Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:7 ISSN Värdeskapande kompetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:7 ISSN 1650-7965. Värdeskapande kompetens"

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:7 ISSN Värdeskapande kompetens

2 Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa. 2

3 Inledning Företag verkar i en alltmer global och kunskapsbaserad ekonomi vilket medför stora krav på deras skicklighet att våga överge gamla sanningar, parera hinder och snabbt gripa sig an nya möjligheter. Anpassningsförmågan till en värld som ständigt förändras är avgörande för våra företags fortsatta existens. En viktig förutsättning för detta är att de har tillgång till rätt kompet ens vid rätt tillfälle. Flertalet västsvenska företag ser med ökande oro på vårt utbildnings system och därmed deras möjligheter att rekrytera relevant kompetens både nu och i framtiden. Vi ställer oss frågan: Utbildar skolan de medarbetare som näringslivet verkligen behöver? I fyra tankesmedjor, bestående av nyckelpersoner från det västsvenska näringslivet, har frågan om vad som är värdeskapande kompetens på års sikt, diskuterats i regi av Västsvenska Industrioch Handelskammaren. Diskussionerna påbörjades under senhösten 2004 och avslutades våren Utgångspunkten för diskussionerna har varit behovet av att kunna förutspå den kompetens som krävs hos nästa generations medarbetare. Vi kan konstatera att det idag, på flera områden, endast finns låg överensstämmelse mellan skolans och näringslivets perspektiv. Baskunskaper som att kunna läsa, skriva och räkna ses i näringslivet som självklar grundkompetens som alla elever ska behärska. Avgörande för att kunskap skall vara värdeskapande är dock att den kan till ämpas i en konkret arbetssituation. Först då man förstår vad kunskap erna syftar till upplevs lärandet som meningsfullt, hanterbart och begripligt. Det ligger i näringslivets intresse att bättre förklara skillnaden i hur olika kunskaper gestaltar sig i skolan respektive i näringslivet. Vår roll är inte att vara experter på skolan eller att ha en detaljerad uppfattning om vare sig pedagogiken eller de enskilda ämnena. Däremot vill vi förmedla en bild av hur näringslivet ser på sitt framtida kom petensbehov och inbjuda till en konstruktiv dialog om hur vi bäst utvecklar kompetens av rätt värde. Kristina Ford Chef Kompetensförsörjning Gunilla Bellman Omvärldsanalys Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Fler än 2000 västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Väst sverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Inledning 5 Sammanfattning 7 Bakgrund och syfte 8 Drivkrafter och ramar för utveckling 8 Samhällsnivå: Teknologi, talang och tolerans skapar god miljö 9 Organisationsnivå: Strukturkapitalet är avgörande 10 Individnivå: Begriplighet, hanterbarhet och mening skapar sammanhang 10 Metod 10 Inledande mötet gemensam brainstorm 11 Andra mötet analys, sortering och värdering av tankarna och idéerna 11 Tredje och fjärde mötet bilder av behoven, nu och framöver 11 Resultat 12 Den värdeskapande kompetensens beståndsdelar 12 Att ta tillvara och utveckla sina förmågor i ett sammanhang 12 Förmåga till livslångt lärande och framtidsorientering 13 Förmåga till entreprenörskap och innovatörskap 13 Förmåga att relatera till och respektera andra 14 Attityder och värderingar 15 Förmåga till medvetna val 15 Förebilder som inspirerar 15 Samhällets värdegrund vars och ens ansvar 16 Stödjande strukturer och system 17 Ledarskapets tydlighet 17 Summering och diskussionsfrågor 17 Bilaga 1. Presentation av tankesmedjornas deltagare 20 Bilaga 2. Resultatet av brainstormens temainventering, bearbetad till matrisform 24 5

6

7 Sammanfattning Västsvenska Industri- och Handelskammaren har ett omfattande program med projekt som på olika sätt knyter ihop skolans och företagens värld. Inom ramen för det arbetet samlade vi under hösten 2004 personalansvariga på västsvenska företag till fyra tankesmedjor. Huvudfrågan var: Vilken värdeskapande kompetens efterfrågar näringslivet hos framtida medarbetare? Huvud resultaten är samlade i nio punkter. Se dem som ett diskussionsunderlag. Hur kan vi skapa en läromiljö som gör Västsveriges ungdomar till framtidens vinnare? 1. Från 1+1=2 till att beräkna hållfasthet En god grundutbildning är en bra bas att stå på. Men för att kunskaperna ska vara riktigt relevanta för näringslivet är det viktigt att de tillämpas. Kopplingen mellan matteboken och hållfasthetsberäkningen av brobygget, mellan engelsklektionerna och internationella affärsmöten måste bli tydlig. Användbar kunskap är kul kunskap. Är det inte så motiverade elever skapas? 2. Att ta skolbänken med sig ut i arbetslivet Kravet på att utbilda sig tar inte slut vid examen. Livslångt lärande är en viktig del i dagens arbetsliv och ett allt större ansvar för fortbildningen vilar på den enskilda individen. Näringslivets villkor är ständig förändring. För att lyckas i framtidens yrkesliv krävs både vilja och förmåga att anpassa sig till nya situationer. Är morgondagens arbetskraft medveten om att den viktigaste kompetensen är att kunna lära och lära om? 3. Entreprenörskap en träningssak Svensk ekonomi har gått in i tjänstesamhället. Här har vi ännu mycket att lära och utveck la av tjänster och verksamhet. Entreprenörer, de som ser möjligheter där andra ser problem, behövs. Vi måste gemensamt skapa ett samhällsklimat där innovatörer kan utvecklas. Erfarenheter från bland annat Ung Företagsamhet och Snilleblixtarna visar att entreprenörskap och ta-sig-församhet går att träna. Fler elever borde ges den möjlig heten. 4. Vinnarinstinkt Carolina Klüft har det, Zlatan Ibrahimovic också vinnarinstinkt. Visst, talangen finns där. Men lika viktig är viljan att vinna och att jobba stenhårt för att bli bäst. Det gäller inte bara idrott. Handelskammaren mäter varje år västsvenska 18-åringars inställning till studier, jobb och fritid. Resultaten visar att många drömmer om ett bra jobb, men att få är intresserade av att lägga ned den energi som krävs för att nå ända fram. Det är oroan de. I den skarpa internationella konkurrensen behöver västsvenskt näringsliv ungdomar med vinnarvittring. Näst bäst är inte tillräckligt bra för att ta hem en affär. Hur ser det ut i skolan, uppmuntras de elever som är bäst i olika ämnen, tillräckligt mycket? 5. Alla behövs Att satsa på elit eller bredd ses ofta som två motpoler. I själva verket stärker de varandra. Alla individer behövs och kan bidra på sitt sätt. De idéer vi ska försörja oss på i framtiden måste få utrymme att gro. Därför behöver vi en flexibel skola som uppmuntrar varje individs unika förutsättningar. 6. Vikten av att lyfta blicken Jag, jag, jag. Vi lever i en tid av individualism. Näringslivet behöver personer som kan, vill och vågar vinnarskallar och entreprenörer. Men lika viktigt som eget driv är förmågan att se sin roll i ett större perspektiv. Näringslivet efterfrågar personer som ser hur deras eget arbete kan samspela med andras kompetens och på så sätt medverka till hela företagets utveckling. 7. Bygga nätverk ett framgångsrecept Det brukar kallas social kompetens. Att ha förmåga att bygga upp och vårda relationer, att skapa förtroende och att visa respekt för andras kunskaper och tid. I arbetslivet är den sociala kompetensen, förmågan att skapa ett gott nätverk en av de absolut viktigaste tillgångar en medarbetare kan ha. Det är ofta inom nätverket som nya affärsmöjligheter eller nya arbetserbjudanden dyker upp. 8. Välja och välja bort Unga kommer ut allt senare i arbetslivet. Inom loppet av ett par år ska karriären komma igång samtidigt som privatlivet

8 kanske gå in i en ny fas med familj. För många blir ek vation en med högt ställda krav både på arbetsliv och på privatliv svår att få ihop. Allt fler svenskar, särskilt kvinnor, stressar sig sjuka. För näringslivet är medarbetarens för måga att balansera sin vardag viktig kompetens. Att ta ansvar för sin egen tid, hälsa och vidareutveckling är betydelsefullt. Hur kan näringsliv och skola gemensamt förmedla behovet av en hållbar livsstil? 9. Förebilder Alla ungdomar vet vem Big Brother- Linda är men hur många känner till Carl Bennet? Konkurrensen om ungas uppmärksamhet är stenhård. Idolerna hämtas från musiken, filmen och dokusåporna på tv. Drömmen för många är kändisskap. Men vem drömmer om att bli företagsledare som Carl Bennet, som är ägare och styrelseordförande bl a i de väst svenska företagen Elanders och Getinge samt drivande kraft i samhällsdebatten? Skolan och näringslivet kan gemensamt bli bättre på att uppmärksamma förebilder i företags världen. 10. Samarbete för framtiden Ingen vet hur framtiden ser ut. Det enda vi kan vara säkra på är att världen ständigt förändras. För att försäkra oss om att Västsverige blir en stark region i världsklass även i framtiden behövs ett bra samarbete mellan skola och näringsliv. Hur ska vi utveckla våra kontakter för att bli ännu bättre? Bakgrund och syfte Initiativet till tankesmedjorna kommer från ett antal västsvenska företag som medverkar i Väst svenska Industri- och Handelskammarens kompetensförsörjningsråd 1. Syftet är att denna idé inventer ing av värde skapande kompetens ska resultera i ett budskap om näringslivets syn på kompetens och behov av framtida medarbetare samt ge underlag för en nyanserad diskussion med skolan och skolans förvaltning. För att ge en bakgrund till det resonemang som förts i tankesmedjorna och till de erfarenheter som olika projekt inom handelskammarens kompetensförsörjningsavdelning genererat, inleder vi med en be skriv ning av de driv krafter och ramar som styr och påverkar näringslivet idag. De förut sättningar som råder, och teorier om dessa, avgör även behovet av kompetens för framgång och för tillväxt. Drivkrafter och ramar för utveckling Vi lever i en tid när Sverige och övriga världen står inför en rad vägval som är avgörande för vår lång siktiga utveckling och vårt välstånd. Flera grund läggande och omdan ande drivkrafter kom mer att påverka oss under de närmaste åren, i många fall vare sig vi vill eller inte. Somliga måste vi anpassa oss till, andra kan vi själva ta makten över genom beslut och handling. Drivkrafterna kan sammanfattas så här 2 3 : Vi lever i en gränslös och komplex värld. Den ökande globaliseringen av produktion, handel, produkter, resor och livsstilar fortsätter att förändra förutsättning arna för vår utveckling. Motreaktionerna till globaliseringen ökar samtidigt och terrorismen skapar global sårbarhet. Vi utsätts för ökande konkurrens, från länder med en arbetskraft som är ytterst motiverad till intensivt arbete för ökat välstånd. Dessa länder konkurrerade förr med enbart låga priser, men konkur rerar idag även med kvalitet. Vi ser t ex hur Kina och Indien med sina många unga akademiker snabbt vinner andelar på världsmarknaden inom både tjänste- och varuproduktion. Den ökade insikten om betydelsen av en hållbar tillväxt kräver att en ekonomisk, social och miljömässig ut veck ling sker i samklang. Här krävs helhetssyn med nya kunskaper kring hur teorierna blir konkreta, genomförbara handlingsplaner och hur de nya affärs möjligheter denna utveckling möjliggör, kan tillvaratas. Kunskapssamhället slår igenom, ett samhälle allt mer baserat på information, kunskap och kompetens. Industrin fortsätter vara basen för vår export och välfärd och i industrin finns stort behov av relevant kompetens. Vi behöver skapa nya och effektivare lösning ar och samtidigt ligga i framkant i tjänstesektorns utveckling. Fler nya företag drivna av nytänkande personer behövs också, 8

9 då våra storföretag blir allt effektivare genom att producera mer, men med allt mindre behov av mänskliga resurser. Samtidigt som arbetstillfällen förloras i traditionella branscher uppstår utmaningar och affärsmöjligheter inom nya sektorer. En oförutsägbar och föränderlig arbetsmarknad innebär att framtidens med arbetare får vara beredda att anta nya utmaningar inom olika anställningsformer. Den snabba tekniska utveck lingen inom framförallt IT och bioteknik kommer i stor ut sträck ning för ändra vår livsstil. Med tiden ser vi mer och mer effekt av vad denna teknik kan komma att innebära för individ, organisationer och samhället som helhet. Individualiseringen ökar. Den lojalitet som tidigare generationer haft till arbetsplatsen och andra grupptillhörigheter finns inte i samma utsträckning hos ungdomar. De är mer be nägna att byta åsikter, arbetsgivare och yrkesbana, vilket sätter press på organisationer och företag att ha en god personalpolitik för att kunna attrahera och behålla medarbetare. Nedan visas en modell som exempel på samverkande faktorer i omvärlden vilka sätter ramarna för sam hällsutvecklingen. Faktorerna utgör samtidigt den spelplan på vilken företagen agerar. Genom medarbetare som har kompetens inom olika områden och har förmåga att se helheten kan man spela skickligt, tidigt se möjligheter och aktivt vara med och forma framtiden. Teknisk utveckling Ekonomi Miljöresurser Kompetens och värderingar Politik Lagstiftning Bild 1. Utvecklingsfaktorer och omvärldspåverkan Utvecklingsfaktorer och omvärlds-påverkan kan studeras på olika nivåer hos samhälle och individ. Nedan följer en kort introduktion med perspektiv på de nivåer vi arbetat med i tankesmedjorna. Samhällsnivå: Teknologi, talang och tolerans skapar god miljö Professor Richard Florida, lyfter fram teknologi, talang och tolerans 4 som avgörande framgångs faktorer för städer, regioner och orter. Han menar att personer i den kreativa klassen, d v s personer som arbetar inom kreativa, intellektuella och konst närliga yrken (talang), oftare väljer arbets platser i städer med öppnare mentalt klimat (tolerans), där det är större tolerans, högre i tak och lättare att uppleva livsutrymme och få gehör för idéer. Städer, regioner och orter med dessa förutsättningar som attraherar kompetens får därmed ett ekonomiskt och teknologiskt (teknologi) för språng. Framtidens vinnande region er måste alltså kunna attra hera, behålla och utveckla kreativa människor. Enligt Florida har Sverige idag goda förutsätt ningar i detta avseende då vi hamnar på en samlad förstaplats i en studie av 14 europeiska länders potential. 5 Det som talar till vår fördel är främst tolerans för bl a invandring och homosexuella samt svenskens höga grad av individualisering. Vi har även god potential gällande både teknologi och talang. Organisationsnivå: Strukturkapitalet är avgörande Det räcker dock inte med bara starka kreativa individer i ett öppet samhällsklimat. Det krävs även en struktur i organis ationer och institutioner som ger utrymme för dessa individer och för för nyelse. Sverige har i efterkrigstid byggt upp ett system där staten tagit stort ansvar för ut veckling av folkhemmet, sam hället och dess institu tioner. Det har länge fungerat som en framgångsrik modell. Men, idag möter vi nya ut man ing ar på en världs mark nad med global konkurrens. USA, med Kalifornien som ett gott exempel, uppvisar stor diversi fiering och flexibilitet i hur olika samhälls- och forskar institutioner är organ iserade. I Kaliforniens kunskaps eko nomi är både drivkraften och konkurrens kraften stark och de amerikanska organisationerna vinner försprång på världsmarknaden. Insti tutet för tillväxt politiska studier, ITPS, har identifierat områden där Kali for nien är mer framgångsrikt än 9

10 Sverige. Bland annat behöver vi i Sverige utveckla vårt sociala kapital och våra formella institutioner och organisationer. Målet är att våra institutioner blir bättre på att hantera både individer, pro cess er och kunskap för att stärka vårt lands konkurrens kraft. Det görs genom att vi på olika nivåer i samhället fokuserar på att hantera de utmaningar vi ser i framtiden. Utmaningen är att bli bättre på att 6 : underlätta import och integration av existerande, utländsk kunskap producera ny kunskap baserad på förvärvad, existerande kunskap kombinera och omforma olika kunskaper till produktinnovationer, och kombinera och omforma olika kunskaper till marknadsinnovationer Individnivå: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet skapar sammanhang 7 För att uppnå hållbara arbetsformer för individen, för elever eller medarbetare, är professor Aaron Antonov skys forskning med fokus på hälsans ursprung en god utgångspunkt. Han ställer sig frågan varför vissa människor nästan alltid har god hälsa. Detta är en högst relevant fråga idag då Sverige har höga ohälsotal inom många organisationer och företag med stigande antal förtids- och sjuk pensioneringar och en miljon människor i arbetsför ålder som står utanför arbets mark naden 8. Forskningen visar att friska människor upplever en känsla av samman hang i sitt arbete och sin tillvaro, vilken kan relateras till: Begriplighet - i vilken utsträckning man upplever yttre och inre stimuli som förnuftsmässigt begripliga och möjliga att tolka. Hanterbarhet - att man har tillgång till resurser, med vars hjälp man kan möta krav som ställs i ens arbets- eller livssituation. Meningsfullhet - att man upplever att ens situation har en känslomässig innebörd, och att de krav som ställs på individen är värt engagemang och att investera energi i. De olika omvärldsfaktorer som beskrivits i kapitlet ovan får stå som bakgrund till den metod och de resultat som smedjornas arbete resulterat i. Metod Under ett par månaders tid har fyra olika tankesmedjor, om vardera cirka sju företags repre sen tanter, träffats fyra gånger. Flertalet av de deltagande personerna kommer från en högre per sonal funktion eller annan ledande ställning i företagen. Företagen representerar både forskning och tillverkningsföretag såväl som tjänsteföretag inom olika sektorer. Personerna och företagen presen teras i bilaga 1 i slutet av rapporten. Metoden för grupp ernas arbete kan närmast beskrivas som en explorativ workshop, där brainstorming, scenariobildning och diskussioner varit de dominer ande verktygen. Målet med möte na var att steg för steg i grupperna närma sig en bild av komp etens behoven i en tänkt framtida organ i s ation eller samhälle. I metoden ligger också möj ligheten att träffa och lyssna av andra per soner som funderar på sam ma frågor men ur olika bransch perspektiv för att samtidigt lära mer om andra före tags utmaningar och idéer. Samtidigt ges möjlighet att avsätta tid för reflektion och for mul er ingar kring framtidsfrågor. Till vägagångs sättet inbjuder också till en fortsatt dialog, där detta första underlag kan byggas på med mer av bransch-, områdes- eller samhällsspecifika frågor efter behov. Inledande möte, gemensam brainstorm Vad menar vi egentligen med termen värdeskapande kompetens? Ordet kompetens kan ha många innebörder och formuleras olika beroende på sammanhang. För att inte fastna i en de finitionsfråga, in ledde vi tankesmedjornas första möte med att fånga in olika betydelser och den innebörd som respektive deltagare såg framför sig. Det gjordes genom en så kallad brain storm, utifrån frågan: Vilka aspekter, tankar, ämnen och teman behöver vi gå igenom, ta ställning till, belysa eller uppmärksamma, 10

11 Introduktion Presentation BRAINSTORM Temagenomgång SORTERING AV TEMAN BESKRIVNING av varför och hur detta är viktigt ur olika perspektiv Gemensam SYNTES- DISKUSSION utifrån alla gruppers samlade beskrivningar Bild 2. Processen och tankesmedjornas arbete i fyra steg Möte 1 Möte 2 Möte 3 Möte 4 Bild 3. Scenario-mall för att nå idén och tanken om vad värdeskapande kompetens är på års sikt? Denna uppmaning resulterade i en inventering av ett stort antal uppslag, men där flertalet teman hand lade om behov hos individen i en framtida, tänkt organisation eller samhälle. Andra mötet analys, sortering och värdering av tankarna och idéerna Vid mötesomgång två sorterades de olika temaområdena från brainstormen ovan in i figuren nedan. De olika tema lapparna färgsattes i tre nyanser för nivåerna omvärld, organisation och individ. Okänd effekt Individnivå Önskvärt viktigt Känd effekt Mindre viktigt Ej önskvärt Organisationsnivå Samhällsnivå Genom att organisera olika teman efter angelägenhetsgrad, blev det också möjligt att välja vilka teman varje grupp ville fördjupa sig i. Vilka teman är mest angelägna att diskutera ur ett framtidsperspektiv, för att behålla och utveckla vår regions och vårt lands konkurrenskraft på en global marknad? Diskussionerna tog med tiden olika form, då de olika grupperna valde att fokusera olika teman inom de fyra olika kvadranterna 9. Tema idéerna finns uppställda i en matris, se bilaga 2. Tredje och fjärde mötet - bilder av behoven, nu och framöver Vid tredje mötet fick respektive tankesmedja i uppgift att be skriva varför det är viktigt att skola, samhälle och företag arbetar med de kom pe tenser, förmågor och fråge ställningar som framkommit vid tidigare möten och vid fjärde mötet slutfördes och diskuterades de gemensamma punkter som framkommit från alla gruppers arbete. Resultat Värdeskapande kompetens ur ett näringslivsperspektiv är kompetens som leder till goda affärer och till växt. Denna kompetens består sammanfattningsvis av en persons förmågor, värder ingar och attityd er, vilka tillsammans avgör hur en individ planerar, prioriterar, presterar, levererar och reflekterar i sin yrkesroll. Kompetens är också förmåga till tydligt ledarskap, att förmedla inspir erande förebilder tillsam mans med väl fungerande strukturer och system som förmedlar begrip lighet, meningsfullhet och goda värderingar. Sammantaget utgör detta den grund ur vilken rel ev anta förmågor och attityder utvecklas. Grund kun skaper och förmågor är mycket viktiga för att alls komma i fråga för ett arbete, men helt avgörande är att ha rätt attityd baserad på sunda vär deringar och rimliga förväntningar. Mottot för många företag är recruit for atti tude, train for skills. Tankesmedjornas resultatpunkter utgår i huvudsak från individens perspektiv. 11

12 Den värdeskapande kompetensens beståndsdelar För att sätta resultaten i ett sammanhang, återger vi här en av många modeller som används för att hantera och värdera kompetens inom företag och organisationer när man rekryterar och an ställer per sonal. Modeller är till hjälp när man granskar hur väl den arbetssökande överens stämmer med de behov som företaget har. Model lerna ger också en vägledning åt det fram tids perspektiv som en organisation behöver. Den anställde skall inte bara tillföra sin kompetens i dag, utan också, förhoppningsvis, kunna följa företaget och både utvecklas och utveckla detta över tid. Förutom att gran ska de formella betygen och meriterna görs ofta person lig hets tester. Olika be ståndsdelar i person lig heten som man försöker ringa in och värde sätta hos individen, är bl a färdigheter, kunskap, erfarenheter, egenskaper, relationer, attityder och värd ering ar i samspel med individens motivation. Personliga nätverk räknas också ofta som kompetens. Att ha och att kun na bygga ett fungerande nätverk (inom eller utom sin arbetsplats, inom eller utanför sin bransch och över generations grupperingar) innebär att man kan snabbt kan få (komplexa) saker utförda, även om det kräver medverkan från andra personer eller professioner än det form ella område man själv arbetar inom. Det är också viktigt att upprätthålla ett nätverk då detta ofta är bästa förutsättning en för att hitta intressanta arbets erbjud anden eller affärsmöjligheter. Förmågan att marknadsföra sig och sitt budskap avgör vem som får förtroendet. Nedan visas som exempel, mo dellen Kompetenshanden 10 vilken används vid rekrytering hos ett av tanke smedjeföretagen. Motivation Färdighet Kunskap Erfarenhet Relationer Värderingar =RESULTAT Gemensamt för olika kompetensmodeller är att man betonar att de ingående parametrarna måste sam verka på olika sätt för att ge figurerna jämvikt, och för att de olika kompetens erna skall kun na komma till sin rätt hos varje individ. Samtidigt beror kraven på individen nat ur ligtvis på vilk en tjänst och vilka arbetsuppgifter som personen ställs inför eller rekryteras till. Större företag, vilka i hög grad utgör tankesmedjornas deltagare, har ofta skapat egna verktyg och modeller för sin kompetenshantering, angelägna om att systematiskt förvalta och utveckla företagets kom petens som en avgörande tillgång. Att ta tillvara och utveckla sina förmågor i ett sammanhang Arbetslivet förändras. Förr räckte det i hög utsträckning att vara kunnig inom sitt område då fokus låg på att inneha yrkesmässig kompetens. Idag gäller det i hög utsträckning att snabbt kunna tillägna sig en stor mängd fakta och grundläggande kunskaper genom studier, innan man börjar tillägna sig erfarenhet och tilläm pning av kun skap erna genom arbete. Utifrån samtalen framhöll tankesmedjorna vikten av att elever under hela sin skolgång tränar på att använda kunskap i ett relevant sammanhang. Bas kunskaper är grun den för vidareutveckling och förmågan att läsa, skriva och räkna måste alla behärska. En god all män bildning är en bas att verka utifrån och den underlättar integration och påbyggnad av ny kunskap. Avgörande för att all kunskap skall vara användbar och värdeskapande är dock att den kan tillämpas. Det är viktigt ur ett näringslivsperspektiv att skolan förmedlar hur exempelvis mate matik och språk blir redskap för entreprenörskap, affärsmannaskap och innovatörskap eller annan användning i arbetslivet. Kunskaper måste sättas in i ett sam man hang, dels för att skapa mening med lärandet och motivation och dels för att kunskapen skall vara till nytta i en konkret arbetssituation. Framtida medarbetare behöver kunna + Standarder Processer Meteoder Utrustning Bild 4. Kompetenshanden Källa: Kerstin Keen (1988) 12

13 se sin roll även i ett större sammanhang och förstå hur sin egen insats bidrar till hela gruppens, avdelningens och företagets resultat och utveck ling. Först då man förstår vad kunskaperna syftar till upplevs lärande och arbetsuppgifter som menings fulla, hanterbara och begripliga. Avsaknad av denna förståelse kan resultera i studie trötta elever och omotiverade medarbetare. Förmåga till livslångt lärande och framtidsorientering Livslångt lärande är väsentligt i dagens arbetsliv. Här tenderar allt större ansvar att falla på den enskilde individen att ständigt lära vidare. Det krävs allt mer att varje medarbetare har en egen drivkraft, god själv känsla, mod och lust att ständigt lära nytt och lära snabbt. Att förutspå framtiden är svårt. Trots svårigheter att förutsäga framtiden måste vi förhålla oss till den och ha en beredskap för olika tänkbara scenarier. Företag behöver analysera utvecklingen av hur mark na d en, tekniken eller konjunkturen blir på längre sikt för att upp rätt hålla en beredskap inför olika tänk bara scenarier och vara framtidsorienterade. Att vara förberedd ger utrymme för flexibilitet att parera hinder och gripa de möj lig heter snabba förändringar medför. Medarbetare behöver ha förmågan att analysera, kontinuerligt ompröva och utveckla sin roll i företaget, på marknaden och i branschen. Tankesmedjorna betonade behovet av att träna att göra analyser under skoltiden. Analysen är en förutsättning för att kunna se saker och företeelser ur olika per spektiv och att kunna ifrågasätta och göra avvägningar vilket behövs för att kunna bedöma vad som är rätt och fel i olika situationer. Steget från information till kunskap går via reflektion och insikt. Att lära sig avsätta tid för denna process är viktigt. Ett arbetsliv kommer framöver sannolikt att innehålla perioder i olika yrken. Männi skor kan till exempel byta roll från produktspecialist inom en bransch till säljande generalist inom en annan eller tvär t om, från gruppledare till avdelningschef med både budget-, resultatoch per sonal ansvar eller från att arbeta på företagets personalavdel ning till att starta eget som rekry ter ings konsult. En hantverkare som varit an ställd kan välja att starta firma med flera anställda. Detta kräver trygga individer med positivt förhåll ningssätt till förändringar och som med entusiasm och energi tar sig an nya utmaningar. Medarbetare som tar ansvar för sina val mot ett eget livs långt lärande och utveck ling är således en förutsättning för framgångs rika företag. Att träna den fina avvägningen mellan indi vi duella val och ansvar och ledarskap med respekt för gruppen, är därför en viktig roll skolan har, sam tidigt som uppgiften även behöver adresseras alla olika sammanhang ett barn möter under sin uppväxt. Förmåga till entreprenörskap och innovatörskap Idag präglas det västsvenska näringslivet av ökad tillväxt framförallt genom ökad export. Trots detta syns ingen markant ökning i efterfrågan av arbetskraft. Ur ett framtidsperspektiv kommer nya jobb med stor sannolikhet att skapas ur någon form av inno vation eller som kringtjänst eller service till existerande verksamhet. Tankesmedjornas deltagare framhöll att vårt samhälle idag behöver fler kreativa och handlingskraft iga medborgare som kan driva utvecklingen framåt. Vi behöver nya företag som skapar nya tjänster, lösningar och arbetstillfällen. Entreprenörer behövs emellertid inte bara till att starta nya företag, utan är viktiga även i etablerade före tag och org an is ationer. Entre pren örer och innovatörer brukar sägas ha en kreativ förmåga att komma med nya idéer och ser både lusten och utmaningen i att förbättra befintliga lösningar. Att skilja sig från mängden, ta egna initiativ, våga se möjligheter och ta chansen när den dyker upp är kännetecknande för entreprenörskap. Viktigt är också att man vågar både lyckas och faktiskt misslyckas. Både skola och företag behöver bli bättre på en tillåtande attityd som ger större utrymme för individen att utforska utmaningar och för att uppmuntra entreprenörsanda. Vi behöver ha ett tolerant för hållnings sätt till människor som vågar sticka ut och utmana Jantelagen. En fråga som ställdes till tankesmedjorna var huruvida man föds till, eller kan övas i att bli entrepren ör? Samtliga var övertygade om att dessa egenskaper 13

14 är träningsbara i allra högsta grad. Mot bak grund av posi tiva erfarenheter från projekt som Ung företagsamhet (UF) och Snille blixt arna föreslogs att organisationskunskap och entreprenörskap borde ingå i obliga toriska ämne sövergripande projekt inom skolans alla stadier och inom samtliga gymnasieprogram samt även på lärarutbildningen. Idag är det framförallt gymnasieelever som läser samhälls prog ram met med ekonomisk inriktning som får möjlighet att arbeta med UF och lära sig om före tagan de och om positiv ta-sig-församhet. Det är också viktigt att entreprenörskap presenteras utifrån per son liga, framgångsrika förebilder av vem, när och varför grundades de lokala företagen runt omkring oss? Vilka drivkrafter fanns hos grundarna? Vad gjorde att de lyckades och hur har der as utveck ling sett ut med olika problem man stött på och löst? Idag finns också en uttryckt ön skan ifrån regeringen att öka intresset och kunskapen om entreprenör skap hos lärare och elev er. Nutek har arbetat fram ett treårigt program ( ) med en rad förslag för detta ända mål11. Även Nutek ser ökad samverkan mellan skola och näringsliv som en avgörande faktor för att få fler elever intresser ade av företagande. Förmåga att relatera till och respektera andra Social kompetens används ofta som samlingsbegrepp för en rad olika förmågor som rör kommunik ation och samarbete. Projektstyrda arbetsgrupper dominerar dagens arbetsliv allt mer. Dessa kräver såväl indi viduellt ansvarstagande som gruppansvar. För att hantera sin arbetsroll behöver medarbetare vara duk tiga på att både bygga och vårda relationer, skapa förtroende och visa respekt för andras talang och tid. En smedja betonade vikten av att jobba med att skapa så kallat mellanmänskligt smörjfett, det vill säga de relationer i en organisation som får arbetet att fungera väl. Det handlar om att bry sig om utan rädsla för att störa. Många gånger tar man relationer för givna, men vid t ex omorganiseringar eller rational iseringar försvinner mycket av sammanhållning och den s k tysta kunskap som en grupp kan besitta. Dessa relationer behöver man medvetet fokusera och arbeta med för att de skall skapas och bevaras. Att vara en god relationsskapare är en värdeskapande kompetens! Det gäller att bygga upp kunskap om och ha öga för dessa relationers goda verkan. De viktiga relationerna kan vara skillnaden mellan att gå till jobbet av plikt, och att gå till jobbet med glädje. Dessutom under lättar goda relationer att kunskap i företaget förmedlas och överförs på ett smidigt sätt mellan medarbetare, vilket gynnar både individ och organisation. Denna kunskapsöverföring är extra viktig där det är stor rörlighet på både personal och ny kompetens inom branschen. Fram förallt är det viktigt att det finns en kunskapsöverföring mellan generationer, då vi förväntar oss en stor generations växling inom många organisationer de kommande åren. I detta avseende kan skolan fungera som ett föredöme och gott exempel gentemot arbets livet, när det handlar om ständig kunskaps över föring och eget lärande i fokus. Bemannings- och kon sultföretag kommer sannolikt att spela en större roll som utjämnare av företagens toppar och dalar av kompetensbehov genom att erbjuda rätt kompetens och resurs insats efter aktuellt behov. I dessa företag och branscher är det än viktigare att individer har en inre trygghet och tillit till sin förmåga att bygga relationer och skapa långsiktiga förtroenden genom gott samarbete. Attityder och värderingar Genom att studera 18-åringars värderingar och attityder till arbete, fritid, studier och framtid slås man av hur kloka och seriösa våra ungdomar är 12. Däremot är det oroande att energinivån och entusiasmen inte verkar vara på samma höga nivå. Matematik anses viktigt men inte roligt, språk likaså. Man vill ha ett bra jobb, men är inte beredd att arbeta hårt för att nå dit. Fritiden är vik tigare än jobbet som menings skap are. Intresset för att starta eget eller uppfinna något är generellt sett lågt. Näringslivet efterfrågar mod iga, motiverade medarbetare och företagare som vill och som har förmågan att se möjligheter och griper chansen när den ges. Näringslivet ser vinnarinstinkt, kämparglöd och arbetsglädje som mycket posi- 14

15 tiva attityder. Det är samma egenskaper som lyfter våra svenska idrottsstjärnor till mångfaldiga segrar inom världs eliten. Att med vetet utsätta sig för konkurrens och höga kundkrav stimulerar företag till utveck ling och sporrar till ständig jakt på bättre och effektivare lösningar. På marknaden finns bara ett mål, att vinna sin kund på bästa sätt. Näst bäst är inte tillräckligt bra för att ta hem en affär i hård konkurrens. En smedja diskuterade den goda tävlingsinriktningen, med USA som föregångsland. Där upp munt ras elever som är duktiga att fördjupa sig inom sitt område, teoretiska ämneskunskaper såväl som lag sporter och musik. Man framhöll framförallt hur viktigt det är att få lov att känna sund stolthet och glädje över sina goda resultat som en stark motivation, samt att få respekt för sin ansträngning och talang från kamrater och medtävlare. Dessutom tränas barn och ungdomar i att ha en stark respekt för förlorarna, och se vinnarna som föredömen att lära av, och låta sig sporras av och att inte ge upp vid motgångar. Denna positiva tävlingsinstinkt önskas mer av i Sverige, en mer tillåtande attityd för personer som är duktiga inom andra områden än sport! Vi måste våga uppmärksamma och pre miera framgång och respektera entusiasm som en positiv drivkraft. Förmåga till medvetna val Tendensen idag är att allt fler unga inte blir fullt vuxna förrän i 30-årsåldern. Många vill hinna resa, studera och förverkliga drömmar innan man påbörjar sin yrkesbana. När man väl kommer ut i arbets livet är det mycket som ska hända inom loppet av några få år. Karriär, familjebildning, för äldra skap och statusjakt skapar en orealistisk livssituation för en del. På sikt kan resultatet bli ohälsa och utbrändhet. Många unga har därtill en föreställning om att man kan gå direkt från skolan till drömjobbet på hög position. Den bristande insikten om att även en nyutexam in erad kan få börja på en lägre kvalificerad tjänst för att tillägna sig nödvän dig erfarenhet, kan leda till besvikelse och frustration. Det ansågs ojuste av (hög)skolan och även fack förbunden, att förespegla studenter jobb och löner på en mycket högre nivå än vad närings livet i realiteten kan erbjuda. På en alltmer dynamisk arbetsmarknad gäller det att ha förmågan att kunna manövrera sina idéer, sin samlade kompetens och sig själv efter dessa förutsättningar. Tankesmedjorna ansåg att det är bra att elever får träna på att göra val genom skolåren, från små val på lägre stadier till avgörande val på gymnasiet. Att träna sig i beslutsfattande. Ett viktigt val att träna på är att ta hand om sig själv och sin hälsa, sin kropp och sin vila. Idag finns det gott om information vad som är ett hälsosamt liv, med det krävs stort ansvar av individen och insikt, för att ta till sig det bud skapet personligen. Förmågan att hantera och balansera sin vardag på ett klokt och håll bart sätt, kopplat till förmågan att prioritera sina val utifrån rea l is tiska förvänt ningar, anses samman fatt ningsvis vara en kompetens av stort värde för företagen. Förebilder som inspirerar Ungdomar behöver träffa och inspireras av förebilder som kan inspirera dem för framtiden och som känns tillgängliga och relevanta. Genom att möta elever i olika aktiviteter har näringslivet möjlighet att förmedla arbetslivets värderingar, attityder och berätta vilka förmågor och vilken kompetens man ser att man behöver framöver. Idag tar media stort utrymme i ungas liv och många har idoler från dokusåpor, musik- och idrottsvärlden. Genom att premiera framgång även i arbetslivet och uppmärk samma näringslivsidoler kan vi förmedla framtidshopp, lust och ent usiasm för näringsrelevanta studier och inför det kommande vuxenlivet. Dessutom kan närings livet användas som resurs i skolan när det gäller att se den praktiska tillämpningen av olika skolämnen och för att skapa meningsfullhet och begriplighet av de teoretiska moment som annars lätt upplevs som abstrakta och meningslösa. Att hitta former för en så dan god samverkan åligger både skola och näringsliv. Samverkan bör ske som en naturlig och inte gre rad del av und er visningen. För skolans del ger läro planen 13 både stöd och inriktning mot vad denna samverkan bör uppnå, samtidigt som det ligger i närings livets intresse att tidigt lära känna och inspirera fram tidens medarbe- 15

16 tare, beslutsfattare och kunder, genom de elever som går i skolan idag. Samhällets värdegrund är vars och ens ansvar Samhällets värdegrund, behöver vara en stabil grund men samtidigt levande göras i var dagen! Sver ige har idag en relativ konkurrensfördel genom den ärlighet och hederlighet som svenska sam hället och affärsvärlden, uppvisar. Vi litar på varandra, det finns tillit till varandra och till att avtal följs samtidigt som ordning och reda råder. Låt oss se till att vi behåller den fördel även när vi influeras allt mer av inter nation ellt företagande. Värdegrunden för individen i ett samhälle fås genom familj, uppfostran, miljö och utgör platt formen för värderingarna hos varje individ. Därur skapas inställningar, attityder och förhål l nings sätt hos individen. Smedjorna framhöll att arbetslivet och samhället i stort kan göra mer insatser inom detta område. I samma anda som t ex en vinnare bör ha respekt för förloraren, samtalade en tankesmedja om, att volon tärt väl görenhets arbete värderas lågt i Sverige, kanske p g a att vi har ett system där samhället genom skattsedeln organiserats för att ta hand om de mindre lyckligt lottade? Smedjan menade, att det i USA är naturligt att ha varit med i någon form av välgörenhet och man är stolt över det samt att det till och med är meriter ande när man söker högre befattningar, till skillnad från i Sverige, där den s k nån-annan-ismen istället anonymt tagit allt mer plats? Samtidigt finns det goda ex empel på mot satsen. Det finns företag som låter sina medarbetare välja ifall de vill arbeta med ideella sam hälls insatser på betald tid, t ex genom att regelbundet sitta i BRIStelefon eller läsa läxor med barn med svagt stöd hemifrån. Det är ett sätt att både skapa mer värde i samhället men också att skapa ett mervärde för medarbetaren; genom att göra en annan form av medmän sk lig nytta än vad det dagliga arbetet annars ger utrymme för. Det poängterades hur viktigt det är att skolan har en tydlig kunskap om den värdegrund som skolan förutsätts förmedla, och att varje enskild skola synliggör, tydliggör och arbetar med denna värde grund i det dagliga arbetet i hela organisationen. Förr fanns det uttalade eller outtalade ramar och regler som man förut sattes följa utan någon större reflektion. Idag upplevs det som att en uppluck ring av regler har skett, men ade en grupp i sin diskussion, och att värderingar skall styra istället. Är dessa i sin tur outtalade och otydliga, blir det svårt att ha dem som rättesnören, och är det fritt för tolkning hos var och en, leder det lätt till tolknings kon flikter. I de lägre skol stadierna, menade smedjorna att det sammanhållna värde grundsarbetet verk ar vara naturligt in te grerat i undervisningen. Däremot upplevde man att värde grundsarbetet ofta saknas på senarestadiet och inte minst på gym na siet, då det egentligen borde intensifieras. Viktigt är att återkom mande uppmärksam ma hur de rättigheter vi som medborgare åtnjuter, också går hand i hand med skyldigheter som vi bör respektera och uppfylla samt varför vi bör respektera dessa. Några smedjedeltagare hade goda erfarenheter av skolor som skrev ett värdekontrakt (regel kontrakt) med eleverna (och föräldrarna) inför varje läsår, som talar om vad skolans värderingar står för, och hur man alla tillsammans arbetar med dessa, personal, lärare och elever. Alla och envars ansvar, befogen heter och mål med verksamheten tydliggörs. T ex Här bedriv er vi utbild nings verksamhet, där eleven ses som en kund och medskapare av uppdraget. Idén om att göra det gemensamma ansvaret synligt finns även hos företag, vilka har en uttalad företagsfilosofi som kommuniceras med de anställda och mot kund och leverantörer. På samma vis kan skolans värdekontrakt kom municeras fortlöp an de och plockas fram för diskussion ifall något händer inom skolan, och kan även diskuteras vid ut vecklings samtalen med elev och föräldrar, utöver själva ämnespresta tionerna hos eleven. Näringslivet och företagen har en viktig uppgift och stor möjlighet att arbeta mer med värdefrågan, för att där igenom kunna fungera som förebild för de anställda, för kunder och leverantörer och andra i om världen som sprider goda exempel. IKEA har till exempel blivit kända bland annat för sitt starka varumärke och sitt värde arbete både hos de anställda och gentemot kunder. Vad kan andra företag och skolvärlden lära av dem och deras systematiska 16

17 arbete att skapa en god företagskultur på alla nivåer, i alla butiker och i alla länder? Stödjande strukturer och system Studier pekar på att toleranta miljöer lockar till sig kreativa människor och sporrar talang som i sin tur leder till utveckling. Dessa miljöer behöver vi värna om i hela samhället. Inte minst i olika läromiljöer. Det är nöd vändigt att skolan upplevs som en organisation, där det finns tydliga och motiverande stöd strukturer som ger distinkta ramar och målsättningar för både personal och elever, men samtidigt tillåter flexibla arbets metoder och tillväga gångssätt. Lärare behöver både finna och få använda vägar för att inte bara hjälpa och stödja eleverna, utan även för att ge kreativa utmaningar och för att coacha elever ut ifrån deras egen styrka och kraft. Ledarskapets tydlighet Tankesmedjorna efterfrågar ett tydligare ledarskap från skolans och lärarnas sida, där lärare och skol ledare med stolthet tar ansvar för sina viktiga roller som pedagoger och värderingsförmed lare, men samtidigt sätter tydliga gränser för sitt uppdrag. Förutom eleverna, så behöver även föräldrarna ta sitt ansvar. Dessa kan inte tillåtas lämpa över sitt ansvar på skolan. Företagen upp lever idag att de behöver upp fostra en del yngre nyanställda i enkla och grundläggande oskriv na regler, koder och grundläggande attityder så som respekt för andra medarbetare, att komma i tid och att hushålla med både egen och andras tid och resurser. Sådant företag förvånas över och förväntar sig att en elev som gått ut minst gymnasieskolan fått med sig genom livet. Det upplevs som mycket viktigt att skolan, likväl som företag, arbetar medvetet och uthålligt med vär deringsfrågorna fort löpande, då de (goda) värderingarna som formas hos individ och grupp kommer till uttryck genom individens attityder, vilja och engagemang. Just de kriterier som anses som värdeskap ande kompetens hos en medarbetare. Summering och diskussionsfrågor Samtalen i tankesmedjorna resulterade både i scenariobeskrivningar men också i ett antal nya frågor. Denna avslutande summering har ambitionen att väcka tankar och inbjuda till en dialog mellan skola och näringsliv, om hur vi bäst utvecklar kompetens av rätt värde. Att förutspå framtiden är svårt. Tämligen oväntat inföll 70-talets oljekris, Berlinmurens fall 1989 och terror attacken mot World Trade Center den 11 september Dessa hän delser har på ett dramatiskt sätt påverkat ekonomin och den globala marknaden. Idag konkur rerar Sverige med länder som för bara tio år sedan betraktades som underutvecklade. Trots svår ig heterna att förut säga framtiden, så måste vi alla förhålla oss till den. Vi behöver en beredskap för olika tänkbara scenarier, och måste därför noggrant analysera hur ut veck lingen av mark nad en, tekniken eller konjunk turen blir på längre sikt. Företag måste också ständigt vara framtids orienterade och ha stor flexibilitet att parera hinder och gripa de möjligheter snabba förän dringar medför. I läro planen för den Nya gymnasieskolan 2007 föreslås historia bli ett nytt kärnämne. Lika viktigt som att få en bakgrund till vår egen tid, är det ur ett näringslivs per spektiv att ha ett tydligt avstamp framåt, in i framtiden. Utgår skolan idag ifrån samma framtidsperspektiv som näringslivet? Utrustas nästa generations med arbetare med en hög beredskap för en osäker framtid? Baskunskaper som att kunna läsa, skriva och räkna ses av näringslivet som självklara grundkom p etens er som alla bör behärska. För att kunskap skall vara värdeskapande krävs dock att den kan till ämpas. Det är avgörande ur ett näringslivsperspektiv att skolan för med lar hur exempelvis mate matik och språk blir redskap för entreprenörskap, affärsmannaskap och innovatörskap. Kun skap er behöver sättas in i ett sammanhang, dels för att skapa mening med lärandet och dels för att kun skapen skall vara till nytta i en konkret arbetssituation. Först 17

18 då man förstår vad kunskap erna syftar till upplevs lärandet som meningsfullt, hanterbart och begripligt. Förmår skolan förmedla hur olika kunskaper gestaltar sig i skolan respektive i näringslivet? Livslångt lärande är väsentligt i dagens arbetsliv. Här tenderar allt större ansvar att falla på den enskilda individen att lära vidare. Det krävs att varje medarbetare har en egen god själv känsla, mod, lust och vilja att lära nytt och lära snabbt. Varje medarbetare behöver förstå sin roll i före tagets mål och vision i ett större sammanhang och kunna ta ansvar för sin del. Alla med arbetare kommer inte att behöva en högskoleutbildning i framtiden, men grundläggande förståelse för sammanhang behövs på alla nivåer i en organisation. Har vi ett skolsystem som ur ett arbets livs perspektiv är för fokuserat på enskilda kunskaper istället för att lära individen att se sammanhang och att förbereda henne för ett livslångt lärande? Näringslivet ser tävlingsinstinkt, kämparanda och ta-sig-församhet som mycket posi tiva egen skaper. Att med vetet utsätta sig för konkurrens och höga kundkrav stimulerar till utveck ling och sporrar till ständig jakt på bättre och effektivare lösningar. Vi måste våga uppmärksamma och pre miera framgång. I Sverige är det inte lika naturligt att få känna stolthet och få samma upp märk samhet för goda studieresultat som för bra idrottsprestationer. Uppmärksammar och premi erar dagens skola hög prest erande elever, så att dessa känner stolthet över sina resultat och sporras mot ytterligare utmaningar och prestationer? En egen inre drivkraft är en kompetens av stort värde. Många arbeten idag kräver att individen själv skapar sin befattningsbeskrivning och har förmåga att själv forma sina arbetsuppgifter utifrån verksamhetens affärsidé, mål och vision. Var och en har ansvar för att planera, prioritera, prestera, leverera och reflektera. Den egna drivkraften är dessutom viktig i grupparbeten och projektgrupper där framgång bygger på kombinationen av eget ansvar och ömsesidig respekt för varandras tid, talang och roll i teamet. Hur ska dagens unga, utpräglade individualister, bäst för beredas för de arbetsvillkor som gäller i näringslivet med projektstyrda arbetsgrupper, individuellt ansvar och professionellt nätverkstänkande? Enligt återkommande attitydundersökningar 14 är vår ungdom seriös, men inte särskilt en tusi as tisk. Matematik anses viktigt men inte roligt, språk likaså. Ungdomar vill ha ett bra jobb men är inte be red da att arbeta riktigt hårt för att nå bättre positioner eller andra mål. Fritiden anses vik tigare än arbetet som värdeskapare i livet. Näringslivet efterfrågar motiverade medarbetare som har förmågan att se möjligheter, vågar gripa chansen när den ges, och som brinner för sin upp gift. Entusiasmerar och vägleder vi vuxna vår ungdom till att se möjligheter, testa sina gränser, angripa problem med lust och energi och vara uthållig i både skola, fritid och arbete? Idag präglas det västsvenska näringslivet av ökad tillväxt framförallt genom ökad export. Trots detta syns ingen markant ökning i efterfrågan av arbetskraft, det är så kallad jobless growth. De företag som nyrekryterar gör det till hög grad i länder med lägre lönekostnader än Sverige. Produktion eller andra funktioner flyttas ut från Sverige. Vi behöver kreativa och nytänkande människor som vill och vågar skapa nya företag och utveckla befintliga verksamheters konkur renskraft på den globala arenan. Både skolan och företagen måste bli bättre på att uppmuntra entreprenörsanda och inta ett mer tolerant förhållningssätt till människor som vågar sticka ut och utmana Jantelagen. Framgångsrika tillväxtregioner präglas bl a av tolerans för olikheter och drar till sig kreativa människor. Vill vi, och är vi på olika sätt i vårt svenska samhälle beredda att utveckla det pedagogiska kli mat et och de 18

19 organisa toriska ramarna i samhälle och företag för att välkomna de människor som inte är mainstream? Arbetsmarknaden tenderar att bli allt mer dynamisk och oförutsägbar. Fluktuationer i arbets marknadens behov av arbetskraft och kompetens går i cykler. För att skapa en flexibelt funger- ande arbetsmarknad kommer med all sannolikhet bemannings- och kon sultföretag än mer att vara de före tag som fungerar som utjämnare av arbetskraftsbehovets toppar och dalar. Hur kan skola och näringsliv förbereda unga för en dynamisk arbetsmarknad? Kan vi lita på deras egen förmåga att känna av och anpassa sig till rådande trender? Kan vi i arbetslivet idag, bli bättre på att visa att man måste leva ett liv med paradoxer och att det är helt i sin ordning? Att kunna balansera vårt liv avseende både t e x arbete-fritid, individualismgruppsamverkan, medarbetarskap-ledarskap, globalt tänkande men med lokalt ageran de. Vi behöver medarbetare med förståelse för att samhället är ständigt föränderligt och utvecklas genom trender. De företeelser som överlever en trend tenderar att bli en del av våra värderingar och vår livsstil. Hur förmedlar skola och näringsliv praktiskt att det viktiga är att satsa på utveck ling av tillitsfulla relationer och goda kulturer, eftersom dessa på sikt kommer att styra över hur exempelvis teknik utvecklas och kommer till användning? Tendensen idag är att unga inte blir fullt vuxna förrän i 30-årsåldern. Många vill hinna resa, studera och förverkliga drömmar innan man påbörjar sin yrkesbana. När man väl kommer ut i arbetslivet är det mycket som ska hända inom loppet av några få år. Karriär, familjebildning, för äldra skap och statusjakt skapar för en del en orealistisk livssituation. På sikt kan resultatet bli ohälsa och utbränd het. Förmågan att hantera och balansera sin vardag på ett klokt och hållbart sätt anses vara en kompetens av stort värde för företagen. Vilken livsstil och vilka hållbara förväntningar på framtiden vill vi vuxna i samhället uppmuntra hos våra ungdomar och hur gör vi bäst det? För att kunna säkerställa den kompetens våra företag behöver i framtiden krävs en kvalitativ interaktion mellan skola och näringsliv. Fungerande former för utvecklande samarbete och dialog efterfrågas. Hur ser en ömsesidig, effektiv och konkret interaktion mellan skola och näringsliv ut? Näringslivet genom handelskammaren, välkomnar till en dialog om detta. Fotnoter 1 Kompetensförsörjningsrådet består av ett tiotal personalchefer från de största västsvenska företagen. De representerar handelskammarens medlemmar i kompetensfrågor och fungerar som bollplank och inspira törer till handelskammarens arbete. 2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren, (2005). 3 Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, Teknisk Framsyn (2004) 4 Florida, Richard, The rise of the creative class. Basic Books (2002) 5 Florida, Richard, Europe in the creative age. Carnegie Mellon Software Center (2004) 6 ITPS rapport Social capital, innovation policy and the emergence of the knowledge society: A comparison of Sweden, Japan and the USA. Institutet för tillväxtpolitiska studier, (A2004:017) 7 Antonovsky, Aaron, Hälsans mysterium. Natur och Kultur (1991) 8 SCB, Se bilaga 2, för en uppställning av de olika teman som brainstormen resulterade i. 10 Keen, Kerstin, Kompetenshanden. (1988) 11 Verket för näringslivsutveckling, Förslag till ökat nationellt entreprenörskapsprogram Nutek (2004) 12 Västsvenska Industri- och Handelskammaren, Fokus Attityd. VIHK (2002,2003,2004) 13 Lpo 94.1, Skolans värdegrund och uppdrag års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). 14 Västsvenska Industri- och Handelskammaren, Fokus Attityd. (2002,2003,2004) 19

20 Bilaga 1. Presentation av deltagarna i tankesmedjorna Smedja 1. Charlotte Kjellsson arbetar som personalman vid Saab Ericsson Space AB, med bl a skolkontakter. Saab Ericsson Space är en obereoende leverantör av rymdutrustning, specialiserade på digital- och mikrovågsteknik och mekaniska system. Huvudapplikationerna finns inom telekommunikation, navigation, veten skap, jordobservation och bärraketer. Huvudkontoret finns i Göteborg och företaget har 530 anställda. Saab Ericsson Space ingår i Saabgruppen. Medarbetarnas utbildning är teknisk högskola eller liknande, poäng med inriktning mot elektro, data och teknisk fysik samt gymnasieskola och yrkesskola. Malin Lindén arbetar som personalchef på Saab Rosemount Tank Radar AB i Gamlestan, Göteborg. Saab Rosemount är ett högteknologiskt företag och är världsledande på radarbaserad nivåmätning. Företaget arbetar med hela kedjan från utveckling till marknadsföring, försäljning, produktion och after sales, där det i alla led krävs hög teknisk kompetens för att leva upp till kundernas krav. Saab Rosemount är totalt 450 anställda och har 11 dotterbolag runt om i världen. 98 procent av företagets produktion går på export. Företaget ägs sen några år av amerikanska Emerson. Jan Ryrlén arbetar som produktionsoch logistikchef på Aros Electronics AB i Mölndal. I det arbetet ingår att rekrytera, vidareutveckla och motivera medarbetare. Företaget har ca 90 anställda och utvecklar samt producerar kundanpassad elektronik inom motorstyrningar, sensorer och kommunikation för industrin. Ca 85% går på export. Företaget ägs av Iro AB och har en stor del gymnasieingenjörer och civilingenjörer då man är mycket teknikintensiva. Staffan Ljung arbetar vid SP som informationschef med ansvar för PR och marknadskommunikation. SP: s (Sveriges Provnings- och forskningsinstitut i Borås) uppgift är, att bidra till tillväxt och konkurrenskraft i näringslivet samt till säkerhet, god miljö och en hållbar utveckling i samhället. SP gör detta genom behovsmotiverad forskning och ett brett tjänsteutbud inom teknisk utvärdering och mätteknik. Med en omsättning på drygt 650 Mkr och cirka 730 medarbetare är SP ett av landets största forskningsinstitut. SP är en utpräglad kunskapsorganisation med hög personell kompetens. Av våra 730 medarbetare har över hälften akademisk utbildning och ett 90-tal har forskarutbildning. Birgitta Dahte arbetar som personalchef på Ringhals AB som ingår i Vattenfallkoncernen. Ringhals kärnkraftverk är Nordens största kraftverk och producerar ca 20% av Sveriges el, vilket räcker till att för sörja sex städer av Göteborgs storlek. Ringhals står idag inför den mest omfattande invest eringsperioden sedan starten och samtidigt en omfattande generationsväxling bland de anställda. Sen många år sam verkar Ringhals med såväl gymnasieskolor som högskolor i regionen. Niclas Sjöberg arbetar som regionchef på Technogarden Engineering Resources AB, bl a med ansvar för företagets rekrytering och kundkontakter. Technogarden Engineering Resources AB är ett konsultföretag i Göteborg, som hjälper teknikföretag med kvalificerade ingenjörskonsulter på kort och lång sikt samt bistår vid företags chefs- och specialistrekrytering. Företaget ingår i Norconsult AS, ett av nordens största rådgivande ingenjörsbolag. Lena Bexell arbetar på SCA Hygien Products AB i Mölndal, som ansvarig för HR training & Development i Norden. SCA Hygien utvecklar, tillverkar och marknadsför hygienprodukter så som barnblöjor, menstrationsskydd, inkontinensskydd, och mjukpapper under varumärkerna Libero, Libress, Tena och Edet. Peter Wiberg arbetar på personalavdelningen inom Ericsson Microwave Systems AB i Kallebäck, Göteborg. Ericsson Microwave Systems är ett bolag inom Ericssonkoncernen som erbjuder radarsystem och säkerhetslösningar inkluderande avancerad luftburen, markbaserad och marin radar, kommunikation och nätverksbaserade informationssystem, samt lösningar för säkerhet i samhället. Bolaget har idag drygt 1600 medarbetare, varav en majoritet arbetar med produktutveckling och forskning. Andelen kvinnliga medarbetare uppgår till 22 %. Smedja 2. Sven-Martin Åkesson arbetar som konsultchef på KPMG i Göteborg. KPMG är ett av Sveriges ledande kunskapsföretag med företagstjänster inom revision, skatt och rådgivning med medarbetare på 60 kontor. Företaget ingår i KPMG International som är ett av världens främsta nätverk av revisorer och specialister inom rådgivning. KPMG rekryterar varje år ett stort antal högskoleutbildade medarbetare. Eva Sasioglu har arbetat som personalchef på ACL Sweden AB, med bl a ansvar för rekrytering, kom petensutveckling och arbetsmiljö. ACL Sweden AB, i Göteborg, är ett dotterbolag till Atlantic Container Line AB, som är ett svenskt företag med huvudkontor i New Jersey. Företaget har fem kombinerade RoRo/ LoLo fartyg som trafikerar Nordatlanten med veckoseglingar. Koncernen har ca 400 anställda, varav ca 40 anställda i Sverige. 20

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA

ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA OM MIG Kajsa Asplund Psykolog Doktorerar på Handelshögskolan i Stockholm inom området Talent Management Skriver om organisationspsykologisk forskning på blogg.assessio.se

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer