Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?"

Transkript

1 Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?

2 Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift är att förse regeringen med beslutsunderlag i handelspolitiska frågor. Vi fungerar också som kontaktpunkt och samordningscentral, SOLVIT-center, för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Även privatpersoner kan göra en anmälan till Kommerskollegium om de kommer i kläm mellan olika regelsystem inom EU.

3 Förord De pågående globala handelsförhandlingarna i Världshandelsorganisationen (WTO) ska främja utvecklingsländerna. Resultatet måste spegla detta syfte och leva upp till förväntningarna på en utvecklingsrunda. En utvecklingsrunda värd namnet innebär med nödvändighet att u-länderna måste ha ett reellt inflytande och att de själva uppfattar att de har det. U-länderna är nu starkare och mer inflytelserika än någonsin i förhandlingarna. Men i-länderna har naturligtvis fortfarande bättre kapacitet att delta och göra sig hörda i förhandlingarna och därmed bättre förutsättningar att få ett genomslag. En utvecklingsrunda värd namnet kräver framsteg och reformer på de förhandlingsområden som u-länderna prioriterar. Det dokumenterar deras inflytande. Jordbruk är det självklara exemplet. Även om andra områden kan vara väl så viktiga för u-ländernas utveckling, gör u-ländernas egen prioritering att jordbruket blir nyckeln. I förhandlingarna agerar alla länder protektionister om än mer eller mindre, trots en utbredd insikt att egna liberaliseringar gynnar det egna landet. Eftersom reformer som gynnar allmänintresset ofta missgynnar särintressen, kan de vara obekväma och opinionsmässigt impopulära. En poäng med förhandlingarna är därför att åta sig att göra sunda (men obekväma) reformer, med argumentet att man som betalning fått ökade exportmöjligheter. Ett resultat som ska gynna utveckling i u-länder måste alltså med nödvändighet innehålla reformer även för u-länderna själva, självklart anpassade efter landets förutsättningar. Men utan egna reformer går de facto de stora vinsterna till i-länder. I denna rapport redovisar vi vad förhandlingarna i praktiken bör resultera i för att gynna u-länders utveckling. Rapporten är en syntes av två större studier som Kommerskollegium har gjort under Eftersom i stort sett samtliga förhandlingsområden har analyserats i dessa studier, har en stor del av kollegiets experter varit engagerade i arbetet. Ansvariga för de två studierna och för denna rapport har varit ämnesrådet Per Altenberg och utredaren Ingrid Jegou. Stockholm, november 2005 Lena Johansson, GD Generaldirektör

4 Innehållsförteckning Förord Vad är en utvecklingsrunda? Hur kan handelspolitik främja utveckling? Handelspolitikens roll i Sveriges politik för global utveckling Forskningens syn på handel och utveckling Dohaförhandlingarna i WTO Jordbruk Industrivaror Tjänster Förhandlingar om WTO:s regelverk Utvecklingsdimensionen Hur kan Doharundan främja utveckling? Jordbruk Industrivaror Tjänster Immaterialrätt Finansiella effekter av förhandlingarna Effekter på fattigdom, tillväxt och miljö U-ländernas deltagande i Doharundan Hur förhandlar u-länder i WTO? U-länders möjlighet att delta i förhandlingarna Slutsatser: Tio åtgärder för att Doharundan ska främja utveckling Litteratur... 31

5 1. Vad är en utvecklingsrunda? I november 2001 enades världshandelsorganisationen WTO:s medlemmar i Doha, Qatar, om att inleda en ny omgång av globala handelsförhandlingar. WTO och dess föregångare GATT hade historiskt dominerats av i-länderna. Inför ministerkonferensen i Doha bestod dock organisationen till övervägande del av u-länder. Att en ny runda skulle ha ett tydligt utvecklingsfokus var därför nödvändigt. Den förhandlingsagenda medlemsländerna enades om döptes till Dohaagendan för utveckling och innehåller ett flertal formuleringar som anger att förhandlingarna ska ha en stark utvecklingsdimension. Men vad innebär egentligen detta? Vad är en utvecklingsagenda? Vedertagen handelsteori förespråkar i allmänhet öppenhet som strategi för att främja utveckling. Samtidigt betonar många u-länder i WTO ofta möjligheten att skydda sina marknader och vikten av att få göra undantag från regler. Andra u-länder, som har starka exportintressen, förespråkar istället en frihandelsvänlig politik. Dessa motsättningar förstärks av att u-länderna i WTO är en mycket heterogen grupp. Att bara lyssna till vad u-länderna efterfrågar är därför lika omöjligt och otillräckligt som att bara förlita sig på nationalekonomisk forskning för att avgöra vad som är utvecklingsfrämjande. Vad är ett u-land i WTO? I WTO finns officiellt tre kategorier av länder: i-länder, u-länder och länder som av FN klassas som minst utvecklade länder (MUL). MUL är totalt 50 till antalet, varav 32 är WTO-medlemmar. Övriga länder kan själva välja om de vill klassificeras som i-länder eller u-länder. Ett land kan till och med välja att kalla sig u-land inom ramen för ett WTO-avtal men klassas som i-land inom ett annat. Detta gör att det är omöjligt att säga exakt hur många av WTO:s 148 medlemmar som är u-länder. Det faktum att det saknas en u-landsdefinition gör att gruppen av u-länder är ytterst heterogen. I gruppen finns mycket fattiga länder som Elfenbenskusten, Papua Nya Guinea och Mongoliet, men även stora, konkurrenskraftiga länder som Brasilien, Kina och Indien. Vidare finns det länder som är rikare än många i-länder, till exempel Singapore och Sydkorea, som klassificeras som u-länder. Anledningen till att man alls skiljer på u-länder och i-länder i WTO är att u-länder beviljas förmånligare behandling inom regelverket. Exempel på sådan särbehandling är att u-länder medges undantag från åtaganden eller längre tid att genomföra dem, samt att de beviljas särskilt stöd i form av tekniskt bistånd. 3

6 Kommerskollegium har under 2005 gjort två utredningar om hur utvecklingsdimensionen hittills har tagits till vara i Dohaförhandlingarna (se Kommerskollegium 2005a och b). Det har även varit vår ambition att identifiera vad som krävs för att Doharundan ska bli en utvecklingsrunda, grundat dels på teori och på erfarenheter, dels på de krav utvecklingsländerna för fram i förhandlingarna. I denna rapport sammanfattas resultaten av dessa båda utredningar, som i sin tur är en fortsättning på ett arbete som gjordes tillsammans med Sida 2002 och som utmynnade i rapporten En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen. I ett inledande avsnitt redogör vi kort för forskningens syn på handel och utveckling. Därefter går vi in på Dohaförhandlingarna och diskuterar vad u-länderna kan få ut av dessa. Avslutningsvis resonerar vi kring u-ländernas möjligheter att delta i förhandlingarna. Diskussionen sammanfattas med en önskelista som punktvis beskriver vad vi ser som ett utvecklingsfrämjande förhandlingsresultat i Doharundan. 4

7 2. Hur kan handelspolitik främja utveckling? 2.1 Handelspolitikens roll i Sveriges politik för global utveckling I regeringens proposition 2002/03:122 (Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling) sägs att en fri- och öppen handel med överenskomna spelregler är ett kraftfullt instrument för att åstadkomma utveckling och sprida ekonomiska framsteg. Enligt propositionen bör gränshinder och andra handelshinder avlägsnas för att främja hållbar tillväxt i u-länderna. Vidare bör u-ländernas tillträde till OECDländernas marknader förbättras. Deras förmåga att leva upp till tekniska och sanitära krav (krav som rör säkra livsmedel, djurhälsa och växtskydd), samt kapacitet att producera och sälja varor och tjänster bör också stärkas. Regeringen betonar även att Sverige ska verka för att WTO:s bestämmelser om förmånlig behandling av u-länder blir mer handelsfrämjande och anpassade efter u-ländernas behov. 2.2 Forskningens syn på handel och utveckling Forskningens syn på handel och utveckling ligger till grund för Kommerskollegiums bedömningar. I Kommerskollegiums och Sida:s gemensamma rapport En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Dohadeklarationen beskrivs de båda myndigheternas synsätt när det gäller handel, tillväxt och fattigdomsbekämpning: En öppen handel främjar ekonomisk tillväxt, vilken i sin tur främjar den ekonomiska dimensionen av fattigdomsbekämpning. (Kommerskollegium och Sida, 2002, sid. 13) Vad baseras denna bedömning på? I en bilaga till den svenska parlamentariska Globkomutredningen (Globkom, 2002), som ligger till grund för regeringens politik för global utveckling, gör nationalekonomen Håkan Nordström (numera chefekonom på Kommerskollegium) en genomgång av forskningslitteraturen kring relationen handel och tillväxt. Nordströms slutsats är att en öppen handelspolitik generellt sett gynnar ekonomisk tillväxt och att handelsliberaliseringar inte är sämre för u-länder än för i-länder i detta avseende (Nordström, 2000). 5

8 Om handel och utveckling i FN-rapporten Trade for Development: Öppenhet för handel kan vara en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt, som i sin tur är nödvändig för att minska fattigdom och skapa utveckling. Handel är dock inte någon mirakelmedicin för att åstadkomma utveckling Öppenhet för handel är förknippat med högre inkomster och en bättre ekonomisk utveckling. Visserligen finns det olika uppfattningar om storleken och styrkan i denna relation, men den generella effekten är otvetydig: ingen sluten eller isolerad ekonomi har presterat en bättre ekonomisk utveckling än länder som är integrerade i världsekonomin. (UN Millennium Project, 2005, sid. 1 egen översättning) Vissa forskare, däribland Harvardprofessorn Dani Rodrik, ifrågasätter dock de metoder som används i studier som redovisar ett samband mellan en öppen handelsregim och ekonomisk tillväxt. Rodriks kritik gäller för det första svårigheterna att klassificera länder enligt hur öppna de är. För det andra gäller kritiken problemet med att isolera graden av öppenhet i ett lands handelsregim från andra variabler som påverkar tillväxt, variabler som ofta är gemensamma för öppna ekonomier, t.ex. låg korruption och stabila politiska förutsättningar. Hur påverkas olika grupper i u-länder av handelsreformer? Även om öppenhet för handel kan ha positiva effekter i form av ekonomisk tillväxt och höjda inkomstnivåer i u-länder, är det inte säkert att alla delar av befolkningen gynnas av detta. Handelsliberaliseringar får till följd att priserna på en mängd marknader förändras. Dessa prisförändringar är en förutsättning för att handelspolitiska reformer ska kunna skapa samhällsekonomiska vinster. Samtidigt bidrar de till strukturella förändringar av ekonomin som gynnar vissa grupper (t.ex. människor som är sysselsatta inom exportsektorn) och missgynnar andra (t.ex. de som är verksamma inom den importkonkurrerande sektorn). De skapar även samhällsekonomiska omställningskostnader som förlorade jobb, förändrade villkor på arbetsmarknaden och en osäkerhet inför framtiden. Den generella slutsats man kan dra är att alla länder sannolikt tjänar på en öppen handelsregim, men att vinsterna naturligtvis inte fördelas jämt inom länder. Liksom i-länder tjänar alltså u-länder generellt sett på att föra en öppen handelspolitik. Samtidigt krävs det mer för att starta och vidmakthålla en utvecklingsprocess. U-länder som saknar institutionella förutsättningar i övrigt politisk stabilitet, god samhällsstyrning, rättssäkerhet, en stabil makroekonomi, utbildning, bra hälso- och sjukvård, infrastruktur m.m. har sämre förutsättningar att dra nytta av handelsliberaliseringar. 6

9 Ekonomisk tillväxt är inte heller liktydigt med utveckling. Undersökningar visar dock på ett positivt samband mellan ekonomisk tillväxt och andra utvecklingsvariabler såsom ökad livslängd, skolgång eller läs- och skrivkunnighet variabler som tillsammans med inkomstutveckling utgör grunden för FN-organet UNDP:s s.k. human development index. Det finns därför mycket som talar för att förbättrat ekonomiskt välstånd understött av ökad ekonomisk integration med omvärlden innebär att samhällen får råd med bland annat mer utbildning och bättre sjukvård. Hur påverkas de fattiga? En fråga som ofta diskuteras i anslutning till debatten om handel och utveckling är om frihandel och/eller ekonomisk tillväxt gynnar de fattiga i lika stor utsträckning som de rika. Det går till att börja med att konstatera att nationalekonomisk teori ger stöd åt uppfattningen att lågutbildad arbetskraft i u-länder tjänar mer på att öppna upp för handel med i-länder än vad högutbildad arbetskraft gör. Skälet är att överflödet av lågutbildad arbetskraft på u-ländernas arbetsmarknader reduceras när det blir möjligt att producera för världsmarknaden. I verkligheten är bilden dock mer komplicerad. Handelsliberaliseringar kan t.ex. medföra förändringar i produktionsmönstret som främst gynnar utbildad arbetskraft. Det är inte heller alla u-länder som har riklig tillgång på lågutbildad arbetskraft jämfört med andra produktionsfaktorer. Många länder i Latinamerika och Afrika anses istället ha en relativt riklig tillgång på råvaror och land. Hur påverkar ekonomisk tillväxt de fattiga? Den forskare som under senare år allra mest har förknippats med studier av handel och utveckling är Alan Winters vid University of Sussex i Storbritannien. Winters och hans kollegor sammanfattar sina slutsatser av hur ekonomisk tillväxt påverkar de fattiga enligt följande: Trots de metodologiska utmaningarna finns det varken bevis som kullkastar den traditionella slutsatsen att tillväxt, i genomsnitt, gynnar de fattiga, eller ger stöd åt uppfattningen att tillväxt som genereras av större öppenhet är sämre än någon annan typ av tillväxt i detta avseende (den kan t.o.m. vara bättre). Det står samtidigt helt klart att det har funnits tillfällen då tillväxt har åtföljts av ökad fattigdom och att utmaningen är att ta reda på varför. (Winters med flera, 2004, sid. 80, egen översättning). 7

10 3. Dohaförhandlingarna i WTO Vid ministerkonferensen i Doha, Qatar, i november 2001 antog WTO:s medlemsländer den så kallade Dohaagendan för utveckling. Ministerdeklarationen från Doha utgör grunden för den pågående förhandlingsrundan om handelsliberaliseringar i WTO. Dohaförhandlingarna kan delas in i fem områden: 1. Jordbruk 2. Industrivaror 3. Tjänster 4. WTO:s regelverk 5. Utvecklingsdimensionen 3.1 Jordbruk Jordbruksförhandlingarna är det mest kontroversiella området i Dohaförhandlingarna. Orsaken är att många i-länder, däribland EU, har betydande protektionistiska intressen på jordbruksområdet, samtidigt som majoriteten av världens fattiga är beroende av jordbruket för sin försörjning. Det var också först i och med den förra förhandlingsrundan (Uruguayrundan, ) som jordbruket överhuvudtaget blev en del av globala handelsförhandlingar. I Dohadeklarationen kom medlemsländerna bland annat överens om att förhandla om sänkta tullar, minskade interna stöd till jordbruket och en utfasning av exportsubventioner. Jordbruket är det område som prioriteras högst av u-länderna i förhandlingarna. Det finns i första hand en stor enighet kring kravet på att i-ländernas exportsubventioner och interna stöd, till exempel marknadsprisstöd till jordbruket, ska fasas ut eller reduceras. Orsaken är att u-länderna upplever att deras eget jordbruk har svårt att klara konkurrensen med i-ländernas subventionerade jordbruksproduktion. Enigheten är däremot mindre när det gäller kravet på att reducera jordbrukstullarna. De u-länder som har betydande exportintressen att försvara på jordbruksområdet vill även se en liberalisering av gränsskyddet, medan u-länder som är nettoimportörer av livsmedel ofta inte vill öppna upp för internationell konkurrens. 8

11 3.2 Industrivaror Ända sedan det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT ) kom till 1948 har förhandlingar om marknadstillträde för industrivaror varit en central del i globala handelsförhandlingar. I Doharundan förs industrivaruförhandlingarna under beteckningen non-agricultural market access (NAMA). Enligt Dohadeklarationen ska dessa förhandlingar leda till reducerade tullar, inklusive en reducering av tulltoppar och tulleskalering. Tulltoppar definieras som tullar över 15 procent. Tulleskalering innebär att tullarna ökar med varans bearbetningsgrad. Enligt Dohadeklarationen ska förhandlingarna fokusera på varor där u-länder har ett exportintresse. Det kan t.ex. röra sig om elektronik, textil- och konfektion, fiskprodukter, skor och råmaterial. Deklarationen talar vidare om vikten av att särskild hänsyn tas till u-länders och de minst utvecklade ländernas situation och att tullsänkningarna ska ske med mindre än full ömsesidighet. Detta innebär att u-länderna inte förväntas göra lika stora tullsänkningar som i-länderna. Förhandlingarna om marknadstillträde för industrivaror ska också leda till att andra handelshinder än tullar, t.ex. tekniska regler eller subventioner (så kallade icketariffära handelshinder) reduceras eller elimineras. Också dessa förhandlingar ska fokusera på varor där u-länder har ett exportintresse. 3.3 Tjänster Tjänstesektorn växer i betydelse i världsekonomin. Tjänster utgör redan idag cirka 50 procent av BNP i många u-länder. Det allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) trädde i kraft 1995, men har hittills inte inneburit några betydande marknadsöppningar i vare sig u-länder eller i-länder. I Dohadeklarationen har medlemsländerna förbundit sig att förhandla om ytterligare liberalisering av tjänstehandeln. Förhandlingarna har tre huvudspår: Horisontella frågor: exempelvis hur de minst utvecklade länderna bättre ska kunna delta i tjänstehandeln Marknadstillträdesfrågor Regelfrågor, vilket innebär förhandlingar om hur inhemska regleringar kan bli mindre byråkratiska, att inkludera offentlig upphandling i GATS, att introducera tillfälliga skyddsåtgärder samt att reglera negativa effekter av snedvridande subventioner på tjänsteområdet. 9

12 GATS struktur innebär att medlemsländerna måste göra aktiva åtaganden för att avtalet ska kunna leda till ökat marknadstillträde. Därmed har avtalet en inbyggd flexibilitet som innebär att medlemsländerna, i synnerhet u-länder, kan öppna upp sina tjänstemarknader i den takt de önskar. Därutöver innehåller förhandlingsriktlinjerna från Dohadeklarationen ett flertal skrivningar som ger u-länder en förmånligare behandling. 3.4 Förhandlingar om WTO:s regelverk En särskild förhandlingsgrupp under beteckningen rules har skapats inom WTO för förhandlingar om regler rörande antidumpning, subventioner och regionala avtal. I denna skrift har vi valt att även nämna andra områden i Dohaförhandlingarna som främst berör regelverket under rubriken förhandlingar om WTO:s regelverk. Det handlar om handelsrelaterade immaterialrättigheter (TRIPS), handelsprocedurer, handel och miljö, samt tvistlösning. TRIPS Dohamandatet för TRIPS berör huvudsakligen tre frågor, nämligen TRIPS och hälsa, skydd för geografiska ursprungsbeteckningar samt ett klarläggande av relationen mellan TRIPS-avtalet och konventionen om biologisk mångfald och skydd av traditionell kunskap. Handelsprocedurer Ett nytt område i WTO som rör regelverket är förenklade handelsprocedurer, det vill säga alla informationsflöden och all administration som är nödvändiga när företag skall exportera eller importera. Enligt Dohadeklarationen syftar förhandlingarna till att effektivisera transport och klarering av varor, inklusive varor i transit. Medlemsländerna är vidare överens om att det krävs ökat tekniskt bistånd och kapacitetsbyggnad på området. Beslutet att inleda förhandlingar fattades i juli Vad förhandlar man inte om? I och med Dohadeklarationen inleddes även arbete med att förbereda förhandlingar på tre andra nya områden, nämligen handel och investeringar, handel och konkurrens och transparens i offentlig upphandling. I juli 2004 kom dock medlemsländerna överens om att inte inleda förhandlingar på dessa tre områden. 10

13 3.5 Utvecklingsdimensionen Alla ovan nämnda förhandlingsområden har stor betydelse för utveckling. Utöver dessa finns även ett antal frågor som är av särskilt intresse för u-länder, såsom: särskild och differentierad behandling av u-länder, problem med genomförande av ingångna avtal, handelsrelaterat bistånd, små ekonomiers och de minst utvecklade ländernas situation, risken för urholkning av u-länders handelspreferenser i i-länder. Särskild och differentierad behandling Särskild och differentierad behandling innebär förmånlig behandling av u-länder. Detta kan bland annat ta formen att u-länder under en tid undantas från krav som mer utvecklade länder i WTO måste uppfylla, att lägre nivåer av åtaganden görs från u-länder eller att i-länder gör speciella åtaganden till förmån för u-länder. I Dohadeklarationen anges att bestämmelser om förmånlig behandling ska ses över i syfte att stärka dem och göra de mer precisa, effektiva och operativa. Genomförande av ingångna avtal Inför WTO:s ministerkonferens i Seattle 1999, som föregick Doha, uppstod en diskussion som i hög utsträckning kom att handla om vad som u-länderna upplevde som obalanser i avtalen från Uruguayrundan. Obalanserna handlade dels om att i-länder inte genomfört vissa åtaganden och skyldigheter, dels om att u-länderna haft svårigheter att leva upp till gjorda åtaganden. Ett beslut om hur flera av dessa genomförandefrågor skulle hanteras fattades i Doha, men berörde knappt hälften av de problem som u-länderna då tog upp. De resterande frågorna hanteras i de nu pågående förhandlingarna. Handelsrelaterat bistånd Dohadeklarationen lyfter fram betydelsen av handelsrelaterat tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggande stöd till u-länderna, vilket bland annat innebär stöd för länder att anpassa sig till regler, att genomföra åtaganden och att kunna dra nytta av det multilaterala handelssystemet. Förutom ett antal allmänna erkännanden görs biståndspolitiska åtaganden på industrivaruområdet och för handelsprocedurer. 11

14 Små ekonomier och MUL I Dohadeklarationen sägs att WTO ska identifiera små och utsatta ekonomiers handelsrelaterade problem och föreslå åtgärder för att lösa dem. WTO:s medlemsländer ska vidare eftersträva tull- och kvotfritt marknadstillträde för produkter från MUL och att överväga andra åtgärder för att förbättra marknadstillträdet för MUL:s export. Slutligen uppmanas i-länderna att öka sitt tekniska bistånd till MUL. Preferensurholkning Preferenser innebär att u-länder beviljas förmåner i form av lägre tullar för sin export än andra länder. Urholkning är det som sker när den tull som gäller för övriga länder sänks, exempelvis genom förhandlingar i WTO, och skillnaden mellan den förmånliga lägre tullen och ordinarie tull alltså minskar. I Doharundans arbetsprogram anges att förhandlingsgrupperna för industrivaror och jordbruk ska beakta de särskilda behov som preferensurholkning innebär för dessa u-länder. 12

15 4. Hur kan Doharundan främja utveckling? I detta avsnitt går vi igenom några av de viktigaste förhandlingsområdena i Doharundan och analyserar vad som krävs för att resultatet av förhandlingarna ska kunna främja utveckling. Förutom de tre huvudområdena jordbruk, industrivaror och tjänster, tar vi upp förhandlingarna om regelverket för immaterialrätt (TRIPS). Med undantag för frågan om handelsrelaterat bistånd behandlar vi dock inte de förhandlingar som förs under rubriken utvecklingsdimensionen. De viktigaste utvecklingsaspekterna ryms i förhandlingarna om jordbruk, industrivaror, tjänster, m.m. och därför väljer vi att lägga vikten vid dessa. För analyser av denna del av förhandlingarna hänvisar vi istället till kollegiets hemsida (www.kommers.se) där de två utredningar som kollegiet gjort av hur utvecklingsdimensionen hittills har tagits till vara i Dohaförhandlingarna finns tillgängliga. 4.1 Jordbruk På jordbruksområdet är förhandlingarna indelade i tre områden: marknadstillträde interna stöd exportsubventioner Regler om förmånligare behandling av u-länder (i WTO-sammanhang kallad särskild och differentierad behandling) ingår som en integrerad del i förhandlingarna på alla tre områden. Marknadstillträde Marknadstillträdesförhandlingarna, vilka omfattar förhandlingar om tullsänkningar, är det område där minst framsteg har gjorts hittills i jordbruksförhandlingarna. Samtidigt är marknadstillträde det område där det finns störst utvecklingsvinster att hämta. Enligt en studie finns över 90 procent av de välfärdsvinster som förknippas med en fullständig liberalisering av handeln med jordbruksvaror att hämta inom ramen för marknadstillträdesområdet (Hertel och Keeney, 2005). 13

16 Figur 1. Globala välfärdsvinster från en full liberalisering av jordbrukshandeln Interna stöd 5% Exportsubventioner 2% Marknadstillträde 93% Källa: Världsbanken/Hertel och Keeney (2005) Geografiskt förväntas de största vinnarna bland u-länderna vara länder som Brasilien, Argentina, Kina, Indien och Sydafrika. Den utan jämförelse största vinnaren är Brasilien. Figur 2. Välfärdsvinster av en full liberalisering av jordbrukshandeln (miljoner USD) Kina Bangladesh Indien Argentina Brasilien Sydafrika* *Uppskattningen för Sydafrika avser hela SACU: Sydafrika, Botswana, Lesotho, Namibia och Swaiziland Källa: Hertel och Keeney (2005) Förhandlingarna om marknadstillträde på jordbruksområdet är en nyckelfråga för hela Doharundan. Det är därför av stor politisk vikt att framför allt EU, som är en stor aktör på marknaden för jordbruksprodukter och vars jordbrukspolitik innehåller stora snedvridande element, agerar konstruktivt. 14

17 Utsikterna till stora framsteg är dock inte ljusa. Det beror delvis på att EU har sina största defensiva intressen på marknadstillträdesområdet, såväl med avseende på unionens egna intressen som på förhållandena med framför allt AVS-länderna. (AVS står för Afrika, Västindien och Stillahavsländer, och omfattar närmare ett åttiotal länder som traditionellt har omfattande handelspolitiska förbindelser med EU.) Ett exempel på det senare är de invecklade reglerna för import till EU av bananer, vilka kort förklaras nedan. Bananer en svårlöst fråga om tillträde till EU:s marknad EU har regler för import av bananer som ger särskilda förmåner till ett tiotal bananexporterande AVS-länder. Dessa regler missgynnar andra länder som är exportörer av bananer, framför allt länder i Latinamerika. Detta är bakgrunden till en ca tio år gammal handelstvist mellan USA, som är hemvist för bland andra Chiquita och Dole, och vissa latinamerikanska länder å ena sidan och EU å den andra sidan. WTO:s överprövningsorgan dömde 1997 ut EU:s bananreglering. EU anpassade inte sin reglering till utslaget i WTO inom föreskriven tid, och utsattes därför under några år för motåtgärder i form av strafftullar från USA:s sida träffade EU så en uppgörelse med USA och Ecuador. Enligt den åtog sig EU att avskaffa nuvarande importreglering, som bygger bland annat på tullkvoter reserverade för de aktuella AVS-länderna, och ersätta den med en enhetlig tullösning som skulle införas senast den 1 januari Samma år förlängdes det undantag från normala GATT/WTO-regler, kallad waiver, som EU beviljats för att kunna särbehandla de aktuella AVS-länderna, till dess att den nya tullösningen hade införts. Förhandlingar om en enhetlig tullnivå har därefter förts mellan de berörda parterna, dock utan att något resultat uppnåtts. EU har vid två tillfällen under sommaren och hösten 2005 lämnat förslag på en ny tullsats. Inget av förslagen har dock godkänts av WTO:s förlikningsinstitut, beroende på att den föreslagna tullnivån inte ansetts ge tillräckligt stort marknadstillträde. EU är nu tvingat att på mycket kort tid hitta en för alla parter acceptabel tullnivå. I annat fall riskerar EU att undantaget för särbehandlingen av AVS-länderna (den s.k. waivern) upphör att gälla och USA:s strafftullar mot EU:s exportprodukter återupptas. EU:s handelskommissionär Peter Mandelson har deklarerat att EU är berett att förhandla seriöst även på marknadstillträdesområdet, under förutsättning att andra länder går EU till mötes i förhandlingarna om industrivaror och tjänster. Ett antal länder inom EU med Frankrike i spetsen stretar dock emot. 15

18 Interna stöd Förhandlingarna om interna stöd handlar om neddragningar av de handelspåverkande subventioner som jordbrukare i främst i-länder får. En effekt av dessa stöd är en press nedåt på livsmedelspriserna och därmed en svårare konkurrenssituation inte minst för u-länder. Endast tio procent av de välfärdsvinster som är förknippade med att i-länderna reducerar sina interna stöd förväntas dock tillfalla u-länderna. Hela 90 procent av välfärdsvinsterna tillfaller alltså i-länderna själva (Hertel och Keeney, 2005). Om man jämför med de övriga två områdena i jordbruksförhandlingarna (marknadstillträde och exportsubventioner) är det värt att notera att endast 5 procent av välfärdvinsterna från en fullständig liberalisering av jordbrukshandeln kommer från en utfasning av i-ländernas interna stöd. En risk i förhandlingarna om interna stöd är att det blir mycket luft i de åtaganden som görs. Med luft avses skillnaden mellan högsta tillåtna stöd (det länderna har åtagit sig i tidigare förhandlingar) och de stöd som faktiskt tillämpas. Enligt Världsbanken förväntas därför i praktiken endast sex WTO-medlemmar sänka de tillämpade interna stöden. Dessa sex är Australien, USA, EU, Island, Norge och Thailand. Detta innebär att exempelvis Japan, som tillämpar avsevärt högre stöd per invånare än såväl EU som USA, alltså inte kommer att behöva sänka sina stöd. Figur 3. Jordbruksstöd per invånare (genomsnitt ) EU USA Canada Japan Källa: OECD (2004) och FAOSTAT 16

19 Trots att u-ländernas välfärdsvinster av en neddragning av i-ländernas interna stöd överlag förväntas bli små kan effekterna bli stora för enskilda länder och enskilda varor. I synnerhet gäller det för de fyra bomullsexporterande länderna i Västafrika som står bakom det s.k. bomullsinitiativet: Benin, Burkina Faso, Tchad och Mali. Därför är det viktigt att neddragningar av de interna stöden koncentreras till varor som är eller kan bli av exportintresse för u-länderna. Bomullsfrågan i WTO Förhandlingarna om bomull är av stor betydelse för ministermötet i Hongkong i december Fyra västafrikanska länder, Benin, Burkina Faso, Tchad och Mali, lanserade 2003 det s.k. bomullsinitiativet. Länderna kunde visa på den omfattande störning på världsmarknadspriset som de rika ländernas subventioner av bomullsindustrin orsakade. De fyra länderna krävde att bomullssubventionerna helt skulle avskaffas. De krävde också ekonomisk kompensation. Bomullsinitiativet stöddes av många u-länder samt av EU kom medlemsländerna i WTO överens om att alla exportsubventioner skulle avskaffas. Något slutdatum är dock ännu inte fastställt. Det slogs då även fast att bomull är en prioriterad förhandling och en särskild underkommitté bildades för bomullsfrågan. Burkina Faso har sedan dess förklarat sig missnöjd med att inget har åstadkommits i bomullsförhandlingarna. Ett nytt afrikanskt förslag presenterades våren 2005 där länderna bland annat krävde att exportsubventionerna avskaffades från och med den 1 juli Någon sådan utfasning har dock ännu inte skett. Enligt Världsbanken kan de ekonomiska effekterna bli mycket stora för de afrikanska länder som exporterar bomull om subventionerna försvinner. USA har nyligen förlorat en juridisk tvist i WTO om bomullsstödet eftersom USA:s subventioner och exportkrediter anses bidra till att pressa ner världsmarknadspriserna och att öka USA:s marknadsandelar på andra länders bekostnad. USA har dock överklagat WTO-utslaget. Exportsubventioner Exportsubventioner betalas ut främst av EU för att göra sig av med överskottsproduktion som inte kan avsättas på ett marknadsmässigt sätt och för att därmed undvika prisfall inom EU. Liksom de interna stöden bidrar subventionerna till att pressa ner priserna på världsmarknaden, vilket minskar utomeuropeiska bönders inkomster och försvårar konkurrenssituationen. Förhandlingarna handlar om att fasa ut användningen av detta instrument. 17

20 Enligt Världsbanken kommer endast två procent av välfärdvinsterna från en fullständig liberalisering av jordbrukshandeln från en utfasning av i-ländernas exportsubventioner. Liksom de interna stöden är dock frågan om exportsubventioner symboliskt viktig för u-länderna fattade WTO ett beslut om att på vissa villkor fasa ut alla exportsubventioner på jordbruksområdet. Ännu har medlemsländerna inte kommit överens om när detta ska ske, men beslutet får ändå betraktas som en framgång för u-länderna. Samtidigt är det tveksamt om utfasningen av exportsubventionerna kommer att generera betydande ekonomiska vinster för u-länderna (se figur 1). 4.2 Industrivaror Förhandlingarna om non-agricultural market access (NAMA) förväntas bidra till ökat marknadstillträde för u-länderna. Det allra viktigaste i dessa förhandlingar ur ett utvecklingsperspektiv är att den tullsänkningsformel som tillämpas får en harmoniserande profil, vilket innebär att höga tullar sänks mer än låga och att tulltoppar och tulleskalering därmed reduceras. Allt tyder på att så blir fallet. Det som u-länderna identifierar som det största hindret för ökad export är dock andra handelshinder än tullar, s.k. icke-tariffära handelshinder. Exempel på sådana är subventioner, importlicenser och tekniska handelshinder. Dessa kommer dessvärre sannolikt även fortsättningsvis att förekomma i stor omfattning i i-länderna. Höga importtullar på industrivaror är ett minst lika stort problem för u-länderna ur ett utvecklingsperspektiv som höga tullar på exportmarknaderna. Den genomsnittliga industrivarutullen i u-länderna är nästan 12 procent medan den endast är 1,5 procent i-länderna. Tullskyddet på import från andra u-länder är i genomsnitt ännu högre, cirka 13 procent. Höga importtullar innebär att insatsvaror blir dyrare och att inhemska resurser (arbete och kapital) binds upp i skyddade sektorer så att exportsektorn inte kan expandera. Höga tullmurar motverkar även ökad konkurrens, innovation och tekniköverföring - faktorer som bidrar till tillväxt och ekonomisk utveckling. U-ländernas importtullar gör likaså att handeln mellan u-länder hämmas. 18

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Styrdokument Enheten för internationell handelspolitik Per Altenberg Telefon 08-4055706 E-post: per.altenberg@foreign.ministry.se Marknadstillträde för industrivaror

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

När måste jag ha internationellt körkort?

När måste jag ha internationellt körkort? När måste jag ha internationellt körkort? Uppgifterna i tabellen avser innehavare av svenskt körkort som i kör personbil eller motorcykel under ett tillfälligt besök (högst 90 dagar) i ett annat land.

Läs mer

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /..

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.6.2010 KOM(2010)342 slutlig 2010/0189 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. om fastställandet av de korrigeringskoefficienter som ska tillämpas

Läs mer

Skolpaket om handeln. Lärartext

Skolpaket om handeln. Lärartext Ingrid Lindeberg 201-0 - Skolpaket om handeln Lärartext Bild 1: Historik För Sverige är handeln med andra länder mycket betydelsefull. En stor del av våra inkomster kommer från försäljning av varor och

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet.

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet. Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Mobilsurf i utlandet. Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna

Läs mer

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015 Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna presenteras i kronor

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel.

3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel. Information och tjänstespecifika villkor. 3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel. Månadsavgift 29 kr/mån Tjänsten har ingen

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Prislista BKTV Telefoni Internationellt mm. Afghanistan Fast telefoni 0,36 0,45 5,09 6,36 Afghanistan Mobil 0,36 0,45 2,29 2,86

Prislista BKTV Telefoni Internationellt mm. Afghanistan Fast telefoni 0,36 0,45 5,09 6,36 Afghanistan Mobil 0,36 0,45 2,29 2,86 Internationellt Prislista BKTV Telefoni Afghanistan Fast telefoni 0,36 0,45 5,09 6,36 Afghanistan Mobil 0,36 0,45 2,29 2,86 Albanien 0,36 0,45 1,69 2,11 Algeriet Fast telefoni 0,36 0,45 1,69 2,11 Algeriet

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen Styrdokument 2005-11-18 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Daniel Blockert Telefon 08-4053218 Mobil 070-5190228 E-post daniel.blockert@foreign.ministry.se Styrdokument -

Läs mer

En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen. förslag till svenskt agerande

En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen. förslag till svenskt agerande En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen förslag till svenskt agerande Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida Postadress: 105 25 Stockholm Besök:

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Att lyckas med affärer i Afrika

Att lyckas med affärer i Afrika Att lyckas med affärer i Afrika Peter Stein Stein Brothers AB Presentationens innehåll 1. Stora linjer i Afrikas ekonomiska utveckling 2. Sveriges handel med Afrika 3. Att lyckas med affärer i Afrika 4.

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 RAPPORT Dnr 100-171-04 Konsekvenser för u-länderna av WTOavtalen UD:s remiss 2003-07-24. INLEDNING... 6 UPPDRAGET... 6 AVGRÄNSNINGAR... 6

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Jordbruk och utveckling i EPAförhandlingarna

Jordbruk och utveckling i EPAförhandlingarna Jordbruk och utveckling i EPAförhandlingarna Rapport 2006:32 Foto: Mats Pettersson Jordbruk och utveckling i EPA-förhandlingarna Jordbruksverket Internationella enheten December 2006 Referens: Jonas Kasteng

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner avleds till Europeiska unionen

Rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner avleds till Europeiska unionen Rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner avleds till Europeiska unionen EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Per Altenberg 15 januari 2014 Att mäta effekterna av ett transatlantiskt handelsavtal CGE-modell: CGE = computable general equilibrium, dvs. beräkningsbar,

Läs mer

AKTA, BILAGA 17 ERSÄTTNINGAR FÖR RESEKOSTNADER ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ERSÄTTNING FÖR FÄRDKOSTNADER

AKTA, BILAGA 17 ERSÄTTNINGAR FÖR RESEKOSTNADER ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ERSÄTTNING FÖR FÄRDKOSTNADER 1 BILAGA 17 AKTA, BILAGA 17 ERSÄTTNINGAR FÖR RESEKOSTNADER ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ERSÄTTNING FÖR FÄRDKOSTNADER 5 Kilometerersättning vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor För en resa som en tjänsteinnehavare/arbetstagare

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Brasilien nyckelspelare som döljer korten

Brasilien nyckelspelare som döljer korten Attacs direktrapporter från WTO:s ministerrådsmöte i Hongkong Första rapporten - måndag Förrädiskt lugn Brasilien nyckelspelare som döljer korten Andra rapporten tisdag Nu har det börjat Är vi grundlurade?

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Internationellt Körkort

Internationellt Körkort Sida 1 av 6 Startsida Pressnytt Styrelse Aktiviteter Södra avdelningen Västra avdelningen Östra avdelningen Landsförbund In English Expertråd Förmåner Förarmärken Medlemsansökan Internat. körkort Ladda

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Ersättning för resekostnader

Ersättning för resekostnader KAD 1 Bilaga 16 AKTA, BILAGA 16 ERSÄTTNINGAR FÖR RESEKOSTNADER ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ERSÄTTNING FÖR FÄRDKOSTNADER 5 mom.1 Kilometerersättning vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor För en resa som

Läs mer

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?.

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?. \\i,lw-,?. 1.,..-1\., '-\. li. '-.) i; r vt.,j _ l uj µ...,! J LÚ Hur skulle det kännas am allt du ägde rymdes i en kundvagn? Fattigdom kan betyda många saker. nte bara att man inte har pengar eller mat

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Internationell handel

Internationell handel R A P P O R T 2 0 0 2 : 4 Internationell handel även för jordbruket? Helena Johansson Ingrid sidenvall Livsmedelsekonomiska institutet Internationell handel även för jordbruket? Livsmedelsekonomiska institutet

Läs mer

EPA Fakta, förhoppningar och farhågor

EPA Fakta, förhoppningar och farhågor EPA En rapport om EU:s handelsavtal med länder i Afrika, Fakta, förhoppningar och farhågor Västindien och Stilla havsområdet En rapport om EU:s handelsavtal med länder i Afrika, Västindien och Stilla havsområdet

Läs mer

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN INSYN I EU POLITIKEN Handel Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt Att öppna nya marknader får våra ekonomier att växa endast en aktiv EU politik för frihandel och investeringar kan åstadkomma det.

Läs mer

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Inhemska Telefonsamtal (USA, Kanada & Guam): 1. Ring 888-236-7527 Internationella samtal: 1. För att ringa Dole integritetshotlineleverantör

Läs mer

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster Kommerskollegium 2009:5 Globala handelsmönster 2009 06 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:2

Policy Brief Nummer 2012:2 Policy Brief Nummer 2012:2 Förenklingar av handelsprocedurer ett sätt att stödja utvecklingsländers export Begreppet handelsprocedurer används för att beskriva alla de administrativa steg som måste uppfyllas

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Policy paper Utskott: UNESCO Land: Argentina Delegat/delegater: David Billgren, Max Abdon

Policy paper Utskott: UNESCO Land: Argentina Delegat/delegater: David Billgren, Max Abdon Policy paper Land: Argentina Delegat/delegater: David Billgren, Max Abdon República Argentina har en hög utbildningsstandard för både kvinnor och män, jämställdheten mellan män och kvinnor håller också

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

COTONOUAVTALET OCH. EU:s HANDELSPOLITIK GENTEMOT AFRIKA SÖDER OM SAHARA NÄTVERK SÖDRA AFRIKA COTONOUAVTALET OCH. EU: s HANDELSPOLITIK

COTONOUAVTALET OCH. EU:s HANDELSPOLITIK GENTEMOT AFRIKA SÖDER OM SAHARA NÄTVERK SÖDRA AFRIKA COTONOUAVTALET OCH. EU: s HANDELSPOLITIK EU:s HANDELSPOLITIK NÄTVERK SÖDRA AFRIKA 1 2 Cotonouavtalet och EU:s handelspolitik gentemot Afrika söder om Sahara Från Lomé till Cotonou Vid tiden för Romfördraget 1957, då EG bildades, pågick den koloniala

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Utgåva 9. Innehållsförteckning... 1 Cellips mobilabonnemang... 2. Abonnemang och månadsavgifter... 12

Utgåva 9. Innehållsförteckning... 1 Cellips mobilabonnemang... 2. Abonnemang och månadsavgifter... 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Cellips mobilabonnemang... 2 Abonnemang och månadsavgifter... 2 Minutavgifter, ordinarie nationella samtal och SMS... 2 Abonnemang och månadsavgifter Cellip

Läs mer

Geogr afi 4-6 grundbok

Geogr afi 4-6 grundbok Geogr afi 4-6 grundbok Jan Wiklund Tomas Torbjörnsson Capensis förlag ab Språkgranskning Elin Herrmann Specialpedagogisk granskning Magnus Persgården Värdefulla synpunkter på innehållet Oskar Anderzén,

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Sidastudies no. 5. De minst utvecklade länderna och världshandeln

Sidastudies no. 5. De minst utvecklade länderna och världshandeln De minst utvecklade länderna och världshandeln AV STEFAN DE VYLDER, GUNNEL AXELSSON NYCANDER OCH MARIANNE LAANATZA Nästan femtio olika länder världen över har av FN givits beteckningen MUL, eller Minst

Läs mer

2. Bakgrund och problembeskrivning

2. Bakgrund och problembeskrivning KONSEKVENSUTREDNING FS 1.5-598-15 2015-04-10 2015-119-3807 Konsekvensutredning med anledning av ändrad föreskrift om merkostnadslån för resor vid utlandsstudier 1. Sammanfattning Lånebelopp för resor vid

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

WaterAid förändrar liv

WaterAid förändrar liv WaterAid förändrar liv Idag saknar 783 miljoner människor tillgång till rent vatten. 2,5 miljarder människor har ingen toalett att gå till. Det vill vi på WaterAid ändra på. Visste du att fler barn dör

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

Användning av mobiltelefon i utlandet och mobilsäkerhet

Användning av mobiltelefon i utlandet och mobilsäkerhet 2013-09-18 1 (6) PM Martin Olsson Serviceenheten Användning av mobiltelefon i utlandet och mobilsäkerhet Följande är en sammanställning över vad som gäller för tal- och datatrafik i utlandetnär det gäller

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Prislista för mobila företagsabonnemang cellip

Prislista för mobila företagsabonnemang cellip Prislista för mobila företagsabonnemang cellip Utgåva 1 Abonnemang Abonnemang och månadsavgifter Cellip erbjuder två olika företagsabonnemang i olika utföranden. Abonnemangen kombineras eller kan med fördel

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Rysslands WTO-anslutning. - handelsmöjligheter för svenska företag

Rysslands WTO-anslutning. - handelsmöjligheter för svenska företag Rysslands WTO-anslutning - handelsmöjligheter för svenska företag Sammanfattning Ryssland blev antagen som medlem i WTO på Världshandelsorganisationens (WTO) ministerkonferens i december 2011. Efter intern

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services

WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services Ett omfattande avtal GATS är en förkortning för General Agreement on Trade in Services, det vill säga Allmänna Tjänstehandelsavtalet.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden? övningar med lärarhandledning

Varför handlar vi med omvärlden? övningar med lärarhandledning Varför handlar vi med omvärlden? övningar med lärarhandledning Sammanfattning Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Den här lärarhandledningen har tagits fram i

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

ONSDAGEN DEN 30 NOVEMBER 2005

ONSDAGEN DEN 30 NOVEMBER 2005 3-001 ONSDAGEN DEN 30 NOVEMBER 2005 3-002 ORDFÖRANDESKAP: BORRELL FONTELLES Talman (Sammanträdet öppnades kl. 15.05.) 3-003 Återupptagande av sessionen 3-004 Talmannen. Jag förklarar Europaparlamentets

Läs mer