Att förlägga sin tid. om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att förlägga sin tid. om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid"

Transkript

1 Att förlägga sin tid om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid

2 1 Att förlägga sin tid om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid

3 2 Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och Starck Design AB Mars 2006 Art.nr

4 FÖRORD 3 Förord Utifrån ett beslut på kongressen 2004 tillsatte Kommunals förbundsstyrelse en projektgrupp med uppdrag att ta fram en ny målsättning i arbetstidsfrågan. Projektets slutrapport ska behandlas på 2006 års förbundsmöte. Arbetstidsprojektet även fick i uppdrag att utvärdera effekterna av arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar på de anställdas hälsa och välbefinnande, arbetsmiljön, jämställdheten mellan män och kvinnor, samt belysa ekonomiska konsekvenser. De utvärderingar som arbetstidsprojektet tagit del av ger inte alla svar på alla de områden som efterfrågas. Sammantaget kan ändå gemensamma mönster för arbetstidsmodeller och förkortningar utläsas. Delrapporten utgör en del av projektets kartläggnings- och utvärderingsarbete. Kartläggningen omfattar avtal och försök som påverkar både arbetstidens längd och förläggning. Den har slutredigerats av Joa Bergold. Förutom denna delrapport har projektet specialstuderat arbetstidsförkortningen i Kiruna i delrapporten Sextimmarsdagen i Kiruna. Delrapporterna är fristående, men utgör också underlag till projektets slutrapport. Håkan Pettersson Februari 2006 Arbetstidsprojektet Håkan Pettersson Kommunals andre vice ordförande, projektledare Bodil Umegård förbundskontoret, projektsekreterare (föräldraledig mars 05- november 2005) Anna Spånt Enbuske förbundskontoret, projektsekreterare (till augusti 2005) Åke Lundström förbundskontoret, projektsekreterare (från maj 2005) Joa Bergold förbundskontoret, projektsekreterare (från september 2005) Annica Enbom förbundsstyrelsen Kjell- Ivan Eriksson förbundskontoret (till januari 2005) Håkan Lundstedt förbundskontoret (från februari 2005) Annica Jansson förbundskontoret Annki Olsson förbundskontoret Tor Hatlevoll förbundskontoret Birgitta Andersson branschrådet för äldreomsorg Eva Kärrman branschrådet för hälso- och sjukvård Johanna Eggvall projektanställd 2005 Eva Johansson projketanställd (mars - september 2005)

5 4 INNEHÅLL Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Inledning 13 Metoddiskussion 14 Centrala arbetstidsavtal 16 Vård och omsorg av äldre och funktionshindrade 16 Hälso- och sjukvårdsområdet 17 Förskolan och skolan 18 Trafikområdet 19 Jordbruk, djur och natur 20 Kyrkans område 20 Teknikområdet 21 Räddningstjänsten 21 Arbetstidsmodeller 23 Individuellt förlagd arbetstid 23 Exempel på lokala avtal individuellt förlagd arbetstid 25 Lokala erfarenheter av individuellt förlagd arbetstid 25 Poängmodellen 27 Exempel på lokala avtal poängmodell 29 Lokala erfarenheter av poängmodell modellen 32 Exempel på lokala avtal 3-3 modellen 34 Lokala erfarenheter av 3-3 modellen 35 Årsarbetstid 37 Exempel på lokala avtal årsarbetstid 39 Lokala erfarenheter av årsarbetstid 40 Timbanksmodellen 41 Exempel på lokala avtal timbanksmodellen 42 Lokala erfarenheter av timbanksmodellen 42 Personalpool, interna bemanningsföretag och flexteam 43 Exempel på lokala avtal personalpool 43 Lokala erfarenheter av personalpool, interna bemanningsföretag och flexteam 43 Arbetstidsförkortningar 45 Lokala avtal om arbetstidsförkortning 46 Generell förkortning av heltidsmåttet 46

6 INNEHÅLL 5 Förkortning av det generella heltidsmåttet för nattarbetande 49 Individuell löneväxling lokala avtal där löneökning byts mot kortare arbetstid 51 Lokala erfarenheter av arbetstidsförkortningar 53 Erfarenheter av avtal 53 Erfarenheter av försök 56 Slutsatser 62 Arbetstidsmodeller inom Kommunal 62 Syften och effekter 62 Välbefinnande, hälsa och arbetsmiljö 63 Jämställdhet 65 Ekonomi och verksamhetseffektivitet 66 Förutsättningar och genomförande 69 Centrala och lokala avtal 70 Arbetstidsförkortning 71 Noter 72 Referenser 73

7 6 SAMMANFATTNING Sammanfattning Kommunals arbetstidsprojekt har kartlagt lokala projekt och avtal om arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar. Det har inte varit möjligt att i efterhand utvärdera lokala projekt, utan denna rapport baseras på redan befintliga utvärderingar och uppgifter från ombudsmän, sektioner och klubbar. Avtalsansvariga ombudsmän på förbundskontoret har redogjort för arbetstidens längd och förläggning för de 100 centrala arbetstidsavtal som finns inom Kommunals verksamhetsområden. Sektioner och klubbar har via en enkät besvarat frågor om lokala projekt och arbetstidsmodeller. Det finns en mängd lokala avtal och försök med arbetstidsmodeller, med eller utan inslag av arbetstidsförkortning. Rena arbetstidsförkortningar är emellertid färre. Kommunals centrala arbetstidsavtal Det finns en stor mängd centrala avtal som reglerar arbetstidens längd och förläggning inom Kommunals verksamhetsområden. Rapporten beskriver förhållandena inom respektive bransch. Kommunal har avtalsvägen drivit igenom flera arbetstidsförkortningar. Stora medlemsgrupper har arbetstider som understiger den lagstadgade 40-timmarsveckan. För kommunalt och landstingsanställda gäller generellt att antalet semesterdagar ökar med åldern, vid 40 år 31 dagar och vid 50 år 32 dagar per år. Privatanställdas semesterdagar varierar mellan respektive centralt avtal. Veckoarbetstiden för kommunanställda inom vård- och omsorgsområdet varierar mellan 40 timmar (arbete på vardagar), 37 timmar (schemalagd arbetstid inklusive helger) och 36,33 timmar (nattjänstgöring). Privatanställdas veckoarbetstid varierar mellan 38,25 och 37 timmar. Veckoarbetstiden för personliga assistenter är 40 timmar i veckan oavsett om de är kommunalt eller privatanställda. Arbetet utförs dygnet runt, och kvälls- och nattarbete är vanligt. Veckoarbetstid och semestervillkor inom hälso- och sjukvårdsområdet är samma som inom vård och omsorg, oavsett om verksamheten sker i landstings- eller privat regi. Arbetets art kräver en arbetstidsförläggning dygnet runt, med kvälls- och nattarbete för de anställda.

8 SAMMANFATTNING 7 Anställda inom förskolan och skolan arbetar vanligtvis vardagar med en veckoarbetstid på 40 timmar för såväl privat- som kommunanställda. Kvälls- och nattarbete kan förekomma på förskolor med dygnetruntomsorg, samt bland lokalvårdare och vaktmästare inom skolan. Inom trafikområdet är majoriteten av arbetsgivarna privata och det finns ett flertal avtal som reglerar arbetstidens längd och förläggning. De flesta avtal har en veckoarbetstid på 40/38,25 timmar. Vissa avtal ger en arbetstidsförkortning för nattarbete eller vid delade turer (då arbetstiden delas upp i olika pass under samma dygn). Delade turer är vanligt förekommande. De flesta anställda inom jordbruk-, djur- och naturområdet har 40 timmars arbetsvecka och 25 semesterdagar per år. Arbetstidsförläggningen styrs i stor utsträckning av verksamhetens art och djurens behov. Det innebär att delade turer och skriftarbete är relativt vanligt inom branschen. Inom vissa verksamheter förekommer rullande dagscheman. Kommunals medlemmar inom kyrkans område har en veckoarbetstid på 40 timmar. Antalet semesterdagar ökar med åldern, från 25 dagar, till 31 dagar vid 40 år och 32 dagar vid fyllda 50 år och uppåt. De flesta arbetar dagtid och vissa helger. Inom teknikområdet arbetar många grupper med 40-timmarsvecka. Antalet semesterdagar ökar på samma sätt med åldern, från 25 dagar, till 31 dagar vid 40 år och 32 dagar vid fyllda 50 år och uppåt. Arbetstidsförläggningen varierar efter verksamhetens art, simhallar och andra idrottsinrättningars har varierande öppettider och arbetet utförs både kvällar och helger. Många anställda har flextid eller arbetar efter ett rullande schema. Anställda inom räddningstjänsten har en veckoarbetstid på 48 eller 42 timmar. De flesta inom räddningstjänsten arbetar delat dygn, som är en sammanvägning av arbetstid och jour där aktiv tjänstgöring omfattar 10 timmar. Arbetstidens förläggning kan skilja sig åt beroende på om man arbetar helt eller delat dygn. Bland brandpersonal förekommer 12 timmars aktiv tjänstgöring under helt dygn. Arbetstidsmodeller Kartläggningen av lokala försök med arbetstidsmodeller visar på stor uppfinningsrikedom. Störst förekomst och variation av arbetstids-

9 8 SAMMANFATTNING modeller finns inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvårdsområdet. Förekomsten av friskvård och kompetensutveckling för medarbetarna varierar mellan modellerna. Många arbetstidsmodeller ger på olika sätt möjlighet till en arbetstidsförkortning för den enskilde. Individuellt förlagd arbetstid är en metod för att öka personalens inflytande över sina egna arbetstider. Med hjälp av olika schematekniska lösningar förläggs arbetstiden enligt de anställdas önskemål. Schemats utformning kan varieras för varje schemaperiod. Fördelarna med modellen är att arbetstidsförläggningen lätt kan varieras efter de anställdas behov. En förutsättning för att arbetstidsmodellen ska fungera flexibelt efter de anställdas önskemål är att grundbemanningen är tillräckligt hög. Vid för låg bemanning begränsas möjligheten för de anställda att själva påverka sina arbetstider. En annan vanlig arbetstidsmodell är poängmodellen. Principen är att olika arbetspass viktas i förhållande till varandra. Arbetspass som generellt uppfattas som oattraktiva värderas till högre poäng och lön. Syftet är ofta att underlätta rekrytering och bemanning. Modellen innebär att medarbetare kan välja att förlägga sin arbetstid till högre betalda pass och därmed kunna arbeta kortare tid för samma lön. Det går också att arbeta samma antal timmar, men på pass med högre poäng och därmed höja lönen. Fördelen med poängmodellen är möjligheten till eget inflytande och att kunna påverka inkomst eller arbetstid. Modellens princip kan dock i värsta fall leda till en jakt på höga och många poäng, med en för tung arbetsbelastning för den anställde som följd. 3-3 modellen är en populär arbetstidsmodell och finns i flera olika utformningar. I sin ursprungsmodell är principen att anställda arbetar tre dagar följt av tre dagars ledighet. En arbetstidsförkortning är inbyggd i modellen. Förutom de schemalagda dagarna tillkommer ett visst antal dagar i form av icke schemalagd arbetstid, med syfte att täcka upp vid t.ex. korttidsfrånvaro, semesterperioder eller för kompetensutveckling. Tiden kan variera mellan 15 och 21 arbetsdagar per år. Av utvärderingarna framkommer att den längre ledigheten och kortare arbetsperioden uppfattas som en stor fördel bland de anställda. Man upplever sig mycket mer utvilade än tidigare. Till nackdelarna hör fler helgpass och att deltidsarbetande måste arbeta samma antal dagar som heltidsarbetande. Även den

10 SAMMANFATTNING 9 icke schemalagda tiden kan uppfattas som ett stressande inslag i modellen. Årsarbetstid är en flexibel arbetstidsmodell som möjliggör för den enskilde medarbetaren att variera sin arbetstidförläggning och sysselsättningsgrad över ett arbetsår. Vid planeringen av arbetstiden används samman schematekniska lösningar som vid individuellt förlagda arbetstider. Ofta bygger arbetstidsmodellen på ett timbankssystem där den anställde kan ligga plus eller minus i arbetstid. Syftet med modellen är att öka flexibiliteten för såväl den anställde som i verksamhetens bemanning. Vid en för låg grundbemanning minskar dock flexibiliteten för den enskilde. Timbanksmodellen är en princip som kan appliceras på flera olika arbetstidsmodeller. Principen är att medarbetarna kan spara eller ta ut tid av sin fastställda arbetstid, och på så vis anpassa arbetstiden efter sina egna behov. Det kan innebära att man arbetar mer under vissa perioder och mindre under andra. Arbetstidskontot regleras vid vissa tillfällen och beroende på om den anställde ligger på plus eller minus får denne ett lönepåslag eller löneavdrag. Ofta finns en lägstagräns där lönen inte påverkas av ställningen på kontot. Andra varianter av arbetstidsmodeller är personalpooler, interna bemanningsföretag och flexteam. Syftet med modellerna är ofta att kunna erbjuda deltidsanställda högre sysselsättningsgrad. Det kan ske genom att en del av den anställdas arbetstid förläggs i en timbank eller är icke schemalagd tid. Vid sidan av den schemalagda arbetstiden används den icke schemalagda tiden till att hoppa in vid frånvaro av olika slag. Vidare kan arbetstidsmodellerna innebära att medarbetaren ingår i en intern vikarieorganisation. Det innebär att medarbetaren inte har något fastställt schema utan arbetar vid olika arbetsplatser inom förvaltningen när behov uppstår. En del anser att arbetsformen ger omväxling och flexibilitet förutsatt att introduktionen på arbetsplatsen fungerar. Nackdelen kan vara en bristande kontinuitet i arbete och arbetslag. Arbetstidsförkortningar Arbetstidsprojektet har tagit del av färre försök och lokala avtal med renodlade arbetstidsförkortningar än arbetstidsmodeller. Arbetstidsförkortningar är vanligast inom vård och omsorg samt hälso- och sjukvård. Arbetstidsförkortningarna kan vara utformade på flera olika sätt. Dels finns avtal där veckoarbetstiden förkortas

11 10 SAMMANFATTNING generellt för alla anställda som berörs av avtalet. Dels finns flera exempel på avtal och försök där veckoarbetstiden för nattarbetande förkortas. Få kommun- och landstingsverksamheter använder sig av den möjlighet till individuell löneväxling som inrättades 1998, där den anställde kan byta löneökning mot kortare arbetstid. Syftet med arbetstidsförkortningarna är ofta att förbättra medarbetarnas välbefinnande och hälsa, samt att underlätta rekrytering och bemanning. De utvärderingar som arbetstidsprojektet tagit del av ger inte underlag för att fastställa om arbetstidsförkortningarna förbättrat de anställdas hälsa. Arbetstidsförkortningarnas livslängd i organisationerna är ofta beroende av extra medel. När inte längre extra resurser skjuts till försöken, har de avslutats. Slutsatser Arbetstidsprojektet fick i uppdrag att utvärdera effekterna av arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar på arbetstagarnas hälsa och välbefinnande, arbetsmiljön, jämställdheten mellan män och kvinnor, samt belysa ekonomiska konsekvenser. De utvärderingar som arbetstidsprojektet tagit del av ger inte alla svar på alla de områden som efterfrågas. Det är också svårt att utvärdera försök i efterhand. Sammantaget kan ändå gemensamma mönster för arbetstidsmodeller och förkortningar utläsas. En viktig slutsats av kartläggningen är att ingen arbetstidsmodell kan sägas vara generellt överlägsen någon annan. Fördelar och nackdelar framträder i skiftande omfattning inom varje modell. För att en arbetstidsmodell ska få ett positivt bemötande och genomslag bland såväl medarbetare som brukare är vissa förutsättningar emellertid avgörande. Det är viktigt att planerings- och genomförandeprocessen präglas av ömsesidig delaktighet från både ledning och personalgrupp. Planeringen måste vara långsiktig och ledningen bör ta ansvar för att skapa genomskinlighet och trygghet. När medarbetarna är delaktiga i de förändringar som sker och vet varför de sker har en arbetstidsmodell mycket bättre förutsättningar att leva kvar. En annan viktig förutsättning för att arbetstidsmodellen eller arbetstidsförkortningen ska få goda effekter är att grundbemanningen är tillräcklig. Vid underbemanning kan arbetsbördan öka och flexibiliteten för den enskilde drastiskt begränsas i stället för det som var syftet. Effekterna på välbefinnande, hälsa och arbetsmiljö varierar. Det

12 SAMMANFATTNING 11 finns många exempel på att medarbetarnas välbefinnande ökat, oavsett vilken arbetstidsmodell det gäller. De positiva effekterna kan sammanfattas i tre nyckelord, inflytande, delaktighet och flexibilitet. Möjligheten att själv kunna påverka när man arbetar och i vissa fall även hur mycket man arbetar har mycket stor betydelse för hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. Kartläggningen visar att personalen upplever att man lättare kan balansera arbete och fritid, och att arbetet i många fall känns mycket lättare. Vissa modeller medger att den anställde kan lägga sitt schema efter eget huvud och planera in längre ledigheter, andra modeller innebär återkommande längre ledigheter. Båda varianterna kan ge den anställda möjlighet till längre perioder av återhämtning. Problem som utvärderingarna ofta lyfter fram är att när det finns resursbrister blir påfrestningarna stora för personalen. Arbetsbörda och stress ökar, och potentiell flexibilitet går förlorad. Modeller med icke schemalagd tid och allt för stort eget ansvar kan också få negativa konsekvenser för den anställde. Det kan också finnas motsättningar mellan olika typer av flexibilitet inom en arbetstidsmodell. Det finns exempel på lösningar där de anställdas inflytande över arbetstiden helt fått stå tillbaka för en slimmad verksamhets krav. Det är svårare att dra några säkra slutsatser om effekterna på medarbetarnas fysiska hälsa. Det beror i första hand på att få utvärderingar har gjort systematiska hälsoundersökningar. Det finns dock exempel på projekt där personalen rapporterar att värk i nacke, hals och axlar har minskat. De arbetsorganisatoriska förändringar som följer av arbetstidsmodellerna kan ha både positiva och negativa konsekvenser. När förändringarna genomdrivs med långsiktighet och bibehållen trygghet i personalgruppen kan personalens självkänsla och professionella identitet stärkas. I annat fall kan arbetstidsmodellen få motsatt effekt och upplevelsen av arbetsmiljön bli negativ. Effekter på jämställdhet utvärderas sällan i arbetstidsprojekt och avtal. Arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar som ökar sysselsättningsgraden ger reella effekter på medarbetarnas ekonomiska självständighet och jämställdheten mellan män och kvinnor. Flexibla arbetstidsmodeller brukar uppfattas som en jämställdhetsåtgärd, genom att kvinnor får makt över sin vardag. Möjligheten att påverka sina arbetstider är positivt för individen. Men arbetstidsprojektet anser ändå att det finns anledning att kritiskt granska

13 12 SAMMANFATTNING tanken om kvinnors ökade makt; om enbart kvinnor blir mer flexibla mellan arbete och familj kan det inte leda till att kvinnor blir ännu bättre på att ta traditionellt kvinnligt ansvar? Jämställdhetsvinsten blir begränsad. Det finns ofta ekonomiska förväntningar på arbetstidsmodeller (och i vissa fall även arbetstidsförkortningar). Antingen i form av dynamiska effekter på sjukfrånvaro och bemanning som minskar kostnaderna, eller att verksamheten genom att organiseras effektivare ska kosta mindre. Denna kartläggningsrapport har inte kunnat fastställa några dynamiska effekter, men det finns exempel på projekt där ekonomisk effektivitet och arbetsmiljöförbättringar gått hand i hand. Arbetstidsprojektet har inte utifrån utvärderingen kunnat fastställa att de renodlade arbetstidsförkortningarna haft några säkra effekter på medarbetarnas hälsa och sjukfrånvaro. Däremot visar många projekt att personalen upplever att arbetsmiljön blivit bättre och att arbetsglädjen och välbefinnandet ökade. En förutsättning var emellertid att bemanningen anpassades efter arbetstidsförkortningen och att nyrekryteringar gjordes. En positiv effekt av arbetstidsförkortningarna var att deltidsanställdas sysselsättningsgrader ofta höjdes i proportion till förkortningen.

14 INLEDNING 13 Inledning Våra arbetstider är en del av livets gränser. Arbetstider sätter inte bara gränser för hur länge vi arbetar, utan också när och hur vi arbetar. Arbetstider som på olika sätt skaver mot resten av vår vardag skapar problem. Men genom att på olika vis kunna påverka förläggningen och omfattningen av arbetet kan vi också underlätta samspelet mellan arbete och fritid. I bästa fall blir kvaliteten på såväl det arbete vi utför som det liv vi lever bättre. En förutsättning är att vi som anställda är delaktiga och har ett reellt inflytande över en flexibel arbetstidsförläggning. Intresset för olika typer av icketraditionella arbetstidsmodeller inom Kommunals verksamhetsområden har ökat under det senaste decenniet. Arbetstidsmodellerna kan se ut på många olika sätt. Många innebär att medarbetarna själva kan påverka när och hur mycket de vill arbeta under perioder. Andra går ut på att skapa en jämn balans mellan arbete och fritid, och att se till att medarbetarna får en tillräckligt lång viloperiod mellan arbetspassen. En del ger möjlighet till att öka sysselsättningsgraden för den anställda. Flera arbetstidsmodeller har även inslag av arbetstidsförkortningar. Syftet med att införa en viss arbetstidsmodell inom en organisation är ofta att förbättra hälsan och välbefinnandet bland medarbetarna. Dessutom kan motivet vara att skapa en bättre arbetsmiljö genom att skapa förutsättningar att samordna de anställdas önskemål om arbetstider med verksamhetens behov. Ekonomiska förväntningar och arbetsmiljömotiv följs ofta åt, men kan ibland stå i konflikt med varandra. Det medför ibland att arbetstidsmodellerna inte får de positiva effekter för personal och verksamhet som arbetsgivare och personal hoppats på. Arbetstidsprojektet har haft i uppgift att kartlägga och analysera de lokala avtal och projekt med arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar som genomförts inom Kommunals verksamhetsområden. Förutom att kartlägga förekomsten har uppdraget varit att bedöma effekterna för medarbetarnas hälsa och välbefinnande, för arbetsmiljön och jämställdheten mellan kvinnor och män. Även ekonomiska förutsättningar och konsekvenser ska belysas. Rapporten har följande upplägg. Först redogörs övergripande för Kommunals centrala arbetstidsavtal. Därefter behandlas olika typer

15 14 INLEDNING av arbetstidsmodeller. På grund av mångfalden av modeller och försök har arbetstidsmodellerna kategoriserats efter typ. Försöken rapporteras inte enskilt utan har sammanfattats inom respektive grupp. I rapportens nästa avsnitt redogörs för lokala avtal och försök med renodlade arbetstidsförkortningar, det vill säga generella förkortningar av veckoarbetstiden, för alla anställda eller vissa grupper. Rapporten avslutas med slutsatser. Metoddiskussion Arbetstidsprojektet fick i uppdrag att kartlägga och utvärdera olika lokala projekt med arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortning. Det är inte möjligt att i efterhand utvärdera avslutade projekt. Därför har ambitionen varit att kartlägga tidigare och nuvarande lokala projekt och granska redan befintliga utvärderingar, projektbeskrivningar och avtal. Materialet i den här rapporten grundar sig på flera olika insamlingsmetoder. Alla enkäter har kompletterats med intervjuer med ombudsmän eller sektionsföreträdare. Det totala antalet centrala avtal om arbetstider uppgår till över 100 inom Kommunal. Under vintern 2004 bad projektet alla ombudsmän på förbundskontoret med ansvar för respektive avtal att redogöra för avtalens utformning. De fick besvara frågor om arbetstidens längd, antalet semesterdagar och antalet berörda medlemmar för respektive avtal. Under försommaren 2005 har de även fått i uppdrag att beskriva hur arbetstiden är förlagd inom olika Kommunals olika verksamhetsområden. För att kartlägga lokala projekt fick alla sektioner och klubbar möjlighet att besvara en enkät via e-post. Totalt besvarade 363 sektioner och klubbar enkäten vid kartläggningen av olika verksamhetsområden och yrken. Även respektive branschråd blev ombedda att fylla i en enkät. Det finns ett hundratal pågående eller avslutade försök och nästan lika många lokala kollektivavtal. Dock är en mindre del utvärderade. Efter avslutad undersökning blev alla sektioner kontaktade och ombedda att skicka in projektbeskrivningar, utvärderingar och kopior på gällande lokala kollektivavtal. Arbetstidsprojektet har strävat efter att följa upp alla avtal och försök. Tyvärr har inte alla inkommit med underlag och de ansvariga har i en del fall inte kunnat nås.

16 INLEDNING 15 Begreppsdefinitioner Veto: arbetstagaren bestämmer, en rätt att blockera vissa timmar eller arbetspass Flytande tid: ej schemalagd arbetstid Förskjuten arbetstid: annan arbetstidsförläggning än den ordinarie Ledighetsfaktor: framräknat tal, beroende på schemaläggning, som används för löneavdrag vid ledighet Semesterkoefficient: framräknat tal, beroende på schemaläggning, som används vid beräkning av antal förbrukade semesterdagar vid semesterledighet Förtroendetid: arbetstid då ej ordinarie arbetsuppgifter utförs Fyllnadstid: övertid för deltidsanställd

17 16 CENTRALA ARBETSTIDSAVTAL Centrala arbetstidsavtal Kommunals medlemmar är verksamma inom en mängd olika branscher. Det här avsnittet beskriver gällande centrala avtal om arbetstidens längd och den traditionella arbetstidsförläggningen inom respektive bransch. Kommunal har i flera avtalsrörelser drivit igenom arbetstidsförkortningar för de kommun- och landstingsanställda. I avtalsrörelsen 1988 sänktes veckoarbetstiden för merparten av landstingsanställd personal med schemabunden arbetstid från 38,25 till 37 timmar. Samtidigt sänktes veckoarbetstiden för nattarbetande till 36,33 timmar. Motsvarande grupper som var anställda i kommuner fick antingen sänkt arbetstid till dessa nivåer eller så satsades motsvarande resurser på högre löner. Att veckoarbetstiden sänkts från 38,25 till 37 respektive 36,33 timmar har medfört att årsarbetstiden har minskat med 3,3 procent respektive fem procent. Förutom en kortare veckoarbetstid har personer över 40 år sex extra semesterdagar och de över 50 år sju extra semesterdagar. Den utökade semestern har inneburit att årsarbetstiden minskat med 2,5 respektive 3 procent 1. Organisatoriskt har i dag en stor del av landstingens verksamhet flyttats till kommun-sektorn. Det gör att i dag har det stora flertalet av de kommunanställda en schemabunden arbetstid på 37 timmar i veckan. Därutöver har Kommunal cirka medlemmar som är anställda av privata arbetsgivare. Deras veckoarbetstid varierar utifrån respektive centralt avtal. Därtill finns ett stort antal lokala avtal. Vård och omsorg av äldre och funktionshindrade Inom området för vård och omsorg av äldre och funktionshindrade arbetar cirka av Kommunals medlemmar. De som är anställda i kommuner och arbetar på vardagar har en veckoarbetstid på 40 timmar. För majoriteten av den schemabundna personalen som även arbetar helger har veckoarbetstiden sänkts från 38,25 till 37 timmar vid dagtjänstgöring och till 36,33 timmar vid nattjänstgöring. För de privat-anställda varierar veckoarbetstiden mellan 38,25 och 37 timmar.

18 CENTRALA ARBETSTIDSAVTAL 17 Antalet semesterdagar är lika oavsett om arbetsgivaren är privat eller kommunal. Det är 25 dagar (t o m 39 års ålder), 31 dagar (från 40 år) och 32 dagar (från 50 år). Kommunal har över medlemmar som arbetar som personliga assistenter. De flesta personliga assistenter har samma arbetstider som övriga anställda i kommunen. Emellertid finns det ett särskilt avtal, Personlig assistent och anhörigvårdare (PAN), där veckoarbetstiden är 52 timmar för anhörigvårdare och 40 timmar för personliga assistenter, oavsett när arbetstiden är förlagd. För anställda enligt PAN är antalet semesterdagar 25. Även privatanställda personliga assistenter arbetar enligt avtal där veckoarbetstiden är 40 timmar. Antalet semesterdagar är 25 (tom 39 år), 31 (från 40 år) och 32 (från 50 år). Flertalet anställda inom social omsorg arbetar på vardagar och dagtid. Behovet av personal finns dock dygnet runt, varför även kvälls- och nattarbete är vanligt. Det är mycket vanligt att arbetstiden är förlagd utifrån ett fast veckoschema som sträcker sig över visst antal veckor. Hur stor delaktighet arbetsgruppen har i schemaläggningen varierar mellan arbetsplatserna. Förläggningen av arbetstiden sker på samma sätt inom privat och offentlig verksamhet. För medlemmarna är det en fördel att ha en lång framförhållning där de vet när de ska jobba och samma schema under en längre period ger kontinuitet i arbetet. Om så krävs sker byten av dagar mellan kolleger. För arbetsgivaren är fördelen att de kan bemanna verksamheten med hänvisning till verksamhetens planerade behov. Nackdelen för medlemmar med fast veckoschema är att det är ett mindre flexibelt system, både ur den anställdes och ur arbetsgivarens perspektiv. Hälso- och sjukvårdsområdet Inom hälso- och sjukvård arbetar över medlemmar. Landstingsanställdas veckoarbetstid varierar beroende på arbetstidens förläggning från 40 (vardagar), 37 (schemalagd personal inkl helgarbete) till 36,33 timmar (nattjänstgöring). Antalet semesterdagar är 25 (tom 39 år), 31 (from 40 år) och 32 (from 50 år). Privatanställda har samma villkor. Flertalet anställda inom hälso- och sjukvården arbetar dagtid på vardagar och helger. Behovet av personal finns dock dygnet runt. Liksom inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade är

19 18 CENTRALA ARBETSTIDSAVTAL det mycket vanligt att arbetstiden är förlagd utifrån ett fast veckoschema som sträcker sig över visst antal veckor. Delaktigheten i schemaläggningen varierar mellan arbetsplatserna. Även här sker förläggningen av arbetstiden på samma sätt inom privat och offentlig verksamhet. Vid korttidsfrånvaro är det ofta de anställda själva som löser uppkomna luckor (vid sjukdom, vård av barn, semester), dvs. man byter pass eller går in extra för att lösa situationen. För arbetsgivarna är fördelen att de kan bemanna verksamheten med hänvisning till verksamhetens planerade behov. Nackdelen är att det är ett mindre flexibelt system, både ur den anställdes och ur arbetsgivarens perspektiv. Förskolan och skolan Inom förskolor och fritidshem arbetar drygt medlemmar, främst som barnskötare och fritidsledare i kommuner, i privat verksamhet eller inom kyrkan. I skolan arbetar drygt medlemmar som elevassistenter, fritidsledare, vaktmästare, skolmåltidspersonal och lokalvårdare. Normalarbetstiden är 40 timmar i veckan för både kommun- och privatanställda. Antalet semesterdagar för kommun- och de flesta privatanställda är 25 dagar (tom 39 år), 31 dagar (från 40 år) och 32 dagar (från 50 år). För övriga är antalet 25 dagar oavsett ålder. Arbetet inom förskola och fritidshem sker vanligtvis dagtid på vardagar. Det finns även kommunala och privata förskolor som har dygnetruntomsorg. Det är förskolechefen eller rektorn som beslutar om arbetstiderna och som efter samråd med de anställda fastställer arbets-tidens förläggning utifrån verksamheten och föräldrarnas behov av omsorg för sina barn. De flesta dagbarnvårdare arbetar enbart dagtid på vardagar. De kan ibland ha en längre arbetstid än de anställda i förskolor/skolorna. Regleringen för nattarbete skiljer sig i de flesta fall, både i förskolan och i familjedaghemmet, jämfört med dem som enbart är anställda på dagtid. Skillnaderna kan vara stora både mellan kommunerna och mellan privata anordnare. Elevassistenter inom skolan är oftast anställd för att följa en enskild elev och då blir arbetstiden beroende av denna. Det förekommer också att elevassistenten stärker upp i klassen eller i gruppen på fritidshemmet och då styr det arbetstidsförläggningen. Lokalvårdare och vaktmästare inom skolan arbetar både på varda-

20 CENTRALA ARBETSTIDSAVTAL 19 gar dagtid och på kvällar samt helger. Arbetstidens förläggning görs generellt för en längre tid, exempelvis terminsvis. De två grupperna har ofta svårt att styra sin egen arbetstid, den bestäms i stor utsträckning utifrån verksamhetens behov. Kökspersonal (anställda av kommuner eller landsting) på skolor har semesteranställning eller uppehållsanställning. Vid semesteranställning arbetar man vardagar, måndag till fredag och inga helger eller röda dagar. En heltidstjänst omfattar 40 timmar/vecka. Vid uppehålls-anställning arbetar man från det att skolan öppnar på hösten tills skolan slutar på våren året därpå (per läsår). Under sommaren är det ett uppehåll på cirka tio veckor och över jul/nyår är det ett uppehåll på cirka tre veckor. På ledigheten har man lön och är inte arbetsskyldig. Få arbetar heltid. De som är privatanställda har semesteranställning som grund. Arbetsgivaren kan teckna lokalt avtal om att använda uppehållsanställning eller årsarbetstid. Trafikområdet Kommunal har ca medlemmar som arbetar inom trafikområdet. De flesta är bussförare och arbetar inom sex centrala avtal. Majoriteten av arbetsgivarna är privata.. Ett branschavtal tecknades 2002 som i dagsläget omfattar drygt medlemmar, men i takt med att nya upphandlingar sker kommer fler och fler medlemmar att arbeta under dessa villkor. Avtalet ger medlemmarna en veckoarbetstid på 40/38,25 timmar. För medlemmar som arbetar natt eller har s k delade turer 2 minskar arbetstiden med 10 minuter per timme. Antalet semesterdagar är 25 plus tre s.k. ledighetsdagar. Enligt ett annat avtal på området är veckoarbetstiden för dem som arbetar natt 36,60 timmar. I de övriga avtalen på området har de flesta 40/38,25 timmars veckoarbetstid oavsett när arbetstiden är förlagd. Det är vanligast med 25 semesterdagar men vissa avtal ger 31 semesterdagar vid 40 år och 32 semesterdagar vid 50 års ålder. Flertalet inom trafiken arbetar på morgonen eller eftermiddag och tidig kväll. Arbets-tidens förläggning sker framförallt utifrån människors resor till och från skola och arbete. Delade turer är mycket vanligt och gäller för mellan 30 och 40 procent av medlemmarna. I och med upphandlingarna och ökade krav på effektivitet har också en hel del luft försvunnit ur tidtabellerna.

2006-02-24 Bil. 1. 2. Nyanställd arbetstagare omfattas av arbetstidsmodellen efter avslutad inskolning.

2006-02-24 Bil. 1. 2. Nyanställd arbetstagare omfattas av arbetstidsmodellen efter avslutad inskolning. Arbetstidsmodell 3 Användningsområde Alla typer av verksamheter. Kännetecken Saldomodell med verksamhetsanpassat önskeschema med fri passlängd inom arbetstidslagens ram. Deltagande i modellen innebär tjänstgöring

Läs mer

Schyssta schemat. Praktiska råd om schemaläggning

Schyssta schemat. Praktiska råd om schemaläggning Schyssta schemat Praktiska råd om schemaläggning TILLHÖR: Innehåll Inledning 3 Avtalet stryr 4 Arbetstid enligt lagen 6 Arbetstidens förläggning 9 Andra lagar som påverkar 13 Inte bara schemaläggning 14

Läs mer

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p Så fungerar S:t Göranmodellen Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön 0,5p 1,5p 1,0p 0,6p Vad är S:t Göranmodellen? S:t Göranmodellen är ett lokalt kollektivavtal om arbetstidsförläggning

Läs mer

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet.

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. De centrala parterna vill understödja tillämpningen av lärarnas arbetstid utifrån HÖK 12 (framförallt reglerat i AB och Bilaga

Läs mer

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal?

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal? Nedanstående material har skickats ut från Region Skåne till Vårdförbundet, anställda, och chefer på SUS (Vårdförbundets anmärkning) Region Skånes frågor och svar om arbetstidsavtal. Varför vill Region

Läs mer

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN Bilaga 4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(1) KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN De personer som denna modul åsyftar att titta på är i första hand de som är anställda. Och

Läs mer

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan 1(6) 2015-03-27 Barn- och Utbildning BUF central förvaltning Madelene Rickardsson 044-136426 Madelene.Rickardsson@kristianstad.se Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Läs mer

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer Mulle Meck bygger vidare 1 2 Detta lilla häfte har vi gjort för att besvara några av de vanligaste frågorna, som ofta dyker upp, oavsett

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Hela tiden. Förslag till Kommunals förbundsmöte i Ronneby den 30-31 maj 2006. En helhetssyn på arbetstidsfrågan.

Hela tiden. Förslag till Kommunals förbundsmöte i Ronneby den 30-31 maj 2006. En helhetssyn på arbetstidsfrågan. Hela tiden Förslag till Kommunals förbundsmöte i Ronneby den 30-31 maj 2006 2006 En helhetssyn på arbetstidsfrågan. 1 Hela tiden en helhetssyn på arbetstidsfrågan www.kommunal.se 2 Produktion: Kommunals

Läs mer

TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30

TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30 TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30 Parter Arbetsgivarsidan: Tullverket Huvudkontoret Arbetstagarsidan: SACO-föreningen vid Tullverket OFR/TULL-KUST SEKO Flextidsavtal i anslutning till Tull-ALFA

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson 1 Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014 Ulla Olofsson ulla.olofsson@vll.se Upplägg av passet 2 Regelverk Verksamhets- och kompetensanalys Bemanningsplanering

Läs mer

Bemanningsekonomi. en studie av äldreomsorgen i Forshaga och Falköping från Kommunals arbetstidsprojekt av Eva Johansson. www.kommunal.

Bemanningsekonomi. en studie av äldreomsorgen i Forshaga och Falköping från Kommunals arbetstidsprojekt av Eva Johansson. www.kommunal. 1 Bemanningsekonomi en studie av äldreomsorgen i Forshaga och Falköping från Kommunals arbetstidsprojekt av Eva Johansson www.kommunal.se 2 Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och Starck Design

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun Bilaga till förhandlingsprotokoll 2014-10-30. Personalavdelningen Lokalt kollektivavtal om flexibel arbetstid för administrativ personal i Mönsterås kommun ----- 1 1 Allmänt Flexibel arbetstid bygger på

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Bilaga E till AB I lydelse fr.o.m. 2012-05-01 Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Inledning AB 13 gäller med tillägg av följande alternativa tjänstgöringstid: 42 timmar i

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KO, KS, Vårdföretagarna,, E,, H Eva Pålsson februari 2013 1 Innehåll ÖRHANLINGSPROTOKOLL... 3 LÖNEAVTAL... 4 ANSTÄLLNINGSVILLKOR... 5 HÄLSOUNERSÖKNING... 6 UPPSÄGNING...

Läs mer

Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Ludvika kommun satsar mycket resurser på utveckling av arbetsmiljö och hälsa,

Läs mer

Time Care Hälso- och sjukvårds Suite

Time Care Hälso- och sjukvårds Suite Time Care Hälso- och sjukvårds Suite En intelligent och beprövad lösning för bemanningsplanering som balanserar organisationens, patientens och medarbetarens behov Time Care Hälso- och sjukvårds Suite

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Bilaga 1 Definitioner av olika modeller och funktioner

Bilaga 1 Definitioner av olika modeller och funktioner Bilaga 1 er av olika modeller och funktioner 3.1.2. Rullande/fast arbetstidschema / Traditionell schemaläggning Att chefen planerar allas arbetstider är den vanligaste arbetstidsmodellen alla projekt och

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm + FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-02 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Trafik Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 1 (10) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum: 7 maj 30 sept 2013 Parter: Närvarande Medarbetareförbundet och Huvudmannaförbundet Medarbetareförbundet: Huvudmannaförbundet: Ärende: Helena Yli-Koski Marit Innala Förändringar

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

Bild 1. Semester vad gäller? Syftet med materialet är att klargöra rättigheter gällande semester.

Bild 1. Semester vad gäller? Syftet med materialet är att klargöra rättigheter gällande semester. Bild 1 Semester vad gäller? Syftet med materialet är att klargöra rättigheter gällande semester. Bild 2 SemL och AB säger Måndag den 1juni 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Kommentar:

Läs mer

Arbetstidsmodell 90/10 återrapportering till landstingsstyrelsen

Arbetstidsmodell 90/10 återrapportering till landstingsstyrelsen BESLUTSUNDERLAG 1(3) Ledningsstaben Mats Uddin 2014-05-05 LiÖ 2014-627 Landstingsstyrelsen Arbetstidsmodell 90/10 återrapportering till landstingsstyrelsen Bakgrund Vid landstingsfullmäktige i december

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:78 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:12 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om flexibel pensionsålder för landstingspersonal Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet

Läs mer

Detta schema kan användas om inte arbetsgivaren har tillhandahållit eget schema.

Detta schema kan användas om inte arbetsgivaren har tillhandahållit eget schema. Handbok för Vision Ekumeniskas tidsschema 2013 Introduktion Tidsschemat är framtaget för anställda med förtroendearbetstid hos arbetsgivare som är anslutna till Arbetsgivaralliansen Bransch Trossamfund

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Det här är FAS www.ifas.se FAS VERKTYG Dialogverktyg för delaktighet på arbetsplatsen FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg med pedagogiska

Läs mer

Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen!

Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen! GÖR SOM NYNÄSHAMNS KOMMUN Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen! Nya tider i Nynäshamns kommun Lägre arbetskraftskostnader, fler tills vidareanställda och färre timavlönade. Det

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Förtroendearbetstid. en vägledning. Akademiker förbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare samhällsvetare

Förtroendearbetstid. en vägledning. Akademiker förbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare samhällsvetare Förtroendearbetstid en vägledning Akademiker förbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Vad är förtroendearbetstid? I det statliga avtalet ALFA 1 finns bestämmelser

Läs mer

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning För att förbättra elevers resultat, öka skolans måluppfyllelse och få förbättrad produktivitet behöver varje skola skapa en bra arbetsorganisation.

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen är med över 2 300 anställda en stor arbetsgivare inom Växjö kommuns Skol- och barnomsorgsförvaltningen

Läs mer

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Personalberedningen BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Ordförandens förslag 1. Regionstyrelsen godkänner föreslagen utveckling och komplettering

Läs mer

~Kommunale BERGSLAGEN, Sektion Sala Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5

~Kommunale BERGSLAGEN, Sektion Sala Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5 ~Kommunale Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5 Sala 2014-06-17 Kommunövergripande. För att Sala Kommun ska leva upp till sin målsättning som en attraktiv arbetsgivare anser vi att det ska tillsättas resurser för

Läs mer

Anvisning dygnet-runt-öppen verksamhet. Innehållsförteckning. Sömntutans uppdrag. Erbjudande om Sömntutan

Anvisning dygnet-runt-öppen verksamhet. Innehållsförteckning. Sömntutans uppdrag. Erbjudande om Sömntutan BARN- OCH UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN Anvisning dygnet-runt-öppen verksamhet Innehållsförteckning Sömntutans uppdrag Erbjudande om Sömntutan Ansökan och omsorgstid Arbete eller studier Föräldralediga Kö och

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument PERSONAL Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 8 Nya möjligheter av egen kraft... 2 Förväntningar... 2 Förväntningar på Dig som chef

Läs mer

Frågor och svar arbetsgivarintyg

Frågor och svar arbetsgivarintyg 2012-11-17 Frågor och svar arbetsgivarintyg Arbetsgivarintyget omfattar två obligatoriska sidor och en tredje sida, Komplettering av arbetsgivarintyg, som bara ska sändas in när den anställde har haft

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Vi kräver bättre arbetsmiljö Arbetsplatsombudsdagarna 2007 och 2008

Vi kräver bättre arbetsmiljö Arbetsplatsombudsdagarna 2007 och 2008 Vi kräver bättre arbetsmiljö Arbetsplatsombudsdagarna 2007 och 2008 Detta är en kortfattad sammanställning av det som kom fram under utbildningsdagarna för sektionens arbetsplatsombud 2007 och 2008. Vi

Läs mer

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011 Cirkulär nr Sida 2010 017 1(4) Handläggare Datum Jan-Eric Rönngren 2010-04-27 Sakregisternr Ersätter cirk 4. 2010 012 Till medlemmar som omfattas av KFO-Handels detaljhandelsavtal AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL

Läs mer

Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS

Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS Britta Kärnström Löner och yrkesvillkor Sida 1 Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS Inledning Vi i Vision värnar om den svenska välfärden vilken skapar trygghet och välmående för både medborgare och

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Plats Inlandsrummet Tid Tisdagen den 8 april 2014, kl. 13:00-18:00 Ledamöter Jane Bredin (M) Ordförande Glenn Ljunggren (S) Oppositionsledare Björn Saletti (V) Göran

Läs mer

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Bestämmelserna i AKTA-avtaletför perioden 2005 2007 var inte anpassade till den nya semesterlagen. Nya bestämmelser som är anpassade till semesterlagen har

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Kommundirektörsträff 4 mars 2010 Avtal 10

Kommundirektörsträff 4 mars 2010 Avtal 10 Kommundirektörsträff 4 mars 2010 Avtal 10 Vad händer i omvärlden Avtalsrörelsen just nu Omvärld När drar det igång hos oss? Vad vill vi? SKLs mål och inriktning Lång avtalsperiod, gärna tillsvidareavtal,

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

KOMMENTARER TILL VILLKORSAVTALET

KOMMENTARER TILL VILLKORSAVTALET 2012 03 28 KOMMENTARER TILL VILLKORSAVTALET Inledning Parterna kom i förra avtalsrörelsen överens om att göra en redaktionell översyn av ALFA. Avsikten var inte att göra några materiella förändringar utan

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Unionen

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Unionen + FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-23 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Turism och Fritid Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen Personalstrategiska avdelningen Marie Halvardsson Förhandlare 040-675 32 91, 0768-890161 marie.halvardsson@skane.se Datum 2011-09-12 1 (8) Medarbetarinformation kring anställningsvillkor Som anställd i

Läs mer

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Information För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Förskola I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2011 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem)

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende.

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende. Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Luleå 9 3 3 2 32 4 4 4 61 FPLuleå Rättvisepartiet Socialisterna (3), Landsbygdspartiet Oberoende

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PLATS

RIKTLINJER FÖR PLATS RIKTLINJER FÖR PLATS inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Eksjö kommun Fastställda av kommunstyrelsen 2015-06-02, 193 och gäller från och med 2015-08-01. Innehållsförteckning Rätt till plats

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Förhandlingsprotokoll 2012-08-31

Förhandlingsprotokoll 2012-08-31 Förhandlingsprotokoll 2012-08-31 Plats och tid: Parter: Närvarande: Kungälvs kommun, Mimers hus och Trollhättevägen 1 juni 2012 7 juni 2012 19 juni 2012 16 augusti 2012 Kungälvs Kommun och Lärarförbundet

Läs mer

Frågor och svar om arbetstid

Frågor och svar om arbetstid Frågor och svar om arbetstid 1 Känner du också att arbetstid och fritid flyter ihop ibland? Ny teknik och nya arbetssätt gör att du kan jobba var som helst, när som helst och hur mycket som helst. Var

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Sammanfattning Protokoll Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Förhandling enligt MBL gällande byte av kollektivavtal Förhandlingsdatum mellan 2012

Läs mer

Frågor och svar - Flexibel arbetstid inom BV Produktion

Frågor och svar - Flexibel arbetstid inom BV Produktion Giltig från Versionsnummer Antal sidor 2008-05-05 3 14 Diarienummer Beslutsfattare 14 Antal bilagor 0 Handläggande enhet, Handläggare CPR Malmö Nils-Göran Pärlemar, 040-6803921 Ersätter Version nr 2 som

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

Välkommen till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i Oxelösund

Välkommen till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i Oxelösund Fastställd av Utbildningsnämnden 2011-11-16 76 Välkommen till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i Oxelösund Tillämpningsföreskrifter Innehåll INNEHÅLL... 2 VAD ÄR FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH FAMILJEDAGHEM?...

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun

Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun Gäller från och med den 1 maj 2012 I Borlänge kommun erbjuds olika verksamhetsformer för barn från ett års ålder. Förskolan,

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer