Redovisning av tillsynsprojekt fo r Energihamnen i Go teborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av tillsynsprojekt fo r Energihamnen i Go teborg"

Transkript

1 Redovisning av tillsynsprojekt fo r Energihamnen i Go teborg Bakgrund Länsstyrelsen beviljades medel av Naturvårdsverket för ett tillsynsprojekt inom Energihamnen i Göteborg (se ansökan bilaga 1). Förliggande rapport redovisar genomförande, resultat och erfarenheter av projektet. Bakgrunden till projektet är att alla verksamheterna inom Energihamnen har fått riskklass 1 på grund av långvarig oljehantering samt att det konstaterats allvarliga föroreningar på flera platser inom området. Det har skett en del underökningar och saneringar inom området men det saknades överblick av föroreningssituationen liksom en övergripande strategi. Syftet med projektet var att öka kunskapen om föroreningssituationen och dess risker samt att ta fram riktlinjer för hantering av markföroreningar inom Energihamnen. Detta ska underlätta arbetet för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter genom bättre planeringsunderlag samt smidigare, enhetligare och effektivare ärendehantering. På sikt ska detta bidra till en bättre miljö. Projektförslag Inom Energihamnen i Göteborg finns en Samarbetskommitté för aktuella frågor som rör planering, drift, säkerhet miljö m.m. Samarbetskommittén består av samtliga företag inom Energihamnen och Göteborgs Hamn AB (GHAB) samt Länsstyrelsen och kommunen i egenskap av tillsynsmyndigheter. Förslaget om ett samarbetsprojekt för att arbeta med föroreningssituationen i Energihamnen presenterades för Samarbetskommittén. Förslaget innebar att företagen tillsammans med GHAB skulle finansiera konsultkostnaderna för att göra en sammanställning av föroreningssituationen och en miljöriskbedömning inklusive platsspecifika riktvärden inom området. Länsstyrelsen skulle sedan i samverkan med en arbetsgrupp ta fram riktlinjer för hantering av föroreningar inom området. Förslaget godkändes i Samarbetskommittén och det beslutades att en arbetsgrupp skulle sättas ihop. Genomförande En arbetsgrupp bildades bestående av representanter för företagen, GHAB, Göteborgs miljöförvaltning, Länsstyrelsen och senare även miljökonsulten Sweco. Representanterna från företagen hade olika kompetenser och roller där en del arbetade med miljöfrågor i företaget, andra i drift eller med ekonomistyrning. Länsstyrelsen har varit projektledare och sammankallat till mötena. På arbetsgruppsmötena har arbetet stämts av, aktuella frågor diskuterats och synpunkter tagits in. På mötena med Samarbetskommittén har Länsstyrelsen löpande redovisat resultaten av arbetet samt tagit in synpunkter.

2 Projektplan I början av projektet togs en projektplan för arbetet fram, se bilaga 2. Här beskrivs projektets syfte och mål, projektavgränsningar, projektorganisation, aktivitetsplan, möten med arbetsgruppen och Samarbetskommittén m.m. Totalt hölls 6 möten med arbetsgruppen. Minnesanteckningar från samtliga möten finns dokumenterade hos Länsstyrelsen. Tidsplan och aktivitetsplan har reviderats efterhand på grund av att konsultens arbete försenats samt att det har behövts mer tid för arbetet med riktlinjerna. Slutpresentationen i Samarbetskommittén hölls den 12 december Innan projektet startade hölls två förberedande möten under våren 2012 med GHAB och miljöförvaltningen. Vid sista mötet var Sweco närvarande. Ytterligare fem möten hölls under hösten 2012 och våren 2013 med GHAB, Sweco och miljöförvaltningen angående arbetet med sammanställningen av föroreningssituation, riskbedömningen och de nya riktvärdena. Mötesanteckningar från dessa möten finns dokumenterade. Arbetet med riktlinjerna i arbetsgruppen Inledningsvis definierades övergripande åtgärdsmål för hela området. Detta gjordes gemensamt i arbetsgruppen. Dessa benämns lokala miljömål för mark inom Energihamnen och togs fram för att skapa en gemensam ambitionsnivå för området och utgöra ramar för det fortsatta arbetet med de nya riktvärdena för mark och riktlinjerna. Sweco presenterade samanställningen av tidigare utförda undersökningar och det bestämdes att detta utgjorde ett tillräckligt underlag för det fortsatta arbetet. Mot bakgrund av de riskbaserade platsspecifika riktvärden som Sweco beräknat, de lokala miljömålen samt viljan att samma riktvärden skulle gälla inom hela området togs så kallade områdesspecifika riktvärden för mark inom Energihamnen fram. Dessa godkändes i arbetsgruppen och inarbetades sedan i riktlinjerna. Innehåll och utformning av riktlinjerna diskuterades vid flera arbetsgruppsmöten. Vid ett tillfälle anordnades en workshop för att diskutera utgångspunkterna för riktlinjerna. Det framkom att företagen främst vill veta vad som gäller och hur arbetsgången ser ut vid olika ärenden; man vill veta när man ska kontakta tillsynsmyndigheten, på vilket sätt kontakten ska ske samt vilken information tillsynsmyndigheten vill ha eller kräver. Därtill önskades en utveckling av relevant lagstiftning. Ett förslag till riktlinjer togs sedan fram av Länsstyrelsen och skickades på remiss till arbetsgruppen. De synpunkter som inkom diskuterades i arbetsgruppen och slutsatserna inarbetades sedan i riktlinjerna. Ett slutligt förslag skickades sedan ut för godkännande. Arbetet i arbetsgruppen kan beskrivas som en process: Från början upplevdes en negativ inställning, troligtvis på grund av att det var otydligt vad projektet skulle innebära för verksamhetsutövarna när det gällde kostnader, arbetsinsats och resultat. Efterhand som detta blev mer konkret kunde mötena bli mer produktiva med mer diskussion, frågor, funderingar och förslag som ledde arbetet framåt. I slutet av projektet hade ett bra och tryggt diskussionsklimat skapats i gruppen; ett bra forum för fortsatt arbete med EBH-frågorna. Riktlinjerna Sammanfattningsvis omfattar riktlinjerna: Beskrivning av arbetsgången vid markarbeten, saneringsarbeten och vid avveckling av verksamhet.

3 Vad som gäller vid saneringsarbeten, vid påträffande av föroreningar, vid spill och olyckor samt vid hantering av förorenade massor. Hur och när tillsynsmyndigheten ska kontaktas i dessa ärenden. Områdesspecifika riktvärden för mark. Sammanfattningsvis bör riktlinjerna användas vid: Undersökningar, saneringar och åtgärder avseende föroreningar i mark. Hantering av förorenade massor. Markarbeten, ny- och ombyggnation eller annan form av exploatering. Avveckling av hela eller delar av verksamheter. Påträffande av förorening. Spill eller olycka. Riktlinjerna finns att ladda ned från Länsstyrelsens webbsida. Utvärdering, erfarenheter och lärdomar Utvärdering Vid sista mötet med projektgruppen genomfördes en utvärdering av projektet. Sammanfattningsvis framkom följande: Vad hade kunna gjorts annorlunda eller kan förbättras? Tydliggöra kostnader innan projektstart. Tydligare uppdragsbeskrivning till konsult. Projektet var otydligt i början. Sedan blev det bättre struktur och mer konkret. Tight och optimistisk tidsplan redan från början. Företagen har lagt mycket tid. Det gick lång tid mellan möten så det var lätt att glömma vad som sades sist. Vad har varit bra med projektet och vad har det gett? Företagen har sedan tidigare erfarenhet av gemensamt projektarbete, vilket var positivt för projektet. Projektet har bidragit till bättre och närmare relation mellan myndigheter och företag och har ökat förståelse för varandras roller. Företagen har kunnat vara med och påverka. Lättare att genomföra ett projekt då och ger mer goodwill än om man får ett föreläggande. Mycket engagemang. Stor delaktighet. Mycket tid har investerats, framför allt initialt, men var bra investerat. Effektivt att sitta ihop och diskutera. Dels för att alla hör på samma gång, dels för att dela erfarenheter. Det har tagit mycket tid på vägen med riktlinjer, men om man väl är överens så kan det spara tid framöver.

4 Bra att ha med miljöförvaltningen i Göteborg med mycket erfarenhet. Bra för miljöförvaltningen att fått bättre inblick i Energihamnen samt att det blir mer i linje med arbete i andra delar av staden. Bra med givande diskussioner. Erfarenheter och lärdomar Länsstyrelsens viktigaste erfarenheter och lärdomarna från projektet är: Det var både för- och nackdelar med att dela upp rollerna som projektledare (Länsstyrelsen) och beställare av konsulten (GHAB). Att inte vara uppdragsgivare blev problematiskt när konsultens arbete försenades och projektet i vissa delar var beroende av resultatet för att komma vidare i processen. På så vis hade inte Länsstyrelsen kontroll över hela projektet. Fördelen med att GHAB var beställare var att de har företagens förtroende och är vana sedan tidigare att samordna och fördela kostnader mellan företagen. Att ta fram lokala miljömål (övergripande åtgärdsmål) för området var tidskrävande men att göra detta i början av projektet var bra eftersom det sedan fick utgöra ramar och en utgångspunkt för riskbedömningen, de nya riktvärdena och riktlinjerna. Detta fick stor betydelse för de nya riktvärdena eftersom målen fick utgöra en bedömningsgrund tillsammans med de beräknade riskbaserade platsspecifika riktvärdena. Detta innebar att halterna skärptes på grund av den högre ambitionsnivå för markföroreningar som uttryckts i de lokala miljömålen för området. Tidsplanen var optimistisk. Inledningsvis tog det mycket tid med planering och förberedande diskussioner om projektets innehåll och utförande. Det blev förseningar i projektet eftersom konsultens arbete försenades, men även på grund att det tog mycket tid att diskutera vissa frågor. Det har dock varit bra att reda ut viktiga frågeställningar för tydlighetens skull. Det har även bidragit till ökad kunskap hos verksamhetsutövarna. Därtill har EBH-frågorna lyfts och diskuterats både i samarbetskommittén, i arbetsgruppen och förhopningsvis i respektive organisation, varvid vi hoppas att frågorna fått ett ökat fokus. Arbetsgruppen fungerade bra. Arbetsgruppsmötena var ett viktigt forum för förankringen av projektet och riktlinjerna, för att skapa delaktighet samt för att få in synpunkter från verksamhetsutövarna. Diskussionerna på arbetsgruppsmötena har utgjort ett viktigt underlag för utformningen av riktlinjerna och bidragit med ett verksamhetsutövarperspektiv så att riktlinjerna anpassas till deras verksamhet och därmed blir tillämpliga. Workshopen i arbetsgruppen om utgångspunkterna för riktlinjerna var väldigt givande och gav en bra bild av vad förtagen tycker är viktigt. Att personer med olika kompetenser deltog i arbetsgruppen var också bra för att få ett brett perspektiv men också för att öka kunskapen hos dem som vanligen inte berörs av den här typen av frågor. Det var bra med referenspersoner/grupper inom olika organisationer, som kunde bidra med bra input. Det som varit mest positivt med projektet: Projektet har bidragit till ökad kunskap hos verksamhetsutövarna och ökad förståelse för varandras roller; det har stärkt relation och förtroendet mellan verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet; det har varit givande diskussioner och bra

5 synpunkter i arbetsgruppen; arbetet i arbetsgruppen har känts konstruktivt; det har varit effektivt att arbeta i grupp där många kan dela med sig av sina erfarenheter. Projektidén verkar dessutom ha spridit sig! Malmö Stad har visat intresse för projektet och har startat ett liknande med verksamhetsutövare inom oljehamnen i Malmö. Fortsatt arbete Nästa steg för företagen är att implementera riktlinjerna i sina rutiner. Som ett resultat av projektet arbetar GHABmed att ta fram ett GIS-system där undersökningar och saneringsåtgärder kan registreras. Först ska den sammanställning av tidigare utförda undersökningar och åtgärder som Sweco har digitaliseras och föras in i systemet. Systemet kommer sedan att uppdateras löpande allt eftersom undersökningar och åtgärder utförs. Det kommer att förbättra överblicken och öka möjligheterna att i framtiden dra nytta av framtagen information inom området. Länsstyrelsen ska ta fram en strategi för det fortsatta arbetet med undersökningar och åtgärder vid enskilda verksamheter inom området. Under våren 2014 ska en ny bedömning av riskklasserna göras för alla verksamheterna. Detta görs mot bakgrund av tidigare undersökningar och åtgärder i området samt den riskbedömning som genomförts inom projektet. Det kan bli aktuellt med ytterligare undersökningar inom vissa områden för att få tillräckligt med underlag för en ny bedömning. Om ett år kommer Länsstyrelsen att sammankalla arbetsgruppen till ett möte för att utvärdera riktlinjerna och tillämpningen av dem. Informationsinsatser Resultaten från projektet och riktlinjerna redovisades på möte med Samarbetskommittén 12 december Riktlinjerna har publicerats i Länsstyrelsens rapportserie och finns att ladda ned från webben Alla verksamhetsutövarna och fastighetsägarna i Energihamnen, Göteborgs Hamn AB samt miljöförvaltningen har informerats om projektet och fått mail med länk till rapporten på länsstyrelsen webb. Ett pressmeddelande om projektet och riktlinjerna har publicerats. Information om projektet och riktlinjerna finns på vår webbsida om förorenade områden. En artikel om projektet och riktlinjerna har publicerats i Länsstyrelsens kundtidning Länsfokus nr 1/2014. Nyheten om projektet har uppmärksamtas genom artiklar i Göteborgs Hamns nyhetsblad Nytt från Göteborgs Hamn och PortGotNews. Nytt från Göteborgs Hamn har 2300 prenumeranter och riktar sig främst till opinionsbildare, politiker och företrädare för statliga verk. Det engelska nyhetsbrevet PortGotNews är branschorienterat och går ut till runt prenumeranter, varav majoriteten är kunder till Göteborgs Hamn. Presentation av projektet på Länsstyrelsernas Sydlänsträff våren 2012 Presentation av projektet på lync seminarium om förorenade områden för alla länsstyrelserna mars En artikel i EBH-bladet nr

6 Ytterligare informationsinsatser planeras: Presentation om resultatet av projektet och riktlinjerna på lync-seminarium om förorenade områden för alla länsstyrelserna och/eller en artikel i EBH- Bladet. Bilagor Bilaga 1. Ansökan om bidragsmedel Bilaga 2. Projektplan

7 Bilaga 1 Tillsynsprojekt för Göteborgs oljehamn Ansökan om bidragsmedel Arbetstid för Länsstyrelsens personal 125 dagar = 125/185= 69 % av en Åa. Dvs ca kr. Undersökningar, sammanställningar etc. bekostas av VU och GHAB. Rapport, tryckning och spridning av riktlinjer kr. Möten kr Ansökt summa kr Kortfattad beskrivning av projektet Bakgrund och syfte Göteborgs oljehamn består av ett stort antal olika verksamheter. Inom oljehamnen hanteras och lagras olja i cisterner ovan och under jord och i bergrum. Det finns även andra verksamheter, t.ex. tanktvätt (tankcontainers) och en avfallsanläggning. Totalt finns det minst 25 objekt som klassas i riskklass 1. Olja har hanterats i över 100 år. Inom oljehamnen finns ett dagvattensystem med kontroll innan utsläpp till Göta älv. Det finns även ett OFA-system (oljeförorenat avloppsvatten) som renas innan utsläpp till Göta älv. Enskilda verksamheter har egna kontrollprogram. Det finns för närvarande ingen överblick av föroreningsituationen. En del markundersökningar är gjorda med bl.a. grundvattenrör. En del av de grundvattenrör som sattes i samband med de undersökningar som utfördes inför att handlingsplanen togs fram år 2000 används idag. Det finns en miljögrupp samt en samarbetskommitté bestående av verksamhetsutövare inom oljehamnen och Göteborgs Hamn AB (GHAB). GHAB är fastighetsägare inom nästan hela oljehamnen. Det är viktigt att ta ett samlat grepp för oljehamnen med avseende på förorenad mark och grundvatten. Detta mot bakgrund av att oljehamnen fått riskklass 1 i den MIFO-inventering som genomfördes under 2009/2010 och att vi gjort den bedömningen att oljehamnen är ett område som behöver undersökas ytterligare för att få en bättre bild av föroreningssituationen. Det finns områden som har mycket höga halter av oljeföroreningar i grundvattnet. Troligen finns det också olja i fri fas i marken. Ansvarsförhållandena är mycket svåra att utreda då det både är gamla och nya föroreningar samt att de är lättrörliga. Det är också svårt att sanera ett område utan att det riskera att återkontamineras av föroreningar från grannen. Det finns idag ett stort behov av överblick och förbättrad kunskap för att snabbare och mer likartat hantera de ärenden som uppkommer inom området. Både Länsstyrelsen och kommunen är tillsynsmyndigheter. Projektet syftar till att sammanställa alla undersökningar som finns. Hur ser behovet av nya undersökningar ut? Finns ett generellt behov eller är det större/mindre för vissa områden? Krav bör ställas på de kompletterande undersökningar som behövs. För vissa områden bör troligen undersökningar göras av flera verksamhetsutövare och fastighetsägaren gemensamt. För detta krävs samarbete mellan VU, fastighetsägare och två tillsynsmyndigheter. 23

8 När föroreningssituationen är kartlagd kommer riktlinjer att tas fram för hur markföroreningarna ska hanteras i olika situationer. T.ex. vid nya spill, vid nya ledningsdragningar och andra byggnationer. Den handlingsplan som finns kan troligen ligga till grund för nya riktlinjer. Nya riktlinjer kommer att väsentligt påskynda hanteringen av ärenden inom området och påskynda olika byggprojekt. Sammanställningen av föroreningssituationen kan också visa på om det finns områden som behöver/kan åtgärdas av miljöriskskäl. Andra länsstyrelser och kommuner bör kunna dra nytta av projektet genom att dels använda arbetssättet för att ta fram egna riktlinjer i komplexa områden samt också använda en del slutsatser. Målsättning Ta fram gemensamma riktlinjer för hantering av markföroreningarna i olika situationer. Ta fram platsspecifika riktvärden. Kartlägga om det finns områden där krav på sanering bör ställas av miljöriskskäl. Visa hur man kan arbeta med ett större förorenat område där det finns många verksamhetsutövare, i huvudsak en slags förorening samt svårt att bevisa vem som är ansvarig för föroreningarna eftersom de är flytande och av olika ålder. Deltagare och målgrupper I projektet bör tillsynsmyndigheterna miljöförvaltningen och Länsstyrelsen, GHAB och eventuellt fler fastighetsägare samt berörda verksamhetsutövare ingå. Eventuellt kan det räcka med den miljögrupp eller den samarbetskommitté bestående av verksamhetsutövare inom oljehamnen och GHAB som redan finns. Från Länsstyrelsen kommer flera personer att delta eftersom det är flera som har tillsynsobjekt i oljehamnen. Projektets målgrupp är både verksamhetsutövare, fastighetsägare, entreprenörer samt tillsynsmyndigheter. Tidsplan Projektstart Februari 2012 Sammanställningar av tidigare undersökningar Mars-maj 2012 Avstämningsmöten Ca varannan månad mars maj 2013 Kompletterande undersökningar Sept- dec 2012 Miljöriskbedömning med förslag till platsspecifika riktvärden Dec febr 2013 Framtagande av riktlinjer, förankring Dec 2012 april 2013 Rapportskrivning, tryckning av riktlinjer April- maj 2013 Projektavslut Maj 2013 Det mesta av sammanställningsarbetet, undersökningar och förslag till platsspecifika riktlinjer bör göras av konsulter anlitade av berörda verksamhetsutövare och fastighetsägare. Riktlinjerna bör däremot tas fram av myndigheterna. Detta beräknas ta 25 dagar för länsstyrelsen. Därtill tillkommer tid för förberedelser, kontakter med VU, möten och annan tid som läggs i projektet, ca 100 dagar, för Länsstyrelsens personal. Förskjutningar i tidsplanen kan uppkomma beroende på hur omfattande de kompletterande undersökningarna blir. 24

9 Uppföljning och redovisning Uppföljningen kommer att bestå av att redovisa riktlinjerna med platsspecifika riktvärden. Detta tillsammans med redovisning av nedlagd tid och kostnader, samt en rapport som beskriver arbetsättet kommer att redovisas till Naturvårdsverket senast den 28 februari Projektet kommer att redovisas på TVL-portalen för kommunerna i Västra Götalands län samt på EBH-portalen för övriga länsstyrelser. En lättillgänglig information om riktlinjerna kommer att tas fram och redovisas för verksamhetsutövare, media och allmänheten. 25

10 Projekt Markföroreningar i Energihamnen Projektplan för projekt Markföroreningar i Energihamnen Bakgrund Miljömålen är fastställda av Sveriges riksdag och är samhällets gemensamt bestämda mål för miljöarbetet. Ett av dessa är målet Giftfri Miljö som bland annat innebär att åtgärda de mest prioriterade förorenade områdena. Arbetet med detta måste öka. För att prioritera inom länsstyrelsens arbete med förorenade områden används Naturvårdverkets MIFO- metodik (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) som resulterar i en riskklass för varje område. I Västra Götaland finns cirka 200 områden med den allvarligaste riskklassen, riskklass 1. Av dessa är 24 objekt belägna i Energihamnen. Grunden för riskklassen är att stora mängder olja har hanterats i området under lång tid, närheten till Göta älv och osäkerhet kring föroreningsnivåerna. Därmed är Energihamnen ett av länets mest prioriterade områden. En hel del markundersökningar är gjorda inom området men det finns ett stort behov av överblick och förbättrad kunskap om föroreningssituationen för hela området. Den stora spridningsrisken mellan olika verksamheter och till Göta Älv innebär att det är viktigt att ta ett samlat grepp om frågorna gällande förorenad mark och grundvatten i Energihamnen. Syfte Syftet med projektet är dels att öka kunskapen om föroreningssituationen inom Energihamnen, dels att skapa ett gemensamt förhållningssätt för att hantera markföroreningar inom området. Detta ska underlätta arbetet för berörda aktörer genom bättre planeringsunderlag samt smidigare, enhetligare och effektivare ärendehantering. Ökad kunskap om föroreningssituationen kan även minska risken för återkontaminering. På sikt bidrar detta till en bättre miljö. Mål 1. Kartläggning av föroreningssituationen inom Energihamnen (inklusive Statoil oljenäset och Stena Oil)*. 2. Riktlinjer för hantering av markföroreningar inom Energihamnen (inklusive Statoil oljenäset och Stena Oil)*. * Se definition av området under rubrik Avgränsningar 1

11 Projekt Markföroreningar i Energihamnen Avgränsningar Projektets geografiska område avgränsas till Energihamnen (Skarvikshamnen och Ryahamnen) samt Statoil oljenäsets och Stena Oils (depå Dalanäs) verksamhetsområden. I första hand är det staketen som omgärdar dessa områden samt Göta älv som utgör gränserna. Sekundärt gäller illustrerade gränser, se bilaga 1. Föroreningar i sediment ingår inte inom ramen för detta projekt. Eventuella kompletterande undersökningar genomförs utanför men parallellt med projektet. Tids- och aktivitetsplan Projektet pågår under tiden juni 2012-juni Huvudsakliga insatser som ska genomföras i projektet, se aktivitetsplanen i bilaga 2. Projektorganisation Projektledare Uffe Schultz, Länsstyrelsen. Från och med februari Jan Ahlbom, Länsstyrelsen. Från juni 2012 till februari Arbetsgrupp Det finns en arbetsgrupp med representanter från åtta företag/verksamhetsutövare inom området, Göteborgs Hamn AB (GHAB), Göteborgs miljöförvaltning samt miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen. Syftet med arbetsgruppen är att inkludera alla berörda aktörers perspektiv för att nå bästa möjliga resultat. Arbetsgruppens roll är att under olika faser i projektet träffas för att diskutera olika insatser, belysa eventuella svårigheter, lösa uppkomna problem samt verka för att förankra och sprida information om projektet i de olika verksamheterna. Under projekttiden kommer vi att ha ca 4-5 arbetsgruppsmöten. Arbetsgruppen består av: Björn Sigström (GHAB) Marianne Risel (St 1 Refinery AB) 2

12 Projekt Markföroreningar i Energihamnen Jonas Rylander (St 1 Energy AB) Martin Guldhed (Stena Oil) John Engelsen (Preem) Eva Bergström (Vopak Sweden AB) Ted Olausson Westerhäll (Statoil Fuel and Retail) Gösta Nygren (Nynäs) Jonas Lindal (Räddningstjänsten Storgöteborg) Anders Svensson (miljöförvaltningen Göteborgs stad) Uffe Schultz (miljöskyddsenheten Länsstyrelsen) Anna Malmros (miljöskyddsenheten Länsstyrelsen) Målgrupper Projektet behöver kommuniceras och förankras för att kunskapssammanställningen och riktlinjerna ska användas. Följande målgrupper ska informeras om arbetet i projektet: Företagen inom området: VD, chefer, miljöansvariga, driftansvariga och andra berörda. Kan variera mellan olika företag beroende på organisation. Göteborgs Hamn AB: Chefer och andra berörda på port development och port operation. Miljöförvaltningen Göteborg: handläggare och chefer på berörda enheter. Länsstyrelsen: miljöskyddsenhetens ledningsgrupp, funktionen för förorenade områden, funktionen för tillsyn av miljöfarlig verksamhet samt funktionen för prövning av miljöfarlig verksamhet. Kommunikationsvägar: Samarbetskommittén Mail. Deltagare i arbetsgruppen ansvarar för att informationen skickas vidare och når berörda personer inom respektive organisation. Referenspersoner och referensgrupper Länsstyrelsen - Urban Lindqvist, funktion förorenade områden 3

13 Projekt Markföroreningar i Energihamnen Länsstyrelsen Monica Norrby handläggare tillsynsärenden Energihamnen Miljöförvaltningen Göteborg Malin Göthensten handläggare tillsynsärenden Energihamnen Miljögruppen i Energihamnen Resurser och kostnader Alla aktörer bidrar mer eller mindre genom sin arbetstid. Kostnader för konsultuppdrag inom projektet fördelas mellan företagen i området enligt överenskommelse som Göteborgs Hamn AB ansvarar för. Göteborgs Hamn AB kommer att täcka 40 % av dessa kostnader. Eventuella kostnader för kompletterande undersökningar genomförs utanför men parallellt med projektet och bekostas av berörd verksamhetsutövare. 4

14 Projekt Markföroreningar i Energihamnen Bilaga 1 Illustration av projektets geografiska område 5

15 Projekt Markföroreningar i Energihamnen Bilaga 2 Projektets aktivitetsplan Aktivitetsplan Tidsperiod Aktivitet Aktör Syfte Juni 2012 Samarbetskommitté (SK) SK, Lst Beslut om projekt Juni 2012 Upphandling av konsult GHAB Sammanställning av undersökningar samt miljöriskbedömning Juli dec 2012 Sammanställning av undersökningar Konsult Sept Arbetsgruppsmöte Arbetsgrupp, konsult Uppstartsmöte Sept SK SK, Lst Information om sammanställning Nov Arbetsgruppsmöte Arbetsgrupp, konsult Lägesavstämning Dec SK SK, Lst, konsult Information om projektarbetet Jan-feb 2012 Ev. kompletterande undersökningar Lst, enskilda företag, konsult Feb 2012 Miljöriskbedömning Lst, konsult, GHAB Miljöriskbedömning med förslag till platsspecifika riktvärden 6

16 Projekt Markföroreningar i Energihamnen Feb Arbetsgruppsmöte Arbetsgrupp Genomgång och diskussion om utgångspunkter för miljöriskbedömning Mars SK SK, Lst, konsult Genomgång av slutgiltig sammanställning inklusive ev. nytillkomna kompletterande undersökningar samt utgångspunkter för miljöriskbedömning. Mars- April Genomförande av riskbedömning Konsult April Arbetsgruppsmöte Arbetsgrupp Presentation av riskbedömning. Diskussion om utgångspunkter för riktlinjer. Maj-juni 2013 Ta fram förslag till riktlinjer Lst Juni SK SK, Lst, konsult Presentation av riskbedömning och utgångspunkter av riktlinjer. Slutet av juni Kommunicering av förslag Lst, arbetsgrupp Få in allas synpunkter. på riktlinjer till arbetsgruppen. Slutet av augusti Arbetsgruppsmöte Arbetsgrupp Presentation och diskussion om riktlinjer. Augusti-september Rapportskrivning Lst September September 2013 SK SK, Lst Presentation av slutgiltiga riktlinjer Projektavslut. Slutrapport och tryckning av riktlinjer Projektutvärdering 7

Projektplan för projekt Olyckor och Bränder

Projektplan för projekt Olyckor och Bränder Datum 2012-08-21 Projektplan för projekt Olyckor och Bränder Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan år 2012: Vi ordnar ett seminarium om hur miljökontoren kan och bör agera vid utsläpp till följd av

Läs mer

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Datum 2013-11-04 Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2013: Inom EBH-området (EBH = efterbehandling och avser arbete med förorenade områden) är det

Läs mer

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Jessica Ewald, David Lalloo / 040-252057/252056 Jessica.bernfreedewald@lansstyrelsen.se David.lalloo@lansstyrelsen.se Datum 2010-05-30 1. Problembeskrivning

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

Projektplan för Artskydd och vägledning

Projektplan för Artskydd och vägledning Projektplan för Artskydd och vägledning Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www PROMEMORIA/PM 1(7) Kontaktperson Miljöavdelningen Niccola Eklund 010-2241607 niccola.eklund@lansstyrelsen.se Deponiprojekt 2014 Sammanfattning Under 2014 avsattes tio arbetsdagar till ett mindre projekt

Läs mer

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Sammanställd av projektledare Lasse Lind i samråd med projektgruppen och fastställd 12 augusti 2015 efter granskning av projektets faddrar 1.

Läs mer

A3. Skäligt och rimligt i praktiken

A3. Skäligt och rimligt i praktiken A3. Skäligt och rimligt i praktiken Nätverket Renare marks Vårmöte 2007 Helena Segervall Föredragets innehåll Utredning och sanering av förorenade områden Tillsynsmyndighetens arbetssätt Den ansvariges

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Projektplan för Hantering av massor uppdaterad

Projektplan för Hantering av massor uppdaterad Projektplan för Hantering av massor uppdaterad 2015-11-13 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det

Läs mer

Länsstyrelsen har haft i uppdrag från Naturvårdsverket att identifiera alla potentiellt förorenade områden.

Länsstyrelsen har haft i uppdrag från Naturvårdsverket att identifiera alla potentiellt förorenade områden. Observera att FAQn gäller både i det fall ett objekt har kommunicerats efter identifiering eller efter att inventering och riskklassning har gjorts. Vilket utskick som är det aktuella (identifiering eller

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE Sida 1 av 5 Anmälan om avhjälpandeåtgärder efterbehandling av förorenat område - upplysning enligt 11 i 10 kap Miljöbalken anmälan enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Personuppgifter

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Riktlinjer avseende markföroreningar inom Energihamnen i Göteborg

Riktlinjer avseende markföroreningar inom Energihamnen i Göteborg Riktlinjer avseende markföroreningar inom Energihamnen i Göteborg Upprättad i samarbete med Göteborgs Stad, Göteborgs Hamn AB, företagen inom Energihamnen i Göteborg samt Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod

Läs mer

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Projektbeskrivning 2013-09-16 sid 1 (1) Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Under 2013 påbörjades ett MÖTA-projekt med inriktning på tillsyn av dagvatten. Fokus i projektet har varit verksamheters

Läs mer

Sammanfattande PM om bidraget för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder

Sammanfattande PM om bidraget för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder Sammanfattande PM om bidraget för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder Vägledning NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress:

Läs mer

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

Mifo-fas 1 Pågående verksamheter

Mifo-fas 1 Pågående verksamheter Mifo-fas 1 Pågående verksamheter LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Mifo-fas 1 Pågående verksamheter Kontaktuppgifter: Birgitta Swahn samordnare 785 51 03 Jeanette Häggroth tillsyn 785 41 80 Henning Persson

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Miljösamverkan Västerbotten

Miljösamverkan Västerbotten miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten Uppföljnings- och erfarenhetsutbytesträff Delprojektet Inventering av nedlagda deponier 7 november 2013 Inventering av nedlagda deponier Deltagande

Läs mer

Projektplan för projekt Reach

Projektplan för projekt Reach 30 juli 2015 Projektplanen har granskats och fastställts av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Projektplan för projekt Reach Syfte Projektets syftar till är att

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK NCC TEKNIK Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk Uppföljande kontroll av f.d. Surte glasbruk (Västra området) övervakningsprogram\surte_övervakningsprogram_20100428.doc

Läs mer

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Avslutsrapport 1 2013-05-14 Dnr SU 2013/211 SLUTRAPPORT för projektet En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Postadress Box 117 221 00 LUND Besöksadress E-huset LTH Växel 046-222 00

Läs mer

Projektplan för projekt buller

Projektplan för projekt buller 2011-09-12 Projektplan för projekt buller Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2012: Projektet är ett service- och kompetensprojekt, och fortsätter från 2011. Kurser och seminarier blir en viktig

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Förorenad mark i byggprojekt

Förorenad mark i byggprojekt Förorenad mark i byggprojekt En minikurs om vad du behöver veta om du stöter på förorenad mark i ditt byggprojekt Anneli Liljemark Liljemark Consulting anneli@liljemark.net Innehåll Bakgrund När och varför

Läs mer

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund. Projektplan för version 2010-05-26 Förbränning Tillsyn Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag

Läs mer

Samsyn inom livsmedelskontrollen i Halland

Samsyn inom livsmedelskontrollen i Halland Samsyn inom livsmedelskontrollen i Halland Livsmedelsprojekt 2010-2012 Laholms, Halmstads, Falkenbergs, Hylte, Varbergs och Kungsbacka kommun samt Länsstyrelsen Sammanfattning Livsmedelslagstiftningens

Läs mer

Skrivelse angående markundersökningar på Gullviksområdet

Skrivelse angående markundersökningar på Gullviksområdet Malmö stad Miljöförvaltningen Datum 2006-06-22 Handläggare Miljöinspektör David Lalloo Direkttelefon 040-342019 Till Gullviksborna Ärende: 543:0636-2003 Skrivelse angående markundersökningar på Gullviksområdet

Läs mer

MSB bedömer dock att länsstyrelsen bör vidta åtgärder för att förbättra kvalitén inom följande områden

MSB bedömer dock att länsstyrelsen bör vidta åtgärder för att förbättra kvalitén inom följande områden MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Minnesteckningar 1 (6) Antecknat av Hans Flyman Närvarande Länsstyrelsen: Torbjörn Johansson Mona Åkerström Göran Cederholm MSB: Hans Flyman, tillsynsenheten

Läs mer

Miljösamverkan Värmland

Miljösamverkan Värmland Protokoll Styrgruppsmöte 2 oktober 2009 Plats och tid: Region Värmland klockan 10.00-12.00 Närvarande; Mikael Schultz, Karlstad (ordförande), Michael Lindstedt, Kristinehamn, Örjan Nässlander, Hammarö,

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område 1(5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (bifoga karta): Fastighet:

Läs mer

Johan Asplund & Lars Davidsson

Johan Asplund & Lars Davidsson Johan Asplund & Lars Davidsson WSP i Sverige 2 200 medarbetare i Sverige Stark lokal förankring Program Inledning, presentation Hur farligt är det med förorenade områden? Varför är det viktigt att undersöka

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Projektplan för återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Projektplan för återanvändning av avfall för anläggningsändamål Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan för

Läs mer

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. september 2016 Styrdokument Denna handlingsplan har sin utgångspunkt i vad som sägs om extra anpassningar samt åtgärdsprogram

Läs mer

Miljösamverkan Västerbotten. Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten lisa.redin@regionvasterbotten.se

Miljösamverkan Västerbotten. Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten lisa.redin@regionvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten Miljösamverkans presidie- och ägargruppsträff 14 maj 2014 Ansia, Lycksele Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten lisa.redin@regionvasterbotten.se 10.00 Inledning

Läs mer

B 95, Bristfälliga enskilda avlopp på Lambarö

B 95, Bristfälliga enskilda avlopp på Lambarö c^m1 o MILJÖFÖRVALTNINGEN 'IMri/?9^/ } /((> Y6y Z 1 / AyfU B 95, Bristfälliga enskilda avlopp på Lambarö En vatten- och avloppsutredning Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad En rapport

Läs mer

Förslag Verksamhetsplan jan 2015- aug 2016

Förslag Verksamhetsplan jan 2015- aug 2016 Förslag Verksamhetsplan jan - aug 2016 De flesta företag och verksamheter påverkar miljön och klimatet, och exempel är växthuseffekten, förlust av biologisk mångfald, utsläpp av kemikalier och andra förorenande

Läs mer

Förorenade fastigheter hur gör man?

Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Storslagen natur är något som ofta förknippas med Dalarna. Kanske är det de höga bergen och djupa skogarna som gör att många trivs

Läs mer

Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan

Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan Februari 2013 Innehåll 1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Om projektet Biltvätt på gatan... 3 3. Utvärdering... 4 4. Framtida informationskampanjer... 6

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Rapport Upprättad av: Anna Nilsson

Rapport Upprättad av: Anna Nilsson Rapport 2016-03-24 Upprättad av: Anna Nilsson KUND Firma Pia Brunsberg Pia Brunsberg Torstävavägen 9 373 02 Ramdala KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: +46 10

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

,-_ - DaU U g 7 i 2 \

,-_ - DaU U g 7 i 2 \ < / 7/V FAM i LJ E BOSTÄDER / I/C/',-_ - DaU U g 7 i 2 \ Slutrapport för Miljömiljarden Kv. Sockenstämman Datum Handläggare 2006-08-14 TinaWiséen Teknikavdelningen 08-737 20 14 B 27, Rivning & marksanering

Läs mer

Nationell samordning av omgivningsbuller

Nationell samordning av omgivningsbuller Nationell samordning av omgivningsbuller Aktivitetsplan 2015 Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (6) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Projektplan - Dagvatten

Projektplan - Dagvatten Projektplan - Dagvatten Bakgrund En effektiv dagvattenrening är viktigt för att avlasta hav och övriga recipienter från föroreningar, mikropartiklar m.m. Det finns olika tekniker och system för dagvattenhantering

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

ANMÄLAN OM EFTERBEHANDLING AV ETT FÖRORENAT OMRÅDE (enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

ANMÄLAN OM EFTERBEHANDLING AV ETT FÖRORENAT OMRÅDE (enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ANMÄLAN OM EFTERBEHANDLING AV ETT FÖRORENAT OMRÅDE (enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Skövde kommun, Miljöförvaltningen Östra Skaraborg,

Läs mer

Protokoll. Styrgruppsmöte 3 februari 2014. 5 februari 2014. Länsstyrelsen Göteborg, 13.00-15.15

Protokoll. Styrgruppsmöte 3 februari 2014. 5 februari 2014. Länsstyrelsen Göteborg, 13.00-15.15 5 februari 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 3 februari 2014 Länsstyrelsen Göteborg, 13.00-15.15 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Projektplan för Anhörigstöd i T-län

Projektplan för Anhörigstöd i T-län Örebro den 23 december 2005 Projektplan för Anhörigstöd i T-län Vidareutveckling av varaktiga stödformer till anhöriga och närstående 1. Bakgrund Socialdepartementet kommer att utbetala 24 850 000 kr per

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Lägesrapport 2009 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader

Lägesrapport 2009 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader Lägesrapport 2009 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader Lägesrapport 2009 Rivning av byggnader sidan 2 (5) Inledning Rivning och sanering av fd Klippans Läderfabrik finansieras

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Miljösamverkan Norrbotten

Miljösamverkan Norrbotten SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-12-12 Sida 101 (116) 67 Miljösamverkan Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten har tillsammans med kommunerna under ett flertal år diskuterat möjligheterna

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017

Länsstyrelsen i Örebro län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017 1(9) Lisa Arnwald Storm Direkt: 010-224 86 62 lisa.arnwald.storm@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Örebro län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling

Läs mer

Yttrande över plan och strategi för efterbehandling av förorenade bruksområden i Uppsala län

Yttrande över plan och strategi för efterbehandling av förorenade bruksområden i Uppsala län 1 (3) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Alexandra Zamparas 2013-09-30 2013-004147- MI 018-727 43 15 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 16 oktober 2013 Adressat:

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Minnesanteckningar Projekt Kosttillskott

Minnesanteckningar Projekt Kosttillskott 01054 1(5) Projekt Kosttillskott : 2013-03-20 Tid: 9.00-14.30 Plats: Resultatet, Utvecklingscentrum, Region Halland Deltagare: Marianne Löfgren, Kungsbacka Carina Holm, Kungsbacka Annika Gustafsson, Falkenberg

Läs mer

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet

Läs mer

2. Nämnden uppdrar åt kontoret att genomföra smärre revideringar i miljökraven för att följa teknikutvecklingen.

2. Nämnden uppdrar åt kontoret att genomföra smärre revideringar i miljökraven för att följa teknikutvecklingen. 2011-11-22 Hans Söderström Stadsmiljö 08-508 261 23 hans.soderstrom@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-12-15 Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader. Samarbete mellan

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Samtliga fält i blanketten ska fyllas i (det räcker inte att hänvisa till bilaga). Anvisningar för blanketten finns i separat dokument. Ansökan skickas

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Projektplan för Informationsmaterial Artskydd

Projektplan för Informationsmaterial Artskydd 2014-04-04 Projektplan för Informationsmaterial Artskydd Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverkets tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram

Läs mer

FORDONSVERKSTÄDER SLUTRAPPORT. September 2006

FORDONSVERKSTÄDER SLUTRAPPORT. September 2006 TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2006-08-28 RH06090 FORDONSVERKSTÄDER SLUTRAPPORT September 2006 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Org.nr Box 538 Kristian IV:s väg 1

Läs mer

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt till kommunerna Hur går vi vidare med alla 1:or och 2:or? Projekt 2012-2013 - Bedömning av tillsynsmyndighet (320 objekt) - Informationsmöten ute hos kommunerna

Läs mer

Projektplan för Märkningsprojektet

Projektplan för Märkningsprojektet Datum 2015-03-31 Projektplan för Märkningsprojektet Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan år 2015-2016: Märkning av livsmedel De nya märkningsreglerna ska börja tillämpas från den 14 dec 2014. Då ändras

Läs mer

Utförda konsultuppdrag Tomas Henrysson Uppdaterad 2013-03-01

Utförda konsultuppdrag Tomas Henrysson Uppdaterad 2013-03-01 Uppdragen har genomförts via: Conviro AB 2002- Tomas Henrysson Miljökonsult 1998-2002 Golder Associates AB 2007-2008 (anges inom parantes) Detaljutformning av TUFFO Teknikutvecklingsprogram för förorenade

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser

Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser Det finns 80 000 misstänkt förorenade platser i Sverige! Vad händer om jag köper en förorenad

Läs mer

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Vårt hanteringssätt Kan markens lämplighet säkerställas på annat sätt än med villkor enligt

Läs mer

Förorenade områden i Lerums kommun

Förorenade områden i Lerums kommun RAPPORT 1 (16) Samhällsbyggnad Miljöenheten Förorenade områden i Lerums kommun Lägesrapport om arbetet med Lerums kommuns lokala miljömål, hösten 2009 LERUM400, v 1.0, 2008-05-26 RAPPORT 2 (16) Förorenade

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer