KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011. Källängens skola år 4-9

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 Källängens skola år 4-9

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Tillvägagångssätt Bakgrundsfaktorer Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden... 5 Läsårets mål för skolan är Måluppfyllelse, resultat och betyg/omdömen Pedagogisk verksamhet Styrning och ledning Kvalitet och utveckling Hälsa och livsstil Framåtblick

3 1. Sammanfattning Källängens skola är en 4-9-skola med mycket goda kunskapsresultat. Detta läsår är antalet elever med gymnasiebehörighet 99,2% och andelen fullständiga betyg är 97,5%. Meritvärdet för 2011 ligger i våra preliminära beräkningar på cirka 261 vilket även detta år torde göra Källängens skola till en av Sveriges resultatmässigt bästa skolor. Skolans 6-9-del är kommunens elevmässigt största. Skolan har under flera års tid arbetat med Värdegrunden, där trygghet, kunskap, respekt, livsglädje och social kompetens står för vår värdegrund. Värdegrundsarbetet har under läsårets vidareutvecklats genom att ämnet Livskunskap har införts på schemat efter SET-metodiken. 2. Inledning Källängens skola är en kommunal skola på norra Lidingö med drygt 610 elever under läsåret 2010/2011 varav 125 i skolåren 4-5 och 485 i skolåren 6-9. I varje skolår 4-5 finns 75 platser och i varje skolår 6-9 finns 125 platser. Det ger ett genomsnittligt elevantal per klass på 25 om årskursens alla platser är fyllda. Skolan är en röd tegelskola huvudsakligen byggd 1953 och består av sju huskroppar som ligger vid Norra Kungsvägen, en av kommunens huvudleder. Det pedagogiska uterummet är varierat och ger möjligheter till olika aktiviteter. Hemkunskapslokalen är inrymd i Kultur och Fritids lokal på skolgården. 3. Tillvägagångssätt Arbetsgången och strategi för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av skolområdets ledningsgrupp som har lagt upp en långsiktig plan. Förskolechefer och rektorer inom Källängens skolområde har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under det kommande läsåret. Varje enskild skola och arbetslag har utöver dessa av skolledningen prioriterade mål själva fastställt utvecklingsområden Underlag för redovisning och lägesbedömning tas fram under läsåret med olika metoder utifrån en given mall som är gemensam för hela skolområdet. Underlag för redovisning av elevernas framsteg och utveckling tas fram dels genom de under läsåret regelbundna samtalen mellan elev och mentor i form av enskilda och kontinuerliga samtal dels utvecklingssamtal en gång per termin där ett skriftligt omdöme lämnas och IUP (individuell utvecklingsplan) formuleras. Varje termins betygsresultat följs upp och diskuteras. Vi använder oss av It- verktyget Infomentor. Olika tester och diagnoser görs regelbundet för att läraren ska få en uppfattning om var den enskilda eleven befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till de uppsatta målen. I år 4, 5 och 6 genomförs DLS-test i svenska med samtliga elever utförd av specialpedagog. Testningar i 3

4 övriga skolår genomförs vid behov med enskilda elever eller undervisningsgrupper för att säkerställa att alla elever får det stöd som de är i behov av. Elever som flyttar in till skolan under läsåret diagnostiseras. Arbetet med att utarbeta målen för läsåret påbörjas av skolområdets ledningsgrupp i slutet av april. Därefter påbörjade arbetslagen planeringsarbetet under maj/juni 2010 för att sedan slutföra arbetet på augustidagarna. Utvärdering och revidering av skolledningens och arbetslagens prioriterade mål för läsåret sker fortlöpande under året vid fastlagda tidpunkter i den mall som området har fastställt. I kalendariet läggs tre utvärderingstillfällen in under läsåret. Föräldrar och elever i skolår 5 och 8 har möjlighet att årligen besvara en enkät, som genomförs av ett oberoende marknadsundersökningsföretag, om deras inställning till och åsikter om skolan. Den genomförs i hela Lidingö stad i samarbete med flera andra kommuner. En elevenkät kring elevernas trygghet genomfördes som grund för analysen inför nästa läsårs årliga plan i likabehandlingsarbetet. En medarbetarenkät har genomförts för att kartlägga medarbetarnas uppfattning om deras arbetsmiljö. 4. Bakgrundsfaktorer Enligt Skolverkets statistik finns 48,4 lärare/skolledare anställda på skolan läsåret 2010/ % har full behörighet. Av dem som inte har full behörighet har alla högskoleutbildning. Flertalet kombinerar arbetet med lärarutbildning. Enligt Skolverkets statistik har skolan 7,6 lärare per 100 elever. Antalet lärare per 100 elever har sjunkit detta läsår, vilket beror på en kraftigt höjd hyra som tvingat fram personalanpassningar trots ett ökat elevantal. Skolsköterska, kurator och studie- och yrkesvägledare tillkommer. Skolan har även en fritidsledare, en skolbibliotekarie och en elevassistent. Några tjänster delas med andra skolor i skolområdet. Till skolan finns även sju VFU-studenter knutna. Skolrestaurangen bedrivs på entreprenad av Sodexo. Upphandlingen är gjord av Lidingö stad centralt. Under året har ett arbete pågått för ny upphandling, då den tidigare upphandlingen överklagats. Vaktmästeri och städning bedrevs på entreprenad av ISS under större delen av läsåret, men fr.o.m. april av Förenade Service. I skolans lokaler återfinns också områdeskontoret som är hela skolområdets administrativa stöd. Även områdeschefen har sitt kontor där. Två rektorer, Ann Krantz och Patrik Nimmerstam, svarar för skolans ledning. Elever och personal är indelade i fem arbetslag som leds av varsin arbetslagsledare (totalt 0,5 tjänst). Dessutom finns ett arbetslag för specialundervisningen som leds av rektor. På skolan finns också en pedagogisk samordnare med 0,2-tjänst. Arbetslagsledare och samordnare ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med rektorerna. Skolan har också en IT-pedagog med 0,4- tjänst. 4

5 Som stödfunktioner till arbetslagen finns 0,84-tjänst som skolsköterska, 0,7-tjänst som kurator, 0,8-tjänst som studie- och yrkesvägledare samt 3,5 tjänst som specialpedagog. Skolpsykologen tillhör skolområdet, och kan användas av Källängens skola vid behov. På skolan finns ett välutrustat skolbibliotek som bemannas med 0,5 skolbibliotekarie. Elevcafeterian bemannas med en 0,9 fritidsledare. Fritidsledaren slutade i mars sin anställning och därefter var cafeterian obemannad återstoden av vårterminen. På skolgården ligger en inskriven fritidsverksamhet (fritidsklubb) som drivs av Kultur- och Fritidsnämnden. Under vårterminen byggdes skolans kök och matsal om, och en provisorisk paviljong användes som matsal. Årsomsättningen budgetåret 2010 var närmare 40 miljoner och baseras på en elevpeng. Hyreskostnaden uppgick under 2010 till 9 miljoner, d v s 22,5% av omslutningen. Källängsrådet är skolans organ för samverkan med föräldrarna. Föräldrarna i varje klass väljer representanter till detta råd som träffas 2-3 gånger per termin. Organ för elevernas formella inflytande är klassråd, arbetslagsråd, elevråd och matråd. Andel som läser ett modernt språk (franska, spanska eller tyska) är 96 %. Två elever läser Svenska som andraspråk. 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Utifrån förra årets kvalitetsredovisning har följande åtgärder genomförts under läsåret: Arbetslagsledarna har genomgått en poänggivande utbildning arrangerad av Stockholms universitet. Livskunskap har funnits på schemat efter SET-programmet (Social Emotionell Träning), men eftersom delar av metoden har blivit kritiserad under året har vi anpassat vårt arbete efter den kritiken. Arbetslagen har haft kontinuerlig handledning i SET av utbildade handledare. Föräldraföreläsning med Mats Trondman kring Ungdomar och föräldraskap har genomförts. Alla medarbetare i staden har haft föreläsningar om omdömessystemet Infomentor. Alla medarbetare i skolområdet har haft en föreläsning under temat Våga mer än du törs. 5

6 Alla medarbetare i staden har haft flera föreläsningar kring den läroplanen. Alla medarbetar i skolområdet har haft en föreläsning kring läroplanens kapitel 1 och2 med Björn Gislason. Infomentor har införts som system för omdömen och utvecklingssamtal. Vi har tagit fram ett dokument som beskriver hur utvecklingssamtalen ska genomföras. Arbetslagen har arbetat kring utvecklingssamtalens innehåll, och omdömenas utformning. Vi har haft arbetsgrupper som entreprenörskap, arbetsmiljö, Infomentor, läroplansimplementering och likabehandlingsarbetet. En föreläsning om nätmobbning har genomförts för eleverna. En teaterföreställning för alla åttor har genomförts kring värdegrundsarbete. Ett arbete för att förändra Elevhälsan med syfte att på ett effektivare sätt tillvarata våra kompetenser samt att strukturera uppdraget har genomförts. En IT-plan har fastställts för Källängens skola. Läsårets mål för skolan är Enhetens målbild Källängens skola ska ha en enhetlig elevsyn utifrån läroplan så att vi kan fortsätta att vara den mest valda skolan i skolvalet i år 6. Mål 1: Mål 2: Mål 3: Barnet och eleven ska erbjudas lärmiljöer och arbetssätt för att kunna utvecklas optimalt efter sina egna förutsättningar En gemensam värdegrund som genomsyrar vår verksamhet och bidrar till en trygg, hälsosam och utvecklande lär- och arbetsmiljö Utveckla metoderna för att bedöma elevernas kunskapsutveckling i linje med läro- och kursplanernas intentioner. 6

7 Därutöver har arbetslagen satt egna mål Arbetslag 1: Utveckla matematikundervisningen enligt beviljat bidrag inom matematiksatsningen 2010 Arbetslag 2: Utveckla det tematiska arbetet inom arbetslaget Arbetslag 3: Förbättra arbetslagets rum. Pedagogiska diskussioner Arbetslag 4: Att synliggöra de skötsamma, tyst, blyga och osynliga eleverna Arbetslag 5: Skapa trivsel kolleger emellan i a-laget att gå till jobbet med lätta steg. Skapa en bra uppehållsmiljö för eleverna i arbetslaget. Arbetslag 6: Att utveckla vår verksamhet så att vi blir ett gott stöd för elever, kolleger och föräldrar på Källängens skola. 6. Måluppfyllelse, resultat och betyg/omdömen Resultat på Nationella proven årskurs 5 (63 elever) Svenska 63 elever Prov A Sv Prov B Sv Prov C Sv Prov D Sv Prov E Sv Nått kravnivån Ej nått kravnivån Ej deltagit Matematik 63 elever Prov A Ma Prov B Ma Prov C Ma Prov D Ma Nått kravnivån Ej nått kravnivån Ej deltagit

8 Engelska Prov A En Prov B En Prov C En Prov CD En Prov D En Prov E En Nått kravnivån Ej nått kravnivån Ej deltagit Måluppfyllelse i respektive ämne årskurs 5 (63 elever) Antal som klarat målen Antal som ej nått målen Bild 63 0 Engelska 62 1 Hem- och konsumentkunskap 63 0 Idrott 63 0 Matematik 61 2 Musik 63 0 NO 63 0 SO 63 0 Svenska 61 2 Slöjd

9 Resultat på Nationella proven årskurs 9 (117 elever) Ämne A G VG MVG Ämnesprov Kemi Ämnesprov Engelska A Ämnesprov Engelska B Ämnesprov Engelska C Ämnesprov Engelska Ämnesprov Matematik Ämnesprov Svenska A Ämnesprov Svenska B Ämnesprov Svenska C Ämnesprov Svenska Totalt för årskursen Betyg årskurs 9 Ämne Ej betyg G VG MVG Biologi Bild Språkval fr Språkval sp Språkval ty Engelska Fysik Geografi Historia Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Totalt för årskursen

10 Betyg årskurs 9 pojkar (56 st.) Ämne A G VG MVG Biologi Bild Språkval fr Språkval sp Språkval ty Engelska Fysik Geografi Historia Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Totalt för årskursen Totalt antal betyg årskurs 9 flickor (61 st.) Ämne A G VG MVG Biologi Bild Språkval fr Språkval sp Språkval ty Engelska Fysik Geografi Historia Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Totalt för årskursen

11 Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor är större detta år än tidigare. Skillnaden är i år tydligt i antalet MVG:n, där flickorna har en markant större andel. Går man ner på klassnivå, kan vi se att resultaten i betyg mellan flickor och pojkar skiljer mycket mellan olika klasser. Skolans betygsresultat ligger de senaste åren på en hög och stabil nivå. Mottagande gymnasieskolor på Lidingö uppfattar att Källängens betyg är relevanta. Som rektorer kan vi dock se att vi behöver fortsätta att utveckla områdena lärmiljöer och arbetssätt samt värdegrund/förhållningssätt. Detta för att varje enskild elev ska få bättre möjligheter i sin kunskapsutveckling. Inget slår en skicklig lärare. Grundstenar i det arbetet blir, enligt vår bedömning, att arbeta kring elevsyn och ledarskap. Vad det gäller ledarskapet i klassrummet ser vi vikten av att alla medarbetare på skolan ser sin egen roll och betydelse för elevernas kunskapsutveckling och resultat. Resultat i Kvalitetsundersökningen 11

12 Det vi tydligt ser i brukarundersökningen är att utvecklingssamtalen bör förbättras. Vi ser även att vår nollvision kring upplevda kränkningar inte är uppnådd. Elevernas nöjdhet minskar med stigande ålder. Vi vill bli bättre på att förmedla det positiva eleverna upplever i skolan till föräldrarna. I många delar är resultaten i brukarundersökningen motsägelsefulla. Föräldrarnas låga svarsfrekvens gör att de inte kan ligga till grund för en trovärdig analys. 12

13 7. Pedagogisk verksamhet På skolan finns tillgång till alternativa verktyg på alla elevdatorer, som stöd för elever i behov av särskilt stöd. I arbetslagen finns tillgång till Daisy-spelare och Alpha-smart. 0 elever hade modersmål. Modersmålsundervisningen organiseras och genomförs av Modersmålsenheten på förvaltningen. En omorganisation av modersmålsundervisningen gjordes under året. I skolans verksamhet för elever i behov av särskilt stöd, arbetar fyra speciallärare/pedagoger. Cirka 15 % av skolans elev har haft stöd i denna verksamhet. Arbetslaget avgör själv resursfördelningen baserat på behov och kompetens. För de äldre åren är stödet inriktat mot svenska, engelska och matematik. Speciallärarna är också ett handledande stöd till arbetslagen. De fungerar också som stöd för elever vid vissa provtillfällen. Två andra lärare hade tid i sin tjänst för att kunna ge särskilt stöd efter behov i elevgrupper. Elevhälsan jobbar förebyggande och enligt likabehandlingsplanen. Skolbiblioteket håller en god kvalitet och används ofta av elever och lärare. Eleverna har haft möjlighet till läxläsning i tyst miljö i skolcafeterian på sen eftermiddag Vi har deltagit i PISA:s förstudie Styrning och ledning Rektorerna har delat upp ansvarsområden mellan sig men har ett gemensamt ansvar för helheten. För att samordna verksamheten har rektorerna avsatt en fast tid en gång i veckan. Rektorerna ingår också i ledningsgruppen för Källängens skolområde. Arbetslagsledarna och samordnaren är tillsammans med rektorerna skolans ledningsgrupp. Skolledningen har möte en gång i veckan för löpande frågor, och några halv- och heldagar under läsåret för långsiktiga frågor. Skolledningen styr verksamheten genom de mål som sätts upp i verksamhetsplanen samt de arbetsgrupper som tillsätts med arbetslagsledare som ansvariga. Till varje mål, förutom arbetslagets eget, kopplar rektorerna två specifika fokusområden för lagen att planera kring. Arbetsmiljöarbetet drivs av rektor med stöd av områdets intendent. En skyddsrond har genomförts under året. Under hösten och våren genomförs medarbetarsamtal, i vilka måluppfyllelsen tas upp såväl i ett skolövergripande perspektiv, som i ett enskilt. Under läsåret genomfördes också en medarbetarenkät i hela Staden. Personalens fortlöpande inflytande och delaktighet sker genom diskussion i arbetslagen som återförs till skolledningen där beslut fattas eller beslutsförslag tas fram till APT. 13

14 9. Kvalitet och utveckling Målen för läsåret bestäms i olika nivåer. Områdets ledningsgrupp väljer ut ett av stadens mål och två mål för området som verksamheterna ska fokusera på. Därefter väljer skolans rektorer ut ett eget mål för sin verksamhet, och till sist väljer även arbetslagen ett eget mål. Dessa mål utgår från den målutvärdering och analys som gjorts av föregående läsårs verksamhet. Resultaten av utvärderingarna från förra årets verksamhetsplan, resultat i brukarundersökningen, samtal i skolans olika råd (klassråd, arbetslagsråd, elevråd, matråd och Källängsråd) samt egna enkäter ligger till grund för det vidare arbetet. Arbetslagen genomför verksamhetsplanering i en mall som är densamma för hela skolområdet. Verksamhetsplaneringen påbörjas föregående läsår i maj/juni. Arbetet fortsätter i augusti och planeringen fastställs månadsskiftet augusti/september. Utvärdering sker vid tre tillfällen under läsåret; oktober, januari och maj. Här är ett exempel på en verksamhetsplanering med kontinuerlig utvärdering för vårt mål kring elevinflytande Verksamhetsplan kring målet Barnet och eleven ska erbjudas lärmiljöer och arbetssätt för att kunna utvecklas optimalt efter sina egna förutsättningar Verksamhetsplanen ska innehålla max två handlingar kring hur arbetslaget ska samverka kring elever i behov av särskilt stöd (utredning, plan, ansvar, uppföljning). Handlingar Vid specifika fall (elever med behov av särskilt stöd) upprättas en planering för berörda lärare, för att skapa enhetlighet och kontinuitet för eleven. Behov lyfts fram och planeringen görs under torsdagarnas A-lagsmöten. Vid flera berörda lärare har mentor huvudansvar. För samtliga elever i A-laget med behov av särskilt stöd ska åtgärdsplan upprättas, där samtliga berörda lärare är involverade och en tydlig tidsplan finns angiven. En åtgärdsplan läggs upp som kortsiktigt täcker hela läsåret. Avstämning av denna form av åtgärdsplaner sker gemensamt på A-lagsmöte två gånger per termin. Datum #1: 14 oktober (reserv 21 oktober) Datum #2: 2 december Datum #3: 10 mars Datum #4: 28 april (reserv 5 maj) 14

15 Första utvärdering Analys/Framgångsfaktorer Fortsättning I skrivande stund är vi mitt i arbetet med framställning av åp och utvecklingssamtal. Vi upplever att vi har kontroll över elevernas behov och utvecklingssituation. Kontinuerliga samtal med berörda parter samt god kommunikation inom arbetslaget. Vid utvecklingssamtalet fastställs åtgärdsprogrammen med elev, förälder och mentor/lärare. Efter samtalen görs en utvärdering. Andra utvärdering Analys/Framgångsfaktorer Fortsättning Studion har varit med och skrivit ÅP för en del elever. För en del elever har vi haft en samlad åtgärdsplan, särskilt då elevens svårigheter återspeglas i flera ämnen. För andra är att föredra att ha enskilda ÅP i resp. ämne. Oklarheter kring hur IUP ska hanteras. Slututvärdering 15 maj; bör bli bättre, bra, mycket bra eller utmärkt Bra till mycket bra. Arbetet har kommit igång bra och involverade lärare har skrivit ÅP. Analys/Framgångsfaktorer Den regelbundna avstämningen kring elever i A-laget fungerar bra och det vill vi fortsätta med. Vi har fortfarande många lärare som inte tillhör arbetslaget men som undervisar våra klasser, och det skapar tydliga svårigheter i samordning kring eleverna. Vi har skrivit IUP för samtliga elever och använt de mallar som finns i InfoMentor. Karin kollar med ledningsgruppen vad som beslutas centralt och vad vi arbetslaget kan styra över vad gäller IUP:s utformning, innehåll m.m. Därefter arbetar A-laget vidare med denna fråga. Att ta med sig inför nästa verksamhetsår Vi menar att bemanningen i Studion behöver ökas, behoven för extra stöd är större än vad som kan tillhandahållas i nuläget. De lärare som tillhör annat arbetslag men som undervisar våra klasser (och särskilt elever med specifika svårigheter) deltar i de regelbundna avstämningar kring specifika elever som vi har i arbetslaget. Det kan t.ex. handla om första halvtimmen av A-lagstiden under vissa givna datum. 15

16 I år har åtgärdsplaner i några fall lagts upp tillsammans av flera lärare, gäller främst berörd ordinarie lärare samt lärare i Studion. Möjligheten för flera lärare att skriva i ett och samma ÅP i InfoMentor har varit en stor fördel. Vi upplever att Studions nya organisation detta läsår har medfört ett tydligt lyft vad gäller gemensamma insatser kring specifika elever och att Studion numera tydligare tar initiativ till lämpliga undervisningsåtgärder. Vi tycker dock fortfarande att Studion är underbemannad i förhållande till de behov som finns. 10. Hälsa och livsstil Hälsa kan kopplas till inflytande och påverkan. I en miljö där man har möjlighet att påverka upplever större meningsfullhet vilket i sin tur leder till bättre psykiskt och socialt välbefinnande. Vårt arbete kring inflytandefrågor ser vi därför som en del av hälsoarbetet. Gruppbefrämjande insatser särskilt kopplat till vårt värdegrundsarbete, föreläsningar och den traditionella Källängsmusikalen bidrar till ökad gemenskapskänsla och trivsel. Skolmaten har varit en stor diskussionsfråga under året, särskilt under våren när maten tillagades på Gångsätra och serverades i en provisorisk matsalspaviljong. Vid utvecklingssamtal har samtal förts kring vikten av en god och välbalanserad kost tillsammans med sömn. Elevcafeterian erbjuder balanserade mellanmålspaket. Det finns rörelseslingor runt skolan, som har utnyttjats bättre under året. Olika hälsoaktiviteter sker i klasserna, bland annat massage, röris och yoga. Idrottsämnet på skolan har en utökad timplan jämfört med Skolverkets timplan. 16

17 11. Framåtblick Källängen är en av Sveriges resultatmässigt bästa skolor. Elevernas kunskapsresultat är mycket goda. Trots det finns det mycket kvar att göra. Efter vår analys av läsårets måluppfyllelse ser vi utvecklingsområden som handlar om värdegrunden, de demokratiska processerna, beskriva hur vi bedriver vårt arbete samt det personliga ansvaret i var och ens uppdrag. Dessa frågor har också fått en ökad tyngd i den nya läroplanen. Källängens skola har ett positivt fokus på kunskap. Samtidigt behöver ansvaret för elevernas hela skoldag utvecklas. Var och en måste ta ett personligt ansvar för sitt eget uppdrag samt för helheten, där alla agerar för elevernas bästa och inte nöjer sig med att observera. I verksamhetsplanerna måste processerna (hur och varför) tydliggöras och där de egna insatserna för att uppnå målen måste fokuseras. Mycket i arbetslagens verksamhetsplaner detta år handlar om att efterfråga andras insatser. Årets medarbetarenkät visar också ett missnöje hos medarbetarna som inte har framkommit via de kanaler och fora som finns. Vi har en utmaning i att förtydliga förväntningar och uppdrag för olika funktioner. Det finns svårigheter med att få alla att se behovet av att utveckla bl.a. de sociala delarna i en skola som är kommunens mest valda och har de bästa betygsresultaten. Skolans storlek innebär en större utmaning i att nå fram i ett utvecklingsarbete. Implementeringsarbetet kring den nya läroplanen ger oss möjligheter och stöd att lyfta våra frågeställningar utifrån ett styrdokument. Källängen är en populär skola. I skolvalet våren 2011 var vi den skola som hade i särklass flest förstahandsval. Det visar på att vår verksamhet är uppskattad. Det är en positiv utmaning för oss att kunna möta de förväntningar som finns på vår verksamhet. Målet är att Källängen även fortsättningsvis ska vara bland landets bästa skolor. Det innefattar både kunskapsresultat, trivsel och trygghet. Ann Krantz Patrik Nimmerstam Rektorer Bilaga Källängens Likabehandlingsplan för läsåret 10/11 17