Nya tider för papparollen. Nr Barnen i guldindustrins

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya tider för papparollen. Nr 3.2012. Barnen i guldindustrins"

Transkript

1 Nr Tävla om boken Värma en liten Barnen i guldindustrins skugga Josephat om ett utsatt liv med albinism Sök, finn och bli retrorätt Vinn boken om Grodan Flynner Tema: pappa Nya tider för papparollen I backspegeln Tien vågar ta steget från barnhemmet Engagemang Linda är gärna en röst för miljön Aktuellt Marcus Birro om det viktigaste i livet Erikshjälpens tidning Nr

2 hallå där På plats i Phnom Penh Hallå där, Marianne Stattin Lundin, programkoordinator med placering i Kambodja där Erikshjälpen nu startat upp ett regionalt kontor. Många eldsjälar stickar och sänder årligen mössor, tröjor och andra plagg till barn och familjer genom Erikshjälpens partnerorganisationer. I höst startar därför Erikshjälpen och Skandinaviska Läkarbanken tillsammans med Hemmets Journal och Libris förlag projektet Sticka och skicka, en satsning för att få ännu fler att bidra till att minska mödra- och barnadödligheten i världen. Vi på Hemmets Journal startade vår handarbets-community Mitt handarbete på internet i november i fjol, då vi vet att handarbetsintresset är stort bland våra läsare. Responsen har varit fantastisk. Det dröjde inte länge innan vi förstod att det hos många handarbetsintresserade finns ett starkt engagemang för att hjälpa där det behövs, säger Joakim Norling som är chefredaktör för hemmetsjournal.se och Mitt handarbete. Projektet sträcker sig från 1 oktober till 1 december, då den stickintresserade kommer kunna Varför väljer Erikshjälpen att öppna ett kontor i Phnom Penh? Det görs eftersom arbetet i Sydostasien är prioriterat av Erikshjälpen och speciellt insatserna i Kambodja. Ett regionalt kontor gör det möjligt för oss att bli ännu mer effektiva i vårt arbete. Det gör också att vi kan ha en tätare kontakt med våra samarbetspartners även efter det att jag flyttar tillbaka till Sverige. Vi vill utveckla arbetet i regionen och då krävs det helt enkelt mer resurser. När öppnade kontoret? Vi öppnade i augusti. Det var en mycket rolig dag då all personal fanns på plats och vi kunde börja forma vårt team. Den första tiden har naturligtvis gått åt till att göra personalen bekant med Erikshjälpen och de organisationer som vi arbetar tillsammans med. Sticka och skicka en satsning som värmer Behovet av stickade babykläder är stort. använda sig av mönster från Anna Braws bok Värma en liten (Libris förlag). Kläderna distribueras genom Human Bridge. Barnläkaren Britt Gustafsson kommer i vinter att volontärarbeta på ett sjukhus i Zambia genom Skandinaviska Läkarbanken, och är mycket positiv till initiativet. Babykläder är en bidragande faktor till att mammor tar sig till sjukhusen och får genomgå en säker Hur många anställda är det på kontoret och vilka är deras uppgifter? Vi har anställt tre personer. En man som ansvarar för all ekonomisk uppföljning och två kvinnor som hjälper våra samarbetsparters och följer upp de insatser som dessa utför. Hur länge finns du själv på plats? Jag kommer att finnas i Kambodja till slutet av november. Då flyttar vi tillbaka till Sverige. Sedan kommer jag att besöka Kambodja varje år och givetvis ha mycket kontakt med teamet både via e-post och skype. n förlossning. De får även glädjen att ta med sig något rent och fint hem till sin nyfödda bebis. Det känns väldigt spännande att kunna vara en del i denna insats som är en otroligt viktig del i vårt arbete, säger Britt som hoppas på att kunna dela ut stickade babykläder från Sverige till många nyfödda barn som behöver värmas. n Text: Tina Andersson Foto: privat Vill du läsa mer och få tips och beskrivningar? Gå in på sticka-och-skicka, sticka-och-skicka Läs och tävla om stickboken Värma en liten på sidan 28. Hit skickar du dina stickade kläder: Human Bridge, HOLSBYBRUNN. Märk paketet med Sticka och skicka Foto: åsa dahlgren årgång 58 Utgivare Erikshjälpen Bergmossevägen Holsbybrunn Telefon Fax E-post Hemsida Redaktion Bengt Swerlander, ansv utg Louise Nordlund Isaksson Camilla Sköld Monica Samuelsson, red Peter Toftgård Tina Andersson Jessica Albertsson Niklas Carlemar Josefine Antonsson Utgåvor Erikshjälpens tidning ges ut i mars, juni, oktober och december Upplaga Omslagsbilden Foto: Åsa Dahlgren Tryck V-TAB Vimmerby Tidningen trycks på miljövänligt papper Layout Gilla Design ISSN X Plusgiro (det senare används endast då OCR-kod finns) Bankgiro Citera oss gärna men glöm inte att ange källan Erikshjälpen är en biståndsorganisation verksam i 25 länder. Insatserna bygger på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen och en kristen värdegrund. Arbetet finansieras till stor del av regelbundna gåvor från allmänheten. Erikshjälpen förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar. 2

3 Innehåll NR Foto: Åsa Dahlgren, Monica Samuelsson, Patrik Svedberg Tema: pappa Vem är han, pappa? Och vilken roll spelar han för familjen och sina barns utveckling? Ibland hamnar pappa i skymundan när fokus sätts på mor och barn. Men medan många barn växer upp helt utan kontakt med sin pappa tar idag allt fler pappor parti för barnen. Några hängivna pappor möter vi på sidorna Jorden runt 14 Tien och känslan av utanförskap. Engagemang i Sverige 16 Linda vill höja en röst för miljön Porträttet 20 Josephat om kampen för livet och mot fördomarna Krönika 29 Elin Henriksson om att våga se hela bilden Bildkrysset 30 Kryssa och vinn. Du kan hjälpa 31 Din gåva och din insats gör skillnad! Det handlar om barnen Barnen i guldindustrins skugga 15 Lyckat läger för barn med blödarsjuka 18 Gemenskap och lek trots funktionshinder 19 Mer lek för storasyskon på sjukhus 31 Är du ekoreko? Eller kanske retrorätt? Eller har du just hittat in till second hand? Läs om medveten shopping och bra val för både miljö och omvärld på sidan 24-27, 35. Pappor som tar ansvar Det är ansvarsfullt att vara pappa, samtidigt som det är en stor förmån. Det är glädjande att se dagens pappor i Sverige som tar sin papparoll med stort ansvar och engagemang. Barn, både flickor och pojkar, behöver och har rätt till goda manliga förebilder. Men många barn växer upp utan kontakt med sina pappor och lever med saknad, förhoppningar och drömmar om ett liv tillsammans. Att vara pappa skiljer sig av tradition och sociala normer i olika delar av världen. På många platser är det mammorna som lever närmast barnen. I våra projekt, där vi arbetar bland de mest utsatta, är det inte ovanligt att papporna är frånvarande. Arbete på annan ort, misär som lett till att de gett upp och lämnat familjen eller alkoholproblem är några orsaker. Men man behöver inte leta länge för att hitta engagerade pappor som helhjärtat ställer upp för barn och deras rättigheter. I detta nummer av tidningen möter vi några män med tydlig ambition att inte bara vara tillgängliga utan som också tar strid för barnens bästa. Du möter dem både på temasidorna men också i porträttet av Josephat Torner. En man med en säregen historia som blivit något av en far för många barn med albinism eller funktionshinder i Tanzania. Hösthälsningar Bengt Swerlander Erikshjälpens generalsekreterare Erikshjälpens tidning Nr

4 Skyler och skyddar Kroma kallas i Kambodja det bomullstyg som antingen bärs, som här, på huvudet för att skydda mot den stekande solen, eller av män som virar tygstycket runt höften. På de många risfälten ser man ofta arbetande kvinnor bära kroma på huvudet. När dagens sysslor lämnas för exempelvis ett besök i pagodan eller templet byter man gärna till en scarf av lite finare tyg, gärna siden. Foto: Åsa Dahlgren 4 Erikshjälpens tidning Nr

5 nyheter Mödradödlighet nästan halverad på tjugo år Bill Gates i samarbete med UNICEF En rapport från FN visar att antalet kvinnor som avled i graviditetsrelaterade komplikationer minskade med hela 47 procent mellan åren 1990 och Förbättring har skett i nästan alla världens regioner och som bakgrund till detta lyfts både ökad tillgång till preventivmedel, fler utbildade barnmorskor och ökad tillgång till akutvård fram. Trots den positiva utvecklingen avlider fortfarande en kvinna varannan minut till följd av problem under graviditet eller förlossning. Länder i södra Afrika är speciellt drabbade. Källa: OmVärlden ill: istock Ett unikt samarbete har inletts mellan UNICEF och The Gates Foundation då Bill Gates har lovat att bidra med lika mycket som UNICEF samlar in för att kunna utrota mässling genom vaccinationer. Mässling räknas som en av de mest smittsamma virussjukdomarna i världen och varje dag dör 380 barn på grund av sjukdomen. Källa: Unicef.se foto: istockphoto 7,6 milj Barnen drabbas hårdast av fattigdomen 7,6 miljoner barn dör varje år innan de hunnit fylla fem år. Det motsvarar närmare barn om dagen. De främsta anledningarna är undernäring eller sjukdomar som diarré, lunginflammation och malaria. Med rätt sjukvård hade dessa dödsfall kunnat förhindras. Källa: millenniemalen.nu Anna Mollel blev Barnrättshjälte 2012 The World s Children s Prize är världens största utbildningsprogram inom barns rättigheter och globala utvecklingsfrågor. Idag ingår 107 länder och närmare skolor, däribland svenska skolor. Varje år får eleverna inom programmet utse vem som ska få ta emot deras pris för insatser kring barns rättigheter. Årets pris gick till Anna Mollel då hon i över tjugo år har kämpat för de funktionsnedsatta barnens rättigheter, främst i norra Tanzania. Källa: foto: martin svensson Fattigdom handlar inte bara om brist på pengar utan lika mycket om avsaknad av livschanser. Inte bara brist på pengar Vi vill peka på att fattigdom inte bara handlar om brist på pengar utan lika mycket om avsaknad av livschanser. Det saknas resurser på många håll och ett stort antal barn har svårt att själva påverka sin situation. Här har Erikshjälpen en viktig uppgift att fylla. Det säger Mattias Ingeson, biträdande generalsekreterare för Erikshjälpen och ansvarig för organisationens insatser i Sverige, med anledning av att Erikshjälpen nu trappar upp och förstärker insatserna och arbetet för barn i Sverige. foto: Tora Mårtens Krav på upplysning till unga I ett gemensamt uttalande från de nordiska barnombudsmännen uppmanas de nordiska regeringarna att säkerställa att barn får information om sina rättigheter redan från låg ålder. Framförallt lyfts rätten till sin egen kropp fram då nordiska pojkar och flickor varje dag utsätt för våld och övergrepp. Island lyfts fram som ett bra exempel där barn redan på lågstadiet får information om rätten till sin egen kropp och vart man ska vända sig om denna rätt inte respekteras. Källa: Barnombudsmannen.se Mer psykiskt lidande bland könsstympade Förekomsten av depression, posttraumatisk stress och ångest är upp till sju gånger högre bland könsstympade flickor jämfört med dem som inte genomgått ingreppet. Det skriver OmVärlden som hänvisar till tysk forskning genomförd i Irak. 46 procent av de könsstympade flickorna uppges lida av ångest. Källa: OmVärlden foto: fotolia ill: istock Erikshjälpens tidning Nr

6 TEMA: pappa foto: charlotta smeds Var närvarande. Gör saker tillsammans. Inte alltid sådant som du själv vill. Låt barnen gå före. Det är svårt ibland. Vi är så itutade att det är vi och vårt som gäller, säger Marcus Birro, här med barnen Mimmi och Milo. 6 Erikshjälpens tidning Nr

7 Papparollen inte bara familjens försörjare 10 Nam om oron för barnens framtid 12 Pappa. Närvarande och engagerad. Frånvarande och okänd? Eller någonstans i zonen där emellan? I detta tema möter vi några pappor och pratar om det stora, ofattbara - och också svåra - i att vara pappa. Och om längtan att göra livet till det bästa för sina barn. Text: Monica Samuelsson Foto: charlotta smeds, Elisabeth Ohlson Wallin Birro om livet, familjen och barnen Jag är som många andra ett skilsmässobarn. Mamma och pappa separerade när jag var i tonåren. Det var en känslig tid och jag kan se att det präglat mina relationer och gett mig en ängslighet. Ska det hålla? Ska det gå sönder? Marcus Birro är en välkänd röst och penna. Älskad och kritiserad. Bådadera för att han säger och skriver vad han tycker och tänker. Där lyser ängsligheten med sin frånvaro. Jag får mycket både stöd och kritik men jag funderar inte så mycket på det. Det mest tragiska som finns är när människor blir rädda att förlora anseendet och inte vågar vara ärliga. Marcus mamma är svenska. Pappa kommer från Italien. Han är öppen, glad och långt mer nyfiken på livet än många av mina jämnåriga. Det beundrar jag honom för. Han har alltid varit hängiven oss i familjen. Han drack inte. Han jobbade som vaktmästare och skötte livet i vårt mögelskadade hus i förorten, berättar Marcus på sitt sällan skönmålande sätt. Utan att domdera lyckades han sätta gränser. Det var mycket han gjorde bra bara genom att vara den han är, fortsätter Marcus. I krönikor och böcker har Marcus Birro öppenhjärtligt berättat om hur han och sambon Jonna under loppet av sex månader år 2006 både fick och förlorade två barn; Dante och Liten. Varvat med sorgen följde en lång och slitsam förberedelse för provrörsbefruktning. Så föddes Milo i februari 2009 och i augusti året därpå lilla Mimmi. Inte konstigt att mycket av Marcus skrivande handlar om just sorg, längtan och kärlek. Det är skönt att få formulera sina stora känslor. Jag tycker synd om pappor som inte kan förmedla all den kärlek de känner i ord. Många blir tysta. När jag skriver om att vara pappa hoppas jag ge män mod att prata om det stora i livet, säger Marcus som tillstår att han kan ha sitt italienska temperament att tacka för den förmågan. Det är ju också mitt jobb att sätta ord på saker och ting. Hur är han då själv som pappa? För ett par år sedan blev Marcus Birro av tidskriften Marcus Birro Ålder: 40 i år Bor: Stockholm Familj: Gift med Jonna. Barnen Milo (3,5 år) och Mimmi (2 år). Aktuell bland annat med nya boken Släng alla kartor. Memoarer mitt i livet mitt i livet, kan man säga. Det är tjugo år sedan jag skrev min första bok. Jag vill berätta om resan och hur livet varit. Den handlar om att våga gå vilse med flit, att inte ängsligt följa rådande mallar eller vad andra tycker är rätt eller fel. Det är en bok om mod. Att våga testa nya vägar. Erikshjälpens tidning Nr

8 TEMA: pappa foto: Elisabeth Ohlson Wallin Marcus tipsar Läs: "Just nu läser jag en novell på engelska av Stephen King som heter 11/22/63. Den handlar, kort sagt, om en man som tar en tidstrappa tillbaka till år 1958 och gör ett försök att avstyra mordet på John F Kennedy. Sedan läser jag en bibel som jag fått av en bekant. Det är en bibel som mer anger i vilken tidsordning bibelns böcker skrevs. Det är intressant och ger en annan slags dramaturgi än den bibel jag läser annars." Vi är en bön framför deras steg Marcus Birro i boken Pappatexter om att vilja barnens bästa. Lyssna på: "Beväpna dig med vingar med Joakim Thåström. Se: Brorsan och pappa är ju riktiga cineaster som helst ser svart-vita albanska filmer där det regnar. Jag vet inte hur jag blivit men jag ser ju hellre enkla popkulturella thrillers. Kanske som Men in black och I am legend med Will Smith. På sidan 28 får du fler tips på böcker, film och musik för långa höstkvällar. Mama utsedd till Årets Papa. Han hyllades för att ha tagit sig ur missbruk och för att ha gett andra hopp och tröst i tillvaron. Tusentals läsare följde hans sorg och längtan efter att få barn. Jag är väl hyfsad som pappa. Jag har ett bra jobb som gör att jag kan vara hemma mycket. Jag försöker vara nykter, tålmodig och närvarande. Men ibland är jag disträ. Vi män har flykten i blodet. När det blir motgång väljer många av oss att fly, ibland in i alldeles för mycket arbete. Det krävs en del för att inse att det kan vara minst lika meningsfullt att sitta hemma och leka med lego. Jag ser många engagerade och närvarande svenska pappor. Däremot tycker jag att individualiseringen gått på tok för långt. Man bryter upp snabbt från en relation istället för att stanna och försöka igen för barnens skull, säger Marcus Birro som menar att han ibland stämplas som fördomsfull, icketolerant och konservativ kärnfamiljsivrare. Och ivrar för familjen gör han. Gärna. Det är helt obegripligt att folk är så rädda för att ta hjälp när det krisar. De flesta skulle inte ha problem att lämna in en trasig bil på verkstad eller till och med be om hjälp när de inte kan sluta dricka. Men när det handlar om brustenhet i relationen eller i familjen då blir folk alldeles förvirrade. Kanske allra mest inom kristenheten. Vi måste sluta att vara så dömande, både mot oss själva och andra, säger Marcus och berättar hur de själva bett om hjälp hos familjerådgivning. Det är nyttigt att få någon att titta på ens liv lite utifrån. Det handlar mer om att lära sig se hur man själv agerar än att försöka ändra på den andre. Marcus Birro menar att familjen är en plats för antiegoism. Där ska man få vara den man är alldeles oavsett hur man lyckas eller inte lyckas i livet utanför. I familjen älskas man utan förbehåll. Det är vad familjen är för mig. Tillbaka till papporna. Ibland berättar män för mig om sorgen att aldrig ha fått vårdnaden om sina barn. Barn behöver både mamma och pappa. Men så länge feministerna missar att slåss för både mammors och pappors rätt till kontakt med sina barn så kommer det vara svårt att nå framgång i jämställdhetsarbetet. Att bli pappa öppnar upp hjärtat för en helt ny grundlag i livet. En lag som inte fanns innan. Det är så berikande både att få känna och att ge all den där kärleken. Det är något helt nytt och så starkt. Det är det bästa. Förändras man inte av erfarenheten av att bli pappa, då är man nog inte mänsklig. Papparollen då? Jag gillar inte det ordet. Att vara hemma med barnen är tvärtom en av de få gånger i livet då jag inte är en roll. Då är jag bara mig själv. Det svåraste är att ha tålamod och att vara vuxen i alla lägen då man själv bara vill lägga sig på golvet och skrika. Men jag tror att man blir bättre på alla sätt, och i alla livets relationer, av att ha barn. Vinn Birros böcker! Här på temasidorna läser du vad barn runt om i världen svarat på frågan Hur ska en bra pappa vara? Skriv din definition av en bra pappa. Fyra personer belönas med varsitt bokpaket med Pappatexter och Släng alla kartor av Marcus Birro. Välkommen med ett vykort till Erikshjälpen, Bergmossevägen 5, Holsbybrunn eller besök vår tävlingssida på 8 Erikshjälpens tidning Nr

9 Att ta sitt ansvar I Burkina Faso skulle många män kunna göra en insats i hemmet, men på grund av sociala normer och traditioner flyr många från detta ansvar. Genom lokala samarbetspartners bidrar Erikshjälpen till att samtal förs med ett antal män. Målet är att bryta den rådande trenden och få män att mer se till familjens bästa än till vad andra verkar tycka och tänka. Sawa Dogo har fått hjälp av Erikshjälpens projekt att starta en liten servering. Att stärka kvinnors inkomst är ett effektivt sätt att förbättra situationen för barnen, men det gäller också att männen tar sitt ansvar. Sawa Dogo och hennes man har sju barn men ansvaret för deras vård och omsorg har hittills legat helt på Sawa. Sanou Kononba från Tankwogoma vittnar om hur förändringsarbetet ger resultat. När jag var ung hjälpte jag min fru med hushållssysslor men sedan mer än tjugo år tillbaka gör jag inte det längre eftersom de andra retas med mig och säger att jag inte är en riktig man. Efter samtalet med CRE- DO* inser jag att jag lyssnar till dessa män på min familjs bekostnad. Jag ska nu istället hjälpa min fru. Mina barn ska göra detsamma och hjälpa sin mamma. Var och en måste se till sitt eget hus och till sin egen lycka! n *CREDO är Erikshjälpens samarbetsorganisation Text och foto: Sara Bergqvist Adama Samake har två fruar och arton barn. Bilden togs i Mali i samband med fjolårets svältkatastrof. Pappor blev hälsovolontärer Hur håller man sig frisk? Vad gör man om man drabbats av diarré eller malaria? Och varför ska man inte släppa in höns i huset? Tolv män från byar i norra Laos där Erikshjälpen arbetar har utbildats till hälsovolontärer. Alla tillhör minoritetsfolk och hjälper sedan två år tillbaka till med rådgivning, enklare träning och medicinutdelning i sina hembyar. Vi har fått bra träning men det är fortfarande mycket vi behöver lära oss, säger några unga män från akhafolket. De berättar att träningen gett dem ny förståelse. Undervisningen är elementär och handlar bl a om febersjukdomar, lunginflammation, diarré och parasitangrepp. Kunskapen om sjukdom och hälsa är mycket begränsad i byarna där sjukdom tolkas som angrepp från onda andar. Det gör att man i första hand använder sig av ceremonier och traditionella medicinmän, istället för att använda modern medicin. Hälsovolontärerna utrustas efter utbildningen med varsin låda med enklare mediciner och goda instruktioner för olika komplikationer. Tack vare lådan kan vi hjälpa våra grannar, säger volontärerna. De flesta som kontaktar volontärerna skulle aldrig ta sig till sjukhus. Dels eftersom vägen är lång, dels eftersom det är dyrt med sjukvård. Erikshjälpen har dock en mindre budget för att kunna sända allvarligare fall till mer avancerad vård. Volontärerna är också hygienkontrollanter. De ser till att vattensystem fungerar, att vattnet är rent och att de toaletter som byborna byggt i samarbete med Erikshjälpen hålls rena. De ser också till att djur och människor inte bor tillsammans. Det är viktigt eftersom det ökar risken för sjukdom. Sedan vi började skilja på boendet för djur och människor är vi mycket friskare, säger en man från Yang-folket. Volontärerna jobbar, till skillnad från många traditionella så kallade medicin-män, utan betalning. Särskilt viktiga är volontärerna för de allra fattigaste som inte har någon annan att vända sig till. n Text och foto: Magdalena Vogt Hur ska en bra pappa vara? Magorine, 9 år Bussi Island, Uganda En bra pappa ska inte vara irriterad hela tiden och han ska betala skolavgifter. Foto: Lina Hansson Rasicine, 14 år Burkina Faso En pappa ska lära barnen vad som är bra i livet så att de inte blir tjuvar eller knarkare. Han ska vara snäll mot mamman och inte ha andra kvinnor, för det är inte bra för barnet. Pappan ska vara snäll mot sitt barn och berätta berättelser för dem. Foto: Elin Henriksson Raqia, 13 år Rinkeby Hjälpsam och han ska alltid vara där när man behöver honom. Man ska känna sig trygg när man är med sin pappa. foto: Sofia Denzler Erikshjälpens tidning Nr

10 TEMA: pappa Jag ville känna mig älskad Vi levde i pappas skräckvälde. Han började dricka när jag var elva år. Innan det har jag mest bra minnen av honom. Men när han drack hotade han mina syskon, min mamma och mig till livet. En gång försökte han sätta eld på vårt hus. Samath* berättar om sin uppväxt i Kambodjas huvudstad Phnom Pehn och han berättar om sin far. En man som fortfarande framstår som något av ett mysterium för honom. Pappa var, som många andra, soldat under röda khmererna med många traumatiska minnen från den tiden. Han blev bedragen av vänner och skadad flera gånger. Några år efter kriget lyckades han hålla ihop sitt liv. Sedan sprack det för honom och han började dricka. Jag skulle egentligen vilja veta mer om vad han gått igenom. Det skulle kanske hjälpa mig att förstå. Men vi har aldrig pratat riktigt om det där, säger Samath som själv bevittnat mycket våld under sin uppväxt. I Kambodja bär många på hemska minnen från kriget vilket bidrar till ett utbrett våld i hemmen. Redan som mycket liten såg Samath människor misshandlas svårt och till och med dö. Hur ska en bra pappa vara? Ma Kara, 11 år, Kambodja En bra pappa slår aldrig. Han ska säga goda ord när jag gör något fel. En bra pappa låter inte sina barn göra hårt arbete. Foto: Andreas Hallman Brendah, 11 år, Uganda En bra pappa ska vägleda sina barn. Han ska uppfostra dem och lära dem att visa respekt mot andra. Barnen ska få undervisning och mat. En bra pappa ser till att barnen har kläder och tvål så att de är rena och fina. Foto: Isabelle Edsmyr Jag minns att jag verkligen hatade pappas sätt att behandla mina syskon, min mamma, mig och min mormor. Till henne fick jag flytta när pappa började dricka. En gång hotade pappa mormor till livet. Jag försökte gå emellan och sade om du dödar hennes så kommer jag att ta livet av dig. Någon värme eller närhet fanns aldrig under Samaths uppväxt. Vi syskon fick aldrig en kram och aldrig ett uppmuntrande ord. Våra känslomässiga behov blev aldrig tillgodosedda. Och när pappa drack gick mammas ork åt till att klara av våldet, skräcken och att i alla fall hyfsat sköta om oss barn. Samath berättar om ett självförakt som började ta form i honom. En identitetslöshet slog rot. Som barn tog jag på mig hela skulden till att mamma och pappa bråkade. Att det var så illa hemma var ju inget annat än ett tydligt tecken på hur dålig jag måste vara, berättar Samath som också tog mammans alltmer sviktande hälsa på sitt eget samvete. Med dessa vanföreställningar levde Samath i närmare tjugo år. På alla sätt försökte han få människor omkring sig att vara nöjda och glada. På alla upptänkliga sätt började han söka bekräftelse. Och priset kom att bli väldigt högt. För Samath ledde bristen på kärlek under uppväxten till ett långt och många gånger destruktivt sökande efter bekräftelse. Jag fick jobb och gjorde allt för att lyckas och bli omtyckt. För pengarna jag tjänade bjöd jag vänner och bekanta på öl. Det visade sig vara ett enkelt sätt att vinna omgivningens gillande, säger Samath som också började uppvakta tjejer men även besöka prostituerade. Som barn tog jag på mig hela skulden till att mamma och pappa bråkade För mig handlade allt om att bli bekräftad och få den uppmärksamhet jag hade saknat som barn. Mitt självförtroende var uselt och självbilden svag. Jag mådde verkligen pyton men visste inte hur jag skulle ta mig ur mitt eget beteende. Så kom Samath att träffa en utländsk kvinna som arbetade en tid i landet. Tycke uppstod och Samath tänkte att ett giftermål skulle hjälpa honom att hålla sig borta från sexklubbarna och livet där som fyllde honom med sådant självförakt. Vi gifte oss och fick en dotter. Det första året gick bra men sedan började jag gå till klubbarna igen. Min fru visste först inget om det men jag mådde dåligt och ville inget hellre än att få hjälp, säger Sa- 10 Erikshjälpens tidning Nr

11 Hur ska en bra pappa vara? Jakob Ringh, 7 år Spånga: Han ska vara snäll och han ska hjälpa en. foto: Sofia Denzler Emmanuel, 15 år Uganda En bra pappa tillåter inte sitt barn att göra dumma saker, som att gå med i dåliga gäng. Han är inte full och ska inte vara en tjuv. Han bor hemma och går till kyrkan varje söndag. En bra pappa tror på sina barn och på familjen. Han tänker på barnens framtid och ger dem utbildning. Han köper kläder, mat och medicin när hans barn är sjuka. En pappa som visar familjen kärlek är en bra pappa. Foto: Isabelle Edsmyr math som vid ett tillfälle berättade för sin mamma hur han plågades av att inte kunna kontrollera sitt bekräftelsebehov. Hon tog mitt agerande i försvar och sade att nästan alla gifta män i Kambodja träffar andra kvinnor eller köper sex. Inte ens hon såg hur dåligt jag mådde, berättar Samath som kom att skilja sig en tid senare. Idag får Samath hjälp på ett center för unga män med beroendeproblematik. Dottern är snart sju år och kontakten med henne och barnets mamma är idag förhållandevis bra. När jag var barn fick jag aldrig en kram, aldrig ett uppmuntrande ord. Det vill jag få ge mitt barn. Jag saknar mitt hem och min familj. Samtidigt är jag rädd för mig själv och att jag ännu inte är stark nog att flytta tillbaka till staden. Här på centret kan jag hjälpa andra och känner också att jag håller på att läka. Jag har kommit en bit på väg med att förstå mig själv, min uppväxt och varför det blev så här. Det är viktigt att ha ett bra mål. Mitt mål är att en dag kunna vara en bra pappa för min dotter. n Text Monica Samuelsson Foto: åsa dahlgren *Samath heter egentligen något annat men har själv valt att vi ska kalla honom så. Pappa mer än familjeförsörjare Familjeförsörjare och den person som tar de stora besluten om barnen. Men en pappa behöver vara mer än så. Vi vill bli bättre på att hjälpa papporna att hitta sin roll, säger Peter Toftgård på Erikshjälpen. En bra uppväxt är en uppväxt där man som barn har en god och nära relation till båda sina föräldrar. Det tror Peter Toftgård, chef för Erikshjälpens internationella avdelning. Att ha en bra relation till både mamma och pappa ger stabilitet och är positivt för barnens utveckling. Om män och kvinnor har olika sätt att relatera till saker och ting så är det bra för barnen att få med sig båda i livet, säger han. Men i många av de länder där Erikshjälpen jobbar saknar pappor ofta en nära relation till sina barn. Det är mammorna som står för omvårdnad, närhet och trygghet. Pappornas roll är att försörja familjen, sköta fostran av barnen och ta de viktigaste besluten. Vi behöver bli bättre på att tänka in papporna när vi jobbar med barns rättigheter För att hjälpa papporna att hitta sin roll och få en bättre relation till sina barn, tror Peter Toftgård att det är viktigt att skapa en förståelse för hur betydelsefulla de faktiskt är som föräldrar. Det handlar inte bara om att försörja barnen med mat och kläder. Det finns andra saker som är minst lika viktiga, säger han. I arbetet för barns rättigheter har Erikshjälpen på flera platser skapat så kallade byforum där man diskuterar barns situation och rättigheter. I dessa forum finns både män och kvinnor. Här har man alltså chansen att nå många pappor och uppmuntra dem att engagera sig i sina barn. I dessa forum skapar vi förståelse för barnen, deras behov och hur de utvecklas. Men vi diskuterar också de vuxna och föräldrarnas roll, säger Peter Toftgård, som tror att information, samtal och diskussioner är det bästa sättet att skapa förändring på pappaområdet. Ytterligare en anledning till att det är viktigt att nå papporna, är att det ofta är de som ytterst beslutar i viktiga frågor gällande barnen. Det gäller att få dem att till exempel prioritera att barnen går i skolan i stället för att arbeta på fältet eller i hemmet. Peter Toftgård säger att det generellt finns en risk att man i bistånd lyfter mammorna och glömmer papporna. Man vet att när man satsar på mammorna kommer det barnen till del. Men papporna spelar också en viktig roll, så vi behöver bli bättre på att tänka in papporna när vi jobbar med barns rättigheter, säger han. Peter Toftgård, som själv är pappa till tre barn i åldrarna 16, 13 och 12, tycker att en bra pappa ska vara närvarande och kunna lyssna. En balansgång som kan vara svår är hur mycket man ska bestämma åt barnen och hur mycket eget ansvar de ska få ta. Det är inte helt lätt, men förhoppningsvis lär man sig under vägen, säger han. n Text: Josefine Antonsson Foto: Pelle Wahlgren och Josefine Antonsson Hur ska en bra pappa vara? Ingrid, 4 år, Spånga Jag tycker att han ska vara bra på att lyssna på vad jag säger. För det vill jag att han ska vara. Foto: Sofia Denzler Sovatra, 10 år Kambodja En bra pappa talar vänligt till sina barn om de har gjort något fel. Han hjälper sina barn och lär dem sådant de inte vet. Foto: Andreas Hallman Erikshjälpens tidning Nr

12 TEMA: pappa bildtextt Nam i Kambodja trivs som pappa och är väldigt glad i sina barn. Samtidigt är hans oro stor över faror som lurar i form av droger, trafficking och kriminalitet. Så kan du hjälpa För barnen är både pappa och mamma viktiga. Välkommen med en gåva som går till barnens bästa och stöder hela familjen. Använd bifogat inbetalningskort eller sätt in direkt på pg Erikshjälpens tidning Nr

13 Små skjul byggda av de material familjerna kommit över. Lite plast, kanske någon bit presenning, ett stycke korrugerad plåt om man har tur. Bostäderna i Phnom Penhs slumområden ger inte mycket skydd. Varken mot vädrets makter eller mot objudna gäster. Å andra sidan finns här kanske inte så mycket en utomstående skulle trakta efter. Men väggar och möjlighet att stänga om sig skulle nog ändå kännas lite tryggare för många av de familjer som bor här. Nam är pappa i en av dem. En pappas oro Den högsta önskan jag har är att mina barn ska kunna fortsätta, och få gå klart, i skolan. Då har de chans att få jobb. Det är det jag drömmer om, att de en dag ska få det bättre än vi har det nu. Nam är pappa till en flicka och fem pojkar, alla mellan ett och tolv år gamla. Barnens mamma är inte hemma när vi besöker familjens enkla krypin. Sedan tidig morgon är hon ute och säljer småmusslor som hon köpt, tillagat och kryddat. Hit flyttades familjen för tre år sedan. Tidigare bodde de i ett annat slumområde som myndigheterna stängde. Hur länge de får stanna på den här platsen vet de inte. Men det är bara en av väldigt många frågor som idag oroar pappa Nam. På nätterna kör Nam motorcykeltaxi. Då är barnens mamma hemma. Det är så de delat in dygnen. När den ene är hemma är den andre ute och jobbar för att försörja familjen. Marginalerna är ytterst små, för att inte säga obefintliga. Oftast lever Nam och hans familj ur hand i mun. I perioder har barnens mamma druckit. Därför känner Nam sig bättre till mods när han själv kan vara hemma och ta hand om barnen. Fem dollar, eller motsvarande drygt trettio kronor, kan Nam tjäna på att köra taxi en natt. Hälften så mycket drar hans fru in på sin försäljning under en bra dag. Och då är ändå inte hennes kostnader för att köpa in och bereda musslorna borträknade. Sammantaget är det inte mycket när en hel familj ska ha mat, kläder, tak över huvudet och när flera av barnen har kostnader för sin skolgång. De små intäkterna gör stödet från Erikshjälpens samarbetspartner i Kambodja än mer väsentligt. Familjen får idag bland annat stöd så att barnen kan gå i skolan. Samtidigt slipper de att, som tidigare, gå runt för att samla skräp på gatorna. Det är annars en vanlig syssla bland barn och ungdomar från utsatta familjen här. Plast, papp och plåt är det många som samlar för att sedan sälja till uppköpare. Men intäkterna är minimala och riskerna med att vistas ute på gatorna i den täta trafiken är stora. Fyra av pappa Nams barn går idag i skolan. Själv har han läst hela grundskolan. Han började också på gymnasiet men fick aldrig möjlighet att fullfölja. Kanske är det därför Nam är så angelägen om att barnen ska nå hela vägen fram, för att kunna skapa sig ett bättre liv och en tryggare tillvaro än de har idag. Jag är rädd för att de äldre pojkarna här i området ska få fatt på mina grabbar och lura med dem på dumheter. Många här runt omkring sniffar lim, tar andra droger och ägnar sig åt kriminalitet. Det pågår också mycket gambling och spel om pengar, berättar Nam som är uppriktigt orolig för sina pojkar. Ofta förmanar han dem. Han talar om för dem vad de måste göra och vad de absolut inte får göra. Han säger till dem att alltid vara försiktiga. Barnen har en bra förebild i sin pappa och han i sin tur håller ständigt ett vakande öga över dem. n Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren Många här runt omkring sniffar lim, tar andra droger och ägnar sig åt kriminalitet. Erikshjälpens tidning Nr

14 Tien om att vara barnhemsbarn Jag ser att folk tittar på mig När Tien var nio år blev hans mamma svårt sjuk och dog. Tre år senare miste även pappan livet. Tien fick då bo en tid hos sin farmor men fördes ganska snart, tillsammans med sin lillebror, till ett barnhem i en helt annan del av Kambodja. Farmor, tryggheten och familjetillhörigheten har han saknat sedan dess. Flytten minns jag inte så mycket av. Jag hade ju redan förlorat mina föräldrar. Men mamma tänker jag ofta på, säger Tien och kliar sig på armen medan blicken vandrar ut genom fönstret. Mamma var snäll. Om hon hade något gott, kanske en kaka, så gav hon det alltid till oss. Hon skulle aldrig ta något själv utan att först se till att vi barn fick. Pappa kommer jag också ihåg, men han var ganska tyst. Jag älskade honom, men vi fick aldrig så mycket tid tillsammans eftersom han jobbade långt borta och sällan var hemma. Idag är Tien sexton år. Farmor är fortfarande i livet och henne har Tien kontakt med. En gång varje år får han hälsa på men resorna är både långa och kostsamma. På barnhemmet har Tien visserligen en plats att bo. Han får mat tre gånger om dagen och han får gå i skolan. Tien går idag i åttonde klass. Jag har lovat mig själv att inte sluta läsa förrän jag har universitetsutbildning. Utan studier tror jag att det är svårt att få ett bra jobb, säger Tien som gärna skulle vilja läsa teknik för att kanske så småningom kunna bli ingenjör. Men trots att Tien går i skolan är det svårt för honom att betala de extra pengar som lärarna ofta ber eleverna om. Det kan vara för läxpapper, för skrivningar och En gång varje år får han hälsa på farmor men resorna är både långa och kostsamma för specialuppgifter av skilda slag. Någon har sagt att om korruption i vissa länder är en del av systemet så är det just korruption som är systemet i Kambodja. På varje nivå och i varje sammanhang i samhället förväntas man lägga pengar på bordet för att få saker och ting uträttade. Dessvärre är skolans värld inget undantag. Det gör att den ordinarie skolavgiften bara är en av många kostnader som eleverna måste täcka för att ta sig igenom sin utbildning. Ibland pratar barnhemmet med mina lärare och förklarar att jag inte har pengar. En del låter mig då slippa betala, men inte alla. Därför har jag inte kunnat få godkänt i alla ämnen. Det känns väldigt tråkigt, säger Tien. Tien tänker ofta på sin mamma som han miste som liten. Tiden på barnhemmet har präglat honom och det är inte utan oro han funderar på hur det vanliga livet utanför ska komma att bli. Tien tänker ofta på hur framtiden ska bli. Oron gnager i honom eftersom han inte vet hur man lever där ute. Som uppvuxen på barnhem känner han sig inte som en naturlig del av samhället. Han har också märkt att folk betraktar honom som annorlunda just för att han inte vuxit upp i en familj som de flesta andra. Jag tror att det kommer bli svårt att flytta ut i samhället. Jag vet inte hur man gör, var jag ska bo eller hur jag ska få ett jobb. Jag kommer nog inte kunna lita på så många heller. En del kanske kommer vilja lura mig, säger Tien som helst av allt skulle vilja flytta tillbaka hem till farmor. Men det har vi inte råd med. Och till barnhemmet kommer det pengar från andra länder. Det är därför jag ändå kan gå 14 Erikshjälpens tidning Nr

15 i skolan, säger Tien som trots sin oro inte saknar drömmar för framtiden. Jag hoppas att jag ska kunna vara stark. Att jag ska kunna läsa klart och våga ta steget ut i samhället. Inte bara för att det skulle vara bra för mig själv. Jag skulle också vilja kunna hjälpa min lillebror och mina andra släktingar, avslutar Tien. Jag hoppas att jag ska kunna vara stark. Att jag ska kunna läsa klart och våga ta steget ut i samhället. Många barnhem i Kambodja saknar helt strategier för hur ungdomar ska hjälpas tillbaka ut i samhället. Under många år har barn från utsatta hemförhållanden flyttats till barnhem och då mist kontakten med sina familjer och hembyar. Förhållandena på barnhem i Kambodja varierar mycket. En av Erikshjälpens samarbetspartners i landet har på senare år varit involverad i arbetet med att definiera minimistandarder för barnhemsverksamhet och att föra in ett barnrättsperspektiv i arbetet. Det är bara en liten procent av barnen som växer upp på barnhem som är föräldralösa. Den allra vanligaste anledningen är att barnen kommer från fattiga och utsatta miljöer eller från familjer som plågas av sjukdom eller missbruk. Många tror att ett barnhem bättre kan förse barnen med mat och skolgång men det barnen förlorar är kontakten med sina egna familjer och sammanhang vilket ger känslomässiga och sociala problem, säger Marianne Stattin Lundin, Erikshjälpens ansvariga för insatserna i Kambodja, som menar att hjälpen så långt det är möjligt ska ges barnet i sin egen hemmiljö. Erikshjälpen stöder i Kambodja arbetet med att hjälpa barn från barnhem tillbaka till sina familjer och byar och, i de fall där barnen redan blivit vuxna, med att ta steget ut i samhället. Detta sker bland annat med hjälp av stödfamiljer, ungdomsklubbar och nätverk för unga vuxna som vuxit upp på barnhem.n Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren Tien heter egentligen något annat men vill i artikeln kallas just så eftersom det var så hans mamma tilltalade honom. Priset för guld ligger högt nu. Men frågan är om det allra högsta priset inte betalas av de många barn som arbetar inom guldindustrin. Det livsfarliga guldet Sétie i Mali skulle hellre gå i skolan än arbeta med guldgrävningen. Här byggde Erikshjälpen ifjol en skola och arbetar nu aktivt för barns rättigheter. Sétie är tolv år och hoppade av skolan i årskurs tre. Hennes mamma bestämde då att Sétie istället skulle börja jobba på guldgrävningsplatsen där hon tjänar ungefär fjorton kronor om dagen. Exakt hur mycket hon tjänar vet Sétie inte eftersom det är hennes mamma som växlar in guldet. Enligt mamman arbetar Sétie för att betala sina äldre bröders skolgång. Sétie har fyra syskon. Av de fem barnen tvingas tre arbeta i gruvan. Yngst är Séties lillebror. Han är tio år. Vi har inte råd att låta alla gå i skolan, säger Séties mamma. Enligt Human Rights Watch arbetar mellan tjugo och fyrtio tusen barn i Malis många småskaliga guldgruvor. Tusentals barn har lämnat skolan för att hjälpa sina föräldrar med att försörja familjen. Med den nuvarande svältkatastrofen och den politiskt instabila situationen har problemet blivit akut. Mali är Afrikas tredje största guldexportör. På fjärde plats kommer Burkina Faso. Här används barn i hela exploateringskedjan, från att gräva gruvschakt och att arbeta under jord till att dra upp och krossa malm, sköta transporter, bära vatten och vaska guld. Många arbetar dessutom med kvicksilver som används för att skilja guldet från malmen. Kvicksilver angriper det centrala nervsystemet och är speciellt skadligt för barn. Det är svårt att jobba här, berättar Isso, tolv år, som arbetar nere i hålet som kan vara mer än tjugo meter djupt. Isso klättrar ner med hjälp av små avsatser längs väggarna, utan säkerhetslinor. Ofta stannar han där nere i över en timma. Nere i hålet gräver Isso fram malm som sedan dras upp för hand i spannar. Arbetet är fysiskt krävande. Värmen och den dåliga luften gör det svårt att andas. Isso tvingades sluta skolan efter sex år men säger idag att han gärna hade fortsatt. n Text och foto: Sara Bergqvist Erikshjälpens tidning Nr

16 Linda Gårdstam trivs i styrelsen Är gärna en röst för miljön Här kan jag kombinera mitt miljöengagemang med sociala frågor. Det känns jättebra, säger Linda Gårdstam, 34 år, från Västerås som är en av ledamöterna i Erikshjälpens styrelse. Här med maken Johannes och barnen Arvid och Märta. Sedan bilden togs har även Greta kommit till världen. Styrelsearbetet är mitt sätt att vara aktiv. Med jobb och två små barn är det inte mycket tid över. Men här kan jag kombinera intresset för miljö med ett starkt socialt engagemang, säger Linda Gårdstam från Västerås som för drygt ett år sedan valdes in i Erikshjälpens styrelse. Jag vill bidra med mina kunskaper och kanske bli miljörösten i styrelsen. Erikshjälpen är redan en positiv miljöaktör, både i Sverige och i våra projektländer, men jag tror vi skulle kunna göra mer och på ett än mer medvetet sätt. Linda Gårdstam läste till civilingenjör med inriktning på miljö- och vattenteknik. För sju år sedan var hon klar och började då som handläggare på Naturvårdsverket. Ansvarsområdet är avloppsreningsverk. Linda skrattar när hon säger att hon verkligen fått sitt livs drömjobb. Ett starkt miljöintresse har hon alltid haft. I sitt jobb vägleder Linda kommuner och länsstyrelser i frågor om avloppsrening. Hon ser över hur svensk lagstiftning på området står sig i EU-perspektiv. Därtill kommer projektledning för bättre reningsverk runt Östersjön och så ett Sidaprojekt i Vitryssland som ser över möjligheten att utvinna fosfor ur avloppsslam. Fosfor bryts i gruvor för att användas i gödsel. Kan vi tillvarata den fosfor som naturligt hamnar i avloppsslam så skulle vi slippa bryta ny, säger Linda som nyligen flyttat in i det hus hon och maken Johannes byggt. Det är ett lågenergihus som vi eldar med ved för att inte bli så beroende av el och kolkraft. Vi drömmer också om en egen liten vindsnurra. Barnen Märta och Arvid är tre och ett år gamla. Småbarnstiden är intensiv. Efter uppdraget som ordförande i SMU:s riksstyrelse lägger Linda idag tid och kraft på att skapa en angelägen plats för människor i den lokala missionsförsamlingens närhet. Jag har inte varit på så många semesterresor i mitt liv. Däremot blev det några studieresor under tiden i SMU. De gav mig en medvetenhet om hur människor faktiskt har det. Det har präglat mig och gör att styrelsearbetet för Erikshjälpen känns än mer angeläget. Erikshjälpen har en bra helhetssyn i sitt arbete. Den vill jag gärna vara med och utveckla ytterligare, avslutar Linda Gårdstam. n Text: Monica Samuelsson Foto: Privat Våra 1 miljon lottköpare har skänkt kronor till Erikshjälpen Istället för att behålla vinsten från vår lottförsäljning skänker vi den till Erikshjälpen och ytterligare 39 organisationer. Sedan Erikshjälpen valdes som förmånstagare år 2009 har de fått över 18 miljoner kronor till sitt viktiga arbete att ge liv åt barns drömmar. Över en miljon svenskar gillar PostkodLotteriet. Det är de som vill göra en god insats för människa, djur och miljö samtidigt som de har chans att vinna riktigt mycket pengar. En lott för en bättre värld Ju fler som är med i PostkodLotteriet, desto mer pengar får bland annat Erikshjälpen och desto fler blir också våra lotterivinster. Varje dag får våra lottköpare en ny vinstchans samtidigt som de gör en god insats. 2,8 miljarder till goda ändamål De verkliga vinnarna i PostkodLotteriet är Erikshjälpen och alla de andra utvalda organisationerna som får dela på vårt överskott. Sedan Lotteriet startade för sju år sedan har de tillsammans fått ta emot 2,8 miljarder. Anmäl dig på postkodlotteriet.se eller ring erikshjälpen_okt.indd :54:26

17 KULTUR Foto: mattias odh Uppkopplad Att teknologin kommer ikapp är det ingen tvekan om. Många gånger finner man just mobiltelefonen i vad som verkar vara den mest avlägsna afrikanska byn. Foto: åsa dahlgren Fri som fågeln För en liten peng kan man i centrala Phnom Penh göra dagens goda gärning. Betala en slant och ägaren till denna fågelbur släpper en av fåglarna fria. Mot dagens slut samlas dock nya fåglar in för att affärerna ska kunna fortsätta oavbrutet även imorgon. Foto: mikaela arnold För den nödige Den här tekannan i plast fylls med vatten och går att hitta på varje toalett i Västafrika. Kanske något för oss att ta efter som ett miljövänligare alternativ till toalettpapper? Barnavårdcentral i det fria När tid och pengar att gå till ett sjukhus saknas gäller det att hitta alternativa sätt att ta hand om barnens hälsa. I en by i Burkina Faso har man valt att ta hjälp av ett mangoträd för att väga och mäta barnen. Foto: mikaela arnold En stor skål gemenskap I Mali äter man alltid med händerna och alla ur samma skål. Man säger att det ger bättre aptit att äta med händerna och att inte skilja på ditt och mitt bidrar till gemenskap. Maten kan ta flera timmar att laga, men när det är dags att äta gäller det att vara snabb. Om man inte håller jämn takt riskerar man att bli utan. Foto: mikaela arnold Foto: mikaela arnold Bussig kollektivtrafik Närheten på de maliska bussarna gör det enkelt att knyta nya vänskapsband. Malierna är ett väldigt varmt och välkomnande folk som uppenbarligen följer uttrycket finns det hjärterum, finns det stjärterum! Lugn i kaoset Om man befinner sig mitt i Malis hetsiga huvudstad Bamako klockan ett en fredag kommer man att undra vad som står på. Den vanligtvis så livliga marknaden stannar upp, trafiken minskar och larmande gatorna blir till ett fridfullt sorl. Ca 90 procent av malierna är muslimer och det är nu dags för veckans viktigaste bönestund. Foto: mikaela arnold Hur vill du ha ditt ägg? Det är som bekant olika hur man vill ha sitt ägg kokt. Om man vill ha det kokt alls. Eller om det kanske ska vara rått eller mer än så. I Kambodja marknadsförs ägg av många olika slag. De svarta äggen har fått ligga i varmt gödsel för att koka och få sin karaktäristiska smak. Andra ägg låter man utvecklas nästan helt till kycklingar innan man låter sig väl smaka. Ägg med benvarning alltså! Kostar och knastrar lite mer! Foto: åsa dahlgren Erikshjälpens tidning Nr

18 i sverige Gustav trivs på lägret för barn med blödarsjuka Här vet alla vad det handlar om Gustav Oldebring visar barnsjuksköterska Jenny Fogelin Hedenström hur han brukar ta sina sprutor. I skolan får jag ofta frågor när kompisar ser att jag har stickmärken. Det är jobbigt att alltid behöva förklara och berätta. Här på lägret vet alla vad det handlar om. Det är skönt. Alla på lägret har blödarsjuka. Det är skönt för då blir det inte en massa frågor. Det här är mitt tredje läger. Det är kul att komma hit för det finns mycket att göra och så träffar jag kompisar. Gustav Oldebring är fjorton år och kommer från Linköping. Vi möter honom på en lägergård i vackra Roslagen dit han kommit för en vecka tillsammans med ett tjugotal andra killar. Det badas, fiskas och tävlas. Bor och äter gör man tillsammans. Det arrangeras roliga aktiviteter och gemensamma utflykter. Men eftersom alla killar* på lägret har någon form av blödarsjuka finns här också en sjuksköterskemottagning. Det är där vi först möter Gustav. Jag tar sprutor varannan dag. När jag var mindre var det mamma och pappa som gav mig sprutorna. Nu tar jag dem själv. Det lärde jag mig på mitt första läger, berättar Gustav som för några år sedan började utveckla antikroppar mot medicinen. Han minns hur ont det gjorde i kroppen och vad tråkigt det var att inte kunna röra sig fritt. Det blev blödningar i hela kroppen som gjorde att jag inte kunde böja armar och ben. Jag fick sitta i rullstol. Det var inte alls roligt och jag ville inte ens sitta tillsammans med de andra i klassen när vi åt lunch i skolan. Jag ville bara vara för mig själv, säger Gustav som dock lyckades bli kvitt sina antikroppar. Idag fungerar medicineringen bra. I sprutan finns det som saknas i blodet och som gör att blodet nu kan koagulera om han skulle skada sig eller få en blödning av något slag. Jenny Fogelin Hedenström arbetar till Förmiddagens fiskafänge betraktas av Fabian, Hampus, Erik och Holger. vardags som barnsjuksköterska på Barnkoagulationsmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hon finns med under hela lägerveckan och träffar killarna för att lyssna och ge råd. Vårt mål är att hjälpa alla killar igång att ta sina sprutor själva. Det är jättebra om de lär sig det och får in rutinen innan de kommer i puberteten. Alla barn gör på olika sätt och de är väldigt duktiga. Det handlar ju om att ta sin medicin intra- 18 Erikshjälpens tidning Nr

19 Förbundet Blödarsjuka i Sverige arrangerar årligen ett läger för barn och ungdomar med olika former av blödarsjuka. Lägret får ekonomiskt stöd bland annat från Erikshjälpen vars grundare, Erik Nilsson, själv levde med sjukdomen. Hans motto var att Sjuka barn kan bli glada barn. Erik lade därför ned mycket ork och kraft på att uppmuntra och göra livet bättre för barn med olika sjukdomsdiagnoser. Seema får specialistvård Med knappa tillgångar är det svårt att få tillgång till sjukvård. På landsbygden i Indien är det dessutom långt till närmaste sjukhus. Seema som har en hörselskada har ändå fått möjlighet till specialistvård. Seema bor i byn Maholi i delstaten Madhya Pradesh i Indien. Hon är tolv år gammal och näst äldst i en syskonskara på sju. Hon har fem systrar och en bror. Seemas föräldrar och äldsta storasyster arbetar i ett stenbrott beläget tre kilometer från byn. Arbetsdagarna är långa, de går hemifrån vid åttatiden om morgnarna och är inte tillbaka förrän vid sjutiden på kvällen. Seema, som är äldst i hemmet under dagtid, måste ta hand om alla hushållssysslor. Hon lagar mat åt familjen, städar och tar hand om djuren så väl som småsyskonen. Sent på kvällarna studerar hon om elektricitet finns att tillgå, annars är det för mörkt. Hennes högsta önskan är att genomföra sina studier så att hon kan få ett bra arbete. Den senaste tiden har Seema haft ont i ena örat och hennes hörsel har gradvis försämrats. Erikshjälpens lokala samarbetspartner har arrangerat ett så kalllat Medical Camp i Seemas by. Genom detta har hon fått träffa en läkare och behandlats med medicin. Men det har nu konstaterats att Seema är i behov av venöst, rakt in i blodet, vilket kräver både precision och mod. Här på lägret blir det en uppmuntran för killarna att träffa jämnåriga med samma erfarenhet som de själva. Hans-Göran Jakobsson från Smålandsstenar är en av ledarna på lägret. Sonen Hampus på nio år är en av deltagarna. Han håller just på att träna sig på att ta sprutorna själv och han gör goda framsteg. Med sin medicin kan han leka och vara igång som vem som helst. Hampus åker både skateboard och inlines. Han kör BMX som han hoppar med i trädgården. Men nu har läkaren sagt att han bör undvika kullerbyttor och frivolter på studsmattan. Ett sår utanpå kroppen ser man ju lätt men skulle det bli en inre blödning av något slag är det svårare att upptäcka, säger Hans-Göran som är glad över möjligheten att åka på läger. De här killarna riskerar att känna sig annorlunda femtioen veckor varje år. Att en vecka få vara precis som alla andra, det tror jag är väldigt nyttigt. n Text och foto: Monica Samuelsson *Av genetiska skäl är det mycket ovanligt att flickor drabbas av blödarsjuka. Seema är tolv år och drömmer om att kunna fullfölja sina studier och få ett bra jobb. specialistvård. Tack vare det stöd Erikshjälpen ger kommer specialistvården bli verklighet. n Text och foto: Emilia Hagström och Dan Olsson Nu leker livet för Farati Farati är en härligt lekfull och pigg kille på sex år. När man ser honom leka med de andra barnen på dagcentret i Bagamoyo i Tanzania är det inte lätt att se att han skulle vara annorlunda på något sätt. När Farati var ett par år gammal märkte hans mamma att allt inte stod riktigt rätt till. Det kom ändå att dröja innan hon förstod, och Farati fick diagnosen som berättade, att han är döv. I Tanzania är det inte alltid självklart att barn med funktionshinder får samma möjlighet till omsorg och skolgång som andra barn. Det finns än idag föräldrar som väljer att gömma undan sina barn, både av skam och av rädsla för påhopp och misshandel. En del uppfattar sjukdom och funktionshinder som ett straff från gud och att man skulle fått ett sådant är inget man vill skylta med. Faratis mamma är, likt många andra mammor till barn med funktionshinder, idag ensamstående. Därför var det en stor lättnad för henne när Farati erbjöds plats på dagcentret. Det är en stor trygghet för både Farati och hans mamma att han kan vara här medan hon jobbar. Dessutom får Farati chansen att lära sig mycket. Både i leken med de andra barnen och i dagcentrets aktiviteter och samlingar. Tack vare Erikshjälpens insatser får många barn i Faratis situation omvårdnad och en möjlighet att så småningom börja skolan. Erikshjälpens insatser bidrar också till tidiga diagnoser, fysioterapi, hjälpmedel och kontakt med specialister inom en lång rad funktionshinder. Men kanske är ändå den allra största hjälpen att samhället får upp ögonen för att barn med funktionshinder har precis samma värde och samma rättigheter som alla barn. Erikshjälpens insatser i Tanzania för barn med funktionshinder stöds bland annat av Postkod- Lotteriet. n Text och foto: monica samuelsson Erikshjälpens tidning Nr

20 Ni i Skandinavien, och inte minst Erikshjälpen, har gjort ett fantastiskt jobb för att hjälpa funktionshindrade i mitt land. Ni har delat med er för att hjälpa och det har gjort en stor skillnad. För allt det stöd vi känt och fortfarande känner vill jag uttrycka ett varmt tack. Josephat Torner Bor: I Dar es Salam, Tanzania, varifrån han arbetar för att stärka rättigheterna för barn med funktionshinder och barn med albinism. På gång: Arbetar för en av Erikshjälpens samarbetspartners i Tanzania med att etablera barnrättsgrupper och föräldragrupper som kan föra barnens talan i samhället för att uppnå jämställdhet och rättvisa. Vid sidan om: Det mesta Josephat gör handlar om att lyfta fram utsatta barns situation och att påverka deras liv och vardag. Detta fokus har även de bergsbestigningar haft som Josephat Torner genomfört på senare år. 20 Erikshjälpens tidning Nr

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4.

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4. Barns rätt till familj Artikel 5, 9, 18 Temahäfte Barnkonventionen Världen är full med nya kompisar! Grace har en jättefamilj Grace har en röd blus och knallröda byxor när Rafiki träffar henne. Kläderna

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Sofia Denzler Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Åsa Dahlgren Ett barns dröm är dyrbar Ett barns dröm är vacker En längtan till något nytt, något mer Ett barns

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Superperfekta. Tina Wiman

Superperfekta. Tina Wiman Superperfekta Superperfekta Tina Wiman Författaren kan nås på e-postadressen prematurmamma@gmail.com Mer läsning finns på munderbar.wordpress.com prematurbloggen.wordpress.com ISBN 978-91-633-8606-0 Tina

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Dubbelt utsatt Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor berättar om sina liv Det här är en lättläst version av boken Dubbelt Utsatt. Den handlar om kvinnor med funktionsnedsättning

Läs mer

Innanför Mina rosa Små väggar. En självbiografi av Cassandra Solback

Innanför Mina rosa Små väggar. En självbiografi av Cassandra Solback Innanför Mina rosa Små väggar En självbiografi av Cassandra Solback 2 Denna bok innehåller bara sanningar och nästan alla sanningar i mitt liv. Det som är alldeles för privat har fått stanna kvar i privatlivet,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Barn efter krig. Ledarmaterial

Barn efter krig. Ledarmaterial Barn efter krig Ledarmaterial Instruktioner till ledaren Det här är ett material som riktar sig till ungdomar i högstadieåldern. Vad behövs? Dator Projektor Projektorduk En utskrift av det här häftet Sax

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Nyhetsbrev oktober/november 2012

Nyhetsbrev oktober/november 2012 Nyhetsbrev oktober/november 2012 Detta nyhetsbrev skickas regelbundet till partners och andra vänner till helpforchildren.se Utökat nyhetsbrev med senaste nytt från Indien! 17 24 oktober besökte Linus

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Haki Gud behöver våra. händer och fötter

Haki Gud behöver våra. händer och fötter Haki Gud behöver våra händer och fötter Ett förslag på aktivitet till exempelvis en gudstjänst för att presentera BIAL och BIALs resedocka Haki. Mål: Att barnen får höra missionsbefallningen. Att barnen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Tankar om testamenten

Tankar om testamenten Tankar om testamenten den goda eftersmaken Det mesta vi människor gör och upplever i livet får en eftersmak. Perioden vi bodde eller arbetade på en speciell plats. Pratstunden med grannen. Många minnen

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och Jag och min morbror. Jag var hemma själv och satt i soffan. Jag har inget och göra. Vart är tv kontrollen någonstans? Har mamma tagit bort kontrollen? Jag får väl leta sa jag med en suck. Ring ring, är

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Willefonden. Wilhelm Foundation

Willefonden. Wilhelm Foundation Wilhelm Foundation Willefonden Utomlands kallar vi Willefonden för Wilhelm Foundation För att Willefonden ska kunna hjälpa barnen med odiagnostiserade hjärnsjukdomar behöver vi visa upp och berätta om

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

MÖTET. Världens döttrar

MÖTET. Världens döttrar Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer