Utbildningsinspektion i Malmö kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:22 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Beslut Kommunrapport Sfi rapport

2 Beslut Malmö kommun MALMÖ (18) Genomförd utbildningsinspektion i Malmö kommun Skolverket har genomfört inspektion i Malmö kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 18 januari till den 21 oktober Ett delbeslut fattades den 11 november 2005 för utbildningsnämndens verksamhet, vilket återfinns i bilaga. Utbildningsnämndens verksamhet redovisades då också i en övergripande rapport samt i rapporter för varje skola. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sex områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och svenskundervisning för invandrare finns även en stadsdelsrapport för respektive stadsdel och för varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 1 juni skall Malmö kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Gasverksgatan Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Beslut (18) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverksamheten i Malmö kommun präglas av ytterligheter i såväl resultat som förutsättningar. Inspektionen kan i sin bedömning framhålla såväl goda resultat och processer som sådant som är i starkt behov av förbättring. Det finns även allvarliga brister som strider mot författningarna och som snarast skall åtgärdas. Den kommuninterna variationen är stor. Av de tio stadsdelarna har några likvärdiga eller bättre resultat jämfört med riket såväl när det gäller genomsnittligt meritvärde, andel elever med fullständiga betyg som andel elever med behörighet till gymnasieskolans nationella program. Andra stadsdelar har mycket svaga resultat. Det finns också stora variationer mellan stadsdelarna när det gäller försörjningsstöd, förvärvsarbetande och barn med utländsk härkomst, vilket är väl synligt i stadsdelarnas varierande välfärdsindex. Dessa faktorer har givetvis betydelse för såväl undervisningsprocessen som de resultat som redovisas genom betyg och nationella prov. Förskolornas verksamhet uppvisar i huvudsak en god miljö där både omsorg och lärande får utrymme. Även grundskolorna lägger ofta stor vikt vid värdegrundsarbetet. I huvudsak ger eleverna uttryck för att de trivs på sina skolor, de känner sig trygga och tar avstånd från kränkande behandling. Majoriteten av eleverna fungerar bra i ett socialt sammanhang och har god förmåga att ta ansvar för sin miljö och sitt skolarbete. Satsningen på språkutveckling är tydligt märkbar och språksatsningarna i några stadsdelar är storskaliga. De har förankrats i skolorna genom kompetensutveckling och språkprogram med det tydliga syftet att anpassa undervisningen i alla ämnen efter elevernas språkkunskaper. Det pågår ett medvetet och aktivt arbete i dessa grundskolor för att bättre kunna stödja elevernas språkutveckling. Arbetet med elevernas språkutveckling här är av god, i några skolor mycket god kvalitet. Kunskapsresultaten för de deltagare inom svenskundervisning för invandrare som fullföljer utbildningen bedöms vara av god kvalitet. Flera av kommunens stadsdelar och skolor har under lång tid varit föremål för olika satsningar och projekt, såväl från nationell som från kommunal nivå, till vilka även ekonomiska medel har tillförts. Kommunens syfte har varit att både höja kompetensen i organisationen och att finns nya vägar att lösa de problem som finns. Kommunövergripande förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten, i stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna finns närmare redovisat vad som behöver förbättras inom respektive granskningsområde. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal stadsdelar är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - Möjligheten för elever med svårigheter i skolan att få särskilt stöd liksom upplevelsen av trygghet och arbetsro kan variera mycket mellan skolor i de olika stadsdelarna men även mellan skolor inom en stadsdel. De skilda förutsättningarna och resultaten uppvisar en sådan variation att det finns skäl för Malmö kommun att följa upp, analysera

4 Beslut (18) och överväga hur man avser att komma tillrätta med den bristande likvärdighet som konstaterats. Kunskaper, utveckling och lärande - Ett mer aktivt värdegrundsarbete bör bedrivas i såväl förskolor som grundskolor. Det goda förhållningssätt avseende värderingar och ansvar som ofta grundläggs i förskolan och i de tidigare årskurserna i grundskolan, bör på ett bättre sätt tas tillvara i elevernas fortsatta skolgång. - De totala kunskapsresultaten behöver uppmärksammas och förbättras och andelen elever med fullständigt slutbetyg bör öka. Kommunen bör också analysera varför resultaten i de naturorienterande ämnena så ofta bidrar till att eleverna inte får fullständiga betyg. - Uppföljning av elevernas kunskaper i alla ämnen, i relation till kursplanernas mål för årskurs 5, behöver stärkas. Kommunen bör se till att eleverna ges tillräckliga förutsättningar för att nå målen för årskurs 5 i samtliga ämnen. Elevernas kunskapsutveckling bör följas ur ett mera långsiktigt perspektiv. - Åtgärder för att de för flera stadsdelar låga resultaten i nationella ämnesprov i matematik i årskurs 9 skall förbättras bör vidtas. - Svenskundervisningen för invandrare bör bättre prioritera arbetet med att minska andelen avbrott samt skapa tydliga rutiner för uppföljning och redovisning av kunskapsresultat. Arbetsmiljö och delaktighet - Inflytandet för barn, elever och studerande bör öka. Förskolorna bör stärka arbetet med att se till att alla barn får möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt. Grundskolorna bör ge eleverna inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Även elevernas kunskap om skolans mål och betygskriterier bör förbättras. Svenskundervisning för invandrare bör se över formerna för studerandeinflytandet. Kommunen måste tydligare följa upp hur elev- och studerandeinflytandet genomförs hos respektive utbildningsanordnare. - Alla grundskolor bör ha handlingsprogram som omfattar alla former av kränkande behandling och det bör även framgå hur såväl eleven som skolan skall agera om en vuxen kränker en elev. Kontakt mellan hemmen och skolan vid eventuella kränkningar bör förekomma. - I de stadsdelar som har en stor andel elever med utländsk bakgrund bör förskolor och grundskolor se över sin samverkan med föräldrar och utveckla och stärka de former som i högre grad kan engagera och involvera föräldrarna. - Utvecklingssamtalens kvalitet och frekvens bör ses över inom förskoleverksamheten för att stärka att alla förskolor erbjuder kontinuerliga utvecklingssamtal av god kvalitet.

5 Pedagogisk verksamhet och undervisning Beslut (18) - Arbetet med gemensamma och övergripande strategier inom grundskolorna, i exempelvis aktuella arbetsplaner, för hur utbildningen skall bedrivas för att nå de nationella målen bör förbättras och undervisningen bör i högre grad inriktas mot målen i läroplanen. - Grundskolorna bör på ett bättre sätt tillrättalägga undervisningen och anpassa läromedlen till elevernas behov och förutsättningar. I synnerhet gäller detta i de skolor där majoriteten av eleverna har ett annat modersmål än svenska. - Samverkan mellan de olika skolformerna och verksamheterna bör förbättras. För att stödja barnens och elevernas utveckling och lärande bör också förskolornas och grundskolornas samarbete kring elevernas långsiktiga lärande öka. - Kommunen bör på olika sätt stimulera elever med utländsk bakgrund till att delta i modersmålsundervisningen, exempelvis genom att erbjuda modersmål även som språkval. - Ett helhetsgrepp bör tas över hur ämnet engelska bäst bör hanteras för elever med utländsk bakgrund inom kommunens grund- och gymnasieskolor. Rådande ordning är problematisk eftersom eleverna inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program och de kan inte heller få ett slutbetyg från gymnasieskolan. - Särskoleelevernas skolgång bör också ses över i ett helhetsperspektiv så att inte två möjliga utbildningsår blir outnyttjade. - För att stärka en likvärdig bedömning och betygssättning bör gemensamma diskussioner bland lärarpersonalen förekomma mer frekvent. Bedömningsdiskussionerna bör bl.a. behandla vilka kriterier man arbetar efter. Ett arbete inom svenskundervisning för invandrare bör initieras för att utveckla likvärdiga bedömningar av deltagarnas kunskapsnivå mellan olika utbildningsanordnare. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Kvalitetsarbetet från kommunnivå över stadsdelsnivå och till förskole- och skolnivå bör förbättras. Skolornas kvalitetsredovisningar bör förbättras. Analyser av måluppfyllelsen utifrån nationella mål förekommer i begränsad omfattning vilket får som konsekvens att förslag på åtgärder saknas eller blir för abstrakta och otydliga. Kommunen bör i större utsträckning efterfråga uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten. Skolbarnsomsorgen bör följas upp och utvärderas. - Rektorernas förutsättningar för att utöva sitt ledarskap bör ses över. Även otydligheter i ansvarsfördelning förekommer och bör därför ses över. Det pedagogiska ledarskapet i förskolorna bör förtydligas. Rektorns förutsättningar för att utöva sitt pedagogiska ledarskap kan förbättras på flera skolor. Rektorns pedagogiska viljeinriktning bör på några skolor bli tydligare.

6 Beslut (18) - Kommunen bör, förutom att uppmärksamma sitt ansvar att tillse att skolplikten efterlevs, i de enskilda fallen ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas. Dessutom bör samverkan med de sociala myndigheterna utvecklas. - Rektorsansvaret bör klargöras på Östergård och Vårsången skoldaghem. Det är oklart vem som är ansvarig rektor för varje enskild elev, vilket bland annat avspeglas i osäkerhet beträffande vem som skriver under betyg och vilken rektor som tar beslut om exempelvis anpassad studiegång. - Strukturen för styrning och ledning av verksamheten med svenskundervisning för invandrare bör ses över. Tillgång till utbildning och omsorg - Kommunen bör noggrant undersöka att eleverna i förberedelseklasserna får undervisning i alla ämnen om det inte med hänsyn till den enskilde elevens behov eller förutsättningar finns anledning att anpassa studiegången. - Avgifter och kostnader som förekommer inom verksamheterna måste ses över så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. Resurser - Sammansättningen av barngrupperna och även barngruppernas storlek i förskolan bör följas och inför beslut som påverkar personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar bör ekonomiska och pedagogiska konsekvensutredningar göras. Vidare bör uppmärksamhet ägnas åt den oregelbundna vistelse i förskolan som barn till arbetslösa eller föräldralediga erbjuds. Kommunen bör undersöka och överväga om grupperna inom skolbarnsomsorgen är lämpligt stora och lämpligt sammansatta. - Lärarnas kompetenser bör utnyttjas på ett bättre sätt så att de i högre grad används för de ämnen som de fått sin utbildning i. Särskilt gäller detta inom årskurserna 3-6. Variationen mellan skolorna när det gäller tillgång till specialpedagogisk kompetens bör uppmärksammas liksom ämnesbehörigheten i svenska som andraspråk. I svenskundervisning för invandrare bör tillgången på behöriga lärare i utbildningen stärkas.

7 Beslut (18) Kommunövergripande kritikområden I den övergripande kommunrapporten, i stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna finns närmare redovisat vad som snarast skall åtgärdas. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal stadsdelar inte uppfyller författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Arbetet för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling är, mot bakgrund av frekvensen av kränkningar och upplevd otrygghet, inte tillräckligt aktivt och systematiskt vid Johannesskolan och Sofielundsskolan (1 kap. 2 skollagen och avsnitten 1, 2.1 samt 2.6 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Alla förskolebarn och alla elever i grundskolan inte får det stöd som de behöver (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 i läroplan för förskolan). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Modersmålsstöd i förskolan ges inte till alla barn som är i behov av det. Barn med annat modersmål än svenska får inte möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (2 a kap. 3 skollagen och avsnitt 1 läroplan för förskolan). - Studiehandledning på modersmålet ges inte till alla elever som är i behov av det (5 kap. 2 grundskoleförordningen, 5 kap. 2 särskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte till alla elever som är i behov av det. Undervisningen bedrivs inte alltid som ett eget ämne med kursplan (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Eleverna på Hindby skoldaghem och Östergårds skola får enbart engelska eller svenska som språkval. Minst två av språkvalen tyska, franska eller spanska skall erbjudas (2 kap. 17 grundskoleförordningen). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Kommunens kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass och obligatorisk skola saknar en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts samt en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser vidta om målen inte har uppnåtts. Det saknas också kvalitetsredovisning vid ett antal skolor och några uppfyller inte förordningens krav. Svenskundervisning för invandrare måste upprätta en gemensam kvalitetsredovisning i enlighet med förordningen (1 och 2 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i dess lydelse före den 15 augusti 2005). - Beslut som fattats på delegation återrapporteras inte alltid till stadsdelsfullmäktige och beslut som fattas av rektorn för svenskundervisning för invandrare på delega-

8 Beslut (18) tion av stadsdelarna måste återrapporteras till respektive stadsdel (2 kap. 1 skollagen, 6 kap. 35 kommunallagen). - Beslut om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp saknas i flera fall eller har tagits av annan än elevens rektor (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Antagning av sökande till svenskundervisning för invandrare sker utan beslut av rektorn (13 kap. 12 skollagen). Tillgång till utbildning och omsorg - Barn till arbetslösa eller föräldralediga erbjuds inte förskoleverksamhet minst 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan i alla förskolor (2a kap. 6 a och b skollagen). - Plats i förskoleverksamheten erbjuds inte alla barn utan oskäligt dröjsmål (2 a kap. 7 skollagen). - Elevens val bedrivs inte enligt författningarna på alla skolor (2 kap grundskoleförordningen). - Undervisning ges inte i alla ämnen och i den omfattning som följer av skollagen (bilaga 3 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Möjligheten att läsa modersmål som språkval erbjuds inte i de flesta stadsdelar (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Kommunen erbjuder inte alltid plats inom svenskundervisning för invandrare inom tre månader (13 kap. 3 skollagen).

9 Beslut (18) Utöver de kommunövergripande förbättrings- och kritikområdena redovisas här de områden som är specifika för Stadsdel Centrum Förbättringsområden Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i stadsdel Centrum är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - Variationen i resultat mellan skolorna och mellan pojkar och flickor bör analyseras liksom skillnaderna i resultat på nationella prov i årskurs 5 och 9 och slutbetygen i samma ämnen i årskurs 9. - Förskolan bör i högre utsträckning arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Magistratskolan tillämpar disciplinära åtgärder som strider mot grundskoleförordningen (6 kap grundskoleförordningen).

10 Beslut (18) Utöver de kommunövergripande förbättrings- och kritikområdena redovisas här de områden som är specifika för Stadsdel Fosie Förbättringsområden Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i stadsdel Fosie är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - Trots att flertalet elever upplever trygghet i skolmiljön finns det på flera av skolorna i stadsdelen stora behov av att förbättra elevernas trygghet och för att öka elevernas motivation för skolarbetet. - Stadsdelen bör se till att samverkan mellan de sociala myndigheterna och skolan utvecklas. - Åtgärdsprogrammen bör bygga på bättre analyser och innehålla mera konkreta åtgärdsbeskrivningar. - Utvecklingssamtalen bör förbättras på flera skolor så att de på ett tydligare sätt beskriver elevens kunskapsutveckling. - Tillgången till läromedel bör förbättras så att eleverna på alla skolor har läromedel och annat stöd av god kvalitet för att själva kunna söka och utveckla kunskaper. Även några skolmiljöer bör få en utformning som på ett bättre sätt kan ge stöd åt elevernas ansvarstagande och skolarbete.

11 Beslut (18) Utöver de kommunövergripande förbättrings- och kritikområdena redovisas här de områden som är specifika för Stadsdel Husie Förbättringsområden Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i stadsdel Husie är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - Utvecklingssamtalen bör utformas så att de på ett tydligare sätt beskriver elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. - Personalsituationen på särskolan Kärnhuset bör ses över. - Skolornas arbete bör i större utsträckning riktas mot kunskapsinnehåll. Vidare bör arbetet i högre grad inriktas mot läroplanernas och kursplanernas mål. - Det bör göras en analys av skillnader i bedömningen mellan nationella ämnesproven och slutbetygen. - Åtgärdsprogrammen bör bygga på bättre analyser och innehålla mera konkreta åtgärdsbeskrivningar. - Eleverna på alla skolor bör ges lokalmässig möjlighet att arbeta i olika grupperingar och få tillgång till studieplatser och skolbibliotek.

12 Beslut (18) Utöver de kommunövergripande förbättrings- och kritikområdena redovisas här de områden som är specifika för Stadsdel Hyllie Förbättringsområden Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i stadsdel Hyllie är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - Den kraftiga försämringen av resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 på Stadions rektorsområde bör noggrant analyseras och relevanta åtgärder bör tas fram. - I arbetet med elever i behov av särskilt stöd behöver en samsyn utvecklas bland personalen på alla nivåer i organisationen. - Språkundervisningen i tyska och franska bör uppmärksammas och förbättras. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Rektorn ingår inte i elevvårdskonferensen på alla skolor (3 kap. 4 grundskoleförordningen). - Alla skolor har inte en egen arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Föräldrarna kontaktas inte om deras barn utsätter andra eller själva utsätts för kränkande behandling på Lindeborgsskolans rektorsområde (avsnitt 2.4 Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).

13 Beslut (18) Utöver de kommunövergripande förbättrings- och kritikområdena redovisas här de områden som är specifika för Stadsdel Kirseberg Förbättringsområden Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i stadsdel Kirseberg är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - Arbetet mot kränkande behandling måste stärkas och verksamheten behöver tydliggöras inom Kirsebergs rektorsområde, bland annat genom struktur i kvalitetsarbete och dokumentation. - Vid Kirsebergsskolan bör rutiner för förandet av betygskataloger och beslut om placering i särskild undervisningsgrupp förbättras. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Eleverna ges inte möjligheter att nå alla mål, eftersom lokalerna inte är ändamålsenliga på Segevångsskolan (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och kursplanerna för naturorienterande ämnen).

14 Beslut (18) Utöver de kommunövergripande förbättrings- och kritikområdena redovisas här de områden som är specifika för Stadsdel Limhamn - Bunkeflo Förbättringsområden Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i stadsdel Limhamn - Bunkeflo är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - Gränsdragning och ansvarsfördelning mellan politiker och förvaltning bör klaras ut. På Bergaskolan skolår F-5 bör ansvarsfördelningen mellan rektorn och skolans två skolutvecklare göras tydligare. - Bergaskolan 6-9 och Linnéskolan bör förbättra sina rutiner för hantering av betygskatalogerna. - Skolornas arbetsplaner bör aktualiseras och även tas fram i samverkan med elever, föräldrar och personal. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Utvecklingssamtalen på Linnéskolan och Sundsbroskolan följer inte författningarnas krav (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - På Linnéskolan sätts sammanfattande betyg i naturorienterande ämnen trots att undervisningen inte är ämnesövergripande (7 kap. 3 grundskoleförordningen).

15 Beslut (18) Utöver de kommunövergripande förbättrings- och kritikområdena redovisas här de områden som är specifika för Stadsdel Oxie Förbättringsområden Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i stadsdel Oxie är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - Stadsdelen bör analysera vad som ligger bakom variationerna i resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 5 som finns mellan skolorna och de betygsskillnader som finns mellan flickor och pojkar. - Inom förskolan bör genusperspektivet föras in i personalens pedagogiska diskussioner. - Verksamheten vid fritidshemmet för de äldre barnen bör utvecklas så att den framstår som ett reellt alternativ för föräldrar och barn. Styrningen av fritidshemmet bör förbättras - Träningsskolan bör fortsätta utveckla det pedagogiska innehållet i verksamheten kopplat till kursplanerna och ge personalen möjlighet till stöd. I ett längre perspektiv bör kommunen genom stadsdelen se över lärarbehörigheten i träningsskolan.

16 Beslut (18) Utöver de kommunövergripande förbättrings- och kritikområdena redovisas här de områden som är specifika för Stadsdel Rosengård Förbättringsområden Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i stadsdel Rosengård är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - Möjligheterna till att utnyttja det internationella perspektivet i undervisningen och stödet till förskolebarnen att utveckla en flerkulturell tillhörighet bör användas bättre. - Arbetet för att motverka traditionella könsmönster behöver stärkas på alla skolor och i förskolorna och situationen för flickor respektive pojkar bör uppmärksammas i stadsdelen. - Skolbarnsomsorgens verksamhet bör förbättras så att man i högre grad lever upp till kraven om att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Lokalernas ändamålsenlighet behöver ses över utifrån fritidshemmens behov. - Elevernas språkval bör stimuleras i stadsdelen. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Betyg sätts i vissa fall på andra grunder än som anges i skolförfattningarna och sammanfattande betyg ges trots att undervisningen inte är ämnesövergripande (7 kap. 3 och 8 grundskoleförordningen).

17 Beslut (18) Utöver de kommunövergripande förbättrings- och kritikområdena redovisas här de områden som är specifika för Stadsdel Södra Innerstaden Förbättringsområden Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i stadsdel Södra Innerstaden är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - Möjligheterna att i förskolan bidra till att barnen utvecklar en flerkulturell tillhörighet bör användas bättre. - Språkvalet vid Nya Stenkulaskolan bör analyseras och ses över. - I Sorgenfriskolan bör samarbetet mellan arbetslagen förbättras. - Skolorna bör i större utsträckning sträva efter att eleverna får möjlighet till fysisk aktivitet varje dag. - I Sorgenfriskolan bör fritidshemmets lokaler anpassas till antalet barn. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - I Sofielundsskolan saknas lokal arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen).

18 Beslut (18) Utöver de kommunövergripande förbättrings- och kritikområdena redovisas här de områden som är specifika för Stadsdel Västra Innerstaden Förbättringsområden Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i stadsdel Västra Innerstaden är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - Informationen om skolans uppdrag och mål till elever och föräldrar bör förbättras. - Åtgärder bör vidtas för att förhindra kränkningar mellan flickor och pojkar. - Ämnet teknik behöver få en tydligare framtoning i verksamheterna när det gäller innehåll och betygssättning. - Kommunen bör se till att återkopplingen från tjänstemän till den politiska nivån förbättras i syfte att öka de ansvariga politikernas insikter om skolans inre arbete. - Åtgärdsprogrammen på flera enheter bör ses över så att de bygger på bättre analyser och innehåller mera konkreta åtgärdsbeskrivningar. - Förutsättningarna för att kunna arbeta mot läroplanens mål och skollagens krav bör förbättras inom skolbarnsomsorgen för årskurs 4-6 på Dammfriskolan. Information bör ges till föräldrar på Mellanhedens rektorsområde om möjlighet till morgonomsorg vid behov för åringar. - Balettskolan vid Dammfriskolan bör tydliggöra uppdraget. Dessutom bör balettskolans ledningsorganisation ses över liksom elevernas arbetssituation så att denna får en rimlig omfattning. - Det hälsofrämjande arbetet behöver ses över. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Stadsdelen informerar inte föräldrar om möjligheten till modersmålsstöd i förskolan. och det faktiska arbetet med modersmålsstöd i förskolan har allvarliga brister. (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahrnborg Tf Avdelningschef Sonja Arnman Undervisningsråd

19 Beslut (18) I ärendets slutliga handläggning har också deltagit avdelningsjurist Alf Johansson och enhetschef Björn Persson. Kopia till Enligt fastställd sändlista.

20 Bilaga 1 Beslut Malmö stad Malmö (7) Dnr :2787 Genomförd utbildningsinspektion i Malmö kommun, delbeslut för gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda Skolverket genomför under 2005 inspektion i Malmö kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets utbildningsinspektion redovisas i ett kommunövergripande beslut, som lämnas våren 2006, samt detta delbeslut som avser den verksamhet som delegerats till utbildningsnämnden. Båda besluten riktas till Malmö kommun såsom huvudman och ytterst ansvarig för den delegerade verksamheten. Detta beslut avser gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Besök i verksamheterna genomfördes under perioden den 18 januari till den 1 juni Vid utbildningsinspektionen tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sex områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www. Skolverket.se) Av bilagda rapporter framgår vilka skolor som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom den övergripande rapporten om gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Postadress: Gasverksgatan Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se