Att förlägga sin tid. om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att förlägga sin tid. om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid"

Transkript

1 Att förlägga sin tid om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid

2 1 Att förlägga sin tid om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid

3 2 Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och Starck Design AB Mars 2006 Art.nr

4 FÖRORD 3 Förord Utifrån ett beslut på kongressen 2004 tillsatte Kommunals förbundsstyrelse en projektgrupp med uppdrag att ta fram en ny målsättning i arbetstidsfrågan. Projektets slutrapport ska behandlas på 2006 års förbundsmöte. Arbetstidsprojektet även fick i uppdrag att utvärdera effekterna av arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar på de anställdas hälsa och välbefinnande, arbetsmiljön, jämställdheten mellan män och kvinnor, samt belysa ekonomiska konsekvenser. De utvärderingar som arbetstidsprojektet tagit del av ger inte alla svar på alla de områden som efterfrågas. Sammantaget kan ändå gemensamma mönster för arbetstidsmodeller och förkortningar utläsas. Delrapporten utgör en del av projektets kartläggnings- och utvärderingsarbete. Kartläggningen omfattar avtal och försök som påverkar både arbetstidens längd och förläggning. Den har slutredigerats av Joa Bergold. Förutom denna delrapport har projektet specialstuderat arbetstidsförkortningen i Kiruna i delrapporten Sextimmarsdagen i Kiruna. Delrapporterna är fristående, men utgör också underlag till projektets slutrapport. Håkan Pettersson Februari 2006 Arbetstidsprojektet Håkan Pettersson Kommunals andre vice ordförande, projektledare Bodil Umegård förbundskontoret, projektsekreterare (föräldraledig mars 05- november 2005) Anna Spånt Enbuske förbundskontoret, projektsekreterare (till augusti 2005) Åke Lundström förbundskontoret, projektsekreterare (från maj 2005) Joa Bergold förbundskontoret, projektsekreterare (från september 2005) Annica Enbom förbundsstyrelsen Kjell- Ivan Eriksson förbundskontoret (till januari 2005) Håkan Lundstedt förbundskontoret (från februari 2005) Annica Jansson förbundskontoret Annki Olsson förbundskontoret Tor Hatlevoll förbundskontoret Birgitta Andersson branschrådet för äldreomsorg Eva Kärrman branschrådet för hälso- och sjukvård Johanna Eggvall projektanställd 2005 Eva Johansson projketanställd (mars - september 2005)

5 4 INNEHÅLL Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Inledning 13 Metoddiskussion 14 Centrala arbetstidsavtal 16 Vård och omsorg av äldre och funktionshindrade 16 Hälso- och sjukvårdsområdet 17 Förskolan och skolan 18 Trafikområdet 19 Jordbruk, djur och natur 20 Kyrkans område 20 Teknikområdet 21 Räddningstjänsten 21 Arbetstidsmodeller 23 Individuellt förlagd arbetstid 23 Exempel på lokala avtal individuellt förlagd arbetstid 25 Lokala erfarenheter av individuellt förlagd arbetstid 25 Poängmodellen 27 Exempel på lokala avtal poängmodell 29 Lokala erfarenheter av poängmodell modellen 32 Exempel på lokala avtal 3-3 modellen 34 Lokala erfarenheter av 3-3 modellen 35 Årsarbetstid 37 Exempel på lokala avtal årsarbetstid 39 Lokala erfarenheter av årsarbetstid 40 Timbanksmodellen 41 Exempel på lokala avtal timbanksmodellen 42 Lokala erfarenheter av timbanksmodellen 42 Personalpool, interna bemanningsföretag och flexteam 43 Exempel på lokala avtal personalpool 43 Lokala erfarenheter av personalpool, interna bemanningsföretag och flexteam 43 Arbetstidsförkortningar 45 Lokala avtal om arbetstidsförkortning 46 Generell förkortning av heltidsmåttet 46

6 INNEHÅLL 5 Förkortning av det generella heltidsmåttet för nattarbetande 49 Individuell löneväxling lokala avtal där löneökning byts mot kortare arbetstid 51 Lokala erfarenheter av arbetstidsförkortningar 53 Erfarenheter av avtal 53 Erfarenheter av försök 56 Slutsatser 62 Arbetstidsmodeller inom Kommunal 62 Syften och effekter 62 Välbefinnande, hälsa och arbetsmiljö 63 Jämställdhet 65 Ekonomi och verksamhetseffektivitet 66 Förutsättningar och genomförande 69 Centrala och lokala avtal 70 Arbetstidsförkortning 71 Noter 72 Referenser 73

7 6 SAMMANFATTNING Sammanfattning Kommunals arbetstidsprojekt har kartlagt lokala projekt och avtal om arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar. Det har inte varit möjligt att i efterhand utvärdera lokala projekt, utan denna rapport baseras på redan befintliga utvärderingar och uppgifter från ombudsmän, sektioner och klubbar. Avtalsansvariga ombudsmän på förbundskontoret har redogjort för arbetstidens längd och förläggning för de 100 centrala arbetstidsavtal som finns inom Kommunals verksamhetsområden. Sektioner och klubbar har via en enkät besvarat frågor om lokala projekt och arbetstidsmodeller. Det finns en mängd lokala avtal och försök med arbetstidsmodeller, med eller utan inslag av arbetstidsförkortning. Rena arbetstidsförkortningar är emellertid färre. Kommunals centrala arbetstidsavtal Det finns en stor mängd centrala avtal som reglerar arbetstidens längd och förläggning inom Kommunals verksamhetsområden. Rapporten beskriver förhållandena inom respektive bransch. Kommunal har avtalsvägen drivit igenom flera arbetstidsförkortningar. Stora medlemsgrupper har arbetstider som understiger den lagstadgade 40-timmarsveckan. För kommunalt och landstingsanställda gäller generellt att antalet semesterdagar ökar med åldern, vid 40 år 31 dagar och vid 50 år 32 dagar per år. Privatanställdas semesterdagar varierar mellan respektive centralt avtal. Veckoarbetstiden för kommunanställda inom vård- och omsorgsområdet varierar mellan 40 timmar (arbete på vardagar), 37 timmar (schemalagd arbetstid inklusive helger) och 36,33 timmar (nattjänstgöring). Privatanställdas veckoarbetstid varierar mellan 38,25 och 37 timmar. Veckoarbetstiden för personliga assistenter är 40 timmar i veckan oavsett om de är kommunalt eller privatanställda. Arbetet utförs dygnet runt, och kvälls- och nattarbete är vanligt. Veckoarbetstid och semestervillkor inom hälso- och sjukvårdsområdet är samma som inom vård och omsorg, oavsett om verksamheten sker i landstings- eller privat regi. Arbetets art kräver en arbetstidsförläggning dygnet runt, med kvälls- och nattarbete för de anställda.

8 SAMMANFATTNING 7 Anställda inom förskolan och skolan arbetar vanligtvis vardagar med en veckoarbetstid på 40 timmar för såväl privat- som kommunanställda. Kvälls- och nattarbete kan förekomma på förskolor med dygnetruntomsorg, samt bland lokalvårdare och vaktmästare inom skolan. Inom trafikområdet är majoriteten av arbetsgivarna privata och det finns ett flertal avtal som reglerar arbetstidens längd och förläggning. De flesta avtal har en veckoarbetstid på 40/38,25 timmar. Vissa avtal ger en arbetstidsförkortning för nattarbete eller vid delade turer (då arbetstiden delas upp i olika pass under samma dygn). Delade turer är vanligt förekommande. De flesta anställda inom jordbruk-, djur- och naturområdet har 40 timmars arbetsvecka och 25 semesterdagar per år. Arbetstidsförläggningen styrs i stor utsträckning av verksamhetens art och djurens behov. Det innebär att delade turer och skriftarbete är relativt vanligt inom branschen. Inom vissa verksamheter förekommer rullande dagscheman. Kommunals medlemmar inom kyrkans område har en veckoarbetstid på 40 timmar. Antalet semesterdagar ökar med åldern, från 25 dagar, till 31 dagar vid 40 år och 32 dagar vid fyllda 50 år och uppåt. De flesta arbetar dagtid och vissa helger. Inom teknikområdet arbetar många grupper med 40-timmarsvecka. Antalet semesterdagar ökar på samma sätt med åldern, från 25 dagar, till 31 dagar vid 40 år och 32 dagar vid fyllda 50 år och uppåt. Arbetstidsförläggningen varierar efter verksamhetens art, simhallar och andra idrottsinrättningars har varierande öppettider och arbetet utförs både kvällar och helger. Många anställda har flextid eller arbetar efter ett rullande schema. Anställda inom räddningstjänsten har en veckoarbetstid på 48 eller 42 timmar. De flesta inom räddningstjänsten arbetar delat dygn, som är en sammanvägning av arbetstid och jour där aktiv tjänstgöring omfattar 10 timmar. Arbetstidens förläggning kan skilja sig åt beroende på om man arbetar helt eller delat dygn. Bland brandpersonal förekommer 12 timmars aktiv tjänstgöring under helt dygn. Arbetstidsmodeller Kartläggningen av lokala försök med arbetstidsmodeller visar på stor uppfinningsrikedom. Störst förekomst och variation av arbetstids-

9 8 SAMMANFATTNING modeller finns inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvårdsområdet. Förekomsten av friskvård och kompetensutveckling för medarbetarna varierar mellan modellerna. Många arbetstidsmodeller ger på olika sätt möjlighet till en arbetstidsförkortning för den enskilde. Individuellt förlagd arbetstid är en metod för att öka personalens inflytande över sina egna arbetstider. Med hjälp av olika schematekniska lösningar förläggs arbetstiden enligt de anställdas önskemål. Schemats utformning kan varieras för varje schemaperiod. Fördelarna med modellen är att arbetstidsförläggningen lätt kan varieras efter de anställdas behov. En förutsättning för att arbetstidsmodellen ska fungera flexibelt efter de anställdas önskemål är att grundbemanningen är tillräckligt hög. Vid för låg bemanning begränsas möjligheten för de anställda att själva påverka sina arbetstider. En annan vanlig arbetstidsmodell är poängmodellen. Principen är att olika arbetspass viktas i förhållande till varandra. Arbetspass som generellt uppfattas som oattraktiva värderas till högre poäng och lön. Syftet är ofta att underlätta rekrytering och bemanning. Modellen innebär att medarbetare kan välja att förlägga sin arbetstid till högre betalda pass och därmed kunna arbeta kortare tid för samma lön. Det går också att arbeta samma antal timmar, men på pass med högre poäng och därmed höja lönen. Fördelen med poängmodellen är möjligheten till eget inflytande och att kunna påverka inkomst eller arbetstid. Modellens princip kan dock i värsta fall leda till en jakt på höga och många poäng, med en för tung arbetsbelastning för den anställde som följd. 3-3 modellen är en populär arbetstidsmodell och finns i flera olika utformningar. I sin ursprungsmodell är principen att anställda arbetar tre dagar följt av tre dagars ledighet. En arbetstidsförkortning är inbyggd i modellen. Förutom de schemalagda dagarna tillkommer ett visst antal dagar i form av icke schemalagd arbetstid, med syfte att täcka upp vid t.ex. korttidsfrånvaro, semesterperioder eller för kompetensutveckling. Tiden kan variera mellan 15 och 21 arbetsdagar per år. Av utvärderingarna framkommer att den längre ledigheten och kortare arbetsperioden uppfattas som en stor fördel bland de anställda. Man upplever sig mycket mer utvilade än tidigare. Till nackdelarna hör fler helgpass och att deltidsarbetande måste arbeta samma antal dagar som heltidsarbetande. Även den

10 SAMMANFATTNING 9 icke schemalagda tiden kan uppfattas som ett stressande inslag i modellen. Årsarbetstid är en flexibel arbetstidsmodell som möjliggör för den enskilde medarbetaren att variera sin arbetstidförläggning och sysselsättningsgrad över ett arbetsår. Vid planeringen av arbetstiden används samman schematekniska lösningar som vid individuellt förlagda arbetstider. Ofta bygger arbetstidsmodellen på ett timbankssystem där den anställde kan ligga plus eller minus i arbetstid. Syftet med modellen är att öka flexibiliteten för såväl den anställde som i verksamhetens bemanning. Vid en för låg grundbemanning minskar dock flexibiliteten för den enskilde. Timbanksmodellen är en princip som kan appliceras på flera olika arbetstidsmodeller. Principen är att medarbetarna kan spara eller ta ut tid av sin fastställda arbetstid, och på så vis anpassa arbetstiden efter sina egna behov. Det kan innebära att man arbetar mer under vissa perioder och mindre under andra. Arbetstidskontot regleras vid vissa tillfällen och beroende på om den anställde ligger på plus eller minus får denne ett lönepåslag eller löneavdrag. Ofta finns en lägstagräns där lönen inte påverkas av ställningen på kontot. Andra varianter av arbetstidsmodeller är personalpooler, interna bemanningsföretag och flexteam. Syftet med modellerna är ofta att kunna erbjuda deltidsanställda högre sysselsättningsgrad. Det kan ske genom att en del av den anställdas arbetstid förläggs i en timbank eller är icke schemalagd tid. Vid sidan av den schemalagda arbetstiden används den icke schemalagda tiden till att hoppa in vid frånvaro av olika slag. Vidare kan arbetstidsmodellerna innebära att medarbetaren ingår i en intern vikarieorganisation. Det innebär att medarbetaren inte har något fastställt schema utan arbetar vid olika arbetsplatser inom förvaltningen när behov uppstår. En del anser att arbetsformen ger omväxling och flexibilitet förutsatt att introduktionen på arbetsplatsen fungerar. Nackdelen kan vara en bristande kontinuitet i arbete och arbetslag. Arbetstidsförkortningar Arbetstidsprojektet har tagit del av färre försök och lokala avtal med renodlade arbetstidsförkortningar än arbetstidsmodeller. Arbetstidsförkortningar är vanligast inom vård och omsorg samt hälso- och sjukvård. Arbetstidsförkortningarna kan vara utformade på flera olika sätt. Dels finns avtal där veckoarbetstiden förkortas

11 10 SAMMANFATTNING generellt för alla anställda som berörs av avtalet. Dels finns flera exempel på avtal och försök där veckoarbetstiden för nattarbetande förkortas. Få kommun- och landstingsverksamheter använder sig av den möjlighet till individuell löneväxling som inrättades 1998, där den anställde kan byta löneökning mot kortare arbetstid. Syftet med arbetstidsförkortningarna är ofta att förbättra medarbetarnas välbefinnande och hälsa, samt att underlätta rekrytering och bemanning. De utvärderingar som arbetstidsprojektet tagit del av ger inte underlag för att fastställa om arbetstidsförkortningarna förbättrat de anställdas hälsa. Arbetstidsförkortningarnas livslängd i organisationerna är ofta beroende av extra medel. När inte längre extra resurser skjuts till försöken, har de avslutats. Slutsatser Arbetstidsprojektet fick i uppdrag att utvärdera effekterna av arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar på arbetstagarnas hälsa och välbefinnande, arbetsmiljön, jämställdheten mellan män och kvinnor, samt belysa ekonomiska konsekvenser. De utvärderingar som arbetstidsprojektet tagit del av ger inte alla svar på alla de områden som efterfrågas. Det är också svårt att utvärdera försök i efterhand. Sammantaget kan ändå gemensamma mönster för arbetstidsmodeller och förkortningar utläsas. En viktig slutsats av kartläggningen är att ingen arbetstidsmodell kan sägas vara generellt överlägsen någon annan. Fördelar och nackdelar framträder i skiftande omfattning inom varje modell. För att en arbetstidsmodell ska få ett positivt bemötande och genomslag bland såväl medarbetare som brukare är vissa förutsättningar emellertid avgörande. Det är viktigt att planerings- och genomförandeprocessen präglas av ömsesidig delaktighet från både ledning och personalgrupp. Planeringen måste vara långsiktig och ledningen bör ta ansvar för att skapa genomskinlighet och trygghet. När medarbetarna är delaktiga i de förändringar som sker och vet varför de sker har en arbetstidsmodell mycket bättre förutsättningar att leva kvar. En annan viktig förutsättning för att arbetstidsmodellen eller arbetstidsförkortningen ska få goda effekter är att grundbemanningen är tillräcklig. Vid underbemanning kan arbetsbördan öka och flexibiliteten för den enskilde drastiskt begränsas i stället för det som var syftet. Effekterna på välbefinnande, hälsa och arbetsmiljö varierar. Det

12 SAMMANFATTNING 11 finns många exempel på att medarbetarnas välbefinnande ökat, oavsett vilken arbetstidsmodell det gäller. De positiva effekterna kan sammanfattas i tre nyckelord, inflytande, delaktighet och flexibilitet. Möjligheten att själv kunna påverka när man arbetar och i vissa fall även hur mycket man arbetar har mycket stor betydelse för hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. Kartläggningen visar att personalen upplever att man lättare kan balansera arbete och fritid, och att arbetet i många fall känns mycket lättare. Vissa modeller medger att den anställde kan lägga sitt schema efter eget huvud och planera in längre ledigheter, andra modeller innebär återkommande längre ledigheter. Båda varianterna kan ge den anställda möjlighet till längre perioder av återhämtning. Problem som utvärderingarna ofta lyfter fram är att när det finns resursbrister blir påfrestningarna stora för personalen. Arbetsbörda och stress ökar, och potentiell flexibilitet går förlorad. Modeller med icke schemalagd tid och allt för stort eget ansvar kan också få negativa konsekvenser för den anställde. Det kan också finnas motsättningar mellan olika typer av flexibilitet inom en arbetstidsmodell. Det finns exempel på lösningar där de anställdas inflytande över arbetstiden helt fått stå tillbaka för en slimmad verksamhets krav. Det är svårare att dra några säkra slutsatser om effekterna på medarbetarnas fysiska hälsa. Det beror i första hand på att få utvärderingar har gjort systematiska hälsoundersökningar. Det finns dock exempel på projekt där personalen rapporterar att värk i nacke, hals och axlar har minskat. De arbetsorganisatoriska förändringar som följer av arbetstidsmodellerna kan ha både positiva och negativa konsekvenser. När förändringarna genomdrivs med långsiktighet och bibehållen trygghet i personalgruppen kan personalens självkänsla och professionella identitet stärkas. I annat fall kan arbetstidsmodellen få motsatt effekt och upplevelsen av arbetsmiljön bli negativ. Effekter på jämställdhet utvärderas sällan i arbetstidsprojekt och avtal. Arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar som ökar sysselsättningsgraden ger reella effekter på medarbetarnas ekonomiska självständighet och jämställdheten mellan män och kvinnor. Flexibla arbetstidsmodeller brukar uppfattas som en jämställdhetsåtgärd, genom att kvinnor får makt över sin vardag. Möjligheten att påverka sina arbetstider är positivt för individen. Men arbetstidsprojektet anser ändå att det finns anledning att kritiskt granska

13 12 SAMMANFATTNING tanken om kvinnors ökade makt; om enbart kvinnor blir mer flexibla mellan arbete och familj kan det inte leda till att kvinnor blir ännu bättre på att ta traditionellt kvinnligt ansvar? Jämställdhetsvinsten blir begränsad. Det finns ofta ekonomiska förväntningar på arbetstidsmodeller (och i vissa fall även arbetstidsförkortningar). Antingen i form av dynamiska effekter på sjukfrånvaro och bemanning som minskar kostnaderna, eller att verksamheten genom att organiseras effektivare ska kosta mindre. Denna kartläggningsrapport har inte kunnat fastställa några dynamiska effekter, men det finns exempel på projekt där ekonomisk effektivitet och arbetsmiljöförbättringar gått hand i hand. Arbetstidsprojektet har inte utifrån utvärderingen kunnat fastställa att de renodlade arbetstidsförkortningarna haft några säkra effekter på medarbetarnas hälsa och sjukfrånvaro. Däremot visar många projekt att personalen upplever att arbetsmiljön blivit bättre och att arbetsglädjen och välbefinnandet ökade. En förutsättning var emellertid att bemanningen anpassades efter arbetstidsförkortningen och att nyrekryteringar gjordes. En positiv effekt av arbetstidsförkortningarna var att deltidsanställdas sysselsättningsgrader ofta höjdes i proportion till förkortningen.

14 INLEDNING 13 Inledning Våra arbetstider är en del av livets gränser. Arbetstider sätter inte bara gränser för hur länge vi arbetar, utan också när och hur vi arbetar. Arbetstider som på olika sätt skaver mot resten av vår vardag skapar problem. Men genom att på olika vis kunna påverka förläggningen och omfattningen av arbetet kan vi också underlätta samspelet mellan arbete och fritid. I bästa fall blir kvaliteten på såväl det arbete vi utför som det liv vi lever bättre. En förutsättning är att vi som anställda är delaktiga och har ett reellt inflytande över en flexibel arbetstidsförläggning. Intresset för olika typer av icketraditionella arbetstidsmodeller inom Kommunals verksamhetsområden har ökat under det senaste decenniet. Arbetstidsmodellerna kan se ut på många olika sätt. Många innebär att medarbetarna själva kan påverka när och hur mycket de vill arbeta under perioder. Andra går ut på att skapa en jämn balans mellan arbete och fritid, och att se till att medarbetarna får en tillräckligt lång viloperiod mellan arbetspassen. En del ger möjlighet till att öka sysselsättningsgraden för den anställda. Flera arbetstidsmodeller har även inslag av arbetstidsförkortningar. Syftet med att införa en viss arbetstidsmodell inom en organisation är ofta att förbättra hälsan och välbefinnandet bland medarbetarna. Dessutom kan motivet vara att skapa en bättre arbetsmiljö genom att skapa förutsättningar att samordna de anställdas önskemål om arbetstider med verksamhetens behov. Ekonomiska förväntningar och arbetsmiljömotiv följs ofta åt, men kan ibland stå i konflikt med varandra. Det medför ibland att arbetstidsmodellerna inte får de positiva effekter för personal och verksamhet som arbetsgivare och personal hoppats på. Arbetstidsprojektet har haft i uppgift att kartlägga och analysera de lokala avtal och projekt med arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar som genomförts inom Kommunals verksamhetsområden. Förutom att kartlägga förekomsten har uppdraget varit att bedöma effekterna för medarbetarnas hälsa och välbefinnande, för arbetsmiljön och jämställdheten mellan kvinnor och män. Även ekonomiska förutsättningar och konsekvenser ska belysas. Rapporten har följande upplägg. Först redogörs övergripande för Kommunals centrala arbetstidsavtal. Därefter behandlas olika typer

15 14 INLEDNING av arbetstidsmodeller. På grund av mångfalden av modeller och försök har arbetstidsmodellerna kategoriserats efter typ. Försöken rapporteras inte enskilt utan har sammanfattats inom respektive grupp. I rapportens nästa avsnitt redogörs för lokala avtal och försök med renodlade arbetstidsförkortningar, det vill säga generella förkortningar av veckoarbetstiden, för alla anställda eller vissa grupper. Rapporten avslutas med slutsatser. Metoddiskussion Arbetstidsprojektet fick i uppdrag att kartlägga och utvärdera olika lokala projekt med arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortning. Det är inte möjligt att i efterhand utvärdera avslutade projekt. Därför har ambitionen varit att kartlägga tidigare och nuvarande lokala projekt och granska redan befintliga utvärderingar, projektbeskrivningar och avtal. Materialet i den här rapporten grundar sig på flera olika insamlingsmetoder. Alla enkäter har kompletterats med intervjuer med ombudsmän eller sektionsföreträdare. Det totala antalet centrala avtal om arbetstider uppgår till över 100 inom Kommunal. Under vintern 2004 bad projektet alla ombudsmän på förbundskontoret med ansvar för respektive avtal att redogöra för avtalens utformning. De fick besvara frågor om arbetstidens längd, antalet semesterdagar och antalet berörda medlemmar för respektive avtal. Under försommaren 2005 har de även fått i uppdrag att beskriva hur arbetstiden är förlagd inom olika Kommunals olika verksamhetsområden. För att kartlägga lokala projekt fick alla sektioner och klubbar möjlighet att besvara en enkät via e-post. Totalt besvarade 363 sektioner och klubbar enkäten vid kartläggningen av olika verksamhetsområden och yrken. Även respektive branschråd blev ombedda att fylla i en enkät. Det finns ett hundratal pågående eller avslutade försök och nästan lika många lokala kollektivavtal. Dock är en mindre del utvärderade. Efter avslutad undersökning blev alla sektioner kontaktade och ombedda att skicka in projektbeskrivningar, utvärderingar och kopior på gällande lokala kollektivavtal. Arbetstidsprojektet har strävat efter att följa upp alla avtal och försök. Tyvärr har inte alla inkommit med underlag och de ansvariga har i en del fall inte kunnat nås.

16 INLEDNING 15 Begreppsdefinitioner Veto: arbetstagaren bestämmer, en rätt att blockera vissa timmar eller arbetspass Flytande tid: ej schemalagd arbetstid Förskjuten arbetstid: annan arbetstidsförläggning än den ordinarie Ledighetsfaktor: framräknat tal, beroende på schemaläggning, som används för löneavdrag vid ledighet Semesterkoefficient: framräknat tal, beroende på schemaläggning, som används vid beräkning av antal förbrukade semesterdagar vid semesterledighet Förtroendetid: arbetstid då ej ordinarie arbetsuppgifter utförs Fyllnadstid: övertid för deltidsanställd

17 16 CENTRALA ARBETSTIDSAVTAL Centrala arbetstidsavtal Kommunals medlemmar är verksamma inom en mängd olika branscher. Det här avsnittet beskriver gällande centrala avtal om arbetstidens längd och den traditionella arbetstidsförläggningen inom respektive bransch. Kommunal har i flera avtalsrörelser drivit igenom arbetstidsförkortningar för de kommun- och landstingsanställda. I avtalsrörelsen 1988 sänktes veckoarbetstiden för merparten av landstingsanställd personal med schemabunden arbetstid från 38,25 till 37 timmar. Samtidigt sänktes veckoarbetstiden för nattarbetande till 36,33 timmar. Motsvarande grupper som var anställda i kommuner fick antingen sänkt arbetstid till dessa nivåer eller så satsades motsvarande resurser på högre löner. Att veckoarbetstiden sänkts från 38,25 till 37 respektive 36,33 timmar har medfört att årsarbetstiden har minskat med 3,3 procent respektive fem procent. Förutom en kortare veckoarbetstid har personer över 40 år sex extra semesterdagar och de över 50 år sju extra semesterdagar. Den utökade semestern har inneburit att årsarbetstiden minskat med 2,5 respektive 3 procent 1. Organisatoriskt har i dag en stor del av landstingens verksamhet flyttats till kommun-sektorn. Det gör att i dag har det stora flertalet av de kommunanställda en schemabunden arbetstid på 37 timmar i veckan. Därutöver har Kommunal cirka medlemmar som är anställda av privata arbetsgivare. Deras veckoarbetstid varierar utifrån respektive centralt avtal. Därtill finns ett stort antal lokala avtal. Vård och omsorg av äldre och funktionshindrade Inom området för vård och omsorg av äldre och funktionshindrade arbetar cirka av Kommunals medlemmar. De som är anställda i kommuner och arbetar på vardagar har en veckoarbetstid på 40 timmar. För majoriteten av den schemabundna personalen som även arbetar helger har veckoarbetstiden sänkts från 38,25 till 37 timmar vid dagtjänstgöring och till 36,33 timmar vid nattjänstgöring. För de privat-anställda varierar veckoarbetstiden mellan 38,25 och 37 timmar.

18 CENTRALA ARBETSTIDSAVTAL 17 Antalet semesterdagar är lika oavsett om arbetsgivaren är privat eller kommunal. Det är 25 dagar (t o m 39 års ålder), 31 dagar (från 40 år) och 32 dagar (från 50 år). Kommunal har över medlemmar som arbetar som personliga assistenter. De flesta personliga assistenter har samma arbetstider som övriga anställda i kommunen. Emellertid finns det ett särskilt avtal, Personlig assistent och anhörigvårdare (PAN), där veckoarbetstiden är 52 timmar för anhörigvårdare och 40 timmar för personliga assistenter, oavsett när arbetstiden är förlagd. För anställda enligt PAN är antalet semesterdagar 25. Även privatanställda personliga assistenter arbetar enligt avtal där veckoarbetstiden är 40 timmar. Antalet semesterdagar är 25 (tom 39 år), 31 (från 40 år) och 32 (från 50 år). Flertalet anställda inom social omsorg arbetar på vardagar och dagtid. Behovet av personal finns dock dygnet runt, varför även kvälls- och nattarbete är vanligt. Det är mycket vanligt att arbetstiden är förlagd utifrån ett fast veckoschema som sträcker sig över visst antal veckor. Hur stor delaktighet arbetsgruppen har i schemaläggningen varierar mellan arbetsplatserna. Förläggningen av arbetstiden sker på samma sätt inom privat och offentlig verksamhet. För medlemmarna är det en fördel att ha en lång framförhållning där de vet när de ska jobba och samma schema under en längre period ger kontinuitet i arbetet. Om så krävs sker byten av dagar mellan kolleger. För arbetsgivaren är fördelen att de kan bemanna verksamheten med hänvisning till verksamhetens planerade behov. Nackdelen för medlemmar med fast veckoschema är att det är ett mindre flexibelt system, både ur den anställdes och ur arbetsgivarens perspektiv. Hälso- och sjukvårdsområdet Inom hälso- och sjukvård arbetar över medlemmar. Landstingsanställdas veckoarbetstid varierar beroende på arbetstidens förläggning från 40 (vardagar), 37 (schemalagd personal inkl helgarbete) till 36,33 timmar (nattjänstgöring). Antalet semesterdagar är 25 (tom 39 år), 31 (from 40 år) och 32 (from 50 år). Privatanställda har samma villkor. Flertalet anställda inom hälso- och sjukvården arbetar dagtid på vardagar och helger. Behovet av personal finns dock dygnet runt. Liksom inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade är

19 18 CENTRALA ARBETSTIDSAVTAL det mycket vanligt att arbetstiden är förlagd utifrån ett fast veckoschema som sträcker sig över visst antal veckor. Delaktigheten i schemaläggningen varierar mellan arbetsplatserna. Även här sker förläggningen av arbetstiden på samma sätt inom privat och offentlig verksamhet. Vid korttidsfrånvaro är det ofta de anställda själva som löser uppkomna luckor (vid sjukdom, vård av barn, semester), dvs. man byter pass eller går in extra för att lösa situationen. För arbetsgivarna är fördelen att de kan bemanna verksamheten med hänvisning till verksamhetens planerade behov. Nackdelen är att det är ett mindre flexibelt system, både ur den anställdes och ur arbetsgivarens perspektiv. Förskolan och skolan Inom förskolor och fritidshem arbetar drygt medlemmar, främst som barnskötare och fritidsledare i kommuner, i privat verksamhet eller inom kyrkan. I skolan arbetar drygt medlemmar som elevassistenter, fritidsledare, vaktmästare, skolmåltidspersonal och lokalvårdare. Normalarbetstiden är 40 timmar i veckan för både kommun- och privatanställda. Antalet semesterdagar för kommun- och de flesta privatanställda är 25 dagar (tom 39 år), 31 dagar (från 40 år) och 32 dagar (från 50 år). För övriga är antalet 25 dagar oavsett ålder. Arbetet inom förskola och fritidshem sker vanligtvis dagtid på vardagar. Det finns även kommunala och privata förskolor som har dygnetruntomsorg. Det är förskolechefen eller rektorn som beslutar om arbetstiderna och som efter samråd med de anställda fastställer arbets-tidens förläggning utifrån verksamheten och föräldrarnas behov av omsorg för sina barn. De flesta dagbarnvårdare arbetar enbart dagtid på vardagar. De kan ibland ha en längre arbetstid än de anställda i förskolor/skolorna. Regleringen för nattarbete skiljer sig i de flesta fall, både i förskolan och i familjedaghemmet, jämfört med dem som enbart är anställda på dagtid. Skillnaderna kan vara stora både mellan kommunerna och mellan privata anordnare. Elevassistenter inom skolan är oftast anställd för att följa en enskild elev och då blir arbetstiden beroende av denna. Det förekommer också att elevassistenten stärker upp i klassen eller i gruppen på fritidshemmet och då styr det arbetstidsförläggningen. Lokalvårdare och vaktmästare inom skolan arbetar både på varda-

20 CENTRALA ARBETSTIDSAVTAL 19 gar dagtid och på kvällar samt helger. Arbetstidens förläggning görs generellt för en längre tid, exempelvis terminsvis. De två grupperna har ofta svårt att styra sin egen arbetstid, den bestäms i stor utsträckning utifrån verksamhetens behov. Kökspersonal (anställda av kommuner eller landsting) på skolor har semesteranställning eller uppehållsanställning. Vid semesteranställning arbetar man vardagar, måndag till fredag och inga helger eller röda dagar. En heltidstjänst omfattar 40 timmar/vecka. Vid uppehålls-anställning arbetar man från det att skolan öppnar på hösten tills skolan slutar på våren året därpå (per läsår). Under sommaren är det ett uppehåll på cirka tio veckor och över jul/nyår är det ett uppehåll på cirka tre veckor. På ledigheten har man lön och är inte arbetsskyldig. Få arbetar heltid. De som är privatanställda har semesteranställning som grund. Arbetsgivaren kan teckna lokalt avtal om att använda uppehållsanställning eller årsarbetstid. Trafikområdet Kommunal har ca medlemmar som arbetar inom trafikområdet. De flesta är bussförare och arbetar inom sex centrala avtal. Majoriteten av arbetsgivarna är privata.. Ett branschavtal tecknades 2002 som i dagsläget omfattar drygt medlemmar, men i takt med att nya upphandlingar sker kommer fler och fler medlemmar att arbeta under dessa villkor. Avtalet ger medlemmarna en veckoarbetstid på 40/38,25 timmar. För medlemmar som arbetar natt eller har s k delade turer 2 minskar arbetstiden med 10 minuter per timme. Antalet semesterdagar är 25 plus tre s.k. ledighetsdagar. Enligt ett annat avtal på området är veckoarbetstiden för dem som arbetar natt 36,60 timmar. I de övriga avtalen på området har de flesta 40/38,25 timmars veckoarbetstid oavsett när arbetstiden är förlagd. Det är vanligast med 25 semesterdagar men vissa avtal ger 31 semesterdagar vid 40 år och 32 semesterdagar vid 50 års ålder. Flertalet inom trafiken arbetar på morgonen eller eftermiddag och tidig kväll. Arbets-tidens förläggning sker framförallt utifrån människors resor till och från skola och arbete. Delade turer är mycket vanligt och gäller för mellan 30 och 40 procent av medlemmarna. I och med upphandlingarna och ökade krav på effektivitet har också en hel del luft försvunnit ur tidtabellerna.

} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför?

} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför? för dagbarnvårdare När? Hur? Varför? 1995 45 timmars-avtal 2004 40 timmars-avtal 2008 dagbarnvårdaravtalet sägs upp, AB ska gälla till man skrivit ett nytt. 2009 Biskopsgården diskuterar svårigheten. 2011

Läs mer

2005-12-20 Bil1. Användningsområde Grundtanken är att modellen passar till verksamheter där behov av kontinuitet och återhämtning är stort.

2005-12-20 Bil1. Användningsområde Grundtanken är att modellen passar till verksamheter där behov av kontinuitet och återhämtning är stort. Arbetstidsmodell 1 Användningsområde Grundtanken är att modellen passar till verksamheter där behov av kontinuitet och återhämtning är stort. Kännetecken Modifierad 3-3 modell där utgångspunkten är 3-3

Läs mer

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p Så fungerar S:t Göranmodellen Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön 0,5p 1,5p 1,0p 0,6p Vad är S:t Göranmodellen? S:t Göranmodellen är ett lokalt kollektivavtal om arbetstidsförläggning

Läs mer

2006-02-24 Bil. 1. 2. Nyanställd arbetstagare omfattas av arbetstidsmodellen efter avslutad inskolning.

2006-02-24 Bil. 1. 2. Nyanställd arbetstagare omfattas av arbetstidsmodellen efter avslutad inskolning. Arbetstidsmodell 3 Användningsområde Alla typer av verksamheter. Kännetecken Saldomodell med verksamhetsanpassat önskeschema med fri passlängd inom arbetstidslagens ram. Deltagande i modellen innebär tjänstgöring

Läs mer

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan 1(6) 2015-03-27 Barn- och Utbildning BUF central förvaltning Madelene Rickardsson 044-136426 Madelene.Rickardsson@kristianstad.se Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Läs mer

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal?

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal? Nedanstående material har skickats ut från Region Skåne till Vårdförbundet, anställda, och chefer på SUS (Vårdförbundets anmärkning) Region Skånes frågor och svar om arbetstidsavtal. Varför vill Region

Läs mer

Schyssta schemat. Praktiska råd om schemaläggning

Schyssta schemat. Praktiska råd om schemaläggning Schyssta schemat Praktiska råd om schemaläggning TILLHÖR: Innehåll Inledning 3 Avtalet stryr 4 Arbetstid enligt lagen 6 Arbetstidens förläggning 9 Andra lagar som påverkar 13 Inte bara schemaläggning 14

Läs mer

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN Bilaga 4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(1) KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN De personer som denna modul åsyftar att titta på är i första hand de som är anställda. Och

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet.

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. De centrala parterna vill understödja tillämpningen av lärarnas arbetstid utifrån HÖK 12 (framförallt reglerat i AB och Bilaga

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

Förtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren

Förtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Förtroendearbetstid till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Vad vill du? Innehåll. Jag vill

Vad vill du? Innehåll. Jag vill Jag vill. Jag vill Innehåll veta mer 3 vara delaktig 4 5 utvecklas 6 7 ha mer tid för ungarna, och för annat än jobbet 8 11 göra karriär och ha ett gott ledarskap 12 13 Vad vill du? I den här broschyren

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 7 6 c 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer Mulle Meck bygger vidare 1 2 Detta lilla häfte har vi gjort för att besvara några av de vanligaste frågorna, som ofta dyker upp, oavsett

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun Bilaga till förhandlingsprotokoll 2014-10-30. Personalavdelningen Lokalt kollektivavtal om flexibel arbetstid för administrativ personal i Mönsterås kommun ----- 1 1 Allmänt Flexibel arbetstid bygger på

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 5 6 a 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

Redogörelsetext för Huvudöverenskommelse HÖK 16 med OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård

Redogörelsetext för Huvudöverenskommelse HÖK 16 med OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård Redogörelsetext för Huvudöverenskommelse HÖK 16 med OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård Inledning Bakgrund Den 1 december 2016 enades parterna om en ny Huvudöverenskommelse, HÖK 16, för OFRs förbundsområde

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 01-04-03 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen avser

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:

Läs mer

TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30

TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30 TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30 Parter Arbetsgivarsidan: Tullverket Huvudkontoret Arbetstagarsidan: SACO-föreningen vid Tullverket OFR/TULL-KUST SEKO Flextidsavtal i anslutning till Tull-ALFA

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Bilaga E till AB I lydelse fr.o.m. 2012-05-01 Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Inledning AB 13 gäller med tillägg av följande alternativa tjänstgöringstid: 42 timmar i

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson 1 Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014 Ulla Olofsson ulla.olofsson@vll.se Upplägg av passet 2 Regelverk Verksamhets- och kompetensanalys Bemanningsplanering

Läs mer

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är

Läs mer

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK,, KS, Vårdföretagarna C,, E,, H Eva Pålsson maj 2014 1 Vårdföretagarna Bransch C Läkarmottagningar, upphör och uppgår i Bransch E Vård och behandling samt omsorgsverksamhet,

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Ludvika kommun satsar mycket resurser på utveckling av arbetsmiljö och hälsa,

Läs mer

Lärares arbetsbörda (version jan 2015)

Lärares arbetsbörda (version jan 2015) ARBETSMATERIAL 2015-04-23 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Jan Holmqvist, förvaltningschef Telefon: 0370-37 80 25 (direkt) E-post: jan.o.holmqvist@varnamo.se Lärares arbetsbörda (version jan 2015)

Läs mer

Kommunikationsplan - Time Care -

Kommunikationsplan - Time Care - Kommunikationsplan - Time Care - Jag önskar att vi kunde vara fler personal på morgonen Vårdtyngden har ökat, vi är färre personal och får bara springa fortare Vad är syftet? Att vi håller den vårdkvalitet

Läs mer

Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen!

Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen! GÖR SOM NYNÄSHAMNS KOMMUN Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen! Nya tider i Nynäshamns kommun Lägre arbetskraftskostnader, fler tills vidareanställda och färre timavlönade. Det

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Personalberedningen BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Ordförandens förslag 1. Regionstyrelsen godkänner föreslagen utveckling och komplettering

Läs mer

Hela tiden. Förslag till Kommunals förbundsmöte i Ronneby den 30-31 maj 2006. En helhetssyn på arbetstidsfrågan.

Hela tiden. Förslag till Kommunals förbundsmöte i Ronneby den 30-31 maj 2006. En helhetssyn på arbetstidsfrågan. Hela tiden Förslag till Kommunals förbundsmöte i Ronneby den 30-31 maj 2006 2006 En helhetssyn på arbetstidsfrågan. 1 Hela tiden en helhetssyn på arbetstidsfrågan www.kommunal.se 2 Produktion: Kommunals

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Anställningsförmåner i landstinget

Anställningsförmåner i landstinget 1(5) Anställningsförmåner i landstinget Vi erbjuder dig ett meningsfullt och utvecklande arbete Landstingets vision är att Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft

Läs mer

Sextimmarsdagen i Kiruna. en utvärdering av arbetstidsförkortningen inom hemtjänsten

Sextimmarsdagen i Kiruna. en utvärdering av arbetstidsförkortningen inom hemtjänsten Sextimmarsdagen i Kiruna en utvärdering av arbetstidsförkortningen inom hemtjänsten 1 Sextimmarsdagen i Kiruna en utvärdering av arbetstidsförkortningen inom hemtjänsten av Johanna Eggvall www.kommunal.se

Läs mer

Konsekvensbeskrivningen ska vara personalchefen Barbro Hejdström-Nilsson tillhanda senast 16 oktober 2006.

Konsekvensbeskrivningen ska vara personalchefen Barbro Hejdström-Nilsson tillhanda senast 16 oktober 2006. 1(1) Inför ny ATL 1 januari 2007 Med anledning av förändringarna i arbetstidslagen har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram direktiv gällande arbetstidsförläggning. Utifrån dessa direktiv uppmanas

Läs mer

Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: :21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning:

Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: :21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning: Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: 2006-2:21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt.

Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt. 1 Svenska golfförbundet, Examensarbete HGU 2013-2015 Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt. Jonny Karlsson 2 Headgreenkeeper Innehållsförteckning Lagans GK 1. Inledning 3 1.1 Syfte

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Information För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Förskola I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2011 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem)

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA Verksamhetens syfte Frisk & Fri Uppsala verkar för ett samhälle utan ätstörningar där alla är fria att vara sig själva. Föreningens verksamhet syftar till att:

Läs mer

Medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkät 2014 Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2

Läs mer

I fokus: Arbetstider

I fokus: Arbetstider I fokus: Arbetstider Avtal 2016 Installatörsföretagen 1 Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Innehåll Installationsavtalet Tuffare än lagstiftningen Installationsavtalet Tuffare än lagstiftningen

Läs mer

Bemanningsekonomi. en studie av äldreomsorgen i Forshaga och Falköping från Kommunals arbetstidsprojekt av Eva Johansson. www.kommunal.

Bemanningsekonomi. en studie av äldreomsorgen i Forshaga och Falköping från Kommunals arbetstidsprojekt av Eva Johansson. www.kommunal. 1 Bemanningsekonomi en studie av äldreomsorgen i Forshaga och Falköping från Kommunals arbetstidsprojekt av Eva Johansson www.kommunal.se 2 Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och Starck Design

Läs mer

Avtalsextra 21 april 2016

Avtalsextra 21 april 2016 Avtalsextra 21 april 2016 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade den 20 april 2016 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 maj 2016 31 mars 2017, vilket motsvarar 11 månader. Avtalets

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Patrik Åberg, HR-konsult - Utvärdering och dokumentation Projekt: Önskad sysselsättningsgrad

Patrik Åberg, HR-konsult - Utvärdering och dokumentation Projekt: Önskad sysselsättningsgrad 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetens övergripande mål och strategier... 3 2 Uppdrag... 3 3 Förarbete och projektbeskrivning... 3 3.1 Effektmål... 3 3.2 Projektmål...

Läs mer

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft 1.6.2015 Innehåll 1. Ordinarie arbetstid ( 9 mom. 1) 1.1 Anställning som inte fortgår

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 1 (10) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum: 7 maj 30 sept 2013 Parter: Närvarande Medarbetareförbundet och Huvudmannaförbundet Medarbetareförbundet: Huvudmannaförbundet: Ärende: Helena Yli-Koski Marit Innala Förändringar

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01 201-05-01 1(7) SEMESTERLEDIGHET Semesterlagen gäller för alla arbetstagare. Genom lagen garanteras arbetstagaren semesterförmåner i sin anställning. De flesta bestämmelserna är tvingande till arbetstagarnas

Läs mer

Avtal om arbetstid för teknisk och administrativ personal

Avtal om arbetstid för teknisk och administrativ personal 2004-10-05 dnr CF 21-549/2004 (ändring av dnr 1.3 330-98) Avtal om arbetstid för teknisk och administrativ personal 1 Bemyndigande Parterna sluter detta avtal med stöd av 1 kap 3 Allmänt löne- och förmånsavtal,

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... 6 ORDINARIE ARBETSTID... 7 ÖVERTID...

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Motion 2015:29 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om att införa försök med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön i vården

Motion 2015:29 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om att införa försök med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön i vården Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-08-17 LS 2015-1235 Landstingsstyrelsen Motion 2015:29 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om att införa försök

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern

Arbetsmiljöbarometern Arbetstid är mer än pengar Arbetsmiljöbarometern November 2010 Arbetsmiljöbarometern Arbetstid är mer än pengar. November 2010. 3 Innehållsförteckning Förord..................................................................................................................

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL Den årliga arbetstiden bestäms enligt semesterns längd enligt följande:

KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL Den årliga arbetstiden bestäms enligt semesterns längd enligt följande: BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 26/2003 1 (5) KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL 2003 2004 BILAGA 5 KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 1 Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid 2 Årsarbetstid

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne

Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne Koncernstab kommunikation Datum: 2014-06-16 Monika Kraft +46 44309 30 86 +46 768 87 08 92 monika.kraft@skane.se BESLUT Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne Innehållsförteckning

Läs mer

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personalenheten Dnr I F /98

LUNDS UNIVERSITET FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personalenheten Dnr I F /98 LUNDS UNIVERSITET FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personalenheten 1998-11-06 Dnr I F 1 13855/98 Parter: Lunds universitet SACO OFR SEKO civil Skåne 1 Parterna sluter avtal om ändrade arbetstidsbestämmelser för vissa

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETPLAN

JÄMSTÄLLDHETPLAN Administrativa enheten NOK 671-2010 JÄMSTÄLLDHETPLAN 2010-2011 JÄMIX Jämställdhetsdelen i Likabehandlingsplanen för 2010-2011 utgår i huvudsak ifrån NyckeltalsInstitutet AB:s jämställdhetsindex JÄMIX men

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Det här är FAS www.ifas.se FAS VERKTYG Dialogverktyg för delaktighet på arbetsplatsen FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg med pedagogiska

Läs mer

Syftet med personalhandboken är att ge vägledning och fungera som uppslagsbok för alla anställda gällande bland annat personalfrågor och policies.

Syftet med personalhandboken är att ge vägledning och fungera som uppslagsbok för alla anställda gällande bland annat personalfrågor och policies. Personalhandbok Innehåll Personalhandbokens syfte... 3 Vår verksamhet... 3 Kollektivavtal... 3 Anställning... 3 Sekretess... 4 Arbetstid... 5 Lön & Förmåner... 6 Ledighet & Frånvaro... 6 Permission...

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 2007:22 Diarienr: 2007/0690 Arbetsgivarpolitik: 2007-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetstid, ATL Datum: 2007-03-16 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen

Läs mer

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm + FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-02 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Trafik Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

Läs mer

6 Arbetstid gällande för tågvärdar vid Stockholmståg

6 Arbetstid gällande för tågvärdar vid Stockholmståg 6 Arbetstid gällande för tågvärdar vid Stockholmståg Mom 1 Ordinarie arbetstid Mom 1:1 Arbetstidens längd Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en

Läs mer

Bild 1. Semester vad gäller? Syftet med materialet är att klargöra rättigheter gällande semester.

Bild 1. Semester vad gäller? Syftet med materialet är att klargöra rättigheter gällande semester. Bild 1 Semester vad gäller? Syftet med materialet är att klargöra rättigheter gällande semester. Bild 2 SemL och AB säger Måndag den 1juni 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Kommentar:

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Mom 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller musiker (korister och repetitörer) vid NN-orkestern/NN-operan/ Musik i NN.

Mom 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller musiker (korister och repetitörer) vid NN-orkestern/NN-operan/ Musik i NN. LOKALT ARBETSTIDSAVTAL 1 Avtalets omfattning m.m. Mom 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller musiker (korister och repetitörer) vid NN-orkestern/NN-operan/ Musik i NN. Mom 2 Tvingande regler i arbetstidslagen

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.

Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete. 20 Övertid m.m. (gäller från och med 2014-10-01) Heltid Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden,

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016

Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016 Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016 Information till dig som är anställd och omfattas av Installationsavtalet och till företagen inom EIO. Om du som är anställd har frågor om just din arbetstidsbank

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Frågeformulär inför Valet 2014

Frågeformulär inför Valet 2014 Frågeformulär inför Valet 2014 Kommun/Landsting: Kiruna kommun och Norrbottens län Parti: Knegarkampanjen Svarande: Tommy Hjertberg Svara endast: JA eller NEJ 1. Kommer ditt parti att se till att Kommunalarna

Läs mer