DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå
|
|
- Camilla Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå 1. Allmänt I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i samband med respektive tabell. Dessutom lämnas kommentarer till olika mått bl.a. vad gäller jämförbarhet mellan olika huvudmän samt en beskrivning över hur antal elever i skolan och antal inskrivna barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har beräknats. För ytterligare information om undersökningarna som ligger till grund för rapporten hänvisas till kvalitetsdeklarationen på Statistiska centralbyråns hemsida, adress 2. Kostnader Från och med 1998 är den kommunala insamlingen av intäkter och kostnader för skolväsendet integrerad i det kommunala räkenskapssammandraget (RS). Kalenderåret 2006 är den redovisningsperiod som gäller för alla kostnader i denna rapport. Enda undantaget är för fristående skolor med brutet räkenskapsår, där kostnaderna i förekommande fall räknats upp med konsumentprisindex för att motsvara kostnaderna för år Samtliga kostnadsuppgifter från landsting och de kommunala skolhuvudmännen har samlats in. Här inkluderas personalomkostnader (PO). Sambruk och samläsning mellan skolformer utgör ett problem för många huvudmän när det gäller att fördela kostnader för t.ex. lokaler och skolmåltider på de olika skolformerna. Om ett kostnadsslag inte rapporterats fördelat på verksamhets-form har i första hand uppgiftslämnaren kontaktats för att om möjligt få fram ett uppskattat värde. Om detta inte varit möjligt så har värdet bortfallskorrigerats. De elev- och barnantal som använts för beräkning av kostnader för elev/barn är i de flesta fall ett medelvärde mellan läsåren 2005/06 och 2006/07. För huvudmän med brutet räkenskapsår (vissa fristående skolor) har dock endast antalet elever läsåret 2005/06 använts. För komvux och särvux i kommunal regi samt gymnasieskolan och komvux i landstingets regi har heltidsstuderande under 2006 använts vid beräkning av kostnader per elev. Bruttoräkning eller nettoräkning har tillämpats olika beroende på kostnadsslag, skolform och huvudman. Nedan följer redovisning av vilken beräkning som använts.
2 Kostnader för undervisning, lokaler, skolmåltider och skolskjutsar har nettoberäknats för samtliga kommunala skolformer där uppgifter samlats in. Dessutom har kostnader för läromedel nettoberäknats för gymnasieskolan och komvux. Det är för dessa verksamheter som intäkter förekommer i nämnvärd omfattning. Syftet med jämförelsetalen är att redovisa hur mycket det kostar att bedriva verksamhet för respektive skolforms elever. Intäkter för lokaler, skolmåltider, skolskjutsar och läromedel har bedömts svara mot kostnader som inte avser skolan eller skolformen, exempelvis hyresintäkter genom att skollokaler utnyttjas för annan verksamhet. För landstingens del är flera kostnader inom gymnasieskola och komvux nettoräknade eftersom det ofta finns stora intäkter på grund av annan verksamhet än skolverksamhet. Nettoräknade är kostnader för undervisning, lokaler, läromedel/- utrustning och skolbibliotek, skolmåltider och övriga kostnader. För fristående huvudmän och de statliga skolformerna är alla kostnader bruttoräknade. Intäkter förekommer sparsamt eller har bedömts utgöra en finansiering av den aktuella skolverksamheten. 3. Definitioner I kostnader för respektive verksamhet inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ingår kostnader för den löpande driften; administration, lokaler, kapitalkostnader, löner m.m. Interna intäkter från andra förvaltningar är frånräknade. Uppgifter redovisas för verksamheten totalt (motsvarande kommunens egen konsumtion) och/eller för den verksamhet som finns i kommunal eller enskild regi. I skolhuvudmännens totala kostnad ingår kostnader för undervisning (inklusive lönekostnader under tid för kompetensutveckling för både lärare och vikarie), lokaler och inventarier, läromedel, utrustning och skolbibliotek, elevvård, skolmåltider samt övriga kostnader. I kostnad för undervisning ingår lönekostnader för lärare och för ev. vikarier under tid för kompetensutveckling. Övriga kostnader för kompetensutveckling såsom kurs- och seminarieavgifter m.m. redovisas under övriga kostnader. Med läromedel, utrustning och skolbibliotek avses skön- och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material samt för undervisning framtagna kopior. Med utrustning avses datorer, maskiner och verktyg som används i undervisningen, bild- och ljudmedier, AV-centraler, förbrukningsmaterial, programvara för undervisning, läromedelscentral och institutionstekniker. Dessutom räknas kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor hit. Med skolbibliotek avses kostnader för bokinköp och lönekostnad för skolbibliotekarie.
3 I kostnader för läromedel och utrustning hos landstingen ingår även kostnader för bland annat den omfattande maskinpark som behövs för att kunna bedriva utbildningen. För gymnasie- och komvuxutbildning hos kommunala och landstingskommunala huvudmän är kostnaderna nettoredovisade, d.v.s. eventuella intäkter är frånräknade. I kostnader för skolmåltider ingår skolmåltids- och cafeteriaverksamhet, d.v.s. kostnader för livsmedel, transporter och administrativa kostnader, t.ex. lön för kostkonsulent. Däremot ingår inte lokalkostnader. Kostnaderna är nettoredovisade så att t.ex. vandrarhemsverksamhet på sommaren, eller leveranser till annan verksamhet, t.ex. äldreomsorg, inte ska påverka jämförelsetalen. För de kommuner som via entreprenad köper skolmåltidsverksamhet kan kostnader för lokaler m.m. ingå. I kostnaden för lokaler och inventarier kan interna hyror vara självkostnadsberäknade eller marknadsmässigt beräknade. Fastighetsservice ingår i kostnaden. Om lokalerna utnyttjas även för annat än skolverksamhet ska endast den del av kostnaden som avser skolverksamhet ingå här d.v.s. de intäkter som motsvarar kostnader för att lokaler utnyttjats för annan verksamhet är fråndragna. Lokaler för naturbruksinriktad utbildning omfattar även stallar, lador, växthus, ekonomibyggnader m.m. Detta påverkar såväl kostnad per elev som lokalyta per elev för dessa utbildningar. Kostnader för lokaler är nettoräknade för kommuner och landstingsutbildningar. Lokalytan har för samtliga skolformer omräknats efter av huvudmannen angivet redovisningssätt. Bruksarea har tilldelats vikten 1,0, städarea 1,2, bruttoarea 0,85 och nettoarea 1,035. Om huvudmannen inte har angivit någon metod eller angivit flera metoder har ingen omräkning skett. I övriga kostnader ingår kostnader för administration, skolledning, SYV-verksamhet, kommungemensam verksamhet, elevassistenter, kompetensutveckling för lärare och annan personal såsom kurs- och seminarieavgifter (exkl. kostnad för löner), utvecklingsarbete som inte har anknytning till lärares kompetensutveckling, fackligt arbete, skolvärdar, tolkar, kostnader för elever som är asylsökande m.m. Tidigare har kostnader/intäkter för skolledning och SYV-verksamhet särredovisats, men från och med 1998 ingår dessa kostnadsslag i övriga kostnader. Med kommungemensam verksamhet avses skolverksamhetens del av kostnader för kommunens gemensamma telefonväxel, ADB-enhet, löneadministration med mera, d.v.s. de kostnader som fördelats ut på kommunens olika verksamhetsområden. I kommuner där de flesta gymnasieelever går i annan kommuns gymnasieskola har det varit rimligt att fördela ut kommungemensamma kostnader efter antal folkbok-förda gymnasieelever eller efter gymnasieskolans omsättning, inklusive ersätt-ningar till andra kommuner. Vid beräkning av kostnad per elev i kommunens egen
4 gymnasieskola har dessa kostnader bara relaterats till det fåtal elever som går i den egna gymnasieskolan, t.ex. elever på individuellt gymnasieprogram. Det har gett upphov till stor variation i total kostnad per elev i gymnasieskolan för skolkom-muner. För den kommunala grundskolan och gymnasieskolan redovisas kostnader för skolskjutsar, reseersättningar och inackorderingar i den totala kostnaden för hemkommunen. 4. Särskilt om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi och fristående huvudmän Med förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi avses den verksamhet som kommunen svarar för men som anordnas och utförs av annan än kommunen. Enskild verksamhet kan drivas som föräldrakooperativ, personalkooperativ eller drivas av förening, bolag, övrig enskild huvudman (t ex bostadsföretag, stiftelser) eller övrig offentlig huvudman (landsting eller annan offentlig huvudman). På flera fristående skolor sköts stora delar av t.ex. administration och lokalvård m.m. genom ideellt arbete. På detta sätt kan kostnaderna hållas nere. Detta kan gälla för skolor som är i ett uppbyggnadsskede eller skolor som har relativt få elever. Vissa skolor med internationell inriktning får stöd från respektive språks "hemland". Det förekommer t.ex. att detta hemland betalar såväl undervisning som personalutbildning och lokaler. Kostnaderna för sådana skolor kan därmed inte utan vidare jämföras med kostnader för kommunala skolor. Fristående skolor betalar till skillnad från kommunala skolor moms vilket leder till ökade kostnader för de fristående skolorna. Under redovisningsperioden (2006) har flera fristående skolor startat, både på förskoleklass-, grund- och gymnasienivå. I denna redovisning klassificeras en fristående skola som nystartad om skolan påbörjade sin verksamhet under 2006, d.v.s. att den inte har haft verksamhet under hela Kostnader för dessa skolor ingår inte i de jämförelsetal som redovisas i denna rapport. Endast fristående grund- och gymnasieskolor som har haft verksamhet före 2006 ingår. Kostnader för fristående särskolor samlas inte in. På samma sätt redovisas nedlagda skolor, som under 2006 har på både grund och gymnasienivå upphört med sin verksamhet. I denna redovisning klassificeras en fristående skola som nedlagd om skolans verksamhet upphörde under 2006, d.v.s. att den inte har haft verksamhet under hela 2006.
5 Kostnaderna för dessa skolor är räknade på kostnader för 2005 som har uppräknats med KPI till 2006 års prisnivå och avser bara de månader av 2006 under vilka skolan hade varit aktiv. Dessa skolor ingår inte i de jämförelsetal som redovisas i denna rapport. Samtliga fristående skolor indelas efter verksamhetens inriktning. För förskoleklass och grundskola finns det för närvarande åtta olika inriktningar och för gymnasieskolan tre olika inriktningar. 5. Kommunalförbund för utbildning Under år 2006 var elva kommunalförbund för utbildning verksamma. Samtliga förbund hade hand om medlemskommunernas gymnasieutbildning. Kommuner som ingår i förbund redovisar inga kostnader för de elever som går i förbundets skola. Dessa kostnader redovisas istället under respektive förbund. För några kommuner ingår inte hela skolformer i förbundet. Undantag är Kävlinge kommun som har behållit ett par gymnasieprogram i kommunens egen regi, Skurup och Svalöv har elever i individuella program kvar i kommunen liksom Torsås, som bedriver viss gymnasieutbildning och gymnasial vuxenutbildning i egen regi. Vissa förbund tar även hand om andra skolformer än gymnasieskolan åt medlemskommunerna. Nedan redovisas de förbund som var verksamma under år 2006, med ingående kommuner där det inte framgår av namnet, samt skolformer som förbundet hade hand om förutom gymnasieskolan. Gymnasieförbundet Bromölla/Sölvesborg, har hand om komvux, gymnasiesärskolan, särvux och sfi. Kalmarsunds gymnasieförbund, där Torsås, Mörbylånga, Kalmar och Borgholms kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskolan, särvux, komvux, och sfi. Kolbäcksådalens gymnasieförbund, där Hallstahammars och Surahammars kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskolan, särvux, komvux och sfi. Landskrona/Kävlinge/Svalöv gymnasieförbund, har även hand om gymnasiesärskolan. Norra Västmanlands utbildningsförbund, där Norbergs, Fagersta och Skinnskattebergs kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskola, särvux, komvux och sfi. Sydnärkes utbildningsförbund, där Kumla, Hallsbergs, Laxå och Askersunds kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskolan, komvux, särvux och sfi.
6 Sydskånska gymnasieförbundet, där Ystads, Skurups och Tomelillas kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskolan. Region Halland, har även hand om gymnasiesärskolan och komvux. Vårdförbundet Blekinge Västerbergslagen Utbildningscentrum, där Ludvika och Smedjebackens kommuner ingår, har även hand om särvux, komvux och sfi. Jämtlands gymnasieförbund, där Ragunda, Bräcke, Krokoms och Östersunds kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskola, särvux, komvux och sfi. 6. Förskoleverksamhet och Skolbarnsomsorg Uppgifter om inskrivna barn och personal i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har sedan 1970-talet samlats in varje år. Från och med 1991 tas separata uppgifter in om verksamhet med kommunal utförare respektive enskild utförare. De insamlade uppgifterna beskriver omfattningen i landets kommuner den 14 oktober 2005 respektive 13 oktober Omräkning till heltidsbarn har gjorts genom att använda olika vikter beroende på barnens vistelsetid inom respektive verksamhet. Antalet vistelsetimmar per vecka för ett heltidsbarn har antagits vara 40 timmar. Uppgift om vistelsetid har hämtats från den undersökning som SCB genomförde För barn i skolåldern har vistelse tiden per vecka uppskattats till 40 timmar minus antagen tid i skolan. 7. Förskoleklass Antalet elever i förskoleklass är ett snitt mellan 14 oktober 2005 och 13 oktober Grundskola Integrerade särskoleelever ingår i antalet grundskoleelever vid beräkning av kostnad per elev. I totalkostnaden för sameskolan ingår ersättningar till kommuner för integrerade elever i den kommunala grundskolan och vid beräkning av kostnader per elev för sameskolan ingår elever integrerade i grundskolan i elevantalet. På grundskolan har det i vissa kommuner förekommit bidrag för asylsökande flyk-tingar. Grundskolans övriga kostnader har reducerats med motsvarande belopp.
7 Kostnader för folkbokförda elever (grundskolan tabell 3) omfattar alla kostnader för kommunens grundskola inklusive nettokostnader för skolskjutsar. Därtill har lagts kostnader för elever som går i fristående skola, annan kommuns grundskola eller sameskola. Ersättningar för elever från annan kommun har dragits ifrån. 9. Specialskola Kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum och kunskapscentra ingår inte i totalkostnaden för specialskolorna. Vid beräkning av kostnad per elev har antal elever den 14 oktober 2005 och 13 oktober 2006 använts. 10. Särskola Integrerade elever har exkluderats i det elevantal som används vid beräkning av kostnadsmått. Variation i kostnad per elev mellan kommuner kan bero på vilken typ av särskoleverksamhet som bedrivits. Kommunerna har lämnat uppgifter uppdelade på två grupper, grundsärskola och träningsskola (obligatorisk särskola) respektive gymnasiesärskola. 11. Gymnasieskola Variationen i total kostnad per elev mellan kommunerna är stor beträffande gymnasieskolan. Detta beror till stor del på vilken typ av utbildning som anordnas i respektive kommun och de stora skillnader som finns i fråga om maskin- och lokalbehov för olika utbildningar. Antalet elever som de delvis fasta kostnaderna för t.ex. lokaler ska fördelas på har också betydelse. Om kommunen anordnar kapitalkrävande utbildningar för ett litet antal elever blir kostnaden per elev mycket hög, särskilt i jämförelse med teoretiskt inriktade utbildningar med stora elevantal. Särskilt tydligt syns detta ifråga om lokaler och läromedel. Skillnader kan också bero på bokföringstekniska eller organisatoriska skillnader som t.ex. grad av decentralisering av verksamheterna. Redovisning av elever på individuella program har inneburit vissa problem. Det är omöjligt att utifrån SCB:s elevstatistik avgöra om dessa elever har undervisning eller om de är sysselsatta i praktikarbeten eller liknade åtgärder. Samtliga elever har behandlats som heltidselever med följd att vissa kommuners gymnasiekostnad blir för låg. Kostnader för naturbruksinriktad utbildning inom landstingen påverkas av speciella förhållanden. Under rubriken läromedel, utrustning och skolbibliotek redovisas den omfattande maskinpark som krävs för naturbruksutbildning. Detta
8 medför mycket höga kostnader. Likaså kan kostnaderna för lokaler vara höga då t.ex. kostnader för djurstallar och ekonomibyggnader ingår. Kostnader och intäkter för drift av skolornas jord-, skogs- och trädgårdsbruk är redovisade under läro-medel. Detta kostnadsslag kan därför uppvisa negativa värden. Anledningen är att intäkterna från driften är större än kostnaderna. Antal elever omräknat till heltidsstuderande har använts som nämnare vid beräkning av kostnad per elev när det gäller landstingens gymnasieutbildning. Beräkningarna utgår från det antal elevveckor som respektive landsting har angivit för varje skolform. En elev som studerat på heltid under hela läsåret har genererat 40 elevveckor. Summa elevveckor har dividerats med 40 för att få fram antalet heltidsstuderande. Kostnader för folkbokförda elever (gymnasieskolan tabell 3) omfattar alla kostnader för kommunens gymnasieskola inklusive nettokostnader för skolskjutsar. Därtill har lagts kostnader för elever i gymnasieförbund, fristående skola, landstingets och annan kommuns gymnasieskola, annan utbildningsanordnare. Ersättningar för elever från annan kommun har dragits ifrån. Kostnader för kommunalförbund ingår i kostnaden för samtliga kommuner och i redovisningen av min- och maxvärden men däremot inte i jämförelsetalen för kommun- och befolkningsgrupper. 12. Komvux Antal elever omräknat till heltidsstuderande har använts som nämnare vid beräkning av kostnader per elev när det gäller komvux i kommunerna. Beräkningen av antalet heltidsstuderande har gjorts genom att antalet undervisningstimmar för eleverna under året har beräknats. Det totala antalet undervisningstimmar har sedan dividerats med 540 (36 veckor x 15 undervisningstimmar om 60 minuter) för att beräkna antalet heltidsstuderande. Antalet undervisningstimmar för 2006 har beräknats som antal undervisningstimmar vårterminen 2006 plus antal undervisningstimmar höstterminen Från och med förra årets insamling (kostnader avseende 2005) har en alternativ metod för beräkning av antal heltidsstuderande använts. I den alternativa metoden tas hänsyn till antalet verksamhetspoäng. Antalet heltidsstuderande i komvux beräknas enligt denna metod som totalt antal verksamhetspoäng dividerat med 800. Tabeller beräknade enligt denna metod finns ej med i rapporten men finns tillgängliga på under statistik. Vad det gäller landstingens vuxenutbildning, se motsvarande avsnitt för gymnasieskolan. Kostnader har även detta år samlats in från kommunala huvudmän uppdelade på grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxen- och
9 påbyggnadsutbildning. I landstingets regi bedrivs endast gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning. 13. Särvux Omräknade elever har använts som nämnare vid beräkning av kostnad per elev. Detta mått har beräknats för att neutralisera skillnader i antalet veckotimmar per elev mellan kommuner och mellan landsting. Beräkningen utgår från det antal timmar som en elev i medeltal studerar räknat för riket totalt (medeltal av totalt antal elevveckotimmar under mätveckorna, vecka 41, 2005 och 2006, dividerat med totalt antal elever). För varje huvudman har sedan antalet elevveckotimmar i den egna undervisningen dividerats med medelstudietiden per elev för riket. Medelstudietiden räknat för riket totalt var 2,8 timmar per elev och vecka år Svenska för invandrare, Sfi I total kostnad för sfi ingår kostnader för lokaler och övrigt. Även betalda ersättningar till andra utbildningsanordnare såsom studieförbund och folkhögskolor ingår. Elevsiffrorna för sfi blev i år inte klara förrän granskningen av kostnadsuppgifterna var avslutad, därför håller siffrorna för vissa kommuner tveksam kvalitet. 15. Strukturella faktorer för kommuner Andel invånare i olika åldersgrupper (31 december 2006) liksom andel utländska medborgare baseras på SCB:s befolkningsstatistik. Andel lågutbildade invånare har beräknats med hjälp av SCB:s utbildningsregister och avser situationen 31 december Andel barn i bidragshushåll bygger på SCB:s statistik över socialbidrag. Uppgifterna hämtas in från respektive kommun och avser situationen 31 december Invånardistans, som är ett mått på befolkningstäthet, har beräknats med hjälp av uppgifter om kommunernas yta och befolkning enligt SCB:s register. Uppgift om skattekraft per invånare har hämtats från SCB:s publikation "Årsbok för Sveriges kommuner 2006".
10 Politisk majoritet redovisas som situationen efter senaste valet. B anges för borgerlig majoritet, S för socialistisk och A för annan situation. Till det borgerliga blocket har följande partier räknats: Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Till det socialistiska blocket har Socialdemokraterna och Vänsterpartiet räknats. Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landsting. I utbildningskostnad per invånare ingår kommunens totala kostnader för utbildning. Kostnader för att driva utbildning i den egna kommunen är medräknade samt ersättningar till andra kommuner, landsting, fristående skolor och annan utbild-ningsanordnare. Kostnaden är dividerad med antal invånare i kommunen den 31 december I kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ingår kommunens totala kostnad för all förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Kostnaden är dividerad med antal invånare i kommunen den 31 december 2006.
DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå
DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive
Läs merDEFINITIONER OCH KOMMENTARER
DEFINITIONER OCH KOMMENTARER I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive tabell.
Läs merUppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2
Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av
Läs merKostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 UF0107
BV/UA 2010-09-15 1(10) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 UF0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt
Läs merDokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2017 Diarienummer: 2018:01477 Skolverket Rapport 1 (15) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Prisutvecklingen... 3 Totala kostnader för skolväsendet
Läs merKostnader Riksnivå. Rapport 301 2007. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007
Rapport 301 2007 Kostnader Riksnivå Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007 kostnader riksnivå Beställningsadress (Order address): Fritzes
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006
Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa en bedömning
Läs merKostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016
PM Förskole- och grundskolestatistik 1 (14) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2016. Uppgifter som
Läs merKostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010
1 (19) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2010. Uppgifter som redovisas är bland
Läs merKostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014
1 (16) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2014. Uppgifter som redovisas är bland annat kostnader
Läs merEn bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004
1 (19) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 redovisa en bedömning
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005
Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 redovisa en bedömning
Läs merEn bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003
1 (17) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 redovisa en bedömning
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret
Läs merKostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012
1 (16) Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2012. Uppgifter som redovisas
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret
Läs merEn jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska
Läs merKostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009
1 (21) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2009. Uppgifter som redovisas är bland
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017
1 (17) Skolverkets bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017 Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon:
Läs merEn jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska
Läs merSkolverket Dokumentdatum: Dnr: 2019:990 1 (13)
1 (13) s bedömning av de preliminära erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet samt skola och vuxenutbildning budgetåret 2018 Denna rapport redovisar en bedömning och analys av följande
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2016
1 (17) Skolverkets bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2016 Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon:
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs merKostnader för utbildningsväsendet 2006 2010. Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren 2006 2010 i fasta priser, mnkr
UF 12 SM 1101 Kostnader för utbildningsväsendet 2006 2010 Costs for educational system 2006 2010 I korta drag Fortsatt ökning av kostnaderna för Universitet och högskolor Kostnaden för universitet/högskola
Läs merEn bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002
MISSIV 2003-07-04 Dnr: 2003:1168 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 Skolverket skall enligt regleringsbrevet
Läs merNågra övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2016:1068. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2015
Läs merSödertörns nyckeltal 2009
Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merStorstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av
Läs merSvar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m.
1 (7) Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. Riksdagen beslutade i juni 2009 om förtydliganden av skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående
Läs merSkolkostnader Instruktioner. Sista insändningsdag är 26 april 2018
Skolkostnader 2017 Instruktioner Sista insändningsdag är 26 april 2018 Tack för din medverkan Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla
Läs merNyckeltal. uppföljning och utvärdering inom skolan
Nyckeltal uppföljning och utvärdering inom skolan 2004 Innehåll Förord... 3 Utbildningsgruppen en kort presentation... 4 Om källmaterialet... 5 Om uppföljning och utvärdering... 5 Kommungrupperingar...
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2015:812. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2014
Läs merSökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015
Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merEntreprenad och samverkan
Juridisk vägledning Granskad september 2013 Mer om Entreprenad och samverkan Entreprenad enligt skollagen är när kommuner, landsting och enskilda huvudmän, med bibehållet huvudmannaskap, sluter avtal med
Läs merRapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005
GR Utbildning 2006-11-16 Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Urban 1. INLEDNING...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Genomförande...5 1.4 Slutsatser...6
Läs merUtdrag ur skollagen kapitel 9
Utdrag ur skollagen kapitel 9 2 En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive
Läs merNyckeltalsanalys Vännäs kommun
Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
Läs merBeslut för vuxenutbildning
en Stockholms kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Stockholms kommun Tillsyn i Stockholms kommun 2(9) har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren 2016. Tillsynen har avsett det samlade
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Köpings kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (4) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merGymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten
1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4
Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Sundbybergs kommun Beslut för vuxenutbildning efter ti Isyn i Sundbybergs kommun Tillsyn i Sundbybergs kommun Beslut har genomfört tillsyn av Sundbybergs kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett
Läs merÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET
- 1 - ÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET i korthet Din kommuns tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två dygn? (%) 66 74 2. Hur stor andel av medborgarna får kontakt med en
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merDnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15
Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...
Läs mer3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen
1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:
Läs merFrågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 ideella föreningar
Statsbidragsenheten Dnr 2016:22 1 (6) Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 ideella föreningar Obs! Detta dokument är endast till för att skapa överblick över vilka frågor vi ställer i ansökan.
Läs merElevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun
Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:
Läs merBildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019
1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen
Läs merResursfördelning 2016
1 (7) ÄRENDE 6 BILAGA 2 DNR 2015/918 BARN OCH UTBILDNING JuneAnn Wincent Förvaltningschef SKRIVELSE Resursfördelning 2016 Medel till förskolan Sala kommun har ambitionen att på sikt sänka antalet inskrivna
Läs merSkolkostnader Instruktioner avser kommunalförbundens skolor. Sista insändningsdag är 15 maj 2019
Skolkostnader 2018 Instruktioner avser kommunalförbundens skolor Sista insändningsdag är 15 maj 2019 1 Tack för din medverkan Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer
Läs merKvalitetsanalys. Lärandesektion
Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur
Läs merResursfördelningsmodell grundskola F-9
Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...
Läs merAndel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn
Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna
Läs merUtbildning och. 16 universitetsforskning
Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde
Läs merSå kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1
En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.
Läs merSveriges bästa skolkommun 2010
2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun
Läs merRegeringens proposition 2014/15:85
Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan
Läs merUtökad kunskap om arbetslivet inom kommun och näringsliv samt att konkret arbeta med att stärka sin självkänsla.
Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Vi ansvarar för att verkställa kommunfullmäktiges mål och statens krav på styrning av verksamheten utifrån skollagen, läroplan för förskola och läroplan och kursplaner
Läs merInformation om beslut av bidragsbelopp 2016 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor
Barn- och utbildningsförvaltningen /Grundskola/Gymnasium 2015-12-18 1 (9) FN-0325/2015-3 Till kommuner, fristående förskolor och skolor med barn/elever från Sundbybergs stad Information om beslut av bidragsbelopp
Läs merSkolkostnader Instruktioner. Sista insändningsdag är 24 april 2017
Skolkostnader 2016 Instruktioner Sista insändningsdag är 24 april 2017 Tack för din medverkan Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla
Läs merSCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor
Läs merMÖJLIGHETERNAS TÄBY Gymnasieskola och vuxenutbildning
MÖJLIGHETERNAS TÄBY Gymnasieskola och vuxenutbildning Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby har cirka 2 800 gymnasielever och sex gymnasieskolor. Åva gymnasium med omkring 1 200 elever
Läs merBUN/2014:629-630. 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning.
BUN 91 1/7 BUN/2014:629-630 Bidragsbelopp 2015 Beslut beslutar att 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning. Deltar ej i beslutet Håkan Bertilsson (SP), Catharina De Geer (KD), Lena Scharp
Läs merFörord. Stockholm-Mälarregionen juni 2010 Anna Lundgren Generalsekreterare Mälardalsrådet
Förord Stockholm-Mälarregionen är en kunskapsregion. Utbildning och forskning håller hög internationell klass, vi har en hög andel högutbildade och ett kunskapsintensivt näringsliv. Men regionen har också
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om betygsrätt för vuxenutbildning; SFS 2010:253 Utkom från trycket den 13 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Läs merPM S satsar inte på skolan
PM S satsar inte på skolan Sammanfattning: Lärarlöner: En ny undersökning som Lärarförbundet har gjort visar att grundskolelärare i socialdemokratiskt styrda kommuner tjänar 500 kronor mindre i månaden
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för
Läs merMötesplats för skolledare på sfi
Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför
Läs merVerksamhetsberättelse. Utbildningsnämnden Samhällsuppdraget
2010 Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden Samhällsuppdraget Verksamhetsberättelse 2010 samhällsuppdraget Utbildningsnämnden Ubn 2011/23 Fastställd av utbildningsnämnden 2011-02-22 2011-02-02, Fastställd
Läs merAlla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro
2006-09-11 Alla ska med Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro Socialdemokraterna ÖREBRO Sammanställd av: Eva-Lena Jansson (s), förste vice ordförande
Läs merAnvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011
2010-11-08 1 (6) Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 gäller nya bestämmelser om kommunens bidrag
Läs merVuxenutbildning 2013 I Stockholms län
I Stockholms län OM UNDERSÖKNINGEN Alla länets 26 kommuner deltar i den gemensamma studerandeundersökningen. Det är ett viktigt led i arbetet för en gemensam vuxenutbildningsregion i länet. Målet med gemensamma
Läs merBarn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-05-17 FALKENBERG 176 Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för
Läs merStudie- och yrkesvägledarenkät 2016
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes
Läs merUtbildning och. 16 universitetsforskning
Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och
Läs merKommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112
Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå
Läs merUtdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola
Rapport 349 2010 Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Skolverkets rapport
Läs merRegelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter
Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av
Läs merLärare i grundskolan
Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas
Läs merKommunal vuxenutbildning: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2016.
Maj 2016 1 (7) Kommunal vuxenutbildning: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2016. Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast 15 september 2016 och kan endast lämnas via Internet
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merStockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet
Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen
Läs merSkolkostnader Instruktioner. Sista insändningsdag är 26 april 2018
Skolkostnader 2017 Instruktioner Sista insändningsdag är 26 april 2018 Tack för din medverkan Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla
Läs merGenomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun
Beslut Tjörns kommun 471 80 Tjörn 2007-08-23 1 (4) Dnr 53-2006:3236 Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Tjörns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,
Läs merBeslut om bidragsbelopp 2011
29 november 2010 GSN-2010/.182 1 (7) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg 08-53536014 susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2011 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2011. Grundskolenämnden
Läs merBilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun
Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och
Läs merRiksgymnasier med Rh-anpassad utbildning
Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Förord 3 Riksgymnasieverksamheten 4 Skola 6 Habilitering 7 Elevhem 8 Villkor för antagning 9 Finansiering av verksamheten 10 Riksgymnasieåret 12 Huvudmän för riksgymnasierna
Läs merInformation om ansökan 2015
Dnr 2014:1190 1 (8) Information om ansökan 2015 Statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan I det här dokumentet finns information om statsbidraget för personalförstärkningar inom elevhälsan
Läs merGemensam beräkningsmodell för interkommunal ersättning inom vuxenutbildningen i Skåne, Sölvesborg, Olofström, Ronneby och Karlshamn
I Kommunförbundet Skåne 2013-05-29 SAMVERKANSAVTAL avseende Gemensam beräkningsmodell för interkommunal ersättning inom vuxenutbildningen i Skåne, Sölvesborg, Olofström, Ronneby och Karlshamn Postadress:
Läs mer