten sipprar sakta ut och bildar en dyig liten rännil ner mot folkhögskolan. Bild 6. I Grandammen finns det fisk, som lever på olika insektsarter. Nuvarande djurliv Djurlivet i dammen visar på att den är näringsrik och att det inte råder syrebrist. Inga ovanliga och särskilt hänsynskrävande arter noterades. Det fanns rikligt med grodlarver och troligen även larver från padda. En vuxen padda noterades vid dammens norra kant, under den nattliga inventeringen. Inga Chaoborus-larver hittades under insektshåvningen vilket gav en misstanke om att det finns fisk som äter upp dem. Misstanken bekräftades under den nattliga inventeringen av groddjur då två små fiskar (svårbestämda, men kan möjligen vara elritsa), 7-8 cm långa, noterades med hjälp av ficklampa. Salamander skulle kunna förväntas i denna miljö, men inga larver hittades under håvning och inga vuxna individer noterades under den nattliga inventeringen. Förekomsten av fisk kan försvåra etableringen av vattensalamander och kan vara en anledning till att inte fler insektsarter hittades. I övrigt finns det goda förutsättningar för djurlivet. Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 19

62 Arter Yngel av groda, troligen vanlig groda Rana temporaria Troligen även yngel av Padda, Bufo bufo Vattengråsugga Asellus aquaticus (riklig förekomst!) Vattenkvalster, mörka och röda Nattslända, Spiralhusbyggare Phryganea grandis (larv) U-mygga Dixa sp.(larv) Hinnkräfta Daphnia pulex Fjädermygga Chironomus sp (enstaka larver) Dagslända Cloeon dipterum (larv) Nattslända Phacopteryx brevipennis (larv) Pilgrimssnäcka, Radix peregra Bedömning av tillstånd Analysen av dammens vattenkvalitet visar på att vattnet är neutralt (ph 7.0), vilket är ett väldigt bra värde. Syretillståndet är svagt, vilket kan vara en effekt av att halten av organiskt kol (TOC), som är syretärande, är måttligt hög. Dammen är väldigt näringsrik (eutrof) vilket möjliggör en hög produktion av växtbiomassa. När växterna bryts ner förbrukas syre vilket medför lägre syrenivåer, särskilt i bottenvattnet. Halterna av kväve och fosfor är i balans vilket är positivt. Det är viktigt att inte halten av fosfor ökar eftersom det skulle sätta balansen ur spel med risk för att näringshalten ökar ytterligare. Tabell 5. Tabellen visar värdena för Grandammens vattenkemi i ytvattnet samt klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar. Vattenkemi: 5. Grandammen Värde Benämning Klass Syre (mg/l) 4.3 Svagt syretillstånd 3 TOC (mg/l) 8.6 Måttligt hög halt 3 ph 7.0 Neutralt 1 Alkalinitet (mg/l) 0.13 God buffertkapacitet 2 totalfosfor (µg/l) 50 Hög-mycket hög halt 3 totalkväve (µg/l) 890 Hög halt 3 NP-kvot 18 Kväve-fosforbalans 2 färgtal (mg/l Pt) 40 Måttligt färgat vatten 3 Förslag till åtgärder Rensning av grandammen kan leda till ett förbättrat syretillstånd och en minskad näringshalt. Det är dock inte av högsta prioritet att rensa denna damm i nuläget. Eliminering av fisken i dammen kan underlätta etablering av vattensalamander. Den enklaste metoden är att torrlägga dammen i samband med rensning. Alternativet är att låta fisken vara kvar, med det speciella typ av samhälle som dess förekomst skapar. Djurlivet bedöms inte påverkas nämnvärt om den läckande muren tätas. Det är viktigt att stenar och grenar får ligga kvar i lövskogskanten vid dammen, eftersom de utgör gömslen och boplatser för groddjur och andra smådjur. 20 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se

63 Damm 6. Stortjärn Stortjärn ligger i parkens nordöstra del. Det är den största av dammarna, med en storlek på ca 25*80 m, och har karaktär av en näringsfattig liten skogssjö. Dammen omgärdas av tät lövskog bestående av björk, bok och ek, men vid stigen på den södra sidan är det öppet. Vitmossor Sphagnum, stor björnmossa Polytrichum commune, flaskstarr Carex rostrata och hundstarr C nigra har växt in över dammens kant, men det finns en stor öppen vattenyta. Vattnet är något grumligt och humöst och det ligger en del löv på botten. Muren läcker lite och vatten sipprar genom muren och bildar en liten bäck som leds under stigen. Bild 7. Stortjärn har karaktären av en liten skogssjö. Nuvarande djurliv Inga groddjur observerades vid den nattliga inventeringen, men en fladdermus flög högt ovan dammen på jakt efter insekter. Under håvningen hittades tre klumpar med utrensade fisktarmar i vattenbrynet vid en sten, troligen från abborre. Förekomsten av aborre kan vara en orsak till att relativt få arter noterades i denna damm. Inga ovanliga arter noterades men förutsättningarna för djurlivet bedöms vara goda. Arter Ryggsimmare Notonecta sp. (nymfer) U-mygga Dixa sp.(larv) Gulbrämad dykare Dytiscus marginalis(larv) Flickslända Coenagrion pulchellum? (larv) Buksimmare Hesperocorixa linnaei / sahlbergi Fyrfläckig segeltrollslända Libellula quadrimaculata (larv) Hoppkräfta Cyclops sp. Vattenkvalster, mörka och röda Svidknott Ceratopogonidae (larver) Tofsmygga Chaoborus sp (larver) Brun mosaiktrollslända Aeschna grandis (larv) Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 21

64 Bedömning av tillstånd Analysen av dammens vattenkvalitet visar på att vattnet är mycket surt (ph 5.5). Miljön i vilken dammen ligger bedöms dock vara naturligt sur och djurlivet bedöms inte vara negativt påverkat i dagsläget. Om ph sjunker ytterligare kan djurlivet till stor del slås ut, eftersom buffertkapaciteten i stort sett är obefintlig. Syrehalten är hög, vilket är positivt då dammen är näringsfattig (oligotrof) och halten av organiskt kol (TOC) är låg. Halten av fosfor, som är begränsande vad gäller tillväxt av växter i sjöar, är låg. Det innebär att produktionen av växtbiomassa begränsas och att risken för syrebrist är låg. Tabell 6. Tabellen visar värdena för Stortjärns vattenkemi i ytvattnet samt klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar. Vattenkemi: 6. Stortjärn Värde Benämning Klass Syre (mg/l) 8.2 Syrerikt tillstånd 1 TOC (mg/l) 6.5 Låg halt 2 ph 5.5 Mycket surt 5 Alkalinitet (mg/l) <0.01 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 5 totalfosfor (µg/l) <10 Låg halt 1 totalkväve (µg/l) 340 Måttligt hög halt 2 NP-kvot 34 Kväveöverskott 1 färgtal (mg/l Pt) 20 Svagt färgat vatten 2 Förslag till åtgärder Rensning av stortjärn kan leda till något förbättrade förhållanden (högre ph), men det är inte av högsta prioritet att denna damm rensas. Miljön kring stortjärn är naturligt sur och därför kan man inte förvänta sig någon större ökning av ph och buffertkapacitet. Eftersom denna damm har karaktär av en liten skogssjö så föreslås trädskiktet hållas någorlunda intakt, vilket ger en variation av miljön i parken som kan gynna den biologiska mångfalden och vara estetiskt tilltalande. Miljön kan dock hållas öppen i den södra delen, där stigen passerar nära dammen, både för parkbesökarnas skull och för att bibehålla en viss ljusexponering. 22 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se

65 Damm 7. Trolltjärn Trolltjärn ligger intill Stortjärn, på dess östra sida. Dammen delas i två delar av en stenbro och de beskrivs här var för sig, kallade del A och del B. Bokskog omgärdar båda delarna. Förslag till skötsel ges gemensamt för de båda delarna, under del B. Del A, stora delen Trolltjärns stora del är ca 15*50 m stor och ger ett sterilt intryck. Vitmossor växer längs kanten och i en stor del av dammen flyter vitmossa strax under vattenytan. Vattnet är klart och luktar surt. Det finns ett tjockt lager, ca 1,5 m, löv på botten i kanten vid bron. Bild 8. Miljön i Trolltjärns stora del är mycket sur. Nuvarande djurliv En groda sågs i kanten av dammen, men inga yngel observerades i dammen. Djurlivet var fattigt, med få arter och få individer, vilket kan bero på den sura miljön. Arter Vanlig groda Rana temporaria (adult) Inga yngel observerade! Kärrtrollslända Leucorrhinia sp. (larv) Brun mosaiktrollslända Aescha grandis (larv) Fjädermygga Chironomus sp (larv) Dykarbagge, Hydroporus sp. (imago) Allmän stickmygga Culex pipiens(larv) Dagslända Leptophlebia vespertina(larv) Bedömning av tillstånd Analysen av dammens vattenkvalitet visar på att vattnet är mycket surt (ph 5.1) och syrefattigt, vilket är negativt för djurlivet. Halten av organiskt kol (TOC), som är syreförbrukande, är låg. Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 23

66 Dammen är näringsfattig (oligotrof). Det finns ett måttligt underskott av kväve, relativt fosfor, vilket kan innebära förekomst av kvävefixering och cyanobakterier (blågrönalger). Tabell 7. Tabellen visar värdena för Trolltjärns (del A) vattenkemi i ytvattnet samt klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar. Vattenkemi: 7 A. Trolltjärn Värde Benämning Klass Syre (mg/l) 3.0 Syreffattigt tillstånd 4 TOC (mg/l) 6.5 Låg halt 2 ph 5.1 Mycket surt 5 Alkalinitet (mg/l) <0.01 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 5 totalfosfor (µg/l) <10 Låg halt 1 totalkväve (µg/l) 140 Låg halt 1 NP-kvot 14 Måttligt kväveunderskott 3 färgtal (mg/l Pt) 10 Obetydligt färgat vatten 1 Del 7B, lilla delen Trolltjärns lilla del har en storlek på ca 15*15 m, är grund och i princip fylld med löv. Denna del ger intryck av att vara mer näringsrik än del A och ingen flytvitmossa finns här. Alger växer på kvistar och vegetation under vattenytan. Flaskstarr Carex rostrata växer in över den sydvästra delen. Bild 9. Trolltjärns lilla del är nästan helt fylld med löv. Nuvarande djurliv Djurlivet är fattigt, med endast ett fåtal arter. Inga vuxna groddjur observerades. De arter som förekommer tyder på att det inte är så surt som i del A, utan snarare näringsrikt. 24 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se

67 Arter Grodyngel Rana (mycket) Virvelbagge Gyrinus cf. natator Fjädermygga Chironomus sp (larver) Dykarbagge, Agabus sturmi (imago) Bedömning av tillstånd Analysen av dammens vattenkvalitet visar på att vattnet är surt (ph 5.9), men har högre ph än del A. Vattnet är syrerikt, vilket kan ses positivt men också kan vara en effekt av algers och andra växters fotosyntes. Syrehalten kan vara lägre i bottenvattnet där organiskt material bryts ner. Den kan också minska senare på säsongen när fotosyntesen minskar och andelen organiskt material ökar. Halten av organiskt kol (TOC), som är syretärande, är låg. Dammen är mycket näringsrik (eutrof). Kväve-fosforkvoten är låg vilket betyder att det finns ett stort kväveunderskott. Det kan innebära förekomst av kvävefixering och cyanobakterier (blågrönalger). Tabell 8. Tabellen visar värdena för Trolltjärns (del B) vattenkemi i ytvattnet samt klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar. Vattenkemi: 7 B. Trolltjärn Värde Benämning Klass Syre (mg/l) 8.2 Syrerikt tillstånd 1 TOC (mg/l) 3.4 Mycket låg halt 1 ph 5.9 Surt 4 Alkalinitet (mg/l) 1.8 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 5 totalfosfor (µg/l) 60 Mycket hög halt 1 totalkväve (µg/l) 380 Måttligt hög halt 2 NP-kvot 6 Stort kväveunderskott 4 färgtal (mg/l Pt) 15 Svagt färgat vatten 2 Förslag till åtgärder Rensning föreslås för Trolltjärns båda delar, för att föra bort försurande boklöv och vitmossor. Det bedöms gynna djurlivet som idag är fattigt. Djurlivet bedöms återhämta sig relativt snabbt efter en rensning och kan på lite sikt bli rikare. Rensning bör ske på sensommaren-hösten för att minimera påverkan på djurlivet. En viss utglesning av skogen kan också göras, för att öka ljusexponeringen och omsättningen av näringsämnen. Förslagsvis kan det ske kring bron i den södra delen. Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 25

68 Damm 8. Vargtjärn Vargtjärn är den damm som ligger längst bort i parken, i dess norra del, och har en storlek på ca 15*50 m. Dammen omgärdas av lövskog bestående av björk och bok och dess östra sida kantas av en brant klipphäll. Flaskstarr Carex rostrata och vitmossor växer längs dammens kant, men det finns en stor öppen vattenyta. Vattnet är klart och något humöst. Det ligger ett tjockt lager av löv på botten. Bild 10. Vargtjärn har goda förutsättningar för djurlivet. Nuvarande djurliv En knipa Bucephala clangula med ungar simmade i dammen. Förmodligen var det samma familj som vid ett senare tillfälle sågs i Klippdammen. En nykläckt kärrtrollslända satt på ett starrstrå i dammen kant. Djurlivet i dammen tyder på att det är näringsfattigt, men inte försurat. Förhållandena för djurlivet bedöms vara goda. 26 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se

69 Arter Vasspindel Tetragnatha extensa Kärrtrollslända Leucorrhinia dubia (nykläckt imago) Flickslända Coenagrion hastulatum (larv) Ryggsimmare Notonectasp. (nymfer) Brun mosaiktrollslända Aeschna grandis (larv) Tofsmygga Chaoborus sp. (larver) Vattenkvalster Fjädermygga Chironomus sp. (larv) Dagslända Leptophlebia vaspertina(larv) Hinnkräfta Polyphemus pediculus Dykarbagge Acilius sulcatus (larv) U-mygga Dixa sp.(larv) Skräddare Gerris cf. lacustris Virvelbagge Gyrinus cf. natator Hoppkräfta Cyclops Bedömning av tillstånd Analysen av dammens vattenkvalitet visar på att vattnet är surt (ph 5.7). Vattnet är måttligt syrerikt och halten av organiskt kol (TOC), som är syretärande, är låg. Dammen är näringsfattig (oligotrof). Halten av fosfor, som är begränsande vad gäller tillväxt av växter i sjöar, är låg. Det innebär att produktionen av växtbiomassa begränsas och att risken för syrebrist är låg. Tabell 9. Tabellen visar värdena för Vargtjärns vattenkemi i ytvattnet samt klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar. Vattenkemi: 8. Vargtjärn Värde Benämning Klass Syre (mg/l) 6.9 Måttligt syrerikt tillstånd 2 TOC (mg/l) 6.0 Låg halt 2 ph 5.7 Surt 4 Alkalinitet (mg/l) <0.01 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 5 totalfosfor (µg/l) <10 Låg halt 1 totalkväve (µg/l) 330 Måttligt hög halt 2 NP-kvot 33 Kväveöverskott 1 färgtal (mg/l Pt) 10 Obetydligt färgat vatten 1 Förslag till åtgärder Vargtjärn är igenväxt endast till liten del och bedöms inte vara i behov av rensning. Dammen har karaktär av en liten skogssjö och trädskiktet kan förslagsvis hållas någorlunda intakt för att bevara variationen i parkens landskap vilket kan gynna både den biologiska mångfalden och de estetiska värdena. Miljön är idag öppen längs dammens södra del och kan hållas öppen även fortsättningsvis för parkbesökarnas skull och för att bibehålla en viss ljusexponering av dammen. Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 27

70 Slutsatser och diskussion Dammarna i Wendelsbergsparken uppvisar en stor variation av miljöer (ljusexponering, näringshalt, surhet) och i graden av igenväxning. Dammarna närmast parkens entré har karaktären av näringsrika dammar i ett öppet odlingslandskap medan dammarna högre upp i parken mer har karaktären av näringsfattiga små skogssjöar (vilka ofta har ett lägre ph än dammar i odlingslandskap). Håvningen av dammarna visade på att det finns ett ganska rikt groddjurs- och insektsliv i de flesta av dammarna, men inga rödlistade arter. Förutsättningarna för djurlivet är i allmänhet goda, men en ökad grad av ljusexponering genom att glesa ut trädskiktet kan förbättra förhållandena. I en av dammarna, Trolltjärn (del A), var miljön mycket sur och artfattig. Vitmossor och boklöv, vilka har en försurande effekt, täcker en stor del av botten. En rensning bedöms i detta fall vara gynnsam för djurlivet. Trolltjärns mindre del (del B) är mer näringsrik, men i princip fylld av löv och bedöms också gynnas av en rensning. Ödledammen har ett stort inslag av vitmossa och ett tjockt lager av boklöv på botten. Djurlivet är tämligen rikt, men kan tänkas bli gynnat långsiktigt genom en försiktig rensning. Det finns en risk för att vitmossan blir allt mer dominerande vilket medför beskuggning av vattnet och kan leda till syrebrist. Den stora mängden boklöv som låg på botten kan också ha en försurande effekt, vilket dock inte avspeglades i djurlivet. Guldfiskdammen hade ett tämligen rikt djurliv, trots surt vatten och låg syrenivå. Det finns en risk för att syrenivån sjunker ytterligare och att det blir syrebrist, vilket är negativt för djurlivet. En rensning kan förbättra värdena även i denna damm och gynna djurlivet på lite sikt. Det är av lägre prioritet att rensa Grandammen, som är näringsrik och har svagt syretillstånd, och Stortjärn, som har lågt ph men ett gott syretillstånd. Övriga dammar bedöms inte vara i behov av rensning för djurlivets skull. Djurlivet förväntas dock återhämta sig relativt snabbt efter en rensning och det bedöms inte vara av större vikt att någon av dammarna undantas rensningsåtgärd för att bevara djurlivet. Rensning innebär en temporär (men kraftig) störning som kan leda till förbättrade syrenivåer och ph-värden. En eventuell rensning bör ske under sensommaren-hösten för att minimera påverkan på djurlivet. Vanlig groda och padda finns i många av dammarna. Mindre vattensalamander förekommer i en av dammarna, Svandammen. Dessa arter ingår i gruppen groddjur och är fridlysta (NFS 1999:12). Av dem kräver vattensalamandern mest hänsyn. För att arten ska ges goda möjligheter till överlevnad är det viktigt att dammen hålls fiskfri. Mindre vattensalamander trivs i solexponerade dammar med riklig vegetation. Arten kan dock även förekomma i dammar/sjöar i skogslandskap. Under samma förutsättningar trivs även den större vattensalamandern Triturus cristatus som tills nyligen var rödlistad som missgynnad (NT), men har i rödlistan 2005 bedömts vara livskraftig (NT). Större vattensalamander observerades inte i någon av dammarna, men förutsättningar för arten finns, framför allt i Svandammen. Den försiktiga rensning som görs genom krattning verkar vara en bra metodik för att hålla Svandammen öppen, samtidigt som störningen hålls på en låg nivå och vattenväxter får stå kvar. Det är viktigt att döda trädstammar, grenar och stenar som skapar gömslen för vattensalamander och andra groddjur får ligga kvar kring dammarna. En utglesning av trädskiktet längs delar av dammarna kan förutom att gynna vattensalamandern även gynna andra groddjur och insektslivet. Det skulle öka omsättningen av näringsämnen i dammarna och leder till att organiskt material bryts ned snabbare. En utglesning bör göras främst kring dammarna Klippdammen, Ödledammen och Guldfiskdammen som alla ligger i närheten av 28 Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se

71 Svandammen, har en rik vegetation och som inte hyser fisk. Inför planerandet av kring vilken del av dammen som trädutglesning ska ske är det viktigt att tänka på varifrån ljuset kommer. Bäst effekt får man om träden södra sidan varifrån solinstrålningen är störst. Dammarna längre in i parken är mer av karaktären små skogssjöar, med lite andra förutsättningar, och där kan trädskiktet tillåtas vara tätare. Det skapar en variation i parken som förutom att gynna den biologiska mångfalden även kan vara estetiskt tilltalande. Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se 29

72 Referenser Ahlén, I., Andrén, C., Nilsson, G Sveriges grodor, ödlor och ormar: Fältguide och faktasamling. Naturskyddsföreningen. Johansson, E Inventeringsunderlag för dammarna i Wendelsbergsparken, Mölnlycke. Härryda kommun. Malmgren, J Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander (Triturus cristatus) och dess livsmiljöer. Naturvårdsverket. Malmgren, J., Gustafsson, D., Journath Pettersson, C. Grandin, U., Rygne, H Handbok för miljöövervakning: Inventering och övervakning av större vattensalamander (Triturus cristatus). Version 1:0: Naturvårdsverket Naturcentrum AB, Strandtorget 3, Stenungsund Tel: , fax: , e-post: magdalena.andersson@naturcentrum.se

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93