En studie av matchspelets karaktär hos svenska juniorspelare i åldrarna år

Transkript

1 En studie av matchspelets karaktär hos svenska juniorspelare i åldrarna år - Hur ser matchspelets karaktär ut för juniorer? Fördjupningsarbete: Eli$ränarutbildningen hösten 2012 Handledare och examinator: Susanne Wolmesjö Förfa:are: Kris<an Persson 1

2 TACK. Jag vill tacka alla dem som på e$ eller annat sä$ stö$at mig och med e$ stort engagemang deltagit i de$a fördjupningsarbete inom svensk juniortennis. Jag är tacksam för a$ Svenska Tennisförbundet, Ullevi Tennisklubb och Baseline <llsammans har ge$ mig ekonomiska möjligheter a$ gå denna utbildning, vilken har ge$ mig nykg och användbar kunskap. Det har varit med stor förväntan jag åkt <ll varje kurs<llfälle för a$ träffa alla kursdeltagare, vilka jag har utby$ många tankar och utvecklande samtal med. Till sist vill jag även rikta e$ stort tack <ll Camilla Hennemann, företaget Alektum Inkasso AB och företaget Digify för hjälp med utvecklingen av analysverktyget Tennis Stats och kunskap inom sta<s<k samt Johan Porsborn och Magnus Ennerberg för hjälp med analys av studieresultaten. Jag vill även rikta e$ stort tack <ll Peter Rejmer för hjälp med hantering av videomaterial samt vår kursledare Susanne Wolmesjö som fyllt denna kurs med e$ fantas<skt innehåll. Kris9an Persson Göteborg, november

3 SAMMANFATTNING SyFe och frågeställningar För a$ kunna planera, uvorma och genomföra professionell träning för tennisjuniorer på en högre nivå krävs bl.a. kunskap om matchspelets karaktär. SyWet med denna studie är därför a$ undersöka matchspelets karaktär, som kommer beskrivas som matchens totala längd i <d och <llslag, antal game och poäng per <ebreakset, effek<v spel<d, reak<ons<d, antal <llslag per bollduell samt bollduellens längd i sekunder. Vidare avses även undersöka sannolikheten a$ vinnaren av det första setet vinner matchen, sannolikheten a$ vinna e$ game vid en viss poängställning samt vunna poäng när servaren slår en korrekt 1:a- respek<ve 2:a- serve. Allt de$a i singel (inomhus) hos 28 juniorer på högsta na<onella nivå i Sverige i åldrarna år. Frågeställningarna som skall besvara sywet är: Hur lång är en genomsni$lig match i antal minuter och <llslag? Hur långt är e$ genomsni$ligt <ebreakset i antal game och poäng? Hur stor del av matchen är s.k. effek<v spel<d? Hur lång är den genomsni$liga reak<ons<den mellan <llslagen? Hur lång är en genomsni$lig poäng i antal sekunder? Hur många <llslag på bollen sker under en genomsni$lig poäng? Hur stor är sannolikheten a$ vinnaren av det första setet vinner matchen? Hur stor är sannolikheten a$ vinna e$ game vid en viss ställning? Hur många poäng vinner servaren när 1:a- respek<ve 2:a- serve är korrekt? Metod 28 tennisspelare (varav 16 flickor och 12 pojkar med en medelålder på 13 år (12 år, antal = 14; 14 år, antal = 14)) deltog i studien som gjordes under en inomhusturnering för Sveriges bästa 12- och 14- åringar. 24 matcher (32,5 <mmar material med bolldueller och <llslag) videofilmades och analyserades för a$ mäta matchspelets karaktär. Resultat Matchspelets karaktär för svenska juniorer i åldrarna år var: bollduellens genomsni$liga antal <llslag 5,8 st; bollduellens genomsni$liga spel<d 7,9 sekunder; genomsni$lig effek<v spel<d per match 16,7 minuter eller 20,6%; genomsni$lig reak<ons<d mellan <llslagen 1,38 sekunder; genomsni$lig spel<d per match 81,2 minuter; genomsni$ligt antal <llslag per match 578 st; genomsni$ligt antal game per <ebreakset 9,0 st; genomsni$ligt antal poäng per <ebreakset 57,5 st; servaren vinner 55,4% av poängen när 1:a serven är korrekt; servaren vinner 44,6% av poängen när 2:a serven är korrekt; vinnaren av det första setet vinner <ll 87,5% även matchen; spelaren som tar ledningen med 15-0 i gamet vinner <ll 77,4% även gamet; spelaren som tar ledningen med 30-0 i gamet vinner <ll 91,4% även gamet; spelaren som tar ledningen med 40-0 vinner <ll 98,3% även gamet; spelaren som tar ledningen med i gamet vinner <ll 80,9% även gamet. Slutsats När träningsprogram för juniorer i åldrarna år uvormas bör kunskap om matchspelets karaktär prioriteras. Träning av 1:a- respek<ve 2:a serve, retur och det påföljande <llslaget samt snabbhet i högintensiva, oregelbundna och omväxlande korta intervaller upp <ll 10 sekunder bör ha extra hög prioritet ewersom a$ de$a <llsammans motsvarar den största delen av matchen. Troligtvis är den genomsni$liga vinstprocenten av poängen när 1:a- respek<ve 2:a serve är korrekt en av de största skillnaderna mellan junior- och seniortennis. Oavse$ <dpunkt eller <llfälle under matchen är det otroligt vik<gt a$ ta ledningen i gamet med 15-0 respek<ve 30-0, vilket medför a$ träningsmodeller för de$a samt förmågan a$ kunna hantera motgångar även bör ha en extra hög prioritet i träningen. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 6 2. BAKGRUND OCH SYFTE Bakgrund Sy0e Frågeställningar 8 3. METOD Studiens ;llvägagångssä= Metod för datainsamling Teknik för datainsamling Utvärdering Deltagare Experimentuppställning Turneringen Matchanalys RESULTAT ANALYS Analys av resultat gällande antal ;llslag (figur 1-16) Analys av resultat gällande spel;d (figur 17-34) Analys av resultat gällande reak;ons;d (figur 35) Analys av resultat gällande antal game/poäng per ;ebreakset (figur 36-37) Analys av resultat gällande vunna poäng för servaren (figur 38-39) 60 4

5 5.6 Analys av resultat gällande sannolikhet (figur 40-44) SLUTSATS OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER Slutsats Förslag på fortsa=a studier 63 REFERENSLISTA 64 Li=eratur 64 Internet 64 Bilagor 64 BILAGOR 65 Bilaga 1 - Teknisk specifika;on 65 5

6 1. INLEDNING Det har gjorts många interna<onella studier inom både herr- och damtennis på elitnivå där man undersökt matchspelets karaktär, så som matchens totala längd i minuter, antal <llslag på bollen per bollduell och bollduellens längd i sekunder. Fram <ll dags dato har det dock bara gjorts en interna<onell studie på juniorer inom de$a område och således saknas kunskap om na<onell juniortennis. Frågan är hur matchspelets karaktär ser ut för juniorer? EWersom a$ det saknas studier på och kunskap om juniortennis inom de$a område ser jag a$ det finns en uppenbar risk för a$ de som skall uvorma träningsprogram för juniorspelare använder de resultat som framkommit i studier där man undersökt seniorer som en grund för själva uvormningen. Om det visar sig a$ matchspelets karaktär skiljer sig mellan senior- och juniortennis är det därmed troligt a$ träningsupplägget inte är så effek<vt och givande som det skulle kunna vara om det istället användes resultat från studier gjorda på juniorer. Det är även troligt a$ den tak<ska utbildningen som används för juniorspelare baserar sig på fakta som kommer ifrån dessa studier på herr- och damtennis. I början utav 2011 fick jag, Kris<an Persson, möjlighet a$ gå Eli$ränarutbildningen (ETU) på Bosön i Stockholm. Utbildningen omfa$ar ca. 500 <mmar, fördelat på två år, inom ämnesblocken tränarskap (ledarskap, coaching, idro$spsykologi och presta<onsperspek<v) och träningslära (anatomi, fysiologi, biomekanik, rörelseanalys, träningsplanering, testmetodik och nutri<on) samt individuellt val i specialidro$sfördjupning. Med denna bakgrund <llsammans med drygt 200 <mmar a$ spendera på e$ fördjupningsarbete i sywe a$ utveckla svensk tennis, var det dags a$ använda min nyförvärvade kunskap <ll a$ försöka hi$a något som kan göra skillnad och på sikt vara en del i a$ nå framgång på tennisbanan. Således är sywet med denna studie a$ öka kunskapen om juniortennis i Sverige i åldrarna år genom a$ studera matchspelets karaktär. I de$a arbete kommer matchspelets karaktär a$ beskrivas som matchens totala längd i <d, poäng och <llslag, antal game och poäng per <ebreakset, effek<v spel<d, reak<ons<d, antal <llslag per bollduell samt bollduellens längd i sekunder. Jag kommer även a$ undersöka sannolikheten a$ vinnaren av det första setet vinner matchen, hur stor sannolikheten är a$ vinna e$ game vid en viss poängställning samt vunna poäng när servaren slår en korrekt 1:a- respek<ve 2:a- serve. 6

7 2. BAKGRUND OCH SYFTE 2.1 Bakgrund Tennis är idag en populär idro$ och under 2010 fanns det ca utövare i Sverige ( fanns det totalt medlemmar i det Svenska Tennisförbundet, fördelade inom 480 klubbar i sju regioner placerade sig tennis på oärde plats över idro$er i Sverige med flest ak<viteter för barn och ungdomar mellan 7 20 år, men fanns inte med på listan över de <o största tävlings- och träningsak<viteterna för personer i åldern 7 70 år. ( Den svenska tennisens absoluta guldålder var och 80- talet och omvärlden talade med andakt om Det svenska tennisundret. Sverige vann Davis Cup vid fyra <llfällen (1975, 1984, 1985 och 1987) och de svenska tennisstjärnorna med Björn Borg, Mats Wilander och Stefan Edberg vann <llsammans hela 21 singel<tlar och nådde 12 singelfinaler i Grand Slam- sammanhang på seniorsidan. Under talet fortsa$e Stefan Edberg med sina tre Grand Slam- <tlar i singel och såg <ll a$ Sverige forvarande fanns med på tenniskartan. (Hellberg, Dahlkild Berggren & Porsborn, 2006). Under <dsperioden tog Sverige även hem totalt 14 Grand Slam- <tlar i singel på juniorsidan ( Även om det funnits framgångar på talet (t.ex. en vinst och tre finaler i singel i Grand Slam- sammanhang på seniorsidan (Hellberg, Dahlkild Berggren & Porsborn, 2006). och en vinst i Grand Slam- sammanhang på juniorsidan ( så var det någonstans här som den svenska resultatkurvan började peka nedåt, både på senior- och juniorsidan. De svenska tennisframgångarna vi varit vana vid är numera endast e$ minne blo$ och avsaknaden utav svenska tennisstjärnor är stor. Kommer vi inom svensk tennis någonsin igen återta posi<onen som en ledande tennisna<on? Vad är det egentligen som gjort a$ just de svenska resultaten uteblivit och hur skall den nega<va trenden vändas? En deba$ har länge förts både inom det Svenska Tennisförbundet, inkluderat såväl regioner som klubbar, och massmedia ( Svenska Tennisförbundet presenterade under 2010 sin verksamhetsplan för I denna kan man läsa om förbundets fram<da inriktning och mål. Den sportsliga ambi<onsnivån är a$ vara en ledande tennisna<on med målsä$ningar som a$ ha minst tre spelare i topp 100 i världen för damer och herrar, ha minst sex spelare i topp 300 i världen för damer och herrar samt ha spelare i topp <o på junior- världsrankingen. ( Under 2010 gjordes en studie på rela<onen mellan resultaten i interna<onella juniorturneringar under 14 år (Les Pe<ts As (Tarbes), BNP Paribas (France Open) och the European championship) och framgångar i äldre år i tennis (Brouwers, et al., 2010). Först jämfördes ATP/WTA- ranking med vinnarna, finalisterna och semifinalisterna i juniorturneringarna. Resultaten visade a$ spelare med bä$re resultat i juniorturneringarna med större sannolikhet (störst sannolikhet för vinnarna) nådde ATP/WTA- ranking topp 200, topp 100 och topp 20 i äldre år. 36.4% av de manliga och 47,5% av de kvinnliga vinnarna av juniorturneringarna nådde topp % av vinnarna (både manliga och kvinnliga) nådde topp 20. Man fann även a$ vinnarna och finalisterna i juniorturneringarna nådde en signifikant bä$re ranking jämfört med andra spelarna i juniorturneringarna. Sedan analyserades ATP/WTA- ranking av manliga och kvinnliga spelare som förlorade <digare än kvartsfinal i juniorturneringarna för a$ se om dessa också lyckades nå professionell nivå. Endast en liten procent av dessa spelare (3,2% av de manliga och 4,1% av de kvinnliga) lyckades nå en ATP/WTA- ranking topp 200. Resultaten i den interna<onella juniorturneringarna under 14 år verkar ha en betydelse för framgångar i äldre år. (Brouwers, et al., 2010). 7

8 A$ utveckla och op<mera presta<onen hos spelare är målet för varje tränare eller forskare inom tennis. Ålder, kön, spels<l samt mentala-, fysiska-, tekniska- och tak<ska färdigheter är alla avgörande faktorer för framgången hos en tennisspelare. Kunskap inom de$a skall användas när träningsprogram uvormas för spelare på en högre nivå och <llsammans med en effek<v planering skapas e$ säkert, effek<vt och givande träningsupplägg. (Kovacs, 2006). Det rekommenderas a$ tennisspelare, precis som inom alla idro$er, tränar på e$ specifikt sä$ för a$ utveckla tennisspecifika färdigheter och reducera antalet skador. Merparten utav övningarna skall simulera de erfarna <dskrav som finns under matchspel med lämpliga förhållanden mellan arbete och vila. Kroppen svarar på specifik och individualiserad träning av snabbhet, rörlighet och förfly$ningar med maximal has<ghet. Det är därför vik<gt a$ tennisspelare har fokus i sin träning på distanser som finns under matchspelet, med övningar som kombinerar förfly$ningar i sidled, i djupled och i flera riktningar. (Kovacs, 2006). Matchspelets karaktär i både herr- och damtennisen är väl uvorskat och många studier har gjorts, men <ll dags dato finns bara en studie på juniorer inom de$a område och de$a på flickjuniorer i åldrarna år (Fernandez- Fernandez, 2007) SyFe SyWet med denna studie är a$ analysera matchspelets karaktär i singel hos juniorer på högsta na<onella nivå i Sverige i åldrarna år. Målet är därmed a$ skapa ökad kunskap om juniortennis och på så vis bidra <ll a$ kunna planera, uvorma och genomföra professionell träning, både på och utanför tennisbanan, för våra svenska juniorspelare Frågeställningar U9från sy>et ställer jag följande frågeställningar: Hur lång är en genomsni$lig match i antal minuter, poäng och <llslag? Hur långt är e$ genomsni$ligt <ebreakset i antal game och poäng? Hur stor del av matchen är sk. effek<v spel<d och hur ser förhållandet mellan arbete och vila ut? Hur lång är en genomsni$lig poäng i antal sekunder? Hur många <llslag på bollen sker under en genomsni$lig poäng? Hur lång är den genomsni$liga reak<ons<den mellan <llslagen? Hur stor är sannolikheten a$ vinnaren av det första setet vinner matchen? Hur stor är sannolikheten a$ vinna e$ game vid en viss poängställning? Hur många poäng vinner servaren när 1:a- respek<ve 2:a- serve är korrekt? 8

9 3. METOD 3.1 Studiens ]llvägagångssä: Det finns tre olika <llvägagångssä$ när man gör en studie; explora<v-, bevisande- och prestandaövervakande studie. Vilken av dessa tre <llvägagångssä$ som används beror bl.a. på vilken typ av data som undersökaren skall samla in. En explora<v studie används när sywet är a$ samla in så mycket informa<on som möjligt för a$ skapa en omfa$ande bild av problemet. De$a <llvägsgångssä$ används owa när an<ngen <d eller pengar är e$ problem för a$ genomföra en mer omfa$ande studie. (Kinnear & Taylor, 1996). SyWet med en explora<v studie är bl.a. a$ upptäcka och markera e$ problem och nå <llräckligt med kunskap för a$ göra vidare studier (Patel & Davidson, 2003). Jag har valt a$ göra en explora<v studie med anledning av a$ jag ser de$a som en pilotstudie då jag velat upptäcka och markera e$ problem och nå <llräckligt med kunskap för a$ gå vidare och göra mer omfa$ande studier i fram<den. 3.2 Metod för datainsamling Det finns två alterna<va sä$ a$ samla in data <ll en studie; kvalita<v- eller kvan<ta<v datainsamling. SyWet, metoden och forskningsproblemen avgör vilken metod som passar bäst a$ använda. Studien kan också vara en kombina<on av en kvalita<v- och en kvan<ta<v studie. (Christensen, 2001). Den vik<gaste skillnaden mellan en kvalita<v- och kvan<ta<v studie är hur undersökaren använder siffror och sta<s<k (Holme & Solvang, 1997). En kvalita<v metod används när sywet exempelvis är a$ skapa nya teorier. Denna metod är även användningsbar när undersökaren vill studera en grupp personer eller när undersökaren vill studera en mer specifik frågeställning i detalj. I en kvalita<v studie används öppna frågor, vilket resulterar i längre svar än bara ja eller nej. När undersökarens sywe är a$ hi$a, fastställa och beräkna variabler, mängder eller frekvens används en kvan<ta<v metod. Denna metod passar när undersökaren har förkunskap om det ämne som skall studeras, eller när en eller flera teorier redan existerar. SyWet med denna metod är förbä$ra och utveckla <llgängliga teorier. (Christensen, 2001). Fördelen med a$ använda en kvan<ta<v metod är möjligheten a$ generalisera. Undersökaren följer sin plan under hela studien; alla objekt får samma frågor och samma svarsalterna<v. De$a <llvägagångssä$ gör det möjligt a$ generalisera informa<onen. (Holme & Solvang, 1997). Jag har valt a$ använda en kvan<ta<v metod för insamlingen av data för denna studie. Anledningen <ll de$a är a$ jag velat undersöka flera specifika frågeställningar på en grupp personer och med hjälp av den informa<on jag får sedan kunna generalisera i min slutsats. 3.3 Teknik för datainsamling Det finns två tekniker för insamling av data och informa<on; kommunika<on och observa<on (Molnar & Nilsson Molnar, 2007). När man använder observa<onstekniken för insamling av data studerar man det omedelbara beteendet, och kunskap och informa<on fås från en situa<on. En vik<g fördel med de$a är a$ man studerar beteendet och inte enbart åsikter och aktyder. Insamling av data kan exempelvis dokumenteras med videoupptagningar. (Sörqvist, 2000). Jag har valt a$ använda observa<onsteknik för insamling av data. Anledningen <ll de$a är a$ jag valt a$ dokumentera insamlingen av data med hjälp av videoupptagningar. 3.4 Utvärdering För a$ nå e$ vetenskapligt värde är det vik<gt a$ en studie är <llförlitlig, gil<g och a$ undersökaren kri<skt granskar alla typ av dokument, data och li$eratur. Validiteten representeras 9

10 av hur väl resultaten från studien stämmer överens med verkligheten och det är vik<gt a$ undersökaren verkligen studerar vad han/hon har för avsikt a$ studera. (Patel & Davidson, 2003). Det som undersöks måste vara trovärdigt, så a$ om samma studie skulle göras om vid en annan <dpunkt och med andra deltagare så skulle resultaten vara samma (Jacobsen, 2002). Med reabilitet menas a$ undersökaren är säker på a$ han/hon verkligen studerar vad som från början var tanken a$ studera och a$ slutsatsen av studien kan användas i liknande studier. E$ villkor för e$ bra resultat är a$ den fakta som studeras är <llförlitlig, så a$ undersökaren får nästan e$ iden<skt resultat när han/hon undersöker e$ fenomen från olika vinklar. (Jacobsen, 2002). Hög reabilitet uppnås om olika intervjuare ställer samma frågor och får samma svar (Kvale, 1997). Validiteten och reabiliteten i denna studie kan anses vara hög ewersom a$ matcherna som analyserades videofilmades från samma posi<on och ewer a$ ha studerat 24 matcher med totalt 28 deltagande spelare så pekar analyssvaren åt samma håll. Datan analyserades av en person med utbildning och mångårig erfarenhet av tennis på den spelnivå som matcherna spelades på och e$ specialutvecklat analysprogram användes för a$ samla all data i en databas. Analysen av datan gjordes i lugn och ro ewer det a$ matcherna avslutats och undersökaren hade möjlighet a$ göra om analysen om fel upptäcktes under <den då analysen skedde. 3.5 Deltagare Totalt deltog 28 tennisspelare (varav 16 flickor och 12 pojkar med en medelålder på 13 år (12 år, antal = 14; 14 år, antal = 14)) från hela Sverige i studien. Vid <llfället då studien genomfördes var 14 utav deltagarna rankade i Svenska Tennisförbundets rankingsystem (i sin egen åldersklass mellan posi<onerna 1 8, antal = 12; 9-10, antal = 1; 11-17, antal = 1) och 14 utav deltagarna ej rankade p.g.a. för låg ålder (rankingen startar från det år då spelaren fyller 13 år). Studien godkändes i förväg av Svenska Tennisförbundet och tävlingsorganisa<onen. 3.6 Experimentuppställning All insamling utav videofilmsmaterial gjordes under en tre dagars tennisturnering i singel som spelades på en lokal klubb i Uppsala. Videoinspelningen utav matcherna startade innan dess a$ första poängen i matchen påbörjades och avslutades ewer det a$ sista bollen i matchen avslutats. Inga avbro$ i videoinspelningen gjordes under matchen. 3.7 Turneringen Turneringen (Nike Junior Tour masters) spelades inomhus i fyra klasser (pojkar 12 år, pojkar 14 år, flickor 12 år och flickor 14 år) under perioden 5-7 oktober Varje klass omfa$ades utav de <o största juniorturneringar runt om i Sverige och spelarna fick under dessa samla poäng beroende på resultat. De å$a spelare i respek<ve klass (totalt 32 spelare i turneringen och å$a spelare per klass) som samlade högst antal poäng kvalificerade sig för Nike Junior Tour masters. Turneringen spelades i gruppspelsformat (två grupper med fyra spelare i varje grupp) där de två spelare som samlade ihop högst antal poäng gick <ll slutspel. I slutspelet spelades först semifinal och därewer final. Alla gruppspels- och placeringsmatcher spelades enligt regelverket uvormat av Interna<onal Tennis Federa<on (ITF) och avgjordes i bäst utav tre set (två s.k. <ebreakset ) med match<ebreak som avgörande set. Alla semi- och finalmatcher spelades enligt regelverket uvormat av Interna<onal Tennis Federa<on (ITF) och avgjordes i bäst utav tre <ebreakset. Huvuddomare fanns i samtliga matcher. Spelunderlaget på tennisbanorna var Plexipave Compe<<on och Plexipave Standard som has<ghet (ITF Category 3). 3.8 Matchanalys För a$ kunna studera intensiteten under matchspel i tennis filmades samtliga matcher med en videokamera (Sony HDR- CX570E, Sony Corp., Tokyo, Japan). Videokameran fanns placerad vid mi$en av tennisbanans kortsida ca. sex meter ovanför marken och täckte samtliga linjer. Videomaterialet exporterades sedan <ll en dator och analyserades med hjälp utav e$ analysprogram (Tennis Stats framtaget av Digify) speciellt utvecklat för denna studie. 10

11 Analysprogrammet användes för a$ mäta och monitorera längden på matchen, längden på och mellan varje bollduell samt antalet <llslag på bollen under varje bollduell. All data samlades i en databas för a$ sedan kunna analyseras. Från denna data kunde sedan följande variabler räknas ut: Längden på en genomsni$lig match i antalet minuter; Längden på en genomsni$lig match i antalet poäng; Längden på en genomsni$lig match i antalet <llslag; Längden på e$ genomsni$ligt <ebreakset i antalet game; Längden på e$ genomsni$ligt <ebreakset i antalet poäng; Effek<v spel<d i procent och minuter; Genomsni$lig reak<ons<d i sekunder mellan <llslagen; Längden på en genomsni$lig bollduell i antalet sekunder; Antalet <llslag på under en genomsni$lig poäng; Sannolikheten i procent a$ vinnaren av det första setet vinner matchen; Sannolikheten a$ vinna e$ game vid en viss poängställning; Hur många procent av poängen servaren vinner när 1:a- respek<ve 2:a- serven är korrekt. Längden på en match mä$es från det a$ första poängen i matchen startade <ll dess a$ sista poängen i matchen avslutades. Längden på e$ <ebreakset mä$es från det a$ första poängen i <ebreaksetet startade <ll dess a$ sista poängen i <ebreaksetet avslutades. Effek<v spel<d definierades som den <d då en bollduell pågick (summan utav alla bolldueller i matchen) dividerat med matchens totala <d. Reak<ons<den mellan <llslagen räknades ut genom a$ dividera genomsni$lig boll<d med genomsni$ligt antal <llslag per bollduell. Bollduellens längd mä$es från den <dpunkt då den servande spelaren först träffade bollen och <ll den <dpunkt då en spelare vann poängen. Antalet <llslag på bollen under en poäng mä$es från det a$ den servande spelaren först träffade bollen och <ll dess a$ en spelare slog det slag som avslutade poängen. Sannolikheten i procent a$ vinnaren av det första setet vinner matchen räknades ut genom a$ jämföra antalet vunna matcher där vinnaren även vunnit det första setet med antalet vunna matcher där vinnaren ej vunnit det första setet. Hur stor sannolikheten är a$ vinna e$ game vid en viss poängställning räknades ut genom a$ dividera antalet vunna game med totalt antal <llfällen vid en viss poängställning. Hur många procent av poängen servaren vinner när 1:a- respek<ve 2:a- serven är korrekt räknades ut genom a$ dividera antalet vunna poäng när 1:a- respek<ve 2:a- serven är korrekt med antalet spelade poäng i matchen. Samtliga matchanalyser gjordes utav personer med lång erfarenhet och god kunskap inom tennis. Totalt analyserades 24 matcher (32,5 <mmar material med bolldueller och <llslag) ifrån turneringen. För fullständig teknisk specifika<on, se bilaga 1. 11

12 4. RESULTAT Nedan presenteras samtliga resultat från studien. - Figur 1-16 visar resultat som har med antal <llslag a$ göra. - Figur visar resultat som har med spel<d a$ göra. - Figur 35 visar resultat som har med reak<ons<d a$ göra. - Figur visar resultat som har med antal game/poäng per <ebreakset a$ göra. - Figur visar resultat som har med vunna poäng för servaren a$ göra. - Figur 40 visar resultat som har med sannolikheten a$ vinnaren av det första setet vinner matchen a$ göra. - Figur visar resultat som har med vunna game vid viss poängställning a$ göra. Figur 1 Genomsni$ligt antal <llslag per bollduell. 7 Antal tillslag per bollduell ,5 6,1 5,5 6,3 5,8 1 0 Flickor 12 år Pojkar 12 år Flickor 14 år Pojkar 14 år Alla klasser Diagrammet (figur 1) visar genomsni$ligt antal <llslag per bollduell enskilt för respek<ve klass och för alla klasser <llsammans under Nike Junior Masters Både flickor 12- respek<ve 14 år har i genomsni$ 5,5 antal <llslag per bollduell. Pojkar 12 år har i genomsni$ 6,1 antal <llslag per bollduell och pojkar 14 år har i genomsni$ 6,3 antal <llslag per bollduell. Det totala genomsni$et för samtliga bolldueller var 5,8 <llslag per bollduell. Totalt analyserades bolldueller och <llslag. 12

13 Figur 2 Antal <llslag per bollduell inom olika intervall för alla klasser. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 87,3 83,1 79,1 74,4 67,1 58,7 47,9 34,7 20,7 7, Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 2) visar antal <llslag per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för alla klasser under Nike Junior Masters Exempel: 7,7% av samtliga bolldueller i studien var e$ serveess/dubbelfel och 58,7% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 1-5 <llslag. Totalt analyserades bolldueller och <llslag. 13

14 Figur 3 Antal <llslag per bollduell i procent för alla klasser. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 14,1 13,0 13,2 10,8 8,4 7,7 7,3 4,7 4,7 4,0 4,1 2,7 2,2 1,5 1, < Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 3) visar antal <llslag per bollduell procentuellt se$ för alla klasser under Nike Junior Masters Exempel: 14,1% av samtliga bolldueller i studien hade 3 <llslag och 8,4% av samtliga bolldueller i studien hade 6 <llslag. Totalt analyserades bolldueller och <llslag. 14

15 Figur 4 Antal <llslag per bollduell inom olika intervall för flickor 12 år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89,8 86,2 82,4 78,0 70,4 62,4 51,7 37,1 21,6 8, Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 4) visar antal <llslag per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för flickor 12 år under Nike Junior Masters Exempel: 8,6% av samtliga bolldueller i studien var e$ serveess/dubbelfel och 62,5% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 1-5 <llslag. Totalt analyserades 724 bolldueller och <llslag. 15

16 Figur 5 Antal <llslag per bollduell i procent för flickor 12 år. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 15,5 14,7 13,0 10,7 8,6 8,0 7,6 4,4 3,7 3,6 2,2 3,5 2,2 1,7 0, < Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 5) visar antal <llslag per bollduell procentuellt se$ för flickor 12 år under Nike Junior Masters Exempel: 15,5% av samtliga bolldueller i studien hade 3 <llslag och 8,0% av samtliga bolldueller i studien hade 6 <llslag. Totalt analyserades 724 bolldueller och <llslag. 16

17 Figur 6 Antal <llslag per bollduell inom olika intervall för pojkar 12 år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89,6 80,5 76,3 71,1 63,8 54,4 44,0 31,9 19,2 7, Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 6) visar antal <llslag per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för pojkar 12 år under Nike Junior Masters Exempel: 7,6% av samtliga bolldueller i studien var e$ serveess/dubbelfel och 54,4% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 1-5 <llslag. Totalt analyserades 788 bolldueller och <llslag. 17

18 Figur 7 Antal <llslag per bollduell i procent för pojkar 12 år. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 12,7 12,2 11,5 10,4 9,4 7,6 7,2 5,2 5,5 5,3 4,2 3,7 1,8 1,9 1, < Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 7) visar antal <llslag per bollduell procentuellt se$ för pojkar 12 år under Nike Junior Masters Exempel: 12,7% av samtliga bolldueller i studien hade 3 <llslag och 9,4% av samtliga bolldueller i studien hade 6 <llslag. Totalt analyserades 788 bolldueller och <llslag. 18

19 Figur 8 Antal <llslag per bollduell inom olika intervall för flickor 14 år. 100% 90% 80% 70% 76,7 82,0 85,7 90,0 60% 50% 40% 50,1 61,0 68,0 30% 20% 10% 0% 36,2 21,9 6, Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 8) visar antal <llslag per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för flickor 14 år under Nike Junior Masters Exempel: 6,9% av samtliga bolldueller i studien var e$ serveess/dubbelfel och 61% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 1-5 <llslag. Totalt analyserades 712 bolldueller och <llslag. 19

20 Figur 9 Antal <llslag per bollduell i procent för flickor 14 år. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 15,0 14,3 13,9 10,8 8,7 6,9 7,0 5,3 4,4 3,7 2,1 2,4 3,1 1,7 0, < Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 9) visar antal <llslag per bollduell procentuellt se$ för flickor 14 år under Nike Junior Masters Exempel: 15,0% av samtliga bolldueller i studien hade 2 <llslag och 7,0% av samtliga bolldueller i studien hade 6 <llslag. Totalt analyserades 712 bolldueller och <llslag. 20

21 Figur 10 Antal <llslag per bollduell inom olika intervall för pojkar 14 år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80,2 83,2 72,0 75,7 66,2 57,2 46,0 33,8 20,1 7, Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 10) visar antal <llslag per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för pojkar 14 år under Nike Junior Masters Exempel: 7,8% av samtliga bolldueller i studien var e$ serveess/dubbelfel och 57,2% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 1-5 <llslag. Totalt analyserades 641 bolldueller och <llslag. 21

22 Figur 11 Antal <llslag per bollduell i procent för pojkar 14 år. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 13,7 12,3 12,1 11,2 9,0 7,8 7,0 5,8 4,5 3,7 3,0 2,8 3,0 2,3 1, < Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 11) visar antal <llslag per bollduell procentuellt se$ för pojkar 14 år under Nike Junior Masters Exempel: 13,7% av samtliga bolldueller i studien hade 3 <llslag och 9,0% av samtliga bolldueller i studien hade 6 <llslag. Totalt analyserades 641 bolldueller och <llslag. 22

23 Figur 12 Jämförelse av antal <llslag per bollduell inom olika intervall för alla klasser. Pojksingel 14 år Pojksingel 12 år Flicksingel 14 år Flicksingel 12 år 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 12) visar en jämförelse av antal <llslag per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för alla klasser under Nike Junior Masters

24 Figur 13 Jämförelse av antal <llslag per bollduell i procent för alla klasser. Pojksingel 14 år Pojksingel 12 år Flicksingel 14 år Flicksingel 12 år 16% 14,4% 12,8% 11,2% 9,6% 8% 6,4% 4,8% 3,2% 1,6% 0% < Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 13) visar en jämförelse av antal <llslag per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för alla klasser under Nike Junior Masters

25 Figur 14 Jämförelse av antal <llslag per bollduell i procent mellan pojkar och flickor. Pojkar Flickor 16% 14,4% 12,8% 11,2% 9,6% 8% 6,4% 4,8% 3,2% 1,6% 0% < Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 14) visar en jämförelse av antal <llslag per bollduell procentuellt se$ mellan pojkar (12- och 14- årsklasserna <llsammans) och flickor (12- och 14- årsklasserna <llsammans) under Nike Junior Masters

26 Figur 15 Jämförelse av antal <llslag per bollduell i procent mellan 12- och 14- årsklasserna. 12-årsklasserna 14-årsklasserna 16% 14,4% 12,8% 11,2% 9,6% 8% 6,4% 4,8% 3,2% 1,6% 0% < Antal tillslag per bollduell Diagrammet (figur 15) visar en jämförelse av antal <llslag per bollduell procentuellt se$ mellan 12- och 14- årsklasserna under Nike Junior Masters

27 Figur 16 Genomsni$ligt antal <llslag per match. 700 Antal tillslag per match Flickor 12 år Pojkar 12 år Flickor 14 år Pojkar 14 år Alla klasser Diagrammet (figur 16) visar genomsni$ligt antal <llslag per match enskilt för respek<ve klass och för alla klasser <llsammans under Nike Junior Masters Flickor 12 år hade e$ genomsni$ligt antal <llslag per match på 544 <llslag (matcher, antal = 6; <ebreakset, antal = 12; match<ebreak, antal = 0). - Pojkar 12 år på 669 <llslag (matcher, antal = 6; <ebreakset, antal = 12; match<ebreak, antal = 3). - Flickor 14 år på 530 <llslag (matcher, antal = 6; <ebreakset, antal = 13; match<ebreak, antal = 0). - Pojkar 14 år på 578 <llslag (matcher, antal = 6; <ebreakset, antal = 12; match<ebreak, antal = 0). - Det totala genomsni$et för samtliga matcher var 578 <llslag (matcher, antal = 24; <ebreakset, antal = 49; match<ebreak, antal = 3). Totalt analyserades bolldueller och <llslag. 27

28 Figur 17 Genomsni$lig effek<v spel<d per bollduell. 10 Effektiv bolltid i sekunder ,1 8,7 8,0 7,7 7,9 Flickor 12 år Pojkar 12 år Flickor 14 år Pojkar 14 år Alla klasser Diagrammet (figur 17) visar genomsni$ligt längd i sekunder per bollduell enskilt för respek<ve klass och för alla klasser <llsammans under Nike Junior Masters Flickor 12 år hade en genomsni$lig längd per bollduell på 8,0 sekunder, pojkar 12 år på 9,1 sekunder, flickor 14 år på 7,7 sekunder och pojkar 14 år på 8,7 sekunder. Det totala genomsni$et för samtliga bolldueller var 7,9 sekunder. Totalt analyserades bolldueller. 28

29 Figur 18 Antal sekunder per bollduell inom olika intervall för alla klasser. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 43,6 50,7 58,3 63,5 68,3 71,9 75,6 78,8 81,6 83,9 85,8 87,9 89,1 90,7 91,9 93,0 30% 20% 10% 0% 35,8 26,8 18,2 8, Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 18) visar antal sekunder per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för alla klasser under Nike Junior Masters Exempel: 50,7% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-6 sekunder, 71,9% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-10 sekunder och 93% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-20 sekunder. Totalt analyserades bolldueller. 29

30 Figur 19 Antal sekunder per bollduell i procent för alla klasser. 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 9,4 8,6 8,8 8,0 8,1 7,6 7,1 5,9 5,2 4,9 3,6 3,7 3,3 2,9 2,8 2,3 1,9 2,0 1,3 1,5 1,2 < < Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 19) visar antal sekunder per bollduell i procent för alla klasser under Nike Junior Masters Exempel: 9,4% av samtliga bolldueller i studien avgjordes med en boll<d på 2 sekunder och 8,1% av bollduellerna avgjordes med en boll<d på 20 sekunder eller mer. Totalt analyserades bolldueller. 30

31 Figur 20 Antal sekunder per bollduell inom olika intervall för flickor 12 år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 94,1 92,0 92,4 89,8 90,6 86,2 87,8 83,1 80,2 77,2 73,8 69,6 66,0 60,8 53,6 46,0 37,4 27,1 19,5 10, Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 20) visar antal sekunder per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för flickor 12 år under Nike Junior Masters Exempel: 53,6% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-6 sekunder, 73,8% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-10 sekunder och 94,1% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-20 sekunder. Totalt analyserades 724 bolldueller. 31

32 Figur 21 Antal sekunder per bollduell i procent för flickor 12 år. 12% 10% 10,4 9,4 8% 8,6 6% 6,4 7,6 7,6 7,2 7,6 4% 2% 0% 5,2 4,1 3,7 3,6 3,5 3,0 2,9 3,0 1,7 1,9 1,4 0,8 0,4 < < Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 21) visar antal sekunder per bollduell i procent för flickor 12 år under Nike Junior Masters Exempel: 9,4% av samtliga bolldueller i studien avgjordes med en boll<d på 2 sekunder och 8,1% av bollduellerna avgjordes med en boll<d på 20 sekunder eller mer. Totalt analyserades 724 bolldueller. 32

33 Figur 22 Antal sekunder per bollduell inom olika intervall för pojkar 12 år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 53,4 58,1 64,1 67,8 71,6 75,3 78,8 80,8 83,0 85,5 87,6 89,5 90,7 91,6 40% 30% 20% 10% 0% 44,5 39,2 31,3 23,9 16,2 7, Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 22) visar antal sekunder per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för pojkar 12 år under Nike Junior Masters Exempel: 44,5% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-6 sekunder, 67,8% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-10 sekunder och 91,6% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-20 sekunder. Totalt analyserades 788 bolldueller. 33

34 Figur 23 Antal sekunder per bollduell i procent för pojkar 12 år. 12% 10% 8% 8,5 7,6 7,5 7,9 8,9 9,3 6% 6,0 4% 5,1 5,3 4,7 3,7 3,8 3,7 3,6 2% 0% 2,7 2,5 2,0 2,2 2,0 1,9 1,3 < < Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 23) visar antal sekunder per bollduell i procent för pojkar 12 år under Nike Junior Masters Exempel: 8,5% av samtliga bolldueller i studien avgjordes med en boll<d på 2 sekunder och 9,3% av bollduellerna avgjordes med en boll<d på 20 sekunder eller mer. Totalt analyserades 788 bolldueller. 34

35 Figur 24 Antal sekunder per bollduell inom olika intervall för flickor 14 år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 94,8 92,4 92,4 89,3 90,4 91,0 87,2 84,4 81,7 78,8 74,3 70,9 66,2 60,8 53,9 46,1 37,5 29,1 18,7 8, Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 3) visar antal sekunder per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för flickor 14 år under Nike Junior Masters Exempel: 53,9% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-6 sekunder, 74,3% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-10 sekunder och 94,8% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-20 sekunder. Totalt analyserades 712 bolldueller. 35

36 Figur 25 Antal sekunder per bollduell i procent för flickor 14 år. 12% 10% 10,1 10,4 8% 8,4 8,6 7,9 6% 6,2 6,9 6,3 4% 5,3 4,8 4,5 2% 0% 3,4 2,4 2,9 2,7 2,8 2,1 1,1 1,4 1,3 0,6 < < Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 25) visar antal sekunder per bollduell i procent för flickor 14 år under Nike Junior Masters Exempel: 10,4% av samtliga bolldueller i studien avgjordes med en boll<d på 3 sekunder och 6,3% av bollduellerna avgjordes med en boll<d på 20 sekunder eller mer. Totalt analyserades 712 bolldueller. 36

37 Figur 26 Antal sekunder per bollduell inom olika intervall för pojkar 14 år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 91,4 88,8 90,6 85,6 87,4 81,6 83,2 78,5 80,3 75,0 72,2 69,1 64,1 58,5 51,3 43,4 36,7 27,8 18,7 8, Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 14) visar antal sekunder per bollduell procentuellt se$ inom olika intervall för pojkar 14 år under Nike Junior Masters Exempel: 51,3% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-6 sekunder, 72,2% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-10 sekunder och 91,4% av samtliga bolldueller i studien avgjordes inom intervallen 0-20 sekunder. Totalt analyserades 641 bolldueller. 37

38 Figur 27 Antal sekunder per bollduell i procent för pojkar 14 år. 12% 10% 8% 9,8 9,0 8,9 8,0 9,4 6% 4% 5,9 6,7 7,2 5,6 5,0 2% 0% 3,0 3,1 2,8 3,4 2,5 1,9 1,9 1,6 1,7 1,2 1,4 < < Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 27) visar antal sekunder per bollduell i procent för pojkar 14 år under Nike Junior Masters Exempel: 9,8% av samtliga bolldueller i studien avgjordes med en boll<d på 3 sekunder och 9,4% av bollduellerna avgjordes med en boll<d på 20 sekunder eller mer. Totalt analyserades 641 bolldueller. 38

39 Figur 28 Jämförelse av antal sekunder per bollduell inom olika intervall för alla klasser. Pojksingel 14 år Pojksingel 12 år Flicksingel 14 år Flicksingel 12 år 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 28) visar en jämförelse av antal sekunder per bollduell inom olika intervall för alla klasser under Nike Junior Masters Totalt analyserades bolldueller. 39

40 Figur 29 Jämförelse av antal sekunder per bollduell i procent för alla klasser. Pojksingel 14 år Pojksingel 12 år Flicksingel 14 år Flicksingel 12 år 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% < < Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 29) visar en jämförelse av antal sekunder per bollduell i procent för alla klasser under Nike Junior Masters Totalt analyserades bolldueller. 40

41 Figur 30 Jämförelse av antal sekunder per bollduell i procent mellan pojkar och flickor. Pojkar Flickor 12% 10,8% 9,6% 8,4% 7,2% 6% 4,8% 3,6% 2,4% 1,2% 0% < Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 30) visar en jämförelse av sekunder per bollduell procentuellt se$ mellan pojkar (12- och 14- årsklasserna <llsammans) och flickor (12- och 14- årsklasserna <llsammans) under Nike Junior Masters Totalt analyserades bolldueller. 41

42 Figur 31 Jämförelse av antal sekunder per bollduell i procent mellan 12- och 14- årsklasserna. 12-årsklasserna 14-årsklasserna 12% 10,8% 9,6% 8,4% 7,2% 6% 4,8% 3,6% 2,4% 1,2% 0% < Antal sekunder per bollduell Diagrammet (figur 31) visar en jämförelse av sekunder per bollduell i procent mellan 12- och 14- årsklasserna under Nike Junior Masters Totalt analyserades bolldueller. 42

43 Figur 32 Genomsni$lig total längd i minuter per match. 100 Antal minuter ,8 81,0 84,1 81,2 69,0 Flickor 12 år Pojkar 12 år Flickor 14 år Pojkar 14 år Alla klasser Diagrammet (figur 32) visar genomsni$ligt total längd minuter per match enskilt för respek<ve klass och för alla klasser <llsammans under Nike Junior Masters Flickor 12 år hade en genomsni$lig längd per match på 81,0 minuter (matcher, antal = 6; <ebreakset, antal = 12; match<ebreak, antal = 0). - Pojkar 12 år på 90,8 minuter (matcher, antal = 6; <ebreakset, antal = 12; match<ebreak, antal = 3). - Flickor 14 år på 84,1 minuter (matcher, antal = 6; <ebreakset, antal = 13; match<ebreak, antal = 0). - Pojkar 14 år på 69,0 minuter (matcher, antal = 6; <ebreakset, antal = 12; match<ebreak, antal = 0). - Det totala genomsni$et för samtliga matcher var 81,2 minuter. Totalt analyserades 24 matcher (<ebreakset, antal = 49; match<ebreak, antal = 3). 43

44 Figur 33 Genomsni$lig effek<v spel<d i minuter per match. 21 Antal effektiva minuter 18,9 16,8 14,7 12,6 10,5 8,4 6,3 4,2 2,1 0 20,0 16,1 16,7 15,2 15,5 Flickor 12 år Pojkar 12 år Flickor 14 år Pojkar 14 år Alla klasser Diagrammet (figur 33) visar genomsni$ligt antal effek<va minuter per match enskilt för respek<ve klass och för alla klasser <llsammans under Nike Junior Masters Flickor 12 år hade en genomsni$lig effek<v spel<d per match på 16,1 minuter (<ebreakset, antal = 12; match<ebreak, antal = 0), pojkar 12 år på 20,0 minuter (<ebreakset, antal = 12; match<ebreak, antal = 3), flickor 14 år på 15,2 minuter (<ebreakset, antal = 13; match<ebreak, antal = 0) och pojkar 14 år på 15,5 minuter (<ebreakset, antal = 12; match<ebreak, antal = 0). Det totala genomsni$et för samtliga matcher var 16,7 minuter. Totalt analyserades 24 matcher (<ebreakset, antal = 49; match<ebreak, antal = 3). 44

45 Figur 34 Genomsni$lig effek<v spel<d i procent per match. Effektiv speltid i % 23 20,7 18,4 16,1 13,8 11,5 9,2 6,9 4,6 2,3 0 22,0 22,5 19,9 20,6 18,1 Flickor 12 år Pojkar 12 år Flickor 14 år Pojkar 14 år Alla klasser Diagrammet (figur 34) visar genomsni$ligt effek<v spel<d i procent per match enskilt för respek<ve klass och för alla klasser <llsammans under Nike Junior Masters Flickor 12 år hade en genomsni$lig procentuell spel<d per match på 19,9%, pojkar 12 år på 22,0%, flickor 14 år på 18,1% och pojkar 14 år på 22,5%. Det totala genomsni$et för samtliga matcher var 20,6%. Flickor 12 år hade arbete- vila ra<o på 1:4,03, pojkar 12 år på 1:3,55, flickor 14 år på 1:4,52 och pojkar 14 år på 1:3,44. Det totala genomsni$et för samtliga klasser var 1:3,85. Totalt analyserades 24 matcher. 45

46 Figur 35 Genomsni$lig reak<ons<d i antal sekunder. Reaktionstid i antal sekunder 1,5 s 1,35 s 1,2 s 1,05 s 0,9 s 0,75 s 0,6 s 0,45 s 0,3 s 0,15 s 0 s 1,45 s 1,49 s 1,40 s 1,38 s Flickor 12 år Pojkar 12 år Flickor 14 år Pojkar 14 år Diagrammet (figur 35) visar genomsni$ligt reak<ons<d per <llslag i sekunder enskilt för respek<ve klass under Nike Junior Masters Exempel: I pojkar 14 år har spelarna i genomsni$ 1,38 sekunders reak<ons<d från det a$ den ena spelaren träffar bollen <ll dess a$ den andra spelaren träffar bollen. 46

47 Figur 36 Genomsni$ligt antal game per <ebreakset. Antal game ,9 9,0 9,0 8,3 8,6 Flickor 12 år Pojkar 12 år Flickor 14 år Pojkar 14 år Alla klasser Diagrammet (figur 36) visar genomsni$ligt antal game per <ebreakset (match<ebreak exkluderat) enskilt för respek<ve klass och för alla klasser <llsammans under Nike Junior Masters Flickor 12 år hade en genomsni$ligt antal game per match på 9,0 game (<ebreakset, antal = 12), pojkar 12 år på 9,9 game (<ebreakset, antal = 12), flickor 14 år på 8,3 game (<ebreakset, antal = 13) och pojkar 14 år på 8,6 game (<ebreakset, antal = 12). Det totala genomsni$et för samtliga <ebreakset var 9,0 game. Totalt analyserades 49 <ebreakset. 47

48 Figur 37 Genomsni$ligt antal poäng per <ebreakset ,3 61,7 54,8 53,4 57,5 Antal poäng Flickor 12 år Pojkar 12 år Flickor 14 år Pojkar 14 år Alla klasser Diagrammet (figur 37) visar genomsni$ligt antal poäng per <ebreakset (match<ebreak exkluderat) enskilt för respek<ve klass och för alla klasser <llsammans under Nike Junior Masters Flickor 12 år hade en genomsni$ligt antal poäng per <ebreakset på 60,3 poäng (<ebreakset, antal = 12; poäng, antal = 724), pojkar 12 år på 61,7 poäng (<ebreakset, antal = 12; poäng, antal = 740), flickor 14 år på 54,8 poäng (<ebreakset, antal = 13; poäng, antal = 712) och pojkar 14 år på 53,4 poäng (<ebreakset, antal = 12; poäng, antal = 641). Det totala genomsni$et för samtliga <ebreakset var 57,5 poäng. Totalt analyserades 49 <ebreakset och poäng. 48

49 Figur 38 Vunna poäng för servaren när 1:a serven är korrekt. Vunna poäng i % 60% 54% 48% 42% 36% 30% 24% 18% 12% 6% 0% 57,6 55,6 56,4 55,4 51,9 Flickor 12 år Pojkar 12 år Flickor 14 år Pojkar 14 år Alla klasser Diagrammet (figur 38) visar vunna poäng procentuellt se$ när servarens 1:a serve är korrekt enskilt för respek<ve klass under Nike Junior Masters Exempel: I flickor 12 år vinner servaren 57,6% av poängen när 1:a serven är korrekt. 49

50 Figur 39 Vunna poäng för servaren när 2:a serven är korrekt. 60% 54% Vunna poäng i % 48% 42% 36% 30% 24% 18% 12% 6% 0% 44,5 47,8 45,6 44,6 40,4 Flickor 12 år Pojkar 12 år Flickor 14 år Pojkar 14 år Alla klasser Diagrammet (figur 39) visar vunna poäng procentuellt se$ när servarens 2:a serve är korrekt enskilt för respek<ve klass under Nike Junior Masters Exempel: I pojkar 12 år vinner servaren 47,8% av poängen när 2:a serven är korrekt. 50

51 Figur 40 Sannolikheten a$ vinnaren av det första setet vinner matchen. 100 Sannolikhet i % ,5 Vinnare av första set 12,5 Förlorare av första set Diagrammet (figur 40) visar sannolikheten a$ vinnaren av det första setet vinner matchen för samtliga klasser under Nike Junior Masters Exempel: Sannolikheten a$ vinnaren av det första setet vinner matchen är 87,5%. 51

52 Figur 41 Antal vunna game vid viss poängställning när som helst under matchen. Vunna poäng i % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 98,3 91,4 77,4 80,9 Ställning 15-0 Ställning 30-0 Ställning 40-0 Ställning Diagrammet (figur 41) visar antal vunna game vid viss poängställning när som helst under matchen för alla klasser under Nike Junior Masters Exempel: När en spelare tar ledningen med 30-0 i e$ game är det med 91,4% sannolikhet a$ denna spelaren vinner gamet. 52

53 Figur 42 Antal vunna game vid viss poängställning i första set. Vunna poäng i % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100,0 92,5 80,7 83,4 Ställning 15-0 Ställning 30-0 Ställning 40-0 Ställning Diagrammet (figur 42) visar antal vunna game vid viss poängställning i första set för alla klasser under Nike Junior Masters Exempel: När en spelare tar ledningen med 30-0 i e$ game i det första setet är det med 92,5% sannolikhet a$ denna spelaren vinner gamet. 53