Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?"

Transkript

1 Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?

2 Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift är att förse regeringen med beslutsunderlag i handelspolitiska frågor. Vi fungerar också som kontaktpunkt och samordningscentral, SOLVIT-center, för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Även privatpersoner kan göra en anmälan till Kommerskollegium om de kommer i kläm mellan olika regelsystem inom EU.

3 Förord De pågående globala handelsförhandlingarna i Världshandelsorganisationen (WTO) ska främja utvecklingsländerna. Resultatet måste spegla detta syfte och leva upp till förväntningarna på en utvecklingsrunda. En utvecklingsrunda värd namnet innebär med nödvändighet att u-länderna måste ha ett reellt inflytande och att de själva uppfattar att de har det. U-länderna är nu starkare och mer inflytelserika än någonsin i förhandlingarna. Men i-länderna har naturligtvis fortfarande bättre kapacitet att delta och göra sig hörda i förhandlingarna och därmed bättre förutsättningar att få ett genomslag. En utvecklingsrunda värd namnet kräver framsteg och reformer på de förhandlingsområden som u-länderna prioriterar. Det dokumenterar deras inflytande. Jordbruk är det självklara exemplet. Även om andra områden kan vara väl så viktiga för u-ländernas utveckling, gör u-ländernas egen prioritering att jordbruket blir nyckeln. I förhandlingarna agerar alla länder protektionister om än mer eller mindre, trots en utbredd insikt att egna liberaliseringar gynnar det egna landet. Eftersom reformer som gynnar allmänintresset ofta missgynnar särintressen, kan de vara obekväma och opinionsmässigt impopulära. En poäng med förhandlingarna är därför att åta sig att göra sunda (men obekväma) reformer, med argumentet att man som betalning fått ökade exportmöjligheter. Ett resultat som ska gynna utveckling i u-länder måste alltså med nödvändighet innehålla reformer även för u-länderna själva, självklart anpassade efter landets förutsättningar. Men utan egna reformer går de facto de stora vinsterna till i-länder. I denna rapport redovisar vi vad förhandlingarna i praktiken bör resultera i för att gynna u-länders utveckling. Rapporten är en syntes av två större studier som Kommerskollegium har gjort under Eftersom i stort sett samtliga förhandlingsområden har analyserats i dessa studier, har en stor del av kollegiets experter varit engagerade i arbetet. Ansvariga för de två studierna och för denna rapport har varit ämnesrådet Per Altenberg och utredaren Ingrid Jegou. Stockholm, november 2005 Lena Johansson, GD Generaldirektör

4 Innehållsförteckning Förord Vad är en utvecklingsrunda? Hur kan handelspolitik främja utveckling? Handelspolitikens roll i Sveriges politik för global utveckling Forskningens syn på handel och utveckling Dohaförhandlingarna i WTO Jordbruk Industrivaror Tjänster Förhandlingar om WTO:s regelverk Utvecklingsdimensionen Hur kan Doharundan främja utveckling? Jordbruk Industrivaror Tjänster Immaterialrätt Finansiella effekter av förhandlingarna Effekter på fattigdom, tillväxt och miljö U-ländernas deltagande i Doharundan Hur förhandlar u-länder i WTO? U-länders möjlighet att delta i förhandlingarna Slutsatser: Tio åtgärder för att Doharundan ska främja utveckling Litteratur... 31

5 1. Vad är en utvecklingsrunda? I november 2001 enades världshandelsorganisationen WTO:s medlemmar i Doha, Qatar, om att inleda en ny omgång av globala handelsförhandlingar. WTO och dess föregångare GATT hade historiskt dominerats av i-länderna. Inför ministerkonferensen i Doha bestod dock organisationen till övervägande del av u-länder. Att en ny runda skulle ha ett tydligt utvecklingsfokus var därför nödvändigt. Den förhandlingsagenda medlemsländerna enades om döptes till Dohaagendan för utveckling och innehåller ett flertal formuleringar som anger att förhandlingarna ska ha en stark utvecklingsdimension. Men vad innebär egentligen detta? Vad är en utvecklingsagenda? Vedertagen handelsteori förespråkar i allmänhet öppenhet som strategi för att främja utveckling. Samtidigt betonar många u-länder i WTO ofta möjligheten att skydda sina marknader och vikten av att få göra undantag från regler. Andra u-länder, som har starka exportintressen, förespråkar istället en frihandelsvänlig politik. Dessa motsättningar förstärks av att u-länderna i WTO är en mycket heterogen grupp. Att bara lyssna till vad u-länderna efterfrågar är därför lika omöjligt och otillräckligt som att bara förlita sig på nationalekonomisk forskning för att avgöra vad som är utvecklingsfrämjande. Vad är ett u-land i WTO? I WTO finns officiellt tre kategorier av länder: i-länder, u-länder och länder som av FN klassas som minst utvecklade länder (MUL). MUL är totalt 50 till antalet, varav 32 är WTO-medlemmar. Övriga länder kan själva välja om de vill klassificeras som i-länder eller u-länder. Ett land kan till och med välja att kalla sig u-land inom ramen för ett WTO-avtal men klassas som i-land inom ett annat. Detta gör att det är omöjligt att säga exakt hur många av WTO:s 148 medlemmar som är u-länder. Det faktum att det saknas en u-landsdefinition gör att gruppen av u-länder är ytterst heterogen. I gruppen finns mycket fattiga länder som Elfenbenskusten, Papua Nya Guinea och Mongoliet, men även stora, konkurrenskraftiga länder som Brasilien, Kina och Indien. Vidare finns det länder som är rikare än många i-länder, till exempel Singapore och Sydkorea, som klassificeras som u-länder. Anledningen till att man alls skiljer på u-länder och i-länder i WTO är att u-länder beviljas förmånligare behandling inom regelverket. Exempel på sådan särbehandling är att u-länder medges undantag från åtaganden eller längre tid att genomföra dem, samt att de beviljas särskilt stöd i form av tekniskt bistånd. 3

6 Kommerskollegium har under 2005 gjort två utredningar om hur utvecklingsdimensionen hittills har tagits till vara i Dohaförhandlingarna (se Kommerskollegium 2005a och b). Det har även varit vår ambition att identifiera vad som krävs för att Doharundan ska bli en utvecklingsrunda, grundat dels på teori och på erfarenheter, dels på de krav utvecklingsländerna för fram i förhandlingarna. I denna rapport sammanfattas resultaten av dessa båda utredningar, som i sin tur är en fortsättning på ett arbete som gjordes tillsammans med Sida 2002 och som utmynnade i rapporten En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen. I ett inledande avsnitt redogör vi kort för forskningens syn på handel och utveckling. Därefter går vi in på Dohaförhandlingarna och diskuterar vad u-länderna kan få ut av dessa. Avslutningsvis resonerar vi kring u-ländernas möjligheter att delta i förhandlingarna. Diskussionen sammanfattas med en önskelista som punktvis beskriver vad vi ser som ett utvecklingsfrämjande förhandlingsresultat i Doharundan. 4

7 2. Hur kan handelspolitik främja utveckling? 2.1 Handelspolitikens roll i Sveriges politik för global utveckling I regeringens proposition 2002/03:122 (Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling) sägs att en fri- och öppen handel med överenskomna spelregler är ett kraftfullt instrument för att åstadkomma utveckling och sprida ekonomiska framsteg. Enligt propositionen bör gränshinder och andra handelshinder avlägsnas för att främja hållbar tillväxt i u-länderna. Vidare bör u-ländernas tillträde till OECDländernas marknader förbättras. Deras förmåga att leva upp till tekniska och sanitära krav (krav som rör säkra livsmedel, djurhälsa och växtskydd), samt kapacitet att producera och sälja varor och tjänster bör också stärkas. Regeringen betonar även att Sverige ska verka för att WTO:s bestämmelser om förmånlig behandling av u-länder blir mer handelsfrämjande och anpassade efter u-ländernas behov. 2.2 Forskningens syn på handel och utveckling Forskningens syn på handel och utveckling ligger till grund för Kommerskollegiums bedömningar. I Kommerskollegiums och Sida:s gemensamma rapport En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Dohadeklarationen beskrivs de båda myndigheternas synsätt när det gäller handel, tillväxt och fattigdomsbekämpning: En öppen handel främjar ekonomisk tillväxt, vilken i sin tur främjar den ekonomiska dimensionen av fattigdomsbekämpning. (Kommerskollegium och Sida, 2002, sid. 13) Vad baseras denna bedömning på? I en bilaga till den svenska parlamentariska Globkomutredningen (Globkom, 2002), som ligger till grund för regeringens politik för global utveckling, gör nationalekonomen Håkan Nordström (numera chefekonom på Kommerskollegium) en genomgång av forskningslitteraturen kring relationen handel och tillväxt. Nordströms slutsats är att en öppen handelspolitik generellt sett gynnar ekonomisk tillväxt och att handelsliberaliseringar inte är sämre för u-länder än för i-länder i detta avseende (Nordström, 2000). 5

8 Om handel och utveckling i FN-rapporten Trade for Development: Öppenhet för handel kan vara en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt, som i sin tur är nödvändig för att minska fattigdom och skapa utveckling. Handel är dock inte någon mirakelmedicin för att åstadkomma utveckling Öppenhet för handel är förknippat med högre inkomster och en bättre ekonomisk utveckling. Visserligen finns det olika uppfattningar om storleken och styrkan i denna relation, men den generella effekten är otvetydig: ingen sluten eller isolerad ekonomi har presterat en bättre ekonomisk utveckling än länder som är integrerade i världsekonomin. (UN Millennium Project, 2005, sid. 1 egen översättning) Vissa forskare, däribland Harvardprofessorn Dani Rodrik, ifrågasätter dock de metoder som används i studier som redovisar ett samband mellan en öppen handelsregim och ekonomisk tillväxt. Rodriks kritik gäller för det första svårigheterna att klassificera länder enligt hur öppna de är. För det andra gäller kritiken problemet med att isolera graden av öppenhet i ett lands handelsregim från andra variabler som påverkar tillväxt, variabler som ofta är gemensamma för öppna ekonomier, t.ex. låg korruption och stabila politiska förutsättningar. Hur påverkas olika grupper i u-länder av handelsreformer? Även om öppenhet för handel kan ha positiva effekter i form av ekonomisk tillväxt och höjda inkomstnivåer i u-länder, är det inte säkert att alla delar av befolkningen gynnas av detta. Handelsliberaliseringar får till följd att priserna på en mängd marknader förändras. Dessa prisförändringar är en förutsättning för att handelspolitiska reformer ska kunna skapa samhällsekonomiska vinster. Samtidigt bidrar de till strukturella förändringar av ekonomin som gynnar vissa grupper (t.ex. människor som är sysselsatta inom exportsektorn) och missgynnar andra (t.ex. de som är verksamma inom den importkonkurrerande sektorn). De skapar även samhällsekonomiska omställningskostnader som förlorade jobb, förändrade villkor på arbetsmarknaden och en osäkerhet inför framtiden. Den generella slutsats man kan dra är att alla länder sannolikt tjänar på en öppen handelsregim, men att vinsterna naturligtvis inte fördelas jämt inom länder. Liksom i-länder tjänar alltså u-länder generellt sett på att föra en öppen handelspolitik. Samtidigt krävs det mer för att starta och vidmakthålla en utvecklingsprocess. U-länder som saknar institutionella förutsättningar i övrigt politisk stabilitet, god samhällsstyrning, rättssäkerhet, en stabil makroekonomi, utbildning, bra hälso- och sjukvård, infrastruktur m.m. har sämre förutsättningar att dra nytta av handelsliberaliseringar. 6

9 Ekonomisk tillväxt är inte heller liktydigt med utveckling. Undersökningar visar dock på ett positivt samband mellan ekonomisk tillväxt och andra utvecklingsvariabler såsom ökad livslängd, skolgång eller läs- och skrivkunnighet variabler som tillsammans med inkomstutveckling utgör grunden för FN-organet UNDP:s s.k. human development index. Det finns därför mycket som talar för att förbättrat ekonomiskt välstånd understött av ökad ekonomisk integration med omvärlden innebär att samhällen får råd med bland annat mer utbildning och bättre sjukvård. Hur påverkas de fattiga? En fråga som ofta diskuteras i anslutning till debatten om handel och utveckling är om frihandel och/eller ekonomisk tillväxt gynnar de fattiga i lika stor utsträckning som de rika. Det går till att börja med att konstatera att nationalekonomisk teori ger stöd åt uppfattningen att lågutbildad arbetskraft i u-länder tjänar mer på att öppna upp för handel med i-länder än vad högutbildad arbetskraft gör. Skälet är att överflödet av lågutbildad arbetskraft på u-ländernas arbetsmarknader reduceras när det blir möjligt att producera för världsmarknaden. I verkligheten är bilden dock mer komplicerad. Handelsliberaliseringar kan t.ex. medföra förändringar i produktionsmönstret som främst gynnar utbildad arbetskraft. Det är inte heller alla u-länder som har riklig tillgång på lågutbildad arbetskraft jämfört med andra produktionsfaktorer. Många länder i Latinamerika och Afrika anses istället ha en relativt riklig tillgång på råvaror och land. Hur påverkar ekonomisk tillväxt de fattiga? Den forskare som under senare år allra mest har förknippats med studier av handel och utveckling är Alan Winters vid University of Sussex i Storbritannien. Winters och hans kollegor sammanfattar sina slutsatser av hur ekonomisk tillväxt påverkar de fattiga enligt följande: Trots de metodologiska utmaningarna finns det varken bevis som kullkastar den traditionella slutsatsen att tillväxt, i genomsnitt, gynnar de fattiga, eller ger stöd åt uppfattningen att tillväxt som genereras av större öppenhet är sämre än någon annan typ av tillväxt i detta avseende (den kan t.o.m. vara bättre). Det står samtidigt helt klart att det har funnits tillfällen då tillväxt har åtföljts av ökad fattigdom och att utmaningen är att ta reda på varför. (Winters med flera, 2004, sid. 80, egen översättning). 7

10 3. Dohaförhandlingarna i WTO Vid ministerkonferensen i Doha, Qatar, i november 2001 antog WTO:s medlemsländer den så kallade Dohaagendan för utveckling. Ministerdeklarationen från Doha utgör grunden för den pågående förhandlingsrundan om handelsliberaliseringar i WTO. Dohaförhandlingarna kan delas in i fem områden: 1. Jordbruk 2. Industrivaror 3. Tjänster 4. WTO:s regelverk 5. Utvecklingsdimensionen 3.1 Jordbruk Jordbruksförhandlingarna är det mest kontroversiella området i Dohaförhandlingarna. Orsaken är att många i-länder, däribland EU, har betydande protektionistiska intressen på jordbruksområdet, samtidigt som majoriteten av världens fattiga är beroende av jordbruket för sin försörjning. Det var också först i och med den förra förhandlingsrundan (Uruguayrundan, ) som jordbruket överhuvudtaget blev en del av globala handelsförhandlingar. I Dohadeklarationen kom medlemsländerna bland annat överens om att förhandla om sänkta tullar, minskade interna stöd till jordbruket och en utfasning av exportsubventioner. Jordbruket är det område som prioriteras högst av u-länderna i förhandlingarna. Det finns i första hand en stor enighet kring kravet på att i-ländernas exportsubventioner och interna stöd, till exempel marknadsprisstöd till jordbruket, ska fasas ut eller reduceras. Orsaken är att u-länderna upplever att deras eget jordbruk har svårt att klara konkurrensen med i-ländernas subventionerade jordbruksproduktion. Enigheten är däremot mindre när det gäller kravet på att reducera jordbrukstullarna. De u-länder som har betydande exportintressen att försvara på jordbruksområdet vill även se en liberalisering av gränsskyddet, medan u-länder som är nettoimportörer av livsmedel ofta inte vill öppna upp för internationell konkurrens. 8

11 3.2 Industrivaror Ända sedan det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT ) kom till 1948 har förhandlingar om marknadstillträde för industrivaror varit en central del i globala handelsförhandlingar. I Doharundan förs industrivaruförhandlingarna under beteckningen non-agricultural market access (NAMA). Enligt Dohadeklarationen ska dessa förhandlingar leda till reducerade tullar, inklusive en reducering av tulltoppar och tulleskalering. Tulltoppar definieras som tullar över 15 procent. Tulleskalering innebär att tullarna ökar med varans bearbetningsgrad. Enligt Dohadeklarationen ska förhandlingarna fokusera på varor där u-länder har ett exportintresse. Det kan t.ex. röra sig om elektronik, textil- och konfektion, fiskprodukter, skor och råmaterial. Deklarationen talar vidare om vikten av att särskild hänsyn tas till u-länders och de minst utvecklade ländernas situation och att tullsänkningarna ska ske med mindre än full ömsesidighet. Detta innebär att u-länderna inte förväntas göra lika stora tullsänkningar som i-länderna. Förhandlingarna om marknadstillträde för industrivaror ska också leda till att andra handelshinder än tullar, t.ex. tekniska regler eller subventioner (så kallade icketariffära handelshinder) reduceras eller elimineras. Också dessa förhandlingar ska fokusera på varor där u-länder har ett exportintresse. 3.3 Tjänster Tjänstesektorn växer i betydelse i världsekonomin. Tjänster utgör redan idag cirka 50 procent av BNP i många u-länder. Det allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) trädde i kraft 1995, men har hittills inte inneburit några betydande marknadsöppningar i vare sig u-länder eller i-länder. I Dohadeklarationen har medlemsländerna förbundit sig att förhandla om ytterligare liberalisering av tjänstehandeln. Förhandlingarna har tre huvudspår: Horisontella frågor: exempelvis hur de minst utvecklade länderna bättre ska kunna delta i tjänstehandeln Marknadstillträdesfrågor Regelfrågor, vilket innebär förhandlingar om hur inhemska regleringar kan bli mindre byråkratiska, att inkludera offentlig upphandling i GATS, att introducera tillfälliga skyddsåtgärder samt att reglera negativa effekter av snedvridande subventioner på tjänsteområdet. 9

12 GATS struktur innebär att medlemsländerna måste göra aktiva åtaganden för att avtalet ska kunna leda till ökat marknadstillträde. Därmed har avtalet en inbyggd flexibilitet som innebär att medlemsländerna, i synnerhet u-länder, kan öppna upp sina tjänstemarknader i den takt de önskar. Därutöver innehåller förhandlingsriktlinjerna från Dohadeklarationen ett flertal skrivningar som ger u-länder en förmånligare behandling. 3.4 Förhandlingar om WTO:s regelverk En särskild förhandlingsgrupp under beteckningen rules har skapats inom WTO för förhandlingar om regler rörande antidumpning, subventioner och regionala avtal. I denna skrift har vi valt att även nämna andra områden i Dohaförhandlingarna som främst berör regelverket under rubriken förhandlingar om WTO:s regelverk. Det handlar om handelsrelaterade immaterialrättigheter (TRIPS), handelsprocedurer, handel och miljö, samt tvistlösning. TRIPS Dohamandatet för TRIPS berör huvudsakligen tre frågor, nämligen TRIPS och hälsa, skydd för geografiska ursprungsbeteckningar samt ett klarläggande av relationen mellan TRIPS-avtalet och konventionen om biologisk mångfald och skydd av traditionell kunskap. Handelsprocedurer Ett nytt område i WTO som rör regelverket är förenklade handelsprocedurer, det vill säga alla informationsflöden och all administration som är nödvändiga när företag skall exportera eller importera. Enligt Dohadeklarationen syftar förhandlingarna till att effektivisera transport och klarering av varor, inklusive varor i transit. Medlemsländerna är vidare överens om att det krävs ökat tekniskt bistånd och kapacitetsbyggnad på området. Beslutet att inleda förhandlingar fattades i juli Vad förhandlar man inte om? I och med Dohadeklarationen inleddes även arbete med att förbereda förhandlingar på tre andra nya områden, nämligen handel och investeringar, handel och konkurrens och transparens i offentlig upphandling. I juli 2004 kom dock medlemsländerna överens om att inte inleda förhandlingar på dessa tre områden. 10

13 3.5 Utvecklingsdimensionen Alla ovan nämnda förhandlingsområden har stor betydelse för utveckling. Utöver dessa finns även ett antal frågor som är av särskilt intresse för u-länder, såsom: särskild och differentierad behandling av u-länder, problem med genomförande av ingångna avtal, handelsrelaterat bistånd, små ekonomiers och de minst utvecklade ländernas situation, risken för urholkning av u-länders handelspreferenser i i-länder. Särskild och differentierad behandling Särskild och differentierad behandling innebär förmånlig behandling av u-länder. Detta kan bland annat ta formen att u-länder under en tid undantas från krav som mer utvecklade länder i WTO måste uppfylla, att lägre nivåer av åtaganden görs från u-länder eller att i-länder gör speciella åtaganden till förmån för u-länder. I Dohadeklarationen anges att bestämmelser om förmånlig behandling ska ses över i syfte att stärka dem och göra de mer precisa, effektiva och operativa. Genomförande av ingångna avtal Inför WTO:s ministerkonferens i Seattle 1999, som föregick Doha, uppstod en diskussion som i hög utsträckning kom att handla om vad som u-länderna upplevde som obalanser i avtalen från Uruguayrundan. Obalanserna handlade dels om att i-länder inte genomfört vissa åtaganden och skyldigheter, dels om att u-länderna haft svårigheter att leva upp till gjorda åtaganden. Ett beslut om hur flera av dessa genomförandefrågor skulle hanteras fattades i Doha, men berörde knappt hälften av de problem som u-länderna då tog upp. De resterande frågorna hanteras i de nu pågående förhandlingarna. Handelsrelaterat bistånd Dohadeklarationen lyfter fram betydelsen av handelsrelaterat tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggande stöd till u-länderna, vilket bland annat innebär stöd för länder att anpassa sig till regler, att genomföra åtaganden och att kunna dra nytta av det multilaterala handelssystemet. Förutom ett antal allmänna erkännanden görs biståndspolitiska åtaganden på industrivaruområdet och för handelsprocedurer. 11

14 Små ekonomier och MUL I Dohadeklarationen sägs att WTO ska identifiera små och utsatta ekonomiers handelsrelaterade problem och föreslå åtgärder för att lösa dem. WTO:s medlemsländer ska vidare eftersträva tull- och kvotfritt marknadstillträde för produkter från MUL och att överväga andra åtgärder för att förbättra marknadstillträdet för MUL:s export. Slutligen uppmanas i-länderna att öka sitt tekniska bistånd till MUL. Preferensurholkning Preferenser innebär att u-länder beviljas förmåner i form av lägre tullar för sin export än andra länder. Urholkning är det som sker när den tull som gäller för övriga länder sänks, exempelvis genom förhandlingar i WTO, och skillnaden mellan den förmånliga lägre tullen och ordinarie tull alltså minskar. I Doharundans arbetsprogram anges att förhandlingsgrupperna för industrivaror och jordbruk ska beakta de särskilda behov som preferensurholkning innebär för dessa u-länder. 12

15 4. Hur kan Doharundan främja utveckling? I detta avsnitt går vi igenom några av de viktigaste förhandlingsområdena i Doharundan och analyserar vad som krävs för att resultatet av förhandlingarna ska kunna främja utveckling. Förutom de tre huvudområdena jordbruk, industrivaror och tjänster, tar vi upp förhandlingarna om regelverket för immaterialrätt (TRIPS). Med undantag för frågan om handelsrelaterat bistånd behandlar vi dock inte de förhandlingar som förs under rubriken utvecklingsdimensionen. De viktigaste utvecklingsaspekterna ryms i förhandlingarna om jordbruk, industrivaror, tjänster, m.m. och därför väljer vi att lägga vikten vid dessa. För analyser av denna del av förhandlingarna hänvisar vi istället till kollegiets hemsida (www.kommers.se) där de två utredningar som kollegiet gjort av hur utvecklingsdimensionen hittills har tagits till vara i Dohaförhandlingarna finns tillgängliga. 4.1 Jordbruk På jordbruksområdet är förhandlingarna indelade i tre områden: marknadstillträde interna stöd exportsubventioner Regler om förmånligare behandling av u-länder (i WTO-sammanhang kallad särskild och differentierad behandling) ingår som en integrerad del i förhandlingarna på alla tre områden. Marknadstillträde Marknadstillträdesförhandlingarna, vilka omfattar förhandlingar om tullsänkningar, är det område där minst framsteg har gjorts hittills i jordbruksförhandlingarna. Samtidigt är marknadstillträde det område där det finns störst utvecklingsvinster att hämta. Enligt en studie finns över 90 procent av de välfärdsvinster som förknippas med en fullständig liberalisering av handeln med jordbruksvaror att hämta inom ramen för marknadstillträdesområdet (Hertel och Keeney, 2005). 13

16 Figur 1. Globala välfärdsvinster från en full liberalisering av jordbrukshandeln Interna stöd 5% Exportsubventioner 2% Marknadstillträde 93% Källa: Världsbanken/Hertel och Keeney (2005) Geografiskt förväntas de största vinnarna bland u-länderna vara länder som Brasilien, Argentina, Kina, Indien och Sydafrika. Den utan jämförelse största vinnaren är Brasilien. Figur 2. Välfärdsvinster av en full liberalisering av jordbrukshandeln (miljoner USD) Kina Bangladesh Indien Argentina Brasilien Sydafrika* *Uppskattningen för Sydafrika avser hela SACU: Sydafrika, Botswana, Lesotho, Namibia och Swaiziland Källa: Hertel och Keeney (2005) Förhandlingarna om marknadstillträde på jordbruksområdet är en nyckelfråga för hela Doharundan. Det är därför av stor politisk vikt att framför allt EU, som är en stor aktör på marknaden för jordbruksprodukter och vars jordbrukspolitik innehåller stora snedvridande element, agerar konstruktivt. 14

17 Utsikterna till stora framsteg är dock inte ljusa. Det beror delvis på att EU har sina största defensiva intressen på marknadstillträdesområdet, såväl med avseende på unionens egna intressen som på förhållandena med framför allt AVS-länderna. (AVS står för Afrika, Västindien och Stillahavsländer, och omfattar närmare ett åttiotal länder som traditionellt har omfattande handelspolitiska förbindelser med EU.) Ett exempel på det senare är de invecklade reglerna för import till EU av bananer, vilka kort förklaras nedan. Bananer en svårlöst fråga om tillträde till EU:s marknad EU har regler för import av bananer som ger särskilda förmåner till ett tiotal bananexporterande AVS-länder. Dessa regler missgynnar andra länder som är exportörer av bananer, framför allt länder i Latinamerika. Detta är bakgrunden till en ca tio år gammal handelstvist mellan USA, som är hemvist för bland andra Chiquita och Dole, och vissa latinamerikanska länder å ena sidan och EU å den andra sidan. WTO:s överprövningsorgan dömde 1997 ut EU:s bananreglering. EU anpassade inte sin reglering till utslaget i WTO inom föreskriven tid, och utsattes därför under några år för motåtgärder i form av strafftullar från USA:s sida träffade EU så en uppgörelse med USA och Ecuador. Enligt den åtog sig EU att avskaffa nuvarande importreglering, som bygger bland annat på tullkvoter reserverade för de aktuella AVS-länderna, och ersätta den med en enhetlig tullösning som skulle införas senast den 1 januari Samma år förlängdes det undantag från normala GATT/WTO-regler, kallad waiver, som EU beviljats för att kunna särbehandla de aktuella AVS-länderna, till dess att den nya tullösningen hade införts. Förhandlingar om en enhetlig tullnivå har därefter förts mellan de berörda parterna, dock utan att något resultat uppnåtts. EU har vid två tillfällen under sommaren och hösten 2005 lämnat förslag på en ny tullsats. Inget av förslagen har dock godkänts av WTO:s förlikningsinstitut, beroende på att den föreslagna tullnivån inte ansetts ge tillräckligt stort marknadstillträde. EU är nu tvingat att på mycket kort tid hitta en för alla parter acceptabel tullnivå. I annat fall riskerar EU att undantaget för särbehandlingen av AVS-länderna (den s.k. waivern) upphör att gälla och USA:s strafftullar mot EU:s exportprodukter återupptas. EU:s handelskommissionär Peter Mandelson har deklarerat att EU är berett att förhandla seriöst även på marknadstillträdesområdet, under förutsättning att andra länder går EU till mötes i förhandlingarna om industrivaror och tjänster. Ett antal länder inom EU med Frankrike i spetsen stretar dock emot. 15

18 Interna stöd Förhandlingarna om interna stöd handlar om neddragningar av de handelspåverkande subventioner som jordbrukare i främst i-länder får. En effekt av dessa stöd är en press nedåt på livsmedelspriserna och därmed en svårare konkurrenssituation inte minst för u-länder. Endast tio procent av de välfärdsvinster som är förknippade med att i-länderna reducerar sina interna stöd förväntas dock tillfalla u-länderna. Hela 90 procent av välfärdsvinsterna tillfaller alltså i-länderna själva (Hertel och Keeney, 2005). Om man jämför med de övriga två områdena i jordbruksförhandlingarna (marknadstillträde och exportsubventioner) är det värt att notera att endast 5 procent av välfärdvinsterna från en fullständig liberalisering av jordbrukshandeln kommer från en utfasning av i-ländernas interna stöd. En risk i förhandlingarna om interna stöd är att det blir mycket luft i de åtaganden som görs. Med luft avses skillnaden mellan högsta tillåtna stöd (det länderna har åtagit sig i tidigare förhandlingar) och de stöd som faktiskt tillämpas. Enligt Världsbanken förväntas därför i praktiken endast sex WTO-medlemmar sänka de tillämpade interna stöden. Dessa sex är Australien, USA, EU, Island, Norge och Thailand. Detta innebär att exempelvis Japan, som tillämpar avsevärt högre stöd per invånare än såväl EU som USA, alltså inte kommer att behöva sänka sina stöd. Figur 3. Jordbruksstöd per invånare (genomsnitt ) EU USA Canada Japan Källa: OECD (2004) och FAOSTAT 16

19 Trots att u-ländernas välfärdsvinster av en neddragning av i-ländernas interna stöd överlag förväntas bli små kan effekterna bli stora för enskilda länder och enskilda varor. I synnerhet gäller det för de fyra bomullsexporterande länderna i Västafrika som står bakom det s.k. bomullsinitiativet: Benin, Burkina Faso, Tchad och Mali. Därför är det viktigt att neddragningar av de interna stöden koncentreras till varor som är eller kan bli av exportintresse för u-länderna. Bomullsfrågan i WTO Förhandlingarna om bomull är av stor betydelse för ministermötet i Hongkong i december Fyra västafrikanska länder, Benin, Burkina Faso, Tchad och Mali, lanserade 2003 det s.k. bomullsinitiativet. Länderna kunde visa på den omfattande störning på världsmarknadspriset som de rika ländernas subventioner av bomullsindustrin orsakade. De fyra länderna krävde att bomullssubventionerna helt skulle avskaffas. De krävde också ekonomisk kompensation. Bomullsinitiativet stöddes av många u-länder samt av EU kom medlemsländerna i WTO överens om att alla exportsubventioner skulle avskaffas. Något slutdatum är dock ännu inte fastställt. Det slogs då även fast att bomull är en prioriterad förhandling och en särskild underkommitté bildades för bomullsfrågan. Burkina Faso har sedan dess förklarat sig missnöjd med att inget har åstadkommits i bomullsförhandlingarna. Ett nytt afrikanskt förslag presenterades våren 2005 där länderna bland annat krävde att exportsubventionerna avskaffades från och med den 1 juli Någon sådan utfasning har dock ännu inte skett. Enligt Världsbanken kan de ekonomiska effekterna bli mycket stora för de afrikanska länder som exporterar bomull om subventionerna försvinner. USA har nyligen förlorat en juridisk tvist i WTO om bomullsstödet eftersom USA:s subventioner och exportkrediter anses bidra till att pressa ner världsmarknadspriserna och att öka USA:s marknadsandelar på andra länders bekostnad. USA har dock överklagat WTO-utslaget. Exportsubventioner Exportsubventioner betalas ut främst av EU för att göra sig av med överskottsproduktion som inte kan avsättas på ett marknadsmässigt sätt och för att därmed undvika prisfall inom EU. Liksom de interna stöden bidrar subventionerna till att pressa ner priserna på världsmarknaden, vilket minskar utomeuropeiska bönders inkomster och försvårar konkurrenssituationen. Förhandlingarna handlar om att fasa ut användningen av detta instrument. 17

20 Enligt Världsbanken kommer endast två procent av välfärdvinsterna från en fullständig liberalisering av jordbrukshandeln från en utfasning av i-ländernas exportsubventioner. Liksom de interna stöden är dock frågan om exportsubventioner symboliskt viktig för u-länderna fattade WTO ett beslut om att på vissa villkor fasa ut alla exportsubventioner på jordbruksområdet. Ännu har medlemsländerna inte kommit överens om när detta ska ske, men beslutet får ändå betraktas som en framgång för u-länderna. Samtidigt är det tveksamt om utfasningen av exportsubventionerna kommer att generera betydande ekonomiska vinster för u-länderna (se figur 1). 4.2 Industrivaror Förhandlingarna om non-agricultural market access (NAMA) förväntas bidra till ökat marknadstillträde för u-länderna. Det allra viktigaste i dessa förhandlingar ur ett utvecklingsperspektiv är att den tullsänkningsformel som tillämpas får en harmoniserande profil, vilket innebär att höga tullar sänks mer än låga och att tulltoppar och tulleskalering därmed reduceras. Allt tyder på att så blir fallet. Det som u-länderna identifierar som det största hindret för ökad export är dock andra handelshinder än tullar, s.k. icke-tariffära handelshinder. Exempel på sådana är subventioner, importlicenser och tekniska handelshinder. Dessa kommer dessvärre sannolikt även fortsättningsvis att förekomma i stor omfattning i i-länderna. Höga importtullar på industrivaror är ett minst lika stort problem för u-länderna ur ett utvecklingsperspektiv som höga tullar på exportmarknaderna. Den genomsnittliga industrivarutullen i u-länderna är nästan 12 procent medan den endast är 1,5 procent i-länderna. Tullskyddet på import från andra u-länder är i genomsnitt ännu högre, cirka 13 procent. Höga importtullar innebär att insatsvaror blir dyrare och att inhemska resurser (arbete och kapital) binds upp i skyddade sektorer så att exportsektorn inte kan expandera. Höga tullmurar motverkar även ökad konkurrens, innovation och tekniköverföring - faktorer som bidrar till tillväxt och ekonomisk utveckling. U-ländernas importtullar gör likaså att handeln mellan u-länder hämmas. 18

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.5.2014 COM(2014) 319 final ANNEXES 1 to 7 BILAGOR till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner

Läs mer

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Styrdokument Enheten för internationell handelspolitik Per Altenberg Telefon 08-4055706 E-post: per.altenberg@foreign.ministry.se Marknadstillträde för industrivaror

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2016-01-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor" i bilaga

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01).

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01). för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01). Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2015-07-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor"

Läs mer

Utvecklingsaspekterna i Doharundan inför WTO:s ministermöte i Hongkong

Utvecklingsaspekterna i Doharundan inför WTO:s ministermöte i Hongkong RAPPORT Enheten för global handel 2005-07-04 Utvecklingsaspekterna i Doharundan inför WTO:s ministermöte i Hongkong 2 bilagor Vilka områden bör prioriteras? Det strategiskt viktigaste området ur ett utvecklingsperspektiv

Läs mer

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land Samtal debiteras per sekund. Öppningsavgift 0,69kr/samtal Afghanistan 8,95 8,95 2,49 2,99 Albanien 3,95 3,95 0,99 2,89 Algeriet 3,95 3,95 1,29 2,24 Amerikanska Samoa 8,95 8,95 3,49 3,49 Andorra 1,55 3,95

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt Afghanistan 31 267 5 669 841 289 292 256 Albanien 2 569 283 268 209 362 109 Algeriet 3 022 1 156 639 427 1 438 150 Andorra 5 - - - - 2 Angola 742 130 154 64 197 206 Anguilla - - - - - - Antigua och Barbuda

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2005:672 Utkom från trycket den

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2017 SKV A 2016:32 Inkomstbeskattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2009:299 Utkom från trycket den

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Ändring i Skatteverket allmänna råd (SKV A 2015:29) om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2016

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2015-01-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor" i bilaga

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2017

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2017 för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2017 Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2017-01-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor" i bilaga

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 (fr.o.m ).

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 (fr.o.m ). för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 (fr.o.m. 2016-07-01). Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2016-07-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor"

Läs mer

Inrikesministeriets förordning

Inrikesministeriets förordning Inrikesministeriets förordning om bidrag för frivillig återresa I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 31 2 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd

Läs mer

Net 1 Standard. Net 1 Standard

Net 1 Standard. Net 1 Standard Samtal debiteras per sekund. Öppningsavgift 0,69kr/samtal Afghanistan 8,95 8,95 Albanien 3,95 3,95 Algeriet 3,95 3,95 Amerikanska Samoa 8,95 8,95 Andorra 1,55 3,95 Angola 8,95 8,95 Anguilla 8,95 8,95 Antigua

Läs mer

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader Ungdomsutbyte Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader A1.1 Österrike 39 Belgien 37 Bulgarien 32 Kroatien 35 Cypern

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2007:140 Utkom från trycket den

Läs mer

Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos

Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos Bygger på Socialstyrelsens Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (2012-3-16) Smittskydd Halland och Halland, december 2013 Screening

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2008:75 Utkom från trycket den

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2017:8 Utkom från trycket den

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

PRISLISTA INTERNATIONELLA SAMTAL CELLIP PHONZO

PRISLISTA INTERNATIONELLA SAMTAL CELLIP PHONZO SAMTALSAVGIFTER FRÅN SVERIGE TILL UTLANDET Minutpriserna i tabellen gäller röstsamtal för abonnemanget Cellip Phonzo. Till land Landskod Fast/minut Mobilt/minut Afghanistan 93 3,10 kr 3,10 kr Albanien

Läs mer

Skolpaket om handeln. Lärartext

Skolpaket om handeln. Lärartext Ingrid Lindeberg 201-0 - Skolpaket om handeln Lärartext Bild 1: Historik För Sverige är handeln med andra länder mycket betydelsefull. En stor del av våra inkomster kommer från försäljning av varor och

Läs mer

Handelspolitisk lägesrapport 2005

Handelspolitisk lägesrapport 2005 Handelspolitisk lägesrapport 25 Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Priserna gäller exkl. moms inom Sverige fr.o.m. 15 januari 2013 med reservation för ändringar. För utlandspriser, se telia.

Priserna gäller exkl. moms inom Sverige fr.o.m. 15 januari 2013 med reservation för ändringar. För utlandspriser, se telia. A Afghanistan 7,16 kr 7,16 kr 1,99 kr 2,39 kr Albanien 3,16 kr 3,16 kr 0,79 kr 1,59 kr Algeriet 3,16 kr 3,16 kr 1,03 kr 1,43 kr Am. Jungfruöarna 7,16 kr 7,16 kr 0,16 kr 0,16 kr Am. Samoaöarna 7,16 kr 7,16

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /..

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.6.2010 KOM(2010)342 slutlig 2010/0189 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. om fastställandet av de korrigeringskoefficienter som ska tillämpas

Läs mer

När måste jag ha internationellt körkort?

När måste jag ha internationellt körkort? När måste jag ha internationellt körkort? Uppgifterna i tabellen avser innehavare av svenskt körkort som i kör personbil eller motorcykel under ett tillfälligt besök (högst 90 dagar) i ett annat land.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2006:1129 Utkom från trycket den

Läs mer

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU14 Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder Sammanfattning Utskottet behandlar

Läs mer

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Utrikesutskottets yttrande 0/06:UU3y Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Till näringsutskottet Näringsutskottet har vid sammanträde den oktober 0 beslutat att bereda

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om

Vad ungdomar bör veta om Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Håkan Nordström Henrik Isakson Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med

Läs mer

5 Kilometerersättning vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor

5 Kilometerersättning vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor KA Cirkulär 20/2008 bilaga 1 (10) AKTA, bilaga 16: Ersättningar för resekostnader ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ERSÄTTNING FÖR FÄRDKOSTNADER 5 Kilometerersättning vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet.

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. Prislista 3Kontant Samtal och SMS. Gäller från 23 Februari 2015 Alla priser anges i svenska kronor inklusive moms. Samtalpriserna presenteras i kronor per minut. Debiteringsintervall mottagna samtal: Samtal

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. 2015-01-01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt påslag

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. 2015-01-01 Alla priser anges i kronor per minut inklusive moms. Satellitdestinationer och Premium-samtal är inte tillgängliga. Det går inte att ringa videosamtal

Läs mer

Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01

Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01 Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Landsnummer. Bahamas 1 Bahrain 973 Bangladesh 880 Barbados 1 Belgien 32

Landsnummer. Bahamas 1 Bahrain 973 Bangladesh 880 Barbados 1 Belgien 32 A Afghanistan 93 Albanien 355 Algeriet 213 Amerikanska Samoa 684 Andorra 376 Andorra mobilt* (3) 376 Angola 244 Anguilla 1 Antarktis 672 Antigua och Barbuda 1 Arabemiraten, Förenade 971 Arabemiraten, Förenade

Läs mer

Att lyckas med affärer i Afrika

Att lyckas med affärer i Afrika Att lyckas med affärer i Afrika Peter Stein Stein Brothers AB Presentationens innehåll 1. Stora linjer i Afrikas ekonomiska utveckling 2. Sveriges handel med Afrika 3. Att lyckas med affärer i Afrika 4.

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

PRISAVTAL LÅG. Prislista 1/6. 25 min. 65 öre. 0,25 kr/min. 0,65 kr/min. Samtal. Bindningstid 1-12 mån POTT SOM INGÅR 2.

PRISAVTAL LÅG. Prislista 1/6. 25 min. 65 öre. 0,25 kr/min. 0,65 kr/min. Samtal. Bindningstid 1-12 mån POTT SOM INGÅR 2. LÅG Prislista 1/6 Priserna gäller exkl. moms inom Sverige fr.o.m. 1 december 2016 med reservation för ändringar. Samtal Bindningstid 1-12 mån POTT SOM INGÅR 2 25 min Avgift efter pott ÖPPNINGSAVGIFT 65

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

Prislista utland Version 151006

Prislista utland Version 151006 Prislista utland Version 151006 Land Öppningsavgift/samtal Pris per minut inkl moms Afghanistan 0,35 2,29 Afghanistan (mobil) 0,35 2,24 Albanien 0,35 0,62 Albanien (mobil) 0,35 1,76 Algeriet 0,35 0,81

Läs mer

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU41 Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer Sammanfattning Utskottet behandlar

Läs mer

Afghanistan - Fast 0.40 3.16 Afghanistan - Mobil. 0.40 1.76 Albanien. 0.40 1.20 Algeriet - Fast. 0.40 1.36 Algeriet - Mobil

Afghanistan - Fast 0.40 3.16 Afghanistan - Mobil. 0.40 1.76 Albanien. 0.40 1.20 Algeriet - Fast. 0.40 1.36 Algeriet - Mobil 077 Nationellt Nummer Minicall Privat 0740 1-8 Nationellt, icke-geografiskt Operatörspecifika tjänster Samhällstjänster 114 Samhällstjänster 117 0.55 0.27 12.50 0.00 0.40 13.66 Afghanistan - Fast 0.40

Läs mer

Bilaga 1. samt musslor som räknas som icke livsdugliga blötdjur, till Europeiska gemenskapen. Om kommissionen godkänt ett tredjelands

Bilaga 1. samt musslor som räknas som icke livsdugliga blötdjur, till Europeiska gemenskapen. Om kommissionen godkänt ett tredjelands 4258 Bilaga 1 Tredje länder från vilka får importeras fiskerivaror samt råa bearbetade och beredda produkter av dem, dock med undantag av tvåskaliga mollusker, tagghudingar, manteldjur och havssnäckor

Läs mer

Sorterat på bokstavsordning på land från A till Ö. Alla priser är per påbörjad minut, öppningsavgift tillkommer

Sorterat på bokstavsordning på land från A till Ö. Alla priser är per påbörjad minut, öppningsavgift tillkommer Sorterat på bokstavsordning på land från A till Ö. Alla priser är per påbörjad minut, öppningsavgift tillkommer LANDSKOD LAND NÄT PER MINUT PER SMS / MMS 93 Afghanistan Fastnätet 8,50 kr 93 Afghanistan

Läs mer

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet

Läs mer

WTO Basfakta och knäckfrågor

WTO Basfakta och knäckfrågor WTO Basfakta och knäckfrågor Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser regeringen med beslutsunderlag, utredningar och yttranden

Läs mer

Etnisk mångfald bland personalen i Göteborgsregionens medlemskommuner

Etnisk mångfald bland personalen i Göteborgsregionens medlemskommuner Etnisk mångfald bland personalen i Göteborgsregionens medlemskommuner Maj 2000 Uppdraget Göteborgsregionens medlemskommuner har, via GR:s styrelse, bestämt att gemensamt bistå varandra i arbetet med att

Läs mer

Traktamentesbelopp 2003 sid 2

Traktamentesbelopp 2003 sid 2 11 april 3 NR. 8/3 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Traktamentesbelopp 3 sid 2 Redovisning av gällande traktamentsbelopp för år 3. För inrikes tjänsteresa är traktamentsbeloppen oförändrade jämfört

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet.

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. Prislista 3Kontant Samtal och SMS. Gäller från 25 April 2016 Sänkta priser inom EU från 25 April 2016. Alla priser anges i svenska kronor inklusive moms. Priserna presenteras i kronor per minut och kronor

Läs mer

Lilla Abonnemanget IP-telefoni, prislista:

Lilla Abonnemanget IP-telefoni, prislista: 2015-04-01 Lilla Abonnemanget IP-telefoni, prislista: Nationella destinationer Fasta telefoner Öppningsavgift (kr) Per påbörjad minut (kr/min) Sverigesamtal 08-18 0,45 0,15 Sverigesamtal Övrig tid 0,45

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Vissa handelspolitiska frågor

Vissa handelspolitiska frågor Näringsutskottets betänkande 09/:NU3 Vissa handelspolitiska frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 4 motionsyrkanden om olika handelspolitiska frågor. Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Läs mer

Utgåva 12. Till land Fast/minut Mobilt/minut Till land Fast/minut Mobilt/minut. Danmark 0,12 kr 0,99 kr Grönland 5,84 kr 5,84 kr

Utgåva 12. Till land Fast/minut Mobilt/minut Till land Fast/minut Mobilt/minut. Danmark 0,12 kr 0,99 kr Grönland 5,84 kr 5,84 kr TILL NORDEN Danmark 0,12 kr 0,99 kr Grönland 5,84 kr 5,84 kr Finland 0,32 kr 0,99 kr Island 0,17 kr 1,07 kr Färöarna 0,39 kr 1,49 kr Norge 0,12 kr 0,99 kr TILL EUROPA Albanien 0,79 kr 1,79 kr Monaco 0,30

Läs mer

3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel.

3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel. Information och tjänstespecifika villkor. 3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel. Månadsavgift 29 kr/mån Tjänsten har ingen

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av andra staters anslutning till vissa konventioner om straffrättsligt samarbete; SFS 2010:1028 Utkom från trycket den 13 juli 2010 beslutat den 1 juli 2010.

Läs mer

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015 Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna presenteras i kronor

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet.

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet. Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Mobilsurf i utlandet. Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna

Läs mer

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund -

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund - Slutlig Kommenterad dagordning Näringsdepartementet 20151109 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 16 november 2015 Icke lagstiftande verksamhet 4. Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken

Läs mer

Trafikavgifter utlandssamtal från fast telefon 2006-01-23

Trafikavgifter utlandssamtal från fast telefon 2006-01-23 Trafikavgifter utlandssamtal från fast telefon Alla priser anges med avdragen rabatt och exklusive moms. Minutavgifter internationell telefoni direkt anslutning Afghanistan 93 4,75 Albanien 355 1,87 Algeriet

Läs mer

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Minnesanteckningar från Handelns Dag 7 mars 2007 Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Seminariet inleddes av Lena Johansson, Kommerskollegiums generaldirektör som talade om det aktuella

Läs mer

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i Gäller från 15 Juni 2015 t Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna

Läs mer

Prislista utlandssamtal

Prislista utlandssamtal Prislista utlands Afghanistan 0,35 2,29 Brasilien (mobil) 0,35 2,25 Afghanistan (mobil) 0,35 2,24 Brittiska Jungfruöa 0,35 1,09 Albanien 0,35 0,62 Brunei 0,35 0,40 Albanien (mobil) 0,35 1,76 Brunei (mobil)

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

BILAGA 4 A: MOBILITETSERSÄTTNING (FÖR KORTVARIG UTLANDSVISTELSE) OCH MOBILITETSSTIPENDIUM

BILAGA 4 A: MOBILITETSERSÄTTNING (FÖR KORTVARIG UTLANDSVISTELSE) OCH MOBILITETSSTIPENDIUM BILAGA 4: STÖD TILL INTERNATIONELL FORSKARMOBILITET 2013 2014 Finlands Akademi stöder internationell forskarmobilitet med mobilitetsstipendier och mobilitetsersättningar. Mobilitetsstipendium kan sökas

Läs mer

[1474] Flygtransportkostnader som skall inbegripas i tullvärdet

[1474] Flygtransportkostnader som skall inbegripas i tullvärdet Tullkodex m.m./tullkodex, tillämpningskodex m.m. 1 Bilaga 25 [1474] Flygtransportkostnader som skall inbegripas i tullvärdet 1. Följande tabell visar a) tredjeländer, förtecknade efter kontinent och zon

Läs mer

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Per Altenberg 15 januari 2014 Att mäta effekterna av ett transatlantiskt handelsavtal CGE-modell: CGE = computable general equilibrium, dvs. beräkningsbar,

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

När och var måste jag ha internationellt körkort?

När och var måste jag ha internationellt körkort? När och var måste jag ha internationellt körkort? Uppgifterna i tabellen avser innehavare av svenskt körkort som kör personbil eller motorcykel under ett tillfälligt besök (högst 90 dagar) i ett annat

Läs mer