Räddningsverket banar väg i Afrikasid 8. Ny chef för KBM och nya myndigheten sid 3. Trygg Hansa kräver kåren på skadestånd sid 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räddningsverket banar väg i Afrikasid 8. Ny chef för KBM och nya myndigheten sid 3. Trygg Hansa kräver kåren på skadestånd sid 5"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 8 December 2007 Räddningsverket banar väg i Afrikasid 8 Ny chef för KBM och nya myndigheten sid 3 Trygg Hansa kräver kåren på skadestånd sid 5

2 inledaren Sirenen Nr 8 December 2007 Dags att komma till rätta med skolbränderna INNEHÅLL nyheter Bara vi själva kan förändra lärandet 4 Kräver kåren på skadestånd för misstag 5 Självslocknande cigaretter i hela EU 15 Riskbedömning centralt i reviderad föreskrift 16 Kommunerna sena med viktigt styrdokument 18 Dyrt att inte behandla automatlarm som brand 34 Rosersberg har hoppet kvar 35 Skövde har en plan 35 Anlagda bränder kostar samhället varje år över en miljard kronor. Årligen är mer än bränder anlagda. Ungdomar under 18 år är de skyldiga i hälften av fallen. Skolbränder har den senaste tiden varit mycket uppmärksammade. Varje dag inträffar en anlagd skolbrand. De står för en tredjedel av samhällets totala brandkostnader och i hälften av de bränderna har någon med uppsåt tänt på. Trenden är tydlig: antalet skolbränder ökar kraftigt. Statistik över räddningstjänstens insatser under 2007 finns ännu inte, men ökningen under 2005 och 2006 var markant. Under 2006 gjorde räddningstjänsten utryckningar till över 500 skolbränder. Det är nästan dubbelt så många som 1996, när vi startade statistikinsamlingen. Anlagda bränder är utan tvekan ett stort samhällsproblem, som kräver en mycket bred samverkan för att kunna lösas. Forskare har till exempel pekat på kopplingen mellan anlagd brand och andra uttryck för social störning och brottslighet bland barn och ungdomar. Det bedrivs på flera håll i landet speciella projekt för att minska antalet anlagda bränder. Räddningstjänst och polis samarbetar med andra kommunala förvaltningar och försäkringsbolag. Men enligt en förstudie från Brandforsk saknas riktiga utvärderingar av de ambitiösa satsningarna och deras effekt. Det saknas dokumentation och erfarenheterna är svåra att ta till vara och vidarebefordra. Den forskning som Räddningsverket finansierat på området barn och bränder sedan början av 1990-talet har visat att bilden av dem som anlägger en brand är mångfaldig. Det kan handla om barns oförstånd eller nyfikenhet, men ofta är ungdomarna medvetna om vad de gör. Att anlägga bränder är ett uttryck för utanförskap och ett rop på hjälp. De som tänder på kan vara nyfikna lika väl som arga, irriterade eller besvikna över förhållanden i skolan eller hemmet. Därför är det dags att ta ett samlat grepp för att komma till rätta med problemet. Detta samlade grepp bör omfatta en lång rad olika myndigheter och organisationer med erfarenhet från skilda verksamhetsområden. Här om någonsin krävs prestigelös samverkan ingen äger ensam problemet. Alla måste inse att de har ett ansvar för att bidra till en lösning. Det gäller räddningstjänst, skola, föräldrar, elever, polis, försäkringsbolag, socialförvaltning, fritidsförvaltning bland andra. Räddningsverket arbetar för ett säkrare samhälle och nu är det dags för oss att reagera. Problemet var uppe till diskussion på vår förebyggandekonferens i våras och vi anser att vår kompetens kan utnyttjas mera. Som den lärande organisation vi är, vill vi medverka till en spridning av de erfarenheter som dragits. Som ett första led i den satsningen har vi bestämt att under första kvartalet nästa år anordna ett seminarium. Där vill vi se politiker, tjänstemän och praktiker från olika discipliner diskutera med forskare om hur alla berörda tillsammans kan komma med förslag till hur den starkt negativa trenden ska kunna vändas. Det känns uppfordrande att ta initiativ på ett synnerligen angeläget samhällsproblem. Vi kommer också att öka vårt bidrag till Brandforsk, som tänker starta forskning om ungdomar och anlagd brand. Avslutningsvis några synpunkter på försvarsberedningens rapport, som lämnades förra veckan. Försvarsberedningen vill vid sidan av den nya krishanteringsfunktionen i regeringskansliet se en separat krisledande roll på nationell nivå. Räddningsverkets linje i denna fråga är entydig. Vi anser att ansvarsprincipen ska vara styrande. Den av en händelse mest berörda myndigheten ska ha ansvaret för att ta initiativ till den samverkan och samordning som behövs för att lösa de centrala myndigheternas operativa uppgifter. Detta ansvar kan förtydligas genom att myndigheter för olika händelsetyper pekas ut på förhand och görs medvetna om den samordning som krävs. Med denna kommentar vill jag önska Sirenens läsare en God Jul och ett Gott Nytt År. Göran Gunnarsson Generaldirektör, Räddningsverket naturolyckor Folk måste hjälpa sig själva 6 Ökar kunskapen tillsammans 7 reportage På tvåans växel genom Kongo 8-13 internationellt Ökat svenskt stöd till Afrikas glömda kriser 14 Sirenen på besök/norrtälje Klädd för inspektion 20 Koll på läget styrkeledarna driver kollektivet 21 Brandmännens nya kläder ett lätt val 22 Värnar även om folk på land 23 sirenens räddningsskola Eldstadsrelaterade bränder 26 erfarenheter Effektiv släckning räddade förskola 28 Enkla apparater brinner oftare 28 Därför dog mc-föraren 29 Värmeljus kan övertända 29 ordet fritt Visst breder regelvidrig byggpraxis ut sig 30 Fystesterna inte omöjliga för tjejer 31 Skärsläckaren har unika egenskaper 32 GD om skärsläckaren: Vi är övertygade 33 Omslagsbilden Foto: KATARINA SELLIUS Räddningsverket kartlägger vägarna i den otillgängliga provinsen Katanga i Kongo. Syftet är att FN ska få ut sina lastbilar med mat till flyktinglägren. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: Webb: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs via epost, på webbplatsen eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: V-TAB, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 11 December. Nästa nummer trycks 1 Februari Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare Gunno Ivansson Journalist Per Larsson Journalist Katarina Sellius Journalist

3 Sirenen Nr 8 December 2007 nyheter Chefen utsedd Lindberg ska bilda nya myndigheten Den nya myndigheten bildas om drygt ett år. Men dess chef är redan utsedd. Hon heter Helena Lindberg och är jurist på försvarsdepartementet. Lindberg ska leda den organisationskommitté som ska forma en myndighet av Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten (KBM ) och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Hon börjar 21 januari och ska parallellt också vara generaldirektör för KBM. 1 januari 2009 blir Helena Lindberg den nya myndighetens generaldirektör. n Kommer du hinna med att vara både generaldirektör för KBM och leda organisationskommittén för bildandet av nya myndigheten? Det kommer att kräva en stor arbetsinsats från min sida. Men Nils Svartz, överdirektör på KBM, kommer också att få axla en stor del av arbetsbördan på KBM. Mesta tiden kommer jag att ägna åt organisationskommittén. n Vad fick dig att tacka ja till jobbet? Det är ett fantastiskt spännande uppdrag, ett område jag är intresserad av. Jag känner mig hedrad. Kanske en naturlig fortsättning från den tjänst jag nu har. n Det har sagts att det inte är aktuellt att hämta nya chefen från någon av de gamla myndigheterna. Men du hinner vara generaldirektör för KBM nästan ett år innan nya myndigheten bildas. Innebär det att man frångår vad som tidigare sagts? KBM ska, precis som Räddningsverket och SPF, fortsätta sin verksamhet till dess att den nya myndigheten bildas. KBM:s gamla ledning, både generaldirektör och överdirektör har redan gått vidare till andra uppdrag. Men det är viktigt att poängtera att det ska bli en ny myndighet och att mitt fokus kommer att ligga i kommittéarbetet. n Försvarsberedningen vill att den nya myndigheten för säkerhet och beredskap ska få ett betydande sektorövergripande ansvar. Anser du att den nya myndigheten ska bli en krisledande myndighet? Jag har inte hunnit sätta mig in i försvarsberedningens rapport i detalj, men jag undrar om försvarsberedningen verkligen använder begreppet krisledande. Däremot förekommer begreppet i debatten. Det beredningen lyfter fram är vikten av samordning även på myndighetsnivå. Det är nog så man bör se det. n Hur kommer organisationskommittén att arbeta, vilken sammansättning av medlemmar ser du? Om det vet jag inget i dag. Allt är knutet till de direktiv som regeringen beslutar i samband med propositionen i mars. Vad som förväntas får vi veta då. Därför kan jag i dag inte säga hur försvarsministern kommer att vilja sätta samman kommittén. n Har du eller kommer du att delta i försvarsdepartementets skrivande av proposition? Propositionsskrivandet sköts på enheten för samordning av samhällets krisberedskap. Som chefstjänsteman i försvarsdepartementet till den 21 januari kommer jag att vara informerad om arbetet. n Hur ser du på förhållandet att verksledningen med staber kan komma att finnas på en ort och kärnverksamheten på en annan? Jag tror man ska vara försiktig att använda ordet kärnverksamhet. Jag tror alla myndigheter tycker att deras verksamhet är kärnverksamhet. n Har du tagit ett jobb där du inte vet var ditt kontor finns efter 1 januari 2009? Det stämmer. n Du har inte vid anställningen ställt några villkor om placeringsort? Det har jag inte, det går inte till så. Jag har inget emot Karlstad och Värmland, min mamma är värmländska. n Kan du tänka dig att flytta eller pendla till Karlstad? Det som är bäst för verksamheten får styra var ledningen ska lokaliseras, det är min utgångspunkt. PER LARSSON Helena Lindberg Yrke: expeditions- och rättschef i försvarsdepartementet. Ålder: 47 Familj: maken Lars, energimäklare, sönerna Ludvig 19 år och Gustav 17 Bostadsort: Ekerö. Foto: Pawel Flato Bakgrund: domstolsjurist. Har varit ämnessakkunnig i juridik inom försvarsdepartementet, chefsjurist vid säkerhetspolisen, kansliråd i justitiedepartementet Fritid: lagom hobbygolfare, gå i skogen, laga god mat, umgås med vänner, alpin skidåkning Försvarsministern försökte lugna anställda Ingenting är bestämt Det blir ingen krisledande myndighet och det är inte bestämt var den nya myndighetens huvudkontor ska placeras. De klara beskeden gav försvarsminsiter Sten Tolgfors när han besökte Räddningsverket i början av december. Två händelser som föregick besöket skapade viss turbulens i Värmland och på Räddningsverket. Först en enig försvarsberedning som väckte liv i tankegångar om att den nya myndigheten ska ha en krisledande roll. Sedan det oväntade beslutet att utse Helena Lindberg till ny generaldirektör för Krisberedskapsmyndigheten. Detta bara en vecka efter att en tillförordnad generaldirektör utnämnts. Helena Lindberg ska dessutom bli den nya myndighetens generaldirektör och leda organisationskommittén. Anna Ask, Räddningsverkets internationella avdelning, visade försvarsminister Sten Tolgfors en ambulans som anpassats till förhållandena i Sudan. Foto: Gunno Ivansson En lokal politiker gick ut i media och tolkade utnämningen som att nu är det avgjort, huvudkontoret hamnar i Stockholm. Ingen myndighet mår bra av att inte ha en chef. Utnämningen av Helena Lindberg har ingen bäring på innehållet i den proposition vi ska lägga i mars, säger Sten Tolgfors. Det är inte ens säkert att huvudkontorets placering tas upp i propositionen. Det handlar om att smälta samman tre olika myndigheter med verksamheter på ett stort antal platser. En del kommer att avgöras politiskt, en del av myndigheten själv. Vi har till exempel en diskussion om Muskö och där har regeringen sagt att det avgör Försvarsmakten bäst själv. Så varför oroa sig i onödan. I frågan om krisledande myndighet är han mycket klar: Det blir ingen krisledande myndighet, det är redan avgjort av regeringen. Det är inte alldeles klart vad försvarsberedningen syftar på, men den delen är avgjord. Vid besöket hade Räddningsverket byggt upp en tältstad där allt från utbildning, offensiv enhet till minröjning visades. Greppet uppskattades av försvarsministern. Ett fantastiskt fint besök. En perfekt blandning av organisation, struktur och praktik. Räddningsverket är en aktiv myndighet med en imponerande verksamhet, säger Sten Tolgfors. GUNNO IVANSSON

4 nyheter Sirenen Nr 8 December 2007 Bara vi själva kan förändra lärandet ROSERSBERG. Sista programpunkten på Räddningsverkets konferens i Rosersberg blev inte oväntat den som skapade livligast diskussion Sidney Dekkers dom över svensk räddningstjänst och oförmågan att lära från insatser. Olycksundersökningar Sirenen redovisade i förra numret slutsatserna från ett forskningsprojekt vid Trafikflyghögskolan vid Lunds universitet. Piloten, trafiksäkerhetsexperten och professorn Sidney Dekker samt forskaren Magnus Jonsén skulle på Räddningsverkets uppdrag ta fram en modell för att lära från räddningsinsatser. Det gick inte. Svensk räddningstjänst saknar förutsättningarna för att lära, sa Dekker i intervjun i Sirenen. Felet är inte brandmännens utan ett system där det saknas tillit, respekt och delaktighet mellan olika delar i organisationen. Varken Dekker eller Jonsén deltog i tvådagarskonferensen om olycksundersökningar, i stället föredrogs deras slutsatser av Anders Bergqvist, räddningstjänsten i Stockholm och Linus Eriksson, Räddningstjänsten Syd. De gav Dekker/Jonsén delvis rätt och bland konferensdeltagarna var det många som höll med även om det inte ansågs vara lika illa överallt som Dekker/Jonsén beskrivit läget. Som chef kan jag aldrig tvinga fram delaktighet, men jag kan skapa förutsättningar och möjliggöra delaktighet. Individen har också ett ansvar. Hos varje individ i organisationen måste det finnas en vilja att lära sig, att vara nyfiken, sa Linus Eriksson, chef för operativa insatser vid Måste vara beredd på fläskläpp Jag saknar att vi inte står upp och är öppna. Det finns så mycket att vinna på öppenhet. Det säger Lennart Eriksson, brandinspektör och olycksutredare vid Sigtuna-Arlanda Räddningstjänst. Eriksson välkomnar det ökande intresset för olycksundersökningar, men också Sidney Dekkers och forskaren Magnus Jonséns analys om svensk räddningstjänsts svårigheter att lära från insatser. Det finns en tradition i räddningstjänsten att mörka sådant vi gjort mindre bra. Därför är det nästan omöjligt för andra utanför skiftet att lära från insatser man inte själv deltagit i, säger han. Tre av många föredragshållare som på konferensen i Rosersberg redovisade arbete med olycksundersökningar och lärande från erfarenheter. Från vänster Tony Kullman, Södertörns brandförsvarsförbund, Jan Klauser, Ängelholm och läkaren Carina Forsberg, Varbergs sjukhus. Foto: Stig Dahlén Räddningstjänsten Syd. Vi är urusla på att lära av varandra, sa Eriksson. Anders Bergqvist, berättade om tidigare upplevelser från räddningstjänsten i Stockholm: Man kommer till skiftbytet på morgonen. Något har hänt under natten, men den insatsen är någon annans case. Inget för oss som går på skiftet och skrivs det ingen riktig rapport kan vi Det är väldigt få som har insyn i vår verksamhet. Det har varit lätt för oss att dölja våra misstag om vi jämför med polis och sjukvård. Media har mycket lättare att granska dem. Hur kommer man tillrätta med denna i inställning inom räddningstjänsten? En viktig början är att få räddningsledarna att skriva bra insatsrapporter. Med bra rapporter menar jag att man öppet redovisar sådant i insatsen som var bra och mindre bra. Ofta ser man formuleringar som insatsen gick som förväntat. Det säger ju ingenting för mig som olycksutredare. Det finns inget man kan dra nytta av, säger Lennart Eriksson. i andra skiftslag heller inte lära från erfarenheterna. Det är bara vi i räddningstjänsten som kan förändra det här. När Ola Mårtenssons rapport om räddningstjänstens inre liv kom upplevdes den som ett hot. Dekkers/Jonséns arbete har en annan plattform och jag hoppas att den leder till att vi på allvar tar tag i lärandet från insatser. Kommer Dekkers/Jonséns dom över svensk räddningstjänst att få någon effekt? Jag förväntar mig en islossning. Efter Sirenens intervju med Dekker är diskussionen igång. Dagens Nyheter hakade på och det fick stort genomslag. Det är viktigt att några räddningstjänster vågar gå före och ta täten, visa öppenhet och hur mycket vi alla har att vinna på det. Lennart Eriksson tycker att satsningen på insatsrapporter och olycksundersökningar varit för dålig. Det ställs för låga krav på bra rapporter. Det gäller hela kedjan, från Räddningsverket centralt till räddningsskolorna och Peter Eriksson jobbar både som brandingenjör och brandman vid Sigtuna-Arlanda räddningstjänst. Han säger: Jag känner igen en del i Dekkers beskrivning, men inte allt. Visst kan vi lära från insatser och vi gör det också i skiften och ibland skiften emellan. Men sedan sprids kunskaperna inte vidare till organisationen i sin helhet eller till andra räddningstjänster. hos oss själva i kommunerna. Han hoppas att räddningstjänsternas olycksutredare tar initiativ till insatsrapporter och olycksundersökningar som beskriver insatserna som de var, utan att gömma undan något. Det är först då som de andra skiften och andra räddningstjänster kan lära av erfarenheterna och bli bättre yrkesmän. Men kan det inte vara tufft internt att driva en sådan linje? Jovisst, men nödvändigt. Och som utredare måste man vara beredd på ett få en och annan fläskläpp, säger Lennart Eriksson. STIG DAHLÉN Där finns mycket att göra. Varje arbetslag har varje månad säkert tio intressanta erfarenheter som skulle kunna spridas vidare. Totalt alltså 40 erfarenheter i månaden från de fyra skiftslagen. Problemet är hur erfarenheterna ska systematiseras och spridas. Mer energi måste läggas på att skriva informativa insatsutredningar. Stor öppenhet är nödvändig, men utan att enskilda individer hängs ut. Jan Klauser, brandmästare vid räddningstjänsten i Ängelholm är en av de olycksutredare som kommit längst i landet med olycksundersökningar. Det är bra att de här frågorna lyfts fram, en viktig signal till landets räddningschefer att se till att olycksundersökningar blir en naturlig del i verksamheten. Räddningstjänsten har en roll som katalysator även i krisfrågor och arbetet med att skapa en trygg och säker kommun. Där kan olycksundersökningarna och lärandet från dem betyda mycket. Anna Henningsson, brandingenjör, Nerikes Brandkår, sa: När det gäller lärande från insatser ligger det mycket i vad Sidney Dekker säger. Alla vill lära från andras misstag, men ingen är beredd att dela med sig av egna. Här finns mycket att göra och det är möjligt utan att enskilda behöver hängas ut. STIG DAHLÉN FOTNOT: Sidney Dekkers/Magnus Jonséns studie av räddningstjänstens lärande från insatser finns ännu ej som tryckt rapport. Den kommer i ett första steg (före årsskiftet) att läggas ut som pdf-dokument på Räddningsverkets hemsida. Lennart Eriksson tycker att det ställs får låga krav på bra insatsrapporter.

5 Sirenen Nr 8 December 2007 Trygg Hansa läste olycksundersökningen nyheter Kräver kåren på skadestånd för misstag under insatsen Öppenhet i olycksundersökningar kan straffa sig. Försäkringsbolaget Trygg Hansa kräver Nerikes Brandkår på skadestånd för försumlighet i samband med insats. Detta efter att ha läst förbundets egen undersökning av insatsen Räddningstjänsterna har genom åren inte gjort sig kända för öppenhet när det gäller utvärdering av egna insatser, särskilt inte när något gått snett. Missarna har oftast sopats under mattan och spridningen av erfarenheter till andra skiftlag eller andra räddningstjänster har varit närmast obefintlig. Men under senare år har en islossning skett, delvis som ett resultat av Lagen om skydd mot olyckor med ökade krav på insatsrapportering och fördjupade olycksundersökningar. Det var just en fördjupad olycksundersökning som fick Trygg Hansa att agera. Insatsen vid en händelse i Hallsberg i maj (se faktaruta till höger) utvärderades grundligt av räddningstjänsten och redovisades med stor öppenhet. En till synes föredömligt utförd olycksundersökning. De brandskadade byggnaderna var försäkrade hos Trygg Hansa. Bolaget hävdar att Nerikes Brandkår gjort sig skyldig till försummelse i myndighetsutövning i och med att man lämnat skadeplatsen utan att försäkra sig om att den första branden var ordenligt släckt. Räddningstjänsten kritiseras också för att inte ha använt värmekamera (IR-kamera) för att säkerställa att branden var släckt och att man inte lämnade kvar personal för efterbevakning. I en senare skrivelse finns även kritik för att Byrsta-kårens hävare ska ha stått stilla i 20 minuter på grund av handhavandefel. Vi anser att ni är ersättningsskyldiga för skadan och framställer härmed krav på ersättning med belopp som senare kommer att preciseras, skriver Trygg Hansa. Får Trygg Hansa igenom kravet kan konsekvenserna för öppenheten i olycksundersökningarna bli förödande, säger brandingenjör Anna Henningsson vid Nerikes Brandkår, som gjort olycksundersökningen. Henningsson anser att kraven på skadestånd är orimliga: Vi fick värmekameran veckan innan branden och hade ännu inte tagit den i bruk. Utbildning på kameran var inplanerad veckan efter branden. Att dessförinnan använda kameran var förstås otänkbart. Hävaren låste sig när vi skulle placera den i ett bättre läge för att kunna rycka loss plåt. Därför Anna Henningsson fick personalen gå ner och nödköra hävaren från marken. Problemet är inte unikt för denna insats, utan relativt vanligt inom räddningstjänsten. Överlämnandet av ansvaret för brandplatsen gjordes helt enligt rutinerna. Bevakningen utfördes av ägarens representant, vaktmästaren i föreningen. Överlämnandet gjordes skriftligt. Visst kan man med facit i hand säga att vi borde ha rivit stora delar av fastigheten för att säkerställa att det inte fanns några pyrande brandhärdar. Inget tydde dock på detta och samtidigt vill man lämna olycksplatsen så orörd som möjligt inför polisens undersökning. Särskilt när två personer omkommit. Oavsett om brandstyrkan hade varit kvar hela tiden mellan första och andra branden hade scenariot blivit detsamma, säger Anna Henningsson. Skulle Trygg Hansa fortsätta driva frågan och vinna befarar Henningsson att det kan få en kvävande effekt på öppenheten i framtida olycksundersökningar: Trygg Hansa använder olycksundersökningen på fel sätt, de har inte hittat några brister själva. Enbart hårddragit förbättringsmöjligheter som vi själva pekat på. De inser inte vilken snöboll de sätter i rullning om de vinner. På Trygg Hansa säger regressör Anna Mattsson att man inväntar svar från Länsförsäkringar Bergslagen, som företräder Nerikes Brandkår. Vi avvaktar deras skrivelse innan vi tar ställning till hur vi ska gå vidare. Jag inser problematiken med risk för mindre öppenhet hos räddningstjänsterna om Nerikes Brandkår tvingas betala. Det vore ju inte bra om brandkårerna blir mindre öppenhjärliga i utvärderingarna av sina insatser. Kan detta vägas in i er slutgiltiga bedömning? Det är möjligt, men inget jag kan ta ställning till. Det blir en fråga för mina överordnade på Trygg Hansa, säger Anna Matsson. Bakgrund Natten till den 13 maj inträffade en brand i en tvåvånings bostadsrättsfastighet i Hallsberg. En man och hans dotter omkom. Branden var kraftigt utvecklad när räddningstjänsten kom fram och trots omfattande livräddningsinsatser blev utgången tragisk. Mot denna del av insatsen har Trygg Hansa inte framfört någon kritik. När branden bedömdes vara släckt överlämnades ansvaret för fortsatt bevakning till ägaren. Klockan larmades räddningstjänsten till samma adress på grund av rök från vinden. Vid framkomst rök det måttligt från bjälklaget mellan vinden och översta våningen. Rökutvecklingen ökade sedan snabbt och en övertändning inträffade. Innan branden var under kontroll hade fyra lägenheter totalskadats (måste rivas), lägenheterna i mitten behöver omfattande renovering, medan de fyra lägenheterna längst bort kunde räddas utan skador. Fastigheten var byggd 1941, en träbyggnad med tegeltak. Den har renoverats i flera etapper. Skicka in undersökningarna till NCO ROSERSBERG. Valet av utredningsmetod kan förstärka eller förstöra en olycksutredning. Det var budskapet från Anders Bergqvist, räddningstjänsten Stockholm, på konferensen i Rosersberg. Bergqvist har under senare år varit anställd på deltid hos Räddningsverket för att arbeta med olycksundersökningar. Det finns en rad metoder för olycksundersökningar som är användbara. Ni får hjälp av dem och ert arbete och era slutsatser blir mer trovärdiga. Metoderna kommer att hjälpa er att hitta det som är intressant, sa Anders Bergqvist. Han berättade om ett 20-tal metoder, utan att ange vilken metod som är bäst. Det är mycket som spelar in. Bland annat ska man välja metod med hänsyn till egna resurser och hur lång tid arbetet får ta. Metoderna skiljer sig mycket från varandra och de ger olika resultat. Olycksundersökningar behöver göras enligt en utredningsmetod, men det gäller att välja rätt metod, säger Anders Bergqvist (till vänster) till Thomas Gell (i mitten) och Stig Thorell, båda från NCO. Utgå från egna behov, från syftet med utredningen, tillgängliga resurser och stöd och uppdragsgivarens önskemål, var Bergqvists generella råd. Bergqvist uppmanade också olycksutredarna att fortbilda sig. Han rekommenderade kursen Kvalificerad olycksutredningsmetodik 7,5 hp, som genomförs av Karlstads universitet. Nästa kurstillfälle blir hösten 2008 på Räddningsverket Skövde. Intresset för olycksundersökningar är i stigande och flera som deltog i motsvarande konferens för ett år sedan tyckte att räddningstjänsterna och kommunerna tagit ett stort kliv framåt. Thomas Gell, chef för Nationellt centrum för lärande från olyckor (NCO) vid Räddningsverket sa: Lagen om skydd mot olyckor kom för bara tre år sedan och vi måste inse att det tar tid att få genomslag för olycksundersökningarna. Men det känns som om vi kommit mycket längre nu jämfört när vi hade konferensen i fjol. Kommunerna genomför allt fler olycksundersökningar, men få skickas in till NCO för vidare spridning. Hittills har det bara kommit in ett hundratal. Ni som skickat in olycksundersökningar, fortsätt! Ni som inte gjort det, börja med det, uppmanade Thomas Gell. På Räddningsverkets hemsida finns under Förebyggande och NCO en flik om olycksundersökningar. Där kan man klicka sig fram till inskickade rapporter. Hittills har ett 40-tal lagts ut. Räddningsverkets Handbok för olycksundersökningar, där flera metoder för olycksundersökningar beskrivs, kan beställas på hemsidan, alternativt tankas hem som pdf. STIG DAHLÉN

6 Naturolyckor Sirenen Nr 1 December 2007 Lär av naturens signaler STENUNGSUND. Människan måste lära sig att tolka naturoch vädersignalerna. Det är en viktig förutsättning för bättre beredskap mot naturolyckor. Kunskap baseras ofta på erfarenhet. De senaste årens regn och stormar har gett erfarenheter. Och vad har de lärt oss? Kommuner och länsstyrelser har i dag naturolyckor på dagordningen. Konferensen i Stenungsund är ett bevis för att frågorna tas på allvar på alla nivåer. Hur den lokala och regionala beredskapen kan höjas var en huvudfråga i Stenungsund. Den fick många svar, men ett som poängterades var att man måste vara vaken i tid och ha instrument för att analysera riskerna. Vädervarning är inget vi får, det måste vi söka själva. Agera vid nivå 1. Om vi väntar till nivå 2-varning så är vi hopplöst efter, sade Fredric Jonsson, räddningstjänsten Jönköping. Micael Carlsson, räddningschef i Eksjö, pekade på två saker: förmågan att tolka vädersignalerna Vädret är svårbedömt, men vi måste bli bättre på det, dra slutsatser av hur vädret sett ut den senaste månaden, är det redan mycket vatten i markerna? hydrologisk kunskap är viktig Vi måste bli bättre på att studera hur våra flöden beter sig. Det gäller även små vattendrag eftersom det samtidigt är små magasin och ger snabba förändringar. Vi kanske ska sätta upp hypoteser: vid 50 millimeters nederbörd händer det här, vid 100 händer detta. Vi måste använda de data vi har och låta SMHI tolka dem åt oss. STENUNGSUND. Folk måste bli bättre på att ta hand om sig själva under naturolyckor. Det anser myndigheterna. Naturolyckor har en tendens att upprepa sig. Vissa kommuner har inom några år drabbats av flera översvämningar eller stormar. Och många gånger är det samma människor som skriker på hjälp. Men har alla rätt till hjälp? Frågan ställdes på Naturolyckskonferensen i Stenungsund. Vi ska vara restriktiva. Vi ska ge hjälp till självhjälp, men inte ta på oss fler uppgifter, ansåg Staffan Johansson, kanslichef i Tranemo kommun. Det kan vara en björntjänst att köra ut elaggregat till stugorna, tyckte han: Viktigare än elaggregat är att vi når ut med att den enskilde måste ta eget ansvar. Eksjö hade runt midsommar fått 70 millimeter regn, markerna var mättade. Några dagar senare kom ytterligare 110 millimeter. Dagvattensystemet var fullt, vatten gick inte att pumpa bort. Räddningstjänsten fick en skadeplats som var fyra mil lång. I det läget krävdes stora resurser och bred samverkan i kommunen. Micael Carlsson tror att bättre förebyggande arbete kan minska konsekvenserna: Kommunerna behöver samordna hanteringen av vattenfrågor. Vad den ene gör drabbar den andre. Underhållet av vattendrag och dammar behöver bli bättre och det behövs riskanalyser även för mindre sjöar. Beredskap för sådana här händelser måste finnas i samhällsplaneringen. En naturolycka är inte bara en angelägenhet för räddningstjänsten, det är en angelägenhet för hela kommunen. Men fungerar samarbetet förvaltningar emellan? Micael Carlsson såg risken att större räddningstjänstförbund tappat kontakten med kommunerna. Det kan ibland bli räddningstjänsten och kommunen. Håkan Alexandersson representerade Sveriges största förbund, Storgöteborg: Hos oss är räddningstjänsten på samma nivå i alla kommuner, men vilka vi arbetar med i kommunerna skiljer. I den ena kommunen står kommunalrådet på barrikaderna, i den andra är det Vi ska inte göra så att invånarna skapar för stora förväntningar på oss, det ger en falsk trygghet. Micael Carlsson, räddningschef i Eksjö, var på samma linje. Invånarna ska läras att klara sig själva. Hjälp till självhjälp ska vi ge. Sen måste de som alltid drabbas se till att göra något själva när det är dags. Håkan Alexandersson, kanslichefen som ansvarar för frågan. Vi ser till att kommunerna får information från oss. Sen agerar de olika och så kommer det att vara så länge det är olika kommuner vi pratar med, sade Ulf Mörkås, förbundschef i Norra Älvsborg. I Ale kommun, som lever med rasrisker vid Göta Älv, är det inte bara räddningstjänsten som har beredskap dygnet runt. Vi har chef i beredskap på kommunkontoret. Kommunchefen och förvaltningschefer ingår i den. Inom en timme ska kommunen vara på fötter vid en kris. Hur vi har råd? Det anses viktigt, berättade representant från kommunen. PER LARSSON Folk måste hjälpa sig själva Håkan Alexandersson efterlyste bättre beredskap hos allmänheten. räddningstjänsten Storgöteborg, påpekade att den enskilde måste ha egen beredskap när det handlar om långvariga oväder. Om det plötsligt läcker in vatten i huset efter åtta veckors regnande, är det då räddningstjänstens uppgift att rekvirera skydd? Varför gjorde inte kommunen det åtta veckor tidigare, eller den enskilde det åtminstone en vecka tidigare? Vid naturolyckor blir ensliga hushåll på landet ofta avskurna. Men det är inte alla som blir handfallna. De äldre klarar sig bra. Problemet är oftast stadsbor som flyttat ut på landet, sade Staffan Johansson. Ett sätt är att lösa problemet innan det blir verklighet. Det gjorde man i Svenljunga. Stormen Gudrun kom som en överraskning, men det gjorde inte stormen Per. Då var vi förberedda. Gamlingar i glesbygd kördes in för tillfälliga övernattningar på vårdhem innan det började blåsa på allvar, berättade politikern Stefan Carlsson. Att tolka naturens signaler handlar i det långa perspektivet om klimathotet, men det är också viktigt för att klara beredskapen från en dag till en annan. Foto: Per Larsson Det händer bara i andra kommuner... Oftast är det erfarenheten från olyckan som gör oss medvetna. Magnus Oscarsson, kommunalråd i Ödeshög, är ett Oscarsson bevis på det. Jag trodde i min enfald att det händer bara i andra kommuner. Han var i somras i närliggande kommunen Aneby och tittade på översvämningar, nästa dag nådde de Ödeshög. Nu är jag här för att få information, lära hur andra jobbar. Vid översvämningar är samarbetet med andra kommuner mycket viktigt, sade Oscarsson. Är du tryggare i din roll om det händer igen? Jag tror vi är beredda nästa gång, vi har lärt oss mycket. I Stenungsund efterlystes att man i samhällsplaneringen måste ta hänsyn till beredskapen, se till att vattendrag och dammar underhålls. Magnus Oscarsson höll med: Vattenskadorna hade inte blivit så farliga hos oss om alla vattendrag hade skötts.

7 Sirenen Nr 1 December 2007 Naturolyckor 7 Ett skred vid Göta Älv kan bli ett problem för dem alla. Leif Isberg, Storgöteborg, Anders Finn och Joakim Hermansson, Ale-Kungälv, Lars Strand, Stenungsund och Max Faye- Wevle, Norra Älvsborg har gemensamt ökat kunskapen och därmed även beredskapen. Foto: Per Larsson STENUNGSUND. Risken för skred vid Göta Älv är uppenbar. Det är också uppenbart att en sådan olycka kan bli omfattande. Räddningstjänsterna i regionen har utrett vad som krävs av dem, och därmed höjt sin egen beredskap. Skredrisken Ökar kunskapen tillsammans Göta Älv har rasat förr och kommer att göra det igen. Det kan innebära en långvarig insats, kräva resurser från stora regioner. Anders Finn, brandingenjör i Kungälv väckte idén om ett olycksscenario för att granska konsekvenser och vad som förväntas av räddningstjänsterna. Leif Isberg, chef för insats och beredskap i Storgöteborg, tände på idén. Det här är ett gemensamt problem för fyra stora räddningstjänster. Därför kändes det naturligt att dra igång ett gemensamt arbete, säger han. Scenariot blev allvarligt, ett ras i Lilla Edet på 45 hektar som direkt drabbade 420 boende. Räddningstjänsterna längs älven, från Trollhättan till Göteborg, tog med scenariot hem och grunnade på sin kammare. Tankar sammanfördes och utmynnade i en gemensam räddningsoperativ studie. En sammanställning över hur vi gör och hur vi borde göra. Den är helt koncentrerad på räddningstjänst, säger Isberg. Olycksscenariot inbegriper inte bara många förstörda bostäder och kanske skadade eller döda människor. Stora transportleder som E6, E45 och järnvägen passerar längs med älven som i sig är en viktig farled. Många viktiga samhällsfunktioner riskerar att slås ut. Dessutom finns risk för fler skred i olycksområdet samtidigt som räddningsarbete ska utföras. Det som är speciellt med vår studie är att vi lyfter problemet tillsammans och tänker utanför våra egna perspektiv. En sådan här naturolycka blir en regional angelägenhet. Det kräver regional planering, insikter om behov av regionala resurser och samverkan, säger Anders Finn. Vad upptäckte ni under arbetets gång? Det finns ingen formell resurs av geotekniker, säger Finn. Behovet av hjälp från SGI är stort. I hela riskbedömningen måste vi luta oss mot geotekniker, fyller Isberg i. Studien noterar bland annat: Tidig utlarmning på stor bredd är viktigt. Uppskattningsvis tar det fyra timmar att ha fullt utbyggd operativ stab. Insatsen blir långvarig och mycket resurskrävande. Räddningstjänsten måste ha runt 300 personer igång samtidigt. Räddningstjänsterna kommer att samverka, men knappast kunna hjälpa till i varandras kommuner, man får fullt upp med egna problem. Resurser från ej drabbade räddningstjänster i och utanför länet bör förvarnas eller tidigt larmas till brytpunkt. För att klara bemanningen måste personal hämtas från Karlstad, Örebro, Jönköping, Hallands län med flera. Specialresurser måste hämtas från ännu större geografiskt område. Räddningsarbetet kräver omgående och kontinuerlig samverkan med SGI, länsstyrelsen, Vattenfall, Vägverket, Kustbevakningen, Försvarsmakten med flera. Studiens resultat länder till eftertanke och lyfter nya tankar. Nu har vi kunskap att förbereda oss inför sådana händelser, säger Leif Isberg. Någon månad efter att Anders Finn yppat idén om olycksscenario drabbades Mölndal av översvämning, E6:an rasade utanför Munkedal. Det blev än mer angeläget att samlas kring frågan. Och det nätverk som bildades av Norra Älvsborgs, Stenungsunds- Lilla Edets, Kungälv-Ales och Storgöteborgs räddningstjänster lever nu vidare. Länsstyrelsen och SGI (Statens geotekniska institut) har också medverkat i arbetet Hur prioriterat är naturolyckor hos räddningstjänsten? I Storgöteborg är det väderförhållanden samt hot och våld de två kunskapsområden som ligger högt på agendan att utveckla kunskap om. PER LARSSON Fotnot: Vill du läsa studien, e-posta eller ring honom på Sagt i Stenungsund Medeltemperaturen fortsätter att stig även om vi inte höjer utsläppsnivån. Det beror på en tröghet i systemet. Och när temperaturen ökar expanderar vattnet och därmed stiger havsnivån (Maja Brandt, SMHI). Utbildning i naturolyckor, där står vi oss ganska slätt. En geotekniker i staben är mycket värdefullt vid en händelse (Leif Larsson, räddningschef i Uddevalla). Vi har policyn att vi ska ta initiativet, därför skickar vi runt 100 pressmeddelanden om året efter betydande händelser. Det kan vara trafikolyckor eller bränder. När fokus finns på oss tar vi också tolkningsinitiativet, så här är det, och skickar även med förebyggande budskap (Fredric Jonsson, räddningstjänsten i Jönköping). Tänk omodernt. Vid strömavbrott kanske ni behöver hjälp av brevbärare eller tidningsbud för att sprida flygblad. Informationsbehovet är stort. Blir det informationsvakuum leder det inte sällan till motstridiga uppgifter, vill det sig illa blir det ryktesspridning (Mats Oscarsson, Räddningsverket). I dag behöver vi hjälp att prioritera vart resurserna ska, är det 17 kommuner som behöver hjälp samtidigt blir det problem. Logistiken är också ett problem. Jag tror vi ska hålla oss utanför kriszonen, kanske skicka resurserna till en mellanlagringsplats där de kan hämtas av kommunerna. Det är ett förslag vi ska diskutera med andra myndigheter (Fredrik Pettersson, Räddningsverket). Men i stället för att ha resurser kanske vi ska bli resursraggare, fixa fram det som behövs (Pettersson igen) Fredrik Woolf, driftsansvarig för VA-verken i Tranås kommun, har funderingar på att göra om en fotbollsplan i centralorten till ett fördröjningsmagasin vid översvämningar. Tanken är i så fall att gräva ner planen som då får naturliga läktare på sidorna. Om planen grävs ner två-tre meter under dagvattennivån skulle det stärka vår beredskap när vi riskerar få höga vattennivåer. Frivilligorganisationers medverkan inte bara positivt tyckte flera. En del är bara i vägen. Och det ansågs att den nya myndigheten, när Räddningsverket och KBM slagits samman, ska rensa i floran och peka ut ett antal som ska vara med i krisorganisationerna. Då tycker jag byalag ska nyttjas. Det är en växande resurs som brinner för sin bygd, sade Staffan Johansson, Tranemo.

8 8 reportage Sirenen Nr 1 December 2007

9 Sirenen Nr 1 December 2007 reportage På tvåans växel genom Kongo KATANGA. Leffe Andersson, brandman från Mariestad, ritar om kartan i det inre av Demokratiska republiken Kongo. Alltid med lastbilar på hjärnan. Urusla vägar och trasiga broar är största hindret för FN:s matkonvojer i det fattiga landet. Sedan i somras kartlägger därför Räddningsverket vägarna i den otillgängliga provinsen Katanga, ett område lika stort som Frankrike. Lastbilarna måste fram med mat till flyktinglägren.

10 10 reportage Sirenen Nr 8 December 2007 De tråcklar sig fram på näst intill oframkomliga vägar. Bushen stryker mot bilsidorna. Ibland är vägen inte bredare än att en Toyoto Landcruiser nätt och jämnt tar sig fram. Den bakre ljuddämparen får rejäla kyssar varje gång underredet dunsar ner i en håla. Chauffören Lufupa anstränger sig för att parera gropar och balansera på kanterna bredvid djupa hjulspår. Till tonerna från ett kongolesiskt pojkband. Resan går genom sydöstra Demokratiska republiken Kongo. Dagsresor på tio timmar med en hastighet av 20 kilometer i timmen är det normala. Det är obegripligt att en lastbilskonvoj med mat och förnödenheter ska ta sig fram här. Det går, säger Leffe Andersson, hoppar ur och traskar fram till flodbanken där vägbanan försvinner ut i vattnet. Det finns inte längre någon bro, men vattendjupet är inte mer än en meter. Han hör sig för med kongoleserna som nyfiket samlats kring de två bilarna. På en blandning av swahili, franska, engelska och teckenspråk. Vi kör, säger han. Och det gör vi. Hakuna matata, inga bekymmer. Vattnet når en bra bit upp på dörrarna, men vi kommer över torrskodda. Leffe Andersson, 50, och Lars Tidbeck, 63, är logistiker från Räddningsverket. Deras jobb är att utforska och rekognosera vägarna och korridorerna norrut och västerut, samt identifiera flaskhalsar i provinsen Katanga ett område lika stort som Frankrike. I Kongo finns mil väg, men endast 280 är asfalterade vilket är mindre än två procent. I Katanga finns endast 20 asfalterade mil. Svenskarna jobbar åt WFP (FN:s matprogram) i Lubumbashi, en ort i södra Kongo där distributionen av förnödenheter utgår från. WFP har 25 sexhjulsdrivna lastbilar som ska ta maten ut till nödställda människor i Katanga. Vårt jobb är att hitta vilka vägar som är framkomliga, vilka broar som är farbara och vilka broar som behöver stärkas upp, förklarar Leffe, som är som klippt och skuren för uppgiften. Han är brandman vid räddningstjänsten i Östra Skaraborg men har de senaste 15 åren deltagit i ett stort antal internationella insatser för Räddningsverket över hela världen. Han är lika terränggående som våra Toyota Landcruiser, konstaterar kollegan Lars Tidbeck. Det är ett Klondyke här. Samtidigt svälter folket Bilarna är specialutrustade för att klara två veckor i fält under primitiva förhållanden och otillgänglig terräng i det inre av Kongo; GPS-utrustning, satellittelefon, HF-radio, lap-top, kartprogram, camping-utrustning, frystorkad mat, vatten, minskydd, elverk, aluminiumramper, 140 liter diesel i dunkar på taket, tre reservdäck, ökenkängor och myggstift. Och pannlampa. Och snökedjor, det enda som biter när den röda jorden förvandlas till sörja. Inställningen är: vi kör så länge det går. Efter två veckor och 200 mil i fält är bilarna nersmetade med lera, och själva är de slitna. Inte underligt att svenskarna ibland kallas Congo Cowboys av FN-personalen. Till viss del ritar de om kartan över Katanga. Det första svenska teamet, logistikerna och multisportarna Mats Persson och Thomas Göransson, använde sig av en röststyrd teknik och pratade in waypoints och fakta via mikrofon direkt i den bärbara datorn under resans gång. Det resulterar i mycket detaljerade kartor som är till god hjälp för WFP:s lastbilskonvojer. Strapatserna var många, konstaterar Thomas Göransson som bland annat fick vinscha loss bilen ur en flodbädd och använda yxa och såg för att röja undan träd som blockerade vägen. Flera gånger passerade vi lastbilar som havererat eller kört fast i sanden. De kunde bli stående i veckor, säger han. Katanga är flodrikt och broarna hundratals. Ofta är broarna i dåligt skick och många gånger har plankorna i vägbanan försvunnit för att istället bli till bränsle. Ett annat problem är att balkbroar i regel placerats direkt på strandbankarna, utan betongfundament. Under regnperioderna är eroderingen snabb och broarna halkar snett eller rasar ner i floden. I tre månader har de tagit sig fram på knappt farbara vägar. Leffe Andersson och Lars Tidbeck, logistiker för Räddningsverket i Katanga, Kongo. Går även under namnet Congo Cowboys! På marknaden i Likasi är råvarorna få. En liten pojke viftar förgäves bort en hel fluginvasion från några råa köttstycken i ett av stånden. Vid hans fötter flåsar en utmärglad get i hettan. Kongo är ett av världens fattigaste länder. Långvariga inbördeskrig liksom krig och folkmord i grannländerna har förvärrat situationen. Man räknar med att minst människor i Katanga flytt stridigheterna mellan Mai Mai-gerillan och regeringstrupperna och övergreppen i dess spår. Flyktingrörelserna har gått i vågor inom Mitwaba-Upembe-Manono i vad som tragiskt nog kallas dödens triangel. Ett av de områden som det svenska teamet kartlägger. Nu är stridigheterna över och många av de så kallade internflyktingarna lever i svår misär i tillfälliga läger och byar i centrala Katanga. De är helt beroende av extern hjälp eftersom deras matförråd plundrats och de blivit av med sina grödor och fält. Den humanitära hjälpen ska underlätta för flyktingar att återvända till sina hem och återigen börja bruka sin jord. På rutterna åker de förbi upp till 50 småbyar på en dag. Den kongolesiska vardagen passerar utanför vindrutan. Cyklister och åter cyklister fraktar sina varor till marknadsplatserna. Ett gott tecken på att ett vanligt liv håller på att ta form. Trots att många människor lever i misär, är Katangas mark full av rikedomar. Det är ett Klondike här. Samtidigt svälter folket. Det investeras enormt i gruvindustrin just nu. Och lastbilarna som fraktar mineral och passerar in och ut ur landet är åtskilliga, konstaterar Leffe. Thomas Göransson håller med: Det svåraste är att se orättvisorna. Samma dag som vi åkte på en modern asfalterad vägsnutt som fraktade koppar från gruvan, såg jag en flicka skala skinnet av en råtta som hon sedan kokade. Korruptionen är utbredd och landets rikedomar kommer inte befolkningen till del, säger han. Tålamod är nyckeln till Kongo. Det tog exempelvis en månad innan de från Sverige flygfraktade bilarna kunde börja rulla. Att få alla papper klara var extremt krångligt. Vi har lärt oss att vara flexibla, och att alltid vara beredd på att ha en plan B, C och D, konstaterar Leffe. Av säkerhetsskäl åker de alltid i två bilar, ifall en av dem skulle haverera. Men sedan starten för ett halvår sedan, har de inte haft en enda punktering! De rapporterar dagligen till WFP var de befinner sig. Men trots oroligheter har de aldrig känt sig hotade. Farorna är snarare malariamyggan eller magsjuka. Myggmedel, malariatabletter och myggtält ett uppfällbart myggnät att krypa in och sova i är obligatoriskt i packningen. Teamet bor på olika ställen varje natt. De bor där det är möjligt att få tag på en säng, ofta hos präster eller systrar på små katolska missionsstationer i byarna. De övernattar hos olika frivilligorganisationer (NGO:er, Non Governmental Organisations), men också i lerhyddor, tält och på hotell med varierande standard. Det svenska teamet är dagens händelse. Ofta passerar vi byar där barnen knappast sett västerlänningar eller bilar tidigare. Vi får ett fantastiskt mottagande av glada och vilt ropande barnaskaror; muzungo, muzungo viting. Text och bild: KATARINA SELLIUS

11 Sirenen Nr 8 December 2007 reportage 11 Demokratiska Republiken Kongo, DRK Brolöst 1. Räddningsverkets team har undersökt och fotograferat hundratals broar över Katangas många floder. Just här fanns ingen bro alls. Brolöst 2. Alla sätt är bra. Tre ekor på tvärs och en utombordsmotor är ett sätt. Ofta får de dessutom bidra med bränslet. Foto: Teamet Bensträckare. Glöm regelbunden mathållning, på resa blir det mest bananer, kex och saltgurka (!). Ibland kommer försvarets fältportioner väl till pass. På menyn: frystorkad torsk, thaigryta, lapskojs. Bara att välja. n Är lika stort som Västeuropa med en folkmängd på 54,4 miljoner n Huvudstad: Kinshasa n Officiellt språk: Franska, i landet talas också över 200 lokala språk därav fyra nationella: swahili, tshiluba, lingala och kikongo n Valuta: Kongolesisk franc n Demokratiska Republiken Kongo (DRK), tidigare Zaire, blev självständigt 1960 (från Belgien). n År 2006 hölls demokratiska val i landet för första gången på över fyrtio år. n Mer än fyra miljoner människor beräknas ha dött på grund av konflikterna. Till följd av de senaste årens oroligheter och den fortsatt osäkra situationen i landet befinner sig ungefär två miljoner kongoleser på flykt. n Hundratals barn dör varje dag av sjukdomar som diarré och malaria. n Den osäkra situationen gör att bara en bråkdel av landets odlingsbara mark brukas ett problem som blir mer akut när de många flyktingarna börjar återvända till sina hembyar. n Under 2006 återvände drygt av de cirka flyktingarna och cirka av de 1,6 miljoner internflyktingarna till sina hem, enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Källa: FN, Sida n DRK har enorma naturtillgångar i form av kasserit, koppar, diamanter, uran, guld, järnmalm, olja och kol, men intäkterna från dessa rikedomar kommer inte befolkningen till del. Den rika förekomsten av mineralen coltan, som används till komponenter i mobiltelefoner och dvd-spelare, är en anledning till konflikt i landet. n Räddningsverkets insats i Kongo finansieras av Sida och beräknas kosta närmare två miljoner kronor. Vardag i Likasi. Frukt finns på marknaden, kött och mjöl är bristvara.

12 12 reportage Sirenen Nr 8 December 2007 Sista milen forslas mjöl LUBUMBASHI. Säckar med majsmjöl och dunkar med olja har just lastats på godståget. Men vagnarna fick vi strida för. Vi för en ojämn kamp mot gruvbolagen som också behöver järnvägen. Det säger Zeff Kapoor, chef för WFP:s (FN:s matprogram) logistik av transporterna i Lubumbashi, södra Kongo. Zeff Kapoor står på perrongen utanför WFP:s lagerlokal i Lubumbashi. Han säger sig ha slagits med näbbar och klor för att få tag på de sex godsvagnarna som nu är lastade med ton majsmjöl och olja. Vagnarna är plomberade för att inte lasten ska försvinna på vägen. Problemet är att kapaciteten på järnvägen är för liten, transporterna är långsamma och opålitliga, säger han. Gruvindustrin behöver godsvagnar och tillgång till järnvägen för att forsla sin last av olika mineraler. WFP (World Food Programme) behöver järnvägen för att få ut maten i tid till tusentals människor som svälter och lever i misär i Katangas avlägsna städer och byar. WFP räknar med att människor är i behov av hjälp i form av mat och sjukvård i provinsen Katanga. Eftersom vägnätet är katastrofalt dåligt i Kongo och på många håll oframkomliga, försöker vi använda oss av järnvägen i stor utsträckning. 70 procent av maten går med tåg, resten med våra 25 lastbilar. Men det är en orättvis kamp, vi kan inte använda oss av mutor och betala pengar under bordet för att få godsvagnarna. Det är nämligen så det funkar här, gruvföretagen betalar mutor till järnvägsbolaget, det är det vanliga. Men så kan inte WFP arbeta, det är inte okej. Vi måste be om vagnar, säger Kapoor. Just nu är det bråttom. Regnperioden är värst mellan december och februari. Vägarna förvandlas till lervälling och det blir omöjligt att ta sig fram. Risken är att vi inte hinner få ut maten i tid. Människorna tvingas att äta sitt utsäde, i stället för att få ner det i marken och börja odla sina fält. Det i sin tur innebär att det inte blir någon skörd nästa år heller och att människorna blir fortsatt beroende av extern hjälp, förklarar Issam Abdo som jobbar med logistiken på WFP. Han har libanesiskt ursprung, svenskt medborgarskap men bor i Norge och är sekonderad till WFP av Norska Flyktinghjelpen (NRC). Med anledning av de opålitliga järnvägstransporterna, skaffade WFP de 25 lastbilarna. Teamet från Räddningsverket har hjälpt oss hitta framkomliga rutter för våra lastbilar, men även när det gäller omlastningar av de järnvägsbundna transporterna, säger Abdo. Han talar flytande svenska, vilket naturligtvis är en tillgång i Issam Abdo samarbetet med svenska teamet. WFP har sex depåer på orter i Katanga, bland annat Dubie, Mitwaba och Sampwe som ligger inom en radie av 50 mil från Lubumbashi. Platserna ska fungera som lagerställen för förnödenheterna. Därifrån fraktas maten vidare av lokala frivilligorganisationer ut till byar och flyktingläger. De sista 15 milen forslas mjölsäckarna ofta på cykel. Tre 25-kilos säckar lastas på pakethållaren och oljan i korgar på styret. Det finns otroligt många cykelbud, det är det vanligaste färdmedlet i Katanga, förklarar Zeff Kapoor. Tidigare fraktade vi ut nödhjälpen med flyg. Men det kostar för mycket, med tåg och lastbil når vi många fler. Slutdestination för lasten i godsvagnarna är staden Kindu 80 mil bort där järnvägen slutar. Men innan dess väntar flera omlastningar, bland annat i Bukama till flodtransport på pråm via Kongofloden. Man räknar med att transporten tar tre månader. Nu väntar han bara på loket. Text och bild: KATARINA SELLIUS Vi för en ojämn kamp mot gruvbolagen som också behöver järnvägen Lastbilarna tar mycket stryk på rutterna. Mattransporterna sköts av logistikorganisationen ALBA, en italiensk frivilligorganisation, på uppdrag av WFP, FN:s matprogram. 25 sexhjulsdrivna lastbilar trafikerar Katanga.

13 Sirenen Nr 8 December 2007 reportage 13 et på cykel När Halima och de andra kvinnliga lastbilsförarna kör in i flyktinglägren i södra Sudan, möts de av applåder och glädjerop från de kvinnliga flyktingarna. Foto: Curt Näslund Kvinnliga förare krossar myter WFP räknar med att människor är i behov av hjälp i form av mat och sjukvård i provinsen Katanga. Det svenska mobila teamet passerar uppemot 50 små byar på en arbetsdag. De sista 15 milen forslas mjölsäckarna ofta på cykel. På denna marknad finns mjöl, värre är det i flyktinglägren i centrala delarna av Katanga. WFP:s mat fraktas mil ut i landet. YEI, SUDAN. Halima är unik. Hon är en av fyra kvinnliga chaufförer som kör lastbil i södra Sudan - utbildade av Räddningsverket. I somras körde Räddningsverket en konvoj med 25 lastbilar från Mombasa i Kenya via Uganda till Yei i södra Sudan på uppdrag av UNHCR, FN:s flytingkommissariat. I uppgiften ingick även att utbilda 25 lokalanställda chaufförer. Vi hade två svenska kvinnliga förare med i konvojen, som i sin tur tog sig an att utbilda fyra lokalanställda kvinnor, berättar Malin Lanzer vid Räddningsverkets internationella avdelning. Eva Ekström och Tarja Nord är fordonsinstruktörer och medlemmar i Bilkåristerna och deras utbildning gav kvinnorna både självförtroende, kunskap och status...en kvinna kan inte bli gravid om hon kört ett fordon Men det visades sig få större betydelse än vad man anat. Traditionen i Yei säger nämligen att en kvinna inte kan bli gravid om hon kört ett fordon! Denna myt kunde nu de kvinnliga instruktörerna från Räddningsverket slå sönder, och i dag är det ingen i Yei som längre tror på det. I stället möts Halima och hennes kvinnliga kollegor av applåder och vild glädje när de styr in sina lastbilar i flyktinglägren. En av de kvinnliga förarna har dessutom utsetts till konvojledare. Det har även fört med sig andra positiva effekter på uppgiften att transportera flyktingar: Kvinnor pratar lättare med varandra och har förståelse för andra kvinnors behov. Ett exempel på det är att UNHCR skaffade fram mjukare sittplatser för gravida flyktingar som tvingas resa långt på dåliga vägar. De fyra kvinnliga lastbilsförarna är numera affischnamn i södra Sudan. Lokala media har uppmärksammat dem och rapporterat i både radio och tidningar. Den afrikanska organisationen ARC, American Refugee Committee, använder exemplen i kvinnor-kan kampanjer för att stärka kvinnors självförtroende. Genusarbetet är prioriterat i våra insatser och på afrikanska kontinenten, där män i många fall har en avsevärt starkare maktposition än kvinnor, finns mycket kvar att göra, konstaterar Malin Lanzer. Räddningsverkets eget mål är att sträva efter insatsstyrkor med jämn könsbalans. Efter årskiftet planeras ytterligare en svensk lastbilskonvoj i området på uppdrag av UNHCR. Räddningsverkets internationella avdelning samverkar med den svenska föreningen Bilkåristerna med syfte att rekrytera fler kvinnliga förare till insatserna.

14 14 internationellt Sirenen Nr 8 December 2007 Angola Senegal Stöd till FN:s minhanteringsprogram På uppdrag av UNDP kartläggs förekomsten av minor och oexploderad ammunition som finns i avsevärda mängder över stora delar av landet. Minproblematiken i Senegal härrör från självständighetskonflikten som inleddes i början av 1980-talet.. Liberia Gis-expert På uppdrag av UNMIL tas digitala kartor fram över läget i landet, vilka humanitära aktiviteter som genomförs i landet och vilka organisationer som gör vad. Landet har mellan åren 1989 och 2003 befunnit sig i krig. En miljon människor är i dag hemlösa eller befinner sig på flykt. En stor utmaning är att återanpassa alla före detta soldater, inte minst ett stort antal barnsoldater. Brobyggen Sedan 2005 har Räddningsverket arbetat med ett broprojekt på WFP: s uppdrag. Målsättningen har varit att öppna vägar till områden avskurna i 25 år. Där Räddningsverket har byggt färdigt broar har en avsevärd höjning av livskvaliteten kunnat märkas. Befolkningen har fått säkrare tillgång till mat, sjukvård och tillgång till utbildning. Insatsen håller på att avslutas. CAR Centralafrikanska republiken Uppförande av två fältkontor åt OCHA, i Paoua samt N dele. IT-expert, Field officer Den humanitära situationen har förvärrats under året. Befolkningen har länge lidit av extrem fattigdom, oroligheter, bristande infrastruktur, utbildning och hälsovård. Våldet mellan olika beväpnade grupper har ökat, har tvingats på flykt. Kongo Tchad Minhanteringsexpert, stöd till ICRC Den humanitära situationen har kraftigt försämrats, vilket lett till nya flyktingströmmar och ökade humanitära behov. Demokratiska republiken Kongo, DRK * Logistiker, transportstöd * IT-expert på uppdrag av EU som ska inrätta och utbilda en poliskår Eritrea Vatten-, sanitets- och hygienexpert på uppdrag av Unicef Den svåra torkan i kombination med gränskriget mot Etiopien har lett till minskad matproduktion och svår fattigdom. Endast hälften av landsbygdsbefolkningen har tillgång till rent vatten. Etiopien Vatten- och sanitetsexpert på uppdrag av Unicef Landet har drabbats av upprepade katastrofer i form av torka, översvämninga, sjukdomsutbrott och oroligheter. Avloppssystem fungerar inte, avsaknad av rent vatten. Det leder till att parasitsjukdomar med diarré och uttorkning som följd är vanliga dödsorsaker Kenya Logistiker Från sitt regionala kontor i Nairobi bedriver UNHCR ett omfattande arbete i grannländerna Sudan och Tanzania med repatriering av flyktingar inom och till sina hemländer. Flyktingarna saknar enligt UNHCR elementära förnödenheter för att överleva. Somalia Minhantering, flylogistiker, elektriker Omkring människor befinner sig på flykt till följd av stridigheterna i Mogadishu. Befolkningen har också drabbats hårt av en långvarig svår torka och översvämningar under regnperioderna. Humanitära hjälpinsatser försvåras av det instabila säkerhetsläget. Sudan Minhantering, sjukvårdsstöd, samband, elektriker, transportstöd Konflikten i Darfur betecknas för närvarande som en av de värsta humanitära katastroferna i världen. Fyra miljoner människor befinner sig på flykt och lever under svåra förhållanden. Kvinnor och barn löper stor risk att utsättas för våld när de går utanför flyktinglägren för att hämta mat, ved och vatten. Situationen förvärras av hungersnöden. För närvarande genomför Räddningsverket ett 40-tal internationella insatser runt om i världen. De flesta pågår i Afrika, men Räddningsverket finns även i Afghanistan, Armenien, Indien, Israel, Kosovo, Libanon, Pakistan, Sri lanka, Tadzjikistan och Ukraina. Förkortningar ovan: UNDP (FN:s utvecklingsprogram), ICRC (International Committee of the Red Cross), UNHCR (FN:s flyktingkommissariat), UNMIL (FN:s observatörsstyrka i Liberia), WFP (FN:s livsmedelsprogram), OCHA (FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp), Unicef (FN:s barnfond). Ökat svenskt stöd till Afrikas glömda kriser Räddningsverkets humanitära insatser i Afrika blir allt fler. Internationella samfundet har fått upp ögonen för de glömda kriserna, säger Malin Lanzer, enhetschef på strategiska enheten vid internationella avdelningen. Internationella insatser Det betyder att vi i allt högre grad involveras i det humanitära arbetet som sker där. Räddningsverket har ett gott rykte och är en ofta anlitad samarbetspartner för FN, säger Malin Lanzer, som själv deltagit i ett flertal insatser på den afrikanska kontinenten. För närvarande arbetar Räddningsverket i tio afrikanska länder och har 73 personer i fält, inräknat lokalanställda. I Afrika finns enorma hjälpbehov, många människor lever under existensminimum, ofta råder en försvagad infrastruktur och interna konflikter i länderna. Ofta hamnar fokus på Malin Lanzer i Kongo. omedelbara humanitära katastrofer, men vår strategi är att ha en helhetssyn som även innefattar en långsiktig uppbyggnad av kapacitet i drabbade länder. Tanken är att vi ska kunna verka i både före, under och efter katastrofer. Merparten av Räddningsverkets insatser genomförs till stöd för FN-organ, men även EU och utländska myndigheter och organisationer som African Union, finns bland samarbetsparterna. Ofta handlar det om humanitära insatser där Räddningsverket bidrar med en servicefunktion för FN-personalen, som exempelvis uppförande av fältkontor. Men också GIS-stöd, logistik och transportstöd, samband, sjukvård, vatten och sanitet samt transport av flyktingar. Det pågår även minhanteringsinsatser i Somalia, Senegal, Sudan och Tchad. Vi har sett att även små insatser har betydelse i Afrika, att vi ofta lämnar ett avtryck. Det kan handla om att utbilda kvinnor som lastbilschaufförer eller uppföra enkla byggnader för vårdcentral och kontor. Det finns kvar även när vi åkt hem, säger Lanzer, som betonar att avslutet på en insats också är viktig: Vi är måna om att det ska finnas en långsiktig tanke när vi drar oss ur. Det är ett ansvar vi har, att se till att det vi åstadkommit blir framgångsrikt och inte ogjort arbete. Vi strävar efter att ha mottagarländernas befolkning som utgångspunkt Klimatkatastroferna kommer att öka i Afrika för vårt arbete. En nyhet är att Räddningsverket planerar söka afrikansk personal till sina framtida insatser. Vi har behov av att bredda våra kompetenser inom katastrofhantering, få in personal med fler språk, exempelvis franska, och med annan etnisk bakgrund. Det blir en skev bild om vi enbart skickar skandinaver. Ett samarbete har nyligen inletts med en rekryteringsorganisation i Zimbabwe, African Civilian Standby Roster For Humanitarian and Peace Buildning Missions (AFDEM) med syfte att knyta afrikanska medarbetare till personalpoolen. Ställer Räddningsverket upp på alla förfrågningar om humanitär hjälp? Nej, ofta säger vi nej. Vi gör en bedömning om det verkligen råder en humanitär kris eller om de långsiktiga insatserna ligger i linje med Sidas inrikting. Finns det verkligen ett behov, är det en seriös organisation eller är det fråga om snabb gratis hjälp? I vissa lägen kanske vi inte heller har kompetensen, och inte kan tillföra något. I andra lägen kan säkerhetsläget vara för svårt. Räddningsverket räknar med en fortsatt närvaro i Afrika. Vi bedömer att klimatkatastroferna kommer att öka i Afrika. Torka, fler allvarliga översvämningar och stormar blir ytterligare ett hinder på vägen mot en positiv utveckling i många afrikanska länder, konstaterar Malin Lanzer. Vi följer dessutom noggrant utvecklingen av konflikterna i Somalia och Irak och har en hög beredskap för att kunna genomföra humanitära insatser där när säkerhetsläget tillåter. KATARINA SELLIUS

15 Sirenen Nr 8 December 2007 nyheter 15 Ny utbildning i katastrofhantering Räddningsverket har tagit fram en ny utbildning i katastrofhantering. Utbildningen ska ge Räddningsverkets insatspersonal och motsvarande personal inom FN och Röda korset från andra länder en helhetsbild från förebyggande till återuppbyggnad. Internationella insatspersonal jobbar i regel inom antingen förebyggande, beredskap, operativt arbete eller återuppbyggnad. Olika organisationer fokuserar på olika delar och ofta finns det ett gap emellan områdena. Syftet med utbildningen är ta ett helhetsgrepp och skapa förståelse för hela processen, berättar Magnus Hagelsteen (tidigare Nilsson) på Räddningsverkets internationella avdelning. Kursen heter Disaster Risk Reduction, Response and Recovery, och den första hölls i månadsskiftet oktober-november med 24 deltagare från sex olika länder. Den har tagits fram i nära samarbete med flera FN-organisationer som ISDR, (International Strategy for Disaster Reduction), OCHA (Office for the Coordination of Humanitarian Affairs), och UNDP (United Nations Development Program). Andra partners är Sida och Röda korset. Utbildningen ska också reda ut begreppen, vad är katastrofhantering? Det är inte självklart utan beror på vilken bakgrund man har. Samtidigt är kursen en del i det svenska arbetet med att införa det så kallade Hyogo protokollet som 168 regeringar antog 2005 för att minska riskerna vid naturolyckor. Målgrupper är personal i Räddningsverkets internationella avdelning och styrkeregister samt motsvarande inom internationella myndigheter och organisationer. Vi fick väldigt positivt gensvar efter kursen och FN-sekretariatet ISDR har sagt att man vill ta del av kursmaterialet. Tanken är att vi ska köra en eller två kurser nästa år, säger Magnus Hagelsteen. GUNNO IVANSSON Räddningsverket fick 2006 ett utökat mandat, som inbegriper kapacitetsutveckling, tidig återuppbyggnad och civil konflikthantering. Som en följd av det har Räddningsverkets internationella avdelning tagit fram en översiktskurs i katastrofhantering. Bränder påverkar miljömål Utsläppen från bränder påverkar nationella miljömål. Det säger en forskningsrapport från Räddningsverket. Projektet bygger i första hand på räddningstjänstens insatsrapporter åren samt enkäter till länsstyrelser och kommuner. Varje år inträffar omkring bränder och de uppskattningar som projektet gör tyder på att bränder ger ett betydande bidrag till de nationella utsläppen av dioxiner och polycykliska aromatiska ämnen (PAH). Avfallsbränder ligger bakom utsläppen av dioxiner medan skogsbränder och brand i byggnad orskar PAH-utsläppen. Ett annat problem är bromerade flamskyddsmedel och brandsläckningsskum. Släckvatten kan även innehålla höga metallhalter. Rapporten kan beställas från Räddningsverkets publikationsservice, beställningsnummer: P20-478/07. Stort intresse för Kosovo-insats Självslocknande cigaretter i hela EU Närmare 160 personer anmälde sitt intresse till Räddningsverket för utlandsinsats i Kosovo. 52 av dem nominerades för insatsen och EU i Bryssel avgör vilka som får åka. Bakgrunden är att FN ska lämna över ansvaret för de fredsbevarande uppgifterna i Kosovo till EU. Därför söker EU personer i medlemsländerna. Sverige har 116 platser som personer kan nomineras till. Förutom Räddningsverket ska även Sida och Polisen rekrytera personal. Allt skulle gå mycket snabbt och Räddningsverket fick bara ett par veckor på sig att rekrytera och nominera 45 personer. Efter att bland annat i Sirenen ha berättat om insatsen ramlade ansökningarna in. Det gick fantastiskt bra, vi fick in ansökningar och bedömde att 80 av dem var högintressanta och uppfyllde kriterierna, berättar Björn Johansson, rekryterare på Räddningsverkets internationella avdelning. Många var mycket kvalificerade och Räddningsverket beslöt att nominera 52 stycker, några Björn Johansson fler än man skulle. Försvarsdepartementet och Utrikesdepartementet, som avgjorde vilka svenskar som skulle nomineras vidare till EU, valde att ta med alla 52. Ett 20-tal av dessa kommer att få åka till Kosovo, vilka avgörs genom telebildsintervjuer från Bryssel. Rekryteringen gav bonuseffekter för Räddningsverket. Bland de sökande hittade vi 100 nya namn för vårt styrkeregister, säger Björn Johansson. Om två-tre år kommer det enbart att få säljas självslocknande cigaretter i Sverige och övriga EU. Cigaretten slocknar om man inte aktivt blossar på den. När lagen införts väntas den spara liv om året enbart i Sverige. Inom EU dör varje år omkring personer i dödsbränder orsakade av cigaretter. Ett första avgörande steg mot krav på självslocknande cigaretter togs den 29 november. EU:s medlemsstater beslutade då enhälligt att stödja EU-kommissionens förslag att ta fram en standard för självslocknande cigaretter. Papperet i cigaretten tillverkas så att glöden slocknar när man inte röker. Den vanligaste orsaken till dödsbränder med cigaretter är att personen somnat ifrån en glödande cigarett. De självslocknande cigaretterna är inte idiotsäkra, men de kommer varje år att spara många liv, svåra personskador och stora egendomsskador, säger Räddningsverkets Björn Albinson. Han har i egenskap av ordförande i det europeiska brandförebyggande nätverket (EU Fire Safety Network) tillsammans med andra organisationer hårt drivit frågan om EU-standard för självslocknande cigaretter. Räddningsverket uppmärksammade det här tidigt och vi var angelägna att få till stånd gemensamma regler för hela Europa. Nu återstår att få till standardiserade krav på hur cigaretterna ska tillverkas. Det kan ta två-tre år. Delstaten New York införde en lag om självslocknande cigaretter i juni 2004 och allt fler stater i USA har följt efter. I Kanada infördes en lag i oktober 2005 och i Australien finns lagkrav från Räddningsverket anser att den standard som finns i USA är bra och skulle kunna användas även i EU. Standarden behöver omarbetas till europeiska förhållanden. Säkerhetskraven måste vara minst lika höga som i den amerikanska standarden. Att ta fram och införa en ny standard brukar i den bästa av världar ta två-tre år, säger Jesper Svarén på Konsumentenheten i Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Björn Albinson är mycket nöjd att processen hittills gått så snabbt: Frågan dök upp första gången 2004 och bara tre år senare har EU-kommission enhälligt fattat beslut om att det ska införas en gemensam standard för självslocknande cigaretter. Det har gått över all förväntan. Effekten på antalet dödsbränder kommer att bli mycket större än decenniers arbete med information om brandfarorna med rökning. Tobaksindustrin har varit motståndare och hävdat att det inte funnits bevis för att antalet bränder skulle minska med självslocknande cigaretter. Man har i stället föreslagit krav på mer brandtåliga sittmöbler, madrasser och sängar. Dessa argument har fått tummen ner och efter EU-kommissionens beslut tvingas tobaksindustrin rätta in sig i ledet. STIG DAHLÉN

16 16 nyheter Sirenen Nr 8 December 2007 Riskbedömning centralt i reviderad föreskrift Den 1 april nästa år träder en ny uppdaterad rökdykarföreskrift i kraft. Föreskriften trycker på att det görs riskbedömningar samtidigt som den öppnar för nya lösningar. Ett exempel är möjligheten att rökdyka med 1+3 förutsatt att man har tillgång till exempelvis två av varandra oberoende system för släckvatten. I så fall krävs ingen pumpskötare. Fackliga organisationer har reagerat på skrivningen som de anser är ett hot mot säkerheten och öppnar för nedskärningar. Men enligt Tommy Eriksson Wikén på Arbetsmiljöverket, innebär det i praktiken ingen förändring. Det har varit möjligt redan från första början vilket framgår när man tar del av paragraf 15 i den första rökdykarföreskriften från I den nu gällande föreskriften, alltså AFS 1995:1, finns inte heller något absolut krav på en fysisk person som ansvarar för att rök- och kemdykarna har säker tillgång till släckvatten. Däremot har paragraf 16 tolkats så inom räddningstjänsten. Dessutom måste man ha övat den typen av insats innan man rökdyker vid en brand. Någon måste trots allt sätta ihop utrustningen, så i normalfallet torde fortfarande 1+4 gälla. Han framhåller riskbedömningar som ett viktigt moment före en rökdykningsinsats. Vi är väldigt tydliga med att det krävs riskbedömningar. Dels ska man ha inventerat och riskbedömt objekt i sitt insatsområde, dels ska det göras en riskbedömning på plats. Ska vi verkligen gå in? Rökdykning är primärt livräddning. Räddningsledarbegreppet försvinner och ersätts av arbetsledare. Räddningsledare är upptaget och kan vara en person som inte är på plats. Tidigare bestämmelser har av flera räddningstjänster tolkats som att det räcker om räddningsledaren är på väg. Nej, säger vi, det räcker inte, den som har arbetsledaransvaret ska vara på plats. Först då kan man göra en riskbedömning. Distansutbildning är möjligt och räddningstjänster, industriräddnings-organisationer och andra som sysslar med räddningsverksamhet men som endast kemdyker behöver inte göra varma övningar. De omfattas heller inte av de delar av utbildningsprogrammet som rör rökdykning. Motsvarande resonemang gäller om man endast kommer att rökdyka. Saknas någon av dessa kompetenser får man heller inte utföra denna uppgift ens i ett nödläge. Nöd bryter inte lag i dessa fall, säger Tommy Eriksson Wikén. Han tycker det är olyckligt att så mycket arbetsmiljöarbete fokuserar på rök- och kemdykning medan annat i det systematiska arbetsmiljöarbetet glöms bort. Lika viktigt är hur räddningsmanskapet och andra på en skadeplats förhåller sig till riskerna. Jag tänker då på hur ofta det slarvas med andningsskydd. På en skadeplats där det har brunnit bör arbetsledaren överväga, som en del i riskbedömningen, om inte till exempel en helmask med ett allround-filter av typen ABEK-P ska vara obligatoriskt. En nyhet som påverkar Räddningsverkets utbildningar är att föreskriften i tillämpliga delar även gäller vid utbildning. Det innbär att övningen faktiskt är rökdykning och att vi måste anpassa organisationen efter det. Det kan behövas ytterligare en instruktör eftersom det måste finnas en arbetsledare. Instruktören kan inte springa ut och in och följa övningen om han ska vara arbetsledare, säger Sören Lundström, Räddningsverket. GUNNO IVANSSON Den revierade rök- och kemdykningsföreskriften har lämnat tryckeriet men träder inte i kraft förrän 1 april nästa år. Inga stora förändringar, men det betonas att rökdykning primärt är en livräddande insats som ska föregås av en riskbedömning Seveso-verksamheter Åtta kvar Allmänt råd om brandskydd på hotell får checklista Åtta kommuner måste före årsskiftet anta en plan för räddningsinsatser till tio Seveso-verksamheter. Kommuner och länsstyrelser har jobbat bra med den här frågan under hösten och det är vår bedömning att vi före jul når hundra procent, säger Carina Fredström, handläggare på Räddningsverkets tillsynsavdelning. Bakgrunden är kraven i Seveso-lagen med tillhörande förordning där det bland annat ställs krav på att kommunen har en plan för räddningsinsatser. I Sverige bedriver 186 industrier sådan verksamhet som innebär risk för storskaliga kemikalieolyckor. EU-kommissionen har i flera brev uppmärksammat Sverige på att det så kallade Seveso-II direktivet inte kan anses vara infört i Sverige så länge inte kommunerna till hundra procent uppfyller bland annat kraven på plan för räddningsinsatser. I oktober kom den sista skriftliga varningen, ett så kallat motiverat yttrande till Sverige och elva andra medlemsstater. Även om läget är hundra procent vid årsskiftet kan Sverige komma att ställas inför EU-domstolen. Räddningsverket, länsstyrelserna och kommunerna har jobbat hårt för att nå målet och läget har också kraftigt förbättrats. Från 55 procent i januari 2006 till 77 procent i maj I slutet av oktober var siffran 88 procent. Den 6 december var den 94 procent och de kommuner som fortfarande hade uppgiften kvar var då; Kalix; Piteå, Landskrona, Varberg, Göteborg (två verksamheter), Lidköping (två verksamheter), Trollhättan och Örnsköldsvik. ÅKE SVENSSON Brandskyddet på Hotell Borgholm var mycket bristfälligt. Tyvärr är inte Borgholm unikt, säger Björn Albinson, Räddningsverket. En kartläggning av standarden på hotellens brandskydd avslöjade stora brister. Räddningsverket har beslutat ge ut ett allmänt råd. Räddningsverket håller på att ta fram allmänna råd om brandskydd på hotell och pensionat. Ulf Smedberg, Nerikes brandkår, har kartlagt standarden på hotellens brandskydd, vilket gav ett nedslående resultat. Räddningsverket har även granskat brandutredningsrapporter och insatsstatistik. Det underlaget visar att det finns fler hotell med dåligt brandskydd, säger Albinson. Räddningsverket hoppas ha förslaget till allmänna råd ute på remiss om några veckor. Förslaget tar upp behovet av rökdetektorer på rummen, hur man sköter det byggnadstekniska brandskyddet, utbildning av personal, hur företaget organiserar sitt brandskyddsarbete och hur man tar emot funktionshindrade. Som det ser ut just nu presenterar vi också en enkel checklista, vilket är ovanligt i allmänna råd. Där får de som inte vet något en viss kunskap. Vi betonar ordning och reda. Förslaget innehåller en lång konsekvensutredning som bland annat tar upp att hotellen i bland har stort sjå med sina kunder. Vissa beter sig mycket konstigt. Man behöver ibland skydda gäster från andra gäster, säger Björn Albinson.

17 Sirenen Nr 8 December 2007 nyheter 17 Braskamin orsakade storbrand En tickande bomb Malmö. Skorstensröret från en braskamin stod för nära vindsbjälklaget. Natten till den 27 november antändes ett flerfamiljshus i området Potatisåkern i Malmö. Ett 20-tal lägenheter totalförstördes i branden och många fler skadades så svårt att de blev obeboeliga. Eldstadsrelaterade bränder Totalt blev ett 70-tal familjer bostadslösa i branden. Direkt efter branden misstänkte räddningstjänsten Syd att det var något fel med skorstensrören till kaminen i den etagelägenhet där branden började. Huset är byggt 1996 och förvaltas med hyresrätter av det kommunala bolaget MKB. Braskaminer är installerade i de mer exklusiva etagelägenheterna. Brandutredningen har fastlagt att branden började i anslutning till skorstensröret. Polisutredningen är nedlagd då ingen misstanke om brott finns. Hyresgästen har uppgett att kaminen användes regelbundet för trivseleldning. Enligt Boverkets byggregler får temperaturen på brännbar byggnadsdel inte överstiga 85 grader och temperaturen på utsidan av skorstensröret inte överstiga 100 grader. Skorstenen var specialbeställd av Skanska och utförd utan schakt. Uppe på vindsloftet ovanför lägenheten där kaminen stod har vi upptäckt en teknisk brist i skorstensrörets konstruktion. Avståndet till brännbart material har varit för litet och de maxtemperaturer som ställs som krav i byggreglerna har överskridits, säger Håkan Sten, sakkunnig på eldstäder och skorstenar vid Räddningsverket. Hur och när ska den samlade säkerheten vid en Sevesoverksamhet tillståndsprövas? Den frågan vill Räddningsverket att Högsta domstolen prövar. Räddningsverket har därför överklagat tre domar i Miljööverdomstolen. Branden startade i vindsutrymmet ovanför en braskamin. Utredaren Conny Ohlsson (bilden) konstaterade att trä i vindsbjälklaget intill kaminröret sannolikt antänts. Foto: Håkan Sten I skorstensröret finns en rensningslucka som delvis är oisolerad. Vilket avståndet har varit mellan rensluckan och vindsbjälklaget har inte gått att fastställa. I grannfastigheten med liknande installation var avståndet mellan trävirket och skorstensröret 14 centimeter. Där har man dock inte funnit några tecken på skador men det kan Frågan är juridiskt komplicerad då den inkluderar både regler i miljöbalken och den så kallade Seveso-lagen. Det är meningen att en integrerad prövning av miljö- och säkerhetsfrågorna ska ske genom att man tillämpar miljöbalkens regler om förprövning med Seveso-lagens krav på säkerhetsrapport vid prövningen av en verksamhet. Problemet som uppstått är att många verksamheter lever med gamla tillstånd från miljöskyddslagens tid i kombination med nyare tillstånd enligt miljöbalken. Någon samlad prövning av verksamheten med en säkerhetsrapport som underlag har därför aldrig genomförts. Vi vill någon gång ha en prövning med en säkerhetsrapport för hela verksamheten som beslutsunderlag. Görs inte det är det tveksamt om verksamhetsutövaren lever upp till Sevesolagens regler, säger P-O Wikström, verksjurist vid Räddningsverket. Räddningsverket har tidigare överklagat tre domar i miljödomstolen som berör utökningar i Kemiras verksamhet i Helsingborg. Miljödomstolen menar i sina domskäl att det vid utökningar i en verksamhet bör räcka med tillsynsmyndighetens granskning av säkerhetsrapporten och att den inte behöver granskas i I skorstensröret finns en rensningslucka som delvis är oisolerad. Vilket avståndet har varit mellan rensluckan och vindsbjälklaget har inte gått att fastställa. I grannfastigheten med liknande installation var avståndet mellan trävirket och skorstensröret 14 centimeter. enligt brandutredarna bero på att man inte eldat så ofta. Det här är ett exempel på ett för oss känt problem. En eldstad är alltid en risk. Det finns egentligen bara en väg att gå och det är att montera enligt anvisningarna, elda enligt instruktion, maximalt 2 kilo ved i timmen, och sköta rengöring och brandskyddskontroll enligt gällande föreskrifter, säger Peter Nord, sakkunnig på eldstäder och skorstenar vid Räddningsverket. Räddningsverket har i ett projekt tillsammans med branschen under 2007 uppmärksammat problemet med överhettningar av stålskorstenar kopplade till braskaminer. Arbete pågår med att förbättra statistiken och erfarenhetsåterföringen från brandutredningar och räddningstjänstens insatser. Räddningsverkets webbplats ska också inom kort förbättras när det gäller information till den enskilde om val av lokaleldstad och skorsten samt hur till exempel en braskamin bör eldas och skötas. Med rådande energipriser ser Räddningsverket en tickande bomb i form av allt fler brandskador orsakade av lokaleldstäder som används på ett felaktigt sätt. sin helhet vid tillståndsprövningen. Räddningsverket menar å sin sida att det inte är självklart att tillsynsmyndighetens, i det här fallet länsstyrelsens, granskning av säkerhetsrapporten motsvarar en säkerhetsprövning. Vi försöker åstadkomma rättspraxis och har absolut ingen avsikt att jaga enskilda verksamheter. Det finns behov av klarhet i den här frågan och ytterst handlar det om allmänhetens inflytande. Kommer säkerhetsrapporten med vid miljöprövningen ges allmänheten möjlighet att yttra sig på ett sätt Det här är ett problem som hela branschen måste ta ett gemensamt ansvar för. Det gäller både tillverkare, försäljare, kommuner och installatörer. Informationen och kommunikationen mellan dessa och till brukaren måste förbättras, säger Nord. Räddningstjänsten Syds insats, som försvårades av kraftig vind på meter per sekund, kommer att utvärderas av Södertörns brandförsvarsförbund. Räddningstjänsten Syd har också satt igång ett omfattande utredningsarbete för att klarlägga det förebyggande byggnadstekniska brandskyddet i området. ÅKE SVENSSON Räddningsverket överklagar till HD som också överensstämmer med intentionerna i Sevesodirektivet, menar P-O Wikström. Att få prövningstillstånd i Högsta Domstolen kan enligt Wikström ta lång tid och när domstolen fattat sitt beslut blir det bara ett ja eller nej, utan motivering. ÅKE SVENSSON

18 18 nyheter Sirenen Nr 8 December 2007 Kommunerna försenade med viktigt styrdokument ROSERSBERG. Cirka 90 procent av kommunerna har ännu inte antagit handlingsprogram för skydd mot olyckor för mandatperioden Vi hade hoppats att flertalet skulle vara klara före årsskiftet, men jag tvivlar på att vi ens får in 30 av totalt drygt 200 kommuner, säger Björn Johansson på Räddningsverket. När Lagen om skydd mot olyckor kom 2004 ställdes samtidigt krav på att kommunen har ett politiskt förankrat handlingsprogram för säkerhetsarbetet. Programmen ska utvärderas och nya handlingsprogram ska antas för varje ny mandatperiod. Men det går alltså segt. Snart ett år efter nya mandatperiodens start har bara ett fåtal kommuner antagit nya handlingsprogram. Björn Johansson på Räddningsverkets tillsynsavdelning är bekymrad, men inte helt överraskad. Kommunerna har många typer av handlingsprogram och det här tycks inte ha högsta prioritet. Jag tror att vi får vänta till andra kvartalet 2008 innan flertalet har antagit sina program. Risken finns till och med att en och annan kommun inte blir klar förrän i början av 2009, alltså då mer än halva mandatperioden har gått. Vad gör tillsynsmyndigheten Räddningsverket åt den slappa inställningen? Det är länsstyrelserna som yttrar sig över inskickade handlingsprogram och även de som försöker puffa på kommunerna. Tidigare hade vi inställningen att allt skulle vara klart vid kommande årsskifte, men vi måste acceptera att den demokratiska processen tar tid och får godta om programmen antagits senast våren 2008, säger Björn Johansson. Ett sätt för Räddningsverket att stötta länsstyrelserna är den tillsynskonferens som arrangerades i Rosersberg i november. Jämställdhet i räddningstjänsten en tillsynsfråga för länsstyrelsen? Javisst, tyckte de flesta på tillsynskonferensen i Rosersberg sedan författarna till boken Bära slang som en man Bettina Rother, (till vänster) och Hanna Glans (två från höger) berättat om den ojämställda räddningstjänsten. I en paus diskuterade de ämnet med konferensdeltagarna Jan-Eric Gustafsson, Göran Cederholm och Ida Johansson. Personalen på länsstyrelserna gör så gott den kan. Generellt har de knappa resurser, men är duktiga på att göra tillsynsbesök i kommunerna. De senaste åren har det skett en generationsväxling och det känns bra att det kommit in yngre människor, säger Björn Johansson. Vid senaste avstämningen, i början av november, hade endast 17 kommuner/förbund antagit handlingsprogram för perioden Ytterligare ett 20-tal har skickats till länsstyrelserna för yttrande. Jag har läst flertalet. Mitt intryck är att ungefär hälften har blivit bättre jämfört med första generationens program, andra hälften har snarare blivit sämre. Exempelvis har flera kommuner inte tagit med obligatoriska uppgifter som redovisning av personella resurser för räddningstjänsten. Generellt är de också dåliga på att sätta upp konkreta och mätbara mål, menar Björn Johansson. Gäller de tidigare handlingsprogrammen även efter 1 januari 2007? Ja, kommunen kan inte vara utan handlingsprogram, därför gäller första generationens program tills ett nytt är antaget. Tar kommunerna ett helhetsgrepp kring säkerhetsfrågorna i handlingsprogrammen eller handlar det mest om räddningstjänsten? Många har tagit ett bredare grepp än bara räddningstjänst, vilket är helt enligt lagens intentioner. Man får dock inte, som en del kommuner nästan gjort, glömma räddningstjänst och bränder. STIG DAHLÉN Blekinge tar programmen på allvar ROSERSBERG. Räddningstjänsten Västra Blekinge antog sina handlingsprogram redan första kvartalet De är viktiga styrdokument för räddningstjänsten, så självklart är det något vi tar på allvar, säger räddningschefen Mats Berglund. Förbundet Västra Blekinge består av kommumerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg. Blekinge är det län som kommit längst med den andra generationens handlingsprogrammen, de som avser mandatperioden Förbundet Östra Blekinge (Karlskrona och Ronneby) är också snart i hamn med sina program. De båda förbunden i Blekinge har arbetat aktivt med sina program. De har tagit stora kliv framåt när det gäller innehållet och vi har inte behövt puscha på, säger Hans Pettersson, handläggare på länsstyrelsens krisberedskapsfunktion. Mats Berglund ser framför sig Hur få fart på kommunerna? Karl-Axel Stenberg, länsstyrelsen i Skåne och Räddningsverkets Björn Johansson diskuterar hur länge kommunerna ska få hålla på innan programmen antagits. en utveckling och breddning av programmen: Hittills har vi mest fokuserat på räddningstjänst och enbart sneglat på övriga delar i kommunens säkerhetsarbete. Men under den här programperioden är ambitionen att ta ett större grepp så att tredje generationens program i betydligt högre grad kommer att avhandla hela kommunens risk- och säkerhetsfrågor. Berglunds kollega i förbundet Östra Blekinge, Anders Engblom, säger: Handlingsprogram Ett handlingsprogram för skydd mot olyckor är ett styrdokument, där kommunen anger sin ambition och organisation för den kommande mandatperioden. Säkerhetsarbetet dokumenteras i handlingsprogrammen och dessa används för långsiktig politisk styrning av verksamheten. Kommunen kan välja att göra ett program för båda områdena eller två separata program. Ibland har kommunerna programmen gemensamt med andra kommuner genom att vara del av kommunalförbund. Handlingsprogrammen ska utvärderas och nya handlingsprogram ska antas för varje ny mandatperiod. Handlingsprogrammen ska vara kärnan i vår verksamhetsplanering. De kan utvecklas betydligt, men redan nu är de mycket mer framåtskridande än de som fanns tidigare. Räddningstjänstplanerna var i en jämförelse med handlingsprogrammen kassa. Vid Räddningsverkets senaste sammanställning i början av november hade följande kommuner och förbund antagit minst ett handlingsprogram (för räddningstjänst, för förebyggande eller gemensamt program): Uppsala, Västra Blekinge, Olofströms kommun, Ronneby kommun, Storgöteborg, Strömstad, Färgelanda, Mellerud, Bergslagen, Karlstadsregionen, Nerikes Brandkår, Hylte, Hallstahammar, Dala Mitt, Lycksele och Skellefteå. Jag hoppas att flertalet har antagit programmen första halvåret juli borde vara en bortre gräns för vad som är acceptabelet, säger Björn Johansson på Räddningsverkets tillsynsavdelning.

19 Sirenen Nr 8 December 2007 nyheter 19 Räddningsverkets framtidsstudie Klimatet är ett självskrivet ämne Behövs en nollvision för alla olyckor? Hur kan frivilliga krafter användas även i det förebyggande arbetet? Kan och bör räddningstjänsten bedrivas på entreprenad? Det några av de många frågor som under hösten ventilerats inom ramen för Räddningsverkets framtidsstudie. Sedan i våras kartlägger Räddningsverket hur samhällets risker och säkerhetsarbete ser ut om år. I samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en bred genomlysning gjorts och arbetet bedrivs i fyra steg. De första stegen är avklarade, en inventering av olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet de senaste 20 åren samt en beskrivning av större trender och framtida riskbilder. Klimatet har varit ett självskrivet ämne, konstaterar Lena Tellvik, som är projektledare för Framtidsstudien. Hur möter vi de förväntade, långsiktiga förändringarna i riskerna för översvämningar, ras och skred, skogbränder och 1986 levererade Autokaross den första Bas-bilen till räddningstjänsten i Västerås. I början av november lämnade företaget över sin 500e Bas-bil, en av tre till Räddningstjänsten Storgöteborg. Totalt har det tillverkats 573 Bas-bilar. Bas, som inte är en förkortning utan helt enkelt de första bokstäverna av Basfordon för brand och räddning, är ett samarbetsprojekt som inleddes redan i början av 1980-talet mellan föregångaren till Räddningsverket, Civilförsvarsstyrelsen, och Sveriges kommuner och landsting. Syftet var att ta fram ett standardkoncept för ett räddningsfordon. Konceptet innebär att Räddningsverket gör upphandlingen och sedan kan kommunerna göra avrop från ett ramavtal. De två första prototyperna visades på skyddsmässan i Stockholm Under åren har tre företag tillverkat Bas-bilar: Autokaross 500 stycken, Sala brand 70 och Tollarp 3. I dag finns fem varianter av Bas-fordon och priset ligger på 2,3-3,5 miljoner kronor beroende på utrustning. En Basgrupp med representanter från Räddningsverket, kommunerna, tillverkare och brandmännens fackliga organisationer, ser till att vidmakthålla kravspecifikationen och rätta till eventuella stormar? Vilka förändringar i samhällsplaneringen krävs? Men även åsikter om vardagsolyckor, nollvision, den enskildes ansvar och frivillighet i säkerhetsarbete har ventilerats. Under arbetets gång har fyra större områden inom framtida risker och säkerhetsarbete vuxit fram: Övergripande säkerhetsarbete i Sverige Vardagshändelser, processer för lokalt förebyggande säkerhetsarbete Särskilda risker knutna till klimat, natur, energisystem Räddningstjänstens roll i det kommunala säkerhetsarbetet Lena Tellvik Nu är också tredje steget taget Röster och idéer om framtida säkerhetsarbete. Vi har upplevt ett stort engagemang och intresse för att diskutera framtida risker, säger Lena Tellvik, som under hösten fört dialog runt om i landet i olika mötesforum, fokusgrupper, räddningstjänstklubbar, på universitet och vid seminarier. Nya grepp har prövats, som hearings med inbjudna gästtyckare och visionärer från olika samhällssektorer som gett sin syn på framtida risker. Också Sirenens läsare har tyckt till i debattinlägg i höstens nummer av tidningen. Nästa steg är att sammanställa tankar och visioner i en idéskrift som ska komma ut i februari. I slutfasen analyseras och sammanställs nu de områden som är särskilt viktiga i ett långsiktigt perspektiv. Dessa får en framskjuten plats i slutrapporten, som också den är färdig i februari. Ett syfte med studien är att ta fram en strategi för fortsatt utveckling inom området och dels ett underlag att ta med in i den nya myndigheten, säger Tellvik. KATARINA SELLIUS Fler än 500 Bas-bilar Stationschef Lars-Inge Larsson (till vänster), i Lerum tar emot nycklarna till den 500:e Bas-brandbil som Autocaross levererat. De som överlämnar är Christer Åkesson, Autocaross och Torsten Pettersson, Scania Sverige. Foto: Per Nordqvist/PNData fel som dyker upp. Det är ett fantastiskt framgångsrikt koncept. Kommunerna slipper en arbetsam upphandlingsprocess och vi får en standard på bilarna över hela landet, säger Tore Lundmark, ordförande för Bas-gruppen och tidigare räddningschef i Landskrona. Konceptet är så starkt att det mer eller mindre blivit en standard även i de nordiska grannländerna. Vi är Nordens största tillverkare av räddningsfordon och levererar bilar varje år. Allt från stora flygplatsbrandbilar till räddningsfordon åt försvarsmakten, berättar Christer Åkesson, vd för Autokaross Rescue Systems. Även utomnordiska länder visar intresse. Vi har faktiskt lyckats sälja in vårt koncept i Belgien och de som köpt våra fordon är mycket nöjda. Tyskland har ett liknande system, en DIN-norm. Skillnaden är att den ligger fast och inte tilllåter avvikelser. Jag tror inte att svensk räddningstjänst kan tänka sig att det är bestämt var varenda skruvmejsel och strålrör ska ligga. Bas-konceptet ger stora möjligheter att variera utrustningen, säger Jan Olsson, marknadschef på Autokaross. GUNNO IVANSSON Brandmännens riksförbund tar strid om kollektivavtal Brandmännens riksförbund (BRF) ska varsla om konfliktåtgärder som träder i kraft den 28 december. Varslet kommer att omfatta både heltidsbrandmän, deltidsbrandmän och flygplatsbrandmän. BRF vill träffa ett kollektivavtal som innebär att facket kan företräda medlemmar som arbetar som heltidsbrandmän. Totalt är det 17 räddningstjänster som vill teckna lokala kollektivavtal. Men de får inte för Sveriges kommuner och landsting, säger säger Kenneth Carlsson, förbundsordförande, BRF. Det handlar om att våra medlemmar ska kunna påverka sin arbetssituation. Grunden för våra krav hittar vi i EU:s regelverk. Det handlar om att kunna försvara sina intressen och vidta åtgärder vid intressekonflikter. Nu råder fackligt monopol, anser Carlsson. Omfattningen på varslet och vilka som kommer att beröras meddelas den 14 december. Gravida missar ersättning Jenny Bergh, deltidsbrandman på Öckerö, får ingen havandeskapspenning för tiden hon var gravid. Regeringsrätten tar inte upp fallet. Jenny Bergh förbjöds att arbeta som deltidsbrandman eftersom hon då riskerade missfall. Hon trodde att havandeskapspenning var en självklar rättighet, men Försäkringskassan sa nej. För att få havandeskapspenning måste tiden som deltidare uppgå till minst 25 procent av hennes totala arbetstid. Försäkringskassan räknade inte in jourtiden och Jenny hamnade under 25-procentgränsen. Jenny Berg har förlorat omkring kronor i utebliven ersättning. Sedan dess har en liten förbättring skett i och med det nya avtalet som Brandmännens riksförbund förhandlade sig till. Det avtalet ger deltidare rätt till sjukersättning i 90 dagar. Trots det förblir gravida deltidare utan ersättning två tredjedelar av graviditeten. Räddningsverkets generaldirektör Göran Gunnarsson har engagerat sig i frågan och beslutat driva den vidare. Jenny Bergh har kämpat och gjort en stor insats inte bara för sig själv, utan för hela kollektivet av kvinnliga brandmän. Hon har gått så långt hon kan, men ärendet är inte avslutat för oss. Jag har bett vår chefsjurist gå igenom hennes fall för att se hur vi ska gå vidare. Kvinnliga heltidare träffades 30 kvinnliga heltidsbrandmän i utryckningstjänst samlades för första gången till en nätverksträff i Örebro i november. Arrangör var Bo Johansson, Nerikes Brandkår, samt Räddningsverket. Kvinnliga brandmän har många gånger en problematisk arbetsmiljö, där arbetssituationen ofta är beroende av hur de närmaste kollegorna ser på kvinnor i yrket. Många upplever mobbning och sexuella trakasserier, medan andra har enbart positiva erfarenheter från sina arbetsplatser. Detta var ett av ämnena som diskuterades under de två seminariedagarna, enligt Bo Johansson. 15 dog i bränder i november Antalet omkomna i bränder hotar att under 2007 hamna över 100. Under årets första elva månader dog 85 personer i bränder i Sverige. Det är två fler än under hela Statistiken för 2007 såg ovanligt bra ut till och med augusti, men därefter har antalet dödsbränder ökat och den normalt värsta månaden, december, återstår att räkna in. I november omkom 15 personer. Svåraste branden inträffade i Perstorp, där tre personer fick sätta livet till i en nattlig brand i en villa. Huset var övertänt när räddningstjänsten kom fram. Brandvarnare, som hade kunnat väcka de boende, saknades. Försiktighet med levande ljus är förstås viktig. December är också en månad man bör testa att brandvarnaren fungerar och att batteriet är fräscht. Och de som saknar brandvarnare bör givetvis skaffa minst en. Det kan betyda skillnaden mellan liv och död om det börjar brinna, säger Räddningsverkets Ulf Erlandsson. Dåliga på att lära från insatser Är räddningstjänsten för dålig på att lära från insatser och sprida erfarenheterna? Den frågan har legat ute på Sirenens nätversion senaste månaden (http://sirenen.srv.se) Frågan var föranledd av en intervju med forskaren Sidney Dekker i förra numret av Sirenen, där han hävdade att räddningstjänsten inte ens är redo att lära från räddningsinsatser. I Sirenens enkät fördelade sig svaren så här: Ja 69 procent, Nej 24 procent, Vet ej 7 procent.

20 20 Sirenen på besök/norrtälje Sirenen Nr 8 December 2007 Måste man göra som alla andra, eller kan man göra det som passar egna kommunen bäst? Räddningstjänsten i Norrtälje har gått ifrån det gängse mönstret och försökt hitta lösningar som är bäst, mest praktiska och effektivast för sin verksamhet. Sirenen presenterar några av de lokala lösningarna i Roslagskommunen. 1 Övertalighet i utryckning är borta. Brandmän har fått anställning som brandinspektörer, jobbar förebyggande och stöttar utryckning vid behov. 2 Vakanser i deltidsstyrkorna är ett problem. En ambulerande heltidsstyrka löser problemet kortsiktigt och har dessutom som uppgift att rekrytera nya deltidare och därmed även lösa problemet långsiktigt. 3 De heliga skiftgrupperna har splittrats. Styrkeledarna jobbar tillsammans och driver hela utryckningskollektivet. 4 För sjö- och kustkommuner är det ofta dyrt att hålla kompetensen på personal till räddningsbåten. Norrtäljes enkla lösning blev att kontraktera Sjöräddningssällskapets styrka som räddningsvärn. Slips på. När Kenneth Andersson byter från brandman till inspektör åker slipsen på. Han och Kristina Ahlström har, om vi ser traditionellt på det, dubbla yrkesroller. Eller så kan vi säga att de har ett jobb med breddade arbetsuppgifter. Kristina och Kenneth trivs med det. Foto: Per Larsson Klädd för inspektion NORRTÄLJE. Resurserna fanns till stor del i huset. Det upptäckte Norrtälje när man anställde brandmän på förebyggande avdelningen. 1 Norrtälje har ingen övertalighet för att klara skiftbemanningen. Resursstyrkan har successivt plockats bort. Den personal som behövs för att täcka upp vakanser har i stället sitt ordinarie arbete på förebyggande avdelningen. När det behövs, under sjukdom eller ledigheter, går personalen över på skiftet och täcker upp. För arbetsgivaren ett sätt att göra organisationen effektivare. Och de berörda gillar lösningen. Det är mentalt utvecklande och mer utåtriktat. Jag träffar fler människor när jag jobbar förebyggande än utryckande, säger Kenneth Andersson. Han är brandinspektör, eller var det brandman? Tja, det står inspektör på visitkortet. Vi kan säga att det beror på vad han pysslar med. Sedan den nya lagen kom har kommunernas möjligheter till egna lösningar ökat. Norrtälje har tagit fasta på det. Tidigare var man tvungen att vara utbildad brandförman för att läsa till brandinspektör. Men det var ju ingen garanti att skiftbasen passade som inspektör, säger Kenneth Andersson. Kenneth Andersson och Kristina Ahlström är två av fyra med den flexibla tjänstgöringen. Kristina gick direkt från SMO-utbildning till räddningstjänsten, efter knappt två år är hon brandinspektör. När jag gick utbildningen sa jag att jag nog ville ägna mig mest åt förebyggande i framtiden. Det finns inga såna tjänster för brandmän fick jag höra, säger hon. Tiderna förändras. När jag gick förebyggande-kursen i Skövde var halva klassen brandmän som jobbar förebyggande, säger Kenneth Andersson. Hur är det att ha två yrken? Det blir en stor uppsättning med kläder... allvarligt, jag upplever inte att jag har två yrken, men däremot två delar i ett yrke. I början kunde jag uppleva att det var svårt att komma in i båda delarna. Men nu ser jag bara fördelar, det är skönt att variera sig, tycker Kristina Ahlström. Förebyggarna har höjt sin kompetens och därmed också lönen. Lönesättningen är individuell, men vi ligger nog över brandmännen, säger Kenneth Andersson. Norrtälje har lyft över fyra brandmän till förebyggande. Juni-augusti jobbar de i utryckning för att täcka upp semestrar. Övriga nio månader jobbar de i huvudsak dagtid. En dag i veckan har vi schemalagd för skiftarbete, det kan bli mer, säger Kristina Ahlström. Då deltar de i övning och fysträning, men jobbar på övrig tid med sina förebyggande uppgifter så länge det inte är larm. Sett över hela året jobbar vi ungefär lika mycket dagtid och skift. Och när vi jobbar skift kan vi ägna ungefär halva tiden åt förebyggande arbete, säger Kenneth Andersson. Brandinspektör till 75 procent, med andra ord. De fyra inspektörstjänsterna är fördelade över fyra distrikt där de framförallt jobbar med utbildning och tillsyn. Arbetet är självständigt och kräver samtidigt flexibilitet. Det tycker Kenneth och Kristina bara är en fördel. Andra plus? Nu kan jag gärna stanna och prata med drabbade i samband med ett larm. Förr var det mer att man packade ihop grejerna och drog hem, säger Kenneth. Ett praktiskt exempel var när jag som brandman varit på larm till en restaurang. Kort därefter ringde de mig som inspektör och hade frågor om hur de skulle sköta gasolen. Då kunde jag ta frågan på telefon, eftersom jag visste hur det såg ut där, säger Kristina. Några minus? Jag känner att jag tappat lite på utryckning. Övar inte 200 timmar längre, kanske Det är inte så att det blir fel, men jag var snabbare förr. På sikt måste man nog bestämma vad vi ska göra på skiftet, om man ska ha specifik uppgift som exempelvis chaufför, säger Kenneth. Kjell Mörnberg, chef för förebyggandeavdelningen håller med om det. Risken med delade tjänster är alltid att man tappar spetskompetens. Men samtidigt klarar vi nu sådant där vi förut inte räckte till. Det är ett spännande sätt att arbeta, och att använda arbetstiden effektivt. PER LARSSON

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Skydda dig mot översvämningar

Skydda dig mot översvämningar Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Vi lär oss om eld och brand

Vi lär oss om eld och brand Vi lär oss om eld och brand Innehåll: 1. Eld och brand...3 2. Hur brand startar och sprider sig...5 3. Hur upptäcker du att det brinner?...8 4. Vad ska du göra om det brinner?... 10 5. Olika utrymningsvägar...12

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret.

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Så var det då dags för vår första (och sista?) Vätternrunda. Vi hade ängsligt följt väderrapporterna i veckan och till sist var det bara att inse att

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Centralenhet med GSM. Larmbricka

Centralenhet med GSM. Larmbricka Trygghet i alla hem Centralenhet med GSM Centralenheten är hjärtat av ditt larmsystem. Den har koll på alla komponenter och kommunicerar trådlöst med både komponenterna och larmcentralen. Håll koll på

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg.

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg. Nr 782 3833 Bilaga 1. TILLGÄNGLIGHET Hunden förs kopplad och försedd med munkorg genom en människogrupp till domaren. På hunden utförs kontroll av utrustningen och identifikationsmärkningen samt hundens

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Nyhetsbrev oktober/november 2012

Nyhetsbrev oktober/november 2012 Nyhetsbrev oktober/november 2012 Detta nyhetsbrev skickas regelbundet till partners och andra vänner till helpforchildren.se Utökat nyhetsbrev med senaste nytt från Indien! 17 24 oktober besökte Linus

Läs mer

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser? Hur används insatsstatistiken? Analyser till politiker Trender i samhället, fungerar för stora organisationer Sporadiska analyser av trender för att få åtgärder vidtagna Verksamhetsberättelse Lokal analys

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Aktörer som kommer att delta under övningen 19 maj

Aktörer som kommer att delta under övningen 19 maj Närvarande vid mötet Lena-Maria Öberg MIUN Andreas Ring MIUN Jörgen Johansson Jämtkraft elnät AB Simon Keskitalo Länsstyrelsen Anders Sigfridsson Räddningstjänsten Åre Per Arne Stavnäs Fylkesmannen i Nord

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Så här gör du vid... Inbrott och skadegörelse Larmnummer

Så här gör du vid... Inbrott och skadegörelse Larmnummer Så här gör du vid... Brand Inbrott och skadegörelse Hot Olycka Utrymning Larmnummer Brand Rädda de som är i uppenbar livsfara och som inte själva kan flytta sig till en säker plats. Varna dem som befinner

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Utredning beträffande totalbrand i villa,

Utredning beträffande totalbrand i villa, Sida 1 Datum 2011-10-25 Vår beteckning 500-2011-00826-1 Utredning beträffande totalbrand i villa,, Örebro. Upplysningar om händelsen Larmtid: 2011-07-26 kl. 02:00 Tisdag Adress: Objektstyp: Villa Startutrymme:

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Flygplatsens framtid riskeras... 2 1. Kritiken från TNT... 2 2. Flygplatsens nedprioritering... 2 3. Översiktsplan utan utveckling för flygplatsen...

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Fredag 25 mars 2011 NORRBOTTEN Oro för kärnkraft Jordskalven i Japan har skadat kärnkraftverket i Fukushima. Risken är stor att strålning kommer att läcka ut från kärnkraftverket.

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04 BestKust Feskarna 04 Bra fiske efter havskatt och torsk Sponsored by Innehåll BestKust Feskarna 04, 2:a resan till Grovfjord Nord-Norge Uppresan till

Läs mer

Anteckningar från Medborgarmöte i Skärholmen

Anteckningar från Medborgarmöte i Skärholmen Sida 1 (5) 2013-12-04 Anteckningar från Medborgarmöte i Skärholmen Närvarande i panelen: Jan Jönsson stadsdelsnämnden, Kerstin Sandström stadsdelsdirektör och Sara Heppling Trygg samhällsplanerare på en.

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer