1 Inledning Uppdraget Uppdragets genomförande KBM:s tidigare arbete De olika samverkansmodellerna...
|
|
- Niklas Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sid 1(12) Rapport Utvärdering av försöksverksamhet med samverkan på Gotland m.m. Innehåll 1 Inledning Uppdraget Uppdragets genomförande KBM:s tidigare arbete De olika samverkansmodellerna GotSam Bakgrund Verksamheten i stort CeSam Bakgrund Verksamheten i stort Räddsam F VästSam Iakttagelser från de olika samverkansmodellerna GotSam CeSam Räddsam F VästSam Jämförelser och slutsatser... 11
2 Sid 2(12) 1 Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen har beslutat (Fö2004/2313/CIV) att Krisberedskapsmyndigheten (KBM) skall utvärdera den verksamhet som myndigheter enligt regeringsbeslut den 14 mars 2002 bedriver för samverkan i Gotlands län. Uppdraget skall redovisas den 15 mars 2005 avseende verksamheten år 2004 och därefter årligen senast den 1 mars till försöksperiodens slut vid utgången av år Den sista redovisningen skall lämnas den 1 mars 2008 och omfatta hela försöksperioden. Redovisningen den 15 mars 2005 och den 1 mars 2007 skall omfatta en mer genomgripande redogörelse av försöksverksamheten. Dessa redogörelser skall innehålla en jämförelse med samverkansmodellen CeSam i Uppsala län. Redogörelsen bör även omfatta jämförelser med andra regionala samverkansmodeller som KBM anser vara intressanta. 1.2 Uppdragets genomförande KBM har följt arbetet inom försöksverksamheten på Gotland under året och genomfört besök vid det inrättade samverkanscentrats lokaler i Visby. En dialog har genomförts med representanter för var och en av de deltagande myndigheterna och Gotlands kommun som inbjudits att delta i försöksverksamheten. Dialoger har även genomförts med företrädare för några andra intressanta regionala samverkansmodeller. Dessa har varit projektet Central samverkan i Uppsala län (CeSam), projektet Samverkansledning i Jönköpings län (Räddsam F), och förstudien Internetbaserat informationssystem för krishantering i Storgöteborg (VästSam). Utöver besök och diskussioner med företrädare enligt ovan har underlag såsom regeringsbeslut, rapporter, projektbeskrivningar och lägesredovisningar av olika slag, med tonvikt på verksamheten år 2004, använts som ingångsvärden i denna rapport. Företrädare för myndigheter/projekt har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rapportens innehåll. 1.3 KBM:s tidigare arbete I enlighet med ett uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2003 avseende KBM lämnades en redovisning till regeringen den 3 november 2003, Utvärdering av försöksverksamheten med samverkan i Gotlands län m.m. (dnr 1045/2003). En jämförelse skulle i redovisningen göras med samverkansmodellen CeSam. KBM:s slutsatser var: Det var inte meningsfullt att jämföra GotSam, en nyss påbörjad försöksverksamhet i enlighet med ett särskilt regeringsbeslut, och CeSam, som på ingående parters (regionala och lokala) eget initiativ varit verksamt och utvecklats under många år. CeSam-verksamheten var förhållandevis väl överensstämmande med den teoretiska synen på krishantering som är under utveckling nationellt och modellen kunde omsättas i andra regioner.
3 GotSam var genom det begränsade antalet verksamhetsföreträdare och tonvikten på samgruppering redan i vardagsverksamheten inte lika överensstämmande med tankarna i krishanteringssystemet. En bättre vardagssamverkan som en effekt av försöksverksamheten GotSam skulle kunna ge en bättre grund för förbättrad krishanteringsförmåga på Gotland och eventuellt till delar i andra regioner i landet, men är inte i sin helhet omsättningsbar. Verksamheten i GotSam innebär även avsteg från gällande finansieringsprinciper. De ekonomiska förutsättningarna för GotSam borde ses över, liksom målen för verksamheten enligt den ursprungliga tidsplanen. Det var enligt KBM:s uppfattning svårt att exakt se hur den nationella krishanteringen bäst skulle utvecklas i ett längre perspektiv och med hänsyn till den utveckling som pågår internationellt. Erfarenheter från GotSam och CeSam förutsågs kunna användas i den fortsatta utvecklingen av framtida system för krishantering. Sid 3(12)
4 Sid 4(12) 2 De olika samverkansmodellerna 2.1 GotSam Bakgrund Redovisning av försöksverksamheten med GotSam år 2003 redovisades till regeringen av berörda myndigheter och Gotlands kommun den 26 februari 2004 och behandlades i stort i KBM:s redovisning hösten 2003 enligt ovan. Motsvarande redovisning avseende år 2004 har redovisats till regeringen den 28 februari 2005 och utgör i valda delar ett underlag till denna rapport från KBM. Regeringen uppdrog den 6 november 2003 åt de i GotSam deltagande myndigheterna att gemensamt analysera konsekvenser av och lämna förslag, dels till andra lokaler i anslutning till polishuset i Visby än nybyggnation, dels till andra alternativ till lokalisering. Myndigheterna har i skrivelse den 19 januari 2004 redovisat att de är eniga om att samlokalisera GotSam i direkt anslutning till polishuset genom en s.k. Instant Office-lösning. I en skrivelse till regeringen den 26 november 2003 har berörda myndigheter hemställt om att försöksverksamheten skall förlängas med två år, t.o.m Tullverket har i skrivelse till regeringen den 25 februari 2004 begärt att bli befriade från fortsatt deltagande i försöksverksamheten. Regeringen beslutade den 25 mars 2004 att förlänga försöksverksamheten med ett år till utgången av 2007 med slutrapport senast den 1 mars Den totala kostnaden för försöksverksamheten får inte överskrida den fastställda budgeten enligt regeringens beslut den 14 mars Regeringen hade vidare ingen erinran mot förslaget till lokalisering av försöksverksamheten i direkt anslutning till polishuset. Förslaget ligger inom ramen för bemyndigandet i regeringens beslut den 14 mars Regeringen beslutade också att Tullverket, som fr.o.m. den 1 juli 2004 inte längre har någon fast bemanning på Gotland, inte längre skall omfattas av det ursprungliga uppdraget att delta i försöksverksamheten Verksamheten i stort 2004 De lokaler i vilka försöksverksamheten GotSam skall bedrivas stod färdiga i september Lokalerna är väl fungerande med utrymme för berörda myndigheters vardagsverksamhet som berör försöksverksamheten, i stort enligt ursprungligt förslag. Lokalerna skall också användas för övningsverksamhet inom försöksverksamhetens ram och kommer att förses med teknikstöd som håller på att färdigställas. Försöksverksamheten i GotSam har därmed flyttats från Nya Wisborg till de nya lokalerna i anslutning till polishuset. Inom Försvarsmakten (FM) pågår förberedelser för att under 2005 flytta Sjöinfokompaniet till nya lokaler i anslutning till lokalerna för GotSam:s försöksverksamhet. Inflyttning beräknas till hösten FM:s representation på Gotland har genom det nya försvarsbeslutet förändrats radikalt. Det är numera Mellersta militärdistriktsstaben som inom FM har uppdraget att delta i GotSamverksamheten med två personer placerade i lokalerna. I nära samarbete med Ericsson Microwave Systems har en verksamhetsanalys genomförts och slutredovisats under året i syfte att bli ett lämpligt instrument för samverkansarbetet inom GotSam. Analysen kommer att följas av övningar och
5 hantering av eventuella verkliga händelser som skall ge erfarenheter i teknikutnyttjande och praktiskt kunnande. En plan är framtagen för att kunna utgöra en modell för krishantering i vardagen och vid mer omfattande krisförlopp. Sid 5(12) En omfattande teknikdiskussion har genomförts under 2004 och fortsätter under Inom GotSam-verksamheten kommer att väljas en teknikplattform som delvis bygger på Rikspolisstyrelsens säkerhet och system beträffande kommunikation, samt delvis på FM:s och Kustbevakningens (KBV) system för lägesredovisning. Säkerhetsansvariga från berörda myndigheter deltar och Datainspektionen är uppdaterad angående de olika systemen. Teknikuppbyggnaden innebär att varje deltagande verksamhet får en egen fiberkabel till sina utrymmen. Viss del av denna information läggs på en gemensam plattform för GotSam-samverkan som kan användas i krissituationer och övningsverksamhet. Denna plattform administreras av Länsstyrelsen. Information skall kunna presenteras i GotSam:s samverkans-/stabsrum. En mindre del skall även kunna presenteras i ett mobilt system. Genom bredband skall tillgång till relevanta hemsidor vid andra myndigheter/regeringskansli m.m. säkerställas. Olika behörigheter arbetas fram för olika tillfällen för samverkan i vardag och kris. Inom GotSam-verksamheten bedrivs idag ett delprojekt i samverkan mellan Polisen, KBV och FM (Sjöinfokompaniet) beträffande gränskontroll (GKI-arbetet). Syftet med delprojektet är bl.a. att förbättra gränskontrollen med snabbare, kvalitativt bättre och säkrare information till deltagande myndigheter. Inom ramen för detta delprojekt genomförde Polisen, KBV och Sjöinfokompaniet en omfattande aktivitet i juli Aktiviteten omfattade kartering och efterföljande ombordkontroller av samtliga fritidsbåtar, oavsett hemland, som kom från en angiven sektor/område med kurs mot Gotland. Vid denna gränskontroll deltog enheter ur KBV (flyg och fartyg), polishelikopter, gränspolis, samt användes Sjöinfokompaniets sensorer. Tullen, som var inbjuden, avstod. Under november drabbades Gotland av ett kraftigt snöoväder med åtföljande problem. Två fartyg gick på grund, båt- och flygförbindelser blev inställda och/eller försenades, elavbrott inträffade liksom problem i vägnätet. Verksamhetsföreträdare inom försöksverksamheten GotSam deltog i ett informationsmöte med ett antal andra aktörer som var berörda av händelserna, för att i första hand behandla gemensam information från respektive aktör. Respektive aktör kunde, i enlighet med ansvarsprincipen, klara av problemen med egna resurser som fanns tillgängliga och vädersituationen förbättrades avsevärt efter något dygn. Värdefull information från krismötet har kunnat användas i det fortsatta arbetet inom GotSam-verksamheten. Representanter från GotSam har under året varit observatörer vid ett antal övningar, bl.a. Samö 04 (KBM:s samverkansövning mellan ett urval av aktörerna inom krishanteringssystemet) och ACO (aircraft Co-ordinator). Vidare har det genomförts interna övningar inom försöksverksamheten. Vid en seminarievecka i november genomfördes åtta miniseminarier som givit värdefull information inför övningsverksamheten under Ett stort antal besök har skett vid GotSamprojektet. Arbetsutskottet (AU) och/eller delar av projektgruppen har också besökt andra liknande aktiviteter i Sverige och utomlands. Ett antal föreläsningar och redovisningar om GotSam har genomförts, liksom ett antal interna styrelse- och arbetsmöten. Beträffande projektets ekonomi kan konstateras att de förseningar som uppstått, genom att lokaliseringsfrågan inte har fått sin lösning förrän under år 2004, medfört att de budgeterade medlen inte har kunnat utnyttjas fullt ut under de inledande åren. Genom regeringens beslut, om ett års förlängning och att den totala kostnaden för
6 försöksverksamheten inte får överskrida den fastställda budgeten enligt regeringens beslut den 14 mars 2002, uppstår problem att lösgöra medel i den särskilda planerings- och budgetprocessen som skall finansiera verksamheten. KBM försöker att efter hand lösa finansieringsfrågan i samverkan med företrädare för GotSam. Sid 6(12) En verksamhetsplan för år 2005 finns framtagen. 2.2 CeSam Bakgrund I enlighet med regeringsbeslut redovisar Länsstyrelsen i Uppsala län varje år under perioden vilken verksamhet som bedrivits inom CeSam-verksamheten och hur denna har utvecklats. I en verksamhetsrapport den 27 februari 2003 hemställde länsstyrelsen om kronor i ekonomiskt utvecklingsbidrag för budgetåret 2004 från anslaget 6:5 Civilt försvar. Regeringen avslog denna hemställan i regeringsbeslut (Fö2003/561/CIV). Motsvarande redovisning avseende år 2004 har lämnats till regeringen den 22 februari 2005 och utgör i valda delar ett underlag till denna rapport från KBM. På grund av händelserna i samband med katastrofen i Sydostasien har mötesfrekvensen i slutet av december 2004 och början av januari 2005 intensifierats. Detta har medfört att rapporten från Länsstyrelsen omfattar även tiden fram till och med den 24 januari Verksamheten i stort 2004 Under året har ett nytt avtal mellan de olika verksamhetsföreträdarna inom CeSam slutits den 9 juni Bakgrunden till detta var att Knivsta kommun utträdde ur det länsövergripande samordningsorganet för räddningstjänstsamverkan i Uppsala län, Räddsam-C, den 1 februari 2003, för att inleda ett samarbete med motsvarande räddningstjänstsamverkan i norra Stockholms län. På motsvarande sätt lämnade Älvkarleby kommun Räddsam-C den 1 januari 2004, för att inleda ett samarbete med Gästrike räddningstjänstförbund i Gävleborgs län. Knivsta och Älvkarleby kommuner uttryckte dock ett särskilt önskemål om att även i fortsättningen delta i CeSam:s verksamhet. I och med denna organisatoriska omdaning uppstod ett behov av ändringar i det ursprungliga avtalet från den 6 juni Särskilda möten har genomförts med representanter från Gävleborgs län och Stockholms län för att klarlägga ansvarsförhållanden avseende Älvkarleby respektive Knivsta kommun. Inom CeSam-verksamheten har företrädare för berörda verksamheter samlats vid ett flertal tillfällen. Under de åtta olika mötena har även representanter från Svenska Kyrkan och Stiftet samt från Luftstridsskolan vid Ärna flygplats adjungerats. Under 2004 har CeSam inte varit operativt utöver händelserna i Sydostasien. Ett antal larm och vädervarningar har förekommit men inte varit av den omfattningen att CeSam har behövt aktiveras. Dessa larm har mottagits av vakthavande beslutsfattare (VB) vid Länsstyrelsen och stämts av via telefon med respektive part. I augusti 2004 genomfördes en totalövning Havsörn inom kärnenergiberedskapen i Uppsala län. I och med detta fick huvuddelen av de vakthavande beslutsfattarna inom CeSamverksamheten ett övningstillfälle inom ledning, samordning, informationshantering samt avlösning av krisledningen vid Länsstyrelsen. Under året har flera andra regioner visat intresse för CeSam-verksamheten.
7 Ambitionen för 2005 är att genomföra övning och fortbildning av deltagarna inom CeSam samt att informera om denna form av samverkan både inom och utanför länet. En utökad samverkan med näringslivet ingår i verksamheten. Sid 7(12) 2.3 Räddsam F Inom Jönköpings län pågår ett regionalt samarbete under namnet Räddsam F. Ursprungligen var detta samarbetsforum inriktat mot enbart räddningstjänst och handlade om att samutnyttja länets resurser inom detta område på bästa sätt. Under hösten 2000 inleddes diskussioner om hur en utvecklad samverkan och samordning skulle kunna bedrivas i Jönköpings län. Ingående myndigheter/organisationer är representanter från räddningstjänsterna i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län samt polismyndigheten i Jönköpings län. Målet med en utvecklad samverkan är att utveckla en gemensam grundsyn på ledning av olyckor och hanteringen av extraordinära händelser. Samverkan syftar till att öka kunskapen om legala grunder för ledning, att tydliggöra ansvar och befogenheter hos olika aktörer, att ensa termer och begrepp, bedriva gemensam övnings- och utbildningsverksamhet samt utveckla och förbättra förmågan till ledning och stabsarbete. Genom detta arbete vill man bland annat åstadkomma effektiv samverkan och samordning mellan länets aktörer. Inom Räddsam F har man i huvudsak fokuserat på samverkansformerna mellan aktörer i länet; hur man kan bedriva en effektiv samverkan och nyttja tillgängliga resurser inom länet på ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Det finns även diskussioner om att belysa möjligheterna att nyttja tekniska system och verktyg för att effektivisera och underlätta samverkan och samordning, men fokus har legat, och ligger, i första hand på att utveckla samverkansformerna metodmässigt. 2.4 VästSam Med bakgrund av de inträffade händelserna i Göteborg som Göteborgsbranden och Göteborgskravallerna, har ett flertal av de aktörer som varit inblandade i hanteringen av dessa händelser sett ett behov av en fördjupad och förbättrad samverkan och samordning. Med detta som bakgrund har ett nätverk inom Västra Götalands län bestående av representanter från Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Länspolismyndigheten, Göteborgs stad, Södra Militärdistriktets stab, Föreningen för Göteborgs försvar samt Ericsson Microwave Systems AB genomfört en förstudie under år 2004 för att utreda behovet av och möjligheterna att utveckla ett tekniskt lednings och informationsförsörjningssystem som kan effektivisera och underlätta samverkan. Under arbetet med förstudien har följande faktorer belysts: tänkbara användare användarnas behov och krav på systemet effekter med avseende på samverkan och ledning i ett sektorsövergripande perspektiv effekter med avseende på informationssamordning förslag till test och presentation av systemets användbarhet behov av investeringar i teknisk utrustning krav på informationssäkerhet förslag till fortsatt projektarbete förslag till projektplan och beräkning av kostnader. För att arbeta med dessa frågeställningar har ingående aktörer i nätverket under det gångna året diskuterat dessa frågeställningar såväl sektorsvis som sektorsövergripande. Förstudien som nätverket genomfört har slutredovisats. Ett antal förslag har lagts om fortsatt arbete, men ännu har inga beslut om detta fattats.
8 Sid 8(12) KBM sitter med som observatörer i detta nätverk, med intresse av att följa arbetet och en eventuell utveckling av detta, inte minst med hänvisning till myndighetens arbete med ett regeringsuppdrag om Tekniska utvecklingen inom ledningssystemområdet (dnr 0223/2004) samt myndighetens uppdrag att utveckla ett skyddat webbaserat informationssystem (WIS). KBM gör bedömningen att det är en positiv utveckling som parterna inom detta nätverk tagit initiativ till. Detta med hänvisning till den fördjupning och utveckling av samverkan och samordning som arbetet syftar till. När det gäller utvecklingen av ett Internetbaserat informationssystem för Storgöteborg så anser KBM att den även fortsättningsvis bör koordineras med utvecklingen av WIS. Ännu finns inte något system utvecklat, varför det är för tidigt att uttala sig om fördelar och/eller nackdelar med ett sådant system eller vilka positiva effekter eller tillämpningar det kan ha inom andra län eller andra samverkanskonstellationer.
9 Sid 9(12) 3 Iakttagelser från de olika samverkansmodellerna På den regionala nivån finns en tendens mot att allt mer söka efter gemensamma lösningar i länet mellan olika parter såsom kommuner, landsting, polis och sjukvård redan i vardagen. Syftet är att inom länet kunna hantera uppkomna situationer så bra som möjligt med de resurser och den kunskap som finns gripbar inom länet. Det kan handla om allt från att tillsätta gemensamma arbetsgrupper för att komma överens om samverkansformer inom länet, till att diskutera behov av gemensamma informationssystem och samlokalisering för att effektivisera samverkan redan i vardagen. Till delar kan denna utveckling förklaras vara en följd av minskade resurser inom många områden, men även av en ökad insikt om behovet av samverkan till följd av inträffade händelser Det är svårt att göra en meningsfull jämförelse mellan de olika samverkansmodellerna med anledning av de olika förutsättningar som gäller. KBM har därför i det följande valt att ta upp några intressanta aspekter från de olika modellerna som beskrivits översiktligt ovan. 3.1 GotSam GotSam är i grunden ett politiskt initiativ där regeringen den 20 juli 2000 beslutade (Fö 2000/1702/CIV) att lämna uppdrag till ett antal myndigheter att belysa samordningsmöjligheterna av resurser på Gotland. Uppdraget ställdes likalydande till fem centrala myndigheter Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Sjöfartsverket samt Länsstyrelsen i Gotlands län. Myndigheterna skulle även inhämta synpunkter från Gotlands kommun och eventuella privata aktörer. För att kunna utveckla formerna för samverkan vid en inträffad händelse har de deltagande parterna sett det som nödvändigt att börja med att utveckla formerna för samverkan i vardagen, för att sedan bygga vidare på detta för att samverkan och samordning vid en större kris skall fungera så bra som möjligt. För att utveckla formerna för samverkan har man inom GotSam ansett det vara grundläggande att sitta tillsammans i gemensamma lokaler. Av ingående verksamhetsföreträdare har, som nämnts, Tullverket lämnat försöksverksamheten. Sjöfartsverket och kommunen kommer inte att finnas representerade i lokalerna i den utsträckning som var tänkt. Även i övrigt är det en förändrad kompetens hos många deltagare jämfört med det ursprungliga förslaget, där inte minst mycket av vakthavande-/ledningsfunktioner inte kommer att finnas närvarande i tänkt utsträckning. Länsstyrelsen och kommunen har ett likartat geografiskt områdesansvar vid en svår påfrestning på samhället i fred inom ramen för krishanteringssystemet. Den stödjande verksamheten, med att verka för att samverkan kommer till stånd mellan berörda sektorsintressen som detta innebär, är viktig att belysa i den fortsatta försöksverksamheten. Sjöinfokompaniets flytt till lokaler i anslutning till GotSam-verksamheten är ännu inte slutligt fastställd och finansierad. En följd av det grundläggande regeringsuppdraget har blivit att många förändringar i förhållande till det ursprungliga regeringsbeslutet fordrar nya regeringsbeslut. Detta leder till stelhet i försöksverksamheten. Frågor om lokalisering och Tullverkets deltagande har bidragit till förseningar och ominriktningar i verksamheten.
10 Även andra nationella politiskt grundade beslut, såsom de stora och avgörande förändringarna beträffande militär närvaro på Gotland, påverkar förutsättningarna för försöksverksamheten. De fåtaliga militära resurser som kommer att finnas placerade på Gotland i framtiden utgör ringa förstärkningsmöjligheter i ett snabbt krisförlopp (olycka och/eller svår påfrestning). Det är bl.a. av denna anledning väl så viktigt att i den fortsatta försöksverksamheten kartlägga befintliga tänkbara resurser på Gotland samt förbereda hur förstärkningsresurser, militära och övriga, vid behov kan tillföras regionen vid en omfattande kris i framtiden. Sid 10(12) Beslutade förändringar i försöksverksamheten har medfört/medför betydande svårigheter att snabbt lösgöra medel i den statliga planerings- och budgetprocessen. 3.2 CeSam Verksamhetsföreträdare inom CeSam bedriver samverkansaktiviteterna med egna medel och förväntas enligt regeringens ställningstagande göra så (se pkt 2.2.1). Inom CeSam har man utvecklat ett system med avtal mellan de olika verksamhetsföreträdarna för att styra upp verksamheten. De olika företrädarna använder befintligt teknikstöd där kärnkraftsberedskapen har skapat vissa gemensamma lösningar. Verksamheten kan på egna initiativ utvecklas och anpassas i förhållande till förändrade förutsättningar och behov. 3.3 Räddsam F Verksamhetsföreträdare deltar inom befintlig resurs- och medelsram. Fokus ligger på metoder för samverkan, och diskussioner förs om möjligheter att nyttja tekniska system och verktyg för att effektivisera och underlätta verksamheten. Verksamheten kan på egna initiativ utvecklas och anpassas i förhållande till förändrade förutsättningar och behov. 3.4 VästSam Verksamheten finansieras av de deltagande verksamhetsföreträdarna. Ett nätverk har bildats mellan ett begränsat antal verksamhetsföreträdare för att utreda behovet av och möjligheter till att utveckla ett tekniskt lednings- och informationsförsörjningssystem som kan underlätta och effektivisera samverkan. Verksamheten kan på egna initiativ utvecklas och anpassas i förhållande till förändrade förutsättningar och behov.
11 Sid 11(12) 4 Jämförelser och slutsatser Det är fortfarande svårt att göra jämförelser mellan de olika samverkansmodellerna. Detta beror främst på olika förutsättningarna för samverkansmodellerna. Förutsättningarna för GotSam styrs av ett regeringsbeslut, vilket bl.a. innebär avsteg från gällande finansieringsprinciper. Övriga pågående samverkansmodeller sker på ingående parters egna initiativ och i vissa fall med avtalslösningar. De olika samverkansmodellerna har olika ekonomiska förutsättningar. Genom regeringsbeslut med finansiering av GotSam:s försöksverksamhet har det skapats förutsättningar för projektledning, administration, lokalkostnader, vissa investeringar i tekniskt stöd, vissa kostnader för Gotlands kommuns deltagande, vissa kostnader för flytt av Sjöinfokompaniet m.m. Övriga nämnda samverkansmodeller driver arbetet med ordinarie resurser och inom egna budgetramar. Möjligheter till förändringar i verksamheten över tiden är olika. GotSam är ett politiskt initiativ med åtföljande regeringsbeslut. Detta innebär, som nämnts, att möjligheten till snabba förändringar försvåras, förseningar i verksamheten har uppstått och andra politiska beslut har inneburit ändrade förutsättningar, men också utmaningar. Den speciella Gotlandsproblematiken (Ö-problematiken) är tongivande som orsak till verksamheten. Övriga samverkansmodeller kan snabbare och på egna initiativ förändra verksamheten i takt med regionala/lokala förändringar i förutsättningar och behov. Alla andra regioner har i stort andra grundförutsättningar och problem jämfört med Gotland. Skillnader finns mellan nationella och regionala initiativ. Ett regeringsbeslut till ett urval av centrala myndigheter, förutom länsstyrelsen, att genomföra regional/lokal försöksverksamhet, GotSam, innebär att kontakten inom respektive myndighet om inriktning, omfattning, resursåtgång m.m. blir oerhört viktig. Det finns i vissa fall variationer mellan sektorns egen beslutade verksamhet och försöksverksamheten. Intressen kan vara svåra att förena centralt och regionalt. Gemensamma beslut i styrgruppen förväntas alltid vara förankrade, och ställer därför stora krav på representationen i gruppen. Kännedomen om försöksverksamheten kan bli olika inom myndighetsområdena. Försöksverksamheten bedrivs i viss utsträckning utifrån ett ovanifrånperspektiv. De övriga samverkansmodellerna bedrivs utifrån identifierade behov i ett underifrånperspektiv. Beslut om resurser m.m. som tas förutsätts, om så erfordras, vara förankrade inom de deltagande parternas organisationer. Även här fordras att verksamheten i möjligaste mån sker i överensstämmelse med myndighetens/organisationens hela verksamhet. Förutsättningar för verksamhet i ett längre perspektiv. Regeringsbeslutet anger att försöksverksamheten GotSam skall pågå till och med år Resultatet måste, om inget annat beslut fattas, därefter omsättas i ordinarie verksamhet. Detta medför att de deltagande
12 myndigheterna måste ta ställning till fortsatt verksamhet, från och med år 2008, redan i planerings- och budgetprocessen hösten Övriga samverkansmodeller avgör själva efterhand omfattning och inriktning av verksamheten, som kommer att fortsätta enligt gemensamma ställningstaganden. Sid 12(12) Likheter finns mellan de olika samverkansmodellerna. I de verksamhetsanalyser/liknande som genomförs inom de olika projekten kommer man fram till/stöter på likartade typer av problem. Bl.a kan nämnas: Informationshantering Organisationsfrågor Samverkansformer Tekniskt stöd KBM:s roll i utvecklingen av krishanteringssystemet är bl.a. att följa de olika utvecklingsprojekten och medverka till att de tvärsektoriella frågorna tas om hand. Det är viktigt att tappa av erfarenheter mellan de olika samverkansmodellerna och att inte genomföra samma utvecklingsinsatser på flera ställen samtidigt. KBM bör verka för att erfarenheter tas till vara på bästa sätt och att de olika regionala/lokala initiativen överensstämmer med en nationell syn, och i förekommande fall inte strider mot redan beslutade utvecklingsinsatser. KBM konstaterar avslutningsvis att etableringen i nya lokaler, förutom Sjöinfokompaniet, ger goda förutsättningar för att nu komma igång med försöksverksamheten inom GotSam på större bredd under år I föregående rapport uttryckte KBM behov av att, utöver de ekonomiska förutsättningarna, även se över möjligheten att uppnå målen för verksamheten inom den ursprungliga tidsplanen. KBM anser, trots beslut om ett års förlängning av projektet, att det kan uppstå svårigheter att nå de uppsatta målen för försöksverksamheten.
1 Inledning Uppdraget Uppdragets genomförande Samverkan Gotland (GotSam)... 3
Sid 1(12) 1045/2003 2003-11-03 Utvärdering av försöksverksamhet med samverkan i Gotlands län m.m. Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Uppdraget... 2 1.1 Uppdragets genomförande... 2 2. Samverkan
Läs merUtvärdering av försöksverksamheten på Gotland (GotSam) Avseende verksamheten t.o.m. 2007
Utvärdering av försöksverksamheten på Gotland (GotSam) Avseende verksamheten t.o.m. 2007 2008-02-29 0480/2002 Titel: Utvärdering av försöksverksamheten på Gotland (GotSam) (Avseende verksamheten t.o.m.
Läs merUB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga
UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga Syfte - Öka förståelsen och samsynen för övning inom Krishanteringssystemet och samtidigt ge underlag för vidare diskussion om övningsverksamhet
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merRegional krissamverkan i Jönköpings län
Syfte Fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka. Samverkansmetodik Myndigheter och organisationer
Läs merTrygghetens Hus - från vardag till kris
Trygghetens Hus - från vardag till kris 1 Jämtlands län - en stor del av Sverige 2 Cirka 8-11 miljoner gästnätter i länet varje år. 3 4 Polisstationer i Jämtlands län Bräcke Funäsdalen Hammarstrand Hoting
Läs merHÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT
FÖR ETT TRYGGARE SVERIGE HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT 2018 2020 Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län samt Militärregion Mitt. 1 Regeringen
Läs merRegional krissamverkan i Jönköpings län
Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,
Läs merKommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1
Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:
Läs merÖverenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM
Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merRegional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Läs merPromemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018
Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa
Läs merÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS
ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en
Läs merBilaga 6. Sammanställning av enkätsvar
B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och
Läs merF-samverkan. - en styrka i Jönköpings län
F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar
Läs merInnebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17
Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merKrisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm
Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merProjektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst
Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter
Läs merNyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014
Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika
Läs merFörbundsöverenskommelse
Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap
1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk
Läs merStrategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor
Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Innehåll 1 Inledning... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 Regionala rådet...4 2.2 Representanter
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merVardagssamverkan Blåljus
U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S
Läs merVilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?
Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga
Läs merEn trygg, säker och störningsfri region
Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas
Läs merUtvärdering av försöksverksamhet med samverkan i Gotlands län m.m. Avseende verksamheten 2006
Utvärdering av försöksverksamhet med samverkan i Gotlands län m.m. Avseende verksamheten 2006 2007-02-27 0480/2002 Titel: Utvärdering av försöksverksamhet med samverkan i Gotlands län m.m. (Avseende verksamheten
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merSAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar
SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga
Läs merFörsvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget
Sid 1(7) 0774/2004 2004-09-13 Er ref: Fö2004/1404/CIV Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred Uppdraget Regeringen beslutade den 17 juni 2004, dnr.
Läs merRegional plan för krisstöd till drabbade
Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merVåra roller vid en kris
Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merLänsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet
Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens
Läs merKommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008
Kommittédirektiv Frivillig försvarsverksamhet Dir. 2008:2 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merBilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
Läs merNationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap
Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merKommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten
Kommittédirektiv Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för 2006:80 Dir. psykologiskt försvar för att skapa en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet
Läs merSamordnad kommunikation
Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets
Läs merDnr: Samverkan RAKEL i Örebro län
Dnr: 450-1278-2013 Samverkan RAKEL i Örebro län 2012-2013 Projektrapport 2:4 2012 Samverkan RAKEL Örebro län 2012-2013 Projektansvarig: Petter Kärrlander Telefon: 019-19 30 43 E-post: petter.karrlander@lansstyrelsen.se
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merBilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet
Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning
Läs merFörtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Enheten för övning Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning TFÖ 2020 Detta förtydligande är tänkt att vara en
Läs merRegeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merKrisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006
Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merSmörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar
samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merUtvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43
Utvärdering Regional samverkanskurs 11 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr: 11:3 Dnr: 5-5191-11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... Målgrupp/deltagare....1 Förkunskapskrav... 3 Kursinnehåll... Planering
Läs merKrislednings- och informationsplan
Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merTraumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt
Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum
Läs merSamverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län
Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Bakgrund till strategierna Utvecklingsprocessen Strategierna Strategierna beskriver bland annat: Krishanteringssystemet Samverkansgrupper
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015
Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang
Läs merHur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län
Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-06-07 141 KS 412/17 Policy för säkerhet och krisberedskap Beslut Kommunstyrelsen ger stadsdirektören i uppdrag att bereda förslag till ny krisledningsplan
Läs merPOSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA
POSOM plan 1 (5) Dnr: nr POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA POSOM-planen är framtagen av POSOM:s ledningsgrupp Antagen av socialnämnden 2015-09-16 1 POSOM Syfte och uppdrag 1.1 Lagstöd Kommunen ska minska sårbarheten
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merSå vill vi utveckla krisberedskapen
Så vill vi utveckla krisberedskapen KBM:S UPPDRAG/UTREDNINGAR 2005 Så vill vi utveckla krisberedskapen Titel: Så vill vi utveckla krisberedskapen Utgiven av: Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Original: Sörman
Läs merPlan för extraordinära händelser i Värmdö kommun
Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merSå är vi redo om krisen kommer
Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merDnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012
Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se
Läs merInbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för samverkan och planering Sofie Gustavsson Enligt sändlista Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 De myndigheter
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merAnsvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merAnsvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget
Läs merPLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING
Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap
Läs merRegionbildning - sammanfattning av lärandefasen
PM 1 (7) 2016-01-27 Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen Gemensamma utgångspunkter Arbetet med bildande av regionkommuner i Sverige pågår. Vid ingången av 2015 bildades sex nya. Ytterligare
Läs merUppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete
Regeringsbeslut I:5 2017-02-16 Ju2017/01526/KRIM Justitiedepartementet Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté
Läs merHandlingsprogram Krisberedskap
Handlingsprogram Krisberedskap 2016-2019 Program Diarienummer: KS 2016/0166 Dokumentansvarig: Utvecklingsledare krisberedskap Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Beslutad av: Kommunfullmäktige Ersätter
Läs merBildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Läs mer