Ambulanssjuksköterskans upplevelser av problem på skadeplats

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ambulanssjuksköterskans upplevelser av problem på skadeplats"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Ambulanssjuksköterskans upplevelser av problem på skadeplats Författare: Annika Vessgren Maria Wahlberg Handledare: David Stenlund Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vt 2010 Examinator: Ulrika Pöder

2 SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka vad ambulanssjuksköterskor upplever kan finnas för problemområden vid arbete på skadeplats med maximalt fyra drabbade. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Nio ambulanssjuksköterskor i Uppsala, mellan 27 och 53 år, intervjuades. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Tillstånd för studien anskaffades hos ambulansstationens verksamhetschef. Intervjuerna var semistrukturerade och spelades in med ljudupptagning. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav 11 kategorier och 19 underkategorier. Resultat: Prehospitala problem på skadeplats är mörker, dåligt väder samt trafik. Prehospital sjukvårdsledning används inte i tillräcklig mån. Mental förberedelse är viktigt inför ankomst till skadeplats. Det nya radiosystemet fungerar inte optimalt och därmed försvåras kommunikationen mellan ambulans, räddningstjänst och polis. Samarbetet med räddningstjänst på skadeplats behöver förbättras. Mer interprofessionell övning och utbildning efterfrågas. De svåraste patientgrupperna är barn samt traumafall. Slutsats: Prehospital sjukvårdsledning används för lite vid arbetet på en mindre skadeplats. Radiosystemet fungerar inte optimalt och det försvårar kommunikationen och samarbetet mellan ambulans, polis och räddningstjänst. Mer övning och utbildning behövs kring barn samt trauma. Mer interprofessionell övning och gemensamma utbildningar efterfrågas. Nyckelord: Ambulanssjuksköterska, upplevelse, skadeplats, problemområden.

3 ABSTRACT Purpose: To study problems that ambulance nurses experience at the scene of accident with a maximum of four affected persons. Methods: The study is qualitative. Nine ambulance nurses in Uppsala, between 27 and 53 years, were interviewed. A convenience sample was chosen. The semi-structured interviews were sound recorded. Permission was acquired from the ambulance manager. After transcription a qualitative content analysis was performed. 11 categories and 19 subcategories were found. Results: Pre-hospital problems are bad weather and traffic. Pre-hospital leadership is not used enough. Mental preparation is important before arrival at scene of accident. The new radio communication system is not working properly, which hinders interprofessional communication. Collaboration with the rescue service needs to be improved. The ambulance nurses request more training and education together with the other professions. The most demanding patient groups are children and trauma cases. Conclusions: Pre-hospital leadership is not used enough at a small scene of accident. The new radio system is not working properly which hinders the interprofessional communication. More training and education is needed when it comes to children and trauma. The ambulance nurses request more inter professional training and joint education. Keywords: Ambulance nurse, experience, scene of accident, problem areas.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND...1 Historik 1 Begrepp och arbetsmetoder inom ambulanssjukvården..1 Forskning om ambulanspersonals upplevelser av problem på skadeplats..2 Problemformulering 6 Syfte 6 Frågeställningar...6 METOD..6 Forskningsdesign 6 Kontext 7 Urval...7 Datainsamlingsmetod..7 Tillvägagångssätt 8 Etiska överväganden...9 Dataanalys...9 Tabell 1. Exempel på innehållsanalys...10 RESULTAT.11 Tabell 2. Kategorier och underkategorier från kvalitativ innehållsanalys Arbetsmiljö och säkerhet..11 Mental förberedelse...13 Prehospital sjukvårdsledning 14

5 Radiokommunikation 15 Samarbete med polis och räddningstjänst på skadeplats..16 Kommunikationssvårigheter vid arbete på skadeplats..17 Övning och utbildning..17 Svåra patientgrupper.18 Etiska svårigheter och prioritering vid arbete på skadeplats.19 Utrustning..20 Delegering.20 DISKUSSION..21 Resultatdiskussion.21 Metoddiskussion...23 Kliniska implikationer...24 Slutsats..25 REFERENSER 26 BILAGOR 32 Frågeguide samt följdfrågor, bilaga Missiv, bilaga 2.34

6 BAKGRUND Historik Ambulanser var fram tills slutet av 1960 talet endast en transportverksamhet. Staten krävde vid denna tid att alla ambulanser skulle vara bemannade av två personer och att all personal skulle ha sjukvårdsutbildning. Sjukvårdsutbildning för svensk ambulanspersonal blev inte obligatorisk förrän 1978 och två år senare bestämdes det att all ambulanspersonal skulle ha minst en tvåårig gymnasial omvårdnadsutbildning som grundkompetens (Suserud & Rådestad, 2009). Först år 2005 fastslog Socialstyrelsen att varje ambulans måste vara bemannad med minst en legitimerad sjuksköterska. Detta beslut grundar sig i att det bara är sjuksköterskor som har rätt att iordningsställa och administrera läkemedel. Specialist utbildningen inom ambulanssjukvård är idag på ett år och för att gå denna krävs en kandidatexamen i omvårdnad (Suserud, 2005). Begrepp och arbetsmetoder inom ambulanssjukvården Skadeplats är det ställe där en olycka sker och där de skadade befinner sig, till exempel där ett flygplan kraschar (Lennquist, 2007). En allvarlig händelse är en misstänkt eller redan inträffad händelse som både är så stor och svår att en sjukvårdsledning krävs för att rätt insatser ska kunna sättas in (Rüter, Nilsson & Vikström, 2006). Det antal som ska vara drabbade om det skall kunna kallas för en misstänkt allvarlig händelse är minst fem stycken personer (Landstinget i Uppsala län, 2009). Triage är ett hjälpmedel som ambulanssjuksköterskan använder i arbetet på skadeplats. Syftet är att på ett snabbt och säkert sätt kunna bedöma patienternas vårdbehov genom att prioritera mellan dem (Rüter, Nilsson & Vikström, 2006; Jonsson, 2009). En struktur som används för att lättare kunna vårda patienten är PHTLS som står för PreHospital Trauma Life Support. Begreppet kom 1984 och ambulanspersonal har utbildning i detta. PHTLS konceptet kom till Sverige 1997 (Chapleau, 2006). PHTLS består av fyra efterföljande delar; bedömning av skadeplatsen, en första undersökning av patienten, en andra undersökning av patienten samt pågående övervakning och bedömning av patienten. I PHTLS används ABCDE principen som grund (Salomone & Pons, 2007). De delar i det 1

7 prehospitala omhändertagandet som har förbättrats sedan PHTLS infördes är kontroll av luftvägar, spinal samt blödningskontroll, stabilisering av frakturer samt att syrgasanvändningen ökade (Ali, Adam, Gana, Bedaysie & Williams, 1997). Prehospital Sjukvårdsledning (PS) använder sig ambulanspersonal av vid alla typer av olyckor och är ett nationellt utbildningskoncept som baseras på föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen, enligt SOSFS 2005:13. Personalen har då olika roller, som antingen sjukvårdsledare, medicinskt ledningsansvarig eller rapporteringsansvarig. Samtliga i personalen har även ett dokumentationsansvar (Lennquist, 2007; Suserud & Svensson, 2009). Vid arbete på en skadeplats sker ofta ett samarbete mellan SOS, ambulanssjukvård, räddningstjänst samt polis (Jande Waldau & Winarve, 2004). När prehospital sjukvårdsledning nämns i detta arbete kommer det ibland att benämnas med sin förkortning, PS. När ordet ambulanspersonal används innebär det ambulanssjuksköterska. I arbetet nämns titeln ambulanssjukvårdare som är en undersköterska som arbetar inom ambulanssjukvården. Ett annat begrepp som används i resultatet är perifer venkateter. Det är en tunn typ av kateter som förs in via en kanyl i en ven och därmed ger tillgång till blodbanan (Handbok för hälso och sjukvård, 2009). Forskning om ambulanspersonals upplevelser av problem på skadeplats Faktorer som påverkar arbetsmiljön negativt på skadeplats Faktorer som påverkar ambulanssjuksköterskan negativt är brist på resurser, för stor arbetsbörda och dålig relation till kollegor. Varmt eller kallt väder samt dåligt ljus på skadeplatsen är också faktorer som påverkar arbetet på skadeplats negativt (Helps, 1997). Ambulanspersonal arbetar i en svår och ofta riskfylld miljö. De exponeras för möjliga smittsamma kroppsvätskor, genom till exempel kontaminerade nålar. De är även exponerade för hot om våld, de utsätts för skador i samband med lyft eller fall och de arbetar inför annalkande trafik vid en trafikolycka (David & Brachet, 2005). 2

8 SOS prioritering av patienter I Sverige är efterfrågan på ambulansvård större än det egentliga vårdbehovet hos patienterna. När någon ringer 112 är SOS den första instansen som bedömer patientens vårdbehov och prioriterar dessa., Det finns fyra prioriteringsnivåer, prioritet 1 till 4 och vid tillstånd som har prioritet 1 till 3 krävs det att en ambulans skickas till patienten. Prioritet 1 innebär ett livshotande tillstånd och ambulanspersonal ska vara på plats hos patienten inom 10 minuter (Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007). I de fall där SOS hade satt prioritet 1 var det i drygt hälften av fallen som ambulanspersonalen bedömde lika. Detta visar på att SOS har en relativt stor säkerhetsmarginal. Dock stämde SOS prioritering överens med ambulanspersonalen vad gäller prioritet 2 till 4 och bara ett fåtal patienter hade blivit underprioriterade av SOS. En viss överprioritering sker också av SOS, där framför allt patienter med prioritet 4 har fått en högre prioritet än så och därmed har ambulans tillkallats. Om SOS bedömningar var mer korrekta skulle ambulanspersonalens arbetsbörda minska betydligt. Det kan dock vara svårt då det inte alltid är patienten själv som ringer. Det kan göra att SOS får felaktig information vilket kan leda till en felprioritering (Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007). Kommunikation på skadeplats Kommunikation är grunden för att arbetet på skadeplats ska fungera. Något som kan vara bra vad gäller kommunikation är att ambulanspersonal får öva sig i radiokommunikation, till exempel i form av rollspel, vid svårare händelser, för att denna ska kunna fungera på ett bättre sätt när en sådan situation väl uppstår i verkligheten (McDaniel Hohenhaus & Boatright, 2003). Bedömning av patienter på skadeplats Det kan vara svårt att bedöma en persons behov av vård. Mer specifika metoder behövs därför som underlättar för ambulanspersonalen att fatta beslut om huruvida en person behöver vård på sjukhus eller inte. Risken finns att personen kan försämras och i ett senare skede behöver akut vård (Snooks, Dale, Hartley Sharpe & Halter, 2004). Triagering på skadeplats innebär att ambulanspersonal bedömer patienterna på plats för att besluta vem som ska få åka till sjukhus först samt vilka livsuppehållande åtgärder som behöver göras på plats och på väg in till sjukhus. Vid prehospital triagering balanserar man 3

9 mellan dilemmat att stanna och behandla patienten på plats, jämte patientens behov att komma in till sjukhus så fort som möjligt. Målet inom prehospital triagering är därför att snabbt identifiera de patienter som har svåra skador, framför allt om deras tid håller på att rinna ut. Arbete på skadeplats bör inte överstiga tio minuter, såvida inte patienten sitter fastklämd i ett fordon och måste komma loss (O Connor, 2006). Sjuksköterskans första bedömning på skadeplats består av att leta efter synliga tecken på skador. Dessutom observeras patientens generella beteende och ansiktsuttryck. Denna bedömning görs i syfte att snabbt kunna skilja på de som är i omedelbar fara jämfört med de som inte är lika skadade och därmed prioritera mellan dessa enligt triagemodellen (Edwards, 2007). Det händer att folk blir underprioriterade och detta är framför allt vanligt hos äldre patienter samt patienter med hjärnskador. Även överprioritering förekommer i alla åldergrupper, men det är vanligast hos personer som har varit med om motorfordonsolyckor och vid olyckor med barn inblandade (O Connor, 2006). Patientgrupper och olyckor som är svåra att hantera Endast tio procent av alla ambulanskörningar gäller barn och bara i hälften av fallen behövs någon form av återupplivning. Det innebär att ambulanspersonal sällan möter ett allvarligt sjukt barn och därmed får svårare att hantera en sådan situation (Jewkes, 2001). Det viktigaste för ambulanspersonalen är att de kan bedöma när barnet är akut sjukt (Jewkes, 2006). Det finns inte alltid anpassat material i ambulansen för att vårda barn i olika åldrar. Hur mycket erfarenhet personalen har av att jobba med barn varierar stort och det påverkar hur bra omhändertagandet blir. Hanteringen av ett svårt sjukt barn kan också försvåras av olika känslor, som till exempel rädsla att göra fel i behandlingen av barnet. Med tanke på att ambulanspersonal väldigt sällan hanterar akut sjuka barn så är regelbunden övning och utbildning oerhört viktigt (Jewkes, 2001). Intubering prehospitalt kan ses som kontroversiellt, men det finns studier som visar att endotrakeal intubering förbättrar utfallet hos kritiskt skadade patienter. Intubering med anestesi ger en betydligt säkrare överlevnad jämfört med intubering utan anestesi. Trots detta kan intubering utan anestesi vara värt ett försök, eftersom att hålla fria luftvägar är högsta prioritet hos traumatiserade patienter. Ambulanspersonal kanske inte har möjligheten att 4

10 intubera med hjälp av anestesti prehospitalt, men möjligheten att patienten överlever ökar genom intubering och då kan riskerna ändå vara värda att ta (Brambrink & Koerner, 2004). Av de olika händelser som ambulanspersonal är med om anses trafikolyckor samt akuta medicinska situationer vara mest krävande emotionellt sett (Alexander & Klein, 2001). Etiska problem vid arbete på skadeplats För att en situation ska anses vara ett etiskt dilemma måste det finnas en konflikt mellan lagliga värderingar och normer. En svensk studie har undersökt olika etiska dilemman som kan möta ambulanspersonal. Behovet av att diskutera olika etiska problem finns, men denna möjlighet saknas inom den prehospitala sjukvården. För att vara lite mer förberedd inför olika situationer, bör ambulanspersonalen fundera över möjliga argument för eller emot olika behandlingsalternativ och hur dessa argument vägs mot varandra i en autentisk situation. På en skadeplats kan det ibland finnas olika behandlingsalternativ och det är inte alltid tydligt vilket som är det bästa för patienten. Ett exempel är om man ska starta hjärtlungräddning eller inte. Även patientens självbestämmande kan komma i kläm, om till exempel patienten behöver vård men vägrar, eller vise versa (Sandman & Nordmark, 2006). Det ideala är att alla patienter ska få likvärdig vård, men detta kan ibland vara svårt när två patienters intressen vägs mot varandra. Detta kan också vara svårt med tanke på att ambulanspersonalen inte ska ta patientens ålder eller sociala situation i beaktande och detta kan ibland komma i konflikt med vårdarens ideal om att ge en effektiv vård respektive patientens bästa. Det händer även att anhöriga eller åskådare på skadeplatsen har åsikter om vad som är i patientens bästa intresse och detta kan komma i konflikt med vårdgivarens bedömning av patienten (Sandman & Nordmark, 2006). Mer övning och utbildning behövs Flertalet ambulanspersonal anser att de behöver mer praktisk och teoretisk utbildning för att känna sig mer förberedda för arbetet på skadeplats. Detta skulle innebära att de upplever en bättre mental kontroll över situationen (Alexander & Klein, 2001). Mental ohälsa hos ambulanspersonal Alexander och Kleins studie (2001) visar att ambulanspersonal, till skillnad från annan hälso och sjukvårdpersonal, tidigare går i pension på grund av en kombination av dålig fysisk och mental hälsa. Ambulanspersonal med lång erfarenhet är mindre benägna att erkänna att de mår dåligt över jobbiga händelser som inte bearbetats. Många får heller inte tillräckligt med 5

11 tid för att återhämta sig känslomässigt efter en svår händelse. Ambulansverksamheten saknar rutiner för att se efter ambulanspersonalens välbefinnande efter en jobbig händelse. En stressig arbetsmiljö kan minskas genom att anställa fler personal, att ha ett rum där personalen kan vara ensamma efter en svår händelse samt möjlighet att samtala med sina kollegor om situationen (Helps, 1997). Problemformulering Det finns få studier om problem som ambulanssjuksköterskan upplever vid arbete på skadeplats. De studier som finns tar oftast bara upp ett enskilt problemområde. Denna föreliggande studie behövs för att undersöka vilka olika problemområden som enligt ambulanssjuksköterskan finns på skadeplats. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad ambulanssjuksköterskor upplever finns för problemområden vid arbete på en skadeplats med maximalt fyra drabbade. Frågeställning Vilka problem upplever ambulanssjuksköterskan finns på en skadeplats med maximalt fyra drabbade? METOD Forskningsdesign Denna studie har en kvalitativ ansats, den beskriver och tolkar upplevelser som ambulanssjuksköterskor har erfarenhet av från skadeplats. 6

12 Kontext Vid olyckor, vanligast trafikolyckor, så arbetar ambulanssjukvården efter ett speciellt arbetsätt. Det kallas för PHTLS, PreHospital Trauma Life Support, och gör att ambulanspersonalen på ett strukturerat sätt kan identifiera och behandla kritiska patienter på ett optimalt sätt. Det är främst vid en trafikolycka som det är flera drabbade och prioritering krävs. Det ambulanspersonalen alltid gör först när de kommer till en skadeplats är en vindruterapport till SOS. Det innebär att de sitter kvar i ambulansen och beskriver vad de ser genom vindrutan. Den struktur som alltid ska upprättas på en skadeplats när det är fler än en person som drabbats kallas för prehospital sjukvårdsledning (PS). Ambulansbesättningen har olika roller vid PS, ambulanssjuksköterskan ansvarar för prioritering och behandling av patienterna och i vilken ordning dessa skall transporteras till sjukhus. Ambulanssjukvårdaren har ett sambandsansvar, vilket innebär att denne sköter radiokommunikationen med SOS, andra ambulanser, polis och räddningstjänst. PS gör att arbetet på skadeplats blir mer effektivt. När det är fem eller fler personer som är drabbade kallas det för en allvarlig händelse. Det är dock vid ytterst få tillfällen en allvarlig händelse sker, vilket gör att det är få ambulanssjuksköterskor Uppsala län som har erfarenhet av detta. Urval Undersökningsgruppen är ambulanssjuksköterskor, både med och utan specialistutbildning inom ambulanssjukvård, vid ambulansstationen i centrala Uppsala. På stationen arbetar 15 kvinnliga och 39 manliga ambulanssjuksköterskor. Det urval som valdes till studien var bekvämlighetsurval där informanterna frivilligt fick anmäla sig via ett informationsbrev (Trost, 2005). Det totala antalet informanter är nio stycken, varav sex män och tre kvinnor. Målet var att få tio informanter men en kvinnlig informant föll bort på grund av inställd intervju. Informanterna är mellan 27 och 53 år med medelåldern 37 år. Antalet år som sjuksköterskorna arbetat som ambulanssjuksjuksköterska varierade från 1 till 33 år. Datainsamlingsmetod Materialet till resultatet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor (bilaga 1). En semistrukturerad intervju användes för att författarna redan hade frågor förberedda men inte visste vad det skulle bli för svar på dessa. Öppna frågor karakteriseras av 7

13 att informanten kan utveckla sina svar och därmed kunna beskriva sina upplevelser fullt ut (Field & Morse, 1998). Alla informanter blev intervjuade av endast en av författarna, eftersom författarna tyckte att informanten skulle kunna känna sig besvärad om det var två intervjuare (Kýlen, 1994). Ytterliggare en orsak till detta var att arbetet skulle bli effektivare vad gäller tidsåtgång. Författarna förberedde sig inför intervjuerna genom att göra varsin provintervju med personer med erfarenhet av en skadeplats med maximalt fyra drabbade. Denna förberedelse var till för att författarna skulle ställa frågorna på rätt sätt, kunna sammanfatta informanternas svar på ett korrekt sätt samt kunna vara beredda på att ställa relevanta följdfrågor (Kýlen, 1994). Vid intervjun fick informanten först frågor om olika bakgrundsdata och sedan frågor kring de områden författarna ville undersöka, huvudfrågorna (bilaga 1). Bakgrundsfrågorna är till för att ge läsaren en indikation på i vilken grad resultatet är överförbart eller inte på resten av populationen (Graneheim & Lundman, 2004). Utöver de fem huvudfrågorna ställdes cirka tretton följdfrågor (bilaga 1) för att klargöra eventuella oklarheter samt få mer specifik information kring de områden som informanten tog upp. Vilka följdfrågor som ställdes berodde på vad informanten nämnde i intervjun. Författarna intervjuade fem respektive fyra informanter var. Samtliga intervjuerna spelades in med hjälp av ljudupptagning för att underlätta transkriberingen. Intervjuerna transkriberades med hjälp av datorprogrammet Express Scribe (NCH Software, 2010). Tillvägagångssätt Ett muntligt tillstånd från ambulansens verksamhetschef för genomförandet av intervjustudien anskaffades via handledare. Ett informationsbrev sattes sedan upp på ambulansstationen i centrala Uppsala för att få informanter, ambulanssjuksköterskor, till intervjustudien. I brevet stod det kort om vad studien skulle undersöka och vad informanten skulle ha för erfarenhet för att kunna delta. Det stod även tydligt att intervjun skulle spelas in med ljudupptagare och att materialet skulle raderas efter bearbetningen var färdig. Information gavs även om att deltagandet i studien var frivilligt och när som helst kunde avbrytas (bilaga 2). Samtliga informanter blev informerade om att de i intervjun skulle ta upp situationer där maximalt fyra 8

14 personer varit drabbade. Denna information gavs i både informationsbrevet och innan intervjun. Endast en informant anmälde sig via informationsbrevet, via e post. Resten av informanterna tillfrågades av examensarbetets handledare. Författarna fick namn och telefonnummer av denne till de ambulanssjuksköterskor som visat intresse för att delta och kontaktade sedan dessa. När en informant hade anmält sitt deltagande efter telefonkontakt bestämdes tid och plats för intervjun som passade informanten bäst. Intervjuerna var mellan 20 och 50 minuter långa och författarna genomförde intervjuerna var för sig. Samtliga intervjuer genomfördes på ambulansstationen i Uppsala och spelades in med hjälp av ljudupptagning (diktafon/kamera). Kameran spelade endast in ljudet under intervjuerna. Författarna genomförde varsin hospiteringsdag på ambulansstationen i Uppsala, vilket innebar att följa med en ambulans på uppdrag med olika prioriteringar. Syftet var att få en inblick i ambulanssjuksköterskans arbete för bättre kunna tolka resultatet. Etiska överväganden Praxis är att examensarbete/uppsats på grundläggande nivå inte granskas av en etisk kommitté (Sveriges Riksdag, 2010). Det etiska problem som var aktuellt var hur informationen från informanterna hölls konfidentiell av författarna. Detta garanterades genom att alla inspelningar raderades efter bearbetning. Alla informanter fick samma tydliga information om detta innan intervjun. Samtliga informanter blev även informerade om att deras deltagande var frivilligt och att det när som helst kunde avbrytas (Dahlberg, 1997). Dataanalys Efter att intervjuerna genomfördes transkriberades de ordagrant. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes sedan (tabell 1). Innehållsanalys kan delas upp i två kategorier, latent respektive manifest. Latent analys innebär att den underliggande meningen i texten tolkas. Manifest analys, å andra sidan, tolkar ordagrant det som står i texten (Graneheim & Lundman, 2004). I denna studie användes manifest analys, eftersom det är vad ambulanssjuksköterskorna anger ordagrant som författarna tyckte var relevant att analysera. Analysenheten, i detta fall en domän, som är av 9

15 intresse i studien, är informanternas upplevelser av problem vid arbete på skadeplats. En domän är en del av en intervjutext som tar upp ett specifikt ämne, i detta fall problem (Graneheim & Lundman, 2008). Samtliga intervjuer transkriberades i sin helhet. I den kvalitativa analysen av transkriberingen togs meningsbärande enheter ut ur intervjumaterialet, kondenserades samt kodades. Därefter skapades underkategorier och kategorier som passade bra för materialet. Meningsbärande enheter, det vill säga citat ur intervjuerna, redovisades för att styrka resultatet (Graneheim & Lundman, 2004). Tabell 1. Exempel på innehållsanalys. Meningsbärande enhet Kondenserad meningsbärande enhet Kod Underkategori Kategori Sen kan det vara alltså Det kan vara miljön, Miljöfaktorer som Negativa faktorer Arbetsmiljö på miljön, att det är kallt, kyla, mörker, tid på påverkar i arbetsmiljön på skadeplats. mörkt, tid på dygnet, kan dygnet och mycket skadeplatsarbetet skadeplats. vara mycket trafik. trafik. negativt. Och då är det inte Eftersom polis och Kommunikations- Bristande radio- Radio- säkert, då kan ju liksom räddningstjänst inte svårigheter mellan kommunikation kommunikation på inte polis och räddnings- kan höra vad vi säger professionerna på på skadeplats. skadeplats. tjänst höra vad vi säger med våra nya grund av det nya till varandra med våra radioapparater kan det radiosystemet. nya radioapparater. Så bli rörigt. att det kan ju bli lite rörigt/ / 10

16 RESULTAT Innehållsanalysen resulterade i 11 kategorier och 19 underkategorier (tabell 2). Tabell 2. Kategorier och underkategorier från kvalitativ innehållsanalys. Kategori Arbetsmiljö och säkerhet Mental förberedelse Prehospital sjukvårdsledning (PS) Underkategori Miljöfaktorer som påverkar skadeplatsarbetet negativt. Säkerhetsrisker för ambulanspersonalen vid arbete på skadeplats. Svårigheter vid hantering av patient på skadeplats. Prehospital sjukvårdsledning används för sällan. Försvårande faktorer för prehospital sjukvårdsledning. Ambulanssjuksköterskan i rollen som sjukvårdsledare. Märkning av lednings Kategori Radiokommunikation Samarbete med polis och räddningstjänst på skadeplats Underkategori Problem med digital radiokommunikation. Problem med analog radiokommunikation. Samarbete med polis. Samarbete med räddningstjänst. ansvarigas kläder. Kommunikationssvårigheter vid arbete på skadeplats Kommunikationssvårigheter mellan kollegor. Kommunikationssvårigheter med patienter. Kategori Övning och utbildning Svåra patientgrupper Etiska svårigheter och prioritering vid arbete på skadeplats Underkategori Övning på den mindre olyckan. Övning på och utbildning om patientfall. Övning och utbildning tillsammans med polis och räddningstjänst. Arbete med barn på skadeplats. Traumafall. Dementa patienter. Kategori Utrustning Delegering Underkategori Arbetsmiljö och säkerhet Miljöfaktorer som påverkar skadeplatsarbetet negativt Det finns många problem med arbetsmiljön på skadeplats. Exempel på faktorer som försvårar arbetet är stark vind, kyla, mörker och dåliga vägar. Ett annat problem är när trafikanter saktar in och tittar på olyckan. Om det är halka på vägen gör det att polisen måste spärra av ett större område och det tar då längre tid att komma fram till patienten. Oländig terräng och avstånd är allmänt besvärliga faktorer som också gör att det tar längre tid att ta sig till patienten. Om patienten behöver vårdas utomhus när det är mörkt upplever många ambulanssjuksköterskor att det är besvärligt att se vad de gör. Är det mycket oljud på 11

17 skadeplatsen försvåras kommunikation med kollega, polis och räddningstjänst. Oljud kan även försvåra moment som lungauskultation och blodtrycksmätning. Du står ibland högljudda fordon/ /du har svårt att höra, kommunicera. Informant 5. Allmänt så är stora folksamlingar ett irritationsmoment i skadeplatsarbetet. Det kan också vara jobbigt för ambulanspersonalen om det är människor som kommer fram och vill hjälpa till, de försvårar snarare arbetet. Oroliga anhöriga till skadade patienter kan också vara ett bekymmer. / / de här lindrigt skadade kan förstöra, inom citationstecken, arbetet, för att de är väldigt måna om sin anhörig/ /. Informant 2. Säkerhetsrisker för ambulanspersonalen vid arbete på skadeplats Ambulanssjuksköterskorna nämnde att säkerheten är det viktigaste på en skadeplats. En typ av säkerhetsrisk är trafik, att bilar inte saktar in när de ser ambulanspersonalen. / / miljön kan vara hotfull, det kan vara mycket trafik/ / bilar som inte saktar in. Man känner sig otrygg då / /. Informant 2. Saker som ambulanspersonalen kan skära sig på, till exempel glassplitter, gör det mycket svårare att arbeta på en skadeplats. En annan sak som är svårt att hantera är upprörda människor som kan bli aggressiva. Ett annat exempel på en otrygg skadeplats är en bilolycka där det har varit en lastbil inblandad och det är oklart om den innehåller giftiga ämnen. Ytterligare ett exempel på en osäker arbetsplats är om det pågår en brand. Delvis så är man ju i en miljö som är farlig eller kan bli väldigt farlig. Och problemet där är ju sin egen säkerhet. Informant 5. Svårigheter vid hantering av patient på skadeplats Om perifer venkateter måste sättas på patienten i dennes bil innebär det en icke ergonomisk arbetsställning för ambulanspersonalen. En annan sak som kan vara besvärlig är när ambulanspersonalen snabbt vill komma ifrån skadeplatsen för att patienten är allvarligt skadad, men att det inte går, till exempel på grund av att patienten sitter fastklämd. Det gör att vården fördröjs och patienten har en mindre chans att överleva och det skapar en stress för ambulanspersonalen. Att inte komma åt att undersöka patienten av någon orsak vid en trafikolycka är en oerhört stressfylld situation. Det kan också vara besvärligt praktiskt sett om 12

18 patienten har mycket kläder på sig och ambulanssjuksköterskan måste klippa upp dessa för att kunna undersöka. Men om det är nån som man inte, ett bilvrak som ligger på taket och som man inte kommer åt riktigt och kunna undersöka / /. Informant 3. Mental förberedelse Det är oerhört viktigt med korrekt, fortlöpande information från SOS för att ambulanssjuksköterskan ska kunna förbereda sig mentalt innan denne kommer till en skadeplats. Ambulanssjuksköterskorna angav att informationen från SOS ofta är bristfällig och inte alltid stämmer, vilket påverkar den mentala förberedelsen negativt. Ofta får ambulanspersonalen bara reda på att det är en trafikolycka och var den har inträffat. Viktig information för ambulanspersonalens mentala förberedelse är till exempel antalet skadade. Vid en trafikolycka är viktig information hur många fordon som är inblandade, vilken typ av fordon och typ av väg. Vilken slags väg det är anger trolig hastighet vid trafikolyckan och ger därmed en indikation på vilka skador som kan ha uppstått. Det är väldigt sällan vi får bra information. Väldigt sällan det man har hela bilden klar för sig innan man kommer fram. / / Och det är än mer sällan den bild man har målat upp stämmer när man kommer fram. Informant 5. Andra saker som är viktiga för ambulanssjuksköterskan att få reda på är hur många ambulanser som är kallade till olyckan, om polisen ska komma och vilken del av Uppsala räddningstjänsten är på väg från. Om SOS har fått felaktig information kan det innebära att det tar tid innan rätt antal resurser kommer på plats eller att det är för många resurser som anländer. Det är främst SOS ansvar att kontakta ambulansen när de har fått ny information än tvärtom. Det är ovanligt att SOS ringer upp och informerar om eventuella uppdateringar. Ja, att vi har bra kommunikation med SOS, att vi får reda på så mycket som möjligt när man kommer ut, att man kan förbereda sig då, att man får fortlöpande information från skadeplats / /. Informant 3. / / jag tycker att det är SOS uppgift att ge oss all information så fort dem har ny information/ /. Informant 4. Det är sällan den bild som ambulanssjuksköterskan har föreställt sig stämmer med vad som faktiskt hänt på skadeplatsen och det beror främst på knapphändig information från SOS. 13

19 Ambulanssjuksköterskorna förstår att SOS inte alltid har lätt att tolka den information de får. Det ambulanssjuksköterskorna angav är att de försöker tänka sig det värsta tänkbara scenariot, för att vara så förberedda som möjligt. Det skapar ett större lugn inför ankomsten till skadeplatsen och en lättnad om det visar sig att det inte var så allvarligt. / / fastklämda, eller vad det än är, man förbereder sig på det värsta och då blir det en bonus när det inte är så. Informant 9. Prehospital sjukvårdsledning Prehospital sjukvårdsledning används för sällan Ambulanssjuksköterskorna nämnde att prehospital sjukvårdsledning (PS) ofta inte används på en mindre olycka på grund av att den ofta känns överskådlig. När väl PS används så är det ändå inte alltid som strukturen följs som den ska. PS börjar med vindruterapporten och den fungerar bra, men ambulanssjuksköterskan använder sig sedan inte av PS strukturen utan går direkt till patienten utan att upprätta en ledning. Speciellt problematiskt blir detta, i form av dålig kommunikation, när det kommer många ambulanser till skadeplatsen. Västarna åker på, alltså utmärkningen, och hjälmarna har vi ju på oss, däremot så kanske vi inte följer strukturen/ /alltså jag tycker ändå inte att vi följer strukturen i alla lägen. Informant 6. Ett problem som uppstår när PS inte upprättas är att två ambulanser går till samma patient, fast det finns fler drabbade. Om PS inte används tillräckligt ofta på en liten olycka blir skadeplatsarbetet mindre effektivt, framför allt vad gäller kommunikation och prioritering. Dessutom är det viktigt att öva PS på en mindre olycka för att kunna hantera ledningen på en större olycka. Vi behöver träna på dem här små olyckorna, överdriva kommunikationen. Informant 4. Försvårande faktorer för prehospital sjukvårdsledning Den prehospitala sjukvårdledningen försvåras till exempel om det är många svårt skadade patienter att prioritera. PS försvåras också om alla inte följer de instruktioner som de ledningsansvariga ger. Ambulanssjuksköterskorna tog även upp att det inte är alla som känner sig bekväma med att ha en ledarroll och att det kan försvåra arbetet på skadeplats. / /sen är vi alla bra eller mindre bra på att ta ledning. Och det kan bero på vad man har för dagsform, när man övade det här senast och så. Informant 7. 14

20 Ambulanssjuksköterskan i rollen som sjukvårdsledare Ambulanssjuksköterskan är ovan att vara sjukvårdsledare, eftersom den uppgiften vanligtvis är ambulanssjukvårdarens, men om det är två sjuksköterskor i ambulansen faller det på sjuksköterskans ansvar. När ambulanssjuksköterskan blir sjukvårdsledare kan det därför bli stressigt ibland på grund av att kommunikation ska ske med många samtidigt; SOS, polis, räddningstjänst samt kollegor. / /många kommunikationskanaler att hålla reda på och kommunikationsmottagare. Informant 3. Märkning av ledningsansvarigas kläder Sjukvårdsledaren och den medicinskt ledningsansvarige har för dåligt utmärkta kläder med för liten text på västarna som gör att det är svårt att se vem som är vem på håll. Dessutom har alla, både den prehospitala sjukvårdsledningen och resten av ambulanspersonalen, samma färg på hjälmarna och detta gör att arbetet blir mindre strukturerat. / /det kan vara jättesvårt att hitta sjukvårdsledaren och medicinskt ansvarig. Det skulle ju behöva vara, markeras ut mycket tydligare. Informant 2. Radiokommunikation Problem med digital radiokommunikation Ambulansen har sedan två år ett nytt digitalt radiokommunikationssystem som heter Rakel. Detta system ska kunna användas för kommunikation mellan ambulans, räddningstjänst, polis samt SOS. Det finns dock flera problem med systemet. Till exempel har räddningstjänsten ännu inte Rakel och det skapar problem vid kommunikation. Polisen har Rakel men ambulansen kan inte prata med dem via detta system. Meningen är just att Rakel ska kunna skapa samtalsgrupper mellan professionerna vid en olycka men den funktionen fungerar inte för tillfället. Ambulansen har på grund av problemen med Rakel kvar sina analoga radioapparater. Det gör att det blir två radioutrustningar att hålla reda på och informationen mellan professionerna blir därför ofta bristfällig. / / då kan ju liksom inte polis och räddningstjänst höra vad vi säger till varandra med våra nya radioapparater. Så att det kan ju bli lite rörigt. Informant 1. / / Rakel idag fungerar inte som det ska/ /och då blir kommunikationen bristfällig. Informant 4. 15

Enhetschefers och distriktssköterskors upplevelser av beredskap inför en stor olycka eller katastrof - en intervjustudie i primärvården

Enhetschefers och distriktssköterskors upplevelser av beredskap inför en stor olycka eller katastrof - en intervjustudie i primärvården Institutionen för hälsovetenskap Enhetschefers och distriktssköterskors upplevelser av beredskap inför en stor olycka eller katastrof - en intervjustudie i primärvården Karin Berg & Kristina Hedengran

Läs mer

Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité

Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité en kvalitativ studie Författare: Johanna Ekström Dzhon Zubenko

Läs mer

Det är en fråga om tid.

Det är en fråga om tid. Det är en fråga om tid. - Hur undersköterskor och vårdbiträden på särskilda boenden inom äldreomsorg, uppfattar sina möjligheter att ge en god palliativ omsorg i livets slutskede. Helena M Heinås Examensarbete,

Läs mer

Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens

Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad Emelia Dahlberg Maria Larsson Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens Newly graduated

Läs mer

Vårdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnadsarbete samt införande av denna arbetsmetod

Vårdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnadsarbete samt införande av denna arbetsmetod Vårdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnadsarbete samt införande av denna arbetsmetod Eva Salvage 2012 Examensarbete, Avancerad nivå, 15 hp

Läs mer

NÄRSTÅENDES BEHOV AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN INOM PALLIATIV VÅRD En kvalitativ studie

NÄRSTÅENDES BEHOV AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN INOM PALLIATIV VÅRD En kvalitativ studie NÄRSTÅENDES BEHOV AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN INOM PALLIATIV VÅRD En kvalitativ studie RELATIVES NEED OF SUPPORT FROM THE NURSE IN PALLIATIVE CARE A qualitative study Specialistsjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende

Undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende Bodil Holmberg Specialistsjuksköterskeutbildning med specialisering mot palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VT 2013 Avancerad nivå Handledare: Jane

Läs mer

MÄNS UPPLEVELSE AV MENINGSFULLHET OCH LIVSKVALITET EFTER FÖRLUSTEN AV SIN MAKA, ANSLUTEN VID ETT PALLIATIV TEAM. En kvalitativ intervjustudie

MÄNS UPPLEVELSE AV MENINGSFULLHET OCH LIVSKVALITET EFTER FÖRLUSTEN AV SIN MAKA, ANSLUTEN VID ETT PALLIATIV TEAM. En kvalitativ intervjustudie MÄNS UPPLEVELSE AV MENINGSFULLHET OCH LIVSKVALITET EFTER FÖRLUSTEN AV SIN MAKA, ANSLUTEN VID ETT PALLIATIV TEAM En kvalitativ intervjustudie MEN'S EXPERIENCE OF MEANINGFULNESS AND QUALITY OF LIFE AFTER

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT ARBETA MED BPSD-REGISTRET

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT ARBETA MED BPSD-REGISTRET Institutionen för hälsovetenskap SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT ARBETA MED BPSD-REGISTRET NURSES EXPERIENCES OF WORKING WITH THE BPSD-REGISTER Nyberg, Sofi Wennberg, Susanna Specialistsjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Distriktssköterskors och distriktsläkares erfarenhet av barns delaktighet inom primärvård

Distriktssköterskors och distriktsläkares erfarenhet av barns delaktighet inom primärvård Distriktssköterskors och distriktsläkares erfarenhet av barns delaktighet inom primärvård Examensarbete i Vårdvetenskap Nivå: Avancerad, 15hp Program: Specialistsjuksköterskeutbildning till distriktssköterska.

Läs mer

Hur personer med kognitiva funktionshinder uppfattar sin delaktighet på arbetsplatsen en kvalitativ studie

Hur personer med kognitiva funktionshinder uppfattar sin delaktighet på arbetsplatsen en kvalitativ studie Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Arbetsterapeututbildningen, 180 hp Vårterminen 2009 LIU- ISV/AT-C 09/019--SE Hur personer med kognitiva funktionshinder uppfattar sin delaktighet på arbetsplatsen

Läs mer

jag har fått mandatet att utbilda

jag har fått mandatet att utbilda Umeå Universitet Institutionen för psykologi Organisationsanalys, vt 2014 jag har fått mandatet att utbilda Upplevelsen av en webbaserad utbildning Malin Blide, Yvette Ejdesjö, Erik Jarl, Moa Midvinter

Läs mer

Kulturella skillnader ur ett audionomperspektiv - en intervjustudie om kommunikation i patientmöten

Kulturella skillnader ur ett audionomperspektiv - en intervjustudie om kommunikation i patientmöten Örebro universitet Hälsoakademin Examensarbete i Hörselvetenskap VT 2011 Kulturella skillnader ur ett audionomperspektiv - en intervjustudie om kommunikation i patientmöten Författare: Maya Alberthson

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd Pedagogers arbete med integrering av barn i en förskola för alla Malin Andersson Anna-Erika Abrahamsson Student Ht 2012 Examensarbete, 15 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Att leva tills man dör

Att leva tills man dör Akademin för hälsa, vård och välfärd Akademin för hälsa, vård och välfärd Att leva tills man dör Distriktssköterskor erfarenheter av avancerad sjukvård i hemmet en intervjustudie Examensarbete i: Vårdvetenskap

Läs mer

Vilken betydelse har svenska palliativregistret för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård

Vilken betydelse har svenska palliativregistret för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 201345 Vilken betydelse har svenska palliativregistret för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård

Läs mer

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning 1 Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Jessica Pettersson Inom förskolan förekommer begreppet barn som far illa men vad innebär det? Syftet med denna studie var att

Läs mer

Bemötande av personer med psykossjukdom

Bemötande av personer med psykossjukdom Bemötande av personer med psykossjukdom En kvalitativ studie Socionomprogrammet C-uppsats Höstterminen 2010 Författare: Cecilia Ekdahl Handledare: Marie Törnbom Abstract Titel: Författare: Nyckelord: Bemötande

Läs mer

Barn som far illa. Pedagogers bemötande och agerande. Maltreated children How teachers react and act. Sandra Jangdin

Barn som far illa. Pedagogers bemötande och agerande. Maltreated children How teachers react and act. Sandra Jangdin Barn som far illa Pedagogers bemötande och agerande Maltreated children How teachers react and act Sandra Jangdin Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet Nivå/ 15 Högskolepoäng 1

Läs mer

Relatives experiences of palliative care in non specialized settings

Relatives experiences of palliative care in non specialized settings Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Omvårdnad examensarbete/d Omvårdnad Examensarbete D-nivå, 30 hp Vårterminen 2010 Anhörigas upplevelser och erfarenheter av palliativ vård inom

Läs mer

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET INOM PSYKIATRISK SLUTENVÅRD Ur ett livsvärldsperspektiv

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET INOM PSYKIATRISK SLUTENVÅRD Ur ett livsvärldsperspektiv Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Magisterprogrammet Kurs VOD 483 Vt 2006 D-uppsats NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET INOM PSYKIATRISK SLUTENVÅRD Ur ett livsvärldsperspektiv Författare: Christina

Läs mer

VÅRDPERSONALENS INFLYTANDE PÅ BETEENDE HOS PERSONER MED DEMENS

VÅRDPERSONALENS INFLYTANDE PÅ BETEENDE HOS PERSONER MED DEMENS Hälsa och samhälle VÅRDPERSONALENS INFLYTANDE PÅ BETEENDE HOS PERSONER MED DEMENS EN LITTERATURSTUDIE OM HUR VÅRDPERSONAL MED SITT FÖRHÅLLNINGSSÄTT KAN FRAMKALLA FÖRÄNDRINGAR I BETEENDE HOS PERSONER MED

Läs mer

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete C-uppsats HT-2007 Etiska dilemman i socialtjänstens vardag En kvalitativ studie av personalens upplevelser Handledare: Mona Dufåker Författare: Elisabeth

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Relationen mellan god man och ensamkommande barn och unga

Relationen mellan god man och ensamkommande barn och unga ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet med inriktning mot missbruk, ohälsa och rehabilitering Campus Eskilstuna, Mälardalens högskola Socialt arbete C,

Läs mer

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat c - uppsats Hösten 2005 Institutionen för beteendevetenskap Personal- och arbetslivsprogrammet Psykologi Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat Författare Johanna Gullwi Therese Persson Handledare

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Invandrarkvinnors erfarenhet av att leva med smärta och deras förväntningar på sjukvården

Invandrarkvinnors erfarenhet av att leva med smärta och deras förväntningar på sjukvården UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Kurs: Uppsatskurs i sjukgymnastik 71-80p Uppsats 15hsp, D-nivå Invandrarkvinnors erfarenhet av att leva med smärta och deras

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer