AKTUELLT NUMMER MÅNAD 2008 ÅRGÅNG 15. Nyheter från standardiseringen inom elområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AKTUELLT NUMMER MÅNAD 2008 ÅRGÅNG 15. Nyheter från standardiseringen inom elområdet"

Transkript

1 AKTUELLT NUMMER Nyheter från standardiseringen inom elområdet X MÅNAD 2008 ÅRGÅNG 15

2 SEK HANDBOK 446 Elanläggningar Säkerhet vid arbete SEK Handbok 446 Utgåva 2 SEK Handbok 446 utgåva 2:2014 består av innehållet i standarden SS-EN , utg 3:2013, Skötsel av elektriska anläggningar, samt kommentarer till standarden som utarbetats av SEK TK 78. I en bilaga återges Elsäkerhetsverkets skötselföreskrifter. Läs mer om SEK Handbok 446 i dess Preview som du hittar vid produkten i SEK Shop, SEK Preview är kostnadsfritt tillgänglig utan inloggning för de flesta produkter i SEK Shop. Mer om SEK Preview kan du läsa på vår hemsida i nyhetsarkivet,

3 AKTUELLT NR 3, TILLÄMPNING AV STANDARDER EN DEL AV VÅR HISTORIA Standarder har funnits, i olika former, sedan början av mänsklighetens kända historia. Standarder har genom historien tillkommit av många olika människor och med många olika syften. Många kungar och ämbetsmän har genom historien skapat standarder för mätning-, skatte- och registreringsskäl. Andra menar att våra religioner också är en typ av standard, ett rättesnöre att följa och förhålla sig till, kanske dock mindre frivilliga än det vi idag betecknar som standarder. DEN ÄLDSTA FORMEN av nedtecknad standardisering är försöken att hålla rätt på tiden, dvs kalendern. Det finns bevis för att man i södra Europa för mer än år, under istiden, försökte hålla reda på tiden genom rudimentära försök att skrapa linjer och mejsla hål i grottväggar när dagar och nätter passerade. Kunskapen och tekniken utvecklades och år 4236 skapades i Egypten den kalender med 365 dagar på ett år som vi ännu, med små ändringar, har idag. Vad har vi då att lära av historien? Kanske är den främsta slutsatsen att om man fyller sina syften väl och arbetar med en efterfrågad produkt och får en bred acceptans kan arbetet bevaras för en mycket lång framtid, precis som med kalendern. SEK Svensk Elstandard tror att el är en sådan produkt, som för mycket lång tid framöver kommer att tjäna sina syften väl och vara mycket efterfrågad. Frågor som då infinner sig är vilka beslut, vilka områden, vilka strukturer och vilka standarder vi idag ska arbeta med för att på bästa sätt tjäna elens goda syften i framtiden? SEK har en historia av drygt hundra år inom den elektrotekniska standardiseringen, reglerna och processerna som skapades för 100 år sedan efterföljs till stora delar även idag och resultaten av standardiseringsarbetet accepteras av ingående parter. Frågan är om morgondagens intressenter kommer att acceptera dagens regler och processer för standardisering. Vartåt drar marknadskrafterna för framtiden, vad vill framtidens intressenter? Inom Europa pågår idag en mindre maktkamp mellan standardiseringen och EU-kommissionen. EUkommissionen vill ha en mer myndighetsreglerad standardisering som ger mer möjlighet för Kommissionen och myndigheter att påverka hur och med vad den europeiska standardiseringen ska arbeta med i framtiden. EU-kommissionen har uttryckt önskemål om kraftigt reducerade framtagningstider för europeiska standarder, med nödvändigheten att ändra standardiseringens beslutsprocesser. Samtidigt presenterar Kommissionen omfattande arbetsplaner för vilka områden och vilka standarder som behövs inom det framtida Europa. De europeiska standardiseringsorganisationerna, CENCENELEC-ETSI, hjälper gärna Kommissionen men

4 4 AKTUELLT NR 3, 2014 önskar samtidigt behålla sitt oberoende. Som ideella medlemsorganisationer önskar de själv bestämma hur framtiden ska formas och vill främst arbeta efter medlemmarnas krav och önskemål. Inom den elektrotekniska sektorn, där SEK verkar, har på senare tid en allt tydligare skiljelinje kunnat skönjas mellan Kommissionen och de europeiska länder som har en större och utbyggd elektroteknisk tillverkning. Länderna har tydligt uttalat önskan om en ökad satsning på den internationella standardiseringen inom elområdet för att kraftigt reducera standardiseringsarbetet på de europeiska planet, Kommissionens strävan däremot är en ökad och mer aktiv europeisk standardisering inom el-området. SEKs strategi är tydlig i denna fråga: den internationella standardiseringen prioriteras och europeiska standarder ska bara utarbetas då det är absolut nödvändigt och den internationella standardiseringen inte önskar arbeta inom området. El är en global, gemensam produkt och ju fler länder som kan enas om samma regler och standarder desto enklare, billigare, bättre och säkrare kommer framtidens globala elmarknad att vara. Det tog mer än år för 365-dagarskalendern att bli den "de-facto" erkända tidräkningen för år och dagar. SEK verkar för en globalt harmoniserade elmarknad inom standardiseringsområdet och arbetar med hjälp av standardiseringens intressenter för mer skyndsamma framsteg än så. I detta nummer finns mer att läsa om EUkommissionens framtida visioner och CENELECs diskussioner på samma ämnesområde, framtiden. Frågorna är många och framtiden ett oskrivet blad, det är hög tid att att vara med och påverka. Jag önskar alla en trevlig läsning! Thomas Korssell, vd

5 AKTUELLT NR 3, CENELEC ÅRSMÖTE 2014 I mitten av juni i år höll CENELEC sitt årsmöte i Istanbul, med den turkiska standardiseringsorganisationen TSE som värd. I arbetet med europeiska standarder deltar ju också nationalkommittéer utanför EUs 28 medlemsländer, förutom från Turkiet också från Island, Norge, Schweiz, och Makedonien. Även CEN, den europeiska organisationen för standardisering utanför el-, tele, och dataområdena höll sitt årsmöte i Istanbul, på så sätt att en första del av årsmötet var gemensamt för CEN och CENELEC, följt av separata möten för var och en av de båda organisationerna. De talare som vänder sig till båda behöver då bara hålla sitt anförande en gång och de delegater som deltar i båda mötena slipper också höra dem två gånger. FÖR TREDJE ÅRET i rad hölls, dagen innan årsmötesdagen, i sedvanlig ordning en öppen och gemensam sammankomst och detta år på temat "hur standardisering kan stödja silverekonomin" alltså ett samhälle med en ökande andel äldre. ÅRSMÖTETS GEMENSAMMA DEL För andra året i rad hölls en del av CENELECs årsmöte tillsammans med CEN. Vid den gemensamma delen av årsmötet, som hölls på förmiddagen den 12 juni, redovisades, presenterades och diskuterades frågor av gemensam karaktär. Genom att CENELEC och CEN numera har ett gemensamt huvudkontor tenderar agendan för den gemensamma delen av årsmötet att bli mer omfattande. Det var således rapporter från organisationernas ordförande, ordförande för kommittén för medlemsfrågor, de båda viceordförandena för policyfrågor och från chefen för det gemensamma kansliet, CCMC. Därefter följde anföranden från EU-kommissionen, Efta, ETSI (den tredje europeiska standardiseringsorganisationen) och från standardiseringsorganisationen i Kazakstan. Under punkten för externa relationer diskuterades samarbetet med EU-kommissionen och svårigheten att inom CEN-CENELEC prioritera och fördela önskade aktiviteter ålagda av Kommissionen. Under

6 6 AKTUELLT NR 3, 2014 punkten diskuterades också standardiseringens regelverk för röstning som Kommissionen har synpunkter på Lissabonfördraget om alla invånares rättigheter att påverka. En längre diskussion fördes även kring EUförordningen 1025/2012 som reglerar och definierar ambitioner och samarbetet mellan EU-kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna. Under denna punkt framfördes flera påpekanden om oro för hur samarbetet med Kommissionen kommer att utvecklas i framtiden, helst med tanke på de ekonomiska åtstramningar som Kommissionen uppvisat inom standardiseringen. ska tala med en röst i internationella standardiseringssammanhang. Just den sista punkten i Pettinellis framförande diskuterades kort vid mötet gällande de pågående TTIP förhandlingarna (Transatlantic Trade and Investment Partnership) mellan Europa och USA för att underlätta och förbättra den bilaterala handeln. Det konstaterades, från förhandlingarna, att standardiseringen föreslagits som ett bra verktyg för att vara en koordinator för gemensamma regler för tekniska handelshinder, men det konstaterades också att det återstår mycket förhandlande innan det finns ett underskrivet avtal och att mycket kan ändras fram till dess. INTERNT CEN-CENELEC Den turkiska godiskulturen är väl utvecklad. Här ett butiksfönster i Istanbul. Foto: Gunilla Netz Av speciellt intresse var därför budskapet från EUkommissionen, denna gång framfört av Carlo Pettinelli, direktör för uthållig tillväxt och EU 2020 vid generaldirektoratet för näringsliv. Han ville för åhörarna särskilt betona fyra punkter. 1) Att standarder är en viktig pelare i arbetet med att återindustrialisera Europa och att stärka den verkliga ekonomin och att också utbyggnaden av infrastrukturen kräver standarder. 2) Vikten av Kommissionens årliga planering av behovet av europeiska standarder. 3) Standarder som en hjälp att möta utmaningar i samhället, t ex silverekonomin. Den fjärde punkten i framförandet var att Kommissionen stödjer användningen av internationella standarder och vill stärka det internationella standardiseringssystemet, t ex genom bilaterala avtal med USA och Japan. Han sade också att det Europeiska rådet (de europeiska stats- och regeringscheferna) vid sitt möte i april beslöt att Europa Under punkten för interna CEN-CENELEC frågor diskuterades gemensamma strategiska framtidsplaner för att bäst kunna samordna implementeringen av de sedan tidigare beslutade punkterna i CEN-CENELECs Ambitionsplan för Det konstaterades att en samordning skulle försöka nås så långt som möjligt men att respektive organisation också kommer att driva en egen sektorspecifik implementeringsplan. Det blev fortsatta diskussioner om det strategiska värdet av CEN/ CENELEC Workshop Agreement (CWA) och om denna typ av överenskommelser försvårar eller underlättar framtagandet av standarder inom områden för CWA-överenskommelser. Diskussionen lär fortsätta då inget konkret beslut togs vid mötet. En annan fråga som diskuterades var hur standardiseringen kan bli mer effektiv och tjäna sina syften ännu bättre. Ett verktyg för detta ansågs vara de medlemsredovisningar som alla nationalkommittéer skickat in där varje nationalkommitté svarat på ett sextiotal frågor och beskrivit sin nuvarande situation utifrån både tekniska och ekonomiska aspekter. Många nationalkommittéer har förhoppningen och önskan om att en "best of practice" rapport ska levereras efter att alla redovisningar är genomgångna. Årsrapporten från det gemensamma kansliet i Bryssel, CCMC, innehöll verksamhetens utfall och presenterades av dess chef, Elena Santiago. Den tekniska verksamheten fokuserar mycket på innovation och framtidsprojekt samtidigt som den mer traditionella standardiseringen fortgår i en svagt ökande verksamhet. Under 2013 lämnade 1374 stycken EN, europeiska standarder, CCMC för fastställelse i de 33 medlemsländerna. Tillsammans med tekniska specifikationer och liknande, landade produktionen för 2013 på totalt 1523 publikationer. Av

7 AKTUELLT NR 3, dessa kom 454 från CENELEC och 1069 från CEN och av den totala produktionen var 373 standarder harmoniserade, med koppling till uppdrag (mandat) från EU-kommissionen och EFTA-sekretariatet. I övrigt betonade Elena Santiago administrativa förbättringar inom CCMC, det framåtsyftande arbetet inom dynamiska områden som smarta elnät och kontakter med andra organisationer och fjärran länder och med Kommissionen. Det viktigaste av detta rapporteras fortlöpande i SEK-Aktuellt. Också genomförandet av det som krävs i EU-förordningen 1025/2012 berördes, bl a annat de verktyg som utvecklats för att stödja små och medelstora företag och vissa samhällsintressenter. MINDRE PENGAR FRÅN KOMMISSIONEN Gällande det ekonomiska utfallet ägnades det mesta av diskussionen åt EU-kommissionens ekonomiska åtstramning till stöd för standardiseringen under 2014 där budgeten minskats med 22 % jämfört med Diskussioner fördes också om de meningsskiljaktigheter som funnits om villkoren för att kunna förlänga det ekonomiska avtalet, Framework Partnership Agreement (FPA), mellan CEN-CENELEC och Kommissionen. Det nya FPA-avtalet blev påskrivet precis innan mötet men upplägget antas bli mer kostsam och administrativt betungande då man nu för varje individuellt och gemensamt projekt valt att upprätta ett specifikt projektavtal baserat på de nyckeltal som anges i FPA-avtalet. Det gamla avtalet reglerade alla projektkostnader med ett gemensamt schablonbelopp där endast kostnad och nedlagd arbetstid redovisades. Från det anförande som CENELECs viceordförande för policy-frågor D Bakker höll, kan nämnas att han uppmanade medlemmarna att i sina egna strategier integrera de ambitioner som CEN och CENELEC har till 2020 och att skapa nationella strukturer för undervisning om standarder, för att i varje europeiskt land bygga en långsiktig förståelse och kunskap om och för standardiseringen. de närvarande välkomna och tackade den turkiska standardiseringsorganisationen, TSE, för arrangerandet av mötet. EKONOMI Resultatet för 2013 innebar ett överskott om cirka euro med en total balansomslutning om drygt 4,1 M euro vilket låg i linje med den satta budgeten för Mer bekymmersamt var ekonomin för innevarande räkenskapsår där EU-kommissionen i början av 2014, och långt efter CENELECs tagna budget för 2014, informerat om att avsatta medel från Kommissionen till standardiseringen minskat med 22 % jämfört med avsatta medel för Trots den höga siffran är påverkan på CENELECs budget inte alarmerande då CENELEC har satt ett inkomsttak på max 20 % för budgetmedel från Kommissionen. I 2014 års budget uppgick denna intäkt från Kommissionen till 18 % av budget, cirka Euro, och en minskning med 22 % av denna del medför i reda pengar cirka Euro. Dessa minskade medel anses huvudkontoret, CCMC, kunna spara eller omfördela inom den tagna budgeten för En reaktion på Kommissionens agerande var frågan hur beroende CENELEC bör vara av medel avsatta från Kommissionen och om dagens tak på 20 % av budgeten är för hög? Budgeten för 2015 diskuterades ingående med relation till den budgetosäkerhet som finns sedan Kommissionen meddelat om minskade medel och inte uttalat något om deras budget för Det beslutades att den slutliga CENELEC-budgeten ska fastställas senast i november 2014 men att inriktningen ska vara som den vid mötet föreslagna, att inte höja medlemsavgifterna, och om så ska ske, endast marginellt jämfört med 2014, och att en eventuellt fortsatt minskad intäkt från Kommissionen därför ska hanteras genom en ökad effektivitet och minskade kostnader vid kansliet i Bryssel. CENELECs ÅRSMÖTE Det slutna CENELEC-årsmötet genomfördes på eftermiddagen den 12 juni. Vid den slutna delen avhandlas ärenden specifika för organisationen som bland annat innefattar val till förtroendeposter, ekonomiskt utfall och organisations- och statutärenden. Mötet öppnades av Tore Trondvold, CENELECs President, som hälsade TEKNIK En kort presentation framfördes av vicepresident U Kampet som ansvarar för det tekniska området. Han började sin presentation med att förevisa att 454 standarder fastställdes av CENELEC under 2013 och att 70 % (318 stycken) av dessa var identiska med IECstandarder och att ytterligare 6 % (28 stycken) baserades

8 8 AKTUELLT NR 3, 2014 på IEC-standarder, och 24 % (108 stycken) var framtagna enkom för Europa. Den genomsnittliga tiden för framtagandet av en standard med europeiskt ursprung var knappt två år och en standard framtagen i samarbete med IEC var knappt tre år. Ett ämne som kort berördes var EU-kommissionens önskemål att reducera framtagningstiden för rent europiska standarder med 50 % fram till Detta skulle innebära att den genomsnittliga tiden för framtagande av en europeisk standard skulle vara knappt ett år. Mötesdeltagarna var i denna fråga helt överens att en sådan tidsreduktion skulle äventyra den koncensusprocess som standardiseringen idag vilar på. En fråga som också dryftades var förslaget om att de tekniska styrelserna (Technical Board, BT) inom CENELEC respektive CEN ska ha gemensamma möten eller åtminstone delar av mötena gemensamma. I detta avseende har CENELEC BT tagit beslut om att så inte bör ske på grund av att de sektorspecifika frågorna är helt överskuggande vid mötena. Detta beslut låg fast och eventuella gemensamma tekniska frågor mellan CENELEC och CEN ska beslutas från fall till fall. Vicepresidenten Kampet avslutade sin presentation genom att sammanfatta de tekniska perspektiven för framtiden i fyra huvudpunkter:»» Strävan att möta marknadens och industrins behov och önskemål.»» Att utveckla ett bättre samarbete med EU-konsulterna för uppfyllandet av direktivkrav i mandaterade standarder.»» Reducera framtagningstiden för rent europeiska standarder, dock inte i paritet med EU-kommissionens önskemål på 50 %.»» Ökad effektivitet och noggrannhet i den administrativa hanteringen av standardiseringsdokument där klagomål tidigare framkommit från ett antal olika nationalkommittéer, bland annat Sverige. SYFTET MED CENELEC CEN och CENELEC har under senare år genomgått förändringar och nya frågeställningar har framkommit efter att det gemensamma kansliet etablerades Vissa länder önskar utökade tjänster från kansliet medan andra länder vill minska servicenivån och reducera medlemsavgifterna. Presidenterna för respektive organisation hade därför bestämt att det fanns behov av en ordentlig genomlysning i vardera organisationen för att formulera dess syfte för framtiden. För ändamålet skapades under mötet en högnivågrupp med deltagare från alla medlemsländer som tillsammans ska träffas under hösten 2014 och diskutera det framtida syftet med CENELEC. FORMATET FÖR FRAMTIDA ÅRSMÖTEN Som en extra punkt till dagordningen hade Nederländerna begärt att få diskutera formerna för framtida årsmöten. Åsikten från Nederländerna, framförd av Van Den Braak, syftade på att det var bättre förr. Innan den gemensamma årsmötesdelen infördes, användes förmiddagen, innan årsmötet genomförande på eftermiddagen, till ett internt koordineringsmöte mellan alla medlemsländer. Detta koordineringsmöte menade Van Den Braak var något som saknades då årsmötena var av sådan formell karaktär att det saknades både tid och underlag för djupare diskussioner. Flera länder instämde i åsikten och det uppmanades från presidenten att Nederländerna skulle inkomma med ett nedtecknat förslag till framtida upplägg av årsmötena för att sedermera kunna diskutera detta förslag innan organiseringen av nästa årsmöte sker. VAL TILL FÖRTROENDEPOSTER Årets möte valde, som enda nominerade, Bernhard Thies, Tyskland, till ny President (ordförande) för CENELEC för åren Under 2015 kommer Thies att arbeta i organisationen som tillträdande president med uppgiften att lära sig rutiner och bygga upp kunskap om organisationen. Val till styrelsen sker genom att de 33 medlemsländerna är indelade i fyra grupper som klassificeras utifrån storleken på medlemsavgifterna. Grupp A-länder har en medlemsavgift som uppgår till minst 9 % av de totala medlemsavgifterna, grupp B-länder har en avgift på 2,25 % 9 %, grupp C-länder 1 % 2,25 % och grupp D-länder har en medlemsavgift som är mindre än 1 % av de totala medlemsavgifterna. Styrelsen har totalt 13 styrelseplatser inkluderande ordförandeposten och ett medlemsland kan bara inneha en plats som fördelas enligt»» Grupp A: Har fyra styrelseplatser att fördela mellan Frankrike, Italien, Tyskland, Storbritannien (fyra länder).»» Grupp B: Har fyra styrelseplatser att fördelas mellan Belgien, Grekland, Nederländerna, Polen, Portugal,

9 AKTUELLT NR 3, Rumänien, Spanien, Sverige, Schweiz, Turkiet, Österrike (11 länder).»» Grupp C: Har tre styrelseplatser att fördelas mellan Bulgarien, Danmark, Finland, Irland, Litauen, Norge, Kroatien, Slovakien, Tjeckien, Ungern (10 länder).»» Grupp D: Har två styrelseplatser att fördelas mellan Cypern, Estland, Island, Lettland, Luxemburg, Makedonien, Malta, Slovenien (åtta länder). Ett flertal inval skedde genom acklamation då endast en nominerad fanns. Detta skedde vid inval av Mike Graham, Storbritannien, i grupp A. Ewa Zielinska, Polen, i grupp B som övertog en uppsagd plats från ett annat medlemsland samt René Nielsen, Danmark, i grupp C. I grupp D återfanns ingen ledig plats. Inom grupp B fanns utöver den uppsagda platsen även två ordinarie lediga platser till vilka tre länder hade nominerat kandidater, Wim de Kesel, Belgien, Werner Fischer, Österrike, och Gheorghe Tucu, Rumänien, och valen föll på de Kesel och Fischer. Posten som vice-ordförande med ansvar för policyfrågor var utlyst för åren och ska enligt statuterna besättas av en styrelsemedlem. Den enda som anmält intresse för posten var Wim de Kesel, Belgien, som valdes till Vice-President Policy genom acklamation. Efter valen har CENELECs styrelse följande sammansättning för 2015,»» T Trondvold, Norge, President, grupp C, »» B Thies, Tyskland, Tillträdande president, grupp A, (2015) »» W del Kesel, Belgien, Vice-president policy, grupp B, »» U Kampet, Tyskland, Vice-president teknik, grupp A, »» B Topic, Slovenien, Vice-president finans, grupp D, »» M Graham, Storbritannien, Medlem, grupp A, »» T Lefèbvre, Frankrike, Medlem, grupp A, »» R Bacci, Italien, Medlem, grupp A, »» W Fischer, Österrike, Medlem, grupp B, »» E Zielinska, Polen, Medlem, grupp B, »» M Sandqvist, Sverige, Medlem, grupp B, »» R Nielsen, Danmark, Medlem, grupp C, »» A Georgiev, Bulgarien, Medlem, grupp C, »» P Kikas, Estland, Medlem, grupp D, Blå moskén (Sultan Ahmed-moskén) i Istanbul, Foto: Gunilla Netz KONFERENSEN OM SILVEREKONOMIN Silverekonomin innebär, att de äldres andel av befolkningen ökar snabbt i de flesta länderna i Europa. Samtidigt som de äldre idag generellt sett är "yngre" än förr, ökar också antalet mycket gamla medborgare med olika svagheter och sjukdomar. För att möta denna utmaning krävs ökade insatser och olika slags nytänkande. Mot den bakgrunden, som presenterades av flera talare, kan man se flera områden där standarder kan vara till stöd eller utgöra en förutsättning för nya eller utbyggda lösningar. Av mest intresse för de aktiva i CENELEC är kanske utvecklingen av ny teknik till stöd för självständigt boende och ett friskt och aktivt liv. På det temat fick vi en presentation från Funka nu om konsten att finna ut de verkliga behoven, från Myndigheten för delaktighet om teknikskiftet inom trygghetslarm och från DKE, den tyska nationalkommittén, om systemtänkande och helhetsgrepp i utvecklingen av tekniskt stöd i boende och vardag. Dr Anklam från EU-JRC talade om egenvård och telemedicin och om vikten av standarder och normaler när mer medicinsk provtagning och övervakning sker utanför sjukhus och mottagningar. I övrigt behandlade de flesta föredragen frågor kring tillgänglighet och hemsjukvård, och om de roller standardisering kan ha inom dessa områden. THOMAS BORGLIN TOMAS KORSSELL SEK SVENSK ELSTANDARD

10 10 AKTUELLT NR 3, 2014 SÖKES SVENSKA EXPERTER OCH LEDAMÖTER IECs internationella tekniska kommitté IEC TC 120 Electrical Energy Storage (EES) Systems bildades SEK söker nu svenska experter och ledamöter till den svenska spegelkommittén SEK TK 120, Elektriska energilagringssystem. Deltagande i kommittén är avgiftsfritt det första året. ELEKTRISK A ENERGILAGRINGSSYSTEM kommer bli absolut nödvändiga om förnybar energi i framtiden ska kunna integreras med elnätet, och för att sådana energilagringssystem ska vara kompatibla med andra nätdelar, dvs passa ihop rent fysiskt och funktionsmässigt, så kommer internationella standarder och gemensamma regler vara ofrånkomliga. Den internationella kommittén IEC TC 120 består i dagsläget av fem arbetsgrupper: WG 1 Terminology WG 2 Unit Parameters & Testing WG 3 Planning & Installation WG 4 Environmental Issues WG 5 Safety Considerations WG 1 är ansvarig för att ta fram användbara och tilllämpliga definitioner rörande energilagringssystemen. WG 2 har till uppgift att definiera parameter och testmetoder för att säkerställa dessa systems erfordrade prestanda. WG 3 rör systemens implementering och stabilitet, t ex finns problem med skarpa fluktuationer hos förnybart samt att säkerställa tillgången på el vid produktionsbortfall (t ex när solen inte lyser, eller då det är vindstilla). Standardiserade sätt som nätägare och stadsplanerare kan använda sig av för att integrera förnybart ligger även inom gruppens arbetsområde. WG 4 har tänkt sig ta sig an specifika miljöaspekter, t ex miljökrav, farliga ämnen och återvinning kopplat till just energilagring, och WG 5 inriktar sig på säkerhetsaspekter som t ex potentiella risker och inverkan på andra nätanvändare och leverantörer. Är du intresserad av att delta eller vill få mer information kontakta Henrik Lagerström på SEK Svensk Elstandard, alt

11 AKTUELLT NR 3, STANDARDISATION MANAGEMENT BOARD, SMB Den 17:e juni träffades Standardisation Management Board, SMB, för att hålla sitt 150e möte. Mötet hålls denna gång i Frankfurt med våra tyska kollegor, DKE, som värd. Dagen innan var samtliga deltagare inbjudna till ett studiebesök på ett av VDEs provningslaboratorier. DAGEN INNAN SAMLADES de SMB-deltagare som hade möjlighet som vanligt för att belysa och diskutera några aktuella frågor. Vid detta tillfälle var det tre frågeställningar som lyftes fram.»» Hur kommer IEC-publikationer att se ut i framtiden? Vilka krav tror vi att användarna kommer att ställa?»» Finns det något skäl att mer aktivt välja vilken medlem som ska få ett nytt sekretariat? Finns det några parametrar som är viktiga? Kompetens inom området, antal tidigare sekretariat? Sekreterarens kvalifikationer?»» Vad förväntar sig SMB av sina "Advisory Committees"? Hur ska dessa kommunicera med de tekniska kommittéerna? Några färdiga svar på dessa frågor gavs det inte. Det bildades tre grupper som fick "brainstorma" på de tre frågorna. Tankarna redovisades i plenum men några slutsatser drog inte vid detta möte. Som vanligt inleddes mötet med att fastställa godkännanden och kommentarer till det rapporter som de tekniska kommittéerna skickat till SMB sedan SMB:s förra möte. Vid detta tillfälle var det 26 rapporter som godkändes. Det noterades en rapport från Systemutvecklingsgrupp 1, SEG 1. Det är den som behandlar "Smart Cities". Det noterades att den första systemkommittén nu godkänts av Council. Det är området "Smart Grid" som avses. Den kommer att heta "Smart Energy". Det är sedan tidigare bestämt att systemkommittéerna, SyC, inte kommer att numreras utan att bara har ett namn. Detta för att skilja dem från de tekniska kommittéerna.

12 12 AKTUELLT NR 3, 2014 Central Office, CO, som har ansvar för sekretariaten för systemkommittéerna, kommer skicka ut en förfrågan till nationalkommittéerna om nominering av ordförande. Val kommer sedan att ske mellan alla dessa kandidater. SEG 3, Ambient Assisted Living har lämnat sin slutrapport och SMB beslöt att gå vidare på vägen mot en systemkommitté. Ett underlag för en Council-omröstning ska tas fram. Namnet för den eventuella systemkommittén kommer troligen att bli Active Assisted Living. SG 4, LVDC distribution systems up to 1500V DC, har lämnat sin slutrapport. Förslaget att sätta upp en SEG för detta avslogs. Ett liknande förslag har lämnats att den tyska nationalkommitén men även detta avslogs. Det beslöts istället att tillsätta en ahg 54 under ledning av Australien för att utreda hur detta ska hanteras. Presentationen av Advisory Committee on Environmental Aspects, ACEA, roadmap resulterade i ett antal frågeställningar som ska besvaras senast till SMB 152 i februari En allmän kommentar till färdplanen var att ACEA ska planera att göra mer av uppgifterna själva och inte förvänta sig att andra ska bidra. Rapporten från Advisory Committee Transmission and Distribution, ACTAD, noterades. Rekommendationer har tidigare bifallits. Angående Advisory Committee on Telecommunications, ACTEL, är SMB lite tveksam till vad ACTEL i sin nuvarande form tillför arbetet. SMB ber ACTEL att i sin rapport till SMB 151 komma med förslag till hur SMB i fortsättningen ska bevaka telekommunikationsområdet. Det är kanske inte en AC som är det bästa i detta fall. Ad Hoc-grupp 50 upplöstes efter förrättat värv. Den behandlade ett förslag till "Mötesbank" där nationalkommittéerna ges möjlighet att annonsera sin förmåga och sitt intresse av att vara värd för IECs möten. Det är i första hand plenarmöten som avses men även andra möten kan givetvis vara aktuella. IEC Central Office kommer att på något sätt hantera "Mötesbanken" på sin hemsida. SMB beslöt att ändra hanteringen av dokumenten mellan CDV och FDIS. De ska nu hanteras på samma sätt som vid överföringen mellan CD och CDV. Detta innebär att ett färdigt CDV-dokument skickar till CO och CO hanterar kontakterna med den franska översättningen av FDIS på ett likartat sätt som CDV idag hanteras. Detta innebär en liten lättnad för kommittésekreterarna. Det nyligen införda, men ganska sällan tillämpade, kravet på att nationalkommittéerna även vid en positiv röst ska bifoga en motivation slopades. Detta krav har tillkommit efter ett önskemål från ISO och då vi, IEC och ISO, har till stor del gemensamma regler har vi inom IEC accepterat detta. Vi ändrar oss nu och går för IECs del tillbaka till det som gällde tidigare. Nästa möte kommer att hållas vid IEC General Meeting i Tokyo i november. SVANTE SKEPPSTEDT SEK SVENSK ELSTANDARD Förslagen från Ad Hoc grupperna 39, 40 och 41 noterades. Ad Hoc gruppen 41 som behandlat "Industrie 4.0" dvs det förmodade nya steget inom den industriella utvecklingen lades till handlingarna och en Strategisk Grupp, SG bildades. Denna grupp, SG 8, kommer att studera utvecklingen på detta område och närmare se efter hur vi inom IEC ska agera. Det kändes lite tveksamt att vid denna tidpunkt utreda om en systemkommitté är rätt verktyg. Det verkar som om samarbetet mellan de berörda kommittéerna både inom och utom IEC redan börjar komma igång. Gruppen räknar med många deltagare däribland Sverige. Ledarskapet ska överenskommas mellan USA och Tyskland.

13 AKTUELLT NR 3, INDUSTRY 4.0 SMART MANUFACTURING På förslag av Tyskland instiftades vid SMB-mötet den 17 juni den åttonde strategiska gruppen (Strategic Group 8, SG 8) som benämndes "Industry 4.0 Smart Manufacturing". Vad betyder då "Industry 4.0" och vad ska denna grupp åstadkomma och sedermera rapportera till SMB? BAKGRUNDEN TILL instiftandet av SG 8 kan spåras tillbaka till den tyska tillverkningsindustrin med anor sedan tidiga 1800-talet och ångmaskinens tillkomst. 4.0 ska tolkas som den fjärde industrirevolutionen. Efter ångmaskinen, elektriciteten och elektroniken har nu turen kommit till den smarta och uppkopplade industriproduktionen. Visionen med den fjärde industrirevolutionen är en självlärande produktionskedja som förbättrar och effektiviserar sig själv. Detta ska åstadkommas genom att alla komponenter och produkter i tillverkningen blir individuella informationsbärare genom hela tillverkningskedjan. Varje individ eller tillverkningsenhet kommunicerar till en högre nivå för en övergripande optimal styrning samtidigt som individerna kan "samspråka" med varandra för att lösa problem på lägre produktionsnivå utan att behöva gå över den överliggande nivån. Konkret vill man skapa smartare och mer lättstyrda fabriker. Industry 4.0 kan ses som industrins motsvarighet till informationssamhällets "internet of things" där visionen är att alla elektronikapparater, 50 miljarder brukar nämnas som första steg, är uppkopplad mot internet och samspråkar med varandra. TYSKLAND GÅR I BRÄSCHEN Tyskarna har uttryckt ett stort behov av framtagandet av standarder inom detta område och fort ska det också gå, varför det och varför nu? Som så många andra länder i Europa har Tysklands tillverkningsindustri lidit av stor utflyttning till länder med billigare arbetskraft, vilket inte bara minskar antalet arbeten utan även urholkar tekniskt kunnande och erfarenhet, vilket i många fall kan vara oersättlig produktionskunskap. Tanken med Industry 4.0 är att inte bara stoppa denna arbets- och kunskapsutflyttning utan även skapa intresse för en ökad produktionsinflyttning. Receptet är Industry 4.0 som ska generera en mycket flexibel och kostnadseffektiv tillverkning där produktionsomställningar och små tillverkningsserier inte ska utgöra kostnadsnackdelar. Tillika ska service och underhållskostnaderna minskas avsevärt då information och varningar för påbörjade fel, som kan leda till produktionsstopp, tidigt ska kunna inhämtas på individnivå genom kännedom om avvikande störningar i produktionen.

14 14 AKTUELLT NR 3, 2014 Det som började som ett litet forskningsprojekt i mitten av 1990-talet vid Kaiserslauterns universitet för artificiell intelligens avknoppades 2005 till en egen organisation kallad Smart Factory, som nu har ett 30-tal intressenter från den största tyska industrin och akademin. Så sent som i januari 2014 deklarerade den tyska regeringen att de satsar 200 miljoner euro på projektet och vid Hannovermässans öppnande påtalade självaste Angela Merkel att detta är ett prestigeprojekt för att Tyskland också i framtiden ska vara världsledande inom tillverkningsindustrin. Branschkunniga uttalar sig mycket positivt till projektet om smart tillverkning och till de demonstrationsanläggningar som förevisats det sista året. Skillnaden mot dagens PLC-styrda (Programmable Logic Control) produktionsverkstäder väntas bli kraftfull då nya produktionsenheter, eller en förändrad produktion, endast påverkar individer som direkt berörs av ändringen. Tidigare har sådana åtgärder mer eller mindre påverkat hela PLC-kedjan, vilket medförde omprogrammeringar och produktionsstillestånd som följd. All kommunikation i Industry 4.0 sker naturligtvis trådlöst, borta är alla kommunikationskablar och kopplingspunkter, bara det en stor felkälla som undanröjs tillika som en icke ringa servicekostnad försvinner. flera av de nya ekonomierna representerade. En anekdot berättas från mötet den 17 juni då dessa "nya" länder uttryckte föga förståelse för siffran 4.0. Flera av de närvarande länderna från de nya ekonomierna påpekade att de knappast genomgått någon av de tidigare industrirevolutionerna, och med säkerhet inte ångmaskinens industriperiod. Dessa länder såg stora svårigheter att i den nationella kommunikationen framföra att de skulle genomdriva den 4 e industrirevolutionen därav tillägget "Smart Manufacturing" i namnet för SG 8. Vid instiftande av SG 8 meddelade 14 av SMBs 15 medlemsländer att de önskade delta i arbetet, endast Nederländerna stod utanför gruppen. SEK Svensk Elstandard, med Sverige som medlemsland, kommer naturligtvis att följa arbetet och utvecklingen inom SG 8 genom rapportering i SEK Aktuellt. THOMAS KORSSELL SEK SVENSK ELSTANDARD VAD VÄNTAR VI PÅ? Var klämmer då skon när tekniken verkar finnas och även fungera, åtminstone i mindre demonstrationsanläggningar? Just det, det saknas övergripande standarder inom området. Ingen större tillverkare vågar investera i den nya tekniken så länge inte det finns internationella standarder inom området. Ett felsatsat kommunikationsprotokoll eller investering i produktionsindivider som i framtiden inte är kompatibla med kommande teknik och standarder kan få ödesdigra ekonomiska konsekvenser med ödeläggande av både investerad teknik, kunskaper och framtidsstrategier. Så SG 8s uppgift är därmed klarlagd, i all enkelhet, att utreda hur man inom den globala standardiseringen tar fram standarder för detta område som nu fått namnet Industry 4.0. Gruppen har cirka 18 månader på sig att ta fram och föreslå en strategi för hur man på bästa sätt kan ta fram dessa standarder ett hett tips är instiftandet av ännu en systemkommitté som får ett samlat ansvar för produktionstillämpning. IEC TC 65 ligger nog bra till för en omformning. SMB ledamöterna kommer från 15 av IECs medlemsländer och naturligtvis är

15 AKTUELLT NR 3, HÖGNIVÅGRUPP FÖR ATT UTREDA CENELECs FRAMTID Vid det senaste årsmötet för CENELEC i juni 2014 framfördes önskemål om en analys av CENELECs framtida verksamhet. ORSAKERNA VAR FLERA men sammanfattas av att mer arbete önskas utfört av olika intressenter men ingen vill stå för kostnaden. Bland de olika önskemålen kan nämnas:»» Ett mycket större fokus måste läggas på industrins och marknadens krav på standardiseringsarbetet och på de standardiseringspublikationer som tas fram. Industrisektorn står för nästan 90 % av kostnaderna inom den elektrotekniska standardiseringen.»» Den tekniska strukturen måste uppdateras och anpassas till en marknad som bygger på större system och en växande interoperabilitet.»» Större krav ställs på att internationella standarder tas fram och används inom den europeiska elektrotekniska sektorn. Idag är cirka 80 % av IECs standarder implementerade i Europa. En första analys indikerar att detta värde utan större eftergifter kan bli över 90 % inom den elektrotekniska sektorn.»» Polariseringen ökar mellan de länder som har en betydande elektroteknisk industri och de länder som har en liten eller ingen elektroteknisk industri. Denna polarisering kännetecknas också av att de västeuropeiska länder som varit med sedan starten av CENELEC också står för mer än 80 % av allt standardiseringsarbete inom CENELEC.»» Önskemål finns från många länder att drastiskt dra ned kostnaden för CENELECs verksamhet i Europa då det allra största standardiseringsarbetet görs inom IEC.

16 16 AKTUELLT NR 3, 2014»» De flesta länder är eniga om att arbetsuppgifter relaterade till EU-kommissionen som inte direkt berör mandaterat standardiseringsarbete bör avskaffas eller reduceras till ett minimum.»» Utomeuropeiska projekt och bilaterala avtal utanför Europa bör upphöra och relationen bör stärkas betydligt till IEC och gemensamma avtal inom standardiseringen bör istället skapas på internationell nivå istället för regional nivå. För att bättre analysera uppkomna frågeställningar skapades vid årsmötet i juni en så kallad högnivågrupp med representanter från alla CENELECs nationalkommittéer och där CCMC sköter sekretariatet. Gruppens arbetsuppgift är att analysera den existerande verksamheten och föreslå ändringar för att på bästa sätt möta framtidens krav på den europeiska elektrotekniska standardiseringen. Högnivågruppen hade sitt första möte den 18 september där alla länders nationalkommittéer fick presentera sin syn på CENELECs verksamhet och vilken vision de har för framtiden. Alla synpunkter som framkom ska nu sammanställas och skickas på remiss till deltagarna för att dessa i sin tur ska kunna diskutera frågeställningarna inom sitt respektive land. Synpunkter till den utställda remissen ska vara CCMC till handa i mitten av oktober för att kunna diskuteras på nästa möte med högnivågruppen som genomförs den 24 oktober i Bryssel. Som svensk medlem av högnivågruppen har undertecknad utsetts. Synpunkter inom ärendet tas gärna emot, mejla till Ärendet följs fortlöpande upp i SEK Aktuellt. THOMAS KORSSELL SEK SVENSK ELSTANDARD NYTT ANSIKTE PÅ SEK SEK Svensk Elstandard välkomnar Krister Elfgren till kansliet. Krister har rötterna inom elinstallationsområdet och kommer närmast från Storel där han arbetat som regionansvarig för Stockholm och Mälardalen. I sin roll som försäljningsansvarig på SEK ingår Krister i marknadsteamet och ansvarar för att SEK genom standarder och SEK Handböcker levererar kundnytta och underlättar för svenska företag och organisationer i deras affärsverksamheter där SEK e-standard är en viktig del. Vill du veta mer om SEK e-standard och hur SEK kan underlätta i ditt arbete med standarder och standardhantering? Kontakta Krister på telefon alternativt via mejl,

17 AKTUELLT NR 3, EUROPEISK SAMARBETSORGANISATION EuropElectro är en europeisk samarbetsorganisation inriktad mot den elektrotekniska industrin för att stärka och underlätta handelsutbytet med Kina genom att utöva påverkan på kinesiska myndigheter och lagstiftning. EuropElectros syfte är också att tidigt kunna informera sina medlemmar om ändrade eller nya regler och villkor för tillträde till den kinesiska elektrotekniska marknaden. SEDAN FEBRUARI 2007 representerar EuropElectro, den europeiska el- och elektronikindustrin i Kina. Huvudkontoret finns i Peking som är inrättat i samarbete med ZVEI som är den tyska elektrotekniska tillverkarorganisationen. På medlemslistan står naturligtvis ORGALIME, som är den europeiska industritekniska samarbetsorganisationen, tillsammans med alla de större europeiska elektrotekniska tillverkarna. Under årens lopp har EuropElectro etablerat ett omfattande nätverk med och för sina medlemmar inom Kina med tillgång till kinesiska föreningar, olika expertgrupper, kontakter inom lagstiftande myndigheter samt tekniska kommittéer inom kinesiska standardiseringen. Ett av EuropElectros viktigaste mål är att tidigt förse medlemsföretagen med exklusiv och förberedande information avseende teknisk lagstiftning, standardisering och certifiering i Kina. EuropElectro-kontoren i Europa och Kina ger också stöd och hjälp i olika tekniska och juridiska frågor, särskilt när det gäller ämnen som bland annat China Compulsory Product Certificate (CCC), China RoHS, China WEEE och China Energy Efficiency. EuropElectro erbjuder också medlemsföretag kunskap och jämförelser mellan kinesiska och internationella standarder samt påverkar och stödjer kinesiska myndigheter att använda internationella ISO- och IECstandarder i det kinesiska standardiseringssystemet. EuropElectros kontor i Peking har lång erfarenhet av europeisk företagsutveckling i Kina samt vetskap om de behov av information och kunskap som finns inom området för kinesiska regler, certifiering, standarder och lagkrav. Personalens stora kunskap om kinesisk byråkrati och dess omfattande nätverk inom kinesiska myndigheter, och speciellt inom ministeriet för Certifiering och standardisering, borgar för en uppdaterad och aktuell information från det kinesiska EuropElectro-kontoret. EuropElectro välkomnar nu flera europeiska företag, inom den elektrotekniska sektorn, att bli medlemmar och därmed få tillgång till den senaste information om

18 18 AKTUELLT NR 3, 2014 den regulativa utvecklingen i Kina och naturligtvis för att också kunna vara med och påverka myndigheter och beslutsfattare för ett enkelt och tydligt regelverk för ett ökat handelsutbyte mellan Kina och Europa. Önskar ni ytterligare information om, eller vill bli medlem av EuropElectro så kontakta gärna Teknikföretagen, Maria Sandqvist, , som är den svenska kontaktförmedlaren till EuropElectro. THOMAS KORSSELL SEK SVENSK ELSTANDARD SVENSKA PRISTAGARE AV IEC 1906 AWARD 2014 IEC 1906 Award tilldelas experter som genom betydande arbetsinsatser bidragit till arbetet med framtagandet av IEC standarder. Arbetet ska ha utförts i närtid och ska utmärkas av en extraordinär insats i form av ett tekniskt eller organisatoriskt bidrag för utvecklingen av ett eller flera IEC standardiseringsprojekt. Utmärkelsen sker av sekreteraren och ordföranden inom IECs tekniska kommittéer på förslag av kollegor hänförande till olika underliggande standardiseringsprojekten. För 2014 har 151 experter inom 50 tekniska kommittéer samt 11 experter inom certifieringsområdet honorerats vilka kommer från 21 olika nationalkommittéer. De fyra svenska pristagarna 2014 av IEC 1906 Award, listade i TC-ordning, är; Dan Windmar, STRI AB, som erhåller utmärkelsen för sina insatser inom området för IEC TC 36 Insulators. Arne Ernbo, TeliaSonera Skanova AB, som erhåller utmärkelsen för sina insatser inom området för IEC TC 46 Cables, wires, waveguides, RF connectors, RF and microwave passive components and accessories. Stefan Steier, Consilium Marine & Safety AB, som erhåller utmärkelsen för sina insatser inom området för TC 80 Maritime navigation and radiocommunication equipment and systems. Mikael Hjalmarson, Ericsson AB, som erhåller utmärkelsen för sina insatser inom området för ISO/IEC JTC 1 Information technology. SEK gratulerar pristagarna till utmärkelsen och konstaterar stolt det bevis dessa utmärkelser utgör för den expertkunskap som återfinns i Sverige inom dessa områden. Pristagarna kommer att uppmärksammas vid en prisceremoni vid SEKs årsmöte torsdagen den 16 april Informationen återfinns i sin helhet som dokument AC/31/2014 och kan erhållas via IECs hemsida eller genom att kontakta SEK kansli,

19 AKTUELLT NR 3, STANDARDISERINGENS INNOVATIONSPOTENTIAL Standardisation Research Centre vid Lunds universitet anordnade i april ett tvådagars "Standard forum". FÖRSTA DAGEN ÄGNADES åt skiftande ämnen, bl a talade Folke Hermansson Snickars om SMEs and Standardization in EU och Thomas Borglin från SEK Svensk Elstandard om Planning versus new proposals in standardization. Den andra dagen ägnades åt några större enskilda ämnen, där Nizar Abdelkafi från Fraunhofer-institutet i Leipzig, Tyskland höll en intressant presentation rörande en studie om standardiseringens innovationspotential The Innovation Potential in Standardization. Att innovationer i högsta grad påverkar standardisering är det knappast någon som ifrågasätter, men kan standarder och standardiseringsprocessen också driva innovation? Enligt Abdelkafi så är, tvärt emot vad man kanske skulle kunna tro, svaret på den frågan ja det finns till och med en stor, ofta underskattad, innovationspotential. Ett exempel är att standarder och standardiseringen möjliggör ändamålsenlig innovation s k efficient and target-oriented innovation. Hur effektivt ett innovationsprojekt i slutändan blir är i många fall ändå avhängigt hur mycket man satsar på det (förutsatt att projektet initialt har potential naturligtvis), och där både storleken, och hur väl man använder resurserna i projektet spelar roll (t ex tid, material, energi och pengar). Standarder beskriver exempelvis ofta vilka egenskaper hos en produkt som är viktiga för att produkten ska fungera korrekt, och även hur man kan testa eller påvisa dessa egenskaper, vilket i sin tur ger riktlinjer som kan nyttjas för en effektiv och målinriktad innovation. En annan aspekt är att standarder också öppnar för s k innovation transfer, dvs en överföring av det innovativa konceptet till andra marknadssegment. Som ett tankeexperiment kan vi tänka oss ett företag, som utvecklar en unik nanoteknikbaserad smutsavvisande ytbeläggningsstruktur till fordonsindustrin. Företaget ser att ett snarlikt behov också finns för vissa typer av medicinsk utrustning. Men innan de kan satsa fullt ut och "släppa lös R&D-avdelningen (research and development) på jobbet", gör de klokt i att först noga undersöka vilka regulatoriska krav och standarder som gäller detta för att på bästa sätt anpassa produkten till den nya marknaden. Andra positiva innovationseffekter är de som uppstår när helt nya standarder tas fram, eller befintliga standarder uppdateras. Då tvingas företagen att sätta press på sin R&D-avdelning, för att få sina produkter att överensstämma med standarder och marknadskrav och för att helt enkelt inte riskera att bli utkonkurrerade. Detta har i sin tur positiv inverkan på innovationsprocessen det sägs ju att "nöden är uppfinningarnas moder". Avslutningsvis kan sägas att bara de företag som deltar i standardiseringen kan påverka innehållet i standarderna, vilket ger dem ett informationsförsprång som, rätt använt, kan omsättas till en konkurrensfördel. HENRIK LAGERSTRÖM SEK SVENSK ELSTANDARD

20 20 AKTUELLT NR 3, 2014 INTERNATIONELL STANDARDISERING I FOKUS I NY SVENSK STRATEGI Nu finns det en gemensam svensk standardiseringsstrategi. Grundtanken är att en tydlig nationell strategi bidrar till att stärka svenska intressenter inom strategiskt viktiga områden och gör det lättare att anpassa nya standarder efter svenska intressenters förutsättningar och behov. PÅ SENARE ÅR har nationella standardiseringsstrategier tagits fram i olika länder, t ex i Danmark och Tyskland, och önskemål om ett liknande svenskt dokument har kommit från olika håll. Nu finns en sådan svensk strategi, initierad och utarbetad av Sveriges Standardiseringsförbund, som är en samverkansorganisation för de tre svenska standardiseringsorganisationerna ITS, SEK Svensk Elstandard och SIS. Arbetet har förankrats i en bred krets av företag, myndigheter och organisationer. Strategin bygger på tre pelare, som sammanfattas med orden "Proaktivitet och fokus", "Tillgängligt och användbart" och "Kunskap och engagemang". Viktiga punkter är att arbetet i första hand ska inriktas på globala standarder, att standardiseringen ska styras av intressenterna (dvs av dem som är aktiva i arbetet), att standarder ska vara lättillgängliga och användbara och att standarder och standardisering ska vara välkända begrepp. Samverkan mellan standarder och myndighetsföreskrifter ska också uppmuntras, med den s k "nya metoden" inom EU som exempel. Nu följer arbetet med att ta fram handlingsplaner för hur strategin ska genomföras. Den svenska standardiseringsstrategin överlämnades till handelsminister Ewa Björling den 19 maj. Ministern tackade för det genomförda arbetet och underströk betydelsen av en strategi som svenska intressenter nu kan kraftsamla kring. Strategin kan laddas hem från Tryckta exemplar kan beställas från SEK Svensk Elstandard eller från Sveriges Standardiseringsförbund. THOMAS BORGLIN SEK SVENSK ELSTANDARD

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN 50134-1

SVENSK STANDARD SS-EN 50134-1 SVENSK STANDARD SS-EN 50134-1 Fastställd Utgåva Sida Ingår i Svenska Elektriska Kommissionen, SEK 2003-05-26 1 1 (9) SEK Område 79 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Läs mer

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 SIS på 1 minut Sveriges medlem i CEN och ISO Neutral plattform + processmetodik INNEHÅLLET skapar experter! Ideell förening

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management EMPOWERING YOUR BUSINESS TOYOTA I_SITE Mer än fleet management www.toyota-forklifts.se TOYOTA I_SITE Mer än fleet management Toyota I_Site är ett kontinuerligt partnerskap för effektiv materialhantering.

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451.

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451. RoHS Miljö En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning SEK Handbok 451 Utgåva 1 SEK Handbok 451 Utgåva 1 Januari 2016 RoHS Miljö En handledning

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

TK 461 Energiledning Energy Management systems

TK 461 Energiledning Energy Management systems TK 461 Energiledning Energy Management systems ELFORSK Workshop inom elbranschens standardiseringsprogram inom SIS Tid: 2011-11-09 kl 10 16 Plats: Norra Latin, Drottninggatan 71b, Stockholm Tore Åhlström,

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Swedish Standards Institute

Swedish Standards Institute Swedish Standards Institute Utbildning i leksakers säkerhet 15 maj SIS/TK 392 Leksaker Bodil Möller Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS ISO

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen Rekrytera i Europa en vägledning för arbetsgivare Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt Katrin Lilliehöök Varför ett europeiskt utbildningsprogram? Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Definitioner och begrepp Version

Definitioner och begrepp Version Definitioner och begrepp Version 1 2012 07 06 Definitioner i miljöbalken, miljötillsynsförordningen och Reachförordningen samt förklaring av några andra begrepp Definitioner i miljöbalken Blandning: en

Läs mer

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad?

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? I en värld där ingenting är statiskt, finns det ett viktigt val att göra. Antingen sitter du nöjd och betraktar det som sker. Eller

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN 50421

SVENSK STANDARD SS-EN 50421 SVENSK STANDARD SS-EN 50421 Fastställd Utgåva Sida Ingår i Svenska Elektriska Kommissionen, SEK 2006-11-20 1 1 (1+8) SEK Område 106 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: SIS/TK 323 Geodata TK 323 Geodata är ett projektområde inom Swedish Standards Institute (SIS) för standardisering

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI Europa standardiserar BIM 25 november, 2014 ULI SIS, Swedish Standards Institute Sveriges medlem i CEN (europastandarder) och ISO (globala standarder) SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar

Läs mer