Uddevalla kommun. Årsredovisning 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uddevalla kommun. Årsredovisning 2010"

Transkript

1 Uddevalla kommun Årsredovisning

2

3 Junicupen på Bodele. Foto: Maria Rasmusson ÅRSREDOVISNING 2010 Välkommen att ta del av Uddevalla kommuns årsredovisning för Årsredovisningen vänder sig i första hand till kommunfullmäktige och övriga förtroendevalda i kommunen. Vår förhoppning är att årsredovisningen även ska intressera våra kommunmedborgare och övriga intressenter när och fjärran. Syftet med årsredovisningen är att ge en god information om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Den skall bl.a. fungera som beslutsunderlag på övergripande nivå i kommunens planering. Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse med bl.a. avstämning av finansiella mål och mål för verksamheterna, ekonomisk redovisning samt nämndernas, bolagens och stiftelsernas berättelser. När det gäller bildmaterialet i årsredovisningen har vi som huvudsakligt tema Uddevalla i rörelse. Vi tycker att temat passar bra nu när den nya idrottsanläggningen Rimnershallen står klar - den om något representerar ju rörelse. Vi har dessutom valt att ha Rimnershallen som omslagsbild för att ytterligare understryka detta. Omslagsbilden har även detta år tillkommit genom förnämlig medverkan från medieprogrammet på Uddevalla Gymnasieskola. Årsredovisningen tas fram av kommunstyrelsen och som slutligen godkänns av kommunfullmäktige.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunstyrelsens ordförande 3 Styr- och ledningsmodell 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse 5 På väg mot god livskvalitet 9 Integration och motverkande av utanförskap 13 Folkhälsa 14 Miljööversikt 15 Personalöversikt 16 EKONOMISK REDOVISNING Finansiell analys 18 Resultaträkning 22 Kassafl ödesanalys 22 Balansräkning 23 Redovisningsprinciper 24 Notförklaringar 25 Driftredovisning 30 Investeringsredovisning 31 Särredovisning av VA-verksamhet 33 NÄMNDERNAS BERÄTTELSE Organisation kommunen 34 Kommunfullmäktige och revision 35 Kommunstyrelsen 36 Barn och utbildningsnämnden 39 Socialnämnden 44 Tekniska nämnden 49 Kultur och fritidsnämnden 52 Miljö och stadsbyggnadsnämnden 55 BOLAG OCH STIFTELSER Organisation bolag och stiftelser 57 Uddevalla Utvecklings AB - moderbolaget 58 Uddevalla Energi AB 58 Uddevalla Turisttrafi k AB 58 Uddevalla Omnibus AB 59 Uddevalla Event AB 59 Uddevalla Hamnterminal AB 59 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 60 HSB:s stiftelse Jakobsberg i Uddevalla 60 Stiftelsen Ljungskilehem 60 ÖVRIGT Revisionsberättelse 61 Begreppsförklaring 62 Fem års översikt 63

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Året präglades av en finansiell återhämtning och kommunens ekonomi och resultat är bra. Resultatet blev +81 mkr och med tanke på förutsättningarna är det ett utmärkt resultat. Resultatet var starkt tack vare en gedigen insats från medarbetarna och ansvarsfulla beslut. Generellt sett så sjönk inte arbetslösheten i samma takt som den ekonomiska tillväxten trots extra arbetsmarknadssatsningar från kommunen. Den höga ungdomsarbetslösheten är oroande. Flera omfattande projekt har startats för att komma till rätta med problemet och resultatet kommer att visa sig tidigast under Under året påbörjades ett större arbete med varumärket Uddevalla. Projektet avser att göra Uddevalla mer känt i främst närregionen men också i andra delar av landet för att attrahera både besök och inflyttning. Ökningen av invånarantalet håller en god nivå på mellan 300 och 400 personer per år. Målsättningen är att öka denna de närmaste åren till ca 500 per år. Förutom varumärksarbetet kommer de nya påbörjade byggprojekten i kommunen att bidra till ökad inflyttning. Högskolecentrum Bohuslän utvidgar sin verksamhet och fick under slutet av året ett prestigefyllt uppdrag att utbilda mariningenjörer. HCB arbetar starkt med att utveckla samarbetet med de närliggande universiteten och högskolorna i vårt närområde. Under året genomfördes omstruktureringen av överförmynderiet och Uddevalla har nu det centrala uppdraget från Färgelanda, Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal och Lysekil kommuner att sköta administrationen av överförmyndarverksamheten. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har tagit fram nya servicedeklarationer för att fortsätta strävan med att öka tillgängligheten för våra medborgare. En ny översiktsplan har arbetats fram och presenterats för kommunfullmäktige. Ett utomordentligt väl genomfört dokument som belyser våra planer på tillväxt och förnyelse. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har bl.a. medverkat till att kommunen nu är certifierade som Fair Trade City. Arbetet med att bereda marken för IKEA påbörjades vid östra Torp. Arbetet beräknas att fortgå under hela Tekniska nämnden drabbades hårt av ovanligt snörika vintrar både vårvintern och november - december. Detta resulterade i extremt höga snöröjningskostnader för nämnden som trots detta kunde visa på ett acceptabelt överskott. Den svaga konjunkturen har bidragit till höga sociala kostnader, som inte har hunnit återgå under verksamhetsåret. Man kunde dock se en utplaning av försörjningsstödet mot slutet av året och kurvan pekar svagt mot en återgång till normala förhållanden. Planeringen med nya äldreboenden och trygghetsboenden går framåt och de första reella projekten ligger nu framme för beslut. Slutligen vill jag belysa det stora arbete som påbörjats med att renovera och modernisera hamnen. Vi har utfört omfattande geologiska undersökningar i området och inspekterat kajernas status. Vi inser att vi behöver avsätta stora summor de närmaste åren för att uppgradera och miljösanera stora delar av hamnen. Vissa akuta åtgärder skall göras redan under Efter några års utredningar genomfördes sammanslagningen av kommunens IT-organisationer. Effekten kommer att visa sig i effektivare och samstämd utveckling inom IT-området och vi fortsätter vår strävan mot att minska användandet av papper i vår verksamhet. Skolverksamheten i kommunen är i bra ekonomisk balans och följer den fastslagna budgeten. Under året färdigställdes en ny förskola i Ljungskile och för framtiden projekteras fler om- och nybyggnader. Inom kultur- och fritidsnämnden har projektet med Rimnershallen i stort sett slutförts. Invigningen kommer att ske den 12 februari Projektet har genomförts inom givna ramar och tider och projektgruppen skall ha en eloge för en utmärkt anläggning till förutsedda kostnader. Den här satsningen kommer att ge Uddevalla en ledande roll vad gäller möjligheter för våra ungdomar och motionärer att utöva sin idrott. 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sture Svennberg Kommunstyrelsens ordförande 3

6 STYR- OCH LEDNINGSMODELL Visionen Uddevalla kommun - hjärtat i Bohuslän - där människor växer och erbjuds god livskvalitet sträcker sig till år Kommunfullmäktige har i den strategiska planen beslutat om mål som ska uppnås och uppdrag som ska genomföras under mandatperioden Varje år görs en uppföljning av måluppfyllelse och hur långt verksamheterna kommit med uppdragen. Målen sammanfattas i ett styrkort och genom en samlad bedömning av måluppfyllelsen inom tre fokusområden bedöms om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Det fjärde fokusområdet har mål som har ett framåtperspektiv mot förnyelse. Detta redovisas under rubriken På väg mot god livskvalitet. Kommunstyrelsen och nämnderna har också styrkort med tillhörande nämndsuppdrag som följs upp årligen och redovisas under rubriken Nämndernas berättelse. UTVECKLING KUND/MEDBORGARE Vision SAMHÄLLSNYTTA MEDARBETARE Kommunfullmäktiges strategiska plan Kommunfullmäktiges styrkort innehåller mål, uppdrag och tvärsektoriella styrdokument (folkhälsa, integration och miljö) Uppföljning Redovisas under rubrik På väg mot god livskvalitet Nämndernas styrkort Innehåller mål och uppdrag Nyckeltal Varje nämnd redovisar under rubrik Nämndernas berättelse nyckeltal avseende tjänsteproduktion, volymer och kostnader som inte är målsatta, men är viktiga för analyserna inom respektive nämnd. Uppföljning Redovisas under rubrik Nämndernas berättelse 4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Snabb återhämtning enbart i vissa delar av världen Finanskrisen under 2008 och 2009 dämpade den globala ekonomin på ett sätt som gjorde att jämförelser gjordes med depressionen på 1930-talet innebar dock en anmärkningsvärt snabb återhämtning i stora delar av världen, dock inte alla. Världsekonomin har i flera avseenden ännu inte nått de nivåer som rådde före krisen. De s.k. BRIC-länderna med framför allt Kina, Indien och Brasilien har den starkaste kraften i tillväxten även efter krisen. Däremot har utvecklingen i industriländerna i Europa och även i USA stått och stampat under året. Inom Euro-området har problemen varit störst i Grekland och Irland som båda fått hjälp av bl.a. EU. Oron kvarstår för bl.a. Portugal och Spanien. Kraftig ökning av BNP i den svenska ekonomin Under 2010 har återhämtningen i den svenska ekonomin varit påtagligt stark. BNP har under året vuxit med 5,5 % vilket kan jämföras med en minskning med 5,3 % BNP är därmed tillbaka på ungefär samma nivå som före finanskrisen. I realiteten innebär detta dock ett tapp på ca 4 % då den svenska ekonomin normalt växer med ca 2 % per år. Det är framför allt exportindustrin, investeringarna samt lageruppbyggnaden som ligger bakom uppgången. Antalet sysselsatta har under den genomgångna krisen minskat med personer och antalet arbetslösa ökat med nästan lika många till 9 % av arbetskraften. Kommunernas ekonomi räddades av kortsiktigt konjunkturstöd Den ekonomiska utvecklingen under året inom kommunsektorn blev inte så pessimistisk som förutspåddes. En starkt bidragande orsak till detta var de extra statsbidrag på 11,9 mdr som tillfördes kommunerna. Av denna summa var 8,4 mdr tillfälliga konjunkturstöd för 2010 medan 3,5 mdr var permanent höjning. Flertalet av kommunerna använde det tillfälliga stödet till en långsammare neddragning av verksamheten än vad som annars skulle ha varit fallet. Beslutet om konjunkturstödet till sektorn kom sent under 2009 vilket medförde svårigheter att planera för användandet av pengarna. Kommunernas samlade överskott 2010 blev 14,7 mdr, vilket med god marginal överstiger kravet på god hushållning är därmed det ekonomiskt bästa året under den senaste tioårsperioden. En ytterligare bidragande faktor till det goda resultatet är sänkningen av premierna från AFA Försäkring. Taxeringsutfallet 2010 (2009 års inkomster) för kommunerna slutade på blygsamma 1,3 % ökning jämfört med Den genomsnittliga ovägda skattesatsen 2010 i kommunerna i Västra Götaland ökade med 5 öre till 21,80 kronor jämfört med För 2011 ökar den med ytterligare 4 öre till 21,84 kronor. Starkt finansiellt resultat Kommunens resultat uppgår till +81 mkr att jämföra med -197 mkr Resultatet belastas med en avsättning på 38 mkr för återställningskostnader inom delar av hamnområdet. Avsättningen rörande Östra Torp är oförändrad. Resultatet för kommunen exkl. jämförelsestörande poster är +71 mkr. Den egna löpande verksamheten svarar för ett underskott på -31 mkr som uppvägs av realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar på +48 mkr. Resterande delar beror i huvudsak på externa faktorer, som ökade skatteintäkter, lägre räntenivå, återbetalning av premier för avtalsgruppsjukförsäkringen mm. Målet om nettokostnadsandel uppnås både jämfört med årets mål enligt budget (99,1 %) och med det långsiktiga målet i den strategiska planen (< 97,5 %). Exkl. avsättningen hade andelen varit 95,4 %. Investeringsmålet på 96 mkr överskrids dock med 46 mkr. Sett utifrån det faktiska bokslutsresultatet kan dock konstateras att full finansiering ändå uppnås p.g.a. det bättre resultatet. Målet om låneskuld uppnås med mycket god marginal, 603 mkr, beroende på att planerade investeringar skjutits framåt i tid samt att de positiva resultaten år 2009 och 2010 medfört att låneskulden har kunnat nedamorteras. Det långsiktiga målet för skattesatsen på 21,99 kronor enligt den strategiska planen uppnåddes inte då skattesatsen för året beslutades ligga kvar på oförändrad nivå. Mål Utfall Mål Uppnås Nettokostnadsandel 96,9 % <99,1 % Ja Investeringar * 141 mkr <96 mkr Nej Låneskuld mkr <2 250 mkr Ja Skattesats 22,09 kr 22,09 kr Ja * I skattefi nansierade verksamheter FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

8 Investeringarna uppgår till 225 mkr, varav 141 mkr inom den skattefinansierade verksamheten och 84 mkr inom den avgiftsfinansierade. De långfristiga skulderna uppgår till mkr och har minskat med 105 mkr från Av skulderna avser mkr långfristiga lån och är därmed 125 mkr lägre än föregående år. Orsaken till minskningen är framför allt överskott i verksamheten som medfört att amortering kunnat ske. Borgensåtagandena minskar från 729 mkr till 667 mkr. Det är framför allt åtagandena gentemot Uddevalla Energi AB och Uddevalla Omnibus AB som minskat. Balanskravet klaras med god marginal Kommunallagens balanskrav definieras som att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år och gä ller enbart för kommunen, inte koncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska realisationsvinster och realisationsförluster räknas bort. Justering kan även ske om synnerliga skäl finns för att inte reglera ett negativt resultat. Ett negativt resultat ska vara återställt senast tre år efter att det uppkommit. Avstämningen nedan visar att kommunen uppfyller balanskravet för Invånarantalet ökade med 350 personer Återigen växer Uddevallas invånarantal ökade invånarantalet med 350 personer till totalt personer. Ökningen överträffas bara av två år hittills under 2000-talet personer flyttade till Uddevalla medan flyttade ut, vilket ger ett positivt flyttnetto med 216 personer. Födelsenettot gav ett relativt kraftigt överskott, +132 barn. 651 barn föddes och 519 personer avled Invånarantal 31/12 och förändring respektive år Lägre sysselsättning och högre arbetslöshet Antalet förvärvsarbetande i Uddevalla minskade under 2008 efter att ha ökat under flera år. Minskningen blev 157 personer. Största branscher vad gäller arbetstillfällen är vård och omsorg (andel 23,5 %) samt handel (13,7 %) pendlade (- 99 jämfört med 2007) personer till Uddevalla och (+ 216) personer från Uddevalla vilket gav ett pendlingsunderskott om 253 (-315) personer. Arbetslösheten har ökat kraftigt under året och uppgår nu till 8,7 % mot rikets 7,1 %. Årets resultat Realisationsvinster Realisationsförluster Justerat resultat Justerat resultat + 81 mkr - 48mkr 0 mkr 33 mkr Förvärvsarbetande dagbefolkning år (A) samt förvärvsintensitet nattbefolkning år (B) (%) A A B 76,8 % 78,1 % 78,8 % 78,9 % 75,6 % Balanskravet är ett minimikrav. Kommunallagen innehåller därutöver krav på att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. De finansiella målen är satta utifrån detta och är Uddevallas definition av lagstiftningens krav. Ökande inflation och fortsatt låg ränta Konsumentpriserna (mätt som KPI) steg under året med i genomsnitt 1,3 % och där ökningstakten i december är uppe i 2,3 % i årstakt. Riksbankens styrränta, reporäntan, låg vid ingången av 2010 på rekordlåga 0,25 %. Räntan har under året höjts i fyra omgångar till 1,25 % vid utgången av året. De långa marknadsräntorna låg på fortsatt historiskt låga nivåer men visade på en relativt kraftig uppgång under hösten. De låga räntorna har även under 2010 kommit kommunen tillgodo, där kommunkoncernens genomsnittliga räntenivå på den långfristiga låneskulden blev 3,50 % att jämföra med 3,23 % föregående år. Förvärvsarbetande dagbefolkning 2009 (%) Index jämfört med riket = 100 Bransch Uddevalla Index Jordbruk, skogsbruk och fi ske 0,9 0,9 53 Tillverkning och utvinning 10,5 9,3 67 Energi och miljö 0,8 0,8 77 Byggverksamhet 7,9 8,3 124 Handel 13,7 13,7 110 Transport 5,3 6,0 117 Hotell och restauranger 3,0 3,0 100 Information och kommunikation 1,8 1,6 40 Kreditinstitut och försäkringsbolag 1,1 1,0 48 Fastighetsverksamhet 1,7 1,7 107 Företagstjänster 8,0 7,9 74 Civila myndigheter och försvaret 6,3 6,9 123 Utbildning 10,4 10,4 100 Vård och omsorg 23,5 23,2 142 Personliga och kulturella tjänster 4,0 4,1 95 Okänd bransch 1,1 1,2 103 Summa 100,0 100,0 - Antal arbetslösa och i program år relativt befolkningen (genomsnitt resp. år, %) Uddevalla 5,4 4,3 4,6 7,3 8,2 Riket 5,3 3,9 3,7 6,0 6,9 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

9 Satsning på nyföretagande och entreprenörskap fortsätter Nyföretagandet, räknat som antal nyregistrerade företag, har under 2010 varit det högsta i Sverige på mer än 15 år, en ökning med 19 % i jämförelse med I Uddevalla registrerades 312 nya företag, en ökning med 11 %. Detta är det högsta antalet under 2000-talet. Av de 10 bästa kommunerna tillhör åtta huvudstadsregionen. Uddevalla fortsätter sin satsning på nyföretagande och entreprenörskap genom samverkan med Entreprenörsarenan Bohuslän med säte i Uddevalla och NyföretagarCentrum Väst med flera. På grund av fordonskrisen och GM:s avveckling av ägandet i Saab beslutades 2009 inom ramen för Fyrbodalssamarbetet att starta ett omställningsprojekt med syfte att stärka företagen i regionen och öka differentieringen i näringslivet. Sju av kommunerna i Fyrbodal, varav Uddevalla är en, ingår i projektet. Målgruppen är industri- och tjänsteföretag som vill utvecklas och växa, men som ser ett eller flera hinder. Projektet erbjuder stöd genom ett antal olika utvecklingsinsatser. Kommunen har under året medverkat i Svenskt Näringslivs projekt Modiga kommuner för att utveckla samverkan mellan kommun och näringsliv med syfte att öka tillväxten i samhället. Kommunen och Svenskt Näringsliv har under året anordnat ett möte om företagsklimatet i de svenska kommunerna där Uddevalla placerade sig på 109:e plats av Sveriges 290 kommuner, vilket är den bästa placeringen sedan mätningarna påbörjades För att bidra till samverkan och utveckling av näringslivet i Uddevalla har under året tagits fram en guide för samverkan som presenterar 37 företagsnätverk, föreningar och organisationer som har verksamhet i Uddevalla. Många nya bostäder på gång Under året har byggandet återhämtat sig väl efter finanskrisen. Jämfört med 2009 ökade t.ex. bygglovansökningarna med nästan 10 %. Förhandsförfrågningar med efterföljande bygglov för bostadshus på landsbygden är fortsatt hög och har också ökat jämfört med I Uddevalla har byggandet av 45 bostadsrättslägenheter i kvarteren Rud och Kagg påbörjats liksom 28 lägenheter på Östberget. Större delen av Södra Bohusgårdens 46 bostäder är nu färdigställda liksom de 20 bostäderna på Valåsberget i Ljungskile. I Ljungskile har även byggandet av kommunens första fyra ägarlägenheter påbörjats. Förutom ombyggnad till några hyreslägenheter i Ulvesunds lanthandel har inga nya hyreslägenheter producerats under I Lanesund fortsätter utbyggnaden av bostäder och förtätning av befintliga sommarstugeområden sker utmed kustlinjen allteftersom den kommunala VA-utbyggnaden fortskrider. Bygglov har lämnats för äldreboende i Rotviksbro med 40 lägenheter. Under året har ca 70 nya lägenheter färdigställts. Under året antogs detaljplanen för Sundskogen som kan innebära ca 200 nya lägenheter. Många andra pågående planarbeten bedöms komma att tillgodose kommunen med attraktiva bostäder framöver. Fotboll på den nya näridrottsplatsen på Dalaberg. Foto: Stefan Björling. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

10 Skidspår på Bodele Foto: PeO Nilsson Koncernens resultat förbättras Koncernens, dvs. kommunens och de kommunala företagens samlade resultat, uppgår till +102 mkr, vilket kan jämföras med -187 mkr för Resultatet har framför allt påverkats av kommunens goda resultat. Bolagens och stiftelsernas bidrag till resultatet har ökat från 10 mkr 2009 till 21 mkr Investeringarna under året uppgår till 354 mkr och de långfristiga skulderna uppgår till 2,3 mdr. Den kalla vintern bidrar till ett förbättrat resultat för Uddevalla Energi AB. Bl.a. har fjärrvärmen producerat 319 GWh jämfört med budgeterade 260 GWh. För Uddevalla Hamnterminal AB har den förbättrade konjunkturen medfört ökad godsmängd och därmed en kraftig förbättring av resultatet. Godsmängden ökade från 820 kton till kton, dvs. +22 %. Uddevalla Utvecklings AB har under året utökat ägarandelen i Uddevalla Hamnterminal AB. Framtidsutsikter De ekonomiska förutsättningarna försämras fr.o.m jämfört med 2010, framför allt p.g.a. utfasningen av det statliga tillfälliga konjunkturstödet. Samtidigt ökar skatteintäkterna fortfarande svagt eftersom den svenska ekonomins utveckling fortsatt drivs av en produktivitetsförbättring som inte ger avtryck i skatteintäkterna. Det ska dock noteras att jämfört med för ett par år sedan är läget för de kommande åren ljusare. Arbetslösheten nådde inte de nivåer som först befarades. Ekonomin förväntas dock återhämta sig i ett långsammare tempo och det lär dröja innan läget återigen kan betraktas som normalt. Uddevalla kommuns framtid präglas av behov och önskemål om stora investeringar, både inom den skattefinansierade och den avgiftsfinansierade verksamheten. Inom den skattefinansierade verksamheten, som är all verksamhet förutom vatten/avlopp, är förutsättningarna för den långsiktiga finansieringen begränsad. Inom VAsidan är det möjligheterna att öka brukningsavgifterna som kommer att påverka nivån, såvida inte skattekollektivet ska vara med och ta en del av finansieringen. De kommunala företagen visade under 2010 betydligt positivare resultat än de närmast föregående åren, vilket är glädjande för framtiden. Ett stort långsiktigt åtagande handlar om den framtida verksamheten inom hamnområdet. Här krävs både kortsiktiga åtgärder som långsiktiga planer för utnyttjandet av tillgängliga markområden. Satsningen på utbyggnaden av Östra Torp skapar bra omvärldsförutsättningar för en fortsatt god utveckling av Uddevalla som framtida bosättnings- och etableringsort. 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

11 PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET Kommunfullmäktige har antagit en strategisk plan med övergripande mål och strategier för hela mandatperioden Planen är ett led i att uppnå visionen 2020 Uddevalla kommun, hjärtat i Bohuslän, där människor växer och erbjuds god livskvalitet. Måluppfyllelsen 2010 var högst inom fokusområde medarbetare. Fokusområde kund/medborgare, samhällsnytta och utveckling är förbättringsområden. Diagrammet nedan visar kommunfullmäktiges styrkort och dess mål. Då den röda resultatlinjen når 100 eller går utanför diagrammet har vi nått målet. Utöver måluppfyllnad följs utvecklingen i Uddevalla över en treårsperiod och jämförelse med andra (se tabeller). UTVECKLING Andel nyanlända i introduktion som gått vidare till arbete/utbildning Utanförskapsindex Företagsklimatet Uppfyllda miljömål Utbildningsnivå Ungdomsfullmäktige (ungdomar) Folkhälsa 120 Ungdomsfullmäktige (politiker) KUND/MEDBORGARE Uppfyllda tillgänglighetsmål Tillgodosedda förstahandsval Verksamheter med uppnådd brukarnöjdhet Brukares nöjdhet med bemötande Sjukfrånvaro Nyregistrerade företag Frisknärvaro 2010 Mål Föreningsaktiviteter 7-20 år SAMHÄLLSNYTTA Befolkningsutveckling Behörighet till högskolan Behörighet till gymnasiet Finansiell profil Totala nettokostnader Kvinnors andel av männens löner Andel kvinnor på arbetsledande befattning MEDARBETARE Vad har vi genomfört från den strategiska planen? Den strategiska planen innehåller 54 uppdrag fördelade på olika nämnder. Vid årsskiftet var 22 genomförda och avslutade av nämnd och 32 pågående. Uppdragen redovisas under respektive nämnds avsnitt. Är vi på väg i rätt riktning? Fokus på kund/medborgare Visionen anger att vi har lyckats när vi alla känner oss stolta, trygga, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft. Tillgänglighet mäts inom fem områden. Bibliotekets och medborgarkontorets öppettider når det mål som är satt. Tekniska nämnden har åtgärdat alla enkelt avhjälpta hinder i kommunens förvaltningslokaler enligt de krav som ställs. Den genomsnittliga tiden från ansökan till första erbjudande om plats på äldreboende är 24 dagar i snitt. Väntetiden på demensboende sjunker i slutet av året men i gengäld ökar väntetiden till somatiskt boende. En förändring som märks bland de äldre är att de lever längre och det är en minskad omsättning på platserna. En ytterligare förklaring till ökad väntetid är att sjukvården skickar hem alltfler sjuka människor på grund av att de har platsbrist. Andel barn som får plats inom barnomsorgen inom två månader sjunker enligt statistiken. Det beror på att statistiken inte är fullständig. Den viktigaste orsaken är att tillgången på platser har varit god under året och föräldrar har kunnat få önskad plats direkt och därmed inte registrerats i kön. En annan bidragande orsak är att många av de föräldrar som registreras i kön väljer att vänta på önskad plats trots att möjlighet till barnomsorg finns på annat ställe i närområdet. Valfrihet följs upp i form av tillgodosedda förstahandsval inom fem områden och har minskat något. Förstahandsval inom kulturskolan, val till särskilt boende och barnomsorg är något mindre tillgodosedda. Inom kulturskolan är intresset stort för att få spela vissa musikinstrument och antalet sökande överstiger tillgängliga platser. Andel personer som får sitt förstahandsval till särskilt boende sjunker något vilket beror på att tillgången på platser minskat under året som tidigare nämnts. Andel val till barnomsorg följer förändringen PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET 9

12 av andel som får plats inom två månader. Inom grundskolan ökar andelen förstahandsval men fortfarande gör de flesta eleverna inget aktivt val utan går till den skola som tilldelas som grundval. Liksom tidigare år finns fler sökande än tillgängliga platser till en av grundskolorna. Gymnasiet tillgodoser förstahandsval ungefär som tidigare vilket dels beror på en anpassning av organisationen utifrån antalet sökande men också att antal elever i årskullarna är färre. I ungdomsfullmäktige deltar färre ungdomar under året och antalet deltagande politiker är detsamma som föregående år. Rättssäkerheten, antal ändrade beslut i första instans på grund av överklagande per myndighetsbeslut, har minskat och orsaken är förändrat beräkningsunderlag. I år finns avgiftsbeslut inom äldre- och handikappomsorgen med till skillnad från föregående år. Brukarnöjdheten följs upp inom sexton verksamheter under året och sex av undersökningarna når det mål som den egna nämnden satt för brukarnöjdhet. Förskolans resultat försämras sedan föregående år. Långa tjänstledigheter för de som gick över till fristående förskolor, vilket resulterade i att personal inte kunde tillsvidareanställas på två år, gav instabilitet i personalgruppen. Övertalighet i barnskötargruppen resulterade i förändringar p.g.a. turordningsregler samt minskad personaltäthet och stor restriktivitet med vikarier under Detta tros ha påverkat föräldrarnas nöjdhet. Fritidshemmens försämrade resultat bedöms bero på en allmänt negativ bild av för stora fritidshemsgrupper i media. Inom organisationen finns en negativ bild av att fritidshem är förfördelat gentemot grundskolan och det kan vara så att det syns utåt mot verksamhetens brukare. Grundskolan anger att det tidvis finns svårigheter att möta alla elevers behov vilket troligtvis påverkat brukarnöjdheten. Kultur och fritidsnämndens undersökning om kundnöjdhet med biblioteksverksamheten visar att kvinnor och män i stort sett är lika nöjda. Bland de boende på särskilt boende är männen mer nöjda än kvinnorna. I tekniska nämndens brukarundersökningar om bostadsanpassning samt park och grönyteskötsel är kvinnorna något mindre nöjda med verksamheterna i helhet än männen. Brukarnas nöjdhet med bemötande har följts upp inom nio verksamheter varav fyra nådde målet. Bibliotekspersonalen får högt betyg i fråga om bemötande, 98 %, och det är ingen skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av bemötandet. Inom verksamheterna med bostadsanpassning och park- och grönyteskötsel visar resultatet att kvinnorna anser sig något bättre bemötta än männen i sina kontakter med verksamhetsutövarna. Äldreomsorgsindex sjunker något sedan föregående år. Indexet består av tio frågor och visar bättre resultat på frågorna om den äldre serveras kvälls/nattmål; själv kan välja tid för nattvila och tid för uppstigning på morgonen; särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar och organiserade aktiviteter under helgen. Försämring sker inom frågorna om det särskilda boendet dagligen erbjuder den äldre möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål eller erbjuder möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar. Fokus på våra medarbetare Visionen anger att vi har lyckats när våra medarbetare trivs, utvecklas och känner sig stolta över att ge god service. Sjukfrånvaron fortsätter att minska och den långa sjukfrånvaron sjunker mest. Sjukfrånvaron sjunker inom socialtjänsten, barn och utbildning och kultur och fritid. För första gången sedan 2003 är den korta sjukfrånvaron högre än den långa. Här följer Uddevalla en allmän trend bland Sveriges kommuner. Minskningen under året motsvarar ungefär 20 heltidstjänster. Frisknärvaron stiger för tredje året i rad och innebär att drygt av våra anställda inte varit sjukskrivna en enda dag. Satsningen på kompetensutveckling och friskvård sjunker sedan föregående år. Nämnderna arbetade vidare med resultatet från medarbetarenkäten i slutet av förra året genom att kartlägga risk- och friskfaktorer samt att hantera dessa. Löneskillnaden mella n kvinnor och män ligger i stort sett som förra året. Löneöversynen som gjordes under året gav en fast summa alternativt en fast procentsats oavsett kön. Andel kvinnor på arbetsledande befattningar minskar på både avdelningschefsnivå och verksamhetschefsnivå. Nämnderna strävar efter att åstadkomma en jämnare könsfördelning vid rekrytering till både fasta tjänster och vikariat, genom att lyfta fram medarbetare som tänkbara kommande ledare i syfte att utjämna könsfördelning. Fokus på samhällsnytta-vad vi presterar i förhållande till våra resurser Visionen anger att vi har lyckats när kommunen genom helhetssyn gör ett effektivt arbete och har en långsiktigt sund ekonomi. Den finansiella profilen för Uddevalla, som jämför flera ekonomiska nyckeltal med genomsnittet för Västra Götalands kommuner, försämras sedan föregående år. Resultatet påverkas starkt av den avsättning som gjordes för satsningar i Torpområdet för Detta påverkar mer än hälften av de ingående måtten negativt och får till följd att den finansiella profilen kraftigt försämras i relation till övriga kommuner i Västra Götaland. Nettokostnadsskillnaden för 2009 ökar i relation till genomsnittet av Västra Götalands kommuner. Även här är det avsättningen för satsningar i Torpområdet som påverkar resultatet. Utvecklingen från 2007 visar, 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

13 exkl. denna avsättning, att kostnadsskillnaden totalt är ungefär i samma nivå. De tydligaste trenderna som kan utläsas över lite längre tid är att barnomsorgen gått från lägre kostnader än länet till högre samt att individ- och familjeomsorg utvecklats från en högre kostnad till en lägre. I övrigt kvarstår de tidigare skillnaderna dvs. att omsorgen om äldre och funktionshindrades högre kostnader balanseras av utbildningsverksamhetens lägre kostnader. Avgifterna för kommunalt vatten och avlopp ökar i jämförelse med grannkommunerna p.g.a. kostnadskrävande investeringar. Den genomsnittliga kostnaden för besök på stadsbibliotek och medborgarkontor är densamma som föregående år. Nämnderna har arbetat vidare utifrån resultatet av Kommunkompassen genom att bl.a. införa ett system med ständiga förbättringar och se över processer, effektivisering via it-stöd, genomförande av ett systematiskt arbetssätt för att hitta och åtgärda fel och brister, utrett det systematiska arbetsmiljöarbetet, förenklat skolvalsrutiner samt förbättrad resursfördelningsmodell. Andelen elever i årskurs 9 som klarar behörigheten till gymnasiet sjunker men vi ligger fortfarande över rikets snitt då sommarskolans resultat inräknas. Vid en jämförelse med riket (före sommarskolan) är andelen pojkar som får slutbetyg i Uddevalla något högre (88 %) än riket (87 %). Jämförelsen visar att andel flickor som får slutbetyg ligger lägre i Uddevalla (88 %) än i riket (89 %). Nämnden beskriver att fokus måste ligga på att verksamheten förbättras så att andelen elever med höga betyg höjs under läsåret. Färre elever klarar behörigheten till högskolan jämfört med föregående år. Resultatet ligger i nivå med både kommungruppen och riket (87) men har sjunkit de två senaste åren. Resursminskningar kan vara en orsak till det. Fokus på utveckling förnyelse Visionen anger att vi har lyckats när människors behov och efterfrågan styr mot hållbar utveckling, Uddevalla har rollen som utvecklingscentrum och befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv. Uddevalla klättrade för andra året i rad i ranking av lokalt företagsklimat och fick placeringen 109 vilket är en förbättring på 41 placeringar mot föregående år och är den bästa placeringen för Uddevalla sedan mätningen inleddes Mätningen består av tre delar varav två utgår från den enkätundersökning som görs med ett urval av företagare i Uddevalla. Det genomsnittliga betyget som företagarna ger för företagsklimatet i Uddevalla är 3,5 på en 6-gradig skala. Detta är också Enhet Resultat 2008 Uddevalla över tid Resultat 2009 Resultat 2010 Riktning* Resultat jämfört andra Källa (jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Rättssäkerhet % - 1,2 0,58 Egen; 2010 två nämnder Uppfyllda tillgänglighetsmål % Egen; öppettider 2 verksamheter, kötid 2 verksamheter, tillgänglighet till kommunens förvaltningslokaler Tillgodosedda förstahandsval % 84,4 77,2 75 Egen; 2010 Deltagande ungdomar i ungdomsfullmäktige Antal Egen; 2010 Deltagande politiker i ungdomsfullmäktige Antal Egen; 2010 Verksamheter med uppnådd brukarnöjdhet enligt nämndsmål % Egen; 16 verksamheter 2010 fr.o.m Brukarnöjdhet med bemötande % Egen; 9 verksamheter 2010 Äldresomsorgsindex*** Index - 75,5 73,3 Egen; 2010 Sänkt sjukfrånvaro % 6,8 5,7 5,2 Kolada; jämförelse med riket 2010 (5,2 %) Org. jämställdhet andel kvinnor på arbetsledande befattning % Egen; 2010 Finansiell profil Index KFI; 2009 Totala nettokostnader per invånare Tkr 41,0 43,7 44,3 Grundskolan behörighet till gymnasiet (inkl. sommarskolan) % Jmf** Egen samt skolverket 2010; 87,5 Gymnasiet behörighet till högskolan % Skolverket 2010; 87 *Riktning: Pilen visar förändring från 2009 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. *** Äldreomsorgsindex följs inte fr.o.m som ett samlat index i kommunernas och landstingens gemensamma databas Kolada. Resultatet för 2009 har därför räknats om enligt samma beräkning som resultatet för PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET 11

14 Promenad på isen i Skeppsviken. Foto: Magnus Södergren det hittills bästa resultatet för Uddevalla och ligger på samma nivå som genomsnittet för Sverige, som är 3,42. Den tredje delen följer bl.a. kommunalskatten, nyföretagandet, antal företag och marknadsförsörjningsgraden. Här har Uddevalla förbättrat sig i jämförelse med övriga kommuner. Nyföretagandet i Uddevalla når det högsta antalet nya företag under 2000-talet. Antalet nya aktiebolag uppgick till 186 jämfört med 147 för 2009, en ökning med 26 %. En anledning är att kravet på aktiekapital sänktes till kr under året. Befolkningsutvecklingen i kommunen är fortsatt positiv. Året 2010 avviker dock från tidigare år p.g.a. av ett ovanligt högt antal födda och få avlidna. Födelsenettot blir därför avsevärt högre än tidigare år. Antalet in- och utflyttare är dessutom något lägre än tidigare år liksom flyttnettot som stannar runt 220 personer. Folkhälsan fortsätter att utvecklas positivt och Uddevalla har utifrån folkhälsoindexets indikatorer ett betydligt bättre resultat än snittet för riket. Det är färre anmälda våldsbrott och totalt antal anmälda brott i Uddevalla än i riket. Skadorna i Uddevalla är nu nere på en nivå som snittet i riket tack vare ett mångårigt skadeförebyggande arbete. De insatser som görs för att förebygga missbruk, som ofta är kopplat till våldsbrott, i skola och socialtjänst är betydelsefulla för att hålla våldsbrotten nere. Medlingsverksamheten och arbetet med unga brottsförövare är också viktigt för att vända negativa brottsspiraler hos unga. Självmorden ligger lågt i Uddevalla sedan flera år tillbaka. Uddevalla har fortfarande något högre arbetslöshet och även högre ohälsotal än riket. Resultatet för integrationsmålen som följs upp inom två områden 2010 visar en positiv utveckling även om målen för 2010 inte nås. Arbetslösheten bland utrikes födda ligger fortfarande högre i Uddevalla än i Västra Götaland och både ekonomiskt bistånd per invånare samt hushåll med försörjningsstöd ökar. Utbildningsnivån, andel personer år med eftergymnasial utbildning ligger på samma nivå som förra året. Miljömålen följs upp inom fem områden där målen nås för informations- och utbildningsinsatser för personalen och lagefterlevnad. Verksamheterna har fortfarande ett förbättringsarbete framför sig när det gäller ekologisk mat, avvikelse- och förbättringsförslag samt att få in klimatsmarta tips från kommuninvånare och företag. Enhet Resultat 2008 Uddevalla över tid Resultat 2009 Resultat 2010 Riktning* Nyregistrerade företag Antal Företagsklimatet Ranking Resultat jämfört andra Källa (jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Nyföretagarbarometer/Jobs and Society Nyföretagarcentrum Jämförelse Trollhättan Svenskt Näringsliv; 2010 Ranking av 290 kommuner Utbildningsnivå % SCB, 2009; 38 Uppfyllda miljömål % Egen; 2010 Jmf** *Riktning. Pilens visar förändring från 2009 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

15 INTEGRATION OCH MOTVERKANDE AV UTANFÖRSKAP Integration och motverkande av utanförskap är ett av kommunens prioriterade områden. Med stöd av det antagna handlingsprogrammet Program för integration och motverkande av utanförskap , samt det arbete som drivits av den politiska beredningen för integrations- och demokratifrågor, har integrationsfrågorna fått stort fokus under hela mandatperioden. Två projekt finns framtagna: ett som jobbar för att minska utanförskapet Mötesplats Dalaberg från utanförskap till anställningsbarhet och ett som jobbar förebyggande med hedersrelaterad problematik Ungas väg för ökad makt och frihet F.Y.Embassy. Båda projekten har fått mycket positiv uppmärksamhet både i och utanför kommunen. De kan båda redovisa ett gott resultat, som de sprider vidare i olika sammanhang. Resultatet av det första målet för 2010, beskriver de nyanlända som kom till Uddevalla år 2008 (introduktionstiden är högst 2 år). 22 % har gått vidare till utbildning eller sysselsättning (10 % av hela gruppen var analfabeter). När det gäller målet där vi tidigare mätt andelen som klarat kursen SFI:D inom introduktionstiden, har man reviderat detta mål. Resultatet 2010: 46 % av de som erhöll betyg i någon av kurserna A-D nådde måluppfyllelsen för någon av studievägarna 1-3 inom SFI (svenska för invandrare). Ansvaret för introduktionen av nyanlända flyktingar flyttades över från kommunerna till arbetsförmedlingen den 1 december I utanförskapsindex finns fyra sammanlagda mått inräknade: sysselsättning, valdeltagande, skolresultat och inkomst. Statistik gällande sysselsättning och inkomst släpar efter ca 2 år, medan skolresultat kan redovisas samma år. Eftersom det varit val år 2010 tillkommer även här årsfärska siffror. Utanförskapsindex för våra två utanförskapsområden Bäve 7 (Dalaberg) och Bäve 8 (Hovhult) ligger tillsammans på 60,5 (en ökning med 1 % sedan 2009). Det uppsatta målet på 65 har alltså inte uppnåtts, men sedan 2007 när vi antog målet och började mäta, har vi ökat index med 2,1 % (Bäve 7 med 2,6 % och Bäve 8 med 1,95 %). Bäve 7 ligger nu på 59,3 och Bäve 8 på Det är framför allt det goda valresultatet som gett ett fortsatt positivt resultat. Tyvärr kan vi se att trots att fler får arbete (Bäve 7), så visar statistiken att allt fler lever på mycket låga inkomster. Projekt Mötesplats Dalaberg deltar i seminariedagen EU gör nytta i Västsverige i Göteborg den 20 oktober Foto: Annette Nyman Resultatet 2010 Kommunfullmäktiges integrationsmål: 60 % av våra nyanlända flyktingar ska efter avslutad introduktion ha gått till arbete eller utbildning 60 % ska ha godkänd grundskolekompetens i svenska-för-invandrare (SFI-D) - gäller inte längre utan har reviderats till: Andel nyanlända som inom introduktionen fått betyg inom respektive studieväg inom normtid alla områden/stadsdelar ska minst ha utanförskaps indexet 65. Med en stor gemensam satsning i norra Uddevalla inför valet, lyckades vi öka valdeltagandet med 8,87 % i Bäve 7 och med 11,01 % i Bäve 8. I hela Uddevalla ökade vi valdeltagandet med 2,68 %, så våra utanförskapsområden bidrog starkt till det goda resultatet. Mötesplats Dalaberg/Navet har kontinuerliga träffar med politiker, men satsade extra inför valet på politikerkvällar, information till hushållen samt politikermässor. Nu är det Uddevalla 3 (Tureborg) som har lägst valdeltagande i kommunen. När det gäller de 50 antagna integrationsuppdragen i handlingsprogrammet, så jobbar samtliga förvaltningar aktivt med dessa. Flera uppdrag är färdiga och avslutade, några är ej påbörjade, men de flesta är pågående. Tre olika nätverk jobbar aktivt i samverkan för en bättre integration; Navet, Nätverk Integration samt samverkansgrupp Tureborg. Enhet Uddevalla över tid Resultat 2008 Resultat 2009 Resultat 2010 Riktning* Resultat jämfört med andra Nyanlända som gått vidare till arbete och % Egen; 2010 utbildning Nyanlända invandrare som % Egen; 2010 klarat SFI-D Utanförskap Index 58,2 59,5 60,5 SCB, Skolverket Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) *Riktning. Pilen visar förändring från 2009 till **Mått angående SFI har reviderats och mäts därför inte i denna form INTEGRATION OCH MOTVERKANDE AV UTANFÖRSKAP 13 Jmf**

16 FOLKHÄLSA I Uddevalla kommuns vision om en god livskvalitet framhävs vikten av att Uddevalla ska kännas säkert och tryggt, att kommunen ska motverka utanförskap och skapa delaktighet för alla samt driva ett aktivt folkhälsoarbete. Det nationella målet för folkhälsa, antaget av Sveriges riksdag, är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt prioriterade områden inom folkhälsa är säkerhet och trygghet (skador bland barn och unga, äldre samt skador på grund av våld), alkohol- och drogförebyggande arbete, föräldrastöd samt tillgänglighet för funktionshindrade. Ett avtal avseende samverkan och samfinansiering av gemensamma satsningar för folkhälsan finns mellan Uddevalla kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Trestad ( ). Hälsopolitiska rådet, som organisatoriskt är ett råd under kommunstyrelsen, leder och samordnar utifrån avtalet och beslutar om utvecklingsmedel för insatser som förebygger ohälsa och främjar hälsa för Uddevallas befolkning. Resultatet 2010 Kommunfullmäktiges mål för folkhälsa 2010 är att Uddevallas folkhälsoindex ska vara 110. Detta innebär att Uddevalla, utifrån folkhälsoindexets 22 variabler ska vara 10 % bättre än riket. Resultatet för 2010 blev 111 vilket alltså är något över målet. Säkert och tryggt Uddevalla är sedan 1998 utnämnd till En säker och trygg kommun/safe Community. Antalet skador i Uddevalla har historiskt varit högt men nivån motsvarar nu enligt den senaste statistiken ungefär snittet för riket. Detta kan antas vara ett resultat av det intensiva arbetet med skadeförebyggande insatser inom kommunens verksamheter och i samverkan med externa organisationer. Antalet anmälda brott och våldsbrott under 2010 var betydligt färre än snittet för riket och länet. Både skador och brott har ofta samband med alkohol och droger. Några exempel på insatser under 2010: Metoden Trygghetsvandringar har använts i flera områden och en manual för trygghetsvandringar med barn och unga har tagits fram. Ett samverkansavtal har slutits mellan kommunen och polisen i vilket Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterad problematik samt unga och narkotika är prioriterade områden. Socialnämnden arbetar mycket med att förebygga skador hos äldre bland annat genom att erbjuda läkemedelsgenomgångar och förebyggande hembesök. Genom ett samarbete mellan kommunen, polisen och försäkringsbolag erbjuds privatpersoner stöd för att etablera grannsamverkansområden mot brott. Goda uppväxtvillkor och föräldrastöd Uddevalla har placerat sig på kartan som föräldrastödskommun och ingår med projektet Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal i en regeringssatsning kring barn och ungas psykiska hälsa. Några exempel på insatser under 2010: Föräldrar i Uddevalla har erbjudits föräldrastödsföreläsningar och föräldrastödsprogram. Inom ramen för projektet har bland annat en föräldrarådgivare anställts och personal utbildats i metoder att möta föräldrar. På en Idékonferens för Fyrbodals kommuner presenterades Uddevallas arbete kring hedersrelaterad problematik och överviktiga barn som goda exempel. Tillgänglighet för funktionshindrade Uddevalla kommun arbetar för att utveckla den egna verksamheten för bättre tillgänglighet och delaktighet för funktionshindrade. Några exempel på insatser under 2010: Tekniska nämnden har avhjälpt en stor del av de enkelt avhjälpta hindren vid övergångsställen, handikapparkeringar och busshållplatser i kommunen. I de kommunala förvaltningslokalerna är alla enkelt åtgärdade hinder avhjälpta. I projektet Tillgängligt friluftsliv har ett arbete inletts för att anpassa vandringsleder och informationen om dessa så att fler har möjlighet att njuta av vår natur. En checklista för tillgänglighetsaspekter att tänka på när man arrangerar möten och seminarier har tagits fram. Enhet Uddevalla över tid Resultat 2008 Resultat 2009 Resultat 2010 Riktning* Folkhälsoindex index Medborgarnas upplevda trygghet index Resultat jämfört med andra Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Sammansatt offentlig statistik Rikets snitt SCB 2008 Kommuner > invånare Jmf** *Riktning. Pilen visar förändring från 2009 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

17 MILJÖ Miljö är ett prioriterat område för Uddevalla kommun. Kommunen har sedan många år arbetat planerat och målinriktat med miljöfrågor och blev 2004 Sveriges första kommun att registrera sig enligt EMAS. Det innebär att kommunen har åtagit sig att steg för steg förbättra miljön samt förmedla ett trovärdigt budskap om resultatet. All den verksamhet vi bedriver både internt inom kommunen och externt gentemot våra medborgare, näringsliv och andra organisationer skall leda oss mot det hållbara samhället. Miljöpolicyn är strategin för att skapa ett socialt och ekologiskt hållbar samhälle. Vårt verktyg Vårt miljöledningssystem enligt EMAS EMAS miljöledningssystem är verktyget för att prioritera och följa upp de miljöinsatser som förväntas ge bäst effekt inom kommunens olika verksamhetsområden. Samtliga nämnder ingår i EMAS-arbetet. Övergripande miljömål samt gemensamma detaljerade miljömål har tagits av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Alla facknämnder kan ha egna miljömål. Vår miljöpåverkan, policy, mål, rutiner och organisation ses över kontinuerligt. Två gånger om året har kommunstyrelsens beredning genomgång för att utvärdera miljöarbetet och ta beslut om förbättringar. Miljöarbetet granskas årligen av extern miljörevisor som redovisas till kommunstyrelsen. Resultatet miljömål för har antagits av kommunfullmäktige med inriktning på att minska klimatpåverkan. Alla nämnder har tagit fram handlingsplaner för att uppfylla dessa miljömål. Under 2010 har två av dessa miljömål uppfyllts och för de övriga tio miljömålen pågår arbetet. Det ena målet som har uppfyllts är att ta fram och marknadsföra en ny cykelkarta för Uddevalla kommun. Det andra målet som har uppfyllts är att Uddevalla ska bli en Fairtrade City (Rättvis handel), vilket vi blev den 6 juni och som skedde i samband med nationaldagsfirandet på Gustafsberg. Mål för att minska klimatpåverkan För att minska klimatpåverkan när det gäller transport finns det ett flertal handlingsplaner som har genomförts. Underhåll och förbättring av cykel- och gångbanor har gjorts. Energi- och klimatrådgivarna har bland annat haft en mässa för miljöbilar och varit ute på arbetsplatser och informerat om klimatfrågor. För att minska energianvändningen för kommunägda fastigheter har en konverteringsplan tagits fram. Många fastigheter har konverterats till fjärrvärme eller pellets. Oljeanvändningen minskar stadigt inom kommunens fastighetsbestånd. Ett arbete har påbörjats för att ta fram ett energieffektiviseringsprogram som finansieras av Energimyndigheten. För att ge möjligheten för lokala producenter att sälja sina varor har marknadsdagar anordnats i centrum. Liksom tidigare år har Naturskolan under året haft många besökare, framförallt från grundskolan. UngEnergi är ett projekt som har blivit mycket uppskattat. Ungdomar har med stöd av kommunens tjänstemän och politiker tagit fram förslag på hur de vill minska klimatpåverkan i Uddevalla. Ett annat spännande projekt som har påbörjats är miljödiplomering av företag i Uddevalla kommun. Många företag har visat intresse och arbetet kommer att fortsätta under Ett mål som har varit svårt att nå är att öka andelen ekologisk mat för kommunens verksamheter, då kostnaderna för livsmedel har ökat markant. Som ett steg för att minska klimatpåverkan har skolan serverat klimatsmart skollunch under en vecka. Under 2010 har en omregistrering av kommunens miljöledningssystem EMAS genomförts. Uddevalla kommun är fortsatt godkänd som en EMAS kommun. Som avslutning på 2010 års miljöarbete anordnades en miljöfest på Bohusläns Museum där politiker, personal och allmänheten bjöds in. Antalet besökare Naturskolan Åleslån Olja för uppvärmning av kommunens fastigheter Enhet Uddevalla över tid Resultat 2008 Resultat 2009 Resultat 2010 Riktning* st m Resultat jämfört med andra Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Jmf** *Riktning. Pilen visar förändring från 2009 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. MILJÖÖVERSIKT 15

18 PERSONALÖVERSIKT Syftet med kommunens arbetsgivarpolitik är att säkerställa verksamhetens kvalitet och utveckling. Kommunen står inför en omfattande generationsväxling. För att bibehålla den kunskap och erfarenhet som finns i organisationen är det betydelsefullt att kompetens och värderingar överförs. Det är de närmaste årens stora utmaning för kommunen Medellön i kommunen som helhet (tillsvidareanställd) Anställda och årsarbetare Antalet anställda minskar från till Det är framförallt antalet tillsvidareanställda som minskar. Huvudorsaken är de verksamheter inom barn och utbildningsnämnden som övergått från kommunal regi till externa utförare. Anställningsförhållandet till den personal som varit tjänstledig har avslutats. Antalet årsarbetare påverkas också av verksamhetsövergångarna och minskar från till De som är tjänstlediga från socialnämndens enheter som privatiserats kvarstår i tjänst till oktober 2011 och mars - april Det kan därför antas att antalet årsarbetare och antalet anställda kommer att fortsätta att minska kommande år. Personalkostnader De totala personalkostnaderna är mkr för 2010 (1 886 mkr 2009), en ökning med 0,9 %. Kostnaden för löner och arvoden (exkl. sociala avgifter) minskade till mkr, trots att årets nivåökning för löneavtalen är 0,7 %. Detta beror på att verksamhet i ökad omfattning bedrivs av externa utförare och kommunen minskar antalet anställda. Kostnaderna för personalutveckling m.m. har ökat kraftigt under 2010 då förra året var ett år med mycket låg aktivitet på området. Trots den kraftiga ökningen är kostnadsnivån för personalutveckling m.m. lägre än Personalförsörjning Pensionsavgångarna under den närmaste femårsperioden beräknas till ca 590. Uppskattningsvis är 30 % av dessa lärare och 30 % arbetar inom vård och omsorg. Inom femårsperioden kommer också grupper som yrkesarbetare på tekniska nämnden att pensioneras. Av kommunledningskontorets ledningsgrupp är det ungefär hälften som kommer att gå i pension. Lönepolitik De kommunanställda kvinnornas lön i förhållande till männen är totalt 90,2 %. Jämfört med 2009 är förhållandet lika. En orsak är att 2010 års löneöversyn resulterade i generella löneökningar dels i form av procent för tjänstemännen och lika krontal för personal inom Kommunals avtalsområde. En del av förklaringen till den löneskillnad som kvarstår är att kommunen framförallt har problem med personalförsörjning inom de tekniska yrkesgrupperna. 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Män Kvinnor Dessa yrkesgrupper är mansdominerade och utsatta för hög konkurrens från näringslivet. En annan förklaring är att andelen kvinnor på ledande chefsbefattningar är betydligt lägre än andelen män. Bland kommunens avdelningschefer är 37 % kvinnor och 63 % män. Diagrammet nedan åskådliggör en bild av löneläget mellan män och kvinnor i olika yrkeskategorier. Grupperna har valts ut från de större förvaltningarna och har en relativt jämn könsfördelning. Gruppen gymnasielärare innehåller lärare i både yrkes- och allmänna ämnen. Löneskillnaden beror bland annat på att kommunen har gjort en lönesatsning på yrkeslärare inom byggsektorn. Arbetsledande personal representeras av gruppen rektorer. Gruppen rektorer består av två delar, rektorer för förskola och för grundskolans lägre åldrar samt rektorer för grundskolans högre åldrar och för gymnasiet. I den sistnämnda anses rektorerna ha ett högre ansvar och myndighetsutövning. Kvinnorna i gruppen habiliteringspersonal har en lite högre genomsnittslön än männen. En trolig förklaring till det är att kvinnornas medelålder är högre och de har en längre yrkeserfarenhet än männen Medellön i olika yrkeskategorier 2010 (tillsvidareanställd) 0 Gymnasielärare Rektorer (samtliga) Hab.personal (Vårdare) Män Kvinnor Arbetsmiljö och hälsa Implementering av bemötandepolicyn 2009 antogs en bemötandepolicy gällande hur anställda inom kommunen ska bemöta medborgare och varandra. Under 2010 har alla arbetsledare fått utbildning i denna policy. Hälsoutvecklare har tillsammans med extern konsult genomfört utbildningarna.

19 I samband med utbildningen har ledarna fått pröva en övning som nu ingår i FAS-verktyget och som används på arbetsplatser i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utbildningen har gett deltagarna möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter kring bemötande, attityder och värderingar. Hälsofrämjande ledarskap 2010 genomfördes hälsofrämjande ledarskapsutbildning för chefer inom Uddevalla kommun. Syftet var att öka medvetenheten och handlingsförmågan vad gäller ett hälsofrämjande ledarskap. En utvärdering har genomförts av två juniorkonsulter från Göteborgs universitet. Utvärderingen visar att utbildningen gett en ökad medvetenhet bland cheferna och en vilja att arbeta främjande med hälsa och arbetsmiljö. Antal medarbetare per chef En förutsättning för ett gott ledarskap är att antalet medarbetare per chef är rimligt. Kommunens chefer har en nyckelroll i arbetet för att Uddevalla kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsplatser. Ledartätheten varierar kraftigt mellan kommunens nämnder. Det genomsnittliga antalet medarbetare per chef (alla kategorier) inom barn och utbildningsnämnden och inom socialnämnden är 27. Inom de övriga nämnderna är genomsnittet under tio medarbetare per chef. Det är framför allt enhetschefer och rektorer som har stora personalgrupper, det är inte ovanligt med medarbetare per chef. De stora personalgrupperna påverkar arbetsmiljön negativt för både chefer och underställd personal. Det försvårar möjligheterna till verksamhets- utveckling och stöd till personalen t.ex. årliga medarbetar- och lönesamtal. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka och är i år 5,2 % för kommunen totalt. Långtidsfrånvaron, det vill säga sjukskrivningar som är längre än 60 dagar, uppgår till 48,9 %. Det är en väsentlig lägre nivå jämfört med tidigare år. Det finns ingen enskild orsak till resultatet utan många olika faktorer samverkar, bl.a. förändrade sjukförsäkringsregler den s.k. rehabkedjan och ett uthålligt hälso- och arbetsmiljöarbete. Korttidsfrånvaron ökar. Det är anmärkningsvärt att den korta frånvaron i år utgör en högre andel än den långa. Sjukfrånvaron varierar mellan kommunens nämnder vilket bland annat beror på ålder, sammansättning och olika arbetsförhållanden. Sjukfrånvaron i kommunen följer den allmänna trenden i Sverige. Det anses föreligga ett samband mellan minskad långtids- och ökad korttidsfrånvaro. Anställda Antal tillsvidareanställda varav kvinnor (%) 78,9 79,9 79,9 79,4 79,0 - varav män (%) 21,1 20,1 20,1 20,6 21,0 Antal visstidsanställda (med månadslön) Totalt antal anställda Årsarbetare (antal arbetade timmar/1 700 tim) Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga anställda kvinnor Heltidsanställda män i % av samtliga anställda män i.u i.u. 66,0 65,8 65,5 62,2 i.u. 88,0 83,1 83,5 81,9 Sjukfrånvaro Andel friska, noll sjukdagar under året (%) i.u. 44,5 44,6 46,5 49,4 Andel långtidsfriska, noll sjukdagar under två år (%) i.u. 39,6 33,9 37,7 35,9 Total sjukfrånvaro (dagar) 27,7 26,5 24,9 20,8 18,9 Total sjukfrånvaro av överenskommen arbetstid 7,6 7,3 6,8 5,7 5,2 - varav korttidssjukfrånvaro (under 60 dagar) 2,1 2,3 2,4 2,7 2,7 - varav långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 5,5 5,0 4,4 3,0 2,5 Långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro (%) 72,9 68,5 65,3 53,4 48,9 - varav kvinnor (%) 8,6 8,2 7,7 7,3 5,3 - varav män (%) 4,3 4,4 3,8 3,3 2,8 - varav anställda 29 år och yngre (%) 4,1 4,7 4,4 5,1 4,8 - varav anställda mellan 30 och 49 år (%) 6,9 6,8 2,2 5,4 4,7 - varav anställda 50 år och äldre (%) 9,3 8,4 8,1 6,2 5,9 Not. i.u. = mått som tidigare inte tagits fram PERSONALÖVERSIKT 17

20 EKONOMISK REDOVISNING FINANSIELL ANALYS God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Miniminivån enligt lagstiftningen är balanskravet, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. För att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning krävs dock mer än detta. Kommunens finansiella mål är satta utifrån hur Uddevalla definierar god ekonomisk hushållning. Mkr 150,0 100,0 50,0 0,0-50,0-100,0-150,0-200,0-250,0 Resultatutveckling Årets resultat Årets resultat exkl jämförelsestörande poster Finansiella mål Kommunen har följande fyra finansiella mål för att kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. verksamhetens nettokostnader ska uppgå till högst 97,5 % av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. För 2010 beslutades nivån till 99,1 % investeringarna i den skattefinansierade verksamheten ska i sin helhet finansieras med egna medel kommunen ska inte ha någon egen låneskuld för den skattefinansierade verksamheten skattesatsen ska sänkas till 21,99 kronor. För 2010 är nivån 22,09 kronor. Avstämning mot målen redovisas i förvaltningsberättelsen. Finansiell bedömning För att ytterligare kunna bedöma kommunens finansiella förutsättningar i ett vidare perspektiv än de ovan beskrivna finansiella målen används den s.k. RKmodellen. Modellen bygger på fyra viktiga grundstenar: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Bedömningen delas upp i ett avsnitt avseende kommunens redovisning och i ett annat avsnitt avseende kommunkoncernen. KOMMUNEN Resultat och kapacitet Resultatutveckling God ekonomisk hushållning innebär att ha ett överskott som över tiden kan bidra till bl.a. finansiering av investeringar och framtida pensionsåtaganden. Årets resultat på 81 mkr påverkas positivt med 10 mkr av jämförelsestörande poster. Avsättning har skett med 38 mkr för stabiliseringsåtgärder i hamnområdet. Övrig jämförelsestörande post är reavinster på försäljning av anläggningstillgångar med 48 mkr. Om de jämförelsestörande posterna undantas är årets resultat 71 mkr, vilket ska jämföras med ett budgeterat resultat på 8 mkr. Resultatet exkl. jämförelsestörande poster motsvarar 2,9 % av skatteintäkter och bidrag och ligger därmed över en vedertagen lägsta nivå på 2,0 %. Resultatutvecklingen under den senaste femårsperioden är god. Det genomsnittliga resultatet exkl. jämförelsestörande poster under senaste femårsperioden är 66 mkr. Resultatet präglas, förutom av de jämförelsestörande posterna av kostnadsreduceringar för avtalförsäkringar, postivt finansnetto, ökade skatteintäkter men också ökade kostnader i samband med den stränga vintern samt ökade kostnader för försörjningsstöd. Kostnads-/intäktsutveckling Verksamhetens nettokostnader exkl. jämförelsestörande poster ökar med 7,0 % medan skatter och bidrag ökade med 5,0 % jämfört med Nettokostnadernas ökningstakt är hög men enbart kostnaderna för den stränga vintern påverkar ökningstakten med 1,8 %. Dessutom är ökningstakten relaterad till ett år präglat av återhållsamhet. Den genomsnittliga årliga ökningstakten under perioden är för nettokostnaderna 4,6 % och för skatteintäkter m.m. 4,5 %. Ökningen av skatteintäkterna m.m. utgör normalt en gräns för hur mycket nettokostnaderna kan tillåtas öka för att inte försämra resultatet. Utvecklingen sedan 18 EKONOMISK REDOVISNING

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2009. Årsredovisningen tas fram av kommunstyrelsen och som slutligen godkänns av kommunfullmäktige.

ÅRSREDOVISNING 2009. Årsredovisningen tas fram av kommunstyrelsen och som slutligen godkänns av kommunfullmäktige. Uddevalla kommun Årsredovisning 2009 3 . Utsikt över bussterminalen på Kampenhof. Foto: Linn Alm, Medieklass Uddevalla gymnasieskola ÅRSREDOVISNING 2009 Välkommen att ta del av Uddevalla kommuns årsredovisning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Världens bästa Karlskrona Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Alla är vi olika och har olika behov. En del av oss behöver förskoleplats på obekväm arbetstid, andra behöver ett rum på äldreboendet.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Tjänsteskrivelse 2013-02-12 Handläggare: Madelene Hedström FHN 2013.0007 Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat ett årsbokslut för Folkhälsonämnden

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2011 UDDEVALLA KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2011 UDDEVALLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2011 UDDEVALLA KOMMUN . Stadsmiljö - Östberget Foto: Johanna Petersen, Medieprogrammet åk 3, Uddevalla Gymnasieskola ÅRSREDOVISNING 2011 Välkommen att ta del av Uddevalla kommuns årsredovisning

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer