1/2003. FMV teknik för Sveriges säkerhet. UndE23. radarspaning i världsklass. hjas 39 Gripen till Ungern hmaterielvår

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1/2003. FMV teknik för Sveriges säkerhet. UndE23. radarspaning i världsklass. hjas 39 Gripen till Ungern hmaterielvår"

Transkript

1 FMV teknik för Sveriges säkerhet 1/2003 UndE23 radarspaning i världsklass hflytbr Flytbrosystemet M3 hjas 39 Gripen till Ungern hmaterielvår Materielvård d för framtiden

2 FMVaktuellt Adress Försvarets materielverk Stockholm tfn (växel) Foto: Stefan Bohlin Prenumeration Berit Robotti Prenumerationen är kostnadsfri och kan beställas via e-post: Ansvarig utgivare Informationschef Kurt Svensson Gott utgångsläge goda utsikter Chefredaktör Jerry Lindbergh tfn fax Layout Jerry Lindbergh Det har varit ett bra år för FMV. Vi kan konstatera att 2002 resulterade i ett ekonomiskt överskott som blev något större än beräknat. Än roligare att konstatera är att vi har förbättrat vår leveranssäkerhet rejält och nu ligger på samma höga nivå som 1999, som är det bästa året sedan vi började mätningarna FMV har under året deltagit i en mängd exportstödjande verksamheter inom olika områden. Över huvudtaget ökar det internationella samarbetet både i betydelse och omfattning. Ett stort antal materielprojekt har under året initierats, utvecklats, slutlevererats och avvecklats. Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar innebär bland annat att FMV nu måste samla alla kompetenser för att åstadkomma ändamålsenliga försvarsmaktssystem. Flexibilitet och anpassningsförmåga blir allt viktigare i den framtida materielförsörjningen. Utvecklingstider och utveck- lingskostnader måste minskas. Utveckling av modeller för modellering och simulering får en allt större roll för utvecklingen av ny materiel. Ett särskilt fokus måste riktas mot vidmakthållande och utveckling av kompetens för anskaffning. Denna kompetens måste än mer i framtiden inbegripa att klara anskaffningar i en komplex, internationell miljö. Detta förutsätter hög teknisk, kommersiell och internationell kompetens som kan samspela under kvalificerad projektledning. Utmaningarna är fortsatt många, vi har ett bra utgångsläge och vi har förmågan. FMV kommer även i fortsättningen att kostnadseffektivt stärka försvarets samlade förmåga med teknik för Sveriges säkerhet. Generaldirektör Birgitta Böhlin Omslagsbild Radarspaningssystemet UndE23. Foto: Ericsson Microwave Tryck Edita Norstedts tryckeri AB FMVaktuellt utkommer med fem nr/år (upplaga ex.) Tidskriften får gärna citeras om källan anges. ISSN Försvarets materielverk FMV är en myndighet som är direkt underställd Försvarsdepartementet. FMV:s främsta uppdragsgivare är Försvarsmakten. FMV definierar, utvecklar, anskaffar, levererar, vidmakthåller och avvecklar försvarets materielsystem. FMV provar systemen från förstudie till leverans och senare avveckling. FMV:s huvudkontor finns i Stockholm, men anläggningar finns även i Arboga, Karlsborg, Linköping och Vidsel. FMV har ca anställda och omsätter ca 20 miljarder kronor per år. 2

3 Brobygge med flyt Hur förflyttar man ett gäng 60-tons stridsvagnar över en 100 meter bred älv vars bro har rasat? Tja, vad sägs om att helt enkelt bygga en ny bro på 20 minuter? I en krigssituation är det viktigt att obehindrat kunna flytta förband till de områden de behövs bäst. I Sverige har vi en topografi som gör det ytterst viktigt att kunna ta sig över vattendrag. Till detta behövs förband utrustade med speciella flytbrosystem. Dessa förband har till uppgift att snabbt kunna upprätta ersättningsförbindelser över floder och dylikt. Dagens svenska flytbrosystem heter Däcksbromateriel 200 och består av pontoner som kopplas ihop med varandra för att skapa en färja eller en flytande bro. Pontonerna transporteras till det berörda vattendraget på speciella broterrängbilar. Väl i vattnet används bogserbåtar för att få pontonerna på plats. Systemet anskaffades under 1980-talet och är tämligen resurskrävande, både vad gäller personal och tid. Att upprätta en 100-meters broförbindelse kräver en timmes jobb av 67 soldater. Effektivisering Försvarsmakten har vid ett flertal studier och beredningar påvisat behovet av ett snabbare och personalsnålare flytbrosystem. Med dessa studier som grund har man givit FMV i uppdrag att testa ett på världsmarknaden förekommande system i svensk terräng och under svenska klimatförhållanden, speciellt med inriktning på vintern. FMV valde att prova det system som sedan 1996 bland annat används av det tyska och engelska försvaret. Systemet heter Fast Floating Bridge Amphibious Equipment M3 (benämns M3 i resten av denna artikel) och tillverkas av Santa Barbara Sistemas (fd. Eisenwerke Kaiserslautern GmbH). FMV har hyrt in två fordon, extra ramper och underhållsutrustning från det tyska försvaret. Allt i ett M3 skiljer sig väsentligt från Däcksbromateriel 200. Istället för pontoner fortsättning på nästa sida 3 Foto: Jerry Lindbergh

4 Foto: Jerry Lindbergh Foto: Jerry Lindbergh M3:s pontoner fälls ut när det är dags att bada. Flytkraften är enorm. Som färja klarar M3 en last som hanteras av ett antal broterrängbilar rör det sig om fordon med inbyggda pontoner. Efter att ha fällt ut sina pontoner, så att de ligger vid sidan om fordonskroppen, kör man helt enkelt ut fordonen i älven och kopplar ihop dem med varandra. Väl ihopkopplade klarar de att bära bandfordon på upp till 63,5 ton eller längre hjulfordonståg (då vikten fördelas på större broyta) på upp till 100 ton. Snabbt M3-systemet är personalsnålare och mer lätthanterligt än Däcksbromateriel 200-systemet. Medan försvarets nuvarande system kräver 67 soldater, 14 lastbilar, 14 pontoner, fyra bogserbåtar och en timmes tid för att färdigställa 100 meter bro, räcker det med en halvtimme, åtta fordon och 24 man för M3-systemet. I Tyskland har man lyckats bygga hela 180 meter bro (15 fordon) på 15 minuter, berättar FMV:s projektledare Ulf Larsson. Jag vågar påstå att M3 är världens bästa flytbrosystem. För att det ska fungera felfritt på våra breddgrader behövs dock en del vinteranpassning. Under vinterns tester i Boden har Ulf och försökspersonal ur Försvarsmaktens förband Göta Ingenjörregemente, Norrlands Ingenjörbataljon Foto: Jerry Lindbergh FMV:s projektledare Ulf Larsson konstaterar att M3-systemet är världens bästa, men att det skulle behöva vinteranpassas. samt Arméns tekniska skola, kunnat konstatera att isbildning på materielen är ett problem. Bland annat uppstår svårigheter att koppla ihop brodelarna eftersom is bildas i kopplingarna. Vissa hydraulkolvar har också visat sig frysa fast. Vi har även haft problem med vattenjetaggregaten som används för att manövrera M3:orna i vattnet, berättar Ulf. Dessa aggregat är inte försedda med backspolning, vilket innebär att den is som sugs in i turbinen ofta täpper igen skyddsgallret framför aggregatet, med driftbortfall som resultat. Modifiering Under sommaren 2003 kommer man att genomföra modifieringar på materielen, så att den förhoppningsvis klarar nästa vinters test bättre. Det kan bland annat röra sig om att installera värmeslingor runt iskänsliga delar samt att bygga vattenaggregat som har både backspolning och inbyggd värme, säger Ulf. Nästa testperiod inleds i november och pågår fram till mars Den 30 juni 2004 återlämnar vi sedan materielen till det tyska försvaret och då måste den vara återställd till ursprungsskicket. 4

5 Foto: Ulf Larsson av 63,5 ton. Om åtta M3:or kopplas ihop med varandra skapas en 100 meter lång bro. Smidig bjässe Bortsett från vissa plumpar i vinteregenskapsprotokollet är M3 ett välkonstruerat brosystem. När FMV fick i uppgift att hyra in de två fordonen så stod valet mellan M3-systemet och det franska konkurrentsystemet Engin de Franchissement de l-ávant från tillverkaren CEFA. M3:s axeltryck (12-13 ton) fällde avgörandet. Det franska systemets motsvarande siffra var 20 ton, vilket starkt skulle ha reducerat framkomligheten på det allmänna vägnätet då svenska vägar är klassade för att klara axellaster på upp till tolv ton. M3:ans framkomlighet i terräng är god. Fordonet väger visserligen 25 ton men tack vare fyrhjulsdrift och det faktum att lufttrycket i de stora, grovmönstrade däcken är reglerbart inifrån förarplatsen, tar bjässen sig fram väl i oländig terräng. Exempel på detta är de nyligen genomförda framkomlighetstesterna i lössnö där fordonet klarade 90 cm snödjup utan att vara i närheten av sin maximala förmåga. Fyrhjulsstyrning gör vidare att vändradien blir rimliga 24 meter trots en fordonslängd av nästan 13 meter och en bredd motsvarande två personbilar. Fyrhjulsstyrning gör M3:an smidig för sin storlek. Diesel Den 14 liter stora dieselmotorn ger fordonet ork nog att besegra 31 graders motlut. Motorn är också kraftkällan för vattenjetaggregaten samt hydraulsystemet, som driver bland annat utfällningen av pontonerna och kranen som används för att manövrera de ramper som fordonen kopplas ihop med. Hydraulsystemet är också det som gör det möjligt att höja och sänka fordonets fram- respektive bakaxel. Väl i vattnet drivs M3 av de två vattenjetaggregaten. Hjulen fälls då in så långt som möjligt i hjulhusen för att minska vattenmotståndet så mycket som möjligt. Huruvida det blir någon svensk anskaffning av M3-systemet är idag inte fastställt. Först efter att Ulf och hans försökspersonal brottats med de två 25-tonsbjässarna ytterligare en norrlandsvinter så tas beslut om en eventuell anskaffning. Det rör sig då troligtvis om utrustning för 1-3 kompanier, dvs cirka fordon. Jerry Lindbergh Foto: Jerry Lindbergh 5

6 Gripen grep ordern Efter exportmotgångar som berott på allt annat än flygplanet i sig, kunde FMV den 3 februari fira en seger genom att skriva kontrakt om försäljning av 14 plan till Ungern. Foto: Jerry Lindbergh Inte ens att sälja världens bästa flygplan är en dans på rosor om man har vädergudar och Fru Fortuna emot sig. Efter en lyckad försäljning av 28 Gripenplan till Sydafrika har det svenska exportprojektet fått jobba i motvind ett tag. Ett antal gånger har olika försvarsmakter pekat ut Gripen som planet de vill ha, men ofta har någonting dykt upp och skjutit planerna i sank. Tjeckien hade bestämt sig för att köpa nya Gripenplan när en översvämning drabbade landet och försämrade dess ekonomi så drastiskt att man tvingades att senarelägga sitt flygplansköp. I Brasilien låg Gripen bra till för en affär när en ny president tillträdde och valde att satsa landets pengar på annat än flygplan. Det polska försvaret valde i sista sekunden amerikanska F-16, trots att Gripen utgjorde en tekniskt och ekonomiskt bättre affär. Uppenbarligen var det viktigare att knyta band med USA än med lilla Sverige. Slutligen var det Österrike som valde Eurofighter med den omdiskuterade motiveringen att det planet är lika kostnadseffektivt som Gripen. Tufft så det för förslår. Men med vetskapen om att man ändå hade det bästa planet på marknaden har man fortsatt framåt och trotsat snålblåsten. Den 3 februari gav gnetandet utdelning då Ungern beslutade sig för att köpa 14 Gripen. FMV:s projektledare Mats Hansson gläds åt Ungern-affären och hoppas att den öppnar upp för fler exportmöjligheter av JAS 39 Gripen. Uppgraderat avtal Affären med Ungern är frukten av hårt och enträget arbete. Diskussioner med ungrarna har pågått sedan början av 1990-talet. Flera gånger har man varit nära att skriva kontrakt på köp av nyproducerade plan, men av olika anledningar har affären alltid skjutits upp. Det som lett fram till dagens affär kan härledas tillbaka till december 2001, då Ungern och FMV skrev avtal om att Nato-landet Ungern under en 10-årsperiod skulle leasa 14 Gripenplan (av version A och B) av det svenska flygvapnet. I avtalet ingick också en option på att köpa dessa plan efter att leasingtiden gått ut. Det är detta avtal vi nu har omförhandlat, berättar FMV:s projektledare Mats Hansson. Ungern bytte regering under våren 2002 och det nya styret ville satsa på en långsiktigare lösning än vad enbart leasing innebär. De ville också satsa på flygplansversioner som var uppgraderade för att bland annat kunna bära laserstyrda bomber och klara lufttankning. Avtalet innebär att Ungern nu övertar ägandet av flygplanen efter att de leasat dem under 10 års tid. Planen 6

7 från Ungern blir helt Nato-anpassade och motsvarar C- och D-versionen av JAS 39 Gripen, dvs de versionerna som Sverige snart själva ska börja använda. Jämfört med det tidigare leasingavtalet, så är detta en bättre uppgörelse för båda parter, konstaterar Mats. Med dessa plan står sig Ungerns flygvapen väl i minst 30 år. hemlighet att Ungern kommit billigare undan än om de skulle ha köpt helt nytillverkade plan. Att hitta ett acceptabelt ekonomiskt upplägg har varit den största svårigheten i projektet. Viktigt att poängtera är att det från FMV:s och svenska regeringens sida inte finns några som helst subventioner inom Gripenaffären med Ungern. De kostnader som uppstår i och med affären, såsom modifierings- och utbildningskostnader, bärs av den ungerska staten. fortsättning på nästa sida Spindeln i nätet Att snickra ihop en affär av den här digniteten är en komplex uppgift som inte görs i en handvändning. Förhandlingarna mellan Ungern, svenska regeringen, Försvarsmakten och industrin har varit intensiva. Som spindeln i nätet har FMV suttit. Att hitta en totallösning som alla parter är nöjda med har varit utmanande, berättar Mats. Frågor rörande såväl teknik som politik och ekonomi har hållit oss mer än sysselsatta. Planen som levereras till Ungern kommer att vara nyproducerade, men till viss del byggda av återanvända delar från de JAS 39A-plan som redan producerats, men inte kommit till nämnvärd användning. Eftersom stora delar återanvänds är det ingen Gripens flygprestanda är dimensionerade för jaktuppgiftens krav på fart, acceleration och svängförmåga. Foto: Per Kustvik 7

8 De ungerska Gripenplanen kommer, precis som de senare svenska planen, att vara utrustade med en utfällbar lufttankningsprobe för tankning från andra flygplan. Vid sidan av flygplanavtalet finns också ett avtal om motköp. Detta har tecknats mellan den ungerska regeringen och svensk industri. Nästa fas Efter gediget arbete med att få allt att stämma och få alla parter att bli nöjda skulle man lätt kunna tro att det är dags att pusta ut, men så är det inte. Nej, det är snarast nu arbetet börjar, konstaterar Mats. Nu ska planen uppgraderas och dessutom ska en hel Foto: Jerry Lindbergh Ungerska försvarsmakten besökte FMV:s Provplats Vidsel i augusti 2002 och fick bland annat se planet skjuta ner ett övningsmål. Foto: BAE Systems del stödsystem, såsom simulatorer, planeringssystem och verktyg köpas in och levereras till Ungen. FMV kommer fortsatt vara den instans som håller i trådarna mellan alla parter. Själva ombyggnationen sker i huvudsak av Saab och demonteringen av de A-versionsplan som ska återanvändas sker i Försvarsmaktens regi. När de nya planen står färdiga ska de genomgå ett antal flygprov och i mars 2006 ska de första fem planen levereras till den ungerska försvarsmakten. I december 2007 ska alla 14 plan (tolv ensitsiga och två tvåsitsiga) vara levererade. De nya Gripenplanen blir en efterlängtad förstärkning för det Ungerska försvaret. Idag består landets luftförvar främst av ryska Mig 29:or. Dessa är visserligen inte anmärkningsvärt omoderna, men på senare tid har det ändå börjat bli svårt att få tag på reservdelar till dem. Dessutom har planen en hög driftkostnad. Exempelvis lider de av kort drifttid på motorn, vilket innebär att den kräver grundlig genomgång tämligen ofta. Konkurrenter Ordern med Ungern är en stor fjäder i hatten för JAS 39 Gripen. Konkurrenter om ordern har inte fattats. Samtliga plan på marknaden, däribland Eurofighter och amerikanska F-16, har provflugits och utvärderats av Ungern, men ingen lyckades alltså bräcka det svenska planet. Gripen är det första operativa fjärde generationens flygplan, berättar Mats. Detta i kombination med Gripens kostnadseffektivitet fällde avgörandet till vår fördel. Det som karaktäriserar ett fjärde generationens flygplan är bland annat att det har fullt integrerade datorsystem som kan skapa de systemfunktioner som önskas. På detta sätt kan nya systemfunktioner skapas efter behov beroende på taktiska krav och den tekniska utvecklingen. Även Eurofighter är ett generation 4-plan, men vad gäller kostnadseffektivitet har det inte mycket att sätta emot Gripen. Det svenska planet är redan från början designat och konstruerat för att ge en låg driftkostnad. Störst konkurrens hade vi egentligen från F-16-planet, berättar Mats. Men dess generation är ju snarast att jämföra med våra Viggenplan. Hoppfull framtid För Mats har det senaste intensiva året medfört en hel del lärdomar. Ja, inte minst att det i den här typen av affärer finns väldigt många viljor, syften och ändamål som ska tillgodoses. För att få allt att klaffa krävs 8

9 en enorm målmedvetenhet och ett stort tålamod. Däremot har vi inte stött på så stora kulturkrockar som vi kanske förväntade oss. Visst finns det skillnader, men ungrarna är lätta att ha att göra med och de är lika oss svenskar på många sätt. Att det nu är tre länder som använder Gripen-systemet (Sverige, Sydafrika och Ungern) är positivt ur många aspekter. Förutom att Ungernaffären skapar arbetstillfällen inom såväl svensk industri och stat, så är det nu också ytterligare ett land som hjälper till att driva Gripen framåt med goda idéer och systemutveckling. Att Ungern är ett fullvärdigt Nato-land kan också innebära en extra dörröppnare för vidare export. Jerry Lindbergh De ungerska planen får en cockpit med stora färgdisplayer. De analoga reservinstrumenten, såsom horisont-, höjd- och hastighetsmätare, är borttagna. Istället presenterar reservsensorer informationen på displayerna ifall huvudsensorerna skulle falla ifrån. Gripen blir det första stridsflygplanet utan analoga reservinstrument. Fotomontage: Saab Tankar efter tjejdag... Tre snabba frågor till Jeanette Rumenius, som var en av 49 kvinnliga studenter som besökte FMV:s tjejdag den 29 november Foto: Jerry Lindbergh IT-inriktad tjej. Ekonomen Jeanette Rumenius, 23, studerar numera data och systemvetenskap med IT-inriktning vid Stockholms Universitet. Vad var din bild av FMV innan tjejdagen? Jag visste inte så mycket mer än att FMV är en myndighet och att verksamheten är inriktad mot det svenska försvaret. Dessutom trodde jag helt klart att myndighetens manliga dominans skulle vara större än den är (av FMV:s anställda är drygt 500 kvinnor). Vad är din bild av FMV efter tjejdagen? Mycket positiv! Jag tror att jag pratar för alla tjejdagsbesökare när jag säger att dagen var proffsigt arrangerad och att man kände sig mycket väl omhändertagen. Det är annars vanligt att en vilsenhetskänsla inträder vid sådana här tillställningar. Hade FMV arrangerat ett vanligt öppet hus så hade jag nog inte dykt upp, men nu när man anordnade en specifik tjejdag kunde jag inte låta bli. Det är inte ofta det fokuseras på tjejer på det sättet. Det som gjorde djupast intryck under dagen var att FMV har så många kvinnor i chefsposition. Flera av dessa presenterade sina verksamhetsområden ochsamtliga fick det att låta mycket spännande att arbeta på FMV. Skulle du kunna tänka dig att jobba på FMV? Ja, FMV verkar vara en både trevlig och inspirerande arbetsplats. Man verkar också ta väl hand om sin personal, inte minst genom att erbjuda träningsmöjligheter av olika slag. Om rätt jobb dyker upp, så skulle jag definitivt kunna tänka mig FMV som arbetsplats. Jerry Lindbergh 9

10 Foto: Ericsson Microwave Systems Det vakande ögat Luftattacker kan komma snabbt, från flera håll samtidigt. Sveriges senaste tillskott i försvaret mot luftantagonister heter Underrättelseenhet 23. Max Berthold, FMV:s f.d. uppdragsledare för UndE23. Foto: Jerry Lindbergh För att garantera att Sverige håller hög säkerhet mot fientliga luftfarkoster krävs kontinuerlig övervakning av vårt eget och närliggande länders luftrum. Denna övervakning sker genom ett komplext samspel mellan Försvarsmaktens olika radarsystem. Att informationsutbytet mellan de olika radarenheterna och stridsledningscentralerna sker snabbt är ett måste eftersom man har oerhört lite tid att agera på när stridsflygplan eller kryssningsmissiler närmar sig. Scenario Vid ett scenario där flygfarkoster hotar Sverige är det inledningsvis Flygvapnet som tar itu med fienden. Om fienden befinner sig över vatten så är också de marina stridskrafterna inkopplade. Spaning utanför svenskt luftrum sker med både flygplan och marina farkoster, berättar FMV:s Max Berthold. Gripen och det flygande radarflygplanet FSR890 är exempel på flygplan med olika typer av spaningsutrustning, medan Korvett Visby representerar en fartygstyp som kommer att lämpa sig utmärkt för ändamålet. När det gäller spaning längs kusten samt över svenskt territorium kompletteras övervakningen med marinens och flygvapnets fasta radarstationer. Luftlägesinformationen från dessa olika stationer runt om i Sverige samlas in och bearbetas i luftförsvarets centrala stridsledningscentraler (STRIC), vilka ligger insprängda i hemliga bergrum runt om i Sverige. Om fienden tar sig in över Sveriges landyta träder också det markbaserade luftförsvaret (luftvärnet) in med sina mobila radar- och eldenheter. Från stridsledningscentralerna får dessa information om var eget flyg befinner sig i luften, så att man inte beskjuter fel plan. Informationsutbyte mellan dagens olika mobila radarstationer sker manuellt över radio. Det är förlegat, konstaterar FMV:s 10

11 Max Berthold. Vid en modern invasion skulle målen kunna vara så många och så snabba att det troligtvis vore omöjligt för hjärnan att hantera all information. Med Underrättelseenhet 23 (UndE23) kommer man att slippa den manuella informationshanteringen. UndE23 hämtar in information från de andra typerna av mobila radarstationer och sammanställer de olika stationernas luftlägesbilder till en gemensam lokal helhetsbild för luftvärnet. Bakgrund Redan tidigt 1980-tal stod det klart att Sverige behövde komplettera den markbaserade, mobila delen av luftförsvaret med något som kunde möta det nya hotet, dvs flera små, snabba mål med både hög och låg inflygningshöjd. För att klara detta insåg man att det var av yttersta vikt att luftvärnets olika enheter utgick från en luftlägesuppfattning som var mycket noggrann och inte minst gemensam, vilket inte varit fallet tidigare. Man skulle då kunna optimera verkan av de markplacerade eldenheter man har att tillgå. UndE23 Efter otaliga kravstudier inom Försvarets forskningsinstitut, luftvärnet och FMV står nu UndE23-systemet i det närmaste redo. Kärnan i systemet är att på bråkdelar av sekunder automatiskt kunna sammanställa en gemensam helhetsbild av den rådande, lokala situationen i luften, samt planera underställda eldenheters insatser. Att sammanställa denna helhetsbild är möjligt eftersom systemet har en egen spaningsradar (100 kilometers räckvidd) samt kan ta emot information från både mobila markbaserade radarstationer och STRIC. Långtgående diskussioner samt konsekvensanalyser rörande möjligheten att låta UndE23 distribuera den sammanställda luftlägesbilden tillbaka till STRIC pågår intensivt mellan Försvarsmakten och FMV. Detta skulle göra STRIC-systemet överlägset sin föregångare eftersom personalen skulle få en betydligt exaktare bild av luftläget. Tack vare information från ett antal UndE23:or skulle alltså STRIC-bilden inte endast innehålla marinens och flygvapnets information utan också informationen från stycken av luftförsvarets markbaserade mobila radarstationer vars räckvidder i avståndsled är 25 respektive 40 kilometer. STRIC:s exaktare luftlägesbild som nu diskuteras skulle innebära ett försvar med snabbare ingripande och ett effektivare utnyttjande av Flygvapnets strids- och spaningsresurser. Den UndE23-prototyp som hittills levererats till FMV är baserad på en Scanialastbil, men när den riktiga leveransen kommer igång kommer man att använda sig av MAN-lastbilar (bilden), då dessa har väsentligt bättre terrängegenskaper. 3:e generationen Underättelseenhet 23 är den 3:e generationen spaningsradar (inom Giraffefamiljen) som Ericsson Microwave Systems AB levererar till Försvarsmakten. Tidigare modeller är PS70 och PS90. UndE23 består av tre huvudkomponenter: sensorn (dvs radarn), sensorfusionsdelen (som skapar en luftlägesbild av inkommen information) samt diverse kommunikationsutrustning. Sensorn är av 3D-typ. Detta innebär att den kan detektera såväl avstånd, riktning som höjd hos målet. Höjdinformationen har fram till idag varit något som de skjutande enheterna själva måste söka efter. Sensorn har en varierbar räckvidd på upp till 100 km, vilket är ca 65 km längre än PS70- och PS90-sensorer. På kortare avstånd är UndE23-systemet så känsligt att det kan skilja flygplan från helikoptrar. Denna information är mycket användbar när systemet ska avgöra vilket av flera hot som bör avvärjas först. Om luftvärnet har fått i uppgift att skydda en landningsbana, så prioriteras flygplan, eftersom de kan fälla bomber. Har luftvärnet fått i uppgift att i första hand skydda ett mekaniserat stridsförband så prioriteras troligen helikoptern eftersom dagens pansarvärnshelikoptrar utgör ett stort hot mot stridsvagnar och stridsfordon. UndE23-sensorn kan även användas för att upptäcka mål på vattnet, men då fortsättning på nästa sida UndE23 har luftvärnets första 3Dspaningsradar, vilket innebär att systemet kan detektera såväl avstånd, riktning som höjd hos målet. 11

12 Underrätelseenhet 23 är tänkt att manövreras av en underrättelseledare och ett radarbefäl. En tredje operatörsplats finns tillgänglig för exempelvis en ytmålschef. Samtlig personal sitter splitterskyddat. på kortare avstånd än 100 km. Med hjälp av kartunderlag diskriminerar man då bort fasta objekt såsom öar och fyrar. UndE23:s andra huvudkomponent, sensorfusionsdelen, är den del som skapar en gemensam luftlägesbild utifrån egen och mottagen information. Den mottagna informationen jämförs med egen information. På detta sätt får man bättre noggrannhet på målen. Tack vare den sammanlagda informationen får man också reda på vilka mål som är egna, fientliga eller okända. Det senare är viktigt, då det ligger till grund för UndE23:s automatiska hotutvärderare och insatsplanerare. Hotutvärderaren och insatsplaneraren ingår i begreppet taktiska funktioner och används för att hjälpa till att optimera ett luftvärnsförbands verkan mot identifierade luftmål. Datorer beräknar kontinuerligt hur stort hot upptäckta luftfarkoster utgör mot olika föremål på marken. Dessa hotvärden ligger sedan till grund för en lista som rangordnar de fientliga luftfarkosterna efter tänkt bekämpningsordning. Utifrån denna lista får de eldenheter som är underställda aktuell UndE23:a information om vilka enheter som ska bekämpa vilka mål. Kommunikationen (systemets tredje huvudkomponent) mellan UndE23 och enheter såsom samverkande radarstationer, egna underställda eldenheter, marina ledningscentraler och STRIC sker via ett taktiskt telenät kallat TS9000. Säker kommunikation är en mycket viktig del i UndE23 varför omfattande arbete lagts på störningsokänsliga lösningar. Driftsäkerhet Driftsäkerhet och god motståndskraft mot störningar har varit prioriterat under utvecklingen av UndE23. Störningsskyddet är kraftigt förbättrat, bland annat genom att radarn kan hoppa mellan olika sändfrekvenser, kontinuerligt välja minst störd frekvens och därmed erhålla längsta räckvidd och god förmåga att hitta små mål. Med bland annat avancerade vågformer, högteknologisk signalbehandling och kraftfulla datorer erhålls låg signatur (radarsignalmässigt), vilket innebär att enheten blir svårare att upptäcka för fiendens radarsignalspaningsutrustning. Sensorn kan också utföra sektorsändning, vilket innebär att den söker i vissa förutbestämda väderstreck, men däremellan är avstängd. På detta sätt undviks energiutstrålning i vissa riktningar, vilket också försvårar upptäckt. Till detta går också passivspaning att genomföra. Då används sensorn för att lyssna efter andra radarsignaler (i detta fall avses luftburna fiendefarkoster med avsikt att störa våra markbaserade radarstationer). Inom ramen för UndE23-projektet har man också bedrivit ett komponentifieringsprojekt, vilket innebär att hela mjukvaran är utvecklad i delkomponenter. Detta innebär att man kan byta/serva/uppgradera bitar av programvaran utan att påverka resten av UndE23:s mjukvara. Detta medger att UndE23 fortfarande kan användas även om vissa komponenter saknas. Tack vare detta nya sätt att bygga mjukvarukomponenter har man också kunnat påbörja studier kring en funktion kallad FUMLvUndC (Funktionsmodell Luftvärnsunderrättelsecentral), som motsvarar en UndE23 utan sensorkomponenten. Vissa komponenter från UndE23 har också kunnat återanvändas inom projekten Korvett Visby och spaningsradarn Arte740. Framtida försvaret Sverige har omvärderat behovet av ett stort invasionsförsvar till att bygga upp ett modernt och flexibelt insatsförsvar, vilket ska kunna verka såväl nationellt som internationellt. UndE23 passar väl in i detta koncept. Under våren går projektet in i en hektisk fas med ett flertal prov samt en planeringsfas inför demo 05/06, vilken är Försvarsmaktens demonstration av det nätverksbaserade försvaret (LedsystT). Vid demonstrationen kommer bland annat UndE23 och FUM- LvUndC att ingå tack vare sina förmågor att fusionera luftlägesinformation, distribuera en gemensam luftlägesbild samt underrättelseleda underställda eldenheter. Hittills har Ericsson överlämnat en UndE23-prototyp till FMV. Serieleveransen påbörjas under Jerry Lindbergh 12

13 UndE23-fakta PS90 (40 km) PS90 (40 km) UndE23 kan ta emot information från andra radarsystem (såsom PS70, PS90 och Arte740) och har till uppgift att sammanställa den aktuella luftlägesbilden och därefter ge order till underställda eldenheter. UndE23 har en lång räckvidd, men likt andra radarsystem kan den inte tränga igenom fasta föremål, såsom berg mm. För att få en bra täckning över ett svårtillgängligt område placeras därför andra mobila radarstationer ut där UndE23:an råkar ut för radarskugga. Eftersom UndE-23 kan tillgodogöra sig de andra stationernas information och UndE23 (räckvidd 100 km) ArtE740 (40 km) PS70 (25 km) Illustration: Chris Price sammanställa den till en luftlägesbild så kan man få en komplett täckning över ett stort och svårtillgängligt område. Utifrån sammanställd luftlägesbild räknar UndE23 ut vilken av de tillgängliga eldenheter som är bäst lämpad att hantera respektive upptäckt fiendemål. Eldenheter som Bamse- och Hawksystemen kan också svara tillbaka till UndE23 och berätta om de har slut på robotar eller om de exempelvis håller på att ladda om. UndE23 räknar då ut vilken annan eldenhet som är lämpligast att överta målet. Sensor Spaningsförmåga: Luftmål och ytmål Antenn: Mäter i 3D (elektriskt fasstyrd) Räckvidd: 30, 60 eller 100 km Höjdtäckning: >20 km för avstånd upp till 60 km. >6 km för 100 km avstånd. Uteffekt: 20 kw (pulseffekt) Frekvensband: 5,4-5,9 GHz Störmotmedel: Sektorsändning, minsta störd frekvens, hög dynamik i mottagaren, intermittent sändning mm Underrättelseledning Sensorfusion: En gemensam luftlägesbild skapas genom samverkan med andra sensorer inom Flygvapnet, Marinen och luftvärnet. UndE23 fusionerar allt rörande målens information, exempelvis identitet, typ, position (såväl 2D som 3D), störbäring och störriktning en fusionerad luftlägesbild i realtid. Taktiskt stödsystem: Automatisk hotutvärderare och insatsplanerare (omställbar beroende på uppgift). Kommunikation Gemensam kommunikationsdator för luftvärnet som även ingår hos enheter som tar emot den av UndE23 gemensamma luftlägesbilden exempelvis marina ledningscentraler samt samverkande ArtE740. UndE23 kommunicerar via radio och arméns taktiska telesystem (TS9000) vilket möjliggör stridsledning på såväl dubbelriktade anslutningar (RBS 23 BAMSE alt. RBS 97) som enkelriktade anslutningar (RBS 70 alt. RBS 90). Sensorinformation fås och distribueras idag på ca 10 stycken enkelriktade och dubbelriktade kanaler. Hydda ISO 20 fot standardcontainer med fordon MAN SX 8x8 Vikt: 25,7 ton Längd: 10,3 m Bredd: 2,5 m Höjd med rest mast: 9,3 eller 13,2 m Höjd med fälld mast: 4 m God terrängframkomlighet (motsvarande Terränglastbil 30/40) För ytterligare info, kontakta uppdragsledare Anders Fredlund, FMV,

14 Foto: Stefan Melin/FBB Materielvård - Grunden till ett välfungerande försvar Hotbilden mot Sverige har förändrats. I och med att det omedelbara krigshotet har försvunnit finns nu tid att bygga upp resurser inför ett framtida militärt hot. Försvarsmakten inför därför ett nytt system för vård och underhåll av krigsmateriel. Foto: Peter Modigh/FBB Foto: Lasse Sjögren/FBB 14

15 Vår beredskap är god, sa en gång Per Albin Hansson när Europa brann och hotet om krig var en del av svenskarnas vardag. Vi hade då en stor värnpliktsarmé och mycket krigsmateriel. En förutsättning för att det svenska försvaret skulle kunna leva upp till statsministerns berömda ord var att all utrustning var funktionsduglig och väl underhållen. Efter freden 1945 följde det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen. De visade musklerna för varandra, kapprustade och uppfann nya, sofistikerade vapen. Nato stod mot Warzawapakten. Krigshotet kändes nära geografiskt och Sverige organiserade sitt försvar för att snabbt kunna mobilisera och möta ett anfall, framför allt österifrån. Efter fyrtio år av planekonomi började östblocket att knaka rejält i fogarna. Berlinmuren revs 1989 och president Gorbatjov försökte i ett sista desperat försök rädda Sovjetunionen med sin glasnost (öppenhet) och perestrojka (omdaning). Vi vet vad som hände. Warzawapakten upplöstes 1991 och senare samma år splittrades Sovjetunionen till ett antal självständiga stater. Annorlunda Idag ser Sveriges hotbild således annorlunda ut. Den bedömning som görs idag visar att det omedelbara krigshotet försvunnit och att vi har flera år på oss att resursbygga inför ett framtida krigshot. De nya omvärldsfaktorerna har lett till en rad förändringar under de senaste decennierna. Krigsmaterielen har blivit mer tekniskt avancerad och den förvaras ofta geografiskt koncentrerad i moderna, centrala förråd försedda med avfuktningsanläggningar. Behovet av att snabbt kunna mobilisera operativa förband runt om i landet har helt enkelt minskat. Istället används vår försvarsmateriel i allt större utsträckning i internationella uppdrag under ledning av FN eller Nato. Alla dessa faktorer har lett till att Försvarsmakten har beslutat att ett nytt system för vård och underhåll av krigsmateriel ska införas med början i år. Vårdsystem FM Ett vårdsystem är att jämföra med ett komplext nätverk av skötselråd. Av vårdsystemet framgår hur Försvarsmaktens olika materiel ska skötas för att man ska uppnå bästa hållbarhet och kostnadseffektivitet. Det nya vårdsystemet heter Vårdsystem FM, där FM är en kortform för Försvarsmakten. Systemet består av allt från skötselråd och instruktionsböcker till vård- och smörjscheman, skadeanmälningsblanketter och en databas som samlar informationen. Vårdsystemet utgör ett omfattande material, vilket inte minst illustreras av att de pärmar som utgör det nuvarande systemet upptar närmare tio hyllmeter. Arbetet med att ta fram Vårdsystem FM leds av FMV. Till sitt förfogande har man fått expertis från Försvarsmakten, Arméns tekniska skola, olika förband samt Polishögskolan. Totalt utgör dessa resurser en arbetsgrupp som fungerar som en remissinstans och en länk till de olika enheterna runt om i Försvarsmakten. Detta för Foto: Fredrik Forsman/FBB att Vårdsystem FM redan före introduktionen ska vara förankrat ute hos användarna. Uppdraget att ta fram det digitala systemet och utbildningsmaterialet ligger hos Autotech SPS AB i Boliden. Fredsrationellt Vårdsystem FM ska, till skillnad från dagens Vårdsystem 80, vara ett fredsrationellt vårdsystem. Detta innebär att systemet ska ha sin utgångspunkt i fredstid och att all materiel därmed inte måste stå redo att rycka ut utan förvarning. Visst underhåll sker därmed först när man ser ett behov av att använda materielen. Vid en hot- eller krigssituation ökas vårdintensiteten genom bland annat kortare vårdintervaller. Vårdsystem FM är också anpassat för att kunna användas vid internationella insatser med hög belastning. Kort sagt är systemet mycket flexibelt. Vården ska vara styrd av händelser och materielens belastning istället för av statiska tidsintervaller. fortsättning på nästa sida 15

16 Optimering En grundläggande tes som gäller både det gamla och det nya vårdsystemet är att all materiel ska vara funktionsduglig, hel och ren, i nämnd ordning. Det primära i Vårdsystem FM är att optimera verkningsgraden av nedlagt arbete. Systemet ska helt enkelt minska den arbetstid som anställda och värnpliktiga lägger ner på förebyggande materielunderhåll. Med andra ord kommer vårdintervallerna att bli glesare vad gäller materiel som inte används flitigt. Man ska helt enkelt vårda materielen när behov föreligger, inte annars. En annan viktig egenskap hos det nya vårdsystemet är att det, genom instruktionsböcker och dylikt, ska ge brukarna ökad kunskap om vårdens betydelse och därigenom skapa en bättre motivation för att vårda med rätt kvalitet. I slutänden ska detta innebära att man får en bättre materielvård till en lägre kostnad. Flexibel tillsynsintervall Idag skiljer man på daglig tillsyn, särskild tillsyn och grundtillsyn. Den dagliga tillsynen är närmast att jämställa med en funktionskontroll av materielen, medan den särskilda tillsynen består av förebyggande underhåll för att hålla materielen funktionsduglig. Grundtillsynen är en slags årlig besiktning med grundservice. Med vård enligt Vårdsystem FM kommer tidsvinster att skapas genom att materielvårds- och smörjscheman omarbetas. En del av den särskilda tillsynens vårdåtgärder kommer exempelvis att slopas eller flyttas till grundtillsynen. Andra förändringar är att den särskilda tillsynen ibland blir händelsestyrd, dvs utförs endast när ett behov föreligger. Detta kan innebära att istället för att utföra särskild tillsyn på en terrängbil varje månad, så skulle det kunna utföras var tredje månad eller efter kilometers körning, beroende på vilket kriterium som uppnås först. Man kan också tänka sig att utföra ytterligare särskild tillsyn direkt efter en veckas extra hård terrängkörning, oavsett hur långt fordonet körts. Motsvarande exempel för en pjäs skulle kunna vara att tillsynen utförs var tredje månad eller efter 30 fullkaliberskott. Det kan också vara lämpligt att utföra särskild tillsyn direkt före en större övning. Anpassade scheman Till Vårdsystem FM kommer också att tas fram bättre anpassade scheman för viss materiel. Idag används till exempel samma materielvårdsschema (med fast tidsintervall) till både en Volvo personbil och en Terrängbil 40 med lastkran - detta trots att både vårdbehov och körsträcka ofta skiljer sig väsentligt mellan fordonen. Även smörjscheman och dess intervaller ska ses över och bli mer händelsestyrda. Foto: Kjell Enqvist/FBB Utbildning För att underlätta övergången till Vårdsystem FM tas nu ett pedagogiskt utbildningsmaterial fram. FMV påbörjar utbildningen av instruktörer under året. Instruktörerna kommer sedan att utbilda befäl, som i sin tur utbildar värnpliktiga. Merparten av vården sköts således av värnpliktiga. När utbildningen är genomförd ska ett införande av Vårdsystem FM kunna ske förbandsvis i takt med inryckning av nya värnpliktiga. När detta sker ska allt pedagogiskt material och alla digitala system finnas framtagna. De flesta materielvårds- och smörjscheman ska också vara modifierade efter den nya tidens förutsättningar och krav. Systemet som sådant kommer att distribueras till berörda parter via CD, Internet och FMV:s intranät. Införandet av Vårdsystem FM ska vara fullbordat senast under december 2005, vad gäller materiel i drift. För förrådsställd materiel sker ett successivt utbyte av dokumentation när utrustningen tas i bruk. Tommy Lundström & Jerry Lindbergh För mer information kontakta Kjell Lytborg, FMV, Försvarsmaktens nuvarande vårdsystem hittar du på 16

17 Pånyttfödd Korvett Stockholm är på god väg att möta kraven från det nya försvaret. Efter en så kallad halvtidsmodifiering lämnade Kockums AB över korvetten Stockholm till FMV den 31 januari I och med att både HMS Stockholm och systerfartyget HMS Malmö nu levererats till FMV är nu Kockums del av halvtidsmoderniseringen klar. FMV kommer nu under våren att genomföra systemprover och slutföra testerna med korvetternas nya ledningssystem 9LV260 CETRIS, vilket tillhör samma familj som det system som korvett Visby ståtar med. Den 21 maj 2003 kommer FMV sedan att överlämna de två korvetterna till Försvarsmakten. HMS Stockholms sjöegenskaper hårdtestas under våren. Viktig länk Den halvtidsmodernisering som HMS Stockholm genomgått har varit omfattande. Den har bland annat innefattat radarmålyteanpassning, uppgradering av framdrivningsmaskineri och drivlinor samt byte till nämnda ledningssystem. Korvetten har också genomgått en omfattande uppgradering för att kunna vara en viktig länk i det nya nätverksbaserade försvaret. Sedan HMS Stockholm seglade ut från Kockums varv har FMV utprovat bland annat korvettens sjöegenskaper, dess lednings- och sambandsförmåga samt dess förmåga att klara minsprängningar. Kostnadseffektivt HMS Stockholms halvtidsmodernisering har inneburit att korvetten tagit rygg på många andra fartygs- och delsystem. Stockholm har till och med tagit över vissa delsystem under avveckling. Detta har bidragit till att hålla nere anskaffningskostnaderna. Återanvändning av materiel som tidigare anskaffats av andra fartygssystem bidrar förstås också till en större Stora bilden: Ombyggnationen av korvett Stockholm har bland annat bestått i att ge fartyget en ny, slätare exteriör så att det blir mer svårupptäckt av radar. Lilla bilden: HMS Stockholm har liksom HMS Malmö (bilden) genomgått sprängprover. numerär i marinen, vilket ger serieeffekter inom exempelvis reservdelsanskaffning och utbildning. Korvett Stockholm kommer efter fullbordad halvtidsmodernisering att vara väl rustad att möta de närmaste 15 årens hotbild. Med sitt nära släktskap med både HMS Visby och HMS Göteborg blir Stockholmssystemet både materielmässigt och ledningsmässigt en bra kompetensbärare in i både Göteborgs- och Visbysystemen. Fram till dess att Korvett Visby levereras kommer Stockholm att vara den korvettyp som är bäst anpassad för att möta det nya försvaret. Niclas Kling 17

18 Ny överdirektör vid FMV Regeringen har utsett Jan-Olof Lind till överdirektör vid FMV från den 1 april Lind är idag departementsråd och biträdande chef för den militära enheten vid Försvarsdepartementet. Han är även ordförande i både den svensk-amerikanska och den nordiska försvarsmaterielkommissionen. Tidigare har Jan-Olof Lind varit huvudsekreterare i den s.k. skolutredningen om framtida officersutbildning. Dessförinnan arbetade han vid Finansdepartementets internationella avdelning. Tre korta: *Vem är privatpersonen Jan-Olof? Jag är 40 år och bor i Täby tillsammans med Annette och våra två barn. Jag hoppas att jag uppfattas som öppen och lätt att samarbeta med. På fritiden umgås jag ofta med vänner. En hel del av tiden går också åt till barnens sportaktiviteter. Sportintresset finns där och jag var under många år tävlingsskanotist, men idag blir det i bästa fall ett par joggingvarv. *Hur ser du på din nya tjänst? Det ska bli oerhört spännande. FMV är en myndighet med omfattande och mångfasetterad verksamhet. Att få vara med och leda verksamheten känns inspirerande, speciellt med tanke på de utmaningar man idag står inför när det gäller materielanskaffning. Foto: Jerry Lindbergh *Vad blir din första uppgift? Att lära känna organisationen och få ett helhetsgrepp om alla delar av FMV:s verksamhet har högsta prioritet. Jag vet mycket om FMV från regeringskansliets perspektiv, men att vara en del av verksamheten är förstås något helt annat. Jerry Lindbergh FMV överlämnade säkerhetscertifikat FMV har, som beskrivits i FMVaktuellt 6/2002, nyligen fått regeringens uppdrag att bygga upp ett system för evaluering och certifiering av IT-säkerhet i Sverige. Fredagen den 17 januari överlämnade FMV resultatet av genomförd säkerhetsgranskning av totalförsvarets brandvägg, i dagligt tal kallad Färist, till Försvarsmakten. Mottagare var kapten Johan Ivari. Leverantören Tutus Data och granskningsföretaget Atsec fick var sin kopia av certifikatet. Certifikatet har givits ut av det tyska certifieringsorgan som övervakat och kontrollerat den granskning som skett vid det München-baserade företaget Atsec. Inom något år kommer svenska leverantörer att ges möjlighet att få sina produkter granskade i Sverige. Idag måste de vända sig till utländska evalueringsföretag. Försvarsmakten och övriga delar av totalförsvaret har nu alltså fått svart på vitt att Färisten håller vad den lovar. Idag finns det över 600 Färistar i drift, merparten inom Försvarsmakten men även inom andra statliga myndigheter. Mats Ohlin Kapten Johan Ivari (t.v.), Försvarsmakten, mottog IT-säkerhetscertifikatet av Mats Ohlin, FMV. 18

19 strategiska vägval för materielförsörjningen Centralförbundet Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen genomfördes i år mellan den 19 och 22 januari. En av dagarna var temat Försvarsbeslutet 2004 vilka beslut behöver fattas? FMV:s generaldirektör Birgitta Böhlin höll den dagen ett anförande under rubriken Strategiska vägval för materielförsörjningen. Hon belyste bland annat några viktiga omvärldsfaktorers påverkan på materielförsörjningen. Bland dessa fanns förändringen från invasionsförsvar till ett förmågestyrt insatsförsvar, behovet av interoperabilitet, internationellt materielsamarbete och industriutveckling. Slutsatsen blev att förutsättningarna för en säker och effektiv materielförsörjning till den svenska Försvarsmakten har förändrats i grunden. Foto: Scanpix/Ulf Palm Materielförsörjningen har en stor säkerhetspolitisk påverkan genom att framgångsrika lösningar inom försvarssektorn skapar respekt och påverkar andras syn på Sverige. Birgitta framförde att Sverige borde satsa på att vara en av de ledande nationerna i Europa vad gäller materielförsörjning för totalförsvarsbehov. Några av skälen till detta är att Sverige är en av sex nationer i Europa som har en utvecklande försvarsindustri i större omfattning. Vi är också en nation som satsar på totalförsvarslösningar och sammantaget ger detta bra förutsättningar för en sådan strategisk huvudinriktning. Hela Birgitta Böhlins tal finns att läsa på FMV:s hemsida under rubriken Pressrum, pressmaterial. Kurt Svensson Tredje försäljningsomgången avklarad Den 31 januari tecknade FMV avtal med Grosshandlar n Figeholm AB och Bärebergs Järn & Maskin AB gällande den tredje försäljningsomgången av överskottsmateriel från Försvarsmakten. Försäljningen skedde genom anbudsförfarande och materielen var uppdelad i grupperna fordon och arbetsmaskiner, beklädnadsmateriel och tyngre campingutrustning. Totalt omfattade grupperna cirka 250 fordon, 500 kärror och lastpallar med cirka artiklar. FMV har i uppdrag att genom försäljning avveckla den materiel som Försvarsmakten inte har användning för i sin nya organisation eller som inte ska användas för säkerhetsfrämjande materielsamarbete eller humanitärt bistånd. FMV: s mål är att avvecklingen ska vara slutförd under år Enligt planerna återstår fyra försäljningsomgångar. Mer information finns på FMV:s hemsida, under Surplus Sales, aktuell information, projekt avveckling. Ulf Lindström Foto: Ylva Norberg 19

20 Posttidning B Försvarets materielverk Stockholm CIMI rycker närmare De flesta känner till den som MILINF (militära informationssystem), men från och med i år går utställningen på Enköpings garnison under namnet CIMI, vilket utläses civil och militär beredskap. Namnändringen är en följd av att utställningen under de senaste åren fått en allt större fokusering på samverkan mellan civila och militära verksamheter. Utställningen, som genom åren blivit ett välkänt begrepp för nordiska aktörer inom ledningssystemområdet, arrangeras som tidigare av Försvarsmakten och FMV, i samverkan med övriga totalförsvarsmyndigheter och ett antal representanter från industrin. CIMI:s syfte är att sammanföra nordiska forskare, användare, anskaffande och utvecklande personer och organisationer inom totalförsvar och industri för att stärka samverkan och kunskap inför fortsatt utveckling. Utställningen omfattar kvadratmeter under tak och kvadratmeter utomhus och bjuder på inte mindre än 75 föredrag. I anslutning till CIMI genomför också Sveriges överbefälhavare en konferens med temat Samverkan för civil och militär ledningsutveckling. Foto: Ola Berglind Bland andra har höga beslutfattare inom totalförsvaret bjudits in till denna konferens. CIMI anordnas den maj. Företag som önskar inbjudan och utställningsinformation kan besöka eller kontakta CIMI:s kansli på e-post: Jerry Lindbergh Innehåll: Ledare sid 2 Radarsystemet UndE23 sid 10 Brosystemet M3 sid 3 Materielvård sid 12 JAS 39 Gripen till Ungern sid 6 HMS Stockholm sid 17 Uppblåsbar lufthangar sid 8 Notiser sid 18 Jag vill gärna erhålla en kostnadsfri prenumerera på FMVaktuellt Porto Namn Adress FMVaktuellt Berit Robotti Försvarets materielverk Stockholm Du kan också prenumerera på tidningen genom att skicka ett e-brev till

Flygplan JAS 39 Gripen

Flygplan JAS 39 Gripen Ängelholms Flygmuseum Flygplan JAS 39 Gripen Versioner JAS 39A JAS 39A var första versionen som togs i drift 1996 av Flygvapnet. Totalt tillverkades 104 stycken flygplansindivider. 31 av dessa planeras

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12)

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12) Antero Timofejeff Sida 1(12) Föredrag om Teknisk underrättelsetjänst på Arboga Robotmuseum den 29/11 2011. Källa: Jerk Fehling och Antero Timofejeff. Årets sista föredrag på Robotmuseet samlades 25 personer

Läs mer

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga) Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och

Läs mer

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst 2011-09-20 17 250:64736 Sida 1 (8) Riksdagens utredningstjänst Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Fördjupningsseminarium till Försvarsföretagsdagarna

Fördjupningsseminarium till Försvarsföretagsdagarna Fördjupningsseminarium till Försvarsföretagsdagarna Stockholm 2015 1 2015-02-06 Varför fördjupningsseminarium? - 2013 FFD inkl. Arenadialoger 2014- FFD + Fördjupningsseminarium 2 2015-02-06 Agenda Agenda

Läs mer

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Kommittédirektiv Investeringsplanering för försvarsmateriel Dir. 2013:52 Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en ändrad process för hur regeringen

Läs mer

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88)

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-12-16 Fö2016/01624/MFU Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) Statskontorets sammanfattande bedömning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SAAB I JÄRFÄLLA

VÄLKOMMEN TILL SAAB I JÄRFÄLLA VÄLKOMMEN TILL SAAB I JÄRFÄLLA FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSFÖRETAGET SAAB Järfälla 21 maj 2013 BAKGRUND I SVERIGES ALLIANSFRIHET 1937 stod världen inför ännu ett storkrig. Sverige hade som neutralt land svårt

Läs mer

*AFALLM00000000 2C* *AF ALLM 000-000002C*

*AFALLM00000000 2C* *AF ALLM 000-000002C* Teknisk Chef Logistik 2005-12-07 Sida 1 (6) *AFALLM00 2C* *AF ALLM -* Införande av Vårdsystem FM 1 Beslut om införande 1.1 HKV har i skr 14 611: 76117, 2005-11-30, beslutat att Vårdsystem FM ska införas,

Läs mer

PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen

PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen Promemoria 2011-05-19 PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) 3 1 Promemorians innehåll Denna promemoria innehåller

Läs mer

Driftsäkerhet och LCC. För analys och optimering av drift- och underhållsbeslut inom FM och FMV erbjuder MS 596 olika tjänster och verktyg.

Driftsäkerhet och LCC. För analys och optimering av drift- och underhållsbeslut inom FM och FMV erbjuder MS 596 olika tjänster och verktyg. Driftsäkerhet och LCC För analys och optimering av drift- och underhållsbeslut inom FM och FMV erbjuder MS 596 olika tjänster och verktyg. Analys visar vägen till optimala val 3 Idag är kostnaden för underhåll

Läs mer

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat

Läs mer

LEDNINGS- OCH SAMBANDSSYSTEM FV-SYSTEM FRÅN PLOTTBORD TILL FV 2000

LEDNINGS- OCH SAMBANDSSYSTEM FV-SYSTEM FRÅN PLOTTBORD TILL FV 2000 LEDNINGS- OCH SAMBANDSSYSTEM FV-SYSTEM FRÅN PLOTTBORD TILL FV 2000 ERIK HÄGGBLAD FMV: FUNKTION FÖRETRÄDARE LUFT HISTORIA FÖRSTA SYSTEMEN BYGGDE PÅ TALRAPPORTERING OCH PLOTTBORD TELEFONNÄTETS STRUKTUR UTGJORDE

Läs mer

Hur bidrar försvarsexporten till försvarsnyttan?

Hur bidrar försvarsexporten till försvarsnyttan? Hur bidrar försvarsexporten till försvarsnyttan? Varför försvarsexport? Syftet med denna skrift är att belysa skälen till försvarsexport. Att det finns en svensk försvarsindustri har varit och är ett säkerhets-

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Modularitet inom Ledningssystemområdet Lars Burström Teknisk chef FMV AK Led

Modularitet inom Ledningssystemområdet Lars Burström Teknisk chef FMV AK Led Modularitet inom Ledningssystemområdet Lars Burström Teknisk chef FMV AK Led Varför moduler? Förutsättningar? Konsekvenser? Förutsättningar att värdera Tid Ekonomi Civil ITindustri Försvarsindustri Arv

Läs mer

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6)

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6) Sida 1(6) Den 27 september 2011 hölls ett föredrag av Hans Andersson, om Försvaret av Gotland, del 2. Föredraget hölls inför ca 30 medlemmar. Det var fortsättningen av ett tidigare föredrag våren 2011.

Läs mer

Arets upplaga av övningsklassikern

Arets upplaga av övningsklassikern AV PETER LIANDER Focus är en stor samövning mellan flygvapnet och Iluftvärnet. I år var det första gången som JAS 39 i Gripen var med. Övningen avslutades med en skarpskjutning med attackrobotar mot markmål

Läs mer

Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010

Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010 Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010 Det skeende under början av det kalla kriget som jag här kortfattat beskriver är bara "toppen på ett

Läs mer

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att 2001-03-01 Utgåva 1 Sida 1 (5) DRIFT OCH UNDERHÅLL, ALLMÄN INFORMATION Allmänt Allmänt om underhållsberedning Verksamhet för materielunderhåll bedrivs i materielprocessens samtliga faser. Planläggning

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid Ypres.

Läs mer

INDUSTRINS ANSVAR FÖR FORSKNING OCH INNOVATION. Lennart Sindahl Försvarsföretagsdagarna 2014

INDUSTRINS ANSVAR FÖR FORSKNING OCH INNOVATION. Lennart Sindahl Försvarsföretagsdagarna 2014 INDUSTRINS ANSVAR FÖR FORSKNING OCH INNOVATION Lennart Sindahl Försvarsföretagsdagarna 2014 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SVENSK FÖRSVARSINDUSTRI Svensk materielförsörjningsstrategi Materiel med hög förmåga/låg

Läs mer

AVROP: EN INKÖPARE, TACK!

AVROP: EN INKÖPARE, TACK! AVROP: EN INKÖPARE, TACK! Härmed beställer vi en initiativrik och ansvarsfull person till Saab Aerotech i Skövde. Vi vill att du levereras till oss under hösten, för att förstärka vår nya funktion Centralt

Läs mer

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas Magnus Lommerdal Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar >

Läs mer

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3165 av Allan Widman m.fl. (FP) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995 Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Sida 1 (10) Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2008

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare Datum, Bild 1, Författare Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen 18 november 2011 Lena Jupiter Larsson, FMV Datum, Bild 2, Författare Agenda Presentation av uppdrag: Fas 1 Inhämtning Underlag och

Läs mer

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringsbeslut 3 2010-01-14 Fö2009/1354 /MIL (Slutligt) Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Promemoria 2005-01-21 Utredningen om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia (Fö 2004:06) Till regeringen Transport av försvarsmateriel på M/S Estonia under september 1994 1 Förord Genom beslut den

Läs mer

Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå

Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå Air Force E.xercise -99 var namnet på en av årets viktigaste övningar för flygvapnet. Den var också samtidigt ett genrep inför nästa års stora övning Baltic Link

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Vindkraft och Försvarets sensorer m.m.

Vindkraft och Försvarets sensorer m.m. Vindkraft och Försvarets sensorer m.m. Per Nordlöf FM frekvenshandläggning per.nordlof@mil.se Frekvenskontoret: smo@mil.se Peter Modigh - Försvarets Bildbyrå Lasse Sjögren - Försvarets Bildbyrå Försvarets

Läs mer

Resursbehov för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt för exportstödjande verksamhet

Resursbehov för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt för exportstödjande verksamhet Sida 1 (7) Resursbehov för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt för exportstödjande verksamhet Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

& HÖGT LÅGT LIFTAR STAVDAL.SE

& HÖGT LÅGT LIFTAR STAVDAL.SE & HÖGT LÅGT LIFTAR LIFTAR Stavdal har ett komplett sortiment av liftar och teleskoptruckar för allt från små till stora projekt. I vår liftpark hittar du saxliftar, bomliftar, billiftar, släpvagnsliftar,

Läs mer

Inriktningen att vi skapade en egen inhemsk svensk flyg-, marinoch vapenindustri har varit grundläggande för hela vår försvarselektronikindustri

Inriktningen att vi skapade en egen inhemsk svensk flyg-, marinoch vapenindustri har varit grundläggande för hela vår försvarselektronikindustri Försvarselektronik från svenska leverantörer 2014-09-25 Företagen produkterna - samhällsnyttan G 01/2014 Inriktningen att vi skapade en egen inhemsk svensk flyg-, marinoch vapenindustri har varit grundläggande

Läs mer

Flygteknik 2010: Taktiska datalänkar vägen till den framtida Gripen

Flygteknik 2010: Taktiska datalänkar vägen till den framtida Gripen Flygteknik 2010: Taktiska datalänkar vägen till den framtida Gripen Peter Hellström Principal Engineer Communications and Data Link Tactical Systems Aerosystems Business Area Aeronautics 19-okt-2010 Taktiska

Läs mer

skjutövningar för amerikanska flygvapnet på provplats Vidsel unde:r 2010 enligt Försvarets materielverks närmare bestämmande.

skjutövningar för amerikanska flygvapnet på provplats Vidsel unde:r 2010 enligt Försvarets materielverks närmare bestämmande. U/ l [4J 002 Regeringsbeslut 5 REGERINGEN Försvarsdepartementet 2010-04-14 Fö2010/409/S1 Fö2010/434/S1 F örsvarets materielverk 115 88 Stockholm Övning med utländskt flygförband 510/6029 Regeringens beslut

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens helikopterresurser. Dir. 2008:118. Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens helikopterresurser. Dir. 2008:118. Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Kommittédirektiv Försvarsmaktens helikopterresurser Dir. 2008:118 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda hur förmågan att understödja

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

Försvarsmaktens redovisning med anledning av regeringens beslut avseende Försvarsstrukturutredningen

Försvarsmaktens redovisning med anledning av regeringens beslut avseende Försvarsstrukturutredningen 2012-03-01 23 250:52238 Sida 1 (5) Försvarsdepartementet och sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

Vedmaskiner från Mora

Vedmaskiner från Mora Vedmaskiner från Mora Vedmaskiner från Mora Per Wikstrand AB är ett svenskt företag med mångårig erfarenhet av maskiner för rationell och säker vedhantering. Kvalitetstänkandet står i första ledet och

Läs mer

Hur har du lyckats skapa ett så framgångsrikt

Hur har du lyckats skapa ett så framgångsrikt TEXT LINDA THOMSEN HÖGFELDT & JOHAN JARNEVING FOTO SEBASTIAN BERGER, NICKE JOHANSSON, AASHITH SHETTY & ANDERS DEROS Flygplansinteriördesignern Stefan Sommer, Semcon Tyskland DE SENASTE ÅREN har Stefan

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

NBF FM metod att skapa ett flexibelt insatsförsvar

NBF FM metod att skapa ett flexibelt insatsförsvar Precisions insatser Överlägsen lägesuppfattning NBF FM metod att skapa ett flexibelt insatsförsvar Interoperabilitet Ledningsöverläge Kompetent personal Situationsanpassade enheter Kontinuerlig och snabb

Läs mer

Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning. a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd

Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning. a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd Sida 1 (7) Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning nr 7 a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd Innehållsförteckning 1. Försvarsmaktens budgetunderlag

Läs mer

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt.

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Ordföranden, aktieägare, gäster, Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Jag vill ta detta tillfälle i akt att

Läs mer

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information LANTMÄTERIET 1 (7) YITRANDE 2014-02-26 Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2013/3858 Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information Regeringskansliets dru Fö2013/1371

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. Dir. 2015:71. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. Dir. 2015:71. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten Dir. 2015:71 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över materiel-

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

Text & foto: Daniel Karlsson

Text & foto: Daniel Karlsson 60 år med Fly Med J 29 skapade Saab ett av världens vassaste stridsflygplan. Med sin pilvinge och starka jetmotor var planet i klass med ryssarnas MiG-15 och amerikanarnas F-86. Under J 29-epoken nådde

Läs mer

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J35 Draken. Versioner

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J35 Draken. Versioner Ängelholms Flygmuseum Flygplan J35 Draken Versioner J 35A 90 flygplan av denna version byggdes och levererades under 1959 1961. Från och med det 66:e flygplanet gjordes baksektionen längre för att få utrymme

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

WWW.FORSVARSMAKTEN.SE

WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Försvarsmaktens uppgifter Svensk suveränitet Svenska intressen Samhället skydd och beredskap FÖRSVARSMAKTENS UNIKA KOMPETENS ÄR VÄPNAD STRID Försvarsmaktens huvuduppgift enligt riksdagens beslut är förmåga

Läs mer

Strilanläggning 15. Selenia i Italien fick 1962 uppdraget att bygga radarn som fick beteckningen PS-15.

Strilanläggning 15. Selenia i Italien fick 1962 uppdraget att bygga radarn som fick beteckningen PS-15. 212 Strilradaranläggning 15 Historik Anskaffningen av Strilradaranläggning 15 har sitt ursprung i försöken att med olika metoder (ballong, helikopter, flygplan) få en radar tillräckligt högt placerad för

Läs mer

Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015

Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015 Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015 DET TALADE ORDET GÄLLER! Kära aktieägare, I egenskap av ordförande i styrelsen för Saab AB hälsar jag er alla varmt välkomna

Läs mer

TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton

TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton 2007-11-07 HKV01 631:77504 Sida 1 (11) TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton 1.1 Huvuduppgifter H1 H2 H3 Bevaka

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden.

By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden. Undvik driftstopp och minska By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden. Föroreningarna samlas i filterpatronen som byts ut med

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE

VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE Dina behov är viktigast Södertälje Hamn är en komplett hamn. Vi tar emot nästan alla sorters gods från när och fjärran. För dig som vill nå Mellansverige är Södertälje Hamn

Läs mer

44 DAGENS BÅTAR. Vector 23 MC Vector 23 FC

44 DAGENS BÅTAR. Vector 23 MC Vector 23 FC 44 DAGENS BÅTAR Vector 23 MC Vector 23 FC Snabbast i skärgården Samma skrov helt olika sjöegenskaper. I närmare 50 knop testade vi två olika fartvidunder från Vector och fick två helt olika resultat. text:

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2010:2 Utkom från trycket 2010-01-21 Omtryck Föreskrifter om ändring i Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 2006:2) om IT-säkerhet; beslutade den 15 januari

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:153

Regeringens proposition 2015/16:153 Regeringens proposition 2015/16:153 Stöd till Frankrike med försvarsmateriel Prop. 2015/16:153 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Peter Hultqvist

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

EN SNABBT FÖRÄNDERLIG VÄRLD. Har dina kommunikationslösningar vad som krävs?

EN SNABBT FÖRÄNDERLIG VÄRLD. Har dina kommunikationslösningar vad som krävs? EN SNABBT FÖRÄNDERLIG VÄRLD. Har dina kommunikationslösningar vad som krävs? En säker kommunikationspartner Kommunikation är en livsnerv i vårt moderna samhälle. Samtidigt ökar vårt beroende av olika tekniska

Läs mer

Identifiering och implementering av systemhus

Identifiering och implementering av systemhus Sida 1 (5) Identifiering och implementering av systemhus Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 10, 2005-10-20, Fö2005/2483/MIL, Planeringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007, Särskild

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten Regeringsbeslut 20 Försvarsdepartementet 2013-12-19 Fö2013/123/ESL (delvis) Fö2013/489/MFU Fö2013/1773/MFU m.fl. Se bilaga 1 Försvarsexportmyndigheten Box 56081 10217 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016 Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016 Workshop kring fyra frågor 1. Totalförsvaret: vad avser vi? 2. Vad innebär det för företagen? 3. Vilken roll kan SOFF spela? 4. Nästa

Läs mer

H2O kundservice. Effektiv och säker.

H2O kundservice. Effektiv och säker. Experter för avloppsfri produktion German Engineering H2O kundservice. Effektiv och säker. www.h2o-de.com Vår ambition är att i möjligaste mån minska din arbetsbörda. Därför har kundservice så hög prioritet

Läs mer

Strategisk OPS plan Trängklubben 091026 Sten Sandberg

Strategisk OPS plan Trängklubben 091026 Sten Sandberg Strategisk OPS plan Trängklubben 091026 Sten Sandberg 1 Effektivitet Ett begrepp som beskriver hur väl en organisation kan omvandla resurser till produkter och tjänster. I begreppet ingår både produktivitet

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

Adobe Acrobat 7.0. Få jobbet gjort med kraftfulla intelligenta dokument

Adobe Acrobat 7.0. Få jobbet gjort med kraftfulla intelligenta dokument Adobe Acrobat 7.0 Få jobbet gjort med kraftfulla intelligenta dokument Adobe Acrobat 7.0 Professional Adobe Acrobat 7.0 Standard Adobe Acrobat Elements Adobe Acrobat 7.0 Programmen i Adobe Acrobat-familjen

Läs mer

ARKITEKTUR för MILITÄRA LEDNINGSSYSTEM

ARKITEKTUR för MILITÄRA LEDNINGSSYSTEM 1 ARKITEKTUR för MILITÄRA LEDNINGSSYSTEM Ämnet för dagen är ju Arkitektur då, nu och sedan. I inledningen till den kommande diskussionen vill jag koncentrera mig på ledningssystemen inom försvaret. Den

Läs mer

En ledare är tydlig.

En ledare är tydlig. En ledare är tydlig. Först. Handen på hjärtat. Om du för en stund beskriver den bästa chef du någonsin haft, så kommer du beskriva en person som är tydlig. Den bästa chefen blandar inte ihop det, den motiverande

Läs mer

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J28 Vampire. Historia

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J28 Vampire. Historia Ängelholms Flygmuseum Flygplan J28 Vampire Historia de Havilland Vampire eller DH.100, var det andra jetflygplanet som togs i bruk av brittiska flygvapnet (RAF) under andra världskriget, trots att det

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

Ett steg längre inom Print och IT

Ett steg längre inom Print och IT Ett steg längre inom Print och IT TDO som IT-partner. Alla företag är i behov av IT-kompetens, men det är inte alla företag som kan eller vill anställa en IT-specialist. Låt oss berätta hur vi kan ta över

Läs mer

Förutsättningar för flygtransport i TP 84

Förutsättningar för flygtransport i TP 84 1 (7) Förutsättningar för flygtransport i TP 84 1. LASTRUM... 2 2. FLYGTRANSPORT AV FORDON... 4 3. PALETTER... 7 1. Lastrum 2 (7) Lastrumsgolvet i TP84 är 12 meter långt och 302 cm brett, dock tillåter

Läs mer

Karlskoga kommuns yttrande

Karlskoga kommuns yttrande Bilaga 1 Karlskoga kommuns yttrande till Krigsmaterielexportöversynskommittén www.karlskoga.se Bakgrund Regeringen tillkallade förra året en parlamentarisk kommitté, Krigsmaterielexportöversynskommittén,

Läs mer

Är den militära utbildningen i takt med tiden?

Är den militära utbildningen i takt med tiden? Är den militära utbildningen i takt med tiden? 1. Inledning Jag vill fokusera på hur vår utbildningen kommer att påverkas av att vi inför ett sammanhållet ledningssystem i försvarsmakten. Utbildning är

Läs mer

Vårdsystem FM M7782-130229 Sida 1 av 7 FMV VO Mark 37 178:55341 PÅHÄNGSTRUCK 2,5T 2005 PÅHÄNGSTRUCK 2,5T. Förpackning.

Vårdsystem FM M7782-130229 Sida 1 av 7 FMV VO Mark 37 178:55341 PÅHÄNGSTRUCK 2,5T 2005 PÅHÄNGSTRUCK 2,5T. Förpackning. Vårdsystem FM M7782-130229 Sida 1 av 7 ALLMÄNT Normtabell PÅHÄNGSTRUCK 2,5T För utförligare beskrivning av normerna, se M7782-112001 NORMER GEMENSAMT. Publikationen gäller M5311-120611 PHTRUCK 2,5 D 3M/T

Läs mer

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Det talade ordet gäller Mina damer och herrar, Sverige ska

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

Genlt Sverker Göranson

Genlt Sverker Göranson HEADQUARTERS HEADQUARTERS Genlt Sverker Göranson C LEDS och C HKV = FM Stabschef 1 Modularitet - en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser Förmåge perspektivet Krigföringsförmåga Fysiska

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Flygsystemets betydelse i ett

Flygsystemets betydelse i ett *" *" Med hänsyn till den kraftigt ökade effektiviteten hos offensiva flygsystem får luftförsvaret ökad betydelse i framtiden. Om vi inte på ett gynnsamt sätt kan bestrida en angripare möjligheterna att

Läs mer

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter.

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter. Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer