DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel DOM Stockholm Mål nr M ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr M , se bilaga A KLAGANDE 1. Länsstyrelsen i Södermanlands län 2. A A 3. Y A 4. J L 5. R L 6. M I 7. K I MOTPART Staten genom Trafikverket, Region Stockholm Ombud: U E SAKEN Tillstånd för vattenverksamhet i samband med dubbelspårsutbyggnad för Strängnästunneln Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd6@dom.se

2 2 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom endast på så sätt att tiden för framställande av anspråk för oförutsedd skada förlängs till tio (10) år från arbetstidens utgång.

3 3 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Länsstyrelsen har yrkat att villkor 2 i domen ska formuleras som ett begränsningsvärde i stället för ett riktvärde. A och Y A, J och R L samt M och K I har yrkat att villkoret om framställande av anspråk för oförutsedd skada ska ändras på så sätt att anspråk, för att tas upp till prövning, ska framställas till mark- och miljödomstolen inom femton (15) år från arbetstidens utgång. Trafikverket har bestritt ändringsyrkandena. Om Mark- och miljööverdomstolen skulle finna att villkor 2 i domen ska utformas som ett begränsningsvärde i stället för ett riktvärde är Trafikverket och länsstyrelsen överens om att villkoret ska ha följande lydelse. 2. Under byggskedet får mängden inläckande grundvatten inte överstiga 100 l/min inom sträckan ca km till km samt 1000 l/min inom sträckan ca km till km Om angivna mängder vatten överskrids ska tillståndsgivna arbeten omedelbart avbrytas. De får inte återupptas innan åtgärder har vidtagits som visar att angivna mängder innehålls. UTVECKLING AV TALAN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Parterna har anfört i huvudsak följande till utveckling av sin respektive talan. Länsstyrelsen Det är fastslaget i praxis att begreppet riktvärde inte ska användas. Mark- och miljödomstolens dom leder till osäkerhet om riktvärden trots detta kan föreskrivas i de fall då begränsningsvärden inte bedöms vara miljömässigt motiverade.

4 4 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen Ett villkor utformat som ett begränsningsvärde är ett väl preciserat och rättssäkert villkor där det inte råder någon tveksamhet om hur verksamhetsutövaren respektive tillsynsmyndigheten ska agera om begränsningsvärdet överskrids. En sådan konstruktion är särskilt motiverad i projekt där förutsättningarna inte är kända fullt ut och som, åtminstone under vissa geologiska förutsättningar, kan leda till omfattande grundvattensänkningar och relativt betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsens förslag innebär att denna osäkerhet kan hanteras otvetydigt och på ett ur tillsynsperspektiv effektivt sätt. A och Y A, J och R L samt M och K I Vid förhandlingen i mark- och miljödomstolen diskuterades frågan om Trafikverkets ansvar för oförutsedda skador, varvid Trafikverkets företrädare angav att oavsett när någon skada uppkommer kommer Trafikverket att stå för denna om skadan kan härledas till tunnelprojektet. Någon tidsgräns diskuterades emellertid inte. Trafikverket Begränsningsvärde eller riktvärde? Mark- och miljööverdomstolens tidigare praxis vad avser underkännande av riktvärden som villkorskonstruktion har avsett tillstånd för miljöfarlig verksamhet och inte tillstånd för vattenverksamhet. Det finns vissa skillnader mellan dessa tillståndssituationer som kan motivera att riktvärden ändå ska kunna användas beträffande tillstånd för vattenverksamhet. Förutsättningarna för att bygga en tunnel skiljer sig på flera olika sätt från de som gäller vid t.ex. utsläpp av föroreningar från en industrianläggning. Vid en industriproduktion är parametrar som ingående råvaror, förädlingsteknik, reningsgrad och metoder m.m. väl kända och överblickbara för verksamhetsutövaren. Vidare är lokaliseringen av verksamheten koncentrerad till en viss plats med en känd omgivning. Verksamhetsutövaren kan dessutom styra sitt inflöde av material, sina utsläppspunkter och reglera

5 5 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen sina reningsprocesser. Verksamhetsutövaren har möjlighet till en närmast full kontroll av sin omgivningspåverkan. Vid tunneldrivning i en bergmatris är förutsättningarna emellertid annorlunda. Det handlar i stället om att kontrollera ett inflöde av grundvatten, som är mycket svårt att förutsäga eftersom bergets sammansättning varierar. Sprickor och spricksystem skiljer sig åt och bergets vattenförande förmåga förändras och varierar. Genom tester, modeller och erfarenhet kan man göra prognoser av bergets vattenförande förmåga och bilda sig en uppfattning om hur tunneldrivningen just på den aktuella platsen påverkar grundvattenmagasin och omgivningen, men några exakta svar angående möjliga inflödesmängder av grundvatten kan aldrig erhållas i förväg. Tunneln har också ett geografiskt utsträckt område och det kan finnas betydande variationer för olika delar av en viss tunnel vad gäller t.ex. bergtäckning, grundvattenmagasin och bebyggelse. Kunskap om berget växer fram allteftersom tunneldrivningen framskrider och alla förutsättningar är kända först när tunneln är färdigsprängd. Vid tunneldrivning i berg måste det finnas en viss flexibilitet i villkorskonstruktionen och en möjlighet till anpassning vid oförutsägbara förhållanden. Verksamhetsutövaren måste på olika sätt med varierande typer av skyddsåtgärder kunna hantera skilda förhållanden längs hela tunnelsträckningen. Med hjälp av riktvärden ges en möjlighet till flexibilitet där verksamhetsutövaren kan hantera specifika förutsättningar utan att eventuella överskridanden hämmar framdriften av tunneln och relationen till tillsynsmyndigheten. Om ett begränsningsvillkor i stället skulle bli gällande kan bygget av tunneln komma att avbrytas utan att överskridandet i sig innebär någon skada för omgivningen. En eventuell påverkan är beroende av hur det individuella grundvattenmagasinet reagerar och mängden inläckande vatten är inte alltid ett säkert mått på eventuella skador. Ett byggstopp skulle även fördyra projektet och medföra en längre byggtid samt en längre störningstid för kringboende. Om villkoret skulle utformas enligt länsstyrelsens förslag begränsas dessutom möjligheten till infiltration av vatten, vilket är en vedertagen och effektiv metod för att

6 6 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen undvika skador vid tunneldrivning. Delar av det vatten som infiltreras kommer troligen läcka in i tunneln och risk för överskridande av ett begränsningsvärde kan då uppkomma när verksamhetsutövaren vidtar en skyddsåtgärd. Villkor med riktvärden som kombineras med ett kontrollprogram för omgivningspåverkan och skyddsåtgärder är i detta projekt den mest lämpliga villkorskonstruktionen. Risken för skador minimeras vid eventuella kortvariga överskridanden av villkoren samtidigt som man undviker orimliga konsekvenser av överskridanden. Kontrollen behöver då inte inriktas mot en fiskal tillämpning, utan i stället främja en aktiv dialog mellan verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten. Tillsammans kan man då förhålla sig till och hantera varierande förutsättningar i berget. Tid för oförutsedd skada Tiden för oförutsedd skada i mark- och miljödomstolens dom är väl tilltagen för att skador på grund av grundvattenbortledningen ska hinna visa sig. All påverkan från grundvattensänkningen kommer att registreras och hanteras genom kontrollprogram. Alla byggnader inom ca 200 meter från den nya tunneln kommer att besiktigas före och efter byggnationen av tunneln för att säkerställa att eventuella skador från sprängningarna dokumenteras och hanteras. Det kan inte vara befogat med en utökad tid för oförutsedd skada. Sveriges geologiska undersökning Sveriges geologiska undersökning (SGU) har anfört följande. SGU har inget att erinra mot ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. SGU delar mark- och miljödomstolens syn om att riktvärden kan accepteras avseende inläckage vid tunneldrivning förutsatt att detta förenas med ett väl uppbyggt kontrollprogram innehållande larmvärden avseende bl.a. grundvattennivåer och att kontrollprogrammet kombineras med väl genomtänkta planer på möjliga åtgärder som kan vidtas för att minimera risker för skador. SGU ställer sig vidare positiv till att Trafikverket har planerat för flera sådana fysiska åtgärder och att det övergripande operativa systemet är väl förankrat. Mot bakgrund av det anförda anser SGU att den föreslagna utformningen av villkoren är lämplig.

7 7 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Villkor avseende mängder inläckande grundvatten under byggtiden Länsstyrelsen har yrkat att villkoret avseende mängder inläckande grundvatten under byggtiden ska utformas som ett begränsningsvärde och inte som ett riktvärde. I praxis har Mark- och miljööverdomstolen fastslagit att begreppen gränsvärde och riktvärde i princip bör utmönstras i villkor som innehåller begränsningsvärden och att dessa villkor i stället bör preciseras genom att kontrollen av dem fastställs så att åtminstone kraven i 22 kap. 25 miljöbalken uppfylls (se bl.a. MÖD 2009:2, 2009:9, 2009:49, 2011:18, 2011:48, 2012:10, 2012:21). Dessa rättsfall har avsett villkor beträffande i huvudsak utsläpp och buller vid prövning av miljöfarlig verksamhet. Frågan i målet är om det kan finnas skäl att i vissa speciella situationer ändå föreskriva begränsningsvärden i form av riktvärden, dvs. ett värde som, om det överskrids, ska leda till åtgärder från verksamhetsutövarens sida. I förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 1, s. 171 f.) uttalas följande vad avser utformning av tillstånd och villkor samt användningen av riktvärden: Utformningen av tillståndet och de villkor som fastställs för driften av verksamheten har avgörande betydelse, både för möjligheten att utöva en effektiv tillsyn, påföra miljösanktionsavgift och utdöma straff, men också för att verksamhetsutövaren själv skall kunna utveckla mål och medel för att följa upp sitt miljöarbete. Villkoren skall vara konkreta och exakta. Omfattningen av tillståndet skall ha en tydlig avgränsning så att det går att fastställa objektivt när en överträdelse skett. Villkoren skall också utvecklas så att de tydligare kopplas till olika miljömål, anpassade till verksamheten, och så att de även omfattar resurshushållningsaspekter. [ ] Detta innebär inte något hinder mot att villkor, när det är lämpligt, utformas som riktvärden. Inte minst när kraven innebär att tidigare oprövad teknik skall användas kan det vara svårt att avgöra vilken utsläppsbegränsning som är möjlig. Då kan det finnas skäl att använda riktvärden i stället för gränsvärden. På så sätt kan begränsningsvärdet sättas strängare, eftersom ett gränsvärde förutsätter en viss säkerhetsmarginal. Ett riktvärde bör emellertid alltid följas upp, och när tillräcklig erfarenhet har vunnits bör det ersättas med ett absolut gränsvärde. Riktvärden bör som huvudregel endast komma ifråga vid prövotidsförordnanden där slutliga villkor skall fastställas senare. Detta mål avser prövning av vattenverksamhet avseende bortledande av grundvatten i samband med tunneldrivning i en bergmatris med heterogena förhållanden. I en sådan

8 8 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen verksamhet är det svårt att på förhand förutsäga mängden inläckande grundvatten. Ett eventuellt inläckage av vatten är beroende av de geologiska och hydrogeologiska förhållandena på platsen vilka är svåra att få full kunskap om innan tunneldrivningen genomförts. Det finns inte heller något direkt samband mellan inläckande vatten och eventuell uppkomst av skador i omgivningen. Om villkoret utformas som ett begränsningsvärde innebär det att, om värdet överskrids, tunneldrivningen måste avbrytas oavsett om det föreligger en konkret risk för skada eller inte. Mot bakgrund av de speciella förhållanden som det är fråga om i detta fall och att villkoret avser en begränsad tid om fem år, finner Mark- och miljööverdomstolen att det inte kan anses vara miljömässigt motiverat att utforma villkoret på det sätt länsstyrelsen har yrkat. Mark- och miljööverdomstolen finner därför inte skäl att göra någon annan bedömning än mark- och miljödomstolen ifråga om utformningen av villkoret. I likhet med vad SGU har anfört anser Mark- och miljööverdomstolen att detta förutsätter att villkoret förenas med ett väl uppbyggt kontrollprogram innehållande larmvärden avseende bl.a. grundvattennivåer. s dom ska därför stå fast i denna del. Oförutsedd skada När det gäller tiden för att framställa anspråk för oförutsedd skada bedömer Mark- och miljööverdomstolen, med hänsyn till projektets art och omfattning, att den bör bestämmas till tio år från arbetstidens utgång. Sammanfattning Mark- och miljööverdomstolen ändrar således mark- och miljödomstolens dom endast på så sätt att tiden för att framställa anspråk för oförutsedd skada bestäms till tio år.

9 9 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast I avgörandet har deltagit hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, hovrättsrådet Margaretha Gistorp, referent, tekniska rådet Bengt Jonsson och tf. hovrättsassessorn Agneta Staff. Föredragande har varit hovrättsfiskalen Sophie Lidholm.

10 Bilaga A 1 NACKA TINGSRÄTT DOM meddelad i Nacka Strand Mål nr M SÖKANDE Staten genom Trafikverket, Ombud: U E SAKEN Tillstånd för vattenverksamhet i samband med dubbelspårsutbyggnad för Strängnästunneln AnläggningsID Avrinningsområde 120/121 Koordinater (SWEREF99) N: / E: DOMSLUT Tillstånd lämnar Trafikverket tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att under bygg- och driftskedet leda bort inläckande grundvatten i järnvägstunnel, tillfartstunnlar, tvärtunnel och schakt samt utföra erforderliga anläggningar för det, att på fastigheter inom det redovisade influensområde vid behov infiltrera vatten i jord och berg för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer samt utföra erforderliga anläggningar för det, samt att under byggskedet anlägga grundvattenbrunnar för processvattenuttag, allt i huvudsakligen överensstämmelse med ansökan och bifogade handlingar. Villkor Allmänt villkor 1. Verksamheten ska bedrivas enligt vad sökanden åtagit sig i målet samt i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angett i ansökningshandlingarna och i bifogade ritningar. Mängder inläckande grundvatten 2. Under byggskedet får mängden inläckande vatten inte överstiga 50 l/min inom sträckan ca km km samt 700 l/min inom sträckan ca km km Räknat som riktvärde och månadsmedelvärde. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag fredag Nacka Strand 20 E-post: mmd.nacka@dom.se 08:30-16:00

11 2 3. Under driftskedet får mängden inläckande vatten inte överstiga 30 l/min inom sträckan ca km km samt 100 l/min inom sträckan ca km km Räknat som rullande 12-månadersmedelvärde. Mängder uttag processvatten 4. Under byggskedet ur anlagda grundvattenbrunnar bortleda högst m 3 grundvatten för processändamål. Kvittens avfallsanläggning 5. Mellan Kvittens avfallsanläggning och den nya spårtunneln ska en tätskärm anläggas i berget innan tunneln drivs förbi anläggningen. 6. Vid passagen av vattenförande svaghetszon vid Kvittens avfallsanläggning, mellan ca km km , ska tätning ske av hela tunnelröret. Tätningen ska minst motsvara tätningsklass C. 7. Infiltrationsbrunnar ska förberedas i höjd med Kvittens avfallsanläggning för att vid behov användas för att motverka förändrad flödesriktning av grundvattnet. 8. Järnvägstunneln ska sektioneras mellan ca km km för att vid behov kunna separera och avleda inläckande grundvatten vid tunnelns passage av Kvittens avfallsanläggning. Buller under byggtiden 9. Samtliga boende som förväntas bli utsatta för buller inomhus överstigande nedan angivna värden under minst sju dagar ska i god tid innan bullerstörningarna inleds erbjudas tillfälligt boende av Trafikverket. Helgfri måndag- fredag Lördag, söndag, helgdag Alla dagar Dag Kväll Dag Kväll Natt Bostad Byggbullernivå inomhus, ekvivalent ljudnivå för varje 10-minutersperiod, db(a) Kontrollprogram 10. Tillståndshavaren ska senast en månad innan arbetena enligt denna dom påbörjas till respektive tillsynsmyndighet ge in förslag på kontrollprogram som utarbetats i samråd med dem. Kontrollprogrammen ska startas i god tid före det att arbetena påbörjas och pågå under hela byggskedet och under driftskedet fram till dess stabila förhållanden uppnåtts. Tidpunkten för när kontrollprogrammen kan avslutas, beslutas i samråd med respektive tillsynsmyndighet. Arbetstid De arbeten för vattenverksamhet som medgetts i denna dom ska vara utförda senast inom fem (5) år från den tidpunkt som domen får tas i anspråk. Tillståndet förfaller om sökanden inte iakttar bestämmelsen om arbetstid. Om förlängning av arbetstid föreskrivs i 24 kap. 2 andra stycket miljöbalken.

12 3 Oförutsedd skada Om den verksamhet som avses med tillståndet medför skador, vilka mark- och miljödomstolen inte har förutsett, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk ska, för att tas upp till prövning, framställas till markoch miljödomstolen inom fem (5) år från arbetstidens utgång. Miljökonsekvensbeskrivning godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i målet. Prövningsavgift fastställer prövningsavgiften slutligt till åttiotvåtusen åttahundratrettiotre (82 833) kr. Verkställighetsförordnande Tillståndet ska få tas i anspråk utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft. Underrättelse Trafikverket ska underrätta tillsynsmyndigheterna när tillståndet tas i anspråk. BAKGRUND; MÅLETS HANDLÄGGNING Bakgrund Ansökan omfattar vattenverksamhet för bortledande av grundvatten och infiltration av vatten samt utförande av anläggningar för dessa ändamål. Vattenverksamheten omfattar även anläggandet av grundvattenbrunnar för processvattenupptag. Vattenverksamhet kommer att ske i samband med byggnationen och driften av en enkelspårig tunnelanläggning för järnväg under Långberget i Strängnäs. Den planerade järnvägstunneln kommer att löpa parallellt med en 2 km lång befintlig järnvägstunnel. Den nya tunneln går dock något djupare än den befintliga och blir ca 800 m längre. Tunneln kommer att ta sin början strax väster om Strängnäs station och löper inledningsvis under bostadsområden med huvudsakligen enskilda villor. Den sträcker sig sedan vidare under Stadsskogen och förbi Kvittens avfallsanläggning. Slutligen mynnar den ut strax öster om passagen av E20. Tunnelanläggningen byggs huvudsakligen i berg och omfattar en tunnel för järnvägsspår, två tillfartstunnlar och en tvärtunnel. I ett öppet bergsschakt kommer också en betongtunnel att byggas för anslutning till bergstunneln. Syftet med projektet är att öka kapacitetsutnyttjandet av den s.k. Svealandsbanan (en järnvägssträckning från Södertälje till Eskilstuna) och därmed möta en kraftigt ökad spårbunden arbetspendling. Tunnelbygget är därmed en viktig förutsättning för tillväxt i regionen.

13 4 Målets handläggning Ansökan kom in till mark- och miljödomstolen den 27 december 2012 och kungjordes den 13 mars Remissmyndigheter och ett stort antal boende och fastighetsägare har lämnat synpunkter, som har bemötts av Trafikverket. Huvudförhandling hölls i Strängnäs den 4 december YRKANDEN Tillstånd Trafikverket har yrkat att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att under bygg- och driftskedet leda bort inläckande grundvatten i järnvägstunnel, tillfartstunnlar, tvärtunnel och schakt samt utföra erforderliga anläggningar för det att på fastigheter inom det redovisade influensområde vid behov infiltrera vatten i jord och berg för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer samt utföra erforderliga anläggningar för det att under byggskedet anlägga grundvattenbrunnar för processvattenuttag, allt i huvudsakligen överensstämmelse med ansökan och bifogade handlingar. Villkorsförslag m.m. Trafikverket har föreslagit villkor m.m. enligt följande. Mängder inläckande grundvatten 1. Under byggskedet får mängden inläckande vatten inte överstiga 50 l/min inom sträckan ca km km samt 700 l/min inom sträckan ca km km Räknat som riktvärde och månadsmedelvärde. 2. Under driftskedet får mängden inläckande vatten inte överstiga 30 l/min inom sträckan ca km km samt 100 l/min inom sträckan ca km km Räknat som riktvärde och rullande 12-månadersmedelvärde. Mängder uttag processvatten 3. Under byggskedet ur anlagda grundvattenbrunnar bortleda högst m 3 grundvatten för processändamål. Kvittens avfallsanläggning 4. Mellan Kvittens avfallsanläggning och den nya spårtunneln ska en tätskärm anläggas i berget innan tunneln drivs förbi anläggningen. 5. Vid passagen av vattenförande svaghetszon vid Kvittens avfallsanläggning, mellan ca km km , ska tätning ske av hela tunnelröret. Tätningen ska minst motsvara tätningsklass C. 6. Infiltrationsbrunnar ska förberedas i höjd med Kvittens avfallsanläggning och att vid behov användas för att motverka förändrad flödesriktning av grundvattnet.

14 5 7. Järnvägstunneln ska sektioneras mellan ca km km för att vid behov kunna separera och avleda inläckande grundvatten vid tunnelns passage av Kvittens avfallsanläggning. Buller under byggtiden 8. Samtliga boende som förväntas bli utsatta för buller inomhus överstigande 45 dba ekvivalent ljudnivå under minst en vecka ska i god tid innan bullerstörningarna inleds erbjudas tillfälligt boende av Trafikverket. Kontrollprogram 9. Kontroll av verksamheten ska ske genom ett kontrollprogram som ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet ska inges till tillsynsmyndigheten senast en månad innan grundvattenbortledningen påbörjas. Arbetstid 10. Arbetstiden ska bestämmas till 5 år räknat från den tidpunkt som domen får tas i anspråk. Oförutsedd skada 10. Tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till 5 år räknat från utgången av arbetstiden. Verkställighetsförordnande Trafikverket har begärt att tillståndet ska få tas i anspråk utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft. Miljökonsekvensbeskrivningen Trafikverket har begärt att mark- och miljödomstolen ska godkänna miljökonsekvensbeskrivningen. TIDIGARE BESLUT För den befintliga järnvägstunneln har två tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken meddelats. På sträckan genom Stadsskogen finns ett tillstånd för bortledning av inläckande grundvatten i tunnel och schakt. Detta tillstånd lämnades av Stockholms tingsrätt, miljödomstolen, i mars 1994 (mål VA 2/94). På sträckan km km gäller ytterligare ett tillstånd för bortledning av inläckande grundvatten i tunnel och schakt. Detta tillstånd lämnades av Stockholms tingsrätt, miljödomstolen, i december 1994 (mål VA 101/94) och omfattar även rätt att leda inläckande grundvatten till Mälaren och våtmarksområde i Gullringens dalgång under byggskedet samt enbart till Mälaren i driftskedet. ANSÖKAN Lokalisering År 2005 genomförde dåvarande Banverket en förstudie med syfte att analysera olika alternativa kapacitetsförstärkningar av Svealandsbanan. Följande års järnvägsutredning konstaterade att det bästa alternativet var en utbyggnad till

15 6 dubbelspår av sträckan Strängnäs-Härad, varför en fördjupad järnvägsutredning genomfördes just för den sträckan. Denna föreslagna dubbelspårsutbyggnad får som nödvändig konsekvens att ytterligare en järnvägstunnel måste byggs i nära anslutning till Strängnäs. Tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken och järnvägsplan Den aktuella kapacitetsförstärkningen för sträckan mellan Strängnäs och Härad har tillåtlighetsprövats av regeringen i enlighet med 17 kap. 1 miljöbalken. Prövningen har skett utifrån en fördjupad järnvägsutredning med kompletteringar. I beslut den 8 november 2012 har regeringen, vid en samlad bedömning enligt 17 kap. miljöbalken, funnit att en utbyggnad av Svealandsbanan till dubbelspår på delen Strängnäs-Härad i förordad korridor med aktuell nybyggnation av järnvägstunnel bör tillåtas. Av regeringsbeslutet framgår att tillåtligheten förfaller den 31 december 2017 för den del av järnvägsprojektet som inte omfattas av fastställd järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Trafikverket har genom beslut den 17 oktober 2013 fastställt en järnvägsplan för sträckan. Det beslutet har vunnit laga kraft. Planförhållanden Strängnäs kommun har i enfördjupad översiktsplan för Strängnäs-Härad beskrivit Trafikverkets arbete med en framtida kapacitetsförstärkning och dubbelspår på sträckan. Anläggandet av den nya järnvägstunneln strider inte mot några detaljplaner eller tilläggsbestämmelser. Riksintressen Delar av området runt tunneln och Svealandsbanan utgör riksintresse dels för det rörliga friluftslivet kring Mälaren med tillhörande öar, dels för totalförsvaret. Svealandsbanan är en järnväg av riksintresse för kommunikation. Utanför tunnelns påverkansområde ligger dels E20 och riksväg 55 som båda är vägar av riksintresse, dels Mälaren som utgör riksintresse för yrkesfisket. Samråd Länsstyrelsen har i beslut den 10 augusti 2012 funnit att verksamheten kan ge upphov till betydande miljöpåverkan. Samråd enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken har genomförts med myndigheter, enskilda sakägare samt med allmänheten och övriga berörda intressenter vid flera tillfällen under åren 2011 och Rådighet Eftersom vattenverksamheten behövs för järnväg har Trafikverket rådighet i enlighet med 2 kap 4 punkten 6 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Fastigheter på vilka verksamheter och anläggningar förekommer: Bortledande av grundvatten äger rum från fastigheterna X och X, Y, Z, X1, Y2 och Z1. Anläggningarna

16 7 för verksamheten kommer att vara belägna under ovan nämnda fastigheter. Infiltration och anläggningar för infiltration kommer i första hand att ske och placeras på mark som ägs av Strängnäs kommun. Höjdsystem Höjdsystemet som tillämpas i ansökan med tillhörande bilagor är rikets höjdsystem RH00 och i plan SWEREF Som fixpunkt föreslås höjdfixpunkt nr Sakägare i vattenrättslig mening Samtliga fastigheter och fastighetsägare som innefattas av influensområdet redovisas i en sakägarförteckning och på karta (bilaga 3-4 till ansökan). Miljötillstånd av betydelse för prövningen av denna ansökan Den nya järnvägstunneln kommer att passera under Kvittens avfallsanläggning som drivs av Strängnäs Energibolag AB (SEVAB). Deponeringsverksamhet på anläggningen har pågått sedan 1950-talet och deponeringsområdet är i dagsläget 5 ha stort. Det avfall som har deponerats har huvudsakligen bestått av industrioch byggavfall samt hushållsavfall. Denna gamla deponi avslutades vid utgången av 2011 och ska sluttäckas. Den saknar bottentätning och ligger direkt på morän, lera och kalt berg. Avfallsanläggning har ett nytt tillstånd att deponera ton icke farligt avfall per år. För att få anlägga denna nya deponi har kravet varit att transporttiden för lakvattnet till närmaste recipient är minst 50 år. Denna förutsättning har Trafikverket beaktat vid framtagande av skyddsåtgärder för byggande av den planerade tunneln. Anläggningen har också tillstånd till utökad kompostering samt lokal behandling av lakvatten och utsläpp av renat vatten till recipienten Gullringen. Tillståndet lämnades 6 februari Den nu aktuella prövningen av vattenverksamhet omfattar inte någon omprövning av gällande miljötillstånd för avfallsanläggningen och påverkar inte heller förutsättningarna för efterlevnaden av miljötillstånden. Bortledning av eventuellt förorenat tunnelvatten samt processvatten till lakvattenanläggningen på Kvittens avfallsanläggning kommer att regleras genom ett avtal mellan Trafikverket och SEVAB. Teknisk beskrivning Borrning och sprängning Bergtunnlarna kommer att drivas med borrning och sprängning, vilket är en väl beprövad och välkänd teknik för byggande av bergtunnlar. Den svenska berggrunden lämpar sig väl för denna teknik. Bergtäckningen över tunneln varierar mellan 5 till över 25 m. Den lägre bergtäckningen är främst vid östra och västra tunnelpåslagen. Tunneldrivningen sker i olika steg. Först borras ett antal ca 20 m långa hål från tunnelfronten riktade svagt ut från tunnelns centrumlinje. I dessa borrhål görs sedan en vattenförlustmätning för att bedöma behovet av tätning. Om tätning behövs

17 8 genomförs en förinjektering. Cementsuspension trycks då in i borrhålen och tränger ut i de vattenförande sprickorna. Den tätade sektionen bildar sedan en injekteringsskärm. I de fall cementsuspension inte skulle uppnår önskad effekt kan andra tätningsmedel användas. Endast kemikalier som är granskade av Trafikverkets kemikaliegranskningsfunktion kommer att vara aktuella. Efter eventuell förinjektering borras ca 5 m långa borrhål i tunnelfronten. Dessa hål laddas sedan med detonerande sprängämne. För varje injekteringsskärm utförs flera sprängcykler. Borrning och sprängning fortskrider sedan på detta sätt. Bergskrotning och utlastning av berg För att säkerställa tunnelutrymmet, efter borrning och sprängning, utförs sedan bergskrotning, som innebär att allt löst berg knackas ner. Allt bortsprängt berg transporteras därefter bort ur tunnlarna. Därefter förstärks berget med bergbultar och sprutbetong på tunnelns tak och väggar. Vid behov utförs eventuell efterinjektering om det finns kvarstående läckagepunkter. Spårtunnel Spårtunneln blir 8 m bred och 9 m hög och får en tvärsnittsarea på ca 72 m 2. De första 38 m av tunneln öster om Strängnäs station utförs i betong. Den bergförlagda delen blir sedan ca m. I väster övergår sedan tunneln i ett öppet bergsschakt som successivt övergår till ett jordschakt. Efter ca 300 m ansluter sedan den nya järnvägen till den befintliga. Tvärtunnel En tunnelförbindelse mellan den befintliga och den nya järnvägstunneln kommer att anläggas. Denna tvärtunnel på ca 45 m kommer i driftskedet att användas som service- och utrymningsväg mellan de båda spårtunnlarna. Denna tunnel blir 6 m hög och 5 m bred och får en tvärsnittsarea på ca 30 m 2. Tillfartstunnlar Två tillfartstunnlar kommer att anläggas. Syftet med dessa att tunnlar är att under byggskedet tillskapa möjligheten att driva spårtunneln från flera fronter och därigenom förkorta byggtiden. Under driftskedet kommer de sedan att användas som service- och utrymningstunnlar. Tillfartstunnlarna blir 8 m höga och 6 m breda och får en tvärsnittsarea på ca 48 m 2. Den västra tillfartstunneln anläggs i höjd med Kvittens avfallsanläggning, vid km , och den blir ca 170 m lång med en lutning på ca 8 procent. Den östra tillfartstunneln kommer att anläggs vid km och drivas från service- och utrymningstunneln till den befintliga spårtunneln. Den blir ca 220 m lång med en lutning på ca 5 procent. Befintligt bergrum Den avsedda sträckningen för den nya järnvägstunnel kommer att löpa under en bergrumsanläggning som anlades av Strängnäs kommun under 1950-talet. Bergrumsanläggningen består av två sammankopplade bergrum med tillfartstunnel.

18 9 Anläggningen kommer att bevaras. Trafikverket har enligt överenskommelse med kommunen förvärvat bergrumsanläggningen och har därmed rådighet över den. Det grundvatten som läcker in till bergrumsanläggningen pumpas idag till Strängnäs kommuns dagvattennät. Inläckaget är begränsat till 2 l/min för hela anläggningen. Grundvatten från bergrummet kommer att ledas först till en pumpgrop för att möjliggöra provtagning och därefter till spårtunneln för hantering tillsamman med övrigt tunnelvatten. Tillfälliga brunnar De tillfälliga brunnarna kommer att anläggas i befintlig tillfartstunnel vid km Syftet med anläggandet av dessa tillfälliga brunnar är att möjliggöra processvattenuttag. Hydrogeologi Berggrunden i området utgörs av kristallint urberg och består främst av gnejs. Berget karaktäriseras av en tydlig brant skivighet vars orientering i stort är parallell med tunneln, dvs. i öst-västlig riktning. Lokalt är skivigheten mer tydlig utbildad och tät och korsande spricksystem leder till en blockighet. En kraftigt vattenförande sprickzon har identifierats i höjd med Kvittens avfallsanläggning. Berget bedöms allmänt vara av god kvalitet ur bergbyggnadssynpunkt med undantag av ovannämnda sprickzon. Längs huvuddelen av tunnelsträckan går berget i dagen, alternativt är berget täckt av tunna lager av morän. Mellanliggande sänkor och dalgångar är fyllda med sedimenterad finjord och ställvis organisk jord. En mindre lerfylld sänka förekommer vid tunnelns passage i höjd med Olivehällsvägen. Delar av lerområdet har uppfyllts med sprängmassor för grundläggning av byggnader. Norr om tunneln går en dalgång som sträcker sig parallellt med tunneln och järnvägen fram till Mälaren. Jorddjupen och lermäktigheten varierar inom dalsänkan. Utöver dalgången norr om tunneln samt vid Olivehällsvägen finns inget lerområde med anläggningar som skulle kunna ta skada av eventuella grundvattennivåförändringar och sättningar. Grundvatten i berg Under 2011 och 2012 installerade Trafikverket utrustning för mätning av grundvattennivån i befintliga energibrunnar längs den tänkta tunnelsträckningen. Nivån på grundvattnet i brunnarna har därefter följts upp för information om grundvattennivåerna i berget. Mätningarna har visat att grundvattennivån följer områdets topografi ca 3-4 m under marknivå. Inom några mindre områden direkt ovan befintlig tunnel ligger grundvattennivåerna ca m under marknivå. Vid det förra tunnelbygget under mitten av 1990-talet sattes fem bergborrhål för uppföljning av grundvattennivåer. Under byggskedet avsänktes nivån som mest 4 respektive 10 m. Vid en uppföljningsmätning 1997, året efter det att tunneln färdigställts, var grundvattennivåerna i stort sett återhämtade. Under de 15 år som denna äldre tunnel varit i drift har inläckage och grundvattennivåer i området stabiliserats.

19 10 Grundvattennivåerna i berg vid tunnelpåslaget ligger i nivå med tunnelbotten och grundvattennivåerna längre ner i sänkan vid nya resecentrum ligger ca 2 m under tunnelbotten. Grundvatten i jord När den befintliga tunneln byggdes under mitten av 1990-talet utförde Trafikverket grundvattenmätningar i den mindre lerfylld sänkan i höjd med Olivehällsvägen. Inledningsvis låg grundvattennivåerna i vissa observationspunkter under lerans underkant och i vissa punkter över. Grundvattenrör i området visade dock på en påverkan under tunnelbygget med en tydlig sjunkande trend och större nivåfluktuationer. När nivåsänkningen var som störst var ett av grundvattenrören torrt vilket innebar en sänkning på ca 5 m. Mätningar under 2011 tyder dock på att grundvattennivåerna har återgått till samma nivåer som före tunnelbyggnationen. Trafikverket utförde också i samband med det förra tunnelbygget grundvattenmätningar i det västra och östra lerområdet norr om tunneln. Här kunde man dock konstatera att ingen grundvattensänkning uppkommit i samband med tunnelarbetena. De mätningar som utförts under 2011 och 2012 visar också här att grundvattennivåerna i området är ungefär desamma idag som vid förra tunnelbygget. Inläckage Under 2011 har mätningar skett av mängderna inläckande vatten i den befintliga tunneln. Inläckaget i den del av tunneln som går under bostäder är ca 3 l/min och 100 m tunnel och inläckaget för resterande delen av tunneln är ca 5 l/min och 100 m tunnel. Det totala inläckaget var ca 68 l/min. Inläckagen kan således betraktas som relativt låga. Detta kan tolkas som om bergmassan generellt sett har en låg vattenförande förmåga och/eller att den tätning som utförts i den befintliga tunneln fungerar väl. Eftersom den befintliga tunneln inte är tätad i botten förutom på några korta sträckor tyder det på att bergmassan generellt har en låg vattenförande förmåga. Dessa uppgifter om inläckage har sedan använts för att uppskatta berggrundens vattenförande förmåga. Mätningar av inläckage i befintlig tunneln samt de hydrauliska tester som har genomförts vid Kvittens avfallsanläggning har sedan använts som utgångspunkt för en beräknad uppskattning av mängden inläckande grundvatten för en framtida tätad tunnel. Detta inläckage har beräknats till l/min för hela tunneln. Detta ger ett inläckage på mellan ca 2 och 5 l/min och 100 m tunnel. Miljökonsekvenser Sammanfattning Miljökonsekvenserna av den nya tunnelanläggningen bedöms som små. Några av de befintliga bergvärmebrunnarna riskerar att få en något lägre effekt. Om påverkan sker på bergvärmebrunnar kan värmeöverföringen förbättras genom att brunnen fylls med sand. Det går även att fördjupa den befintliga brunnen eller borra en ny.

20 11 Mindre marksättningar kan eventuellt utbildas om grundvattennivån sänks permanent i lerområden. Infiltration kan hålla grundvattennivåerna uppe i de lerområden som riskerar påverkan. Om lakvattenförorenat vatten skulle läcka in i tunneln och föras ut i t.ex. Mälaren skulle detta endast ge marginella och lokala effekter på denna recipient pga. hög utspädning och lågt föroreningsinnehåll. Skyddsåtgärder kommer dock att vidtas för att undvika en sådan spridning. Tunnelarbetena kommer att bedrivas på ett sådant sätt att eventuella olägenheter för människors hälsa med anledning av buller och vibrationer minimeras i görligaste mån. Den planerade vattenverksamheten kommer således sammanfattningsvis att leda till begränsade effekter på grundvattenförhållandena. Ingen eller ytterst begränsad påverkan på byggnader, anläggningar, vegetation, omgivande miljön och människor förväntas till följd av den planerade vattenverksamheten. Påverkan på grundvatten Som framgår av den tekniska beskrivningen till ansökan kommer grundvatten att rinna in både i tunnlar och schakt. Detta kommer att ske både under bygg- och driftskede, trots att tätning sker. Tunnelbygget kommer således att påverka trycknivån för jordlagrens och bergets grundvatten i omkringliggande område. Det område inom vilket grundvattennivån kan komma att påverkas brukar benämnas som ett influensområde. För det aktuella projektet sträcker sig detta område ca 200 m norr respektive söder från den nya tunneln. Influensområdet omfattar även den befintliga tunneln. Området är bestämt med en sådan marginal att ingen påverkan på grundvattnet bedöms kunna uppstå utanför detta. Inom influensområdet föreligger en risk för påverkan på borrade brunnar. Det finns i det aktuella området åtskilliga bergvärmebrunnar i bostadsområdet över tunnelns östra delar. Marksättningar kan även förekomma i jordlager inom ett lerområde, vilket i sin tur kan leda till skador på byggnader och andra anläggningar. Byggnader grundlagda på lera är särskilt känsliga och det förekommer sådana byggnader längs tunnelsträckningen. Föroreningar i grundvattenmagasin kan också flyttas när grundvattennivåer påverkas. Det kan förekomma sådana föroreningar vid Kvittens avfallsanläggning. Även grundvattnets naturliga flödesriktning kan förändras. Även denna risk kan föreligga vid Kvittens avfallsanläggning. Påverkan på energibrunnar Den östra delen av tunneln kommer att passera under bostadsområden med framförallt villor och flerbostadshus på Långberget. Ett flertal energibrunnar har här lokaliserat och dessa brunnar kan påverkas om de bergsprickor som står i kontakt med brunnen dräneras på vatten genom tunneldrivningen. Påverkan på energibrunnarna är dock osäker och mycket svår att prognostisera. Eftersom berget är heterogent är det inte möjligt att i detalj förutsäga konsekvenser i form av försämrat värmeuttag från energibrunnar. Brunnarna kommer av denna anledning att fortlöpande kontrolleras inom ramen för kontrollprogram.

21 12 Påverkan på byggnader Inom influensområdet finns sättningskänsliga områden med lera. Dessa har undersökts och Trafikverket bedömer att endast mindre sättningar i storleksordningen på maximalt ca 5 cm kan uppkomma. Grundvattensänkningar kan vid behov motverkas genom infiltration, det vill säga att aktivt tillföra vatten till grundvattnet. Det är inte möjligt att förutsäga eventuell skada på de byggnader som är belägna på sättningskänslig mark. Eventuella marksättningar kommer av denna anledning att fortlöpande kontrolleras inom ramen för kontrollprogram. Påverkan av Kvittens avfallsanläggning Trafikverket har genomfört flera undersökningar för att undersöka om föroreningar från den gamla deponin på avfallsanläggningen har spridits ner till grundvattnet. Grundvattnets strömningsriktning har undersökts för bedömning av risken för inläckage av föroreningar till den nya tunneln. Mätningar och hydrauliska tester har visat att grundvattenströmningen går mot nordväst, vilket innebär ett grundvattenflöde från den befintliga tunneln och mot deponin. Vissa mätdata tyder på en kraftigt vattenförande svaghetszon i nordvästlig-sydostlig riktning. Denna svaghetszon kan korsa planerat tunnelstråk. Utöver denna zon har berget bedömts som ett huvudsakligen tätt berg till måttligt vattenförande berg. Grundvattnet norr om anläggningen visar på spår av lakvattenföroreningar. Uppmätta föroreningshalter är dock inte så höga att de skulle kunna medföra att det utgående tunnelvattnet på något sätt överskrider de miljökvalitetsnormer som gäller för fisk- och musselvatten vid utsläpp till Mälaren. Trafikverket är dock av den uppfattningen att risken för inläckage av förorenat vatten i tunnel måste minimeras. Därför kommer ett antal skyddsåtgärder att genomföras: En tätskärm kommer att anläggas i berget mellan Kvitten och den nya tunneln. En omfattande förinjektering kommer att utföras där tunneln korsar en eventuell kraftigt vattenförande svaghetszon i berget. Förberedelser för infiltration av vatten kommer att vidtas med syfte att upprätthålla grundvattnets strömningsriktning bort från tunneln. Tunneln kommer även att sektioneras vid passagen av Kvitten så att det vatten som läcker in på sträckan kan separeras från övrigt tunnelvatten om det visar sig vara förorenat. Detta vatten kan därefter ledas till lakvattenanläggningen på Kvitten eller till det kommunala spillvattennätet. Vid järnvägstunnelns passage av Kvittens avfallsanläggning kommer således ett mycket stort antal skyddsåtgärder att särskilt vidtas för att minska risken för att förorenat grundvatten läcker in i tunneln. Trafikverket har, vad gäller dessa skyddsåtgärder, föreslagit egna villkor inom ramen för domstolens prövning av tillståndet. Bortledning av vatten Under byggskedet kommer inläckande grundvatten att blandas med det processvatten som behövs för byggandet av tunnel. Allt tunnelvatten kommer att renas i

22 13 sedimentationsanläggning och genomgå oljeavskiljning samt eventuell ph-justering innan vattnet leds bort från tunnelanläggningen. För den del av tunneln som drivs från öster mot väster kommer tunnelvattnet att ledas bort via det befintliga kommunala spillvattennätet till Strängnäs reningsverk. Vad gäller tunneldelen som drivs från befintlig tillfartstunnel kommer processvattnet att efter reningen pumpas till vägdike längs Västerportsleden. Dessa diken mynnar i sin tur ut i ett våtmarksområde runt sjön Gullringen. För resterande del av tunneln är tanken att tunnelvattnet efter rening ska ledas till lakvattendammen vid Kvittens avfallsanläggning. Vattnet ska därefter rinna norrut till samma våtmarksområde. Om detta tunnelvatten inte får ledas till avfallsanläggningens lakvattendamm kommer det istället att ledas i en provisorisk ledning till samma diken och våtmarksområde som ovan. I driftskedet kommer sedan det inläckande grundvattnet att ledas till Strängnäs station. Därifrån leds vattnet antingen till det befintliga dagvattennätet som har sitt utlopp i Mälaren eller till en lokal dagvattenanläggning i perrongen. Vatten som rinner in i tunneln vid passagen av Kvittens avfallsanläggning kommer att kunna separeras från resterande inläckande vatten om det visar sig vara förorenat av lakvatten från deponin. Förorenat vattnet kommer att ledas till Kvittens lakvattenanläggning eller till kommunala spillvattennätet. Är vattnet inte förorenat förs det samman med resterande tunnelvatten. Utsläppet av tunnelvatten under byggskedet kommer att anmälas till och hanteras av Strängnäs kommun som är tillsynsmyndighet för utsläpp av avloppsvatten. Buller under byggtiden Bullerstörningar kommer att förekomma under anläggandet av tunneln. Arbeten ovan mark kommer att generera luftburet buller och tunneldrivningen kommer att ge upphov till stomljud. Det har genomförts en bullerutredning inom projektet där förväntade bullernivåer för byggtiden har beräknats. Denna visar att en del av de bostäder som ligger närmast tunneldrivningen troligen kommer att utsättas för bullernivåer inomhus över 45 db(a) under ca tre veckors tid och för nivåer över 35 db(a) under ca två månader. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser (NVF 2004:15) bör buller inomhus i bostadsrum som riktvärde inte överstiga 45 db(a) vardagar mellan kl och samt inte överstiga 35 db(a) på kvällar och helger. För att minska bullerstörningarna kommer projektet att försöka förlägga de bullrande arbetena på tider där störningen minimeras. Projektet kommer även ha löpande information och kommunikation med de boende som berörs och tillsynsmyndigheten. Vid behov kommer Trafikverket att erbjuda ersättningsbostad. Ett villkor om detta bör föreskrivas. Behovet av ersättningsbostad måste bedömas individuellt från fall till fall. Det kommer även att utformas ett kontrollprogram för uppföljning och kontroll av byggbuller.

23 14 Entreprenadarbete i tunnel brukar i normalfallet bedrivas fram till kl. 22 på helgfria vardagar. Tunneldrivningen bedrivs i olika cykler, som var och en innehåller olika typer av bullrande verksamhet. Ömsom borrar man, injekterar, spränger och skrotar. Det är inte möjligt att inom ramen för det löpande arbetet anpassa bullernivåerna i till ett visst lägre riktvärde vid en angiven tidpunkt på kvällen. Det är också så att tunnelsprängningarna måste anpassas till driften av järnvägstrafik i den befintliga tunneln. Varje minskning av den faktiska tiden för möjlig tunneldrivning begränsar således också projektets möjlighet att bedriva sprängning. Av stomljudsinventeringen framgår att vid ett riktvärde om 45 db(a) fram till kl. 22 helgfria vardagskvällar är det ca 24 bostäder, varav 7 flerbostadshus och radhuslängor, som kan bli föremål för erbjudande om tillfälligt boende. Om riktvärdet sätts till 35 db(a) för tiden mellan kl (enligt Naturvårdsverkets riktlinjer NFS 2004:15) ökar mängden evakueringsberättigade till ca 95 bostäder, varav ytterligare 5 flerbostadshus. Det blir således nästan fyra gånger fler bostäder som kan bli berättigade till evakuering med ett villkor som i alla delar motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer jämfört med ett villkor som godtar ett riktvärde på 45 db(a) fram till kl. 22 helgfria vardagkvällar. På en mindre ort som Strängnäs kan det vara förknippat med en viss svårighet att säkerställa en sådan förhållandevis stor mängd med evakueringsalternativ. För det fall projektet misslyckas med detta riskerar man möjligheten till tunndrivning efter kl. 19 på helgfria vardagskvällar. Detta innebär att projektet allvarligt kan försenas, vilket i sig leder till att den totala störningstiden för de närboende ökar. Genom denna eventuella försening blir också kostnaderna för projektet högre eftersom maskiner och personal inte kan utnyttjas optimalt. Utifrån de grunder som Trafikverket angivet ovan är det således varken ekonomiskt rimligt eller miljömässigt motiverat att bestämma riktvärdet för buller kväll kl helgfri måndag-fredag till 35 db(a). Om riktvärdet för den aktuella tidsperioden bestäms till denna nivå kan det istället innebära att den totala bullerstörningen för de närboende ökar. Den eventuella miljönyttan av ett lägre riktvärde om 35 db(a) vardagskvällar mellan står inte i rimlig proportion varken till de ekonomiska konsekvenserna för projektet eller i förhållande till den totala miljöpåverkan för de närboende. Istället kan det bli så att den totala miljöbelastningen i omgivningen ökar genom ett betydligt förlängt tunneldrivningsförlopp. Ett villkor för buller under byggtiden bör därför utformas så att den bullrande verksamheten på vardagskvällar mellan kl bestämmas till 45 db(a). I övrigt kan ett sådant villkor utformas i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Vibrationer Vid sprängning i tunneln kommer vibrationer också att uppkomma. Dessa kan ge upphov till obehagskänslor och kraftigare vibrationer kan leda till skador på både fastigheter och lösöre. För att minska vibrationerna görs flera mindre sprängningar i etapper enligt ett förutbestämt mönster. Gränsvärden för sprängningar kommer att sättas för alla bostäder och en vibrationsgivare larmar när gränsvärdet överskrids. Vid överskridande kommer åtgärder att vidtas för att innehålla gränsvärdena.

24 15 Information kring sprängningarna kommer att ske till berörda boenden och vid behov kommer ersättningsbostad att erbjudas. Behovet av sådan bostad måste dock bedömas individuellt från fall till fall. Byggnader som riskerar att påverkas av vibrationerna under tunnelbygget kommer att för- och efterbesiktigas. Vid behov kan även mellanbesiktning ske. Under driftskedet kommer vibrationer och stomljud från tunneln att reduceras med stomljudsmattor. Under driften av tunneln kommer inga vibrationer över 0,3 mm/s att uppkomma. Miljökvalitetsnormer och miljömål Den ansökta vattenverksamheten bedöms inte medverka till att någon gällande miljökvalitetsnorm överträds. Verksamheten bedöms inte heller strida mot uppfyllandet av de nationella eller lokala miljömålen. Hänsynsreglerna Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) Trafikverket har genom egen personal och genom att anlita tekniska konsulter tillräcklig kompetens för den tillståndssökta vattenverksamheten. Genom utförda undersökningar och upprättad miljökonsekvensbeskrivning har kunskap om miljöförhållanden inhämtats, Trafikverket har tidigare byggt en tunnel inom samma område och dessa erfarenheter kommer att utnyttjas i detta projekt. Trafikverket har sålunda erfarenhetsmässiga kunskaper och personella resurser för den tillståndssökta verksamheten. Erforderliga försiktighetsmått (2 kap. 3 miljöbalken) Genom de åtgärder som redovisats i ansökan anser Trafikverket att erforderliga försiktighetsmått kommer att vidtas. Injektering av tunneln kommer exempelvis att ske för att minimera inläckaget av grundvatten. Av uppenbara skäl kommer sprängningarna att ske försiktigt för att minimera risken att skada byggnader och andra anläggningar samt skonsamt för att undvika onödiga sprickbildningar i berget. Bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Trafikverket har eftersträvat en teknik som ger en god produktiv effekt, men samtidigt har den även en betydande naturanpassning och bedöms därmed påverka miljön i minsta möjliga utsträckning. Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) Inga biotekniska organismer kommer att användas. Vid injektering kommer endast cement eller ämnen som är granskade av Trafikverkets kemikaliegranskningsfunktion att bli aktuella. Alla petroleumprodukter ska vara biologiskt nedbrytbara. Resurshushållning (2 kap. 5 miljöbalken) Vid bortledning av inläckande grundvatten åtgår i princip inga råvaror. Energi kommer krävas för att pumpa inläckande vatten och processvatten i byggskedet. I driftskedet kommer inläckande vatten att med självfall ledas till lokal dagvattenanläggning eller till kommunens dagvattennät. Eventuellt kommer vatten att behövas vid infiltration för att motverka grundvattensänkningar men endast om inga andra åtgärder som t.ex. tätning av berget runt tunneln inte är tillräckliga.