Grundläggande epidemiologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grundläggande epidemiologi"

Transkript

1 Grundläggande epidemiologi R BONITA R BEAGLEHOLE T KJELLSTRÖM Översättning: Cecilia Falk & Katarina Falk Andra upplagan _01_book.indd

2 Published by the World Health Organization in 2006 under the title Basic Epidemiology, 2 nd edition World Health Organization 2006 The Director General of the World Health Organization has granted translation rights for an edition in Swedish to Studentlitteratur AB, Sweden which is solely responsible for the Swedish edition. Art.nr 4855 ISBN Upplaga 2:1 Studentlitteratur 2010 för den svenska utgåvan Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Cecilia Falk & Katarina Falk Fackgranskning: Thomas Kjellström Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Pozkal, Poland _01_book.indd

3 Innehållsförteckning FÖRORD 13 INLEDNING 15 1 VAD ÄR EPIDEMIOLOGI? 17 Historik 17 Ursprung 17 Epidemiologins utveckling under senare år 18 Epidemiologi: definition, omfång och användning 20 Definition 20 Omfång 21 Epidemiologi och folkhälsa 21 Orsak till sjukdom 21 Sjukdomars naturalhistoria 22 Hälsotillstånd hos populationer 22 Utvärdering av åtgärder 22 Epidemiologins landvinningar 24 Smittkoppor 24 Metylkvicksilverförgiftning 25 Reumatisk feber och reumatisk hjärtsjukdom 26 Jodbristsjukdomar 27 Tobaksbruk, asbestos och lungcancer 27 Höftfrakturer 28 Hiv/aids 29 Sars 30 Instuderingsfrågor 31 Referenser 31 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

4 Innehållsförteckning 2 ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM 35 Definitioner av hälsa och sjukdom 35 Definitioner 35 Diagnoskriterier 36 Att mäta sjukdomsfrekvens 37 Riskpopulation 38 Incidens och prevalens 38 Letalitet 43 Samband mellan de olika mätmetoderna 43 Att använda tillgänglig information för att mäta hälsa och sjukdom 44 Mortalitet 44 Dödsbevisens begränsningar 45 Hälsoregistersystemens begränsningar 45 Jämförbara bedömningar 46 Dödstal 47 Spädbarnsdödlighet 48 Barnadödlighet 49 Mödradödlighet 50 Dödlighet bland vuxna 51 Förväntad livslängd 51 Åldersstandardiserade antal 53 Morbiditet 54 Funktionshinder 55 Bestämmande hälsofaktorer, indikatorer och riskfaktorer för hälsa 56 Andra sammanfattande mått på folkhälsa 58 Att jämföra sjukdomsförekomst 59 Absolut jämförelse 59 Relativa jämförelser 61 Instuderingsfrågor 62 Referenser 62 3 UNDERSÖKNINGSTYPER 67 Observationer och experiment 67 Observationsstudier 67 Experimentella studier 68 4 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

5 Innehållsförteckning Icke-experimentell epidemiologi 69 Deskriptiva studier 69 Ekologiska studier 70 Ekologiska felslut 72 Tvärsnittsstudier 73 Fall kontrollstudier 74 Kohortstudier 77 Sammanfattning av epidemiologiska studier 80 Experimentell epidemiologi 81 Randomiserade kontrollerade prövningar 82 Fältstudier 82 Samhällsinterventioner 83 Potentiella fel vid epidemiologiska studier 84 Slumpmässiga fel 85 Urvalsstorlek 85 Bias 86 Selektionsbias 86 Felklassificering 87 Confounding 88 Att kontrollera confounding 89 Validitet 91 Etiska frågor 92 Instuderingsfrågor 95 Referenser 95 4 GRUNDLÄGGANDE BIOSTATISTIK: BEGREPP OCH VERKTYG 99 Sammanfatta data 99 Tabeller och diagram 100 Cirkeldiagram och staplat liggande diagram 101 Prickkartor och frekvenskartor 101 Stapeldiagram 102 Linjediagram 103 Frekvensfördelningar och histogram 104 Normalfördelningar 104 Sammanfattande mått 104 Medelvärden, medianer och typvärden 104 Varianser, standardavvikelser och standardfel 105 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

6 Innehållsförteckning Grundläggande begrepp inom statistisk inferens 106 Använda urval för att förstå populationer 107 Konfidensintervall 108 Hypotesprövningar, p-värden, statistisk styrka 111 P-värdet 111 Statistisk styrka 111 Grundläggande metoder 112 T-tester 112 Chi-två-tester för korstabelleringar 113 Korrelation 114 Regression 114 Linjär regression 115 Logistisk regression 118 Överlevnadsanalyser och Cox-regressionsmodellen 119 Kaplan-Meier överlevnadskurvor 120 Problem med urvalsstorlek 120 Metaanalys 122 Instuderingsfrågor 123 Referenser KAUSALITET INOM EPIDEMIOLOGIN 125 Kausalitetsbegreppet 125 Tillräcklig eller nödvändig 125 Tillräcklig och nödvändig 126 En kausal kedja 128 Enskilda och multipla orsaker 128 Kausala faktorer 129 Interaktion 131 Orsakshierarki 131 Att fastställa orsaken till en sjukdom 132 Att bedöma kausalitet 133 Temporala samband 134 Rimlighet 134 Konsekvens 136 Styrka 138 Dos-responssamband 138 Reversibilitet 140 Studiedesign Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

7 Innehållsförteckning Att bedöma evidensen 142 Instuderingsfrågor 142 Referenser EPIDEMIOLOGI OCH PREVENTION: KRONISKA, ICKE- SMITTSAMMA SJUKDOMAR 147 Preventionsområden 147 Nyare tendenser avseende dödstal 147 Preventiv potential 150 Ramverk för kausalitet 150 Preventionsnivåer 152 Tidig prevention 153 Primär prevention 155 Populationsstrategi 155 Individuell högriskstrategi 157 Sekundär prevention 159 Tertiär prevention 160 Screening 161 Definition 161 Typer av screening 161 Kriterier för screening 162 Instuderingsfrågor 166 Referenser SMITTSAMMA SJUKDOMAR: EPIDEMIOLOGISK ÖVERVAKNING OCH KONTROLL 171 Inledning 171 Definitioner 171 Epidemiologins roll 172 Smittsamma sjukdomar som samhällsbelastning 172 Hot mot den mänskliga säkerheten och hälso- och sjukvården 173 Epidemier och endemiska sjukdomar 174 Epidemier 174 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

8 Innehållsförteckning Endemiska sjukdomar 176 Nya och återkommande infektionssjukdomar 177 Infektionskedjan 179 Smittämnet 180 Överföringen 181 Värden 182 Miljön 183 Undersökning och kontroll av epidemier 183 Utredning 183 Identifiera fall 183 Bekämpning och kontroll 184 Övervakning och kontroll 185 Instuderingsfrågor 190 Referenser KLINISK EPIDEMIOLOGI 193 Inledning 193 Definitioner av normalitet och abnormalitet 194 Normal i betydelsen vanlig 194 Abnormalitet förknippad med sjukdom 195 Abnormal i betydelsen behandlingsbar 195 Diagnostiska tester 197 Ett tests värde 197 Naturalhistoria och prognos 199 Prognos 199 Livskvalitet 200 Livslängd 200 Behandlingens effektivitet 201 Evidensbaserade riktlinjer 202 Prevention i kliniskt arbete 203 Minska riskerna 203 Minska risker för patienter med befintlig sjukdom 204 Instuderingsfrågor 205 Referenser Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

9 Innehållsförteckning 9 MILJÖ- OCH ARBETSRELATERAD EPIDEMIOLOGI 209 Miljö och hälsa 209 Effekt av exponering för miljöfaktorer 211 Utvärdering av preventiva åtgärder 212 Exponering och dos 214 Allmänna begrepp 214 Biologisk mätning 216 Tolka biologiska data 216 Mätningar på individer kontra grupper 217 Populationsdos 219 Dos-effektsamband 219 Dos-responssamband 221 Bedöma risker 221 Riskbedömning 221 Bedömning av hälsoeffekter 221 Riskhantering 221 Bedömning av miljöns inverkan på hälsan 222 Skadeepidemiologi 224 Trafikskador 224 Arbetsplatsskador 225 Våld 225 Självmord 226 Särskilda kännetecken för miljö- och yrkesepidemiologi 226 Upprätta säkerhetsstandarder 227 Mäta tidigare exponering 227 Arbetets effekt på hälsotal i yrkesepidemiologiska studier 227 Framtida utmaningar för epidemiologer 228 Instuderingsfrågor 228 Referenser EPIDEMIOLOGI, HÄLSOPOLITIK OCH PLANERING 233 Inledning 233 Hälsopolitik 233 Hälsoplanering 234 Utvärdering 234 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

10 Innehållsförteckning Hälsopolitik 234 Epidemiologins inflytande 234 Hälsopolitikens utformning 236 Hälsopolitik i praktiken 237 Hälsoplanering 240 Planeringscykeln 240 Uppskatta sjukdomsförekomst 242 Förstå orsakerna 244 Att mäta effekter av åtgärder 244 Utvärdera verkningsgrad 244 Genomförande av åtgärder 247 Övervaka åtgärder och mäta framsteg 248 Instuderingsfrågor 249 Referenser DE FÖRSTA STEGEN INOM PRAKTISK EPIDEMIOLOGI 251 Inledning 251 Specifika sjukdomar 251 Kritisk läsning 252 Att planera ett forskningsprojekt 256 Välja projekt 257 Skriva protokoll 257 Genomföra forskningsprojektet 258 Analysera data 259 Bli publicerad 259 Litteraturtips 260 Vidareutbildning 260 Instuderingsfrågor 264 Sammanfattning 264 Metoder Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

11 Innehållsförteckning 12 SVAR PÅ INSTUDERINGSFRÅGORNA 267 Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel SAKREGISTER 283 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

12 _01_book.indd

13 Förord Grundläggande epidemiologi skrevs ursprungligen i avsikt att förbättra utbildningen och forskningen inom folkhälsoområdet. Sedan boken publicerades 1993 har den tryckts i mer än exemplar och översatts till mer än 25 språk. En lista över dessa språk och kontaktinformation till lokala förlag kan erhållas på begäran från WHO Press, World Health Organization, 1211 Geneva 27, Schweiz. Grundläggande epidemiologi inleds med en definition av epidemiologi, beskriver den moderna epidemiologins historia och ger exempel på användning och tillämpningsområden. Mätning av exponering och sjukdom behandlas i kapitel 2 och en genomgång av olika studiedesigner samt dess fördelar och begränsningar finns i kapitel 3. Genomgången av statistiska metoder i kapitel 4 syftar till att ge en introduktion till grundläggande begrepp och tillgängliga verktyg för att analysera data och utvärdera effekter av interventioner. En fundamental uppgift för epidemiologer är att förstå hur kausala bedömningar görs och detta behandlas i kapitel 5. Tillämpning av epidemiologi inom breda folkhälsoområden tas upp i följande kapitel: kroniska, icke-smittsamma, sjukdomar (kapitel 6), smittsamma sjukdomar (kapitel 7), klinisk epidemiologi (kapitel 8) och miljö- och yrkesinriktad samt skadeinriktad epidemiologi (kapitel 9). En översikt över metoder för hälsoplanering finns i kapitel 10. I det avslutande kapitel 11 introduceras steg som nya epidemiologer kan ta för att fördjupa sin utbildning och här finns också länkar till ett antal aktuella riktningar inom epidemiologi och folkhälsa. Liksom i den första upplagan av Grundläggande epidemiologi hämtas exempel från olika länder för att illustrera epidemiologiska begrepp. Dessa är långt ifrån uttömmande eller heltäckande och vi uppmuntrar därför studenter och lärare att även identifiera lokalt relevanta exempel. Varje kapitel inleds med några viktiga huvudpunkter och avslutas med ett antal frågor (svar finns i slutet av boken) som syftar till att stimulera till diskussion och utvärdera kunskapsinhämtningen. Författarna vill tacka för bidragen till den första upplagan från John Last och Anthony McMichael. Martha Anker skrev kapitel 4 till den första upplagan. Till den andra upplagan skrevs kapitel 4 av professor O. Dale Williams. En version av kursmaterialet på vilket detta kapitel är baserat finns på: Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

14 Dessutom vill författarna tacka följande personer för deras bidrag till den andra upplagan: Michael Baker, Diarmid Campbell-Lendrum, Carlos Corvalen, Bob Cummings, Tevfik Dorak, Olivier Dupperex, Fiona Gore, Alec Irwin, Rodney Jackson, Mary Kay Kindhauser, Doris Ma Fat, Colin Mathers, Hoomen Momen, Neal Pearce, Rudolpho Saracci, Abha Saxena, Kate Strong, Kwok-Cho Tang och Hanna Tolonen. Laragh Gollogly ansvarade för redigering och den grafiska designen gjordes av Sophie Guetanah-Aguettants och Christophe Grangier. Den ursprungliga produktionen av denna bok fick stöd av International Programme on Chemical Safety (ett projekt som United Nations Environment Programme (UNEP), Internationella arbetsorganisationen (ILO) och Världshälsoorganisationen (WHO) gemensamt ligger bakom), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA) och SIDAs avdelning för forskningssamarbete (SAREC). 14 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

15 Inledning Epidemiologins centrala roll är att förbättra hälsan i befolkningsgruppen. Denna lärobok ger en introduktion till epidemiologins grundläggande principer och metoder. Den vänder sig till en bred läsekrets och är avsedd att användas som utbildningsmaterial för hälso- och miljövårdspersonal. Syftet med denna bok är att: förklara principerna bakom uppkomsten av sjukdom med speciell betoning på påverkbara miljöfaktorer, inklusive beteenden som bestäms av miljön stimulera tillämpning av epidemiologi för att förebygga sjukdom och främja hälsa betona vikten av att hälso- och sjukvårdens personal kan hantera befolkningens hälsa ur alla aspekter och att sjukvårdsresurserna används på effektivast möjliga sätt uppmuntra till god klinisk praxis genom att introducera begrepp inom klinisk epidemiologi Vid kursens slut bör eleven ha kunskap om: epidemiologins natur och tillämpningsområden de metoder som används inom epidemiologin för att definiera och mäta förekomsten av hälsorelaterade förhållanden i populationer styrkor och begränsningar i epidemiologiska studiedesigner den epidemiologiska synen på kausalitet (orsakssammanhang) vad epidemiologin kan bidra med för att förebygga sjukdom, främja hälsa och utveckla hälso- och sjukvårdspolitiken hur epidemiologin kan bidra till god klinisk praxis epidemiologins roll i uppföljningen av hälso- och sjukvårdens verksamhet. Dessutom förväntas den studerande ha tillägnat sig ett antal olika färdigheter, däribland förmågan att: Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

16 beskriva vanliga orsaker till död, sjukdom och invaliditet i det egna samhället skissera lämpliga upplägg av studier (studiedesigner) för att besvara specifika frågor angående sjukdomsorsaker, naturalhistoria, prognoser och prevention samt att kunna utvärdera terapeutiska insatser och andra åtgärder för att förebygga och kontrollera sjukdom. 16 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

17 K APITEL 1 Vad är epidemiologi? Huvudpunkter Epidemiologi är en grundläggande vetenskap som rör folkhälsan. Epidemiologin har starkt bidragit till att förbättra befolkningens hälsa. Epidemiologi är nödvändig för att kunna identifiera och kartlägga nya sjukdomar. Det föreligger ofta en frustrerande fördröjning mellan inhämtandet av epidemiologisk evidens och tillämpningen av dessa inom hälso- och sjukvårdspolitiken. Historik Ursprung Epidemiologin har sitt ursprung i Hippokrates mer än år gamla observation att miljöfaktorer inverkar på uppkomsten av sjukdom. Det var emellertid inte förrän på 1800-talet som man i någon större omfattning började mäta sjukdomsspridningen i vissa befolkningsgrupper. Arbetet med detta markerar inte bara epidemiologins formella födelse utan resulterade också i några av dess mest spektakulära landvinningar. 1 Ett välkänt exempel är John Snows upptäckt (inforuta 1.1) att risken för att smittas av kolera i London hade ett samband med om man drack vatten som levererades av ett visst bolag. Kartan i figur 4.1 illustrerar utbredningen av fallen. Snows epidemiologiska studier är ett exempel på en mängd olika undersökningar som även omfattade relaterade fysiska, kemiska, biologiska, sociologiska och politiska processer. 2 Under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet blev det allt vanligare att man jämförde sjukdomsfrekvens hos undergrupper av populationen. Denna metod användes initialt för få kontroll över smittsamma sjukdomar (se kapitel 7), men visade sig också vara användbar för att hitta samband mellan miljöförhållanden eller agenser och specifika sjukdomar. Under den senare hälften av 1900-talet började man tillämpa dessa metoder på kroniska icke-smittsamma sjukdomar som t.ex. hjärtsjukdom och cancer, i synnerhet i medel- och höginkomstländer. Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

18 1 Vad är epidemiologi? Inforuta 1.1. Tidiga epidemiologiska observationer John Snow lokaliserade var alla de som hade dött i kolera London under åren och , hade bott och upptäckte ett tydligt samband mellan dricksvattnets ursprung och dödsfallen. 3 Han jämförde dödsfallen i kolera mellan distrikt med olika vattenleverantörer (tabell 1.1) och kunde visa att både antalet dödsfall och dödstalet var högre bland människor som fick sitt vatten från Southwarkbolaget. Med dessa noggranna studier som autgångspunkt utformade Snow en teori om hur infektionssjukdomar sprids och menade att kolera spreds via förorenat vatten. Han drev igenom förbättringar beträffande vattenförsörjningen långt innan man lyckades identifiera organismen som orsakar kolera. Hans forskning fick direkta och långtgående konsekvenser för socialpolitiken. Snows arbete påminner oss om att samhälleliga hälsoinsatser, t.ex. förbättringar vad gäller vattenförsörjning och hygien, har betytt enormt mycket för människors hälsa. Epidemiologiska studier har ända sedan år 1850 visat de ansvariga politikerna vilka åtgärder som varit lämpliga att genomföra. Det är dock värt att notera att kolerautbrott fortfarande är vanliga i fattiga populationer, särskilt i utvecklingsländerna. År 2006 rapporterade Angola in kolerafall och dödsfall i sjukdomen. Sudan rapporterade in fall vilket resulterade i 516 dödsfall under de första månaderna av året. Epidemiologins utveckling under senare år Epidemiologi i sin moderna form är en relativt ny disciplin 1 som använder sig av kvantitativa metoder för att studera sjukdom i mänskliga populationer i syfte att förbättra prevention- och kontrollstrategier. Richard Doll och Andrew Hill studerade t.ex. förhållandet mellan tobaksbruk och lungcancer i början av 1950-talet. 4 Deras arbete föregicks av experimentella studier av cancerogeniteten hos tobakstjäran och av kliniska observationer som kopplade tobaksbruk och andra möjliga faktorer till lungcancer. Med hjälp av långsiktiga kohortstudier kunde de fastställa sambandet mellan rökning och lungcancer (figur 1.1). Kohortstudien bland brittiska läkare har också visat en progressiv minskning av dödsfall bland icke-rökare under senare decennier. Manliga läkare, födda mellan , som rökte cigaretter dog i genomsnitt omkring tio år tidigare än de som aldrig hade rökt 5. (Figur 1.2.) Rökning är en ovanligt uppenbar orsak, men i de flesta fall bidrar flera faktorer vid uppkomst av sjukdom. Vissa faktorer är avgörande för utvecklingen av en sjukdom medan andra ökar risken för att utveckla sjukdom. Det krävdes nya epidemiologiska metoder för att analysera dessa 18 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

19 1 Vad är epidemiologi? Vattenbolag Befolkning 1851 Dödsfall i kolera (n) Southwark ,0 Lambeth ,9 Dödstal i kolera (per invånare) Tabell 1.1. Antal dödsfall i kolera i Londondistrikt med vattenförsörjning från två bolag 3, 8 juli till 26 augusti Årligt dödstal i lungcancer per Genomsnittligt antal rökta cigaretter per dag Figur 1.1. Dödstal i lungcancer (per 1 000) i förhållande till antal rökta cigaretter, 4 bland manliga brittiska läkare, Procent överlevande från 35 år Läkare födda Icke-rökare Cigarettrökare år Ålder (år) Figur 1.2. Överlevnad från 35 års ålder för dagliga rökare och de som aldrig rökt bland manliga brittiska läkare, födda med procent överlevande varje decennium 5 förhållanden. I låg- och medelinkomstländer där hiv /aids, tuberkulos och malaria är vanliga dödsorsaker, är de epidemiologiska kunskaperna om smittsamma sjukdomar av vital betydelse. Denna gren av epidemiologin har nu kommit att bli viktig i alla länder i och med uppkomsten av nya smittsamma sjukdomar, såsom svår akut respiratorisk sjukdom Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

20 1 Vad är epidemiologi? (sars ), bovin spongiform encefalopati (BSE, galna ko-sjukan ) och pandemisk influensa. Epidemiologin har utvecklats mycket under de senaste 50 åren och den stora utmaningen nu är att utforska och agera på grundval av sociala hälso- och sjukdomsfaktorer, vilka ofta ligger utanför hälsosektorn. 6 8 Epidemiologi: definition, omfång och användning Definition Epidemiologi har definierats av Last 9 som läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen av denna lära för att förebygga hälsoproblem (se inforuta 1.2). Epidemiologer intresserar sig inte bara för sjukdom, invaliditet och död utan även för de mer positiva aspekterna av hälsa och, viktigast av allt, för insatser som främjar folkhälsan. Termen Inforuta 1.2. Definition av epidemiologi 9 Ordet epidemiologi kommer från de grekiska orden: epi bland, demos folk och logos studium. Denna vida definition av epidemiologi kan beskrivas mer detaljerat: Term Studie Distribution Determinanter Hälsorelaterade tillstånd och händelser Specificerade populationer Insatser för att förebygga och bekämpa Förklaring inbegriper: övervakning, observation, prövning av hypoteser, analytisk forskning och experiment. syftar på analys av: tidsperioder, personer, platser och klasser av berörda människor. inbegriper faktorer som påverkar hälsan: biologiska, kemiska, fysiska, sociala, kulturella, ekonomiska, genetiska och beteendemässiga. syftar på: sjukdomar, dödsorsaker, beteenden t.ex. tobaksbruk, positiva aspekter av hälsa, reaktioner på preventiva insatser och tillgång på och användning av hälso- och sjukvården. syftar på grupper med identifierbara egenskaper, t.ex. yrkesgrupper. folkhälsomålen att förbättra, skydda och återställa hälsa. 20 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

21 1 Vad är epidemiologi? sjukdom inbegriper alla ogynnsamma förändringar av hälsan, inklusive kroppsskador och mental hälsa. Omfång I en epidemiologisk studie ligger fokus på en geografiskt avgränsad eller på annat sätt definierad population. En specifik grupp av sjukhuspatienter eller fabriksarbetare skulle t.ex. kunna utgöra en studiepopulation. Den vanligaste populationen i en epidemiologisk studie är ett urval från ett specifikt område eller land vid en specifik tidpunkt. Utifrån denna population definieras sedan undergrupper med avseende på kön, ålder eller etnisk tillhörighet. Befolkningsstrukturer varierar mellan geografiska områden och tidsperioder. Sådana variationer måste epidemiologiska analyser ta hänsyn till. Epidemiologi och folkhälsa Folkhälsa syftar, generellt uttryckt, på samlande effekter av handlingar i syfte att förbättra hälsan i en population. 1 Epidemiologi, som är ett av verktygen för att förbättra folkhälsan, används på flera sätt (figur ). I tidiga epidemiologiska studier intresserade man sig för orsakerna bakom smittsamma sjukdomar (etiologin). Detta arbete fortsätter att vara viktigt eftersom det kan leda till att förebyggande metoder utvecklas. I den meningen är epidemiologi en grundläggande medicinsk vetenskap som har som mål att förbättra befolkningens hälsa, i synnerhet hos socialt och ekonomiskt missgynnade grupper. Orsak till sjukdom Även om det finns sjukdomar som enbart orsakas av genetiska faktorer är det stora flertalet resultat av interaktion mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer. Diabetes har t.ex. både genetiska komponenter och miljökomponenter. I detta sammanhang definierar vi miljö brett och inbegriper alla biologiska, kemiska, fysiska, psykologiska, ekonomiska Genetiska faktorer God hälsa Dålig hälsa Miljöfaktorer (inklusive beteenden) Figur 1.3. Kausalitet (orsakssamband) Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

22 1 Vad är epidemiologi? och kulturella faktorer som kan påverka hälsan i begreppet (se kapitel 9). Det individuella beteendet påverkar detta samspel och epidemiologi används för att studera dess inflytande samt effekterna av preventiva hälsofrämjande åtgärder (figur 1.3). Sjukdomars naturalhistoria Inom epidemiologin intresserar man sig också för sjukdomars förlopp och följder för individer och grupper (naturalhistoria) (figur 1.4). Hälsotillstånd hos populationer Epidemiologi används ofta för att beskriva olika befolkningsgruppers hälsotillstånd (figur 1.5) För hälsovårdsmyndigheterna är det nödvändigt att ha kunskap om befolkningens sjukdomsbörda eftersom dess mål är att, med de begränsade resurser som står till buds, identifiera de insatser för prevention och vård som bör prioriteras för att bästa möjliga effekt ska uppnås. Inom vissa specialområden, som t.ex. miljö- och yrkesinriktad epidemiologi, läggs tonvikten vid studier av populationer som är utsatta för särskild exponering i närmiljön. Utvärdering av åtgärder Archie Cochrane övertygade epidemiologer om vikten av att utvärdera hälso- och sjukvårdens effektivitet och verkningsgrad (figur 1.6). 11 Detta innebär att man t.ex. fastställer hur lång sjukhusvistelse som är lämplig Död God hälsa Subkliniska förändringar Kliniska förändringar Figur 1.4. Naturalhistoria Tillfrisknande God hälsa Figur 1.5. Beskrivning av hälsotillstånd i populationer Andel med dålig hälsa förändras över tiden och med åldern Dålig hälsa Tid 22 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

23 1 Vad är epidemiologi? Behandling Medicinsk vård God hälsa Dålig hälsa Hälsofrämjande Preventiva åtgärder Allmän sjukvård Figur 1.6. Utvärdering av åtgärder vid olika tillstånd, hur värdefullt det är att behandla högt blodtryck, hur effektiva olika sanitära åtgärder är när det gäller att förhindra uppkomsten av diarrésjukdomar, vilka följderna blir för folkhälsan om blytillsatserna i bensinen minskas och så vidare (se kapitel 10). Det faktum att epidemiologiska principer och metoder tillämpas i det kliniska arbetet med enskilda patienter har lett till den kliniska epidemiologins utveckling (se kapitel 8). På liknande sätt har epidemiologin spritt sig till andra områden, t.ex. farmakoepidemiologi, molekylär epidemiologi och genetisk epidemiologi (inforuta 1.3). 10 Inforuta 1.3. Molekylär och genetisk epidemiologi Molekylär epidemiologi mäter exponering för specifika substanser och tidiga biologiska svarsreaktioner genom: att utvärdera värdegenskaper som förmedlar svarsreaktioner på yttre påverkan och att använda biokemiska markörer med specifik effekt för att förfina sjukdomskategorier. Genetisk epidemiologi intresserar sig för etiologi, distribution och kontroll av sjukdom i släkter och för ärftliga orsaker till sjukdom i populationer. Genetisk epidemiologisk forskning i familje- eller populationsstudier syftar till att fastställa: en genetisk orsakskomponent till sjukdomen den genetiska effektens relativa storlek i förhållande till andra källor till variation i sjukdomsrisk den eller de ansvariga generna. Folkhälsogenetik inbegriper: screeningprogram för hela populationer att organisera och utvärdera service till patienter med genetiska sjukdomar genetikens inflytande på medicinsk praxis. Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

24 1 Vad är epidemiologi? Epidemiologins landvinningar Smittkoppor Att man lyckades utrota smittkoppor har i hög grad bidragit till hälsa och välbefinnande för miljontals människor, speciellt i de allra fattigaste populationerna. Sjukdomen smittkoppor illustrerar både den moderna folkhälsans framgångar och dess frustrationer. Trots att man redan på 1790-talet kunde påvisa att kokoppsinfektion skyddade mot smittkoppsvirus dröjde det nästan 200 år innan fördelarna av denna upptäckt hade accepterats och började tillämpas i hela världen. Under många år fungerade Världshälsoorganisationen (WHO) som samordnare av en intensiv kampanj med målet att utrota smittkoppor. Att förstå epidemiologin bakom sjukdomen var avgörande för att kunna utrota den, särskilt genom att: förmedla information om falldistribution och mekanismerna och nivåerna för smittöverföring kartlägga sjukdomsutbrott utvärdera effekterna av kontrollåtgärderna (inforuta 1.4). Det faktum att det inte fanns någon icke-human värd var av avgörande betydelse tillsammans med det låga genomsnittliga antalet sekundärfall som infekterades av ett primärfall. När WHO 1967 tillkännagav att ett tioårigt program för att utrota sjukdomen skulle genomföras, inträffade årligen miljoner insjuknanden och 2 miljoner dödsfall i 31 länder. Under perioden minskade antalet länder som rapporterade in sjukdomsfall mycket snabbt. År 1976 rapporterade endast två länder in några fall av smittkoppor och det sista naturligt uppkomna fallet rapporterades år 1977 då en kvinna hade exponerats för smittkoppsvirus i ett laboratorium. Sjukdomen smittkoppor förklarades utrotad den 8 maj Flera faktorer bidrog till att projektet blev så framgångsrikt: ett globalt politiskt åtagande, ett definierat mål, en bestämd tidtabell, välutbildad personal och en flexibel strategi. Dessutom hade sjukdomen flera egenskaper som gjorde den möjlig att utrota och det fanns ett verksamt och värmebeständigt vaccin att tillgå. År 1979 hade WHO fortfarande ett lager smittkoppsvaccin som var tillräckligt för att vaccinera 200 miljoner människor. Detta lager reducerades så småningom till 2,5 miljoner doser, men eftersom det finns en oro för att smittan skulle kunna användas inom biologisk krigföring, fortsätter WHO att upprätthålla adekvata vaccinlager Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

25 1 Vad är epidemiologi? Inforuta 1.4. Epidemiologiska egenskaper hos smittkoppor 12 Epidemiologiska metoder användes för att fastställa följande egenskaper hos smittkoppor: det finns inga icke-humana värdar det finns inga subkliniska smittbärare patienter som tillfrisknat från sjukdomen är immuna och kan inte överföra infektion naturligt förekommande smittkoppor sprids inte lika snabbt som andra infektionssjukdomar t.ex. mässling eller kikhosta sjukdomsöverföring sker vanligen via långvarig kontakt mellan människor de flesta patienter är redan sängliggande när de blir infektiösa, vilket begränsar spridningen. Metylkvicksilverförgiftning Redan under medeltiden var det känt att kvicksilver var ett giftigt ämne. Under senare år har dock kvicksilver kommit att stå som symbol för de risker som miljöföroreningar medför. På 1950-talet släpptes kvicksilver ut i en liten vik utanför Minamata i Japan via avloppsvattnet från en fabrik (inforuta 1.5). Detta ledde till att metylkvicksilver lagrades i fisken, vilket förorsakade svåra förgiftningsskador hos de människor som åt av den. 15 Detta var den första kända förgiftningsepidemi som orsakats av metylkvicksilver i fisk och det krävdes flera år av forskning innan den exakta Inforuta 1.5. Minamatasjukan Epidemiologin kom att spela en avgörande roll för att identifiera orsaken till och begränsa vad som kom att utveckla sig till en av de första, rapporterade sjukdomsepidemierna som orsakats av miljöföroreningar. Man trodde att de första människorna som insjuknade hade infektiös meningit. Man kunde emellertid konstatera att 121 patienter med sjukdomen bodde nära Minamataviken. En kartläggning av drabbade och icke-drabbade personer visade att offren nästan uteslutande tillhörde familjer vars främsta sysselsättning var fiske och vars kost huvudsakligen bestod av fisk. Å andra sidan drabbades inte människor som besökte dessa familjer eller familjemedlemmar som bara åt små mängder fisk av sjukdomen. Man drog därför slutsatsen att någonting i fisken hade förgiftat patienterna och att sjukdomen inte var smittsam eller genetiskt betingad. 15 Författarna och Studentlitteratur _01_book.indd

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Krav på blodgivares lämplighet

Krav på blodgivares lämplighet Bilaga 5 Krav på blodgivares lämplighet A. PERSONER SOM INTE FÅR GODKÄNNAS SOM GIVARE AV BLOD FÖR ALLOGEN TRANSFUSION 1. Sjukdomar och behandlingar En person får inte godkännas, om han eller hon har 1.

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga?

Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Öppna jämförelser ställer krav på epidemiologisk analys och tolkning JUAN MERLO Professor, regionöverläkare, Hälso- och sjukvårdsledning

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14 Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-12-14 Denna version har reviderats enligt följande: Sid. 5. Informationen i andra stycket under tabellen har kompletterats Sid.

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsopolitiken Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2. 2014-05-22 Hälsa - folkhälsa Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Folkhälsoperspektiv på spel GARN 161018 Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Spel om pengar är en folkhälsofråga Målet för samhällets insatser inom folkhälsoområdet spel om pengar är minskade

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07 Kursplan Dnr 513-499-07 Benämning på kursen Psychiatry, 16,5 credit points Poäng 16,5 Kurskod Ansvarig institution Huvudområde Nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar Utbildningsområde Betygsgrader

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:199

Regeringens proposition 2005/06:199 Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Hepatit A-E, update Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Akut hepatit Symtom: Ikterus, mörk urin, ljus avföring Kan bero på vilken sjukdom

Läs mer

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 juni 2005 (10.6) (OR. en) 9803/05 SAN 99 INFORMERANDE NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 9181/05 SAN 67 Ärende: Utkast till rådets

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng KURSPLAN Folkhälsovetenskap, 30 hp Nivå: Grundnivå Fastställd av Högskolenämnden 2008-04-04 Reviderad kursplan gällande för studenter i VK - 07 Folkhälsovetenskap

Läs mer

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi Kvantitativ metod och grundläggande statistik Varför Sjuksköterskans yrkesutövning skall vila på vetenskaplig grund Kritiskt förhållningssätt, att kunna läsa artiklar och bedöma om slutsatser är rimliga

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Grundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet

Grundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet Grundläggande Biostatistik Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet Formell analys Informell data analys Design and mätning Problem Formell analys Informell data analys Hur

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Korstabeller Vi har tidigare under kursen redan bekantat oss med korstabeller. I en korstabell redovisar man fördelningen på två

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer