Brist på arbetskraft i Stockholm
|
|
- Torbjörn Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2008 : 1 ISSN Stockholms Handelskammares analys Brist på arbetskraft i Stockholm Sammanfattning Konjunkturen i Stockholm nådde under år 2007 rekordnivåer inom flera branscher. Samtidigt som det är glädjande att det går bra innebär också en stark konjunktur att begränsningarna i regionens kapacitet blir tydliga. Företagens utveckling och tillväxten hindras av att regionens arbetsmarknad inte fungerar tillräckligt bra. En av de tydligaste begränsningarna är brist på kompetent arbetskraft. Stockholms län växer med 000 invånare per år. Samtidigt är regionen internationellt sett ganska liten. För att växa - och därmed klara sig i den internationella konkurrensen - behöver Stockholm en ständig tillströmning av arbetskraft. De personer som ska stå för morgondagens tillväxt måste nå Stockholms arbetsmarknad antingen genom att pendla till, eller bosätta sig i regionen. Detta kräver en väl fungerande infrastruktur och fler bostäder. Vi behöver också underlätta för människor som vill flytta hit från andra länder. En internationellt konkurrenskraftig Stockholmsregion måste ha ett företags- och löntagarvänligt klimat och våga göra viktiga investeringar för framtiden. Dagens infrastruktur i den funktionella Stockholmsregionen är undermålig, vilket är starkt bidragande till att kompetensen inom arbetsmarknadsregionen inte kan utnyttjas fullt ut.
2 Stockholms näringsliv under det senaste året Stockholmskonjunkturen utvecklades starkt under Näringslivets konjunkturindikator, som är en standardiserad sammanslagning av de undersökta branschernas konfidensindikatorer, nådde under året rekordnivåer. Sedan slutet av 2005 har konjunkturen bibehållit hög nivå Konjunkturindikator för näringslivet i Stockholms län Stockholm Riket Medelvärde Stockholm sämre i takt med att vi börjat se en konjunkturnedgång på vissa marknader, framför allt i USA. Samtidigt har hemmamarknaden haft en god tillväxt och marknadsutveckling som kunnat väga upp helhetsbilden. I Stockholm har tillverkningsföretagen särskilt stor inriktning på läkemedel och telekom - två branscher som har haft svagare utveckling på den internationella marknaden. Handeln utvecklades visserligen svagare under förra året jämfört med 2006, men tillväxttakten var fortfarande hög. Handeln utgörs av fyra delbranscher: dagligvaruhandeln, handeln med motorfordon, partihandeln och sällanköpsvaruhandeln. Dagligvaruhandeln är den delbransch som har utvecklats starkast under året med starkast konjunktur. Tidigare hårda situation med ständigt nya prispressande konkurrenter har utbytts mot ökade försäljningspriser och -volymer. Växande bostadsbrist Den konjunkturkänsliga handeln med motorfordon försvagades under 2007 och tillväxttakten har nästan helt avstannat. Undersökningen beräknar nettotal, vilket är en vanlig och enkel metod enligt internationell standard för att redovisa förändringar. Nettotalet definieras som andelen positiva svar (i procent) minus andelen negativa svar och räknas fram på följande vis: Andel företag % som svarat positivt 50 a oförändrat 20 b negativt c nettotal 20 a-c Byggindustrin har utmärkt sig mest under Flertalet stora byggprojekt har startat i Stockholm, såsom Norra Bantorget, Citybanan, Norra Länken och olika bostadsprojekt för att nämna några. Konfidensindikatorn - en standardiserad hopslagning av två till tre nyckelfrågor (beroende på bransch) som ger indikation om branschkonjunkturen - för byggindustrin mäter den i särklass högsta nivån sedan undersökningen startade. Inom tillverkningsindustrin har utvecklingen varit skiftande under året. Exportmarknaden har utvecklats 1 Data i denna analys är framtagna av Konjunkturinstitutet på uppdrag av Stockholms Handelskammare och bygger på den rikstäckande Konjunkturbarometern. Delbranschen utvecklades särskilt starkt i Stockholm under 2005 och 2006, vilket till viss del beror på stor försäljning av miljöbilar som undantas från trängselskatten och parkerar gratis i innerstaden. Partihandeln har haft en stabil utveckling sedan I slutet av förra året kunde dock en viss avmattning konstateras, men konfidensindikatorn mäter fortfarande högre än det historiska genomsnittet sedan Sällanköpsvaruhandeln, bestående av detaljhandeln exklusive livsmedel och motorfordon, var den starkaste delbranschen från 2005 fram till början av 2007 och noterade rekordnivåer för konfidensindika-
3 torn. Branschen har mattats av något under 2007, men tillväxttakten är fortfarande hög. Efter två års depression för databranschen efter förra högkonjunkturens slut, tog tillväxten ordentlig fart igen under Utvecklingen har varit stark sedan dess, med rekordnoteringar för konfidensindikatorn under Under senaste året har utvecklingen skiftat med hög, men oregelbunden tillväxttakt. Det beror snarare på tillväxtdämpande faktorer i form av flaskhalsar och därmed överhettning än att branschen står inför avmattning. Uppdragsverksamheten, Stockholms största bransch, är den stora tjänstesektorn och inkluderar bland annat revisionsfirmor, arkitektfirmor, advokatbyråer och reklambyråer. Branschen har haft en stark utveckling under denna högkonjunktur med rekordnoteringar för konfidensindikatorn. Oregelbundenheten i den starka tillväxttakten under de senaste två åren beror snarare på tillväxthämmande faktorer än att branschen mattats av. Sysselsättningens utveckling i Stockholm För det samlade näringslivet i Stockholm har nyanställningen utvecklats positivt under de senaste två åren. För vissa kvartal har även rekordnoteringar konstaterats. Marknaden hade länge varit avvaktande. Tillväxten tog fart 2004, men utan att nya jobb skapades. Företagen i de olika branscherna ökade sin produktivitet först med befintlig personal, men med ökad tilltro till marknaden och den starka konjunkturen satte nyanställningarna fart Det är framför allt inom byggbranschen, sällanköpsvaruhandeln, databranschen och uppdragsverksamheten som de flesta nya jobben har skapats under denna högkonjunktur. Inom partihandeln och handeln med motorfordon har nyanställningen varit mer måttlig och inom dagligvaruhandeln har antalet anställda konsekvent minskat. Det kan konstateras att förväntansvärdet på nya anställningar för ett kvartal ofta har stor korrelation med det faktiska utfallet. Under en period av sysselsättningsuppgång är ofta utfallet något högre än förväntan, men när sambandet blir det omvända indikerar det i stället på att sysselsättningen går in i en mer mogen fas eller rent av en vändning. Efter en längre period under denna högkonjunktur med högre utfall än förväntat, har vi under de två senaste kvartalen i stället haft utfall som mätt lägre än förväntan. Det signalerar att vi kan stå inför en vändning i jobbtillväxten. Vidare är det också intressant att notera det förhållandevis låga förväntansvärdet för första kvartalet i år. Från noteringar med nettotal 38 respektive 39 för de två sista kvartalen 2007 sjunker förväntansvärdet till 16 för årets första kvartal. Det är två år sedan förväntansvärdet var så lågt. Utfallen för nyanställningar har under de två senaste åren konsekvent varit höga och ofta varit i paritet med näringslivets konjunkturindikator. Av samtliga branscherna som stått för tillväxt av nya jobb är det Sambandet tillväxt - sysselsättning Q1 Antal anställda, förväntan Konjunkturindikator Antal anställda, utfall
4 främst inom byggbranschen, databranschen och uppdragsverksamheten som trenden förväntas fortsätta framöver. Takten förväntas visserligen mattas av något, men ökningen är fortfarande betydande. Samtidigt som det redan skett särskilt många nyanställningar inom de tre branscherna är det också en mycket stor andel av företagen som noterar brist på arbetskraft. Företagen skulle alltså kunna anställa ännu fler medarbetare än de redan gör. Om man inte har de personella resurserna för att ta inkommande uppdrag, måste man avstå. Bristen på kompetent arbetskraft hindrar uppenbart tillväxten från att ta mer fart Brist på arbetskraft bristen på arbetskraft inte nådde samma nivåer under förra högkonjunkturen som under denna, även om nyanställningarna ökade kraftigt då också. Flertalet stora byggprojekt har kommit igång under 2007 efter långa planeringsprocesser. För databranschen ökade tillväxten redan 2003 med konfidensindikatorn på rekordnivåer under år Utvecklingen har av och till skiftat avsevärt mellan kvartalen även om nivåerna ständigt varit höga. Även databranschen har stora problem med brist på arbetskraft. Under andra kvartalet 2007 var det över 80 procent av företagen som noterade brist på kompetent personal. Att tillväxten har en oregelbunden takt beror på att det uppstår tillväxtbegränsande flaskhalsar så som att det inte går att hitta personal med rätt kompetens. 0 Näringslivet Uppdragsverksamhet Databranschen Byggindustrin Brist på arbetskraft i olika branscher Byggindustrin i Stockholm befinner sig i en speciell situation jämfört med övriga landet. Flertalet stora byggprojekt har kommit igång under 2007 efter långa planeringsprocesser. Infrastrukturprojekt som Norra Länken, Citybanan, Norra Bantorget och flertalet stora bostadsprojekt är stora nytillskott av uppdrag för företagen i branschen. Konfidensindikatorn för branschen har legat på hög nivå sedan 2005 för att under senaste året öka ytterligare till rekordnivåer. Behovet av arbetskraft har därför också stigit. Från år 2005 till i dag har i bland nästan 90 procent av företagen haft behov av att anställa personal. Nyanställningarna har dock skett oregelbundet där perioder av hög nyanställning varvat perioder av lägre. I takt med ökat personalbehov har även bristen på arbetskraft ökat. Under vissa kvartal har över 80 procent av företagen angett att de inte finner den arbetskraft de är i behov av. Utan tillräckliga personella resurser blir företagen tvungna att låta bli att ta ytterligare uppdrag. Värt notera är att Sysselsättningen har även ökat kraftigt inom uppdragsverksamheten. Konfidensindikatorn ökade kraftigt under ett 2003 och har sedan stadigt ökat till att notera rekordnivåer under ett par kvartal de två senaste åren. Över hälften av företagen konstaterar brist på kompetent arbetskraft. Att nyexaminerade studenter i vissa fall ändå har svårt att få jobb beror på att företagen ser problem med att nyexaminerade inte har den kompetens som efterfrågas. Stor andel av de noterade nyanställningarna utgör därför personal som redan har arbetslivserfarenhet och som byter mellan företag inom samma bransch. Andelen företag som anger brist på kompetent arbetskraft är dock inte lika hög som under förra högkonjunkturen även om nyanställningar sker i samma omfattning. Under 2000 hittade upp emot 80 procent av företagen inte den personal de efterfrågade.
5 Sysselsättningen framöver Sysselsättningen ser ut att fortsätta utvecklas i positiv riktning. För hela näringslivet uppnår nyanställningar under förra årets fjärde kvartal ett nettotal på, vilket historiskt sett är en hög nivå. I de flesta branscherna ökar fortfarande antalet nyanställningar kraftigt, och ökningen förväntas fortsätta, om än i långsammare takt. Inom byggbranschen, databranschen och uppdragsverksamheten förväntas nyanställningarna fortsätta att öka kraftigt om bara utbudet av arbetskraft möter efterfrågan. Inom handeln förväntas däremot sysselsättningstakten avta avsevärt. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen under 2008 års första kvartal ligger på relativt låga 16. Det ska jämföras med motsvarande siffra för fjärde kvartalet som var så hög som 39. Takten på nyanställningar verkar alltså mattas av framöver. I vissa branscher kan det bero på att marknaderna mattas av, men i byggbranschen, databranschen och uppdragsverksamheten beror det också på överhettning och flaskhalsar, att utbudet i form av arbetskraft inte möter den stora efterfrågan. 90 Antal anställda, förväntan Q1 Näringslivet Bygg Data Uppdrag Stockholms behöver mer arbetskraft Stockholm är liten region i ett globalt perspektiv. Bristen på arbetskraft, som Stockholm regelmässigt drabbas av under högkonjunkturer, hindrar såväl företags utveckling som regionens och landets tillväxt. Förutom att bromsa konjunkturen i sin uppgång lägger också bristen på arbetskraft ett tak för konjunkturen som inte tillåts stiga över en viss nivå. Bristen ökar också risken för överhettning inom vissa branscher vilket i sin tur kan leda till en nedgång i konjunkturen. Detta blir än mer påtagligt i en liten region. För att minska denna effekt dvs öka tillgången på arbetskraft i Stockholm behövs en rad åtgärder på kort och lång sikt. Matchning på arbetsmarknaden Den enklaste och snabbaste tillgången på arbetskraft finns i den omedelbara närregionen. En väl fungerande matchning på arbetsmarknaden, kombinerat med snabba omställningsutbildningar, ger i det korta perspektivet snabbast tillgång till ytterligare arbetskraft. Att nyexaminerade studenter i vissa fall ändå har svårt att få jobb beror på att företagen ser problem med att nyexaminerade inte har den kompetens som efterfrågas. Stockholms kompetensförsörjning kan dock inte lösas
6 enbart med den egna arbetskraften som bas. Tillgången på arbetskraft måste också komma utifrån. Arbetspendling Nästa möjlighet att nå arbetskraft är att söka i den funktionella Stockholmsregionen den region som finns inom möjligt arbetspendlingsavstånd. Redan här uppstår betydande kostnader i såväl tid som kostnad för själva pendlingen för den arbetssökande. Det är uppenbart att all kompetens inom denna region därför inte kan tillgodogöras. Kostnaderna som uppstår för arbetstagarna måste delvis eller helt kompenseras av arbetsgivarna varvid kostnaden för arbetskraft stiger. Dessutom befinner sig sällan Stockholm ensam i högkonjunktur. Närliggande regioner har samtidigt också oftast samtidig brist på arbetskraft med rätt kompetens och konkurrerar därmed om samma arbetssökande. En större och bättre fungerande arbetsmarknadsregion kan uppnås om infrastrukturen förbättras. Stockholmsregionen har dessutom länge varit missgynnad vad gäller satsningar på infrastruktur. Behovet av infrastrukturinvesteringar i Stockholmsregionen är minst 0 miljarder kronor. Se vidare om Handelskammarens infrastrukturprioriteringar i Rapport 2008:4 Stockholmsförhandlingens slutsatser Handelskammarens förslag 2 Fler bostäder För att säkra behovet av kompetent arbetskraft på sikt räcker inte de ovan nämnda åtgärderna. Stockholms konkurrenter (inom flera viktiga sektorer) är regioner med betydligt större befolkning. Stockholmsregionen kan växa på två sätt. Dels, som tidigare nämnt, genom att ny infrastruktur vidgar den funktionella Stockholmsregionen. Dels också mer permanent genom att bygga betydligt fler bostäder. Bristen på bostäder blir uppenbar under högkonjunktur då efterfrågan ökar och priserna stiger. Det dyra kostnadsläget gör det svårare att attrahera ny arbetskraft till regionen, särskilt från övriga landet. Under det senaste decenniet har antalet bostäder i Stockholms län ökat med 6,6 procent samtidigt som antalet invånare ökat med 11,2 procent. Det har inneburit att bostadsbristen stadigt förvärrats. Bristen driver upp kostnadsläget ytterligare. År 2006 tillkom cirka nya bostäder i regionen. För att lösa bostadsbristen måste länet initialt producera cirka nya bostäder under minst en femårsperiod. Den stadigvarande produktionen måste sedan ligga på cirka lägenheter per år i länet, för att trygga framtida behov av arbetskraft. Dagens infrastruktur i den funktionella Stockholmsregionen är undermålig, vilket är starkt bidragande till att kompetensen inom arbetsmarknadsregionen inte kan utnyttjas fullt ut. Bristen på infrastruktur leder dessutom till att regionen har svårt att expandera. Betydande investeringar i regionens infrastruktur skulle gynna såväl Stockholms som omkringliggande regioners tillgång på kompetent arbetskraft. Pendlingen skulle kunna öka, vilket kan bidra till att tillfälligt kapa toppar i efterfrågan på arbetskraft, men också mer permanent försörja Stockholmsregionen med arbetskraft. På kort sikt kan dock en snabb effekt uppnås på motsvarande bostäder för personer genom förenkling av reglerna för andrahandsuthyrning. Detta belyses ytterligare i Handelskammarens analys 2007:8 Fungerande regler för andrahandsuthyrning 3. Fler bostäder kan också byggas om kommunerna planerar för fler bostadsområden. Ett annat problem vid byggande av bostäder är de långa överklagandeprocesser som både försenar och fördyrar. Det senare gäller också infrastrukturprojekt. Dessa tider måste kortas genom att se över lagstiftningen. 2 rapport_infraprioriteringar_2007_4_sista.pdf 3
7 Behovet av snabbt tillgängliga lägenheter skulle kunna mötas av hyresrätter men det är inte en del av verkligheten i dagens Stockholm. Hyresrätter behövs men finns inte Förutom att det totalt sett behöver produceras fler bostäder påverkar också bostadsbeståndets sammansättning möjligheterna att rekrytera arbetskraft. Problemet är att de enda tillgängliga bostäderna på kort sikt i Stockholmsregionen är bostadsrätter och villor. Båda har den uppenbara nackdelen att det kräver att den boende gör en investering i mångmiljonklassen. Förvisso kan bostäder i närliggande regioner som har väsentligt lägre prisläge vara en möjlighet tillsammans med utbyggd infrastruktur. Men det alternativet kommer aldrig att vara mer än ett marginellt komplement. Behovet av snabbt tillgängliga lägenheter skulle kunna mötas av hyresrätter men det är inte en del av verkligheten i dagens Stockholm. Den reglerade hyressättningen har medfört årslånga väntetider. Därmed är alternativet i dagsläget i princip oanvändbart. Sverige och Stockholm har i dag en unikt reglerad ekonomi för hyreslägenheter. Det finns ingen legal marknad för hyresrätter. En uppluckring av prisregleringen måste ske för att hyresrätter ska vara tillgängliga med kort varsel något som är verkligheten i de flesta av de städer som Stockholm internationellt sett konkurrerar med. I ett första steg kan fri hyressättning tillämpas på nyproducerade lägenheter och lägenheter som hyrs ut i andra hand. Ett tillskott av s.k. ägarlägenheter som omfattas av fri uthyrning skulle också vara en dellösning. I grunden måste systemet byggas på det basala sambandet mellan utbud och efterfrågan. Arbetskraft från andra länder Trots att Romfördraget funnits ett halvt sekel har tyvärr ännu inte visionen om fri rörlighet mellan EU-länderna infriats. Betydande problem med EU:s tjänstedirektiv såväl som inom avtalsområdet måste lösas innan vi har en fri rörlighet inom EU-området. Det är än svårare för företagen att anställa arbetskraft från icke-eu-länder. Det är uppenbart att Sverige och Stockholm inte klarar sin kompetensbrist utan att rekrytera utanför landets gränser. Därför måste hindren mot fri rörlighet som finns kvar inom EU lösas snarast möjligt så att Sverige (och EU) kan koncentrera sig på att öppna upp arbetsmarknaden för arbetskraft från andra länder. Internationellt konkurrenskraftiga villkor för personal Sverige har höga skatter på arbetsinkomster såväl för företagen som för löntagaren. Det progressiva skattesystemet innebär också att högspecialiserad arbetskraft i Sverige får mindre kvar i plånboken i Sverige än i andra länder. Det svenska skattetrycket måste sänkas generellt. Men fokus bör läggas på de skatter som gör det svårt att attrahera internationell kompetens: värnskatten och den statliga inkomstskatten. Slutsatser för att kompetensförsörja Stockholmsregionen De statliga investeringarna i infrastruktur måste öka Regionen måste bygga fler bostäder Överklagandetiderna för nya bostads- och infrastrukturprojekt måste kortas Andrahandsmarknaden för bostäder måste avregleras Tillgängligheten på hyresrätter måste öka genom slopad prisreglering EU måste få ett fungerande tjänstedirektiv på plats Sverige måste öppna upp för mer arbetskraftsinvandring Vänskatten måste avskaffas Den statliga inkomstskatten måste sänkas och successivt avskaffas Stockholms Handelskammare Västra Trädgårdsgatan 9, Box , 3 21 Stockholm Tel: , ISSN: Ansvarig analys: Johan Treschow, johan.treschow@chamber.se Andreas Krohn, andreas.krohn@chamber.se Ansvarig information: Andreas Krohn, andreas.krohn@chamber.se
Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie
2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar
Läs merSTOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011
Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje
Läs merSTOCKHOLMSBAROMETERN. 1:a kvartalet 2010
1:a kvartalet 2010 (2010-05-04) Stockholmskonjunkturen förbättras stadigt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 19 till 22 under årets första kvartal. Situationen för näringslivet fortsätter
Läs merByggindustrin växer och nyanställer
STOCKHOLMS BAROMETERN TREDJE KVARTALET 214, 214-11-11. En rapport från Stockholms Handelskammare Arbetsmarknaden i Stockholmsregionen växer mer än på drygt tre år. Sysselsättningen växer i samtliga branscher.
Läs merSTOCKHOLMSBAROMETERN
STOCKHOLMSBAROMETERN Första kvartalet 212 212-5-1 Sammanfattning Stockholmskonjunkturen stärks tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 3 till 17 under 212 års första kvartal. Konjunkturindikatorn
Läs merSTOCKHOLMSBAROMETERN
STOCKHOLMSBAROMETERN Andra kvartalet 12 12-8-16 Sammanfattning Stockholmskonjunkturen mattas av och växer i långsammare takt än tidigare. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 18 till 8
Läs merSTOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010
Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen
Läs merSMÅFÖRETAGSBAROMETERN
SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN
Läs merSTOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010
Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin
Läs merSTOCKHOLMSBAROMETERN
STOCKHOLMSBAROMETERN Fjärde kvartalet 12 13-2-12 Sammanfattning Stockholmskonjunkturen stannar upp och visar tecken på recession. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 3 till 1 under årets
Läs merBAROMETERN STOCKHOLMS
STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde
Läs merSTOCKHOLMSBAROMETERN
STOCKHOLMSBAROMETERN Andra kvartalet 213 213-8-2 Sammanfattning Stockholms näringsliv fortsätter att växa försiktigt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 5 till 11 under årets andra kvartal,
Läs merBAROMETERN STOCKHOLMS
STOCKHOLMS BAROMETERN ANDRA KVARTALET 14, 14-8-12. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin har äntligen börjat nyanställa Den största vändningen på fyra år. Det innebär också att byggbranschen
Läs merSTOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010
Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merRiksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen
Läs merVad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010
Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i
Läs merSidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in
Konjunktur och bostadsmarknad 16 februari 12 Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in Sidan 9 Trögt i byggsektorn Sidan
Läs merKonjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland. Oktober 2015
Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland Oktober 2015 Konjunkturläge - konjunkturbarometer Konjunkturinstitutet mäter konjunkturen i ett antal branscher i Sverige på nationell och regional nivå
Läs merTJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR
TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen
Läs merKonjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008
Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 28 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JANUARI 28 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt
Läs merSmåföretagsoptimism på bräcklig grund
Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merHar företagen koll på vilka de rekryterar?
2012 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Näringslivets efterfrågan på arbetskraft minskar tydligt. Samtidigt förändras förutsättningarna att
Läs merKonjunkturbarometern Kvartal. April 2005
Konjunkturbarometern Kvartal April 25 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 28 april 25 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver
Läs merStatistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merPrognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012
Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-
Läs merPROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012
PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län -2012 Text Anna-Lena Arvidsson Text- och bildredigering Kjell Ljung Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 2 Innehållsförteckning
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 211 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern
Läs merRiksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA
Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är
Läs merPROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad
PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merTJÄNSTEINDIKATORN, 7 DECEMBER 2009, RAPPORT: SPLIT VISION
TJÄNSTEINDIKATORN, 7 DECEMBER 2009, RAPPORT: SPLIT VISION Produktionen i den privata tjänstesektorn väntas under fjärde kvartalet klättra över nivån för ett år sedan, men det är fortfarande en bra bit
Läs merVARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER?
VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS INTE FLER HYRES- RÄTTER? Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning bor i dag i en hyresbostad. Det gör hyresrätten till den näst vanligaste boendeformen
Läs merVem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter
Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt
Läs merKonjunkturrapport Q3-2014
Konjunkturrapport Q3-2014 Fakta och prognos Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Period 28 augusti - 7 september 2014 1 5 november 2014 Sundsvall Jonas Frycklund Ekonom Anna Hedensjö Johansson
Läs merTurismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring
Turismtermometern en temperaturmätare av svensk besöksnäring Tertial 2 212 Turismtermometern, Tertial 2 212 Stark turistsommar i antågande Turismtermometern mäter temperaturen i svensk besöksnäring Turismtermometern
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merArbetsmarknadsutsikterna våren 2012
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Västernorrlands län Text Anna-Lena Arvidsson, ansvarig utredare i Västernorrlands län. Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands
Läs merFramtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret
PM 2005 RI (Dnr 119-1789/2005) Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsledningskontorets
Läs merKonsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö
Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete
Läs merBefolkningsprognos 2014-2017
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merNu gävlar går det bra!
Stockholms län Juni 27 Nu gävlar går det bra! Företagskonkurser i Riket 1989-26 (Källa: Upplysningscentralen, UC) 18,9 16,8 1,3 12,7 1-tal 6,9 8,2 1,1 9,8 9,1 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6,9,3 89 199 91 92 93
Läs merAvtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016
Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016 Telekom/ SEKO 1. Läget inom IT&Telekombranschen Fakta IT-branschen sysselsätter idag ca 135.000 anställda och telekomsektorn har 35.000. Antalet anställda
Läs merFramskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell
Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den
Läs merArbetsmarknad Värmlands län
PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida
Läs merUtbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020
Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom
Läs merBesöksnäringens Konjunkturbarometer
Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konjunkturindikatorer för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Januari 2018 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet
Läs merBesöksnäringens Konjunkturbarometer
Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konjunkturindikatorer för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen April 2018 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 13 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern
Läs merTrots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare
Stockholm juli 2009 Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Trots lågkonjunkturen och hög arbetslöshet söker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. Hela 29 procent
Läs mer70 procents sysselsättning år 2025
PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för
Läs merREMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB
REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs merSTHLM ARBETSMARKNAD:
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen
Läs merResanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:4
Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merDet bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008
Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110
Läs merSIGNALEN INVESTERINGS INNEHÅLL
1 INVESTERINGS SIGNALEN INNEHÅLL Oktober Sammanfattning 2 Om Investeringssignalen 3 Inledning 4 Utvecklingen för arkitekt- och teknikkonsultföretagen 9 Utvecklingen för industrikonsulterna 15 Sysselsättningsläget
Läs merBesöksnäringens Konjunkturbarometer
Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Oktober 2017 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet
Läs merEffekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015
Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur
Läs merPROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län
PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4
Läs mer2013:2 ISSN Stockholms Handelskammares rapport. Har företagen koll på vilka de rekryterar?
213:2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Har företagen koll på vilka de rekryterar? Sammanfattning Hur förändrar lågkonjunktur och intåget av ny teknik företagens rekrytering? För femte
Läs merPlanering 800 nya jobb i Umeå under 2011!
Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merVisitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018
Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals
Läs merUTVECKLING GÄVLEBORG
UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just
Läs merBesöksnäringens Konjunkturbarometer
Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2017 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs merArbetsmarknadsläget Skaraborg
Mats Granér 213-1-24 Regionutvecklingssekretariatet Arbetsmarknadsläget I början av 212 präglades Västra Götalands arbetsmarknad till stor del av SAAB:s konkurs. Konkursen drabbade Fyrbodals arbetsmarknad
Läs merGötalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg
Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs mer14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED
14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas
Läs merAnställningsformer år 2008
Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merLönekartläggning Tyresö kommun
Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merBesöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen
Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet
Läs merFramtidens järnväg formas idag!
Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste
Läs merBesöksnäringens Konjunkturbarometer
Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konjunkturindikatorer för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen September 2018 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merBesöksnäringens Konjunkturbarometer
Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2017 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet
Läs mer- Fortsatta studier. Studentarbeten
- Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...
Läs merHotellmarknadens konjunkturbarometer April Fortsatt stark hotellkonjunktur
Hotellmarknadens konjunkturbarometer April 19 Fortsatt stark hotellkonjunktur 1 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Hotellföretagen förväntningar på efterfrågan / 4 Förväntningarna fortsatta positiva / 4 Hotellföretagen
Läs mer