EN FÖRSTUDIE

Transkript

1 EN FÖRSTUDIE

2 Projekt Samhällsentreprenör KK-stiftelsen tog 2006 initiativ till projektet Samhällsentreprenör. Syftet är att stärka samhällsentreprenörskapet i Sverige med fler kvalificerade samhällsentreprenörer och fler goda initiativ som kan utveckla landet. Det finns en rad svåra frågor som måste lösas under de närmaste decennierna, både lokalt och nationellt. Det handlar om miljö och klimathot, utveckling av näringslivet och högskolan, integration och demokratiutveckling. För att möta dessa stora utmaningar behövs samhällsentreprenörskap. Samhällsentreprenörer samlar och mobilisera människor runt en vision, de skapar nya system och lösningar, de har initiativkraft och helhetssyn. Kompetensen finns hos många redan idag, men hittills har vi saknat ett gemensamt begrepp för att tala om nyckelkompetensen att utveckla samhället. Genom att etablera begreppet bidrar KK-stiftelsen till att skapa legitimitet för samhällsentreprenörskap och därmed till utvecklingen av Sverige. KK-stiftelsen har därför beviljat stöd till förstudien Samhällsentreprenör, som genomförts av Center för Intellectual Property vid Chalmers tillsammans med Apprino. Syftet har varit att verifiera idén om en nationell plattform för samhällsentreprenörskap och fördjupa kunskapen kring: Samhällsentreprenörer och deras specifika kompetens. Kunskaps- och kompetensbehovet inom området. Identifiering av de viktigaste aktörerna inom området. Identifiering av de viktigaste byggstenarna i en nationell plattform. Förslag till nästa steg för att etablera en nationell plattform för samhällsentreprenörskap. Under hösten 2007 fattar KK-stiftelsens styrelse beslut om en större satsning på samhällsentreprenörskap. Förstudien ingår som en del i beslutsunderlaget. Eva Moe Projektledare, KK-stiftelsen Projekt Samhällsentreprenör 2 (55) Del 1

3 Förord Under de senaste decennierna har tyngdpunkten i svensk tillväxtpolitik förskjutits från den nationella nivån till regionerna. Nya aktörer har etablerats sig Vinnova, Innovationsbron, strukturfonderna m fl och en ny syn på innovationssystemet och dess drivkrafter har vuxit fram. Allt fler insatser sker i samverkan mellan lokala, regionala, nationella och internationella aktörer. Detta ställer helt nya krav på de inblandade individerna och deras kompetens. Att driva samhällsutveckling i komplexa miljöer kräver avancerade kunskaper, till exempel i nätverkskompetens, projekt- och processledning, kunskap om tillväxtens drivkrafter m.m. Projekt Samhällsentreprenör (SE) är ett initiativ för att stärka kompetensförsörjningen och Sveriges konkurrenskraft inom detta område. Avsikten är att, tillsammans med andra aktörer, etablera en plattform för att säkerställa kunskap och kompetens för lokala, nationella och regionala samhällsentreprenörer. I ett första steg har Center for Intellectual Property CIP vid Chalmers tillsammans med Apprino givits ett uppdrag av KK-stiftelsen att genomföra en förstudie med stark regional förankring som ska innehålla utredande delar och konkreta samhällsentreprenöriella aktiviteter i form av två pilotprojekt. En bakgrund till uppdraget är att Västra Götalandsregionen arbetat framgångsrikt för att utveckla en god innovationsmiljö utifrån bland annat trippelhelix-tänkande. Förstudien ska verifiera idén om en plattform för utveckling av samhällsentreprenörskap vilket inkluderat följande: 1. formulera vad som kännetecknar en samhällsentreprenör, 2. kartlägga behov av kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling för samhällsentreprenörer och 3. identifiera vilka aktörer som kan leverera kompetensutveckling till samhällsentreprenörer 4. behandla frågan om uppbyggnad av en plattform, inventera vad som redan finns som kan utgöra byggstenar samt ge förslag till nästa steg för att kunna etablera en plattform Denna rapport sammanställer och sammanfattar resultaten från denna förstudie som pågått under sex intensiva månader. Många har under förstudiens gång bidragit med erfarenheter och idéer. Särskilda tack riktas här till alla de som har blivit intervjuade och deltagit på våra workshopar. Många personer har dessutom varit engagerade i våra olika delprojekt. Vi har dessutom haft förmånen av att få besöka olika verksamheter både i Sverige och i USA, vilket har varit mycket värdefullt. Göteborg, juni 2007 Lena Holmberg, Apprino Helena Kovacs, Apprino Mats Lundqvist, CIP/Chalmers Projekt Samhällsentreprenör 3 (55) Del 1

4 Ett stort tack till alla som gav sitt yttersta i våra olika delprojekt: Farid Nolen (Intize), Ismail Pelasayed (Intize), Johan Borg (Intize), Olof Winberg (Intize), Thomas Liljenberg (StockholmDirect), Hans Andrén (StockholmDirect), Ingegerd Green (Green PSA), Karen Williams (Chalmers), Lars Andersson (Chalmers), Flemming Norrgren (Chalmers), Sanne Ollila (Chalmers), Patrik Strömberg (Apprino), och Hanna Strömberg (Apprino) alla som delade med sig av sina erfarenheter i våra intervjuer: Anne Kolmodin (ITPS), Arne Eriksson (Arne Eriksson Konsult), Bengt Johannisson (Högskolan Växjö), Bengt-Göran Bengtner (Business Lighthouse, VinnVinn), Björn Bjerke (Malmö Högskola/SU), Carlota Rivera Gomez (JAK-banken Göteborg), Caroline Wigren (Högskolan i Jönköping), Christer Gustafsson (Kulturmiljö Halland), Christian Sjöberg (Netclean Tech), Clas Mellby (IVF), Clas Wahlbin (Science Park Jönköping), Dan Sjögren (Vinnova/Dahméninstitutet), Dick Eriksson (Innovationsbron Väst), Eva Johansson (NUTEK), Eva Moe (KK-Stiftelsen), Göran Fock (Västra Götalandsregionen), Hans Andrén (StockholmDirect), Helena Nilsson (Västra Götalandsregionen), Ingegerd Green (GREEN psa), Ingrid Elam (Kaospiloterna, Malmö Högskola), Jan Forslund (Coompanion), John Holmberg (Chalmers, Naturliga Steget), Leif Edvinsson (Lunds universitet), Kajsa Vedin (Business Region Göteborg), Karin Berglund (Högskolan Mälardalen), Karin Ingelhag (Meritea), Karin Stenmar (Dem Collective), Karl Palmås (Handelshögskolan Göteborg), Karolina Palmér (Ung Företagsamhet), Lars Ingelstam (Linköpings universitet), Lars Jadelius (Pilotprojektkontoret), Lars Nordström (GU, Reväst), Leif Edvinsson (Lunds universitet), Malin Gawell (ESBRI, NUTEK), Mariah ben Salem (Drivhuset), Marie Sjövall (Västra Götalandsregionen), Martin Dahl (Urban II-initiativet), Mary Walshok (Connect), Per Östling (Profidema, Dalénum), Pernilla Baralt (Global utmaning), Pernilla Svebo-Lindgren (Kooperativet Vägen ut!), Pelle Oskarsson (Tromb), Peter Wahlberg (Microwave Road), Pia Areblad (Skådebanan), Pär Olofsson (Equal Egenanställning), Saad Muhialdin (Kulturföreningen Bob), Susanne Sweet (Handelshögskolan Stockholm), Sven Bartilsson (Coompanion & NESE), Sven Kylén (Högskolan Väst), Thomas Jordan (Göteborgs universitet), Thomas Liljenberg (StockholmDirect), Tomas Eskilsson (Film i Väst), Torkel Andersson (Västra Götalandsregionen), Ulf Gustavsson (Högskolan i Borås), Viktoria Ekegren (Katapult & Kreaprenör), och Wiktoria Glad (FORMAS) alla som hjälpte oss att forma framtiden på våra workshopar: Arne Eriksson (Arne Eriksson Konsult), Bengt-Göran Bengtner (Business Lighthouse, VinnVinn), Birgit Modh (Världsbyn), Björn Bjerke (Malmö Högskola/SU), Boo Edgar (GIBBS/MedCoast), Christer Gustafsson (Kulturmiljö Halland), Clas Mellby (IVF), Dan Sjögren (Vinnova/Dahméninstitutet), Daniel Yar Hamidi (Högskolan i Borås, CEA), Elisabeth Bergendal-Stenberg (KK-Stiftelsen), Elisabeth Mattsson (Vägen Ut), Eva Moe (KK-Stiftelsen), Farid Nolen (Intize), Flemming Norrgren (Chalmers), Hanna Strömberg (Apprino), Hans Andrén (StockholmDirect), Ingrid Bexell Hultén (Coompanion), Ismail Pelasayed (Intize), Johan Borg (Intize), Karen Williams (CIP, Chalmers), Karl Palmås (Handelshögskolan Göteborg), Lars Jadelius (Pilotprojektkontoret), Malin Gawell (ESBRI, NUTEK), Mark Webb (Double Culture), Martin Dahl (Urban II-initiativet), Mats Holmquist (Högskolan i Halmstad), Mikael Engström (TilliT), Mikael Vilkas (Brewhouse Innovation), Natalie Dian (Framtidsbygget), Patrik Strömberg (Apprino), Per Östling (Profidema, Dalénum), Pernilla Baralt (Global utmaning), Saad Muhialdin (Kulturföreningen Bob), Stina Algotson (KK-stiftelsen), Sverker Alänge (Chalmers), Thomas Liljenberg (StockholmDirect), Tobias Dalhammar (Malmö Högskola), och Torkel Andersson (Västra Götalandsregionen). Projekt Samhällsentreprenör 4 (55) Del 1

5 Projekt Samhällsentreprenör en sammanfattning Vad är samhällsentreprenörskap? Vilket behov har samhället av samhällsentreprenörskap? Vem är samhällsentreprenör och hur kan samhällsentreprenörskap stöttas via kompetensutveckling, forskning, samt genom nationella och regionala plattformar? Detta är frågeställningar som Projekt Samhällsentreprenör har utforskat och försökt besvara. Projektet har använt flera metoder: intervjuer, workshopar, utvecklingsinsatser i två samhällsentreprenöriella projekt, en studieresa till USA och ett interaktivt intranät. Genom ett entreprenöriellt arbetssätt har projektet tagit fram definitioner, principer och ett förslag till plattform att gå vidare ifrån. Vad är samhällsentreprenörskap? Projektet har undersökt och värderat ett antal relaterade begrepp och exempel: svenska och utländska företeelser som Social, Civic och Public Entrepreneurship, social ekonomi, Corporate Social Responsibility och stöd till nyföretagande. Vårt förslag är att samhällsentreprenörskap definieras som ett innovativt samhällsnyttigt initiativ. Definitionen knyter an till termens svenska ursprung där lokalsamhällets mobilisering står i fokus, samtidigt som nyare svenska och utländska influenser också ryms i denna definition. Varför behövs samhällsentreprenörskap? Samhällsdiskussionen handlar alltmer att åstadkomma hållbar tillväxt i ekologiska, sociala och ekonomiska termer. Som en konsekvens av det ökar betydelsen av samverkan mellan internationella, nationella, regionala och lokala aktörer, komplexiteten och svårigheten att åstadkomma verklig förändring ökar. I detta arbete spelar gränsgångarna en viktig roll de kopplar samman olika sfärer och skapar nya vägar att nå målen. Samverkan behövs också i allt högre grad mellan olika sektorer som näringsliv, akademi, offentlig och ideell sektor. Samhällsentreprenörskap är då ett medel för olika aktörer att samlas kring konkreta initiativ, som med tiden berikar samhället och erbjuder nya, attraktiva lösningar. Några aspekter av samhällsnyttan av att satsa på samhällsentreprenörskap är: Samhällsentreprenörskap ger fler möjligheten att engagera sig på ett entreprenöriellt sätt i samhällsutvecklingen. Sverige satsar idag på samverkansprojekt, t ex inom regional utveckling, tvärvetenskapliga forskningscentra och kluster. Utväxlingen på dessa satsningar beror till stor del på ledningssystemen. Samhällsentreprenörskap kan bidra till att utveckla ett ledarskap för framtiden inom samhällets alla sektorer. På sikt kan satsningar på samhällsentreprenörskap profilera Sverige som ett föregångsland vi är bra på gränsöverskridande samverkan och har hög internationell kompetens. Sverige blir mer heterogent och en ökad globalisering ställer nya krav på alla sektorer. Mångfald är en viktig tillväxtfaktor och samhällsentreprenörskap har mångfald både som mål och medel. Projekt Samhällsentreprenör 5 (55) Del 1

6 Samhällsentreprenörer och deras kompetens Samhällsentreprenörer kan vara fristående individer eller personer som går utanför sina roller i den etablerade strukturen. Ofta är samverkan mellan de två sorterna väsentliga för att initiativen ska utvecklas positivt. Gemensamt för samhällsentreprenörer är att de behöver balansera sina individuella behov med organisationens och samhällets, men också att de samverkar gränsöverskridande med andra sfärer och kompetenser för att nå gemensamma mål. Studien lyfter fram de samhällsentreprenöriella kompetenserna inom bland annat: entreprenörskap, systembyggande, samhällsutveckling att kunna paketera innovativa lösningar. Det finns aktörer som idag levererar kompetensutveckling kring aspekter av vad samhällsentreprenörer behöver men däremot ingen som kopplar samman och förstärker de de olika delarna. Det saknas en aktör som tar ett helhetsansvar för utvecklingen av samhällsentreprenörskapet. Förlag till plattform för stöd av samhällsentreprenörskap En plattform för samhällsentreprenörskap bör rikta in sig på att samhällsentreprenörerna blir fler och sprider sig till fler områden, att de växer både som individer och kompetensmässigt och att de rekryteras från fler områden. För att göra detta behöver man arbeta på flera olika nivåer samtidigt, med olika typer av insatser och medel. Projektet förordar att man bygger upp en kombinerad plattform där man på den nationella nivån skapar förutsättningar för spridning och utveckling av regionala plattformar, som i sin tur mer direkt stöttar samhällsentreprenörskapet. Båda dessa processer bör ske parallellt. Grundpelaren är ett nätverk av engagerade individer och organisationer som bidrar med legitimering, forskning, finansiering och kompetensutveckling. Projekt Samhällsentreprenör 6 (55) Del 1

7 Grunden är lagd Projekt Samhällsentreprenör har genererat en stor mängd erfarenheter och insikter. Utöver denna rapport så finns mängder av material samlat på projektets intranät att nyttja till kommande steg. Resultatet består bl a av 57 intervjuer, dokumentation från nio workshops och en lärresa, uppbyggnad av ett stort nätverk av samhällsentreprenörer på regional, nationell och internationell nivå. Ett viktigt resultat som genererats utöver vad som speglas i denna rapport är den plattform i form av kommunikation och relationsbygge mellan deltagare som dess aktiviteter gett upphov till. Flera av deltagarna i intervjuer och workshopar har uttryckt att de äntligen hittat ett begrepp för vad de gör och hur de gör det. De har knutit kontakter med likasinnade och börjat diskutera samarbete. Genom sin existens har projektet kommunicerat att samhällsentreprenörskap är en realitet Detta har bidragit till att skapa goda förutsättningar för en sammanhållen nationell plattform för samhällsentreprenörskap. Projekt Samhällsentreprenör 7 (55) Del 1

8 Innehåll Del 1. Sammanfattning och rekommendationer Förord...2 Ett stort tack till...4 Projekt Samhällsentreprenör en sammanfattning...5 Innehåll...8 Bakgrund till projektet Metod Ett entreprenöriellt inriktat projekt Vad är samhällsentreprenörskap? Varför behövs samhällsentreprenörskap? Hur kan samhällsentreprenörskap främjas? Samhällsentreprenöriell kompetens och kompetensutveckling Förslag till plattform för samhällsentreprenörskap...39 Referenser...48 Appendix...51 DEL 2. Rapporter från delprojekten 1. Intize Packaging 2. K > SE Kulturarbetaren som samhällsentreprenör 3. Forsknings-, identitet-, kompetens- och behovsspåren 4. Lärresa 5. Kommunikation 6. Projektledning Projekt Samhällsentreprenör 8 (55) Del 1

9 Bakgrund till projektet Projekt Samhällsentreprenör är en förstudie med bakgrund i KK-stiftelsens erfarenheter, i lärdomar från att bygga innovationssystem lokalt i Västra Götaland (VGR) och i en samhällsutveckling och samhällsdialog som alltmer intensifierats kring hållbar samhällsutveckling, vare sig ekonomisk, ekologisk eller social. Projekt Samhällsentreprenör försöker med konkreta erfarenheter som gjorts inom KKstiftelsen och inom VGR och med beaktande av internationella trender och nationella styrkor, fånga den möjlighet Sverige har i att skapa en nationell plattform för att utveckla kompetens och förstärka initiativ inom samhällsentreprenörskap. 1.1 KK-stiftelsens erfarenheter från satsningar En bakgrund till studien är KK-stiftelsens erfarenheter med forskarskolor och forskningsprogram som ofta inkluderat personer som fungerat som gränsgångare mellan akademi och näringsliv. Ett tydligt exempel är hur en funktionell samverkansmiljö byggts kring Mälardalens högskola, där ett antal typiska KK-verktyg varit bidragande, såsom plattformar, profiler, företagsforskarskolor och utbildnings av forskningsledare (KK stiftelsen, 2007). Vid de nya högskolorna, inom upplevelseindustrin och i andra satsningar har KK-stiftelsen finansierat och varit delaktig i utvecklingsprocesser som ibland resulterat i stor samhällsnytta på oväntade sätt. Ofta har enskilda individer och grupperingar visat sig vara centrala för att större samhälleliga effekter skall uppnås. Dessa personer kallas ibland för gränsgångare på grund av det sätt de kopplar samman olika sfärer med varandra och därmed skapar nya mervärden. Rock City i Hultsfred är ett av flera exempel på mötesplatser inom upplevelseindustrin (Algotson och Daal, 2007) där personer som kallar sig samhällsentreprenörer (intervju med Putte Svensson i Dagens Industri, ) spelar avgörande roller. I Skåne har ett antal entreprenörskapsforskare tack vare KKstiftelsens kraft-program följt och varit delaktiga i lokala samhällsentreprenöriella initiativ med ursprung i det ideella samhället såsom skateboardrinken Stapelbäddsparken i Malmö. Gemensamma nämnare i dessa erfarenheter är att gränsgångare från akademi, företag, det offentliga och det ideella samverkar på nya kraftfulla sätt i något som skulle kunna kallas för en kvadrupel-helix (se figur 1). Ur detta genereras förutom slagkraften i det konkreta initiativet också mervärden till gränsgångarnas ursprungliga organisationer och sammanhang. Figur 1. Samhällsentreprenörskap (SE) som en kvadrupel-helix av aktiviteter i skärningmängderna mellan näringliv, akademi, offentlig och ideell sektor. Projekt Samhällsentreprenör 9 (55) Del 1

10 1.2 Västra Götalandregionens erfarenheter av innovationssystemsuppbyggnad En annan bakgrund till Projekt Samhällsentreprenör är drygt 10 års erfarenheter från att bygga innovationssystem för nyföretagande i Västra Götalandregionen (VGR) och då inte minst kring Chalmers och Göteborgs universitet. Med starkt lokalt engagemang och i ständigt samspel har entreprenörsutbildningar, inkubatorer, såddfinansiering, science parks, med mera byggts. Genom att från start utveckla en handlingsbaserad pedagogik som både resulterade i nya företag och nya entreprenörer har innovationssystem bidragit till det kontinuerliga byggandet av en gynnsam innovativ kultur. Innovationssystemet i VGR har liksom i omvärlden fokuserat på ett entreprenörskap med ekonomiska förtecken. Idag är det dock uppenbart att drivkrafterna hos många företagsstartare såväl som hos dem som bygger själva innovationssystemet är hållbar samhällsutveckling, där ekonomisk framgång mer ses som ett medel för sociala och miljömässiga mål, än som mål i sig själv. Ett exempel på utvecklingen är VGRs vision för regionens utveckling, Det goda livet. Fokuset på entreprenörskap och den vidgade synen på detta uttrycker Regionutvecklingsdirektör Bertil Törsäter på detta sätt i rapporten Ungt entreprenörskap i Västra Götaland : Entreprenörskap är ett uttryck för de aktiviteter som individer utför när idéer genereras och omsätts till något värdeskapande. Fler entreprenöriella kvinnor och män leder till att fler nya företag startas och till ökad förnyelse i det befintliga näringslivet. Men entreprenörskap är inte bara viktigt ur ett näringspolitiskt perspektiv. Det är lika viktigt i termer av nyskapande och kreativitet i andra delar av samhället, exempelvis inom offentlig verksamhet, föreningsliv den sociala ekonomi och i skolan. I ett entreprenöriellt samhälle behövs kreativa medborgare med förmåga att utveckla sina idéer. Eftersom kreativitet och företagsamhet är egenskaper som grundläggs tidigt har skolan en viktig roll. (Johansson, 2006, s.2) 1.3 Trender i vår samtid En mer övergripande bakgrund till Projekt Samhällsentreprenör är det ganska tydliga skifte som håller på att ske i samhällsdebatten kring vad som skapar välstånd och hållbar utveckling. Efter några decennier av förhållandevis ensidig fokus på aktieägarvärde så kommer återigen den gamla intressentmodellen till heders genom många företags fokus på Corporate Social Responsibility (CSR). Erkända tillväxtforskare som Michael Porter beskriver idag hur CSR kan skapa konkurrensfördelar (Porter, & Kramer, 2006). När det gäller stora utmaningar kring exempelvis global uppvärmning så pekar alltfler på möjligheterna snarare än bara hoten (Martin, 2006). Detta uppmuntrar till investeringar i hållbar utveckling där samhällsnytta och företagsnytta kombineras. Inspiration kommer också från Gore s film En obekväm sanning, från Stern-rapporten (2006), med mera. Nobelpristagaren Mohammad Yunus skapelse Grameen bank med sina mikrolån pekar också på hur det lokala initiativet och handlingskraften kan stärkas för mer hållbar social, ekonomisk och förhoppningsvis ekologisk utveckling (Yunus, 2007). Projekt Samhällsentreprenör och begreppet samhällsentreprenör har med ovanstående bakgrunder en möjlighet att bidra till ett mer vidgat entreprenörsbegrepp, ett begrepp som inte bara fokuserar på den företagsamme som grund för välstånd utan också på vad det innebär att vara medborgare, och att ta personligt ansvar för samhällsutveckling ofta genom att spänna mellan olika miljöer. Projekt Samhällsentreprenör 10 (55) Del 1

11 Denna rapport försöker fånga de möjligheter Sverige har i att skapa en nationell plattform för att utveckla kompetens samt förstärka och hävstång åt initiativ inom samhällsentreprenörskap. Först beskrivs projektets tillvägagångssätt. Därefter kommer en sammanfattande del som behandlar vad-, varför- och hur-frågor rörande samhällsentreprenörskap. Den avslutas med förslag till vad en plattform kan innehålla. Del 2 rymmer mer detaljerade rapporter från de olika delprojekten. 2 Metod Ett entreprenöriellt inriktat projekt Projekt Samhällsentreprenörskap är en förstudie och ett utvecklingsprojekt som har löpt över ett halvår vilket är en förhållandevis kort tid. Projektet har tagit till ett antal medel för att uppnå sina ambitioner att involvera och gemensamt bidra till begreppsbildning. Involveringsprocessen har syftat till att generera förhållandevis tydliga uppfattningar om vad samhällsentreprenörskap kan vara och hur en eventuell plattform kan byggas för att stötta samhällsentreprenörskap. Projektet har haft ambitionen att vara entreprenöriellt till sin karaktär vad gäller arbetssätt och därför parallellt arbetat med följande kopplade metoder: 57 djupintervjuer inom områdena Behov, Identitet, Forskning och Kompetens. Research på Internet, i databaser och i litteratur och analys av materialet. Ett interaktivt intranät där allt material delas mellan alla medverkande i projektet. En extern webbplats som erbjudit ingångar till projektet för alla intresserade. 9 participativa heldagars-workshopar som tillämpar styrkebaserad pedagogik, så kallad Appreciative Inquiry (Cooperrider & Whitney, 2005). Involvering och förstärkning av två samhällsentreprenöriella initiativ Intize och K>SE såsom lärexempel. Ett löpande nätverkande med andra samhällsentreprenöriella krafter och initiativ. En studieresa till USA för nätverkande, lärande och relationsskapande. Fokus i intervjuer och workshopar har varit på aktörer inom Västra Götalandsregionen (VGR) för att underlätta uppkoppling och förståelse av ett specifikt sammanhang där samhällsentreprenörskap utvecklas. Projektet har försökt balansera behovet av att vaska fram tydliga definitioner, principer, med mera, med behovet av att involverade erbjuds en process där de känner sig delaktiga och kan bidra med insikter och exempel. Resultatet av ett sådant begreppsbildande arbetssätt bör uppskattas i termer av att involverade personer känner igen sig i beskrivningar samtidigt som det går att hitta tydliga principer och strukturer som möjliggör fortsatta satsningar på att bygga plattform. Beroende på intresse och närhet till området så bör projektet också erbjuda läsaren rika möjligheter att tillfredsställa sin nyfikenhet, vilket illustreras av i figur 2 som indikerar uppbyggnaden av rapporten. Projekt Samhällsentreprenör 11 (55) Del 1

12 Figur 2. Uppbyggnad av rapporten och beskrivning av underlaget. Till de utmaningar som Projekt Samhällsentreprenör har brottats med är förutom vara förhållandevis mötes- och interaktionsintensivt, också att ta ansvar för vilka konsekvenser olika beskrivningar och diskurser kan få när de fångas upp av olika intressen. Begreppsbildning kring samhällsentreprenörskap har självklart normativa inslag det handlar ju om våra föreställningar om vad som är samhällsnyttigt och bidrar till hållbar utveckling. Att försöka dölja detta faktum i mer deskriptiva eller empiriska termer är inte ansvarsfullt. Istället har vikt lagts på att synliggöra bakomliggande intressen och värden så öppet som möjligt och på att försöka förklara och motivera föreslagna definitioner och principer. Rapporten utgör dock endast en del av projektets resultat. Ett stort arbete har också lagts ned på att påbörja arbetet med att etablera ett begrepp, samt utveckla olika typer av stöttande verktyg och arbetsformer. Genom sin öppna och inbjudande form har även ett nätverk av intresserade aktörer från samtliga sektorer redan skapats. För en mer utförlig presentation av projektets olika arbetssätt, se Del 2.. Projekt Samhällsentreprenör 12 (55) Del 1

13 Figur 3. Översikt av projektets resultat. Projekt Samhällsentreprenör 13 (55) Del 1

14 DEL 1. SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER Denna del syftar till att erbjuda Projekt Samhällsentreprenörs kondenserade bild av hur samhällsentreprenörskap kan definieras, varför samhällsentreprenörskap behövs och hur det kan stöttas. Det sistnämnda innefattar både en sammanställning av existerande byggstenar som projektet identifierat vad gäller främst kompetensutveckling samt en syntes av förslag för att bygga en plattform för samhällsentreprenörskap. 3 Vad är samhällsentreprenörskap? Endast ett fåtal av de många personer som Projekt Samhällsentreprenör haft kontakt med har regelbundet använt uttrycket samhällsentreprenör. Likväl så har de flesta snabbt kunnat relatera till termen på konstruktiva sätt och utifrån olika perspektiv och traditioner. En definition av samhällsentreprenörskap som ett innovativt samhällsnyttigt initiativ knyter an till ett antal relaterade begrepp såsom indikeras i figur 4. Intitutionellt engagemang Sociala/ekologiska förtecken Social Entrepreneurship SE Corporate Civic Entrepre- Social neurship Responsibility Vinnväxt, m m Stöd för nyföretagande Ekonomiska förtecken Entreprenöriellt agerande Figur 4. Samhällsentreprenörskap (SE) kan ses som en aktivitet i skärningsmängden mellan entreprenöriellt agerande och institutionellt förankrat engagemang samt med både sociala, ekologiska och ekonomiska förtecken. Nedan redovisar vi hur dessa olika begrepp har använts i olika kontexter, samt avslutar med att ge den definition vi har kommit fram till genom projektet. 3.1 Civic entrepreneurship Många kopplar begreppet till svenska traditioner att organisera civilsamhället i bland annat föreningsliv och hembygdsföreningar. Denna tradition har sedan kopplats till mer moderna företeelser där regionalt knutna aktörer från näringsliv, det offentliga och akademi samlas för att främja entreprenörsanda och ekonomisk utveckling. Denna tradition av lokal komplex problemlösning har sina starka förespråkare idag i en diskurs som kan kallas Civic Entrepreneurship (Henton, Melville & Walesh, 1997) och som pekar på regionala satsningar Projekt Samhällsentreprenör 14 (55) Del 1

15 exempelvis i Silicon Valley. Den kanske starkaste svenska yttringen av sådant synsätt idag finns i Vinnovas program såsom Vinnväxt samt användande av trippelhelix begrepp 1. Huvudspåret kring Civic Entrepreneurship är ekonomisk utveckling ofta genom att tongivande aktörer i en region samlas. Två nyligen publicerade avhandlingar bidrar till att berika och bredda bilden kring denna typ av mobiliseringsprocesser. Berglund (2007) ser stora demokratiska och ekonomiska värden i att synliggöra och stimulera till samtal och möten som inte enbart sker av tongivande aktörer och ej heller enbart med ekonomiska förtecken som utgångspunkt. Gawell (2007) ger i sin studie av Attac-rörelsen insikter i hur aktivism kan organiseras entreprenöriellt på sätt som har stora likheter med andra entreprenöriella processer, men där syftet är annorlunda. I Storbritannien används också termen civic entrepreneurship men då med en fokus på entreprenörskap inom offentlig sektor (Goss & Leadbeater, 1998). I Sverige finns en motsvarighet i den förståelse Jordan (2006) skapat kring vissa entreprenöriella medarbetare inom svensk offentlig sektor, några han kallar samhällsbyggets hustomtar. 3.2 Social entrepreneurship Från en mer anglo-amerikansk diskurs kommer termen social entrepreneurship (Leadbeater, 1997; Catford 1998). I Sverige ryms idag under begreppet socialt entreprenörskap olika mer eller mindre kompatibla förhållningssätt. Social Entrepreneurship i anglo-amerikansk version kännetecknas av initiativ med sociala förtecken som helt eller delvis drivs med privat finansiering, vare sig i form av donationer (filantropi) eller i form av att initiativet säljer tjänster eller produkter på någon form av marknad. Inom filantropin som huvudsakligen är en amerikansk tradition kan en trend skönjas där de som donerar är allt yngre och själva mer aktivt engagerar sig i initiativet (så kallad high-engagement philantrophy ), till skillnad från dem som donerar en del av sin förmögenhet på åldern höst (så kallad check-book philantrophy ). Detta medför i sig att den ideella/sociala sektorn influeras av näringslivets metoder och förhållningssätt. I Storbritannien har en delvis annan form av Social Entrepreneurship utvecklats, med ursprung i konservativa regeringars privatiseringar, men idag starkt kopplat till 10 år av Labour med Blair i spetsen. Till skillnad från i USA så utvecklas det sociala entreprenörskapet i England inte i samma avsaknad av en offentlig sektor utan samspelar istället med denna kring att finna nya och ibland mer innovativa lösningar på mångfaldssamhällets alltmer komplexa sociala utmaningar (Palmås, 2003). Nya associationsformer och finansieringsformer har utvecklats parallellt med en allt rikare flora av entreprenöriella initiativ. Klara översättningsproblem föreligger av en sådan anglo-amerikansk diskurs till svenska förhållanden. Ideella initiativ i Sverige är mer riktade mot att tillvarata ett kulturkapital och gestalta kulturella identiteter, än att kompensera för en avsaknad av offentliga lösningar. En annan aspekt är att det svenska och kontinental-europeiska förhållningssättet ofta huserar en aversion mot försök att kommersiellt paketera civilsamhällets engagemang, något som är mer oproblematiskt i den anglo-amerikanska traditionen. Social Entrepreneurship i svensk tappning tar därför ofta en utgångspunkt i samhällelig bidragsfinansiering och översätts i termer som socialt, civilt och publikt entreprenörskap (Bjerke, 2005) samt social ekonomi. 1 En av trippelhelix begreppets upphovsmän publicerade nyligen på svenska en bok som väl fångar det inflytande denna teoribildning har i Sverige (Etzkowitz, 2005). Projekt Samhällsentreprenör 15 (55) Del 1

16 Enligt Westlund (2001) är begreppet social ekonomi nygammalt. Det är sedan 1989 ett officiellt begrepp inom EU, med en särskild enhet som svarar för frågor som hör till området. EU har valt att avgränsa den sociala ekonomin genom att låta den omfatta fyra associationsformer: kooperativ, ömsesidiga företag (Mutuals), föreningar och stiftelser. Det är dock svårt att göra en enhetlig definition av social ekonomi, speciellt ur ett internationellt perspektiv, eftersom ländernas historia skiljer sig markant åt i detta avseende. För en mycket klargörande diskussion kring problematiken av att definiera detta begrepp hänvisas till Westlund (2001), samt även Karlberg och Ryberg (2007). Enligt Skandinaviska institutet för offentlig och ekonomi så är Sveriges formella definition av social ekonomi den som lanserades av Regeringens arbetsgrupp för den sociala ekonomin Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt (Regeringskansliet, 2001): Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatorisk fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. (Regeringskansliet, 2001) Som framgår av resonemanget i detta avsnitt, så omfattar idag Social Entrepreneurship ett vidare begrepp än ovanstående definition på social ekonomi. Social Entrepreneurship kan innefatta allt ifrån vinst-drivande socialt företagande (den anglo-amerikanska traditionen) till publikt entreprenörskap (Bjerke, 2005) som vare sig är intresserat av ett professionellt företagande eller av att ta över uppgifter från offentliga sektorn utan som mer drivs av att tillvarata och utveckla ett kulturkapital. Det finns anledning att förhålla sig till styrkan i den svenska rörelsen kring social ekonomi och inte minst till de förslag som utvecklas kring eventuella nya former och möjlighet att omfattas av exempelvis strukturfondernas satsningar. Westlund (2001) avslutar sin betraktelse med följande analys: De social-ekonomiska organisationernas inverkan på sysselsättningen är sannolikt därför främst indirekta, genom att de fungerar som samarbetsplattformar för företag eller embryon till företagande, genom att de stärker lokalt entreprenörskap och genom att de bidrar till ett socialt kapital som får synbara effekter i privat företagande och sysselsättning. Om dessa antaganden är riktiga betyder de att stöd till social ekonomi i betydelsen social-ekonomiska organisationer knappast kan vara ett generellt arbetsmarknadspolitiskt medel för att skapa sysselsättning, den nykooperativa expansionen till trots. Däremot kan de social-ekonomiska organisationerna spela en viktig roll som formella eller informella partners i lokala och regionala tillväxtprocesser. En än större roll har naturligtvis den sociala ekonomin i vid mening, dvs de sociala inslagen i ekonomin, oavsett vilken företagsform dessa inslag är knutna till. Att den sociala ekonomin i denna vida mening, som skapare, underhållare och omformare av socialt kapital, har en avgörande betydelse i sådana tillväxtprocesser torde knappast bestridas av någon. Än så länge saknar vi dock det mesta vad gäller systematisk kunskap om dessa processer. (Westlund, 2001, s. 27) 3.3 Stöd till nyföretagande En annan relaterad tradition är den systematiska satsning som skett på att stötta nyföretagande i Sverige, och då inte minst kopplat till framväxt av entreprenörsutbildningar, inkubatorer och olika former av såddfinansiering. Traditionen fokuserar på mervärdena i att kombinera utbildning och företagsstartande samt samtidigt genom detta bidra till förnyelse och utveckling i Projekt Samhällsentreprenör 16 (55) Del 1

17 stort i ekonomin. Denna innovationssystem-tradition, med stark koppling till högskolor och universitet, håller på att vidga entreprenörskapsbegreppet. Inte minst är detta tydligt i forskningsintensiva områden såsom bioteknik, där samhällsnyttig bidragsfinansiering och mer kommersiellt orienterade privata investeringar vävs samman kring enskilda initiativ och bolag. Utvecklingen inom svensk och internationell forsknings- och innovationspolicy pekar på betydelsen av innovationssystem och gemensamma processer för innovationer där universitetet utgör en aktiv part och där samverkan och nyttiggörande utgör både ett mål och verktyg i det dagliga arbetet för universitets anställda och studenter (Etzkowitz, 2005; Jacobs et als., 2003). Forskningsfinansiärer kräver ökad samverkan ofta med både industriella och akademiska partners samt mer professionella processer att nyttiggöra forskningsresultat, oavsett om det sker genom utbildning och publicering, genom kollaboration, licensiering, eller uppstartsföretag, eller genom olika kombinationer av dessa metoder. Styrka och autonomi byggs alltmer genom att utnyttja inte undvika möjligheterna denna utveckling erbjuder. Om man utgår från ranking av forskning samt från intäkter från samverkan och kommersialisering som mått på framgång så framstår universitet såsom MIT och Stanford i U.S.A. som föredömen (Etzkowitz, 2002). Mest framgångsrika på att generera intäkter från kommersialisering är israeliska universitet såsom Weizmann Institute. I Europa har Pasteur Instute en framträdande roll. Alla dessa exempel lyckas kombinera och ömsesidigt förstärka samverkan och nyttiggörande med byggandet av excellens och autonomi. Även om regulatoriska och historiska förutsättningar är olika så finns idag en samsyn hos många andra framträdande universitet 2 kring bland annat följande aspekter (Debackere och Veugelers, 2005): Man ser nyttiggörande av forskning som en explicit uppgift för universitet (på engelska mission ), för att genomföra denna uppgift behöver universitet aktivt driva följande aktiviteter: samverkans- och uppdragsverksamhet, uppfinningshantering och licensiering, samt företagsstartande, arbetet med nyttiggörandet behöver ske i tätt samspel mellan forskargrupp och expertis, där val av strategi delvis beror på i vilken utsträckning forskargruppen kan och vill vara delaktiga i nyttiggörandet, universitet behöver tydliggöra finansiella och administrativa incitament, på individ och forskargruppsnivå, att engagera sig i samverkan och samt bidra till nyttiggörandet, åtminstone till dess att annan expertis kan ta vid. 3.4 En balanserad definition av samhällsentreprenörskap Projekt Samhällsentreprenör har i dialog med forskare och företrädare för olika traditioner kunnat konstatera ett stort stöd och intresse för ett samlande samhällsentreprenörs-begrepp. Att definiera samhällsentreprenörskap som ett innovativt samhällsnyttigt initiativ balanserar mellan behovet att vara tydlig med att inte vara exkluderande. Definitionen knyter 2 Värda att nämna i sammanhanget utöver de som redan nämnt är europeiska universitet som Oxford, Cambridge, Edinburgh. Imperial College, Leiden, Genève, Heidelberg, Karolinska, München, Helsinki och Milano. Projekt Samhällsentreprenör 17 (55) Del 1

18 an till det svenska ursprung som går att finna i nationalencyklopedin (1991) och i tidiga akademiska texter (Johannisson, 1985; Alänge 1987), där lokalsamhällets mobilisering står i fokus. Samtidigt så kan nyare och ofta utländska influenser också inkluderas i denna definition. I de bilder som ges av samhällsentreprenörskap finns ibland uppenbara frågor såsom huruvida samhällsentreprenörskap kan vara vinstdrivande, om det måste ta sig konkreta uttryck i vad det erbjuder eller hur det är organiserat (associationsform) samt om det kompletterar (eller bara ersätter) den offentliga sektorn. I dialog och på workshopar (se figur nedan) har det kunnat konstateras att möjligheten i begreppet samhällsentreprenör mycket handlar om att låta dessa frågor besvaras bejakande i termer av både och snarare än antingen eller. Sålunda har få av projektets respondenter problem med att samhällsentreprenöriella initiativ kan vara vinstdrivande, drivs som bolag, erbjuder konkreta saker på en marknad och ibland kompletterar den offentliga sektorn, så länge initiativet också har samhällsnyttiga förtecken, så länge drivkraften inte är kortsiktig ekonomisk vinning och så länge det går att trovärdiggöra och kommunicera långsiktiga etiska, estetiska eller funktionella värden. Figur 5. Drivkrafter och mål med samhällsentreprenörskap. En annan gränsyta kring begreppet samhällsentreprenör rör etablerade strukturer och deras engagemang i hållbar utveckling. Är företag som engagerar sig i Corporate Social Responsibility (CSR) att se som samhällsentreprenöriella? Är väletablerade organisationer som Röda Korset och Rädda Barnen att se som samhällsentreprenöriella? Här är gränsytorna svårare. En mer praktisk avgränsning föreslås därför. Genom att bejaka entreprenörsbegreppets fokus på att skapa ny organisering snarare än att driva det redan etablerade så möjliggörs en fokusering av samhällsentreprenörskap till initiativ som inte primärt genomförs inom en etablerad huvudman, utan som involverar en eller flera gränsgångare som tillsammans försöker skapa och organisera något nytt. Dessa gränsgångare kan mycket väl tillhöra etablerade strukturer men agerar som regel som en av flera medskapare av det specifika samhällsentreprenöriella initiativet. Denna avgränsning till initiativ (och inte enstaka etablerade strukturer) är praktisk då den underlättar identifieringen av vart samhället kan rikta sina eventuella stödinsatser. Vinst som grund för utveckling Det är att ta ansvar och skapa vinst. Då är vinst egentligen ett begrepp som handlar om att överleva också. För många är vinst att stoppa pengar i egen plånbok, men vinst för mig och för Projekt Samhällsentreprenör 18 (55) Del 1

19 oss är det att skapa arbeten, välfärd, utveckling, möjligheter för innovation, hindra negativa konsekvenser av industriell produktion, jobba mer med miljöområdet, jobba med arbetsmiljö. Jobba med människans egenvärde i alla led. (IP5) Lägger man i sammanhanget också till kriteriet att initiativet skall vara innovativt (d v s nyskapande) så uppnås ytterligare praktiska effekter, dels att man kan värdera graden av innovativitet vid prioritering av initiativ, dels att man säkrar att initiativet därigenom kompletterar och inte nödvändigtvis ersätter den offentliga sektorn. Med tanke på begreppets nyhetsvärde i det offentliga samtalet så innebär fokus på innovativitet att vi initialt kan undvika den inte alltid så konstruktiva diskussionen kring vad som bör vara offentligt finansierat eller ej. Istället så erbjuder samhällsentreprenöriella initiativ möjligheter för alla aktörer i samhället att få tid att uppskatta om en specifik lösning på ett problem långsiktigt kan eller bör stå på egna finansiella ben eller integreras in i det offentliga. Samhällsentreprenörskap blir därmed en ständig inspirationskälla för etablerade strukturer att upprätthålla dialoger kring mer radikal förnyelse och inte bara kring drift och utveckling utan också kring mer radikal förnyelse. Ger upphov till oväntade effekter För att skilja på allt annat entreprenörskap: ett entreprenörskap som direkt bidrar till samhällsutvecklingen. Där det finns någon form av oväntad effekt Kanske det skall vara en gränsgångar-effekt man går ut med sitt kunnande till nya miljöer Det är väl som god forskning man känner igen det när man ser det! Man kanske kan göra en slags uppräkning, kanske ska det vara ett element av surprise i det hela, någon som inte gör något självklart, d v s någon i någon miljö gör något i en annan miljö där det inte är självklart att man gör så. (IP13) En karakteristika av samhällsentreprenörskap som framkommit i så gott som alla intervjuer och workshopar är betydelsen av det lokala. Det lokala knyter an till en svensk tradition av hembygdsrörelser och till Nationalencyklopedins 3 (1991) definition av termen. Det lokala knyter också an till platsens, lokalsamhällets, och inte sällan till specifika byggnaders, betydelser, för att ge människor koppling till kulturarv och kulturyttringar. Det lokala är ofta grunden för mötet men ger också historiken och sammanhanget som behövs för att många samhällsentreprenöriella initiativ skall hitta näring och autenticititet. 3.5 Vem är samhällsentreprenör? I figuren nedan, illustreras hur samhällsentreprenöriella initiativ initialt lyfts upp av enstaka individer eller grupper för att därefter få lyfthjälp av aktörer på både regional och nationell nivå, aktörer som i sig agerar bortom vad deras box kräver. Denna bild stämmer väl med hur de flesta framgångsrika exemplen som projektet identifierat drivs. Dessa initiativ rymmer både personer som direkt bär och personifierar initiativet samt huserar även gränsgångare i akademi, det offentliga, det ideella eller det offentliga. Alla dessa spelar avgörande roller för att initiativet kommer igång, växer, slår rot och på sikt kan spridas bortom sitt ursprungliga sammanhang. Bilden fångar också att kompetensutveckling för samhällsentreprenörskap måste stötta alla dessa aktörer i att samverka, så att de kan ta sig förbi olika hinder och skapa bärkraft och tillväxt. 3 En person som på en ort bidragit till att skapa en entprenörsanda benämns samhällsentreprenör. Nationalencyklopedin (1991) Projekt Samhällsentreprenör 19 (55) Del 1

20 Nationella aktörer Regionala aktörer Samhällsnytta Bärare av initiativet Figur 6. Samhällsentreprenörskap som samhällsnyttiga initiativ som utvecklas i samverkan med regionala och nationella aktörer. Enligt ovanstående synsätt så kan alla som engagerar sig samhällsnyttigt utöver vad uppdragsoch arbetsgivare förväntar kalla sig samhällsentreprenöriella. Som vanligt tenderar vi att hänga upp bilden av samhällsentreprenören på dem som helt och hållet bär själva initiativet. Men som ofta är fallet i alla typer av entreprenörskap, så finns det en komplex samverkan av personligt engagerade individer bakom denna eller dessa bärare. Det finns anledning att slå vakt om denna bild och undvika att vi bara fokuserar på antingen de oberoende bärarna eller på gränsgångare i etablerade strukturer. Sveriges civila tradition Vi har glömt bort vår civila tradition. Vi har framför allt offentliga organisationer. Vi har inte traditionen som man har t ex i England med regional development agencies. Ej heller att låta entreprenörerna kliva in i den offentliga arenan som i USA och Kanada. (IP17) Samhällsentreprenören har behov av att balansera sina individuella behov med organisatoriska och samhälleliga behov, och detta oftast i samverkan med andra som också har olika kompetenser och egenskaper (se figur 7). Detta är en konsekvens av att samhällsentreprenörer mer eller mindre agerar utanför sina givna roller samt gör så med samhällsnyttiga förtecken. Det är uppenbara utmaningar i att hushålla med sin egen energi när man så tydligt inte lutar sig på etablerade strukturer, utan lägger energi på att skapa nytt. Som samhällsentreprenör verkar man också genom att bygga organisationer för att på så sätt skapa hållbara initiativ, och förlitar sig inte enbart på den egna kraften, vilket är en fälla många eldsjälar går i. Samtidigt så uppkommer utmaningarna som följer med att vara gränsgångare, där enbart delar av det man gör uppskattas eller är legitimt inom respektive sfär man överbrygger. Sist men inte minst så är man som samhällsentreprenör också involverad i definiera vad som är samhällsnyttigt eller ej. Samhällsentreprenören har respekt för det representativa demokratiska systemet men överlåter inte sina hjärtefrågor åt detta system. Istället ser samhällsentreprenören sitt ansvar i att genom handling verifiera och erbjuda samhället (och slutligen det representativa systemet) nya samhällsnyttiga lösningar. Projekt Samhällsentreprenör 20 (55) Del 1

21 O I S Individ Organisation O I S Samhälle O I S Miljö Ekonomi Socialt Figur 7. Denna bild av samhällsentreprenörskap betonar balansgång, att det ofta involverar en grupp av individer och att dessa behöver balansera samhälleliga, individuella och sina organisationers behov (S, I och O). Kreativa förebilder Jag tror en hel del av det vi ser är kopplat till den sociala ekonomin. Där bubblar det och fräser. Det är mycket initiativrikedom. Det spelar en viktig roll genom att man inte bara ser entreprenörskap kopplat till näringslivet - privata vinstmaximering som drivkraften. Utan det finns andra starka drivkrafter i samhället också. Även inom det offentliga kan man koppla drivkrafter och kreativitet, men som organisation. Det är en viktig roll att man inte isolerar det här entreprenöriella förhållningssättet till en sektor. Det handlar inte bara om det privata. Det är viktigt att man synliggör det som finns i andra delar också. Då är det viktigt att man ser förebilder så att man triggar varann lite grann. (IP12) Fler exempel på samhällsentreprenörer återfinns i Del 2. Konkreta exempel på samhällsentreprenöriella initiativ finns även Del 2 i avsnitten K>SE och Intize Packaging. Projekt Samhällsentreprenör 21 (55) Del 1

22 4 Varför behövs samhällsentreprenörskap? Samhällsnyttiga insatser av entreprenöriella personer har en lång historik. Varför skulle då en satsning på att stödja samhällsentreprenörskap vara motiverad i Sverige idag? Vilken hävstångseffekt skulle en satsning kunna få, som ger oss fördelar in i framtiden? En satsning på ett mer utbrett, fördjupat och utvecklat samhällsentreprenörskap skulle kunna ge upphov till mer utdelning på de samverkans- och samproduktionssatsningar som görs idag i form av gemensam FoU-centra, satsningar på kluster och gemensamma kompetensutvecklingsprogram. Långsiktigt skulle det också göra Sverige bättre rustat att ta sig an de allt komplexare utmaningar som samhället ställs inför, och som kräver samverkan mellan olika sektorer och personer med helt olika kompetenser och bakgrunder. I tillägg finns det dessutom en stor möjlighet för Sverige att med utgångspunkt i de svenska erfarenheterna utveckla en internationellt erkänt expertis inom området. Både USA och Storbritannien är på god väg att utveckla stödjande system för framför allt socialt entreprenörskap, men de saknar de förutsättningar vi har i Sverige med vår offentliga sektor och vår tradition av ideell verksamhet. Det finns med andra ord flera argument kring varför samhällsentreprenörskap behövs och skall stöttas: Samhällsentreprenörskap har mångfald som både mål och medel, och mångfald är en viktig tillväxtfaktor. Samhällsentreprenörskap är grunden för ekonomiskt välstånd och kan bli en svensk profileringsmöjlighet och på sikt exportmöjlighet. Samhällsentreprenörskap behövs för att inspirera och förnya etablerade strukturer Samhällsentreprenörskap skapar en grogrund för framtidens ledarskap. Varför är samhällsentreprenörskap viktigt? Samhällsentreprenörskap får fler att se sig själva som entreprenörer. Samhällsentreprenörskap skapar bättre lärandeprocesser och tar tillvara människors kompetens och förmåga till utveckling. Samhällsentreprenörskap är individvänligt och stärker skyddsnäten. Samhällsentreprenörskap ger människor verktyg att vara en del av samhällsutvecklingen. Samhällsentreprenörskap förutsätter samverkan mellan alla aktörer akademi, näringsliv, offentlig och ideell sektor. Samhällsentreprenörskap är ett bredare begrepp än eldsjäl. Det är en kompetens som förmår att ta betalt för sitt goda arbete. Från en av projektets workshopar, Mångfald som tillväxtfaktor Vid en första anblick är mångfald kanske inte det man först förknippar med samhällsentreprenörskap. Samhällsentreprenörsbegreppets rötter till det svenska folkhemmet och dess hembygdsrörelse kan ge associationer till något förhållandevis homogent. Ser vi dessutom till hur välstånd skapats i Sverige under 1900-talet så hamnar inte mångfald i förgrunden utan snarare hur samhälle och näringsliv samlas kring tydliga infrastrukturella behov och innovationer elektrifiering, telekommunikation, transporter, etc. Men i det globaliserade ITsamhället så är det alltmer uppenbart att mångfald träder fram både som ett demokratiskt mål och som ett samhällsnyttigt medel. Projekt Samhällsentreprenör 22 (55) Del 1

23 I Folkhemmet version 2.0 som det uttrycktes på en workshop framträder ett glokalt mångfaldsorienterat samhälle. Här rymmer det samhällsentreprenöriella initiativet möjligheter att synliggöra och förstärka yttringar och identiteter som annars lätt kommit i skymundan och marginaliserats. Synliggörandet och förstärkningen innebär förutom en demokratisk delaktighet att också ett rikt kulturellt utbud skapas, vars påverkan på ekonomi ej är försumbar. Samhällsentreprenörskap behövs med andra ord för ett samhälle som har mångfald som mål. Ungdomars motivation Klart att det är viktigt. Betydelsen av samhällsentreprenörer ökar. Man skulle kunna fundera på: Vad är ett viktigt inslag ur ett välfärdssamhälles utveckling vad är det som motiverar människor? Jag tror att ett större perspektiv, som samhällsentreprenörskap innebär, är en möjlig väg. Jag tycker att det syns på ungdomar att det finns ett stort engagemang. Det tar inte riktigt de politiska eller ideologiska vägarna, men det finns ett djupt engagemang på sådana saker. (IP2) När alltmer av innovation uppstår i komplex trippel- eller kvadruppel-helix samverkan så blir mångfald också en av samhällsentreprenörskapets främsta medel. Gränsgångaren utnyttjar mångfald som grund för att kombinera olika sfärer eller översätta något från en sfär till en annan. Mångfalden framträder också i hur olika kompetenser kan verka mot ett gemensamt mål och samtidigt samproducera olika uttryck vare sig det är forskningsmässiga, journalistiska eller artistiska uttryck, eller rena värdeerbjudanden i form av produkter eller tjänster. Med andra ord så tillvaratar samhällsentreprenörer en mångfald av olika uttrycksformer genom att låta dessa paketeras och kommuniceras på olika sätt och mot olika målgrupper. När etablerade organisationer ofta renodlar sina uttryck så rymmer det samhällsentreprenöriella initiativet möjligheten att spela på fler strängar. Oavsett vilken sektor man huvudsakligen befinner sig akademi, näringsliv, offentlig eller ideell sektor så behöver man som en konsekvens av detta förhållningssätt lära sig att uppskatta nya uttrycksformer om man vill att ett samhällsentreprenöriellt initiativ skall få ökad samhällsnytta. Hantera komplexitet och mångfald I någon mening var det enklare förr. När jag var ung var det en mer rätlinjigt, inte så komplext och alla strävade åt samma mål att få det ekonomiskt och materiellt bättre. Idag är samhället mer komplext. Det är mer sofistikerade värderingar. Det var mer enhetligt och enkelt förr. Idag tycker folk väldigt olika. Man har det så olika. Samtidigt har vi en etisk mångfald och vi vill olika. Därför tror jag det är svårare att få kraftfulla genomslag som är synliga och som omfattar många människor. Det hindrar inte att i detta myller av olika viljor finns det en mångfacetterad lista på önskemål. Du kan göra insatser då som tillgodose delar av det. Gringo är för mig ett typexempel. Zanyar fångar en rätt stor trend hos väldigt många människor på ett intressant sätt. Tillfällena finns fortfarande men möjligen är det så att det blir successivt svårare att få det att omfatta de många människorna. (IP1) 4.2 Ekonomisk utveckling Ett fokus på samhällsentreprenörskap synliggör de oftast kritiska personer och processer som banar väg för ett mer ekonomiskt orienterat entreprenörskap. Utan exempelvis Östen Mäkitalos och andras engagemang kring mobiltelefoni på 70- och 80-talen så hade inte Ericsson, Nokia och andra sedan kunnat utveckla de produkter och tjänster som nu tas för givna. De flesta nya innovationer och affärsområden har sina samhällsentreprenörer som enträget kommunicerar värdevisioner som sedan andra kunnat utveckla värdeerbjudanden kring. Så kommer fortsatt vara fallet i utvecklandet av upplevelseindustri. Så kommer uppenbarligen att behöva vara fallet om stamceller skall börja nyttjas inom hälso- och sjukvård. Förmågan att utveckla nya kunskapsområden för att möjliggöra kommersialisering kan rätt hanterat bli det sofistikerade kunskapssamhällets kanske främsta verktyg för bevarad internationell konkurrenskraft. Projekt Samhällsentreprenör 23 (55) Del 1

24 Med många storföretags ökade intresse Corporate Social Responsibility (CSR) så är idag trenden stark i att göra långsiktiga affärer av det som förut mer sågs som svårlösta ekologiska eller sociala problem. Näringslivets intresse kan förväntas öka när tongivande forskare som Porter beskriver CSR som ett konkurrensmedel (Porter & Kramer, 2006). Det finns ett intresse, kopplat till affärsutvecklingsmöjligheter för kombinationer av nyttor. Forskare vid Case Weatherhead School of Management kallar detta för transformativ innovation (Bright, Fry & Cooperrider, 2006). Business organizations engage in TI when they embrace social, environmental, ethical, or similar initiatives as an integral part of their strategic missions. Business actions generate a positive, fundamental shift in the relationship of business to society or the natural environment, such as that all are mutually improves or benefited. (Bright, Fry & Cooperrider, 2006, s. 1) Oavsett om ett nytt samhällsentreprenöriellt initiativ har global potential eller ej så blir samhällsentreprenörskap kritiskt för att skapa mervärden och attraktionskraft i nya skärningsytor. Detta blir tydligt exempelvis i de av KK-stiftelsen stöttade initiativen inom upplevelseindustrin såsom Rock City i Hultsfred, Cirkus Cirkör och Grythyttan. Centrala i dessa initiativ är gränsgångare som ständigt söker kopplar upp nya sammanhang och uttrycksformer till initiativet, som annars lätt hade kunnat förbli mycket lokala företeelser och med mycket blygsammare effekter på ekonomisk utveckling. 4.3 Förnyare av det etablerade Etablerade strukturer har ofta problem med att förnya sig själva. Detta gäller såväl offentliga såväl som privata strukturer. Samhällsentreprenörskap med ekologiska eller sociala förtecken rymmer en möjlighet att påverka mer direkt, genom att driva viktiga frågor, sätta exempel och indikera möjliga lösningar. Ett exempel här är det nystartade företaget inom rättvisehandel Dem Collective vars bomullskläder med ursprung från Sri Lanka, nu även påverkar hur mycket större företag såsom H&M agerar gentemot sina leverantörer. Att starta ett konkret företag som både har en social mission och säljer rättvisemärka kläder, framstod för grundarna som mer effektivt än att arbeta politiskt, journalistiskt eller ideellt kring dessa frågor. Många fler och tillsammans Det är jätteviktigt. Vi kan inte förlita oss på de som bara gör och har det i generna. Det vi pratar om är att det behövs många fler som har dessa kompetenser, men de behöver nödvändigtvis inte vara en hjälte. Det komplexa samhället vi har idag gör att enskilda organisationer kan sällan lösas av en enda organisation utan man måste gå samman med andra, med nätverk och kluster. Och integrera och leda alla de här grupperna. Det behövs inte någon utan det behövs flera och olika sorters samhällsentreprenörer. (P16) Ett annat exempel på hur samhällsentreprenörskap kan förnya det etablerade är jämtländska Trångsviksbolaget. Det har sina rötter i samverkan mellan Bygdeföreningen och Företagarföreningen, som under 1980-talet arbetade tillsammans för att renovera bygdegården. År 2000 bildades Trångsviksbolaget som beskrivs som en bygdeförening till själen, med ett aktiebolags finansiella styrka 4 och ägs idag av 76 enskilda personer, organisationer och företag. Tillsammans arbetar man med den lokala utvecklingen, vilket bland annat lett till att bygden är ett av de mest företagstäta i landet. 4 Projekt Samhällsentreprenör 24 (55) Del 1

25 Genom sitt fokus på företagande så skapar många samhällsentreprenöriella initiativ förändring mer direkt än genom andra former för engagemang. Initiativet kan lättare paketera erbjudanden som kan anammas i etablerade strukturer. Dessutom, som indikeras i figur 6 ovan så mår dessa initiativ oftast mycket bra av att personer med roller i etablerade strukturer personligen engagerar sig i initiativet. Detta ger också dessa personer något att ta med sig hem till sina organisationer i form av erfarenheter, insikter och kontakter. 4.4 Grogrund för framtidens ledarskap Samhällsentreprenörskap kan antas attrahera och utveckla morgondagens ledare. Kairos Futures karaktärisering av dagens ungdomar, The MeWe-generation (Lindgren, Lüthi & Fürth, 2005) förefaller harmoniera väl med det samhällsentreprenöriella. Den nya generationen har höga förväntningar ofta baserade på tidiga yrkeserfarenheter och vill ha möjlighet till utmaningar som snabbt leder till utveckling. De är mycket beroende av relationer och vill relatera till autentiska, genuina personer som de har förtroende för och som kan coacha dem. Samtidigt ser de allt som förhandlingsbart där allt har sitt pris. Att göra sitt bästa blir beroende av vad belöningen omfattar. Förtroendet (Johansson, Jönsson & Solli, 2006) står högt i kurs. De sammanhang som samhällsentreprenörer verkar i ställer speciella krav på ledarskap, bland annat på grund av att samverkan och lärande är i fokus. Collins (2001; 2005) framhäver betydelsen av vad han kallar nivå 5-ledarskap inom de organisationer som vill ta sig från Good to Great, oavsett sektor. Level 5 leadership is not about being soft or nice or purely inclusive or consensus-building. The whole point of Level 5 is to make sure the right decisions happen no matter how difficult or painful for the long-term greatness of the institution and the achievement of its mission, independent of consensus or popularity. (Collins, 2005, s. 11) The critical distinction is not between business and social, but between great and good. We need to reject the naïve imposition of the language of business on the social sectors, and instead jointly embrace a language of greatness (Collins, 2005, s. 2) Han menar att det troligen finns mer av Nivå 5-ledarskap inom den ideella och offentliga sektorn, eftersom dessa kräver mer interaktion med fler aktörer. Behov av kontakt och kommunikation Det är viktigt att de som driver samhällsutvecklingen är engagerade och gör det utifrån goda intentioner, som omtanke om miljö, människor och hållbarhetstankar. Idag är fokuset för ensidigt på de ekonomiska aspekterna, men vi är i ett nytt läge där är tydligt att det inte fungerar längre. Det beror bl a på den sociala utvecklingen. Vi glider ifrån varandra i vardagen och de framgångsrika tjänsterna som kommer fram nu handlar mycket om att föra samman skapa kontakt och kommunikation igen. Vi byter fokus till sociala och miljömässiga värden igen. Ekonomiska värden är fortfarande en drivkraft, men det krävs ett annat fokus också. Vi måste ändra oss genom helt andra insatser för att klara de utmaningar vi står inför, t ex skapa andra redovisningsformer som kompletterar de rent ekonomiska. Samtidigt är det ekonomiska perspektivet viktigt för att kunna göra det. (IP10) Detta ligger även i linje med den svenska ledarskapsforskningen, där exempelvis Ellström och Kock (2004) menar att vi rör oss generellt mot ett mer utvecklingsinriktat ledarskap inriktat mot att stödja och skapa förutsättningar för medarbetarnas lärande och förmåga till egen problemlösning. Södergren (2005) diskuterar även lärandets roll i komplexa innovationssystem och kommer då också fram till ett antal krav som det ställer på ledarna. Ett exempel är Projekt Samhällsentreprenör 25 (55) Del 1

26 att betrakta verkande i ett innovationssystem som att kontinuerligt deltaga i en slags lärande expedition. Eftersom innovationer leder till följdförändringar ställer det också krav på ett metalärande om hur själva förändringsprocessen utvecklas. Ledning innebär därför att skapa beredskap för nytänkande. Södergren menar också att det är viktigt att mobilisera det osynliga kunnandet, samt göra det möjligt för olika professioner att bidra. En annan konsekvens är att när det handlar om ett tvärprofessionellt möte mellan olika kunskapsfält, behöver särskilt arbetsformer användas som gynnar den osynliga kunskapen. Genom dialog, samverkan, gemensam närhet till problemställningen, får också olika professioners potentiella bidrag en chans att synliggöras och formuleras. Vi behöver således inte bara utbyta faktakunskaper, utan även komma i kontakt med varandras potential, värdegrund och osynliga kunnande. Vi behöver ha möjligheter att tillsammans skapa ett nytt språk, där de nya orden och begreppen kan byggas genom att olika slags synlig och osynlig kunskap möts. Detta i sin tur ställer krav på förtroende, tillit och ett gynnsamt emotionellt klimat, (Södergren, 2005) Det ledarskap som samhällsentreprenörskap bidrar till att utveckla i kombination med den tekniska utveckling skapar högst intressanta möjligheter. Genom tillämpning av en kombination av gemensamt ägande och unika affärslösningar kan nya målgrupper nås som tidigare inte varit intressanta ur ett lönsamhetsperspektiv, den så kallade botten av pyramiden (Prahalad, 2006) med en stor mängd individer med mycket låg inkomst men även den så kalladde långa svansen (Anderson, 2004) som består av ett stort antal potentiella kunder med mycket specialiserade behov och som företag som t.ex. Amazon.com adresserar. Prahalad menar att utvecklingen går mot att företag och non-governmental organisations (NGOs) utvecklar nya gemensamma affärsmodeller som kan vara till stor hjälp för fattiga. However, a countertrend has emerged. Over the last five years, some corporations have started to pay attention to customers at the bottom of the economic pyramid. As the pioneers move into inner city cities and villages, their middle managers are spending more time than you might imagine on acquiring local knowledge, value engineering, developing low-cost business models, and community-based marketing. Meanwhile, several NGOs have set up businesses to provide jobs and incomes on order to free people from the tyranny of poverty. Product development, logistics, project management, and scaling techniques are some of the mechanisms they re using to kickstart socioeconomic development in long-neglected communities. (Brugmann & Prahalad, 2007, s. 82) Projekt Samhällsentreprenör 26 (55) Del 1

27 5 Hur kan samhällsentreprenörskap främjas? Mot bakgrund av våra intervjuer och workshopar vill vi framför allt lyfta fram följande sätt att stärka samhällsentreprenöriella initiativ: tidig identifikation och stöttning finansiering för spridning eller tillväxt individanpassad kompetensutveckling interaktiv forskning för kunskapsbildning och kontinuerligt lärande Ovansstående faktorer kan motiveras även i ljuset av internationella och svenska erfarenheter. Ashoka 5, som är en internationell organisation som var tidigt ute i att stödja Social Entrepreneurs, delar in sin verksamhet i tre inriktningar. Dels stödjer de själva entreprenörerna som individer genom både kompetensutveckling och finansiering. Dessutom stödjer de grupper och nätverk för att kunna åstadkomma förändringar inom hela verksamhetsfält. Den tredje inriktningen handlar om att skapa en global infrastruktur som t.ex. access till finansiering, bryggor mellan akademi och näringsliv, samt modeller för partnerskap. En parallell kan göras till hur stödet till nyföretagandet har byggts upp under flera år, både nationellt och regionalt, i termer av t.ex. inkubatorer, finansiering från organisationer som t.ex. Innovationsbron och Almi, kompetensstöd och information från t.ex. Ung Företagsamhet, forskningsprogram och institut som t.ex. ESBRI (Entrepreneurship and Small Business Research Institute), utbildningar som t.ex. GIBBS (Gothenburg International Bioscience Business School), och tävlingar som Venture Cup. 5.1 Tidig identifikation och stöttning Till skillnad från nyföretagande så är tidig identifikation och stöttning något som många intervjuade betonar har mer med uppmärksamhet och legitimitet att göra än med tidig finansiering. Här kan tävlingar i samhällsentreprenörskap spela roll, liksom högskoleutbildningar och forskning som medvetet söker upp och krokar arm med samhällsentreprenöriella initiativ. Andra viktiga aktörer som genom tydliga initiativ kan ge denna typ av stöttning är finansiärer, och myndigheter på lokal, regional och nationell nivå. Ett exempel från projektet är att Intize fick motta Göteborgs studenters stora pris Guldtummen för sina insatser med motiveringen "För ett projekt som banar väg för nya sätt att entusiasmera ungdomar att våga och vilja söka sig till högre studier. Intize är ett projekt skapat av dagens studenter, för framtidens studenter.". Till detta kan också räknas ett mer övergripande arbete med att etablera begreppet samhällsentreprenör. På liknande sätt har KK-stiftelsen medverkat till etableringen av Upplevelseindustrin vilket troligen har påskyndat och förstärkt satsningar på kluster, forskningsprojekt och utbildningar. 5.2 Finansiering för expansion Finansiering för spridning och tillväxt rymmer flera möjligheter och utmaningar 6. Spridningsambitioner rymmer utmaningen att få ett ofta lokalt initiativ att slå rot någon annanstans Se exempelvis som är en amerikans fond specialiserade mot att finansiera expansion av NGOer. Projekt Samhällsentreprenör 27 (55) Del 1

28 utan att förlora några grundläggande värden. Tillväxtambitioner rymmer utmaningen att strukturera arbetssätt och engagemang samt nyrekrytera, återigen utan att förlora grundläggande värden eller nödvändigt engagemang. Delprojektet Intize Packaging (se Del 2) har specifikt arbetat med bägge dessa frågeställningar. Där kan också effekterna av ytterligare finansiering från både KK-stiftelsen och VGR studeras. Möjligheterna vid framgångsrik spridning och tillväxt av lovande initiativ är givetvis som i allt entreprenörskap stora. Jämförelser kan göras med den relativt omogna riskkapitalbranschen i Sverige. Det kommer att ta tid och mycket lärande att utveckla framgångsrika spridnings- och tillväxtexempel. 5.3 Individanpassad kompetensutveckling Behovet av kompetensutveckling, lärande och kunskapsspridning inom samhällsentreprenörskap är stort. Intervjuer och workshopar har ganska entydigt pekat på workshop med ömsesidiga utbyten och dialoger som en stark gemensam nämnare att tillfredsställa alla tre behoven. Mer specialiserade utbildningsinsatser efterfrågas också, om än ofta med brasklappen att mer traditionell katederundervisning bör undvikas. Endast ett fåtal högskolor har idag renodlade samhällsentreprenöriella kurser så behovet av stimuleringsmedel i denna riktning är förhållandevis stort. Delprojektet K>SE har mot bakgrund av en rad genomförda projekt identifierat kulturarbetarna som en stor kompetenspool för samhällsentreprenöriella initiativ (se Del 2). Genom individanpassad utbildning och validering av kunskaper, kan arbetsmarknaden för kulturarbetare vidgas väsentligt, samtidigt som samhället får tillgång till fler samhällsentreprenörer. 5.4 Interaktiv forskning för kunskapsbildning och kontinuerligt lärande En tydlig trend hos många av de intervjuade forskarna är att de på senare år lärt sig mycket av att umgås med och samverka med samhällsentreprenörer. Denna typ av interaktiv aktionsforskning tycks synnerligen lämpad för samhällsentreprenörskap av flera skäl: det ömsesidiga utbytet ger både samhällsentreprenör och forskare något mötena genererar också per automatik spridning och bygger relationer för framtiden, samtidigt som de ger forskningen direktkontakt med processerna, högskolan kan påvisa en aktivare involvering i samhället och främja både demokrati och ekonomisk tillväxt på detta sätt. Teori och praktik möts i respekt Min övertygelse är att det behövs utvecklas en stark och nyanserad teoretisk kompetens. Jag menar att mycket av de teorier vi har t.ex. kring tillväxt är kontraproduktiva. Det hävdas till exempel att tillväxt är lika med ökad konsumtion rakt av. Då förvandlas exempelvis även allt resursslöseri till tillväxt. Men det är inte heller någon enkel fråga. Vi behöver reflektion och mer kunskap som nyanser detta. Denna nyanserade teoretiska kompetens saknas idag, medan det finns mycket pragmatisk kompetens eller sunt förnuft att bygga vidare på. Människor förmår ofta att agera vettigt många gånger trots vad de har lärt sig i skolan eller trots det man läst i utredningar. Våra teorier stödjer sig på tänkesätt och tankefigurer som är skapade vid förra sekelskiftet eller tidigare. Jag tror inte renodlad forskning kommer åt det, för också forskningen är insnärjda i dessa gamla tankefigurer. En forskning, teoriutveckling och utbildning som är mer praktiknära behövs därför. Jag tror mycket på dialogseminarier där teori och praktik möts med respekt för varandras olikartade kunskapsgrunder. (IP7) Projekt Samhällsentreprenör 28 (55) Del 1

29 5.5 Krav på aktörer I de intervjuer och workshopar som Projekt Samhällsentreprenör gjort har det blivit påtagligt att sätten som man främjar samhällsentreprenörskap behöver vara genomtänkta. Exempelvis är det osäkert hur mycket nytta samhällsentreprenörskap har av mer traditionell forskning och utbildning. Formerna för utbildning och forskning behöver huvudsakligen ske i samverkan och dialog med de berörda aktörerna. Forskare, regionala utvecklare, offentliga finansiärer, och andra behöver lära sig att gå och samverka med det samhällsentreprenöriella initiativet och inte kräva att initiativet skall klara av att anpassa sig till den praxis som respektive aktör har. Plattformens stöttare måste därför själva omfattas av det samhällsentreprenöriella och vara beredd på att medverka till förändring, inte bara av samhället, utan även av sig själva. Mot bakgrund av KK-stiftelsen historik vad gäller satsningar på samverkansprojekt med många aktörer, regionalt fokus, erfarenheterna från arbetet med Upplevelseindustrin med dess påtagliga inslag av ideell sektor, satsningar på individers lärande satt i ett organisatoriskt perspektiv, samt satsning på IT, förefaller verksamheten vara synnerligen lämpad för att utveckla sitt samhällsentreprenöriella arbete. Det kräver i så fall en vilja att kombinera olika erfarenheter och arbeta gränsöverskridande, samt att ha en entreprenöriell vilja att utveckla nya arbetsformer. Internationell etablering med resultatfokus Det skulle inte vara ett forskningsinstitut så som de ser ut idag, som kämpar för sin överlevnad. De skulle ju vara en nod, där vi hade ett stort antal aktörer som sluter upp bakom frågorna som det handlar om här. Att det här är nånting viktigt för samhällsutveckling. Här ser man aktörer från olika sfärer. Det skulle vara viktigt. Att det finns behov, drivkraft och förankring. Man skulle vara erkänd i Europa som det första institutet som etablerats och uppnått resultat. Det skulle vara viktigt att identifiera vad för individer vi kan påverka för att få den här typen av individer att frodas och utvecklas. (IP12) Nästa kapitel tar upp samhällsentreprenöriell kompetens och kompetensutvecklingsinsatser, och därefter beskrivs förslag där byggstenar kombineras till paket. Projekt Samhällsentreprenör 29 (55) Del 1

30 6 Samhällsentreprenöriell kompetens och kompetensutveckling Kunskap och lärande har varit utgångspunkter på olika sätt i detta projekt. Genom sin förstudiekaraktär har själva uppgiften varit att skapa ny kunskap, men en utgångspunkt har också varit att den plattform som ska stödja samhällsentreprenörskap också ska innehålla kompetensutvecklande aktiviteter. Genom våra intervjuer, workshopar och besök har vi identifierat kompetenser som framgångsrika samhällsentreprenörer besitter, samt även olika organisationer som tillhandahåller kompetensutveckling som på olika sätt kan vara till gagn för samhällsentreprenörer. Det står också klart för oss att samhällsentreprenörskap är en pedagogisk uppgift till sin karaktär, då den involverar kollektiva designprocesser som kräver ett stort mått av lärande (Södergren, 2005). Innan vi går in på detta i detalj, vill vi dock redovisa några av de pedagogiska utgångspunkter vi har haft och ännu mer utvecklat i projektet, som format vårt sätt att se på kompetens och kompetensutveckling. 6.1 Pedagogiska utgångspunkter Nedan följer några av de pedagogiska utgångspunkter som utgjort våra glasögon när vi betraktat samhällsentreprenörskap ur ett pedagogiskt perspektiv. Integration av forskning och utbildning. I linje med t.ex. Argyris och Schöns (1974) double-loop learning har vi identifierat kompetensutvecklingsbehov på olika nivåer. Dels behöver vi ge människor access till kunskap vi redan nu är användbar för att åstadkomma samhällsentreprenörskap, dels behöver vi utveckla mer kunskap om hur vi bäst stödjer utvecklingen av samhällsentreprenörskap. Vi ser dock helst att detta sker på ett integrerat sätt, där studenter och forskare tillsammans bidrar till att föra fältet framåt. Kunskap är delad mellan människor, och är även inbäddad i artefakter. Vi ser inte kunskap som objekt i människors hjärnor, utan snarare som en relation mellan människor, men även mellan människor och objekt. Kunskapen kan ta olika form som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Kommunikation, men också kontext blir här centrala aspekter av kunskapsutvecklingen, dvs ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000). Lärande är situerat. Lärande är en process som många gånger är inriktad mot att individen deltar i en community av praktiker, som han/hon gradvis blir en del av genom sin kunskapsutveckling (Lave & Wenger, 1991). Även nybörjare kan bidra i kollektivets kunskapsutveckling bland annat genom att ifrågasätta praxis, men erfarna har en tydlig plats och mycket att komma med. Vi rekommenderar därför lärande som är handlingsinriktat och tar sin utgångspunkt i individen. Samtida utveckling av kunskap och strukturer. Det räcker inte med att utveckla individers kunskaper om inte samtidigt den verksamhet som han/hon befinner sig i förmår att hantera dem. Insatser riktade mot kompetensutveckling måste därför åtföljas av strukturförändringar som möjliggör att kunskaperna kan tillämpas. Erkännandets pedagogik 7. Samhällsentreprenörskap är tvärvetenskapligt till sin karaktär, som verkligen kräver samverkan av personer med olika bakgrunder och kompetenser. Ett erkännande och värdesättande av olika kompetensers betydelse är därför fundamentalt. Detta 7 Term som introducerades av Lars Jadelius. Projekt Samhällsentreprenör 30 (55) Del 1

31 gör också att det inte är enbart den enskilde individens lärande som är intressant, utan även team och gruppers. Lära av tidigare framgångar. Det finns ett stort värde av att kombinera tillvaratagande av tidigare erfarenheter med nyskapande och innovation. Vi förespråkar därför ett tydligt fokus på både att titta bakåt och framåt, men betonar också vikten av att lägga särskild vikt vid att analysera tidigare framgångar och använda detta som bas för utvecklingen framåt. 6.2 Samhällsentreprenörer och deras kompetens En viktig utgångspunkt för resonemanget kring samhällsentreprenörens kompetens har varit den bild som växt fram under projektets gång. O I S Individ Organisation O I S Samhälle O I S Miljö Ekonomi Socialt Figur 8. Denna bild av samhällsentreprenörskap betonar balansgång, att det ofta involverar en grupp av individer och att dessa behöver balansera samhälleliga, individuella och sina organisationers behov (S, I och O). Av bilden framgår att samhällsentreprenören balanserar ekonomi, miljö och sociala frågeställningar för att skapa hållbar utveckling och på så sätt samhällsnytta. Detta skapar ju givetvis en inriktning för samhällsentreprenören, dvs att både ha kunskaper inom dessa områden men också veta hur de kan balanseras. Ett praktiskt exempel på detta är sk triple bottom line-redovisning där man gör ekonomiska, sociala och ekologiska bokslut (Savitz & Weber, 2006), men också att känna till hur hållbar tillväxt definieras av olika organ nationellt och internationellt, samt hur detta tillämpas praktiskt i exempelvis regionala utvecklingsprogram. Hit hör även hur olika indikatorer på tillväxt är konstruerade och hur de används. Bilden visar också att samhällsentreprenören bör ha kunskaper som riktar sig mot individer, organisationer/grupper och samhället. Han/hon bör exempelvis ha kunskaper om hur man arbetar med att identifiera individers drivkrafter och mål, samt hur man omvandlar detta till handling. Detta innebär givetvis också att arbeta mycket med utvecklingen av den egna självkänslan och självkännedomen. Förmåga att coacha sig själv och andra är därför central. Det är också viktigt att ha kunskaper om hur människor i olika åldrar och sammanhang lär sig. Projekt Samhällsentreprenör 31 (55) Del 1

32 Genuint intresse för samhällsbygge och människor Förmåga att hantera många helhetsperspektiv samtidigt, klara av att hantera olika strukturer. Jobba med många olika finansieringsvägar. Handlar mycket om att lobba och nätverka. Bra på att kunna kommunicera och ha en social kompetens, samt ett genuint intresse för samhällsbyggande och människor, för annars lyser det igenom. Du måste själv tro på det annars blir det en luftbubbla. (IP4) Ett annat viktigt område är hur man arbetar med och utvecklar organisationer. Att få människor från olika organisationer att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål, där olika typer av insatser krävs vid olika steg i utvecklingen och där det gäller att balansera kort- och långsiktiga mål. Detta skiljer sig väsentligt mot projektledning, som opererar utifrån ett tydligt direktiv och klara resurser. En aspekt av detta är att just skapa lärandemiljöer där människors olika kunskaper respekteras och används som byggstenar för att utveckla nya erfarenheter. Få grupper att samagera Det avgörande är de personliga egenskaperna som vi var inne på känslighet, ser behov, identifiera behoven och omsätta dem i handling, knyta till sig goda krafter som drar i samma riktning, och vara en stimulansfaktor för människor som drar åt samma håll. Jag tror det är väl så viktigt för samhällsentreprenören att orka och kunna arbeta i team. Företagsentreprenörer sitter nog i allmänhet i sadeln mera egenmäktig och peka med hela handen och bestämma. Ibland går det bra, ibland inte, men många andra projekt som samhällsentreprenören bygger nog mer på att man är en grupp som samagerar. Det är en mer kritisk faktor i den sektorn. (IP1) Relaterat till detta är givetvis den entreprenöriella aspekten av arbetet. Beroende på vilken associationsform som väljs för verksamheten ställer detta krav på kunskaper om hur man startar upp och driver t.ex. företag, kooperativ, föreningar och stiftelser. Det entreprenöriella momentet kräver också kompetens vad gäller både att kunna bygga upp nya strukturer, men också arbeta med att montera ned gamla. Tilltro och ansvar Man behöver en tilltro till förmågan som individer i det sammanhanget som finns. Förmåga att kunna ta ansvar för det som skulle kunna finnas och inte bara det som finns. (IP15) Samhällsnivån handlar bland annat om hur man kan beskriva och analysera regional, nationell och internationell utveckling i olika dimensioner, samt hur läget ser ut för olika regioner/länder. Här är det viktigt att kunna identifiera olika typer av aktörer och förstå hur man kan samverka med dem bland annat för att söka finansiering. Ett annat exempel är att kunna förhålla sig till aktuell samhällsrelaterad forskning som t.ex. Richard Floridas (2003, 2007). Bilden visar också på att samhällsentreprenören arbetar tillsammans med andra. Detta ställer också stora krav på kommunikations- och samarbetskunskaper, bland annat vad gäller interkulturell kommunikation. I kombination med det entreprenöriella skapar det krav på kunskaper i kollektiv/deltagande design (Checkland, 1987) samt sk öppna innovationsmodeller (Chesbrough, 2003). Ytterligare en aspekt av det kommunikativa är kunskaper i att använda IT för att interagera både internt och externt, bland annat i den mer deltagande form som kallas Web 2.0 (Leadbeater, 2007). En annan är förmåga att nyttja media som exempelvis Putte Svensson från Rock City med en artikel i Dagens Industri, , forskaren Karin Stenström med artikel i Dagens Nyheter (2007) men även företagsledaren Björn Söderberg (2007) genom sin bok Entreprenör utan gränser. Medkänsla och meningsskapande Morgondagen, humanism och medkänsla. Därför att vi inte kan vara i nuläget utan ständigt arbeta med förnyelse som ger förändring. Vi är ett antal miljarder människor som måste lära Projekt Samhällsentreprenör 32 (55) Del 1

33 oss hantera relationer på ett bättre sätt, det pågår så många krig idag. Medkänsla (compassion) eftersom det är där det meningsfulla uppstår (Sense-making, meaningsfulness). Common sense är ett bra begrepp och missuppfattas ofta som medelvärde, men handlar om att skapa en gemensam delad förståelse och insikt. Det är viktigt att som samhällsentreprenör kunna skapa förtroendefulla relationer. (IP9) Med tanke på samhällsentreprenörskapet ofta har en lokal koppling, är kunskaper och kompetens relaterade till det specifika lokala sammanhanget givetvis också viktig. Det är dock viktigt att också utveckla metakunskap om vilken kunskap som är viktig att utveckla givet ett specifikt sammanhang, så att man som samhällsentreprenör också kan agera i helt nya sammanhang. I detta ingår att förstå vilka aktörer som finns i en kommun, vilka typer av relationer som finns dem emellan etc Kulturarbetares samhällsentreprenöriella kompetens Delprojektet K>SE (se Del 2) beskriver den samhällsentreprenöriella processen på följande sätt: kritiskt granskande äger rum i dialog med olika perspektiv, med olika samhällsnivåer sker i intressebaserat och förtroendefullt samarbete skapar mentala och fysiska strukturer som stärker social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling och mänskliga rättigheter och river ner sådana som hindrar äger rum i kontakt med det som är etablerat och i kontakt med det som håller på att utvecklas. Utifrån detta resonemang kring processen identifierar de kompetenser som kulturarbetare kan utveckla genom en relationell praktik vad gäller samarbete, att mobilisera individer, lyfta fram platsen/det lokala, konstruera modeller som återskapar samhälle och gemenskap, öka platsen attraktivitet, marknadsföra platsen, tillföra platsen positiv medial uppmärksamhet, tillföra nätverk och externa kompetenser m.m. Även om kulturarbetare har speciella förutsättningar för att utveckla dessa kompetenser, finns det också anledning att tro att dessa även är gångbara för personer med annan bakgrund. 6.3 Kompetensutvecklande insatser för samhällsentreprenörer Vi har kunnat identifiera en mängd olika typer av kompetensutvecklande insatser som vi tror kan komma att utgöra värdefulla delar i en plattform för samhällsentreprenörskap. Nedan har vi delat in dessa i tre områden: Nätverkande/Folkbildning, Utbildning och Forskning. Återigen ska dock betonas att vi ser det som essentiellt att dessa former för lärande samordnas och blir till interaktiva lärandemiljöer för flera målgrupper samtidigt. Vi har också valt att redovisa de insatser som är mer integrerade till sin karaktär, då det givetvis finns en uppsjö av insatser som riktar sig mot specifika delkompetenser som är av intresse. För en mer detaljerad genomgång av kompetensutvecklingsinsatser, se Del Nätverkande/Folkbildning Utgångspunkten för denna form av lärande är ett strukturerat och kvalitetssäkrat kunskapsutbyte med fokus på praktiken. I mångt och mycket handlar det om att skapa mötesplatser, både fysiska och virtuella. Projekt Samhällsentreprenör 33 (55) Del 1

34 Nätverksträffar på regional och nationella mötesplatser. På våra workshopar framkom en stark önskan att skapa ett öppet nätverk för alla intresserade av samhällsentreprenörskap. Ett sådant nätverk skulle kunna arrangera träffar både regionalt och nationellt, samt kan ha olika inriktning som t.ex. projekt, utbildning, forskning. I diskussionerna framkom även en stark önskan om samverkan mellan olika typer av aktörer. Exempel på nätverk vi har identifierat som delvis inriktade mot samhällsentreprenörskap är CSR Sweden 8, Tema Företagens samhällsansvar 9, och Kreaprenör 10, ett opinionsforum för positiv samhällsutvecking. I det internationella sammanhanget finns exempelvis Ashoka 11, en förening för sociala entreprenörer, och The New Club of Paris 12, ett forum fokuserat på kunskapsekonomin. Studiecirkel. Inom Microwave Road genomfördes 2004 en typ av studiecirkel kallad Samhällsentreprenörsakademin med stöd från Vinnova. Den byggde på erfarenhetsutbyte mellan yngre aktörer från akademi, näringsliv och offentlig sektor. Tanken var också att gruppen skulle utveckla idéer till gemensamma projekt. Modellen finns dokumenterad och kan användas i alla typer av kluster. Det finns också vissa likheter med Ideells arenas 13 satsning på ett mentorprogram och nätverk för unga ledare Ung med makt som är ett samarbete med Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer och PriceWaterhouseCoopers. Interaktiv webbplats. I dagens samhälle är en bra webbplats ofta ett centralt nav för informationsspridning och interaktivitet. Närliggande exempel på webbplatser med kopplingar till samhällsentreprenörskap är Hållbarhetsrådet 14 (numera nedlagt), Global Utmaning 15 och IEDC 16. Idag finns en bra grund genom den webbplats som utvecklats inom ramen för projektet: Innovationsbank. På vår lärresa till USA fick vi bland annat stifta närmare bekantskap med Business as an Agent for World Benefit 17 och deras innovationsbank. Detta är en databas där framgångsrika projekt visas upp, och där det finns tydliga regler som styr vilka initiativ som får komma med. Vi är övertygade om att en liknande bank för samhällsentreprenöriella initiativ skulle ha en god effekt, och skulle skapa en samhällsentreprenöriell svanmärkning som skapar legitimitet för initiativ genom att låta dem få del av varumärket vid uppfyllandet av vissa kriterier. Opinions-/folkbildning. För att skapa handlingsunderlag till praktiker och beslutsfattare kan olika former av mer opinionsbildade material tas fram. Exempel på sådana insatser är Det worldbenefit.case.edu Projekt Samhällsentreprenör 34 (55) Del 1

35 naturliga steget 18 samt även insatser som Arbetslivsinstitutet har genomfört. Kombinationen av riktade informationsinsatser med instruktioner för hur man arbetar aktivt med aktuella frågeställningar har varit lyckosam. Ett annat exempel med stark anknytning till samhällsentreprenörskap är Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforsknings 19 (ESBRI) satsning på socialt entreprenörskap genom en kombination av information på webben, seminarium i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademin och information i nyhetsbrev. Denna typ av insats är viktig för att skapa en debatt och förändra synen på entreprenören. Den lyfter också fram informatörens roll i ett mer globalt förändringsperspektiv (Hamrefors, 2005) Stora Samhällsentreprenörsboken. Böcker ingår många gånger som viktiga komponenter i större informationskampanjer som ett sätt att skapa debatt och inspiration. Exempel som vi inspirerats av är boken Massive Design (Mau mfl, 2004) som också kombinerades med en utställning. En idé för framtiden är att göra en bok med intervjuer med personer som har genomfört framgångsrika samhällsentreprenöriella insatser, som är rik på bilder och grafik och där utgångspunkten är i att designa sin framtid. Konferens. Många vi har talat med har efterlyst någon form av nationell konferens med inriktning mot samhällsentreprenörskap, gärna med internationella deltagare och talare. Man ser då gärna en kombination av presentationer och workshopar, samt att det är viktigt med koppling till lokala SE-projekt. Exempel på internationella konferenser med samhällsentreprenöriell inriktning är The Skoll World Forum on Social Entrepreneurship 20 och Social Enterprise Conference 21. Ett annat exempel på lyckade svenska konferenser med kopplingar till entreprenörskap är CIP Forum 22 och Fokus Innovation Utbildning Med utbildning avser vi mer längre och sammanhållna kompetensutvecklingsinsatser, även om dessa kan ges på olika nivåer. Entreprenörskap i skolan. Många insatser sker idag med inriktning mot att inspirera barn och ungdomar till att bli mer företagsamma och innovativa, samt även att öka intresset för att starta egna företag. Dessa insatser stöttas ibland av regionala aktörer, exempelvis har Västra Götalandsregionen initierat och stött flera olika projekt (Johansson, 2006). Exempel på aktörer som ger stöd till skolungdomar är Ungt Entreprenörskap 24 och Snilleblixtarna 25, medan Drivhuset 26 vänder sig till högskolestudenter. En möjlighet är att använda denna upparbetade kanaler för att vidga verksamheten till att även omfatta samhällsentreprenörskap Projekt Samhällsentreprenör 35 (55) Del 1

36 Enstaka kurs på högskolenivå. Det finns idag exempel på kurser med inriktning mot samhällsentreprenörskap som exempelvis den som Intize har tagit initiativet till på Chalmers. Det finns även exempel på entreprenörskurser med en bredare ansats som t.ex. den som Malin Gawells har genomfört på KI/SU, samt Mälardalens Högskolas kurser. Även Chalmers Entreprenörsskolas alumnikurs Appreciative Leadership är ett exempel på en relevant utbildningsinsats. En idé är att låta ett nätverk av högskolor utveckla en gemensam kurs i samhällsentreprenörskap på högskolenivå, med en gemensam kursplan och en bank med föreläsare, samt någon form av IT-stöd som gör distansutbildning möjlig. Genom att göra utbildningen aktions-orienterad, kan studenterna få arbeta med egna praktiska projekt med koppling till pågående forskning. Målsättning att deras projekt ska kunna ingå i Innovationsbanken. Högskoleprogram. Idag finns inget helt högskoleprogram inriktat mot samhällsentreprenörskap. Exempel på magister/master-program med inriktning mot entreprenörskap finns på Chalmers Entreprenörskola 27 samt Babson College 28. Dessa har utvecklats från ett fokus på enbart företagande till att även omfatta andra typer av entreprenörskap. Sådana program skulle kunna vara kopplade till UN Global Compact 29, vilket endast Centre for Ethics and Economics 30 vid Handelshögskolan i Stockholm gör i Sverige idag. Processledarutbildning. Denna typ av utbildning utgår från ett behov av personer som kan arbeta inom insatser som till skillnad från projekt inte har så tydliga ramar, utan ställer stora krav på samverkansförmåga. Ett exempel är Kaospiloternas magisterutbildning på Malmö högskola 31. En kortare variant ges även av kommunalförbundet GöteborgsRegionen 32 Kunskapsvalidering. Det finns idag individer med lång utbildning, som har behov av att få sina kompetenser validerade och till viss del också utvecklade. Delprojektet K>SE:s har tagit fram ett förslag till en valideringsprocess (se Del 2). Ett exempel på en organisation som arbetar med validering är Meritea 33, ett dotterbolag till kommunalförbundet Göteborgsregionen. Affärsplanstävling. Idag finns många exempel på affärsplanstävlingar. I Sverige har vi goda erfarenheter av tävlingar inriktade mot nyföretagande som t.ex. Venture Cup 34, men även bredare ansatser som t.ex. Brewhouse Innovations satsning på innovativa affärsidéer inom upplevelseindustrin: My Mission 35. Dessa tävlingar har en viktig funktion som marknadsförare av företeelsen, men också som kompetensutveckling, infångning och spridning av idéer. Det finns idag flera exempel på sådana tävlingar internationellt som har mer av en Projekt Samhällsentreprenör 36 (55) Del 1

37 inriktning mot samhällsentreprenörskap som t.ex. Social Innovation Forum i Boston 36 och tidskriften Fast Companys 37. Kortkurser. Det finns behov av att tillhandahålla aktionsbaserad kompetensutvecklingsinsatser inriktade mot handläggare och politiker i syfte att skapa bättre förståelse för hur nationella, regionala och kommunala organ kan stötta samhällsentreprenörer. Ett exempel på en organisation som arrangerar liknande kurser är Framtidsbygget 38. Coachning. Olika typer av coachningsinsatser ges idag till småföretagare som t.ex. Business Region Göteborgs Tillväxt2000-program 39. Programmet kombinerar coachning från erfarna affärsutvecklare med nätverksmöten där man utbyter erfarenheter med varandra. På samma sätt fungerar Dahméninstitutets/Vinnovas Processledarnätverk 40. Också Innovationsbron Väst Inkubatorskompetensprogram 41 är ett exempel på denna form av kompetensutveckling. Även samhällsentreprenörer kan vara i behov av kompetensstöd, och ett exempel på konsulter som tillhandahåller detta är Root Cause 42 i Boston. Handbok. Stöd kan även ges i form av en handbok, som antingen kan användas på egen hand separat eller som en del i en utbildning. Ett exempel på detta är den handbok som tagits fram av Venture Cup. Arbetet med att ta fram och uppdatera en sådan handbok är också en utmärkt aktivitet för att skapa diskussion kring vad som är viktigt att betona. Interaktiv mötesplats/future Center. På den workshop som var inriktad mot kompetensutveckling diskuterades bland annat de möjligheter om erbjuder sig genom att utveckla lokaler som till sin utformning och tillhörande metodik stödjer kreativitet och samverkan. Exempel på en sådan mötesplatser är Ekocentrum 43 i Göteborg, men även de olika Future Centers i Europa som samarbetar i ett nätverk 44. I Sverige var Skandia Future Center en föregångare inom detta område Forskning Forskningsprogram. För att skapa en långsiktig kunskapsutveckling inom ett område är det en fördel att koppla på ett forskningsprogram. Detta har exempelvis Vinnova gjort vad gäller satsningen på regionala tillväxtprogram, men även Riksbankens Jubileumsfond vad gäller civilsamhället och ideell sektor. En långsiktig satsning på interaktiva forskningsprojekt om och med samhällsentreprenörer skulle exempelvis kunna ha ett speciellt fokus på utveckling av samverkansroller samt integrering av forskningen i de regionala utvecklingssatsningarna samt givetvis långsikt påverka relevanta högskoleutbildningar både till form och till innehåll Projekt Samhällsentreprenör 37 (55) Del 1

38 Det skulle också kunna utveckla indikatorer och sätt att mäta vilka effekter som samhällsentreprenöriella insatser ger upphov till. Nationell forskarskola. Ett sätt att säkra framväxten av forskare inom ett speciellt område är att starta nationella forskarskolor, vilket exempelvis KK-stiftelsen har gjort. En gemensam forskarskola som syftar till att utveckla en ny generations interaktiva aktionsforskare som samtidigt är samhällsentreprenörer skulle dessutom kunna vara en motor för metodutveckling inom området. En sådan forskarskola skulle också kunna samverka med ett master/magisterprogram med liknande inriktning samt skulle kunna bidra till att överbrygga det gap som ofta finns mellan praktisk och akademisk relevans. I de intervjuer som gjorts med entreprenörskapsforskare inom projektet kan konstateras många under senare år gjort positiva erfarenheter kring interaktiv entreprenörskapsforskning som bådar gott för att grund finns för en nationell forskarskola med kopplade forskarprogram, konferenser, etc. Denna typen av aktiviteter skulle kunna ge stora mervärden. Ytterst handlar det om att koppla humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning till samhällsnyttiga processer vare sig med mer teknisk/medicinsk ursprung eller med ursprung från andra sektorer i samhället. Projekt Samhällsentreprenör 38 (55) Del 1

39 7 Förslag till plattform för samhällsentreprenörskap Syftet med detta avsnitt är ge förslag till utvecklingen av en plattform för samhällsentreprenörskap. Vi inleder avsnittet med en redovisning för de utgångspunkter och principer som vi genom intervjuer, workshopar och studiebesök kommit att se som gemensamma och grundläggande. Därefter ger vi tre förslag till utveckling av en plattform: Nationell plattform samlad ansats uppifrån Regional plattform samlad ansats underifrån Aktiviteter spridda insatser med gemensamt mål 7.1 Grundläggande utgångspunkter och principer Det finns en stor lärdom i att ta del av utvecklingen av det system som idag på nationell och regional nivå stöttar det traditionella entreprenörskapet och skapandet av nya bolag. Här hittar vi organisationer och verksamheter som t.ex. Innovationsbron, Ungt Entreprenörskap, CONNECT, Venture Cup, Almi, entreprenörskolor på universiteten, inkubatorer, forskningscentra, och Science Parks. Dessa opererar ofta på egen hand, men samlas ibland till gemensamma insatser som t.ex. Entreprenörsdagen i Göteborg. De utgör också en kombination av organisationer från offentlig sektor, akademi och näringsliv. Genom att på nära håll ha följt och medverkat i detta arbete har vi lärt oss vikten av att bygga system, men också att detta tar tid och måste utgå från regionala förutsättningar och människors egna initiativ om det skall bli hållbart långsiktigt. En central insikt i detta arbete är betydelsen av projekt-baserat lärande där projektarbete och kompetensutveckling ömsesidigt förstärker varandra. Nedan beskriver vi några av de grundläggande utgångspunkter och principer för en plattform för samhällsentreprenörskap, som framkommit genom intervjuer, workshopar och studiebesök. De är indelade i olika områden, även om vissa punkter hänger ihop Vision för plattformen Vi föreställer oss en plattform som tar sin utgångspunkt i det samhällsentreprenöriella initiativet och som skapar ett nätverk av engagerade individer och organisationer som tillsammans ger stöttning i form av legitimering, forskning, finansiering och kompetensutveckling. Inom vart och ett av områdena finns en eller flera aktörer som agerar motor för just detta område, men som också samverkar med andra organisationer. Gemensamt för alla insatser är en värdegrund som kommuniceras, men också utvecklas i dialog. Plattformen har ett tydligt syfte, nämligen att bidra till Sveriges utveckling genom att systematiskt tillämpa ett projektbaserat lärande. Projekt Samhällsentreprenör 39 (55) Del 1

40 Samhällsentreprenöriell vision för Sverige 2017 är Sverige en förebild i världen i det att aktörer från samhällets alla sektorer vågar, vill och kan expandera sina roller och i gränsöverskridande samverkan framgångsrikt utvecklar innovativa samhällsnyttiga initiativ. Genom insatser på nationell, regional och lokal nivå har vi skapat en plattform som på ett systematiskt sätt fört samhällsentreprenören och samhällsentreprenörskap framåt. Figur 9. Vision för plattform för samhällsentreprenörskap. Ett annat sätt att uttrycka visionen är att säga att man med en satsning på en plattform kan åstadkomma att samhällsentreprenörerna (a) blir fler och sprider sig också till fler områden än de verkar på idag, (b) växer både som individer och vad gäller deras kunskaper, samt (c) rekryteras också från fler områden. Sammantaget kan alltså en plattform ge upphov till fler samhällsentreprenörer, men framför allt att de kan uträtta mer och med högre kvalitet Distribuerat ägande och finansiering Samhällsentreprenörskap som verksamhet ställer krav på alla inblandade, såväl utförare som finansierare. Entreprenörskapet ger genom sin kreativa drivkraft upphov till nya former för verksamhet, finansiering och ledning. Detta är givetvis en kraft att värdesätta och nyttja, men också viktig att beakta. Kvadrupel helix. Samhällsentreprenörskap är en viktig fråga för hela samhället, vilket också bör speglas av ägande och finansiering. Offentlig sektor, akademi, näringsliv och ideell sektor bör alla ges en möjlighet att medverka och få inflytande över utvecklingen. En kombination av nationell och regional. Plattformen bör kombinera en nationell nivå med en regional, för att stötta lokala initiativ. Eftersom de regionala förutsättningarna är olika, kommer de regionala plattformarna sannolikt att ta olika form till inriktning, organisering och finansiering. Från projekt till plattform. Finansieringen måste vara långsiktig och inte projektorienterad. Hellre få men långsiktiga satsningar, med fokus på spridning av goda erfarenheter. Spridd finansiering. Finansiering bör ske på olika sätt och kombinera regionala och nationella insatser. Fler aktörer än ägarna kan komma att finansiera verksamheten Lärande ledning Oavsett nivå på plattform och grad av bas i nätverkande, så krävs någon form av ledningsfunktion där vi rekommenderar följande egenskaper. Projekt Samhällsentreprenör 40 (55) Del 1